Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946:47 till vissa byggnadsarbeten m. m.
1946-04-09 · 85 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 84 av 85 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946:47 till vissa byggnadsarbeten m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 96.
1
Nr 96.
Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1946 kl. 5 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
angående anslag för budgetåret 1946:47 till vissa
byggnadsarbeten m. m.
(l:a avel.)
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.
Arméns delfond.
l:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj.t
under kapitalbudgeten (bilaga 3, punkt 1, s. 6—19 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen
att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 21000 000 kronor, dels ock medgiva, att i
nämnda statsrådsprotokoll (s. 8—19) angivna byggnadsföretag må komma
till utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke
kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 121 (punkt 1, s. 2—39 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars
1946) föreslagit riksdagen att, med ändring av i årets statsverksproposition
framlagt förslag, dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 32 000 000 kronor, dels ock medgiva, att i
statsverkspropositionen och i propositionen nr 121 angivna byggnadsföretag
må komma till utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna
icke kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till
inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
Under förestående punkt i statsverkspropositionen (s. 1—8) inhämtas i
huvudsak följande.
De under försvarsdepartementets handläggning hörande kapitalinvesteringarna
kunna i huvudsak hänföras till tre grupper, nämligen investeringar
inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, investeringar i anledning av Stockholms
garnisons utflyttning till Järvafältet m. m. samt övriga investeringar.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96. 702 jc
2
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Investeringar hänförliga till de två sistnämnda grupperna, d. v. s. investeringar
i anledning av Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet
m. m. samt övriga investeringar, ingå icke i den i samband med 1942 års försvarsbeslut
för försvaret angivna kostnadsramen för femårsperioden 1942/47.
För dessa ändamål anvisas i den mån de finnas böra tillgodoses individualiserade
investeringsanslag i vanlig ordning. Beträffande de investeringar åter,
som falla inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, har det befunnits lämpligt
att över ett flertal år jämnare fördela kostnaderna än vad fallet skulle ha
blivit, örn anslag i vanlig ordning anvisats. Enligt beslut av 1943 års riksdag
skall därför för vart och ett av budgetåren 1943/47 för envar av försvarsgrenarna
anvisas ett investeringsanslag, till beloppet motsvarande ungefär
fjärdedelen av det belopp, som för nämnda budgetår återstår att anvisa av
de medel, som i försvarsbeslutet beräknats för försvarsgrenens byggnadsarbeten.
Dessa anslag — kvotanslag — få med i det följande angivna
undantag tagas i anspråk endast för byggnadsföretag, vilka underställts riksdagens
prövning. Anslagen beräknas i allmänhet på grundval av prisnivån
den 1 juli 1941 och få överskridas, förutom med belopp till mötande av prisstegringar,
inom ramen för de belopp, som inom den fastställda kostnadsramen
återstå att anvisa.
Enligt föredragande statsrådet böra jämväl för budgetåret 1946/47 anslag
anvisas i enahanda ordning. I enlighet härmed bör för envar av försvarsgrenarna
anvisas ett investeringsanslag för bestridande av de i samband
med försvarsbeslutet stående anläggningskostnaderna. För innevarande
budgetår äger Kungl. Maj:t att i undantagsfall, då så prövas oundgängligen
erforderligt, taga anslagen i anspråk — förutom för ändamål, som av riksdagen
i vanlig ordning prövats •— dels för byggnadsföretag, beträffande
vilka tvekan kan föreligga huruvida kostnaderna böra bestridas över förskottsstat
men vilka det oaktat ur beredskaps- eller andra synpunkter äro
av så angelägen art, att de anses böra komma till utförande utan att riksdagens
prövning avvaktas, dels ock för påbörjande av erforderliga byggnadsarbeten
i sådana fall, då byggnadsbehovet visserligen blivit för riksdagen
anmält men ställning därtill icke kunnat tagas i samband med riksdagsbehandlingen
på den grund att slutlig utredning i frågan ännu icke förelegat.
De sålunda erhållna bemyndigandena ha av Kungl. Majit utnyttjats
allenast i enstaka undantagsfall. Med hänsyn till numera föreliggande förhållanden
ha de synts statsrådet icke bliva erforderliga under budgetåret
1946/47.
Statsrådet har föreslagit, att för nästa budgetår liksom för innevarande
budgetår upptagas särskilda investeringsanslag för täckning av på grund av
inträffade prisstegringar uppkomna merkostnader för byggnadsföretag, som
bekostats med anlitande av anslag till kapitalinvesteringar inom försvarsbeslutets
kostnadsram.
Liksom hittills bör enligt statsrådet på Kungl. Majit ankomma att efter
förslag från vederbörande myndigheter fastställa definitiva program för de
Statsutskottets utlåtande nr 96.
3
olika byggnadsföretag, vilka jämlikt riksdagens beslut skola komma till utförande,
varvid jämväl, på sätt gällt för de fyra närmast föregående budgetåren,
jämkningar mellan de olika byggnadsföretagen skola kunna äga rum
på det sätt, att besparingar i fråga örn ett byggnadsföretag skola kunna
tagas i anspråk för ofrånkomliga merutgifter å ett annat. Självfallet bör
det, framhåller statsrådet, ankomma på Kungl. Majit att — med beaktande
av de förhållanden i fråga örn tillgång på arbetskraft och material, som
föreligga vid den tidpunkt, då arbetena kunna igångsättas — bedöma huruvida
arbetena böra i avsedd omfattning komma till utförande.
Kör innevarande och närmast föregående budgetår har gällt, att med
hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången på byggnadsmaterial
m. m. medel som regel icke kunnat beräknas för påbörjande av nya gymnastikbyggnader
och badanläggningar eller för uppförande av musikbyggnader
och ej heller för utförande av nya idrottsplatser.
Statsrådet har ansett sig för närvarande böra räkna med att angivna begränsningar
i byggnadsprogrammen skola gälla även under nästa budgetår.
I de av förvaltningsmyndigheterna framlagda anslagsberäkningarna för
nästa budgetår ingå kostnader jämväl för ett mindre antal byggnadsföretag,
som ännu icke äro i det utredda skick, att de kunna föreläggas riksdagen.
Vissa av dessa byggnadsföretag ha synts statsrådet vara av den angelägna
art, att förslag därom, i den mån pågående utredningar hinna bliva avslutade,
böra föreläggas innevarande års riksdag. Statsrådet räknar därför med
att i en proposition senare under riksdagen få upptaga till behandling vissa
byggnadsföretag, som icke för närvarande äro tillräckligt utredda.
Budgetåret 1946/47 är det sista budgetåret i femårsperioden 1942/47, och
möjlighet föreligger därför att i samband med anslagsberäkningarna för
nämnda budgetår verkställa en uppskattning av belastningen å försvarsbeslutets
kostnadsram för de byggnadsarbeten m. m., för vilka kostnaderna
skola bestridas med anlitande av anslag inom nämnda kostnadsram. Uppskattningen
måste emellertid enligt statsrådet bliva preliminär av i huvudsak
två skäl, dels att ett flertal byggnadsföretag ännu ej blivit slutförda, varför de
slutliga kostnaderna icke kunna överblickas, dels att beräkningarna rörande
uppkomna merkostnader på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941 — vilka
merkostnader icke skola inräknas i kostnadsramen ■— äro tämligen osäkra och
vid ytterligare undersökningar kunna bliva föremål för jämkningar. Med
hänsyn till att, såsom nyss anförts, vissa förslag, beträffande vilka fullständig
utredning ännu icke föreligger, torde komma att föreläggas riksdagen i en
senare proposition kunna, framhåller statsrådet, kostnaderna även i övrigt
bliva högre än som nu kan förutses.
Beräkningarna rörande belastningen å kostnadsramen ha av statsrådet
sammanfattats i följande tabell (beloppen, i tusen kronor, äro beräknade
enligt prisläget den 1 juli 1941).
4
Statsutskottets utlåtande nr 96.
I försvars- beslutet
beräknade
belopp
Av riksdagen
beslutade eller
för riksdagen
framlagda
förslag
Ännu ej prö- vade förslag,
sorn beräknas
kunna före- läggas 1946
års riksdag
Återstod
Armén............................
140 000
128 431)
10 317
1247
Marinen .........................
48 000
47 625
498
— 123
Flygvapnet........................
1166 270
160191
2 620
3 459
Summa
354 270
336 252
13 435
4 583
Av sammanställningen framgår, att vid bifall till vad statsrådet i det
följande föreslår en återstod på sammanlagt 18 miljoner kronor beräknas
kvarstå odisponerad. Beträffande dispositionen av detta belopp föreligga
emellertid, såsom av tabellen framgår, förslag från myndigheterna, slutande
på en sammanlagd kostnad av omkring 13,4 miljoner kronor. Återstående
belopp utgör omkring 4,6 miljoner kronor. Det skulle självfallet kunna övervägas,
framhåller statsrådet, huruvida icke den för försvarets byggnadsarbeten
för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen med hänsyn härtill borde
minskas med angivna belopp. Emellertid äro som nyss nämnts kostnadsberäkningarna
beträffande ett flertal byggnadsföretag fortfarande preliminära,
varför oförutsedda kostnadsökningar kunna uppkomma. Då vidare
ett flertal i och för sig angelägna byggnadsföretag av olika skäl —- bland
annat bristen på arbetskraft och materiel — befunnits böra tills vidare
uppskjutas, har statsrådet ansett en minskning av ifrågavarande kostnadsram
icke böra äga rum. För nästa budgetår böra därför enligt statsrådet
anvisas investeringsanslag av den storlek, att de för de olika försvarsgrenarna
för hela femårsperioden beräknade beloppen därigenom bliva täckta.
I den mån anslagsbeloppen icke erfordras för fullföljande av de byggnadsföretag
m. m., varom riksdagen redan fattat beslut eller som av 1946 års
riksdag godkännas, lia de synts statsrådet efter riksdagens beprövande böra
få utnyttjas för byggnadsändamål även efter femårsperioden 1942/47. Statsrådet
har förutsatt, att 1945 års försvarskommitté i sitt utredningsarbete
kommer att beakta den medelstillgång, som sålunda kan tänkas föreligga.
Med hänsyn till den successiva minskningen av värnpliktskontingenternas
storlek samt beräknad minskning även av den fast anställda manskapskadern
har Kungl. Maj:t beslutat örn begränsningar beträffande vissa av de byggnadsprogram
för olika militära förläggningar, som tidigare framlagts för
riksdagen. Då det icke för närvarande kan med säkerhet bedömas, huruvida
eventuellt vissa av de kasernbyggnader, som sålunda inhiberats, inom en
nära framtid kunna bliva erforderliga, lia emellertid som regel i förenämnda
tabell medräknats de av riksdagen tidigare för ifrågavarande byggnadsföretag
beräknade beloppen. Även andra jämkningar i byggnadsprogrammen ha,
såsom redan vid programmens framläggande för riksdagen förutsågs, i vissa
1 Efter vissa av senare riksdagsbeslut föranledda jämkningar.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
5
fall visat sig erforderliga. Härtill Ilar statsrådet förklarat sig ämna återkomma
i den av honom i det föregående bebådade propositionen senare
under riksdagen.
Såsom av det föregående framgår lia de för byggnadsarbeten m. m. inom
försvarsbeslutets kostnadsram avsedda investeringsanslagen för budgetåren
1943/47 ansetts böra anvisas i form av s. k. kvotanslag, vilkas summa avsetts
skola motsvara vad som vid ingången av budgetåret 1943/44 beräknades
återstå att anvisa av de medel, som i försvarsbeslutet beräknats för respektive
försvarsgrenars byggnadsarbeten m. m. De för avskrivning av kapitalinvesteringarna
avsedda anslagen för budgetåren 1943/47 ha uppskattats på motsvarande
sätt. Anslagen inom försvarsbeslutets kostnadsram för tiden före
budgetåret 1943/44 — anvisade å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 samt å riksstat och tilläggsstat för budgetåret 1942/43 — utgjorde
däremot i vanlig ordning individualiserade anslag för kapitalinvesteringar
ävensom däremot svarande avskrivningsanslag.
Vid anmälan av 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2)
framlade statsrådet en preliminär beräkning rörande kvotanslagens storlek.
Vid nämnda tidpunkt voro emellertid, framhåller statsrådet, icke samtliga
faktorer av betydelse för anslagsberäkningarna kända. Sålunda kunde icke
då överblickas, i vad mån 1943 års riksdag skulle komma att anvisa anslag
för här avsedda ändamål å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43.
Genom att så i viss utsträckning skedde, kommo kvotanslagen att bliva för
högt beräknade. Vidare voro, framhåller statsrådet vidare, beräkningarna
rörande kostnaderna för markförvärv osäkra. Aven beräkningarna rörande
avskrivningsanslagens storlek blevo därför i motsvarande mån osäkra. Med
hänsyn härtill har statsrådet ansett en förnyad beräkning av kvotanslagens
storlek för budgetåret 1946/47 erforderlig. Beträffande kostnaderna för de
markförvärv, som enligt tillämpade grunder skola bestridas inom försvarsbeslutets
kostnadsram, utgår statsrådet härvid från av vederbörande myndigheter
därom lämnade uppgifter.
Investeringsanslagen för budgetåret 1946/47 böra enligt statsrådet utgöra
skillnaden mellan de i försvarsbeslutet för respektive försvarsgrenars byggnadsarbeten
fastställda kostnadsramarna, å ena sidan, samt summan av de
för budgetåren 1942/46 anvisade investeringsanslagen för ändamål att bestridas
inom försvarsbeslutets kostnadsram för respektive försvarsgrenars
byggnadsarbeten m. m., å den andra. Medelsbehovet för budgetåret 1946/47
beräknat med dessa utgångspunkter framgår av följande sammanställning
beloppen angivna i tusen kronor).
Kostnadsram enligt försvarsbeslutet ............
Anvisade anslag för budgetåren 1941/40 ........
Återstår att anvisa för budgetåret 1946/47 ......
Armén
Marinen
Flygyapnet
140 000
118 908
48 000
47 052
1 166270
137 765
21 002
948
28 505
1 Efter vissa av senare riksdagsbeslut föranledda jämkningar.
6
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Enligt statsrådet böra därför för budgetåret 1946/47 för armén, marinen
och flygvapnet anvisas kvotanslag å i avrundade tal respektive 21000 000
kronor, 950 000 kronor och 28 500 000 kronor.
För avskrivningsändamål erforderliga anslag framgå av följande sammanställning
(beloppen angivna i tusen kronor).
Totalt avskrivningsbehov för budgetåren 1942/47
Anvisade anslag för budgetåren 1941/46 ........
Armén
Marinen
Flygvapnet
68 436
54 930
23 218
20 600
79 934
64 290
Återstår att anvisa för budgetåret 1946/47 ......
13 506
2 618
15 644
Avskrivningsanslagen för armén, marinen och flygvapnet böra således,
framhåller statsrådet, för budgetåret 1946/47 bestämmas till, i avrundade
tal, respektive 13 500 000 kronor, 2 600 000 kronor och 15 650 000 kronor.
De för hela femårsperioden erforderliga medlen för avskrivningar överstiga
de i försvarsbeslutet för detta ändamål beräknade beloppen med 3,6
miljoner kronor för armén, 0,2 miljoner kronor för marinen och 9,9 miljoner
kronor för flygvapnet. Kostnadsökningarna föranledas såvitt avser armén
och marinen av förskjutningar i fråga örn kostnaderna för markförvärv, medan
merkostnaderna för flygvapnets del sammanhänga med tillkomsten av den
sjunde jaktflottiljen samt 1943 års riksdags beslut örn utförande av en verkstadsanläggning
för flygindustrien.
I enlighet med de berörda budgettekniska principerna har riksdagen
på Kungl. Maj:ts i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2) framlagda förslag enligt skrivelse nr 335 dels till Vissa byggnadsarbeten
m. m. å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, för budgetåret 1943/44 anvisat ett investeringsanslag
av 24 000 000 kronor, dels ock medgivit, att ifrågavarande anslag må överskridas
— förutom med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader
på grund av prisstegring i förhållande till prisnivån den 1 juli 1941 —
inom ramen av ett för budgetåren 1943/47 för byggnadsföretag m. m. under
arméförvaltningens delfond beräknat belopp av 93 988 000 kronor, i den mån
så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag
m. m., som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i statsverkspropositionen
eller i särskild proposition anföres skola komma till utförande med
anlitande av berörda anslag.
För vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 har för motsvarande ändamål
anvisats ett investeringsanslag av 24 000 000 kronor.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har arméns fortifikationsförvaltning
beräknat kostnaderna för de byggnadsföretag, som ansetts skola utföras
under nästa budgetår, till sammanlagt 12 298 900 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. Därutöver har anmälts medelsbehov för markförvärv och vissa
andra kapitalinvesteringar, för vilka medel icke skola anvisas inom försvarsbeslutets
kostnadsram.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
7
Vid propositionerna 1943: 222, 1944: 175 och 1945: 97 ha fogats sammanställningar
rörande femårsplanens byggnadsprogram för armén. I dessa sammanställningar
ha beräknats medel för ett antal byggnadsföretag, som visserligen
av fortifikationsförvaltningen ansetts erforderliga under femårsperioden
1942/47 men som icke förelegat i det utredda skick, att slutliga förslag kunnat
föreläggas riksdagen. I vad mån utredning rörande dessa företag kommer att
föreligga å sådan tid, att förslag kan föreläggas 1946 års riksdag, kunde, framhåller
statsrådet, vid statsverkspropositionens avgivande icke med säkerhet
bedömas. Enligt statsrådet böra emellertid de tidigare beräknade beloppen
reserveras för ifrågavarande ändamål. Enligt en av fortifikationsförvaltningen
avgiven framställning beräknas numera kostnaderna för anordnande av förråd
komma att avsevärt överstiga de tidigare för detta ändamål beräknade beloppen.
Statsrådet framhåller att det är tänkbart, att vissa av de tidigare anmälda
byggnadsföretagen måste skjutas åt sidan för att utrymme inom kostnadsramen
skall kunna beredas för förrådskostnaderna.
Utskottet redogör här nedan för de under förestående punkt i statsverkspropositionen,
kapitalbudgeten, (s. 8—19) angivna byggnadsföretagen. De
byggnadsbehov, varom här är fråga, äro avsedda att tillgodoses med ovanberörda
investeringsanslag av 32 000 000 kronor.
VERKSTÄDER M. Af.
Översyn av tygstationer och truppförbandens verkstäder. Sedan arméförvaltningen
i skrivelse den 23 december 1942 anmält behov av översyn i rationaliseringssyfte
av tygstationer och truppförbandens verkstäder, ha efter hand
som verkställda utredningar slutförts förslag avgivits beträffande ett antal
örn- eller nybyggnader av verkstäder.
Med stöd av sålunda framlagda förslag beräknades i 1944 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2) och i propositionen 1944: 175 sammanlagt
715 000 kronor för ombyggnad av serviceverkstad vid Livregementets
grenadjärer, ny tygverkstad vid Norrlands dragonregemente, ombyggnad av
vapensmedja vid Norrlands artilleriregemente samt ny tygverkstad vid Älvsborgs
regemente. Häremot hade riksdagen (skrivelserna nr 107 och 322)
ingen erinran.
Arméns fortifikationsförvaltning har i sina medelsäskanden för nästa budgetår
upptagit ett belopp å 1 455 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941
till vissa ny- och ombyggnader av tygverkstäderna vid Värmlands regemente,
Dalregementet, Hallands regemente samt Svea ingenjörkår.
Verkställda utredningar hade enligt statsrådets mening påvisat behovet och
värdet av de nu föreslagna byggnadsarbetena. Då statsrådet icke funnit anledning
till erinran mot fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar, har
han för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål beräknat ett belopp av, i
avrundat tal, 1 455 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 96.
BOSTÄDER.
Tjänstebostad på Åstön. I sitt i propositionen 1943: 287 närmare berörda,
den 17 mars 1943 avgivna betänkande rörande försvarsväsendets bostadsbehov
den 1 oktober 1943 beräknade 1942 års militära bostadsutredning behovet
av bostäder vid Sundsvalls luftvärnskårs skjutplats på Åstön till 1 trerumsoch
1 tvårumslägenhet, 1 dubblett och 5 enkelrum. Bostäderna voro beräknade
för en skjutfältsunderofficer, en förrådsman, en husmoder och tio köksbiträden.
Kostnaderna för bostäderna beräknades av utredningen till 112 000
kronor. I yttrande över förslaget framhöll dåvarande arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse att det vid bedömande av den ifrågasatta bostadsbebyggelsen
å Åstön syntes nödvändigt att beakta platsens avskilda läge och
vidtaga undersökningar rörande eventuella andra möjligheter för ordnande
av ifrågavarande personals bostadsbehov. Även 1940 års militära byggnadsutredning
uttalade betänkligheter mot den föreslagna bostadsbebyggelsen å
Åstön samt framhöll att, örn bostäder uppfördes på Åstön, en följd därav
syntes bliva, att staten även måste upprätthålla trafik mellan ön och fastlandet
för de på ön stationerade befattningshavarna och deras familjer.
Kostnaderna därför skulle bliva betydande och knappast motsvara fördelarna
av att ha personal bosatt på ön. Erforderlig vakthållning av förråd m. m.
syntes kunna ordnas på annat sätt. Utredningen ställde sig därför tveksam
rörande förslaget örn uppförande av bostäder på Åstön.
Vid anmälan av propositionen 1943: 287 anförde statsrådet, att han med
hänsyn bland annat till vad som anförts i nämnda yttranden ställde sig i hög
grad tveksam till den av bostadsutredningen föreslagna bostadsbebyggelsen å
Åstön. Vid den ytterligare utredning, som skulle utföras genom bostadsanskaffningsnämnden,
borde därför enligt statsrådets mening särskilt undersökas,
huruvida icke bostadsfrågan för luftvärnskåren kunde lösas på ett lämpligare
sätt.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikationsförvaltning
hemställt, att medel måtte anvisas för uppförande på Åstön av bostad
för skjutfältsunderofficer. Kostnaderna ha av ämbetsverket beräknats till
35 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Åv en från fortifikationsf orva lini rigell överlämnad promemoria framgår
bland annat, att bostad ej kan erhållas i orten samt att avstånden äro, till
Sundsvall 52, till närmaste järnvägsstation 22, till poststation 9, till skola 4
och till handelsbod 5 kilometer.
Skjutfältsunderofficeren måste enligt av statsrådet inhämtade uppgifter
vistas på skjutplatsen året runt. Han har det omedelbara ansvaret för all
materiel på skjutplatsen samt skall därtill ha tillsyn över och svara för underhåll
och reparationer av materielen och de militära byggnaderna. Hå trupp är
förlagd till skjutfältet, vilket är fallet under större delen av året, skall skjutfältsunderofficeren
därjämte tjänstgöra som köksföreståndare. Nuvarande provisoriska
bostadsförhållanden för skjutfältsunderofficeren ha medfört, att en
tidigare innehavare av befattningen sökt avsked. På grund av angivna förhål
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
9
landen har statsrådet tillstyrkt, att permanent bostad uppföres för skjutfältsunderofficeren,
samt föreslagit, att för ändamålet beräknas ett belopp av 35 000
kronor.
SKJUTBANOR M. M.
Säkerhetsanordningar vid krigsskolans skolskjutningsbana vid Karlberg. Krigsskolan
måste för närvarande förlägga all skjutning på större avstånd än 100
meter till skjutbanor på Järvafältet. Detta medför, att skjutövningarna måste
koncentreras till ett mindre antal övningspass än som ur skjututbildningssynpunkt
är lämpligt. Erfarenheterna utvisa också, att skjutskickligheten
bland kadetten^ icke kan anses tillfredsställande. Örn skjutbanan vid Karlberg
iordningställes, kan skjututbildningen ordnas på ett lämpligare sätt och
möjligheter beredas kadetter att under sin fritid utnyttja skjutbanan. Därtill
kommer att vissa kostnader för transporter mellan Karlberg och Järvafältet
därigenom bortfalla.
Statsrådet har därför ansett sig icke böra motsätta sig ett av arméns fortifikationsförvaltning
avgivet förslag örn anvisande av medel för utförande av
säkerhetsanordningar på krigsskolans skolskjutningsbana vid Karlberg. För
ändamålet har statsrådet beräknat ett belopp av i runt tal 165 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.
Skolskjutningsbana för Skånska luftvärnskåren. Skånska luftvärnskåren disponerar
huvudsakligen endast en privat skjutbana vid Limhamn, som ligger
en och en halv mil från kårens etablissement. Uppenbart är, framhåller
statsrådet, att det långa avståndet till skjutbanan är till avsevärd olägenhet.
Därtill kommer, att skjutningarna å denna bana ofta måste avbrytas av
hänsyn till sjöfarten samt att banan icke kan disponeras i önskvärd utsträckning.
Statsrådet finner det därför angeläget, att en ny skolskjutningsbana
anordnas för kåren i enlighet med ett av arméns fortifikationsförvaltning
härutinnan framlagt förslag. Statsrådet beräknar för markförvärv ett belopp
av 42 000 kronor och för anläggningsarbeten 86 000 kronor. I det följande
föreslår statsrådet anvisande av medel för bestridande av kostnaden för markförvärv,
varför medel i detta sammanhang böra beräknas allenast för anläggningsarbetena.
VISSA ANDRA BYGGNADSARBETEN M. M.
Reningsverk vid Södra skånska infanteriregementets förläggning å Revingehed.
Avloppsvatten från större delen av Södra skånska infanteriregementets förläggning
å Revingehed utledes för närvarande efter pumpning utan rening i
Kävlingeån. Härav vållas olägenheter av hygienisk art samt för fisket. Fisktillsyningsmyndigheten
har också bestämt understrukit behovet av att snara
åtgärder vidtagas till förebyggande av Kävlingeåns förorening.
Statsrådet finner det vara otillfredsställande, att avloppsvatten utan föregående
rening släppes ut i Kävlingeån från förläggningen i Revingehed, och
10
Statsutskottets utlåtande nr 96.
tillstyrker därför ett av arméns fortifikationsförvaltning avgivet förslag örn
anvisande av medel för anordnande av ett reningsverk vid förläggningen.
Kostnaderna härför har statsrådet i enlighet med fortifikationsförvaltningens
beräkningar upptagit till 112 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
SAMMANFATTNING.
T följande sammanställning ha upptagits de av statsrådet under förevarande
punkt förordade medelsanvisningarna avseende budgetåret 1946/47.
Kronor
översyn av tygstationer och truppförbandens verkstäder ............ 1 455 000
Tjänstebostad på Åstön ......................................................... 35 000
Säkerhetsanordningar vid krigsskolans skolskjutningsbana vid
Karlberg ........................................................................... 165 000
Skolskjutningsbana för Skånska luftvärnskåren ........................ 86 000
Reningsverk vid Södra skånska infanteriregementets förläggning
å Revingehed .......................................................... 112 000
Summa 1 853 000
Angivna byggnadskostnader hänföra sig till prisläget den 1 juli 1941.
Av det föregående framgår, att ett mindre antal förslag till ytterligare
byggnadsföretag på grund av ännu icke slutförda utredningar kommer att
i en senare proposition föreläggas riksdagen. Statsrådet har uttalat såsom
sin avsikt att till sistnämnda proposition foga tablåer, bland annat utvisande
äskade och av honom tillstyrkta medelsanvisningar för budgetåret 1946/47.
Oaktat de nu anmälda medelsbehoven icke tillnärmelsevis uppgå till det
inledningsvis för förevarande anslag angivna beloppet, 21 000 000 kronor, bör
enligt statsrådet, i överensstämmelse med anslagets konstruktion, anslaget
upptagas till sistnämnda belopp.
Utskottet övergår härefter till att redogöra för de under förevarande punkt
i propositionen nr 121 (s. 2—39) anmälda anslagsbehoven. De byggnadsbehov,
varom här är fråga, äro avsedda att tillgodoses med ovannämnda investeringsanslag
av 32 000 000 kronor.
Mobiliserings cent raler för Svea och Göta ingenjörkårer. Frågan örn ingenjörtruppernas
organisation har varit föremål för ett flertal överväganden alltsedan
1941 års försvarsutredning avgav förslag i ämnet. Redan denna utredning
ansåg det önskvärt, att särskilda detachement ur ingenjörkårerna förlädes
till II., III. och Y. militärområdena, så att samövningar med förband
ur övriga truppslag lättare skulle kunna anordnas inom militärområdena. Av
ekonomiska skäl ansåg sig dock utredningen ej kunna framlägga förslag i denna
riktning. Statsrådet delade denna utredningens uppfattning. Kostnaderna för
mobiliseringscentralerna beräknades enligt prisläget den 1 juli 1941 till 867 000
kronor. Vid nya utredningar har sedermera detachementsalternativet ytter
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
11
ligare undersökts. Vid förarbetena till den nya försvarsorganisationen har
det emellertid visat sig, att förslaget att förlägga detachement till de tre militärområdena
skulle medföra så stora löne- och byggnadskostnader, att planerna
härpå funnits böra skrinläggas. 1941 års försvarsutrednings förslag har
därför ansetts böra godtagas.
I detta sammanhang är det, framhåller statsrådet, icke görligt att upptaga
frågan örn ingenjörtruppernas organisation i dess helhet till behandling. Detta
spörsmål lärer komma under bedömande vid pågående översyn av försvarsorganisationen.
Detta förhållande synes statsrådet emellertid icke utgöra hinder
mot att byggnader komma till utförande för tre mobiliseringscentraler
—- en för Svea ingenjörkår och två för Göta ingenjörkår. Dessa byggnader utgöras
nämligen huvudsakligen av förrådslokaler, vilka synas vara under alla
förhållanden erforderliga och vilkas uppförande icke torde binda frågans fortsatta
bedömande. Under åberopande av det anförda upptager statsrådet sålunda
under förevarande punkt ett belopp av 196 000 kronor, motsvarande det
belopp varmed kostnaderna för mobiliseringscentralerna i deras slutliga utformning,
1 063 000 kronor, överstiga av riksdagen senast beräknade medel,
867 000 kronor. Ifrågavarande belopp motsvarar alltså de på grundval av prisläget
den 1 juli 1941 beräknade kostnaderna, Även i det följande baseras i allmänhet
kostnadsberäkningarna på samma prisläge.
Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente
samt Sundsvalls luftvärnskår. Inom försvarsbeslutets kostnadsram för arméns
byggnadsarbeten ha beräknats dels 767 300 kronor för uppförande av en friliggande
tygverkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente,
dels 230 000 kronor för anordnande i berg av en optisk verkstad för bland
annat Sundsvalls luftvärnskår. Arméns fortifikationsförvaltning har nu, under
hänvisning till av överbefälhavaren meddelade direktiv, föreslagit att en för
nämnda förband avsedd kombinerad tyg- och optisk verkstad skall anordnas i
för ändamålet lämpligt berg.
Av fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar framgår, att merkostnaden
vid förläggning i berg av ifrågavarande verkstäder blir förhållandevis
liten, 104 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande omkring
10 % av kostnaderna för en kombination av friliggande tygverkstad och i berg
insprängd optisk verkstad. Härtill kommer, att de årliga underhålls- och
driftkostnaderna för en gemensam bergverkstad bli väsentligt lägre; dessa
kostnader ha av ämbetsverket beräknats motsvara ett kapitalvärde av omkring
200 000 kronor. Statsrådet har funnit skäl tala för att nu ifrågavarande verkstadsanläggning
bör komma till utförande enligt bergalternativet. Enligt vad
statsrådet under hand inhämtat avses verkstaden skola förläggas å mark som
nu icke är i kronans ägo. Preliminära köpeavtal ha emellertid träffats med
vederbörande markägare örn förvärv av erforderligt område till ett pris av omkring
10 000 kronor. Kostnaderna för byggnadsföretaget hava beräknats till
— inklusive kostnad för markförväi-v -—- 1 101 600 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941. Riksdagen har tidigare inom försvarsbeslutets kostnadsram be
12
Statsutskottets utlåtande nr 96.
räknat tillhopa 997 300 kronor för ändamålet. Den ytterligare kostnaden, i
runt tal 104 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, förutsattes även skola
belasta nämnda kostnadsram.
Anordnande av vissa förråd för armén. De förändringar vad beträffar be
hovsberäkningar
och synpunkter i fråga om sättet för förrådens anordnande,
för vilka å s. 7—14 i propositionen nr 121 lämnats en sammanfattande redogörelse,
ha föranlett fortifikationsförvaltningen att framlägga reviderade beräkningar
rörande engångskostnaderna för uppförande av förråd. Å s. 14—18
i samma proposition har redogjorts för föreliggande framställningar i ämnet.
Av redogörelsen framgår sammanfattningsvis, att av hittills inom femårsplanens
kostnadsram för förrådsändamål beräknade medel för ett reviderat,
utökat förrådsprogram finnas disponibla 7 376 400 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941, motsvarande enligt nu aktuellt prisläge (prisstegringen räknad’
efter 15 %) omkring 8 475 000 kronor.
Utom femårsplanens kostnadsram finnas därjämte disponibla i runt tal
2 875 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.
Vidare framgår, att fortifikationsförvaltningen för det fortsatta utbyggnadsprogrammet
med avseende å truppförbandsförråd, territoriella förråd och
uentralförråd beräknat kostnaderna till 38 527 300 kronor enligt nu aktuellt
prisläge.
Utöver till förfogande stående medel skulle således erfordras (38 527 300 —
8 475 000 — 2 875 000 =) 27 177 300 kronor eller i runt tal 27 200 000 kronor.
Föredragande statsrådet har i detta ämne anfört följande.
De till grund för 1942 års försvarsbeslut liggande kostnadsberäkningarna
innefattade relativt betydande belopp för tillgodoseende av arméns behov av
förrådsutrymmen. Förutom de förrådsanläggningar, som ingingo i föreslagna
nya etablissement, beräknades sålunda inemot 10 000 000 kronor för anordnande
av förråd för de enligt beslutet nyorganiserade territoriella förbanden.
Med hänsyn tagen jämväl till de förrådsutrymmen som komme att tillhandahållas
genom de i annat sammanhang beslutade nybyggnaderna för centrala
intendenturförråd och för förråd för luftvärnsmateriel samt för centrala ammunitions-
och tygförråd förelåg vid tiden för försvarsbeslutet knappast anledning
misstänka, att med beslutets genomförande sammanhängande förrådsfrågor
icke skulle kunna lösas inom ramen för sålunda beräknade belopp. Av
den lämnade redogörelsen framgår emellertid, att högst avsevärda kostnader
numera beräknats tillkomma.
Härvid må till en början framhållas, att det nu framlagda utbyggnadsprogrammet
i stort avser att tillgodose allenast förrådsbehovet för den materiel,
som enligt 1942 års försvarsbeslut avsetts skola anskaffas — utrustningsbehov
samt ersättningsbehov enligt i beslutet förutsatta grunder. Det nu anmälda
förrådsbehovet är sålunda icke föranlett av att materiel under beredskapen
anskaffats utöver dessa normer. Anledningen till överskridandet av de
tidigare beräknade beloppen måste vara att beräkningen rörande förrådsbehovet
gjorts helt schematisk, utan erforderlig överblick över de förrådsutrymmen
som stått till buds. Etn bidragande orsak torde ha varit, att nyanskaffad
materiel, allteftersom den levererades, i stor utsträckning tilldelades
de under beredskapen organiserade fältförbanden och att, i den mån förråds
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
13
uppläggning överhuvudtaget behövde ske, denna av beredskapsskäl skedde
genom fältförbandens försorg, i stor utsträckning genom ianspråktagande av
lokalt förhyrda eller rekvirerade utrymmen.
Så småningom gavs tid för överväganden huru förrådsfrågan vid återgång
till fredsförhållanden skulle ordnas. Utgångspunkten var tämligen given ■—
mängden av materiel anskaffad med anlitande av medel inom eller vid sidan
av femårsramen. Det andra momentet — omfattningen av tillgängliga förrådsutrymmen
— visade sig icke lika lätt att överblicka. I syfte att kunna begränsa
förrådsbyggnaderna till de oundgängligen nödvändiga igångsattes en utredning
med uppgift bland annat att verkställa en inventering av förefintligt förrådsutrymme,
däri inräknat vad som av under beredskapen anskaffade baracker
kunde utnyttjas för ändamålet. Det ligger i sakens natur, att denna
utredning kom att bliva tämligen tidskrävande; oförutsedda omständigheter
gjorde att den kom att draga längre ut på tiden än ursprungligen beräknats.
Utredningen — 1943 års förrådskommitté -— kunde först mot slutet av 1945
framlägga resultatet av sina undersökningar. Det nu av arméns fortifikationsförvaltning
framlagda fortsatta utbyggnadsprogrammet bygger på kommitténs
beräkningar rörande behovet av förrådsutrymmen.
I det föregående angivna kostnader äro emellertid icke endast föranledda
av mera noggranna beräkningar rörande förefintligt behov av förrådslokaier.
Jämsides med förrådskommitténs utredningsarbete ha nämligen bedrivits
undersökningar rörande den lämpligaste formen för förrådens anordnande.
Därvid har befunnits, att skäl föreligga att i större utsträckning än tidigare
avsetts anordna förrådsutrymmen insprängda i berg. Detta gäller framför allt
förråd för ammunition, men i viss utsträckning även förråd för svårersättlig
övrig tygmateriel. Härtill återkommer jag i det följande.
Det väsentligt utökade förrådsprogram, för vilket fortifikationsförvaltningen
nu framlagt kostnadsberäkningar, har redan tidigare till en del varit
förutsett. Redan för ett par år sedan varskodde sålunda ämbetsverket, att
inom försvarsbeslutets kostnadsram beräknade medel för förrådsändamål
kunde väntas icke komma att förslå och att ett ytterligare medelsbehov — för
det dåvarande angivet till omkring 6 000 000 kronor — kunde motses. Ämbetsverkets
beräkningar ha i olika sammanhang anmälts för riksdagen. För att
icke föregripa förrådskommitténs arbete har emellertid ansetts böra tills vidare
anstå med framläggande av definitiva anslagsäskanden.
Allteftersom förrådskommitténs undersökningar fortskridit och nya överväganden
verkställts rörande förrådens närmare utformande, har fortifikationsförvaltningen
nödgats frångå tidigare uppgjorda kostnadskalkyler. När detta
blev uppenbart, ansågs nödvändigt att helt revidera de tidigare planerna för
förrådens utbyggnad och att på basis av redan genomfört byggnadsprogram
underställa Kungl. Maj:t frågan örn det fortsatta utbyggnadsprogrammet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår bär fortifikationsförvaltningen
anmält, att av medel, som i tidigare sammanhang anvisats eller
beräknats för förrådsändamål, nu kvarstår outnyttjat ett belopp av tillhopa
11 350 000 kronor. Kostnaderna för det utbyggnadsprogram som anses böra
genomföras ha uppskattas till i runt tal 38 550 000 kronor. Utöver redan anvisade
(inom kvotanslagen för arméns byggnader beräknade) medel erfordras
sålunda i runt tal 27 200 000 kronor. Jag övergår nu till frågan i vad mån
dessa äskanden böra tillgodoses.
Jag vill därvid ånyo bringa i erinran, att de föreslagna förråden avse materiel
svarande mot den gällande försvarsordningens utrustnings- och ersättningsbehov.
Enligt vad jag under hand inhämtat grunda sig beräkningarna
på oundgängligen erforderligt förrådsbeliov; reservutrymmen lia således icke
—- i vart fall ej i nämnvärd utsträckning — tagits i beräkning.
14
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Här må vidare framhållas, att fortifikationsförvaltningens beräkningar —
utom såvitt avser ammunitionsförråden — bygga på de årslånga utredningar
som förrådskommittén bedrivit och vilka grunda sig på en inventering av nu
förefintliga eller under byggnad varande förråd. Jämväl må erinras, att det
av kommittén konstaterade förrådsbehovet, i fall då så befunnits vara ekonomiskt
försvarbart, i första hand beräknats bliva tillgodosett genom ianspråktagande,
eventuellt efter flyttning och iordningställande, av under beredskapen
uppförda baracker ävensom i en del fall genom förhyrning.
Mot bakgrunden av dessa förhållanden vill det synas som örn en begränsning
av det av fortifikationsförvaltnigen nu framlagda utbyggnadsprogrammet
kvantitativt icke är möjlig. En dylik begränsning skulle innebära, att förrådsutrymme
skulle komma att saknas för till mycket avsevärda kostnader redan
anskaffad materiel. Då kostnaderna för förråden i förhållande till materielens
värde äro relativt blygsamma — till belysande härav må nämnas, att värdet
av den ammunition, som avses skola lagras i nu aktuella förråd, uppgår till
inemot 500 000 000 kronor — finner jag mig icke kunna påtaga mig ansvaret
att förorda en begränsning av medelsanvisningen till förevarande ändamål.
Såsom alternativ till ett utbyggnadsprogram kan enligt mitt förmenande endast
ifrågakomma en förrädshållning i nu för materielen förhyrda eller rekvirerade
utrymmen. En förrädshållning i förhyrda lokaler har av förrådskommittén
förutsatts i de fall då förhyrning ställer sig ekonomiskt fördelaktigare
än nybyggnad och förutsättningar överhuvudtaget funnits föreligga att sluta
hyresavtal på för kronan godtagbara villkor.
Å andra sidan kan givetvis diskuteras, huruvida de av förrådskommittén
(tygavdelningen beträffande ammunitionsförråden) uppställda beräkningarna
rörande förrådsbehovet kunna revideras. Härvidlag bör hänsyn tagas till
resultaten av pågående organisationsundersökningar vid Älvsborgs regemente.
Dessa undersökningar synas visa, att vissa begränsningar i förrådsytorna ä.ro
möjliga ernå i förhållande till förrådskommitténs beräkningar — överslagsvis
med omkring 10 %. Därest man kunde generalisera dessa beräkningar
och göra dem tillämpliga å förrådsfrågorna i stort, skulle detta innebära
ett minskat medelsbehov av omkring 3 500 000 kronor. Jag finner mig
emellertid icke beredd att draga denna slutsats av nämndens undersökningar
utan anser det riktigast att tills vidare lägga fortifikationsförvaltningens beräkningar
till grund för den erforderliga medelsanvisningen. Det är emellertid
uppenbart, att de rationaliseringsåtgärder som statens organisationsnämnd
funnit möjliga vid ett normalt infanteriregemente böra beaktas även vid
lösande av övriga förrådsfrågor. Enligt min mening böra därför organisation
snämndens erfarenheter i möjligaste mån tillgodogöras vid det närmare
utformandet av det fortsatta utbyggnadsprogrammet, och jag förutsätter, att
erforderligt samråd mellan fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden
härvidlag kommer att etableras.
Såsom nämnts inverkar på medelsbehovets storlek icke blott det kvantitativa
behovet av förrådsutrymmen utan även förrådens tekniska utformning.
Under det att man tidigare räknat med att de nu aktuella förråden i allmänhet
skulle utföras såsom friliggande har efter hand krav rests att vissa typer
av förråd anordnas insprängda i berg. Detta gäller först och främst förråd
för lagring av truppförbandens och de territoriella förbandens ammunition.
Även vissa förråd för min- och sprängrnateriel ha ur säkerhetssynpunkt ansetts
böra insprängas i berg liksom också förråd för svårersättlig och dyrbar tygmateriel.
Det är uppenbart, att betydande fördelar ur militär synpunkt stå att vinna
genom att inrymma förråden i berg. Såsom överbefälhavaren framhållit måste
det nämligen vara en angelägenhet av vikt att ammunitionen och den svår
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
15
ersättliga tygmaterielen beredes skydd mot luftangrepp och sabotagehandlingar.
Å andra sidan måste även ekonomiska synpunkter anläggas på ifrågavarande
spörsmål. Av föreliggande utredning härutinnan vill det nu synas,
sohl örn ett anordnande av bergförråd i föreslagen omfattning ter sig ekonomiskt
försvarbart. Härutinnan må följande framhållas.
I ammunitionen ingående krut samt tänd- och sprängsatser äro icke under
alla förhållanden stabila under lagring. Vissa inverkande faktorer — starkt
solljus, fukt, höga eller mycket låga temperaturer och upprepade temperaturförändringar
— inverka nämligen menligt på de kemiska satsernas stabilitet.
Förändringarna resultera i att ammunitionsefiekterna antingen bliva livsfarliga
att hantera eller också funktionsodugliga.
Enligt vad jag inhämtat har genom årslånga lagringsprov inom landet konstaterats,
att i friliggande förråd, som skötas rationellt, ammunitionen håller
sig funktionsduglig i medeltal omkring 10 ä 15 år, varefter en relativt hastig
försämring inträder. En revidering av ammunitionen mäste därför sa småningom
företagas. Tidpunkten för denna revidering bestämmes med stöd av
med vissa tidsmellanrum utförda besiktningsprov. Av dessa prov erhålles
även vetskap örn omfattningen av den erforderliga revideringen, och med ledning
härav uppgöras kalkyler rörande det för revideringen erforderliga medelsbehovet.
Det har under hand från arméförvaltningens tygavdelning framhållits,
att det ordinarie ammunitionsanslaget ej förslår för bestridandet av kostnaderna
för dessa revideringar; från anslaget bestridas således endast kostnaderna
för det underhåll och den vård, som erfordras för ammunitionens
översyn efter truppens årliga övningar.
Stå bergförråd till förfogande med en under hela året konstant temperatur
och fukthalt förskjutes tidpunkten för förstöringens inträde. ^Lagringstiden
för nitrocellulosakrut anses således i bergförråd vara tre gånger
så lång som i friliggande förråd. Motsvarande gäller beträffande ersättningssprängämnen.
Frågan örn eventuell revidering blir därför ej aktuell för ammunition
i bergförråd förrän efter 35—40 år. Under denna tidrymd beräknas
ammunitionspartierna hinna omsättas under fredsutbildningen. Detta torde
under nuvarande förhållanden ha stor betydelse. De synnerligen stora kvantiteter
ammunition, som tillverkats under åren 1940—1944, kunna nämligen ej
i sin helhet omsättas under en 10-årsperiod. Revideringskostnaderna under
1950-talet komma därför att bliva synnerligen stora, örn ali ammunition skall
förvaras i friliggande förråd. Stå däremot bergförråd till förfogande torde
det under nämnda tidrymd anskaffade ammunitionslagret hinna omsättas
under fredsutbildning och nyanskaffning kunna äga rum successivt,
Det sagda synes giva vid handen, att den merkostnad som är förenad med
anordnande av bergförråd för ammunition — för en förrådsanläggning av
normal storlek uppskattad till omkring 125 000 kronor — är relativt blygsam i
förhållande till de mycket stora revideringskostnader, vilka inom en snar framtid
bliva ofrånkomliga, om ammunitionen skall förrådshållas i friliggande
förråd. Då härtill kommer att bergförråden beräknas draga väsentligt mindre
bevakningskostnader, finner jag övertygande skäl tala för att nu aktuella
ammunitionsförråd liksom förråd för spräng- och minmateriel i föieslagen
omfattning anordnas i berg.
Vad nu sagts torde i viss mån även gälla de centrala förråd för svårersättlig
tygmateriel, som föreslagits skola anordnas i berg. Även här torde kunna
räknas med större lagringsbeständighet och lägre kostnader för materielens
underhåll och vård.
Jag finner mig sålunda ur angivna synpunkter beredd tillstyrka det av fortifikationsförvaltningen
nu framlagda programmet för det fortsatta utbyggandet
av förråd för armén såväl kvantitativt som med avseende å förrådens an
ordnande.
16
Statsutskottets utlåtande nr 96''.
Vad härefter angår bestridandet av kostnaderna för det fortsatta utbygga
nadsprogrammet erfordras, såsom förut nämnts, utöver för ändamålet till förfogande
stående medel ytterligare 27 200 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.
Därvid har emellertid räknats med att utnyttja ett belopp av 505 000
kronor, som genom beslut den 9 oktober 1942 anvisats från förskottsanslag,
men som ännu icke tagits i anspråk för med anvisningen avsett ändamål. Ehuru
denna anvisning sedermera täckts över vederbörligt täckningsanslag å riksstaten,
anser jag, då nu föreliggande förrådsbehov är i sin helhet hänförligt
till fredsorganisationen, riktigare att det outnyttjade beloppet tillföres budgetutjämningsfonden
och att nu såsom erforderligt angivet belopp liöjes till
(27 200 000 + 500 000 =) 27 700 000 kronor.
Till den del merkostnaderna avse förråd för de från Stockholm utflyttade
förbanden ur Stockholms garnison — utgörande (1 817 000 —
1 097 500 =) i runt tal 720 000 kronor — synas enligt tillämpade grunder för
bestridande av med utflyttningen förenade kostnader dessa böra bestridas
från ett vid sidan av försvarsbeslutets kostnadsram anvisat anslag. I det
följande kommer jag att under punkten 2 hemställa att särskilt investeringsanslag
äskas för detta ändamål. Återstående kostnader (27 700 000 — 720 000=)
i avrundat tal 27 000 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, motsvarande
23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, äro däremot av natur att
böra bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram. Härav belöper, såsom
av det föregående framgår, ett belopp av (60 000 -f 118 000 + 20 000 +
50 000 =) omkring 250 000 kronor på markförvärv. Medelsbehovets tillgodoseende
inom nämnda ram kommer att nödvändiggöra en uppräkning av det för
arméns byggnader inom ramen beräknade beloppet, vilket i sin tur för med
sig ett ökat medelsbehov under det under arméns delfond för nästa budgetår
äskade kvotanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. Härtill återkommer jag
i det följande.
Här må slutligen framhållas, att det är av största vikt, att förrådsbyggnadsprogrammet
skyndsamt genomföres. Förrän erforderliga byggnader färdigställts,
synes en fullständig avveckling av beredskapen icke möjlig, i det att
förhyrda eller rekvirerade förrådslokaler i stor utsträckning måste bibehållas
och personal utöver fredsstaterna bindas för förrådens skötsel. Jag förutsätter
därför, att från fortifikationsförvaltningens sida särskilda åtgärder komma att
vidtagas för programmets realiserande på kort tid. Erforderliga byggnadsåtgärder
torde böra påbörjas redan under innevarande budgetår. Med hänsyn
härtill lärer det bliva ofrånkomligt att, allteftersom definitiva byggnadsprogram
utarbetats, bemyndiga fortifikationsförvaltningen att igångsätta sådana
i det reviderade programmet ingående byggnadsföretag som kunna bestridas
med till förfogande stående medel inom eller utom försvarsbeslutets kostnadsram.
Det tillgängliga beloppet, (11 350 000 — 505 000=) i runt tal 10 850 000
kronor, torde förslå för bestridandet av kostnaderna under innevarande budgetår,
varför den ytterligare medelsanvisningen synes kunna hänföras till budgetåret
1946/47.
När jag tillstyrker medelsanvisning i nu angiven omfattning, förutsätter jag,
att erforderliga förråd skola kunna anordnas inom ramen för nu beräknade
belopp. Ytterligare medelsanvisning bör alltså icke komma i fråga. Av fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 15 februari 1946 äskat belopp, 35 000
kronor, för anordnande av vissa förråd vid Skånska pansarregementet bör sålunda
icke föranleda särskild medelsanvisning.
Skotskjutn ing sbanor för Skånska trängkåren. För skjutövningar är Skånska
trängkåren för närvarande hänvisad till en skolskjutningsbana vid Mölleröds
Statsutskottets utlåtande nr 96.
17
kronopark och till en Hässleholms skyttegille tillhörig skjutbana i närheten
av Hässleholm. Skjutbanan vid kronoparken har emellertid en olämplig
sträckning, då skjutning måste äga rum i rakt sydlig riktning vilket medför
olämpliga belysningsförhållanden. Därtill kommer att skjutbanan är sankt belägen
och tidvis till en del står under vatten samt att den är för liten för
trängkårens behov, då den endast har 12 måltavlor.
I samband med att förslag framlagts örn ianspråktagande av bland annat
det vid Mölleröds kronopark belägna skjutbaneområdet som handövningsfält
för Skånska pansarregementet har arméns fortifikationsförvaltning även hemställt
örn medel för en ny skolskjutningsbana för Skånska trängkåren. En
sådan skulle enligt förvaltningens förslag erhållas genom förvärv av Hässleholms
skyttegilles 12-tavelsskjutbana och anläggande av en ny 6-tavelsbana
intill denna. Statsrådet har ansett sig böra förorda det framlagda förslaget.
Statsrådet förutsätter, att av riksdagen beräknat belopp av 40 000 kronor till
utvidgning av Skånska trängkårens skolskjutningsbana får användas för här
avsett ändamål, och beräknar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag
för anläggningsarbetena ett ytterligare belopp av 18 300 kronor, motsvarande
merkostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941. Under punkt 4 i det
följande föreslår statsrådet anvisande av ett belopp av 9 000 kronor för bestridande
av kostnaderna för markförvärven. Det har synts statsrådet få ankomma
på Kungl. Majit att framdeles besluta örn överförande av det under
järnvägsstyrelsens förvaltning stående området från statens järnvägars fond
till försvarets fastighetsfond.
Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält. 1945 års riksdag anvisade
sammanlagt 64 800 kronor till vissa vägarbeten och elektrifieringsåtgärder
vid Skånska pansarregementets skjutfält vid Brösarp i Ravlunda socken.
Härav avsågs ett belopp av 40 000 kronor för iordningställande av viss
del av en väg från Brösarps station till förläggningsområdet på skjutfältet.
Kostnaderna för återstående del av vägen beräknades uppgå till omkring 42 000
kronor. Sistnämnda belopp, motsvarande 36 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941, har nu beräknats för budgetåret 1946/47.
Om- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficerssko/a. Statsrådet
har framhållit, att vid underofficersskolan icke finnes tillgång till en
övningslokal som kan inrymma tillräckligt stora övningsavdelningar. Genom
föreslagen ombyggnad kan för en begränsad kostnad ernås en avsevärd utökning
av gymnastiksalen, varjämte nuvarande otillfredsställande sanitära förhållanden
förbättras. Statsrådet har därför förordat, att ombyggnaden kommer
till stånd, och beräknar 105 000 kronor för ändamålet.
Matinrättningar. Med förmälan att fråga uppkommit örn sammanslagning
av Norrbottens artillerikår och Bodens artilleriregemente samt att Kungl.
Majit med anledning härav beslutat att tills vidare uppskjuta ombyggnaden
av artillerikårens matinrättning har statsrådet föreslagit, att de ursprung
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96. 70246 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 96.
ligen för ifrågavarande ombyggnad avsedda medlen, 264 000 kronor, skola få,
disponeras för fortsatt översyn av arméns matinrättningar med den fördelning,
som på förslag av arméns fortifikationsförvaltning fastställes av Kungl.
Majit.
Sjukhus. En inom försvarsdepartementet särskilt tillkallad sakkunnig för
fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor vid truppförbanden, som befinnas
vara av sådan angelägenhetsgrad att de nu böra upptagas till prövning, har
framlagt förslag beträffande sjukhusen vid Hallands regemente, Smålands
artilleriregemente, Göta trängkår, Livregementet till häst och Livregementets
grenadjärer.
För Livregementet till häst har utredningen föreslagit nybyggnad av ett
sjukhus för en kostnad av 333 000 kronor och för de andra förbanden ombyggnad
av befintliga sjukhus. Med prövningen av frågan örn uppförande av ifrågavarande
nybyggnad har statsrådet ansett böra tills vidare anstå.
Beträffande sjukhusen vid de övriga förbanden har utredningen utvisat, att
de äro behäftade med avsevärda bristfälligheter och icke motsvara de kravf
som numera ur medicinska, hygieniska och byggnadstekniska synpunkter uppställas
på truppförbandssjukhus. De totala byggnadskostnaderna för sjukhusen
vid Hallands regemente, Smålands artilleriregemente och Livregementets
grenadjärer uppgå till 584 000 kronor enligt nuprisläge. Statsrådet har
tillstyrkt, att ifrågavarande belopp, efter avdrag av 20 000 kronor avsedda för
renovering av en sjukbarack vid Hallands regemente, beräknas för ändamålet.
Vad beträffar Göta trängkår har utredningen visat, att det nuvarande sjukhuset
är för litet och att byggnadens beskaffenhet icke medgiver ombyggnad
och erforderlig utökning av antalet vårdplatser. Statsrådet har därför tillstyrkt
av utredningen framlagt förslag att utnyttja det förutvarande garnisonssjukhuset
som truppförbandssjukhus och förordat, att medel, 175 000 kronor, nu
beräknas för sjukhusets iordningställande.
Etredningen har beträffande Hallands regemente föreslagit, att en sjukbarack
skall renoveras för en kostnad av 20 000 kronor för beredande av
reservvårdplatser. Statsrådet har funnit sig böra förorda, att härmed tills
vidare anstår.
I övrigt har statsrådet ansett sig kunna godtaga utredningens beräkningar
av vårdplatsbehoven. Statsrådet har icke heller funnit anledning till erinran
mot kostnadsberäkningarna men förutsätter, att alla möjligheter till besparingar
tillvaratagas vid byggnadsarbetenas utförande.
Med förutnämnda begränsningar uppgå kostnaderna för de föreslagna arbetena
till 739 000 kronor motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941
643 000 kronor.
I enlighet med det anförda har statsrådet således tillstyrkt, att sistnämnda
belopp beräknas för nästa budgetår för örn- och tillbyggnadsarbeten vid Hallands
regemente, Smålands artilleriregemente, Göta trängkår och Livregementets
grenadjärer.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
19
SAMMANFATTNING.
I enlighet med vad i det föregående anförts kan det ytterligare medelsbehovet
under budgetåret 1946/47 för byggnadsarbeten, avseende investe
-
ringar i försvarets fastighetsfond, arméns delfond, uppskattas på sätt framgår
av följande sammanställning.
Kronor.
Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer ............ 196 000
Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands
regemente samt Sundsvalls luftvärnskår ..................... 104 000
Anordnande av vissa förråd för armén .................................... 23 500 000
Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren ........................... 18 300
Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält ............... 36 000
Örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficers
skola
.............................................................................. 105 000
Sjukhus ................................................................... 643 000
Summa 24 602 300
Angivna byggnadskostnader hänföra sig till prisläget den 1 juli 1941.
I fråga örn den nuvarande belastningen på femårsplanens kostnadsram, i
vad avser byggnadsarbeten m. m. för armén, har statsrådet anfört i huvudsak
följande (s. 37—39 i propositionen nr 121).
I brev den 30 juni 1944 har Kungl. Maj:t anbefallt arméns fortifikationsförvaltning
att till Kungl. Majit anmäla den slutliga kostnaden för vederbörligt
byggnadsföretag så snart denna blivit känd med angivande tillika
av förekommande merkostnader i förhållande till prisläget den 1 juli 1941.
Till åtlydnad härav har arméns fortifikationsförvaltning i skrivelser den
10 augusti 1945 och den 11 februari 1946 framlagt kostnadsredovisningar för
ett antal byggnadsföretag. I nämnda skrivelser har förvaltningen avgivit
definitiv redovisning för 53 byggnadsföretag samt preliminär redovisning
för ytterligare ett antal byggnadsföretag. Av redovisningarna framgår bland
annat, att överskridanden av tidigare, på prisnivån den 1 juli 1941 baserade
kostnadsberäkningar uppstått vid 14 byggnadsföretag till ett sammanlagt
belopp av 816 503 kronor 25 öre. Å andra sidan ha besparingar uppstått vid
35 byggnadsföretag med sammanlagt 1 089 441 kronor 64 öre. För samtliga
här slutligt redovisade byggnadsföretag har sålunda uppstått ett överskott
av (1 089 441: 64 ——- 816 503: 25 =) 272 938 kronor 39 öre. överskridandena
äro med två undantag relativt obetydliga och uppgå i intet fall till 6 % av
de beräknade kostnaderna.
Nämnda undantag äro arméns jägarskola i Kiruna och Bodens vattenverk.
Vid jägarskolan beräknas det sammanlagda överskridandet komma att uppgå
till högst 750 000 kronor, beräknat efter prisnivån den 1 juli 1941.
Vid Bodens vattenverk hava merkostnaderna beräknats till omkring
372 000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 96.
I en sammanställning av byggnadsprogrammet för armén, vilken fogats
såsom Bilaga 2 till propositionen nr 121, äro de för de olika byggnadsföretagen
kända kostnaderna justerade på grundval av fortifikationsförvaltningens
definitiva eller — i vad rör arméns jägarskola och Bodens vattenverk
—- preliminära kostnadsredovisningar.
I nyssnämnda sammanställning ha utelämnats kostnaderna för vissa
av de kaserner, beträffande vilka Kungl. Majit med hänsyn till den beräknade
nedgången i värnpliktskontingenterna genom beslut den 9 februari 1945
föreskrivit, att de icke må komma till utförande utan Kungl. Majits särskilda
medgivande. Vidare ha i sammanställningen utelämnats kostnaderna för
uppförande av tre kaserner vid Wendes artilleriregemente, för tillbyggnad
av kaserner m. m. vid ingenjörkårema samt Signalregementet och arméns
signalskola, för byggnadsarbeten vid Signalregementets kompani i Boden
och Tredje tygkompaniet, för verkstadsbyggnad vid Andra tygkompaniet samt
för vissa personalbostäder vid garnisonssjukhusen, vilka byggnadsarbeten ansetts
icke böra komma till utförande under innevarande femårsperiod. De kostnadsminskningar,
som härigenom beräknas komma att uppstå, ha av arméns
fortifikationsförvaltning angivits till sammanlagt 6 460 800 kronor. Dessa
byggnadsföretag böra sålunda enligt statsrådets mening ställas på framtiden
och fråga örn medelsanvisning för deras igångsättande i vanlig ordning underställas
statsmakternas prövning.
I sammanställningen ha medtagits de byggnadsföretag beträffande vilka
förslag antingen framlagts för riksdagen i årets statsverksproposition eller vilka
nu äro avsedda att framläggas för riksdagen. Därjämte har, med hänsyn till
byggnadsprogrammets storlek och till att vissa kostnader ännu icke kunna
slutligt beräknas, i sammanställningen upptagits en reserv av 358 300 kronor.
Örn kostnaderna för nämnda byggnadsföretag och den angivna reserven
läggas till de i överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens senaste beräkningar
justerade kostnaderna för av riksdagen redan beslutade byggnadsföretag,
uppkommer — som framgår av sammanställningen — en merkostnad
utöver femårsplanens kostnadsram av 11000 000 kronor, vilken som förut
nämnts förklaras av de avsevärda kostnader för förråd, som tillkommit enligt
numera gjorda beräkningar.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
under arméns delfond av försvarets dastighetsfond till Vissa byggnadsarbeten
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kronor.
Då nämnda budgetår är det sista inom femårsperioden, utgör anslagsbeloppet
skillnaden mellan den i försvarsbeslutet för arméns byggnadsarbeten
fastställda kostnadsramen och summan av de för budgetåren 1942/46
anvisade investeringsanslagen för ändamål att bestridas inom försvarsbeslutets
kostnadsram för arméns byggnadsarbeten. Då nämnda kostnadsram
nu beräknas komma att överskridas med 11 000 000 kronor, har sistnämnda
investeringsanslag föreslagits skola höjas till (21000 000 + 11000 000=)
32 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
21
De anslagstekniska principer beträffande medelsanvisning för genomförande
av försvarets byggnadsarbeten under femårsperioden, som fastställdes
av 1943 års riksdag, innebära i huvudsak följande. För vart och ett av
budgetåren 1943—1947 avses för envar av försvarsgrenarna skola anvisas ett
investeringsanslag, som till beloppet motsvarar ungefär fjärdedelen av det belopp,
som för dessa fyra år återstår att anvisa inom ramen för vad i 1942 års
försvarsbeslut beräknats för försvarsgrenens byggnadsarbeten. Dessa anslag
— kvotanslag — som i regel få tagas i anspråk endast för sådana byggnadsarbeten,
som av riksdagen godkänts, må överskridas dels med belopp, som
inom försvarsbeslutets kostnadsram återstå att anvisa, dels ock, då kostnadsramen
beräknats med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941, med belopp
som erfordras för mötande av prisstegring. Budgetåret 1946/47 är det sista
inom femårsperioden. Investeringsanslagen för nämnda budgetår böra alltså
utgöra skillnaden mellan de i försvarsbeslutet för respektive försvarsgrenars
byggnadsarbeten fastställda kostnadsramarna, å ena sidan, samt summan av
de för budgetåren 1942/46 anvisade investeringsanslagen för ändamål att bestridas
inom försvarsbeslutets kostnadsram för respektive försvarsgrenars
byggnadsarbeten m. m., å den andra. I enlighet härmed skulle för budgetåret
1946/47 för armén, marinen och flygvapnet anvisas kvotanslag av 21 000 000
respektive 950 000 och 28 500 000 kronor. Då emellertid femårsplanens
kostnadsram för arméns byggnadsföretag beräknas komma att överskridas
med 11000 000 kronor, föreslås i propositionen nr 121, att arméns investeringsanslag
höjes till 32 000 000 kronor. Ifrågavarande merkostnad
hänför sig uteslutande till ökat behov av förrådslokaler. Anledningen till
överskridandet av de för ifrågavarande ändamål tidigare beräknade beloppen
synes vara att säkrare hållpunkter saknats för ett närmare bedömande av det
erforderliga medelsbehovet. Det må framhållas, att en utökning av förrådsprogrammet
tidigare varit förutsedd och att frågan härom i olika sammanhang
framlagts för riksdagen. Det nu på basis av grundligare behovskalkyler och
planläggningar föreslagna utbyggnadsprogrammet, som avser truppförbandsförråd,
territoriella förråd och centralförråd, har beräknats draga en kostnad
av 38 527 300 kronor enligt nuvarande prisläge. Såsom föredragande statsrådet
framhållit avser ifrågavarande utbyggnadsprogram i stort att tillgodose
allenast förrådsbehovet för den materiel, som enligt 1942 års försvarsbeslut
avsetts skola anskaffas, och är sålunda icke föranlett av att materiel under
beredskapstiden anskaffats utöver dessa normer.
Utskottet har vid sin prövning av det fortsatta byggnadsprogrammet
ur kvantitativ synpunkt funnit de föreslagna förrådsanläggningarna vara
erforderliga, och då några sakliga erinringar i övrigt icke torde vara
att framställa mot detsamma, synes programmet böra läggas till grund
för anslagsberäkningen. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla,
att även om de för programmets genomförande erforderliga merutgifterna
synas avsevärda denna kostnadsfråga dock bör ses mot bakgrunden
av att det här gäller att förrådshålla ammunition till ett värde av
inemot 500 000 000 kronor. På storleken av ifrågavarande merkostnad inverkar
såsom i ämnet framhållits även förrådens tekniska utformning. Under
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 96.
det att man tidigare räknat med friliggande förråd Ilar krav nu rests på att
vissa förråd, särskilt ammunitionsförråd liksom förråd för spräng- och minmateriel,
skola anordnas insprängda i berg. Då genom anordnande av bergförråd
materielens lagringstid betydligt ökas och även andra fördelar härigenom
stå att vinna, anser utskottet sig böra förorda, att bergförråd ställas
till förfogande i föreslagen omfattning. Utskottet tillstyrker alltså det föreslagna
utbyggnadsprogrammet jämväl i vad avser förrådens anordnande.
Såsom ovan nämnts uppgå merkostnaderna för det fortsatta förrådsutbyggnadsprogrammet
till 38 527 300 kronor. Efter frånräknande av till förfogande
stående medel återstå 27 200 000 kronor. Då på sätt statsrådet föreslagit ett
från förskottsanslag anvisat ännu icke för med anvisningen avsett ändamål
utnyttjat belopp av 505 000 kronor lämpligen bör tillföras budgetutjämningsfonden,
böra merkostnaderna höjas till i runt tal 27 700 000 kronor. Härav
belöpa 720 000 kronor på förråd för de från Stockholm utflyttade förbanden
ur Stockholms garnison. Utskottet tillstyrker, att dessa senare kostnader
bestridas från ett vid sidan av försvarsbeslutets kostnadsram anvisat anslag.
Härom kommer utskottet att göra hemställan under närmast efterföljande
punkt. Återstående kostnader eller i avrundat tal 27 000 000 kronor enligt
nuvarande prisläge, motsvarande 23 500 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941, böra däremot bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram. Av
nämnda belopp belöpa omkring 250 000 kronor på markförvärv. Då utskottet
nu tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen förutsätter utskottet i likhet
med statsrådet, att erforderliga förråd skola kunna anordnas inom ramen
för nu beräknade belopp och att ytterligare medelsanvisning för ändamålet
icke skall ifrågakomma.
Med avseende å påbörjande av nya gymnastikbyggnader och badanläggningar,
uppförande av musikbyggnader samt utförande av nya idrottsplatser
har statsrådet med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången på
byggnadsmaterial m. m. ansett medel icke böra i regel beräknas härför. Härtill
ansluter sig utskottet.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka av riksdagen tidigare gjort
uttalande örn angelägenheten av att största möjliga sparsamhet iakttages vid
byggnadsprogrammets förverkligande och att endast de byggnadsåtgärder,
som äro nödvändiga, komma till utförande under femårsperioden.
Under förevarande punkt har statsrådet utom ovannämnda förrådslokaler
anmält vissa andra armén berörande byggnadsföretag, vilka befunnits böra
komma till utförande under tiden till och med budgetåret 1946/47 samt angivit
de beräknade kostnaderna härför. Räknat efter prisläget den 1 juli 1941
har detta ytterligare medelsbehov beräknats till sammanlagt 4 454 300 kronor.
Yad statsrådet i anslutning härtill anfört liksom de av honom gjorda
kostnadsberäkningarna har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Vissa byggnadsarbeten m. ra. för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 32 000 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 96.
23
b) medgiva, att i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten,
bil. 3, s. 8—18) och i propositionen nr 121 (s. 2—37) angivna
byggnadsföretag må komma till utförande med anlitande av
berörda anslag, i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från
av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
2:o) Merkostnader för vissa förråd för Svea livgarde m. fl. förband. Under
hänvisning till vad utskottet under punkten 1 anfört får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 121 framställda förslag (punkt 2, s. 39)
hemställa,
att riksdagen må till Merkostnader för vissa förråd för Svea
livgarde m. fl. förband för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 720 000 kronor.
3:o) Iståndsättande av kasernbyggnad vid Svea livgarde. Kungl. Majit har i
förenämnda proposition nr 121 föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 40 och 41)
medgiva, att i propositionen angivna kostnader för iståndsättande av kasernbyggnad
vid Svea livgarde må bestridas av de för nämnda förläggnings
ordnande anvisade medlen.
Kostnaderna för omändring och iståndsättning av en år 1945 brandskadad
logementsbyggnad nr I Träkasernen vid Svea livgardes etablissement vid
Sörentorp å Järvafältet hava beräknats uppgå till 133 000 kronor. Då i propositionen
1945: 97 beräknat belopp av 37 000 kronor för ombyggnad av befintlig
kasern inklusive kostnader för administration avsåge den brandskadade
byggnaden, utgöra av branden förorsakade merkostnader 96 000 kronor.
Då kostnaderna för återställande av ifrågavarande byggnad betydligt underskrida
kostnaden för en nybyggnad, har statsrådet funnit sig böra förorda,
att byggnaden iståndsättes och samtidigt i enlighet med det ursprungliga
förslaget inredes som logementsbyggnad. Då de för ordnande av Svea livgardes
förläggning vid Sörentorp anvisade medlen böra kunna lämna tillgång
till bestridande av ifrågavarande kostnader, har statsrådet förordat
denna form för kostnadernas bestridande.
Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande byggnad iståndsättes i enlighet
med föreliggande förslag, och har icke något att erinra mot att kostnaderna
härför bestridas från anslaget till ordnande av Svea livgardes förläggning å
Järvafältet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att i propositionen nr 121 angivna
kostnader för iståndsättande av kasernbyggnad vid Svea
livgarde må bestridas av de för nämnda förläggnings ordnande
anvisade medlen.
4:o) Vissa markförvärv för armén. Kungl. Majit har i förenämnda proposition
nr 121 föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 41—51) att till Vissa mark
-
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 96.
förvärv för armén för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
225 000 kronor.
Utvidgning av Hene skjutfält. Då terrängen på ifrågavarande övningsfält
icke lämnar erforderligt skydd vid fältskjutningar, föreslås, att erforderliga
markområden exproprieras såsom skyddsområde för övningsfältet. Kostnaderna
härför beräknas för närvarande till 28 500 kronor.
Förflyttning av kraftledning från Villingsbergs skjuttält. Med hänsyn till
den risk för skador och därpå grundade ersättningskrav samt olägenheterna
av att icke fritt kunna utnyttja det nya skjutfältet vid Villingsberg
som följa av att en Örebro elektriska aktiebolag tillhörig 40 000-voltsledning
sträcker sig över skjutfältet, har det synts statsrådet lämpligt, att
ledningen antingen helt avlägsnas eller ock erhåller annan sträckning. I valet
mellan de båda föreslagna alternativen har statsrådet funnit övervägande
skäl tala för att kraftledningen helt avlägsnas från skjutfältet. Kronans kostnader
härför hava beräknats till 198 000 kronor. Då statsrådet förutsätter,
att det belopp av 50 000 kronor, som ännu är outnyttjat av de för markförvärv
m. m. för Villingsbergs skjutfält avsedda medlen, får användas för ifrågavarande
ändamål, beräknas sålunda här ett ytterligare belopp av 148 000
kronor för flyttning av kraftledning från skjutfältet.
Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde. Skånska trängkåren disponerar
för närvarande för övningar ett område intill kårens kasernområde vid
Hässleholm samt ett vid Mölleröds kronopark beläget område, på vilket ett
barackläger är uppfört för kårens behov. Under fredstid har trängkåren intet
behov av baracklägret vid kronoparken, då kårens personal inrymmes i de
uppförda och planerade kasernerna vid kårens etablissement.
Då behov föreligger av ett handövningsfält för Skånska pansarregementet,
beläget i anslutning till regementets kasernområde, föreslås, att bland annat
en del av Mölleröds kronopark och det såsom övningsområde för Skånska
trängkåren vid kronoparken upplåtna området skulle avses som handövningsfält
för Skånska pansarregementet samt att ett nytt område i ersättning för
det som vore beläget vid Mölleröds kronopark skulle förvärvas för trängkåren.
Som ersättning för den förlorade övningsterrängen för Skånska trängkåren
har föreslagits inköp av en egendom som är belägen i anslutning till
kårens övningsområde. Denna egendom omfattar omkring 14 hektar och är
mycket lämplig som övningsterräng. Genom dess förvärvande skulle Skånska
trängkåren erhålla ett sammanhängande övningsområde av tillfredsställande
omfattning. Å egendomen uppfört bostadshus kan efter vissa mindre förbättringsarbeten
utnyttjas som utkyrningsfastighet. Ekonomibyggnaderna
kunna användas som förråd.
Agaren till egendomen har förklarat sig villig att sälja ifrågavarande fastigheter
med å desamma befintliga byggnader för en sammanlagd köpeskilling
av 35 000 kronor. Statsrådet har ansett sig böra godtaga detta pris. I an
-
Statsutskottets utlåtande nr 96. 25
slutning till det anförda Ilar statsrådet tillstyrkt, att för utvidgning av Skånska
trängkårens övningsområde beräknas ett belopp av 35 000 kronor.
Förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren. Under hänvisning
till vad under punkten 1 i det föregående anförts under rubriken Skolskjutningsbanor
för Skånska trängkåren har statsrådet i detta sammanhang beräknat
till förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren ett belopp
av 9 000 kronor.
SAMMANFATTNING.
Medelsbehovet för i det föregående föreslagna markförvärv m. m. skulle
utgöra sammanlagt 220 500 kronor. För mötande av oförutsedda utgifter
föreslår statsrådet, att det anslag, som bör anvisas för förutnämnda ändamål,
bestämmes till 225 000 kronor. Beloppet har ansetts lämpligen böra anvisas
såsom icke specificerat investeringsanslag, beträffande vars disposition Kungl.
Maj:t bör äga meddela föreskrifter.
Under förevarande punkt har föredragande statsrådet anmält vissa armén
berörande markförvärv. Utskottet har funnit behovet härav i varje särskilt
fall styrkt och förordar, att de ifrågasatta markförvärven komma till stånd.
Enligt de verkställda kostnadsberäkningarna, mot vilka utskottet icke funnit
anledning till erinran, skulle för nästa budgetår erfordras en medelsanvisning
av 225 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ytterligare medel till vissa markförvärv
för armén för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 225 000 kronor.
Mannens delfond.
5:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under kapitalbudgeten (bilaga 3, punkt 8, s. 37—85 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen
att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 950 000 kronor, dels ock medgiva, att i nämnda
statsrådsprotokoll (s. 39—84) angivna byggnadsföretag må komma till utförande
med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke kunna
bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 121 (punkt 5, s. 51—57 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars
1946) föreslagit riksdagen medgiva, att i sistnämnda statsrådsprotokoll angivna
byggnadsföretag må komma till utförande samt att kostnaderna härför
må bestridas med anlitande av förenämnda i årets statsverksproposition
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 96.
under försvarets fastiglietsfond, marinens delfond, för budgetåret 1946/47
äskade investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m.
I detta sammanhang bar utskottet till behandling förekaft riksdagens år
1945 församlade revisorers berättelse, såvitt avser § 8 i berättelsen angående
förläggningen av Stockholms örlogsbas.
I enlighet med de i det föregående berörda budgettekniska principerna har
riksdagen enligt skrivelse 1943: 335 dels till Vissa byggnadsarbeten m. m.
å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens
delfond, för budgetåret 1943/44 anvisat ett investeringsanslag av
10 000 000 kronor, dels medgivit, att ifrågavarande anslag må överskridas
— förutom med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader på
grund av prisstegring i förhållande till prisnivån den 1 juli 1941 — inom
ramen av ett för budgetåren 1943/47 för byggnadsföretag m. m. under marinförvaltningens
delfond beräknat belopp av 33 623 000 kronor, i den mån så
erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m.,
som enligt riksdagens beslut skola komma till utförande med anlitande av
berörda anslag.
För vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 har för motsvarande ändamål
anvisats ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår uppdelade marinförvaltningen
de för marinen aktuella byggnads- och anläggningsarbetena i två
grupper, I och III, av vilka till grupp I hänförda arbeten med hänsyn till
försvarsbeslutets genomförande eller av andra skäl oavvisligen ansågos böra
komma till utförande under femårsperioden 1942/47, medan grupp III omfattade
sådana byggnadsarbeten som visserligen enligt ämbetsverket vore
nödvändiga men som utan alltför stora olägenheter skulle kunna skjutas
till tid efter femårsperiodens utgång.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen uppdelat
de för marinen aktuella byggnads- och anläggningsarbetena i sex
grupper. Av dessa har emellertid föredragande statsrådet i detta sammanhang
endast upptagit tre till behandling, nämligen dels de arbeten, som ämbetsverket
förutsatt skola komma till utförande under femårsperioden 1942/47
inom den i 1942 års beslut för perioden fastställda kostnadsramen, dels vissa
arbeten, som marinförvaltningen föreslagit till utförande under femårsperioden
utan att kostnaderna därför inräknades i försvarsbeslutets kostnadsram,
dels slutligen ett antal byggnadsarbeten, som marinförvaltningen visserligen
funnit angelägna men som ämbetsverket på direktiv av överbefälhavaren hänskjutit
till tid efter femårsperiodens slut.
Enligt marinförvaltningens beräkningar skulle summan av de arbeten,
som ämbetsverket föreslagit skola komma till utförande under femårsperioden
med anlitande av medel inom försvarsbeslutets kostnadsram, uppgå till
48 167 450 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, eller ungefär det belopp,
som i försvarsbeslutet beräknats för ändamålet. Av ifrågavarande belopp
Statsutskottets utlåtande nr 96.
27
avse i runt tal 5 400 000 kronor arbeten, som nu föreslagits skola komma
till utförande innevarande eller nästa budgetår. De arbeten, som marinförvaltningen
föreslagit skola utföras med medel utom kostnadsramen, ha kostnadsberäknats
till sammanlagt omkring 1 115 000 kronor enligt samma prisläge.
Kostnaderna för de arbeten, som enligt överbefälhavarens direktiv
uppskjutits till tid efter femårsperiodens slut, ha på grundval av samma
prisläge beräknats till i runt tal 10 340 000 kronor.
Marinförvaltningen har framhållit att, ehuru kostnaderna för endast ett
fåtal utförda arbeten vore slutgiltigt kända, ämbetsverket likväl räknade med
att därför anvisade medel skulle vara tillräckliga för deras utförande. På
grund av rådande osäkra förhållanden på arbets- och materialmarknaden
hade medel icke beräknats för vissa av marinförvaltningen föreslagna gymnastiklokaler,
badanläggningar och idrottsplatser m. m. Då marinförvaltningen
emellertid av skäl, som anförts i ämbetsverkets anslagsäskanden för
innevarande budgetår (se 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 3) alltjämt ansåge det vara av synnerlig vikt, att dessa anläggningar
komme till utförande och då förhållandena på arbets- och materialmarkuaden
möjligen kunde komma att medgiva desammas utförande, hade marinförvaltningen
ansett sig böra fortfarande inräkna kostnaderna härför inom ramen
och förnya sina framställningar i ämnet.
Såsom av marinförvaltningens framställning framgår är det, framhåller föredragande
statsrådet, förenat med stora svårigheter att begränsa kostnaderna
för marinens byggnadsarbeten under femårsperioden 1942/47 inom den i försvarsbeslutet
fastställda kostnadsramen, och marinförvaltningen har därför
räknat med att kostnaderna för en del arbeten, främst vissa av ändrad varvsorganisation
föranledda ombyggnadsarbeten, skola ställas till förfogande utöver
försvarsbeslutets kostnadsram. Statsrådet har framhållit, att vissa av
de arbeten, som marinförvaltningen hänfört till denna grupp, vore så angelägna,
att de även enligt statsrådets mening borde komma till utförande redan
under nästa budgetår. Enär emellertid kostnaderna därför syntes statsrådet
böra inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram, följde härav, att stor återhållsamhet
måste iakttagas beträffande det av marinförvaltningen i övrigt framlagda
byggnadsprogrammet.
Statsrådet har ansett sig böra förorda, att medel för några av de arbeten,
som marinförvaltningen efter överbefälhavarens direktiv förutsatt skola uppskjutas
till tid efter femårsperiodens slut, beräknas redan för nästa budgetår.
De arbeten, som statsrådet sålunda tillstyrkte, avsåge dels avhjälpande av
vissa betänkliga brister i marinens utbildningsanordningar och dels rationalisering
av värmeförsörjningen å Skeppsholmen. Sistnämnda byggnadsföretag
hade synts statsrådet ur ekonomisk synpunkt så betydelsefullt, att han ansett
en första etapp i detsamma böra snarast komma till utförande.
Utskottet redogör härefter för de under punkten 8 i statsverkspropositionen
(s. 39—84) angivna byggnadsföretagen.
28
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Allmänt.
Vissa sanitära anläggningar vid öriogsvarven och ör/ogsstationerna i Stockholm
och Karlskrona. Efter förslag av marinförvaltningen har föredragande statsrådet
förordat utförande av vissa sanitära anläggningar vid örlogsvarven och
örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona, vilka arbeten av hygieniska
skäl ansetts icke längre böra anstå. Kostnaderna härför ha av statsrådet beräknats
till 18 000 kronor.
Brännoljecisterner för flottan. Efter förslag av Kungl. Majit i 1944 och
1945 års statsverkspropositioner har riksdagen anvisat inalles 1 532 000 kronor
jämte medel till administrationskostnader för viss brännoljecisternanläggning.
Marinförvaltningen hade vid äskandet av medel för ifrågavarande
brännoljecistern även inräknat ett belopp av i runt tal 43 000 kronor för uppförande
av bostäder för tillsynspersonal. Vid anmälan av sistnämnda proposition
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 63) anförde departementschefen, att han icke
blivit övertygad örn att det förelåge ett oavvisligt behov av bostäder för tillsynsmän
och förrådsbiträden för vare sig denna eller övriga föreslagna anläggningar,
varför han icke beräknade medel för detta ändamål. Mot vad sålunda
anförts hade riksdagen ingen erinran.
Föredragande statsrådet har anfört, att han genom en av marinförvaltningen
numera förebragt utredning kommit till den uppfattningen, att särskild bostadsbyggnad
genom statens försorg måste uppföras för tillsynsman och förrådsbiträde
vid ifrågavarande brännoljecistemanläggning. Av marinförvaltningens
utredning framginge nämligen, att bostäder icke kunde förhyras inom
rimligt avstånd från anläggningen. Kostnaderna för den ifrågavarande bostadsbyggnadens
uppförande har statsrådet i enlighet med marinförvaltningens
beräkningar uppskattat till 46 000.kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjökrigsskolan å Näsby. Efter
förslag av Kungl. Majit (propositionen 1941:330, 1942 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten:bil. 2, punkt 12, propositionen 1943:2, bil. 13, punkt
5, samt 1944 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2, s. 57) har riksdagen
till nybyggnader för sjökrigsskolan anvisat, förutom vissa medel för
administrationskostnader, tillhopa 4 263 000 kronor, av vilket belopp 2 093 000
kronor ansetts böra belasta försvarsbeslutets kostnadsram. Medel syntes föredragande
statsrådet nu böra beräknas för vissa ytterligare byggnadsarbeten
å ifrågavarande etablissement.
a. Simhall. Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1943
såsom erforderliga kompletterande anläggningar vid sjökrigsskolans etablissement
angivit bland annat simhall, framhöll departementschefen vid anmälan
av propositionen 1943:222 (s. 127), att enligt hans mening med simhallen
syntes kunna anstå till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47. I enlighet
därmed upptog marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven
för budgetåret 1944/45 detta arbetsobjekt i angelägenhetsgrad III.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
29
I sin skrivelse angående marinens anslagsbehov under kapitalbudgeten för
innevarande budgetår fann marinförvaltningen emellertid vid avvägningen av
de olika byggnadsobjekt, som skulle inrymmas inom försvarsbeslutets kostnadsram,
så starka skäl tala för uppförande av denna simhall, att arbetet i
fråga uppflyttades i angelägenhetsgrad I. Med hänsyn till situationen på
arbetsmarknaden samt materialbristen ansåg departementschefen sig dock
icke kunna tillstyrka framläggande av förslag till 1945 års riksdag örn anvisande
av medel för ändamålet.
Sedan marinförvaltningen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår ater
upptagit ifrågavarande medelsbehov och därvid bland annat framhållit, att
i simhallen jämväl avsåges att inrymmas anordningar för skyddstjänstövningar,
har föredragande statsrådet ansett sig böra tillstyrka, att simhallen
kommer till utförande under nämnda budgetår. Statsrådet har nämligen ansett
det vara av största vikt, att en effektiv simundervisning kan bedrivas
vid denna för utbildning till främst sjö- och kustartilleriofficerare avsedda
utbildningsanstalt. Även den av marinförvaltningen berörda skyddstjänstutbildningen
jämte därmed sammanhängande forsknings- och experimentarbeten
har synts statsrådet förtjäna beaktande. Statrådet har därför i enlighet med
ämbetsverkets kostnadskalkyler för ändamålet beräknat ett belopp av 222 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
b. Betonggolv i pjäsexercishallen. I sina anslagsäskanden för
budgetåren 1944/45 och 1945/46 hemställde marinförvaltningen örn medel för
bland annat utförande av betonggolv i pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan
i Näsby. På grund av andra mera angelägna medelsbehov hänförde ämbetsverket
emellertid nämnda arbeten i angelägenhetsgrupp III.
Sedan marinförvaltningen i sina medelsäskanden för nästa budgetår föreslagit
att ifrågavarande arbete skulle komma till utförande under nämnda
budgetår, har föredragande statsrådet, då arbetet syntes ägnat att minska
riskerna för skador på den delvis mycket dyrbara materiel, som användes
vid utbildning i artilleritjänst, funnit sig böra tillstyrka, att medel anvisades
för ändamålet. Kostnaderna härför ha beräknats till 19 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.
Sjukhus å Berga. Sedan Berga egendom invid Hårsfjärden efter beslut
av 1943 års riksdag (skrivelse nr 509) förvärvats för kronans räkning, framlades
i propositionen 1944: 175 (s. 105 ff.) förslag om förläggning av marinens
underofficersskola och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola till Bergaområdet.
Byggnadskostnaderna beräknas preliminärt enligt prisläget den
1 juli 1941 till 5 000 000 kronor inklusive administrationskostnader. I detta
belopp ingingo medel för en sjukstuga, som approximativt kostnadsberäknats
till 100 000 kronor enligt samma prisläge. Mot nämnda förslag hade riksdagen
ingen erinran.
Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 16 november 1944 framlagt förslag
rörande förläggningens ordnande, bemyndigade Kungl. Majit enligt
beslut den 1 december samma år ämbetsverket att inom en kostnadsram av
30
Statsutskottets utlåtande nr 96.
i runt tal 4 335 000 kronor gå i författning om uppförande av vissa i beslutet
angivna byggnader, däribland dock icke sjukstugan. Beträffande denna anförde
marinförvaltningen i sin nyssberörda skrivelse, att ytterligare utredningar
i samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning erfordrades, innan ett
definitivt förslag till sjukvårdsanläggning kunde framläggas. Ett sjukhus, utfört
enligt de krav som sjukvårdsförvaltningen angivit, måste betinga avsevärt
högre kostnader än det ursprungliga förslaget till sjukstuga, vilket enligt
dåmera verkställda kostnadsberäkningar beräknades draga en kostnad av 130100
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen gjort
framställning örn att ett belopp av 525 000 kronor, beräknat på grundval av
prisläget den 1 juli 1941, måtte anvisas för uppförande i överensstämmelse
med ett av sjukvårdsförvaltningen framlagt förslag av en sjukvårdsanläggning
vid Berga, omfattande två tvåvåningsbyggnader, den ena inrymmande mottagningsenhet
och 30 vårdplatser och den andra 60 vårdplatser. Av kostnaderna
belöpa enligt marinförvaltningens beräkningar 295 000 kronor på den
byggnad, som avsåges inrymma mottagningsenhet och 30 vårdplatser, och
230 000 kronor på byggnaden för 60 vårdplatser. Marinförvaltningen har föreslagit,
att endast kostnaderna för den förstnämnda byggnaden skola bestridas
av medel inom försvarsbeslutets kostnadsram.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Det ursprungliga förslaget till sjukvårdsanläggning för marinens underofficersskola
och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola vid Berga, som kostnadsberäknats
först approximativt till 100 000 kronor och sedermera till
130 100 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941, utgjordes av en sjukstuga
med mottagningsavdelning samt vårdavdelning för 25 patienter. Detta
förslag ansågs emellertid av försvarets sjukvårdsförvaltning mindre tillfredsställande,
då dels antalet vårdplatser icke fullt täckte skolornas behov enligt
eljest vedertagna beräkningsgrunder, dels särskilt behandlingsrum för tandläkarvård
saknades och dels den allmänna standarden icke motsvarade den
som numera tillämpas vid permanenta förband av Bergaskolornas storlek.
Den sjukhusbyggnad, som av sjukvårdsförvaltningen och marinförvaltningen
föreslagits inrymma mottagningsavdelning och vårdavdelning för 30 patienter,
har beräknats enligt vedertagen standard och omfattar även särskilt rum för
tandläkarvård. Då en sjukhusbyggnad av denna storlek torde vara erforderlig
för tillgodoseende av Bergaskolornas behov samt den föreslagna standarden
synes böra godtagas, förordar jag, att denna byggnad kommer till utförande.
Förslaget att uppföra en särskild sjukhusbyggnad inrymmande 60
vårdplatser och huvudsakligen avsedd för kustflottans behov är jag däremot
icke beredd att nu taga ställning till. Otvivelaktigt föreligger ett större sjukvårdsbehov
för kustflottan än som för närvarande kan tillgodoses av fartygens
egna sjukavdelningar och kustflottans sjukstuga på Märsgarn. Innan säkrare
grunder föreligga för bedömande av kustflottans behov av sjukvård och
möjligheterna att tillgodose detta på andra håll, anser jag mig dock icke böra
äska medel för detta ändamål. Jag förutsätter emellertid, att den av mig
tillstyrkta sjukhusbyggnaden gives en sådan utformning, att vid behov
en sjukvårdsanläggning för kustflottans del kan uppföras i anslutning till
nämnda byggnad. Tills vidare synas sålunda 295 000 kronor böra beräknas
för ett sjukhus för skolorna vid Berga.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
31
Garagebyggnader m. m. för kustartilleri försvaren. Efter förslag i propositionen
1943: 2 (s. 132 ff.) anvisade 1943 års riksdag å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av 450 000 kronor till garagebyggnader
m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Yitså brygga. Medelsframställningen
grundade sig på en inom marinförvaltningen verkställd beräkning
bland annat rörande fredsbeståndet av motorfordon vid kustartilleriet
med undantag för vissa fordon vid Blekinge kustartilleriförsvar, beträffande
vilka fullständig utredning icke förelåg.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt,
att ytterligare 331 000 kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941, måtte
beräknas för garagebyggnader för kustartilleriets rörliga batterier (Stockholms,
Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar). Ämbetsverket har
erinrat örn att fordonsbeståndet vid dessa batterier under beredskapstiden
ökats avsevärt, varvid förhyrda garage samt enkla fordonsskjul i
stor utsträckning måst tagas i anspråk. Efter beredskapens avveckling hade
denna fordonspark skurits ned högst väsentligt. I kustartilleriets rörliga
batterier inginge emellertid ett stort antal specialfordon av olika slag. Ett
flertal av dessa vore försedda med s. k. tryckluftsbromsar och borde med
anledning därav vintertid förvaras i uppvärmda lokaler. För dessa fordon,
vilka vore olämpliga att avyttra och vilka även under fredsförhållanden borde
ingå i kustartilleriets fordonsbestånd i övnings- och beredskapssyfte, vore för
närvarande icke behovet av garageplatser helt fyllt utan utnyttjades privata
garage och fordonsskjul. Genomförda utredningar visade, att det icke vore
ekonomiskt att i den utsträckning som nu vore fallet förhyra garage. I den
mån den civila biltrafiken åter komme igång, kunde man även förutsätta, att
kustartilleriet icke längre kunde disponera samma antal förhyrda garage som
tidigare.
Såsom av det föregående framgår grundades den för 1943 års riksdag
framlagda anslagsberäkningen på en inom marinförvaltningen verkställd utredning
rörande behovet i fredstid av garageplatser för kustartilleriförsvaren.
Att dessa beräkningar numera befunnits icke hållbara torde, framhåller föredragande
statsrådet, till väsentlig del sammanhänga med det förhållandet att
behovet av garageplatser vid Blekinge kustartilleriförsvar — där behovet är
störst —- icke då kunde slutligt överblickas. Det ökade behovet av garageplatser
i övrigt syntes statsrådet kunna delvis förklaras med att under beredskapstiden
anskaffats flera bilar av specialkonstruktion än man tidigare räknat
med och att dessa fordon lämpligen borde behållas i fredstid. Jämväl antalet
fordon för s. k. ekonomikörslor m. m. hade ansetts böra ökas i förhållande
till tidigare gällande planer.
Med hänsyn till de sålunda ändrade förutsättningarna för bedömande av
behovet av garageplatser har statsrådet funnit sig kunna godtaga marinförvaltningens
nu föreliggande beräkningar.
Marinförvaltningen har räknat med varmgarage för sådana specialfordon,
vilkas utrustning taga skada av kyla eller temperaturväxlingar, samt för
fordon, vilka användas större delen av året. Även dessa grunder har statsrådet
32
Statsutskottets utlåtande nr 96.
funnit sig kunna förorda. Enär ämbetsverkets kostnadsberäkningar icke givit
statsrådet anledning till erinran, har han således för nästa budgetår beräknat
331 000 kronor för varmgarage vid ifrågavarande kustartilleriförsvar.
Centralförråd för marinens intendenturmateriel. Efter därom av Kungl. Maj:t
i propositionen 1942:270 framlagt förslag har riksdagen anvisat 325 000 kronor
till centralförråd för marinens intendenturmateriel. Förrådet är numera
uppfört och taget i bruk.
Föredragande statsrådet har framhållit, att 1941 års försvarsutredning icke
i samband med planerandet av det nuvarande centralförrådet beaktat den
ökning av marinens personalstyrka, som förordats av utredningen och förutsatts
i 1942 års försvarsbeslut. Förrådet vore härigenom redan nu, kort tid
efter dess färdigställande, för litet. Med hänsyn till de avsevärda kostnaderna
för förhyrande av förrådslokaler syntes det statsrådet ekonomiskt välbetänkt,
att en ny förrådsbyggnad för intendenturmateriel nu uppfördes. Kostnaderna
härför har statsrådet i enlighet med beräkningar av marinförvaltningen
uppskattat till 188 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Då
marinförvaltningen emellertid uppgivit sig kunna för ändamålet disponera
23 500 kronor av tidigare anvisade medel, kunde enligt statsrådet det nu
aktuella medelsbehovet beräknas till i runt tal 165 000 kronor.
Statsrådet har dock förutsatt, att marinförvaltningen i samråd med statens
organisationsnämnd och arméförvaltningen undersökte möjligheterna att
minska förrådsutrymmet genom rationaliseringar och inrymmande av materiel
i befintliga förråd — eventuellt även sådana som disponerades av armén.
Marinförvaltningen har föreslagit, att den nya förrådsbyggnaden skall uppföras
i anslutning till det nuvarande centralförrådet. Enligt vad statsrådet inhämtat
räknade ämbetsverket med att genom förrådshållningens koncentrering
till en plats kunna inbespara en uppbördsman och fyra förrådsarbetare. Förslaget
har därför synts statsrådet lämpligt ur ekonomisk synpunkt. Ur militär
synpunkt skulle det däremot, framhåller statsrådet, måhända vara att föredraga,
örn förrådet förlädes till annan plats. Det syntes statsrådet böra ankomma
på Kungl. Majit att efter ytterligare utredning besluta om såväl
platsen för det nya förrådet, varvid statsrådet utginge från att annan plats
än den nuvarande valdes endast om ingen kostnadsökning föranleddes därav,
som storleken av detsamma.
Renovering av vissa marinens matinrättningar. Efter förslag i 1945 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 63 f.) har beräknats ett belopp
av 115 000 kronor för renovering av Stockholms örlogsstations matinrättning
i kasern III å Skeppsholmen. I samband med framläggande av förslag rörande
dessa arbeten anmälde marinförvaltningen, att ämbetsverket med anledning
av en undersökning angående organisationen och verksamheten vid
marinens fasta matinrättningar igångsatt utredning angående möjligheterna
att iståndsätta även en av Vaxholms kustartilleriregementes matinrättningar
vid Oscar-Fredriksborg, varvid förutsattes, att arbetena skulle komma till
Statsutskottets utlåtande nr 96. 33
utförande under budgetåret 1946/47. Kostnaderna för omändring av matinrättningen
beräknades till 199 500 kronor inklusive administration.
I sin skrivelse angående medelsäskanden för nästa budgetår bar marinförvaltningen
i enlighet med vad sålunda anförts föreslagit, att ifrågavarande
matinrättning måtte renoveras under sistnämnda budgetår. Kostnaderna ha
enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 200 000 kronor. Prisstegringen
till den 1 juli 1945 har uppskattats till 28 000 kronor.
Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.
Av under hand överlämnade principritningar framgår att ifrågavarande
matinrättning, vilken ursprungligen varit verkstadslokal, avses skola genomgå
ganska omfattande ändringsarbeten. Sålunda har bland annat föreslagits, att
antalet platser skall utökas, varjämte enligt förslaget särskild furirmatsal
skall inrättas, diskrummet flyttas och nya personalbostäder inrättas. Jag
har funnit de föreslagna ändringarna vara välmotiverade samt ägnade att rationalisera
driften och öka trevnaden. Jag finner mig därför böra tillstyrka förslaget.
Ehuru det av marinförvaltningen angivna beloppet, 200 000 kronor,
förefaller högt, anser jag mig tills vidare böra godtaga detsamma.
Vissa anordningar för utbildningens förbättrande vid marinen. Föredragande
statsrådet har, under framhållande av att skogsområdet intill korthållsbanan
för Karlskrona kustartilleriregemente vid Västra Mark i Karlskrona på grund
av sin närhet till staden vore en omtyckt promenadplats för stadens befolkning
och att i synnerhet många barn rörde sig inom området även vardagar,
föreslagit att av försiktighetsskäl ett stängsel uppsattes vid skjutbaneområdets
gräns. Vidare har statsrådet föreslagit anordnande av en 100-meters- och
korthållsbana för Älvsborgs kustartilleriregemente. Kostnaderna för dessa
anläggningar har statsrådet beräknat till 1 400 kronor respektive 36 000 kronor
eller tillhopa i avrundat tal 37 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Militära skyddstjänstanordningar vid marinen. I samband med beredskapens
avveckling och militära vaktstyrkors indragande erfordras, framhåller föredragande
statsrådet, vid vissa militära anläggningar särskilda säkerhetsåtgärder
för att förhindra inbrott och skadegörelse. Ett av marinförvaltningen
framlagt förslag till utförande av skyddstjänstanordningar för en kostnad
av 125 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 syntes emellertid kunna
begränsas, och medel borde i detta sammanhang beräknas endast för sådana
arbeten, som vid sträng prövning funnes böra nu utföras. Från denna utgångspunkt
beräknade statsrådet för nästa budgetår ett belopp av 40 000
kronor för ändamålet enligt prisläget den 1 juli 1941.
Artina rima te niel- och ammunitionsförråd. Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkt 96) anförde departementschefen vid behandlingen
av frågan örn anvisande av anslag för budgetåret 1944/45 till Marinen:
Förstärkning av kustartilleriförsvaret bland annat, att från marinförvaltningen
inhämtade uppgifter hade givit vid handen, att ämbetsverket avsett att
av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
av 6 815 000 kronor till vissa förstärkningar av kustartilleriför
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96. 702 40 3
34
Statsutskottets utlåtande nr 96.
svaret samt av det å riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget
till förstärkning av kustartilleriförsvaret bestrida kostnader om tillhopa
460 000 kronor för artillerimateriel- och ammunitionsförråd. Dessa kostnader
syntes emellertid vara av natur att bestridas över kapitalbudgeten. Departementschefen
ämnade därför vid anmälan av marinförvaltningens äskanden för
budgetåret 1944/45 med avseende å kapitalbudgeten föreslå, att —• i den mån
utredning till styrkande av förrådsbehovet förebragts — för ifrågavarande förrådsbyggnad
beräknades medel under marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets
fastighetsfond. Vid anmälan av det i samma proposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 89) upptagna medelsbehovet för förrådsbyggnader för Göteborgs
kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente anförde departementschefen
därefter, att av nämnda belopp örn 460 000 kronor enligt uppgift
från marinförvaltningen 305 000 kronor •— motsvarande enligt prisläget den 1
juli 1941 280 000 kronor — avsåge förrådslokaler vid Göteborgs kustartilleriförsvar,
för vilka medel för det dåvarande syntes böra beräknas. Mot dessa
uttalanden hade riksdagen (skrivelserna 4 och 107) ingen erinran.
I skrivelse den 12 juli 1945 har marinförvaltningen uppgivit, att förenämnda
belopp örn 460 000 kronor avsetts för bestridande av kostnaderna för
uppförande av — förutom förrådslokalerna vid Göteborgs kustartilleriförsvar
— tre batteriförråd vid Stockholms och ett vid Hemsö kustartilleriförsvar,
kostnadsberäknade till sammanlagt 140 000 kronor, motsvarande 120 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Medel för utförande av samtliga
förråd, tillhopa (320 000 -f 140 000 =) 460 000 kronor, hade av marinförvaltningen
ställts till vederbörande lokalförvaltningars förfogande av anslag
till förstärkning av kustartilleriförsvaret. Marinförvaltningen hemställde, att
för täckande av de för ifrågavarande ändamål från nämnda anslag verkställda
utbetalningarna måtte till ämbetsverkets förfogande ställas nyssberörda belopp,
460 000 kronor.
Med anledning av framställningen har Kungl. Majit genom beslut den 12
oktober 1945 medgivit, att marinförvaltningen finge för täckande av de från
nämnda anslag verkställda utbetalningarna för anordnande av artillerimateriel-
och ammunitionsförråd vid Göteborgs kustartilleriförsvar intill ett
belopp av 320 000 kronor anlita det för budgetåret 1945/46 till Vissa byggnadsarbeten
m. m. anvisade investeringsanslaget av 10 000 000 kronor, varvid ett
belopp av 280 000 kronor skulle anses belasta den av 1942 års riksdag fastställda
kostnadsramen för marinen under femårsperioden 1942/47. Beträffande
framställningen i övrigt har Kungl. Majit förklarat sig vilja framdeles meddela
beslut.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Av beloppet örn 460 000 kronor — vilket hänför sig till prisläget den 1
juli 1943 — voro såsom av det föregående framgår 320 000 kronor avsedda
för artillerimateriel- och ammunitionsförråd för Göteborgs kustartilleriförsvar.
Detta medelsbehov har av riksdagen godkänts. Förråden äro uppförda
och Kungl. Majit har genom förenämnda beslut medgivit, att anslag till
förstärkning av kustartilleriförsvaret, varifrån utbetalningar för förrådens
Statsutskottets utlåtande nr 96.
35
uppförande gjorts, må beredas täckning därför. I övrigt var beloppet om
460 000 kronor, enligt vad marinförvaltningen anfört, avsett för förråd för
ett luftvärnskanonbatteri inom Hemsö kustartilleriförsvar och för tre sådana
batterier inom Stockholms kustartilleriförsvar. Kostnaderna för dessa förråd
ha beräknats till sammanlagt 140 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943,
motsvarande 120 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Till frågan örn
dessa förråds uppförande har riksdagen ännu icke tagit ställning. Förråden
ha icke påbörjats, och marinförvaltningen, som varit av den uppfattningen att
medelsbehovet godkänts av riksdagen, har underrättats örn att så icke är fallet
och att med uppförandet därför måste anstå.
Då frågan örn kustartilleriförsvarens förråds- och uppbördsmannaorganisation
är under utredning, är jag icke beredd att för närvarande fatta slutlig
ståndpunkt till frågan örn förrådens uppförande. Enligt uppgift från marinförvaltningen
är emellertid den materiel, för vilken förråden är avsedd, för
närvarande under leverans, varvid redan levererad materiel beretts utrymme
i provisoriska och delvis olämpliga lokaler på skilda platser. Kungl. Majit
torde därför böra beredas möjlighet att, då frågan örn förråds- och uppbördsmannaorganisationen
kan klarare överblickas, fatta beslut örn uppförande av
förråd i erforderlig omfattning. För detta ändamål torde tills vidare böra
beräknas det av marinförvaltningen angivna beloppet, 120 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Jag förutsätter, att de medel, som redan med anlitande
av anslaget till förstärkning av kustartilleriförsvaret ställts till vederbörande
lokala myndigheters förfogande för uppförande av ifrågavarande förråd,
återföras till nämnda anslag.
Ostkustens marindistrikt.
FÖR MARINDISTRIKTET GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR.
Ombyggnad och modernisering av vissa administrationsbyggnader å Skeppsholmen.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1944:166 har riksdagen
(skrivelse nr 384) beslutat, att örlogsvarven skola organiseras efter i huvudsak
den plan, som angivits vid anmälan av nämnda proposition. Enligt den
sålunda fastställda organisationsplanen, vilken trätt i tillämpning från och
med den 1 juli 1945, har vartdera av örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona
organiserats, under en varvschef, på dels en verkstadsavdelning, dels
tre militärtekniska avdelningar, nämligen en vapenavdelning, en fartygsavdelning
och en intendenturavdelning jämte kansli.
Till grund för beslutet örn den nya varvsorganisationen låg ett av 1943 års
örlogsvarvsutredning avgivet betänkande, vari beträffande lokalfrågorna framhölls,
att i fråga örn verkstäderna i såväl Karlskrona som Stockholm den
centrala tekniska och administrativa ledningen borde koncentreras till
lokalerna för de nuvarande ingenjördepartementen, vilka lokaler syntes bliva
tillfyllest. Den lokala tekniska ledningen åter borde förläggas till respektive
ingenjörers arbetsplatser. Beträffande örlogsvarven i övrigt borde enligt utredningens
mening en koncentration av de ledande förvaltningsorganen företagas
och dessa inrymmas i en central förvaltningsbyggnad, varigenom möjligheter
skulle beredas för en god samverkan mellan varvschefen, avdelningscheferna
och de under dessa sorterande sektionscheferna. Utred
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 96.
ningen ansåge, att genom en dylik anordning de bästa garantier vunnes för
dels ärendenas snabba handläggning, dels administrationskostnadernas nedbringande
till lägsta möjliga nivå. Kostnaderna för en sådan koncentrering
av administrationslokalerna beräknade utredningen för Stockholms örlogsvarv
till omkring 450 000 kronor inklusive kostnader för inredning, möbler,
telefonanläggningar m. m.
Vid anmälan av nyssberörda proposition anförde departementschefen beträffande
de av omorganisationen föranledda lokalfrågorna, att han ej vore
beredd att då taga ställning till frågan örn anordnande av gemensamma förvaltningsbyggnader.
Med avgörandet av detta spörsmål syntes enligt hans
uppfattning få anstå i avbidan på en närmare utredning, som marinförvaltningen
förebådat. Häremot hade riksdagen ingen erinran.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen gjort
framställning örn anvisande av medel för vissa av omorganisationen föranledda
ombyggnadsarbeten. Ämbetsverket har beräknat kostnaderna enligt prisläget
den 1 juli 1941 för de planerade omändrings- och tillbyggnadsarbetena till
sammanlagt 341 000 kronor. Kostnaderna fördela sig på de olika byggnaderna
enligt följande sammanställning.
Varvschef ens och marindistriktschefens nuvarande kanslibygg
-
nader ........................................................................ kronor 130 000
Kasern I ........................................................................ » 88 500
Sjökrigsskolebyggnaden ................................................... » 72 500
Hantverkskasernen ......................................................... » 50 000
Summa 341 000.
1945 års markkommission har i skrivelse den 13 december 1945 — under
framh*ållande, bland annat, att kommissionen vid inventering av den mark,
som kunde bliva föremål för förhandlingar inom kommissionen, uppmärksammat
Stockholms örlogsstations och Stockholms örlogsvarvs mark, samt
att kommissionen därvid utginge från att örlogsstationen och varvet framdeles
skulle bliva förflyttade från Stockholm, varigenom marken skulle frigöras
för användning till andra allmänna ändamål — hemställt, att åtgärder
icke måtte vidtagas i sådan omfattning, att en framtida förflyttning av örlogsstationen
och varvet uppskötes eller försvårades.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Innan jag ingår på frågan örn anvisande av medel för de av marinförvaltningen
föreslagna ombyggnads- och moderniseringsarbetena, torde böra upptagas
till behandling den av 1945 års markkommission berörda frågan örn
Stockholms örlogsbas’ utflyttning från Stockholm. Denna fråga har varit
föremål för ingående utredningar. Av olika skäl, bland annat de med utflyttningen
förenade mycket betydande kostnaderna, har dock med frågans
avgörande hittills fått anstå. Erfarenheterna från tidigare verkställda utredningar
visa, att frågan örn basens förläggning är mycket svårlöst, varför sannolikt
avsevärd tid kommer att förflyta, innan densamma bragts till en slutgiltig
lösning Ovissheten rörande örlogsbasens framtida förläggning har
emellertid ansetts icke böra förhindra utförandet av angelägna kompletteringsoch
moderniseringsarbeten vid den nuvarande förläggningen, och avsevärda
Statsutskottets utlåtande nr 96.
37
belopp lia därför under beredskapsåren nedlagts på dylika arbeten, främst
beträffande den å Djurgården belägna delen av örlogsvarvet.
Till bedömande föreligga nu ett flertal förslag till ombyggnads- och förbättringsarbeten
å Skeppsholmen. Arbetena kunna i huvudsak uppdelas i tre
grupper, nämligen dels de i detta avsnitt behandlade ombyggnads- och moderniseringsarbetena
å ett antal administrationsbyggnader, dels i nästa avsnitt
berörd rationalisering av värmeförsörjningen å Skeppsholmen, dels slutligen
vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten beträffande förråds- och verkstadsutrymmen.
I fråga örn första gruppen vill jag framhålla, att de byggnader, som
föreslagits till ombyggnad, lämpligen torde kunna utnyttjas såsom administrationslokaler
för icke-militära ändamål, därest beslut framdeles meddelas
rörande örlogsbasens förflyttning till annan ort. Den andra gruppen av arbeten
beräknas skola kunna amorteras på så kort tid, att betänkligheter ur nu
ifrågavarande synpunkter icke böra möta mot deras utförande, särskilt som
de till väsentlig del avse nyssnämnda administrationsbyggnader. De föreslagna
arbetena å förråds- och verkstadsbyggnader slutligen äro erforderliga, därest
en tillfredsställande förrådshållning av den under de senaste åren anskaffade
dyrbara materielen skall kunna ordnas. Så länge örlogsbasen kvarligger i
Stockholm, måste nämligen förrådsutrymmen av tillräcklig storlek finnas anordnade
i basens omedelbara närhet. De föreslagna åtgärderna beträffande
vissa verkstadslokaler motiveras främst av arbetshygieniska skäl. Jag vill
framhålla, att ifrågavarande förråds- och verkstadslokaler till största delen äro
inrymda i gamla byggnader, vilka måhända av historiska skäl böra bibehållas
även efter förflyttning av örlogsbasen.
Jag övergår nu till behandlingen av de av marinförvaltningen under
förevarande avsnitt föreslagna ombyggnads- och moderniseringsarbetena
å vissa administrationsbyggnader. Den av 1944 års riksdag beslutade och
nu genomförda omorganisationen av örlogsvarven syftar till att skapa
förutsättningar för en effektivisering och rationalisering av varvsrörelsen.
Det är uppenbart, att för att detta syfte skall kunna vinnas även lokalfrågorna
måste lösas på ett sådant sätt, att erforderlig koncentration
av varvschefens och de militärtekniska avdelningarnas administration kan
ske. Helst borde denna administration koncentreras till en central byggnad
å vartdera örlogsvarvet. Av kostnadsskäl och av hänsyn till bebyggelsen
både på Skeppsholmen och inom Karlskrona örlogsvarv har
detta icke varit möjligt. Marinförvaltningen har i stället framlagt förslag
till omdisposition av befintliga byggnader. För Stockholms örlogsvarvs
del innebär detta förslag att varvets administration i huvudsak koncentreras
till varvschefens och marindistriktschefens nuvarande byggnader.
Dessa byggnader äro avsedda att förbindas med en underjordisk gång. Marindistriktschefens
kansli skulle flyttas till kasern I, en 1600-talsbyggnad, som
ligger närmast Skeppsholmsbron och staden, medan stationschefens kansli
skulle flyttas till den för detta ändamål lämpliga sjökrigsskolebyggnaden.
Vid besök på Skeppsholmen har jag närmare tagit del av förslaget och därvid
funnit den föreslagna omdisponeringen av lokalerna i huvudsak ändamålsenlig.
På grund av att byggnaderna som regel ha en för expeditionsändamål
olämplig planering, dar många rum äro genomgångsrum, erfordras
ganska omfattande omändringsarbeten. Sålunda måste vissa trappor flyttas
och några korridorer läggas in i våningsplanerna. I samband med ombyggnadsarbetena
torde därvid, såsom marinförvaltningen föreslagit, värmeledning
böra införas i vissa byggnader, som nu uppvärmas med kakelugnar och
kaminer. Vissa detaljer i ombyggnadsförslaget synas böra ytterligare övervägas.
. Sålunda kan det ifrågasättas, huruvida en underjordisk gång är erforderlig
mellan de byggnader, som avsetts skola inrymma varvsadministra
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
38
tionen. Det synes vidare tveksamt, huruvida hantverkskasernen bör ombyggas
på sätt marinförvaltningen föreslagit. Jag förutsätter, att den närmare utformningen
av ombyggnadsprogrammet verkställes i samråd med statens organisationsnämnd,
som torde komma att verkställa organisationsundersökningar vid
de administrativa organen å Skeppsholmen. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att i dessa liksom övriga detaljfrågor träffa avgörande. Därvid
bör beaktas önskvärdheten av att kostnaderna nedbringas. Då vissa av de
föreslagna arbetena aro att hänföra till normalt underhall, torde medelsanvisningen
i detta sammanhang kunna begränsas till 315 000 kronor.
Rationalisering av värmeförsörjningen å Skeppsholmen. I sina medelsäskanden
för nästa budgetår har marinförvaltningen framlagt ett förslag till rationalisering
av värmeförsörjningen på Skeppsholmen, avsett att genomföras i två
etapper. Första etappen har beräknats kosta 348 000 kronor och den andra
omkring 210 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941.
Förevarande projekt avser att rationalisera värmeförsörjningen på Skeppsholmen
genom att ersätta nuvarande tre högtryckscentraler och nitton varmvattencentraler
jämte kakelugnar och kaminer i fyra byggnader med en ny
modern värmecentral för pumpvarmvatten. Frågan har aktualiserats av att en
av de nuvarande högtryckscentralerna är i det närmaste kassabel och endast
täcker omkring 60 % av värmebehovet. Genom den föreslagna omläggningen
beräknas en besparing uppstå av omkring 90 000 kronor per år, varigenom
kostnaderna skulle kunna amorteras på drygt 7 år. Föredragande statsrådet
har funnit de beräknade besparingarna så avsevärda, att han ansett sig böra
förorda projektets genomförande så snart tillgången på materialier det medgåve.
Marinförvaltningens kostnadsberäkningar lia icke givit statsrådet anledning
till erinran. Dock syntes enligt statsrådet vid den fortsatta planeringen
böra undersökas örn icke ytterligare besparingar skulle kunna vinnas
genom utnyttjande av den billiga elektriska kraft, som örlogsvarvet nu erhölle
från Stockholms stad, för elektrisk värmeförsörjning under höst och
vår. Då omläggningen på sätt marinförvaltningen föreslagit syntes statsrådet
böra uppdelas på två etapper, har han för nästa budgetår beräknat
medel allenast för den första.
Förbättrande av vissa ventilationsanläggningar vid Stockholms örlogsstation och
Stockholms örlogsvarv. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade
marinförvaltningen 26 000 kronor för åtgärder till förbättrande av ventilationen
inom ett antal byggnader vid örlogsvarven och örlogsstationerna i
Stockholm och Karlskrona. I skrivelse den 10 februari 1943 hänförde marinförvaltningen
dessa arbeten till angelägenhetsgrupp III.
Vid anmälan av propositionen 1943: 222 framhöll departementschefen bland
annat, att det borde ankomma på marinförvaltningen att undersöka, i vad mån
de föreslagna åtgärderna vore att hänföra till standardförbättringar eller till
sådana åtgärder, vilkas vidtagande vore nödvändigt av arbetshygieniska skäl.
I den mån det sistnämnda befunnes vara fallet och åtgärderna icke kunde
vidtagas med anlitande av för varvens modernisering anvisade eller eljest
Statsutskottets utlåtande nr 96.
39
till marinförvaltningens förfogande stående medel, syntes utrymme inom
femårsplanens ram böra beredas för här ifrågavarande ändamål. Yad sålunda
anförts föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår anförde marinförvaltningen,
att undersökning verkställts beträffande ettvart av förutnämnda behov,
varvid det visat sig, att samtliga ifrågavarande arbeten i Karlskrona utan
större olägenhet kunde anstå till tid efter femårsperiodens slut. Detsamma
vore förhållandet beträffande ifrågasatta arbeten inom det s. k. kokhuset vid
Stockholms örlogsstation. Av arbetshygieniska skäl vore det däremot synnerligen
önskvärt, att övriga arbeten i Stockholm — avseende badanstalten,
marketenteribyggnaden, östra boställshuset och torpedverkstaden — komme
till utförande inom femårsperioden. Byggnadskostnaden för dessa arbeten
beräknades till 8 200 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Arbetena föresloges
komma till utförande under budgetåret 1946/47.
Efter förslag av marinförvaltningen i anslagsäskandena för nästa budgetår
har föredragande statsrådet förordat det av ämbetsverket framlagda begränsade
programmet för ifrågavarande arbeten, för vilket ändamål statsrådet beräknat
ett avrundat belopp av 8 000 kronor.
STOCKHOLMS ÖRLOGSSTATION.
Ombyggnad av intendenturförrådet på Skeppsholmen. A Skeppsholmens västra
del finnes uppförd en större förrådsbyggnad, vilken under en följd av år
stått till arméns förfogande såsom intendenturförråd. Sedan nya lokaler
för arméns intendenturförråd uppförts å Järvafältet, har Kungl. Maj:t enligt
beslut den 23 november 1945 förordnat, att förvaltningen av förrådsbyggnaden
på Skeppsholmen skall överflyttas från arméns fortifikationsförvaltning till
marinförvaltningen.
Enligt tidigare uppgjorda planer skulle förrådsbyggnaden, sedan densamma
utrymts av armén, utnyttjas såsom sjukvårds-, sängpersedels- och beklädnadsförråd
för marinen. Till ombyggnad av byggnaden för detta ändamål
har reserverats ett belopp av 74 000 kronor av det av 1941 års riksdag (propositionen
nr 221; riksdagens skrivelse nr 360) anvisade reservationsanslaget
av 790 000 kronor till ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation.
I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen anfört,
att vid numera verkställd utredning vissa nytillkomna omständigheter
visat sig inverka på förrådsbyggnadens utnyttjande och ombyggnadsarbetenas
omfattning. Den nya varvsorganisationen och därav härflytande omdisponering
av lokaler i andra byggnader å Skeppsholmen medförde nödvändigheten
att utnyttja förrådsbyggnaden uteslutande för intendenturmateriel, som
därigenom kunde i erforderlig omfattning koncentreras till förmån för uppbörds-
och förrådsarbetet. För sjukvårdsmaterielen, som enligt den ursprungliga
planen likaledes skulle ha inhysts i arméns intendenturförråd, måste
således andra utrymmen beredas, lämpligen i det s. k. råseglarhuset. Intendenturförrådsbyggnaden
hade av armén använts huvudsakligen för förvaring av
40
Statsutskottets utlåtande nr 96.
hudar och skinn. Sedan marinförvaltningen övertagit byggnaden, komme
den att användas för Ostkustens marindistrikt som beklädnads- och sängpersedelsförråd
med för förrådstjänsten erforderliga expeditionslokaler och
reparationsverkstäder m. m. Den hittillsvarande inredningen, som anpassats
efter råvaruförvaring, vore icke användbar för förrådets blivande användning
och det arbete, som komme att bedrivas därstädes. Helt ny inredning
jämte invändig iståndsättning bleve nödvändig i större omfattning än vad
ursprungligen kunnat förutses. Därtill komme att förråds- och uppbördsarbetet
krävde uppvärmning av halva byggnaden och i samband därmed
vissa omboningsarbeten.
Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna enligt prisläget den 1 juli
1941 för ifrågavarande arbeten till 153 000 kronor. Prisstegringen till den
1 juli 1945 har beräknats till 21 000 kronor.
Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.
Vid besök på Skeppsholmen har jag förvissat mig örn behovet av ifrågavarande
arbeten. Vissa av arbetena äro emellertid av karaktär att utföras
med anlitande av underhållsmedel. I den mån dessa arbeten hänföra sig
till under de senare åren eftersatt underhåll förutsätter jag, att de skola
bestridas av den i staten för försvarets fastighetsfond uppförda posten till
reparations- och underhållskostnader m. m. (arméns delfond). Med beaktande
jämväl att kostnaderna för planerad värmeanläggning vid bifall till mitt i
det föregående framlagda förslag örn rationalisering av värmeförsörjningen
å Skeppsholmen torde kunna något nedbringas, beräknar jag i detta sammanhang
kostnaderna för ombyggnadsarbetena till i runt tal 140 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Från detta belopp torde böra dragas av riksdagen
tidigare anvisade 74 000 kronor, varefter sålunda det återstående medelsbehovet
utgör i avrundat tal 65 000 kronor.
Vissa merkostnader för avloppsanordningar vid Skeppsholmen. Efter förslag av
Kungl. Majit i 1942 och 1944 års statsverkspropositioner (kapitalbudgeten,
bilaga 2) har riksdagen för budgetåren 1942/43 respektive 1944/45 anvisat
inalles 246 500 kronor, jämte medel för administrationskostnader, för vatten-,
avlopps- och reningsanläggningar vid Stockholms örlogsstation. Av beloppet
avsågos 23 000 kronor för omläggning av vissa vatten- och avloppsledningar i
Djurgårdsstaden, 23 500 kronor för anläggande av emscherbrunnar å Kastellholmen
för s. k. låggradig rening av avloppsvatten och återstoden eller
200 000 kronor för utförande av en avskärande avloppsledning å Skeppsholmen
samt för förenande av denna med en av Stockholms stad bekostad
anslutningsledning mellan Skeppsholmen och Kastellholmen.
I skrivelse den 22 mars 1945 har marinförvaltningen avgivit förslag innebärande
anvisande av ytterligare medel för utförande av en avskärande huvudavloppsledning
på Skeppsholmen och anslutande av denna till Stockholms
stads gatunät. Med utförande av avloppsanordningarna på Kastellholmen
skulle tills vidare anstå.
Föredragande statsrådet, som beräknat det ytterligare medelsbehovet för
här avsedda arbeten, inberäknat administrationskostnader, till 11 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941, har funnit kostnadsökningen icke vara av den
Statsutskottets utlåtande nr 96.
41
storleksordning att på grund därav redan fattat beslut om ordnande av avloppsförhållandena
på Skeppsholmen borde inhiberas. På Kastellholmen vore
så relativt få personer bosatta, att ett uppskjutande av en reglering av avloppsförhållandena
därstädes icke syntes statsrådet medföra några allvarligare
olägenheter.
STOCKHOLMS ÖRLOGSVARV.
Förlängning av Gustaf V:s docka. För detta arbete — i sin helhet kostnadsberäknat
till, förutom administrationskostnader, 1 000 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941 — ha för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats tillhopa
850 000 kronor jämte medel för bestridande av administrationskostnader.
I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har marinförvaltningen
hemställt, att återstående belopp, 150 000 kronor, jämte därå belöpande
administrationskostnader, 9 000 kronor, måtte beräknas för nämnda
budgetår. Prisstegringen intill den 1 juli 1945 å dessa belopp har beräknats
till 22 000 kronor. Föredragande statsrådet har intet haft att erinra mot marinförvaltningens
förslag och har sålunda för förlängning av Gustaf V:s docka
för nästa budgetår beräknat ett belopp av 159 000 kronor.
Ombyggnad av fundamentshusen. Inom örlogsvarvets område å Skeppsholmen
finnas bland annat uppförda två mer än 200 år gamla byggnader, de s. k. fundamentshusen,
vilka huvudsakligen disponeras för förråd samt vissa verkstäder
och expeditioner. I södra fundamentshusets bottenvåning inrymmas sålunda
expedition för förrådsförvaltaren för allmänna materialförrådet, matrum och
omklädnadsrum samt tackelkammare. I våningen en trappa äro expeditionen
för örlogsvarvets ekipagesektion, sjöinstrumentförråd och segelsömmarverkstad
belägna. I vindsvåningen slutligen finnas lokaler för sjöinstrumentverkstad
och sjöinstrumentförråd samt för tagelredning. Norra fundamentshuset
är helt disponerat av örlogsvarvets allmänna materialförråd.
I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 upptog marinförvaltningen
under rubriken Vissa arbeten vid Stockholms örlogsvarv ett belopp av 168 000
kronor för, bland annat, anordnande av värmeledning och varmboning i fundamentshusen.
Vid anmälan av propositionen 1943:222 anförde jag, att arbetena
vore i och för sig önskvärda standardförbättringar i huvudsak avsedda
att bereda personalen bättre arbetsförhållanden. Jag erinrade emellertid örn
att avsevärda belopp nyligen anvisats för varvets modernisering samt för
hygieniska anordningar därstädes och fann det icke möjligt att nu åter tillstyrka
anvisande av betydande belopp för dylika ändamål, vilka ej av försvarsutredningen
beräknats.
Marinförvaltningen, som jämväl i medelsäskandena för budgetåren 1944/46
upptagit ifrågavarande medelsbehov, har i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår hemställt, att medel måtte anvisas för ombyggnad under nästa budgetår
av fundamentshusen. Marinförvaltningen har därvid under erinran om
föregående års anslagsäskande anfört i huvudsak följande.
42
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Sedan dess ha de hygieniska förhållandena i de i fundamentshusen befintliga
verkstäderna m. m. föranlett ingripande från yrkesinspektionens sida,
varvid anmärkts, att uppvärmnings- och ventilationsanordningarna icke motsvara
fordringarna enligt gällande lag. Verkstadslokalerna uppvärmas nu
medelst kaminer ° och några effektiva ventilationsanordningar finnas icke.
Härigenom uppstår ett mycket kännbart och olägligt drag från fönstren, där
arbetsplatserna äro belägna. Yrkesinspektionen påfordrar därför, att centraluppvärmning
med värmeelement vid fönstren samt lämplig ventilation snarast
möjligt ordnas.
Med anledning härav har marinförvaltningen verkställt utredning i ärendet
och funnit^ att erforderligt värmebehov i fundamentshusen enklast kan tillgodoses
från den i sjöreservens kasern befintliga varmvattencentralen. Den
härför erforderliga värmekulverten mellan byggnaderna kan då för obetydlig
merkostnad givas sådan dimension, att den vid en eventuell centralisering av
Skeppsholmens värmeförsörjning kan ingå i det större kulvertsystem, för
vilkens planläggning tidigare redogjorts. Av yrkesinspektören påfordrade
ventilationsanordningar ha även planerats.
Marinförvaltningen har i samband med nu föreslagna uppvärmnings- och
ventilationsanordningar i fundamentshusen även föreslagit vissa omändringsarbeten,
som syfta till en rationellare användning av byggnaderna. Kostnaderna
för ifrågavarande omändringsarbeten, som även innefatta värmeisolering
av vissa partier av bjälklag, taklag och ytterväggar, ändringar
av väggar och dörrar för en mera rationell förbindelse mellan de olika lokalerna
m. m., ha av marinförvaltningen beräknats till 109 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Härvid äro sådana arbeten frånräknade, som marinförvaltningen
anser sig kunna utföra med ianspråktagande av utav Kungl.
Majit särskilt anvisade medel till förbättrings- och iståndsättningsarbeten.
I öredragande statsrådet har anfört, att han vid besök på Skeppsholmen
kunnat konstatera, att de båda fundamentshusen i skilda hänseenden vore i
behov av översyn. Genom den föreslagna omdisponeringen av lokalerna ernåddes
otvivelaktigt betydande fördelar. Statsrådet ville därför tillstyrka de
föreslagna ombyggnadsarbetena. De av marinförvaltningen beräknade kostnaderna
för de föreslagna arbetena syntes statsrådet dock höga. I avsaknad av
närmare utredning beräknade han kostnaderna till det av marinförvaltningen
angivna beloppet, 109 000 kronor, men förutsatte, att alla möjligheter tillvaratoges
att minska ifrågavarande kostnader.
Lödbod vid minverkstäderna. I sina medelsäskanden för nästa budgetår har
marinförvaltningen anfört, att den mångfald lödningsarbeten, som förekomme
vid Skeppsholmsvarvet, utfördes i ett friliggande mindre skjul av så primitiv
beskaffenhet, att den föranlett yrkesinspektionens ingripande. Inspektionen
hade framhållit, att lödboden i nuvarande skick icke vore godtagbar
för arbetet i fråga såsom arbetsplats under den tid av året, då fönster och
dörrar icke kunde hållas helt öppna. Den kunde därför icke komma till användning
för ifrågavarande ändamål under sådan årstid. Då byggnadens
beskaffenhet enligt marinförvaltningens mening vore sådan, att iståndsättningsarbeten
icke borde ske, funne marinförvaltningen erforderligt vidtaga
Statsutskottets utlåtande nr 96.
43
åtgärder för att ersätta densamma. Kostnaderna härför beräknades till 12 000
kronor.
Sedan marinförvaltningen undersökt möjligheterna att begränsa kostnaderna,
har sedermera i en under hand överlämnad promemoria anmälts,
att det befunnits möjligt att förlägga lödningsarbetena till en av minverkstäderna
på örlogsvarvet. Kostnaderna skulle därigenom enligt preliminära
beräkningar kunna reduceras till 2 800 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Prisstegringen till den 1 juli 1945 har beräknats till 400 kronor.
Marinförvaltningens senaste förslag har synts föredragande statsrådet godtagbart.
I avbidan på definitiva kostnadsberäkningar har statsrådet för ändamålet
beräknat i runt tal 3 000 kronor.
Garage å Skeppsholmen. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår
äskade marinförvaltningen medel till uppförande av ett garage på Skeppsholmen
och anförde därvid, att statens krisrevision fäst marinförvaltningens
uppmärksamhet på de under de senaste budgetåren utbetalade stora beloppen
för lejda biltransporter vid Stockholms örlogsvarv samt det otillräckliga utrymmet
i där befintligt garage. Detta uppfyllde dessutom ej arbetarskyddslagens
bestämmelser, vilket påtalats även av yrkesinspektionen. Marinförvaltningen
hade med anledning av vad krisrevision anfört företagit utredning
rörande fordonsparkens erforderliga storlek under fredstid. Ämbetsverket
hade därvid funnit, att fredsparken vid Stockholms örlogsvarv, örn lejning i
större utsträckning skulle kunna undvikas, borde utgöras av följande nu
befintliga bilar, nämligen 1 personbil, 1 ambulansbil, 1 skåp- (paket-) bil
och 9 lastbilar. I befintliga garage samt övriga tillgängliga utrymmen, som
lämpade sig för garagering, kunde inrymmas samtliga dessa bilar med undantag
av 5 lastbilar, för vilka sålunda garageutrymme borde anskaffas.
Marinförvaltningen beräknade kostnaderna för anordnande av detta extra
garageutrymme jämte för bildriften erforderliga serviceanordningar samt av
yrkesinspektionen påfordrade utrymmen för personalens hygien och bekvämlighet
m. m. till 41 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Marinförvaltningens sålunda framlagda medelsäskande föranledde icke
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen återigen
upptagit ifrågavarande medelsbehov och därvid under erinran om sitt tidigare
äskande i huvudsak anfört, att ämbetsverket, sedan nyssnämnda förslag
avgivits, med anledning av yrkesinspektionens anmärkningar beträffande det
befintliga garagets bristfälligheter i arbetarskyddshänseende ombesörjt en
tillbyggnad till garaget innehållande toalettanordningar, dusch, matrum m. m.
i fullt tillfredsställande omfattning. Den tidigare beräknade kostnaden kunde
som följd härav nedbringas. Med hänsyn till att en tidigare på Gotland
stationerad bussradioanläggning skulle flyttas och förläggas till Stockholms
örlogsvarv måste emellertid utrymme inom garaget beredas även för denna
anläggning. Marinförvaltningen hade därför uppgjort förslag till tillbyggnad
av det befintliga garaget å Skeppsholmen inrymmande bussradioanläggningen
samt ytterligare 5 motorfordon.
44
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Marmförvaltningen har beräknat kostnaderna för det nu föreliggande förslaget
till tillbyggnad av garaget till 41000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941. Prisstegringen intill den 1 juli 1945 har beräknats till 5 700 kronor.
Föredi ägande statsrådet har anfört, att vid Stockholms örlogsvarv efter
statens krisrevisions anmärkningar rörande kostnaderna för lejda biltransporter
inrättats en transportcentral, varigenom marinens transporter inom Ostkustens
marindistrikt enligt uppgift kunnat rationaliseras och avsevärt förbilligas.
Flertalet bilar i denna transportcentral avsåges skola garageras å
Skeppsholmen. Det vore enligt statsrådet icke möjligt att på grundval av
den nu föreliggande utredningen bedöma, huruvida samtliga dessa bilar
komme att bliva erforderliga även sedan nuvarande avvecklingsarbeten upphört
och normala fredsförhållanden inträtt. Då emellertid de garageplatser,
som eventuellt framdeles kunde bliva lediga genom minskning av
transportcentralens fordonspark, syntes kunna utnyttjas för andra statliga
fordon, hade statsrådet ansett sig kunna tillstyrka, att medel nu beräknades
för uppförande av den av marinförvaltningen föreslagna tillbyggnaden till det
nuvarande garaget. Mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar hade statsrådet
ingen erinran, och han beräknade således för ändamålet 41 000 kronor.
Raseg/arhusets omändring till förråd för sjukvårdsmateriel. I sina anslagsäskanden
för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen — såsom i det föregående
vid behandlingen av frågan örn ombyggnad av intendenturförrådet
på Skeppsholmen anmärkts — anmält, att andra utrymmen måste beredas för
den sjukvårdsmateriel, som ursprungligen avsetts skola inrymmas i intendenturförrådet,
Marinförvaltningen har nu föreslagit, att det s. k. råseglarhuset
å Skeppsholmen skulle tagas i anspråk för ändamålet. Kostnaderna enligt
prisläget den 1 juli 1941 för råseglarhusets iståndsättning och inredning till
sjukvårdsmaterielförråd ha beräknats till 63 100 kronor inklusive administration.
Prisstegringen till den 1 juli 1945 har beräknats till 8 900 kronor.
Föredragande statsrådet har framhållit, att genom den föreslagna koncentreringen
av förrådshållningen av sjukvårdsmateriel, enligt vad marinförvaltningen
upplyst, icke oväsentliga besparingar syntes kunna vinnas. Sålunda
beräknades hyreskostnader till ett sammanlagt belopp av 8 400 kronor kunna
inbesparas. Ämbetsverket räknade vidare med en viss minskning av den civila
handräckningspersonalen. Då förslaget sålunda syntes vara ekonomiskt fördelaktigt,
hade statsrådet intet att erinra mot detsammas genomförande. Det
av marinförvaltningen för ändamålet beräknade beloppet förefölle emellertid
statsrådet högt. Han förutsatte, att all nödig sparsamhet iakttoges vid den
återstående detaljplaneringen. Tills vidare beräknade han för ändamålet, i
enlighet med marinförvaltningens förslag, ett belopp av i avrundat tal 63 000
kronor.
Ombyggnad och utökning av arbetarköket å Galärvarvet. Efter förslag av
Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2 s.
67) har riksdagen (skrivelse nr 154) beräknat 19 500 kronor till värmeledning
samt komplettering av köksmaskiner i arbetarköket å Galärvarvet.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
45
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen under
erinran härom anfört, att försvarets civila personals förbund i skrivelse till
marinförvaltningen framhållit, att dessa arbeten icke komme att medföra
någon förbättring, enär köket vore för litet och behövde väsentligt utbyggas
för att kunna leverera erforderligt antal portioner. Förbundet ifrågasatte därför
lämpligheten av att de beslutade arbetena komme till utförande.
I skrivelse den 28 september 1945 har marinförvaltningen därefter äskat
medel för ombyggnad och utökning av arbetarköket på Galärvarvet, därvid
ämbetsverket beräknat kostnaderna för nämnda ombyggnad till 83 700 kronor
inklusive administrationskostnader. Med avdrag för av riksdagen redan anvisade
medel uppgår sålunda medelsbehovet till (83 700—19 500=) 64 200
kronor.
Föredragande statsrådet har anfört, att han i likhet med försvarets civila
personals förbund ansåge, att det nuvarande arbetarköket hade väl liten kapacitet
i förhållande till antalet anställda. Han funne därför den föreslagna utökningen
motiverad. Enär emellertid det av marinförvaltningen härför beräknade
beloppet syntes högt, förutsatte statsrådet, att ämbetsverket sökte att i
görligaste mån begränsa kostnaderna. Tills vidare syntes dock böra räknas
med det av marinförvaltningen angivna beloppet, avrundat till 64 000 kronor.
STOCKHOLMS KUSTARTILLERIFÖRSVAR OCH VAXHOLMS KUSTARTILLERIREGEMENTE.
Vissa utvandra ledningar samt vägar å Rindö. I sina medelsäskanden för
nästa budgetår har marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål beräknat ett
belopp enligt prisläget den 1 juli 1941 av 105 000 kronor, vartill komma kostnader
för prisstegring, beräknade till 15 000 kronor. Ämbetsverket har anfört,
att de föreslagna arbetena huvudsakligast utgöras av kompletteringsarbeten
å befintliga vatten- och avloppsledningar vid kasernområdet å Oscar-Fredriksborg
till följd av bland annat ökade belastningar genom tillkomsten av vissa
av försvarets bostadsanskaffningsnämnd anlagda bostäder. Av denna anledning
ha även föreslagits en del justerings- och kompletteringsarbeten å vägar
till området för dessa bostäder.
Enligt vad föredragande statsrådet inhämtat vore de vattenledningar inom
kasernområdet vid Oscar-Fredriksborg, som distribuerade saltvatten för tvättändamål,
till stor del svårt angripna av rost. Av denna anledning kunde icke
längre tillfredsställande vattentryck erhållas för brandsläckningsändamål. Därtill
komme de sanitära olägenheterna av att rostbildningar följde med vattnet
vid spolning. Ledningarna vore avsedda att ingå som servisledningar till den
nya centralvattenledning, som skulle förse militära anläggningar å Rindön
och Stenslätten samt Vaxholms stad med färskvatten och till vilken 1943 och
1944 års riksdagar (skrivelser nr 411 respektive 497) anvisat medel. Statsrådet
funne behovet av nya vattenledningar styrkt men ville nu lämna öppet, huruvida
de nya ledningarna borde få tagas i bruk för saltvattendistribution —
med risk för att rostbildning genom saltvattnets större korroderande inverkan
åter uppstode — eller om tidpunkten för centralvattenledningens färdigställande
kunde avvaktas.
46
Statsutskottets utlåtande nr 96.
De föreslagna arbetena med avloppsledningarnas omläggning och vissa
vägars iordningställande vore enligt statsrådet huvudsakligen betingade av
den genom bostadsanskaffningsnämndens försorg tillkomna bebyggelsen och
syntes vara av behovet påkallade. Statsrådet hade intet att erinra mot marinförvaltningens
kostnadsberäkningar och upptoge sålunda för samtliga ifrågavarande
ändamål ett belopp av 105 000 kronor.
Anordnande alf skollokaler vid Vaxholms kustartilleriregemente. I sina medelsäskanden
för innevarande budgetår beräknade marinförvaltningen, bland
annat, ett medelsbehov av mellan 435 000 kronor och 550 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941 för modernisering eller nybyggnad av skollokaler
vid Vaxholms kustartilleriregemente. Arbetet hänfördes till angelägenhetsgrupp
III och ansågs icke kunna inrymmas inom den för marinens byggnadsarbeten
för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen.
Vid anmälan av propositionen 1945: 97 anförde departementschefen i detta
hänseende, att en preliminär undersökning syntes giva vid handen, att regementets
personalstyrka kunde erhålla erforderligt förläggningsutrymme utan
utnyttjande av en av regementets kaserner, kasern IV, vilken för det dåvarande
i huvudsak användes såsom förläggningslokal för vissa i anledning av
beredskapen inkallade armétruppförband. Det hade med hänsyn därtill synts
departementschefen lämpligt, att undersökning verkställdes, huruvida ifrågavarande
kasern skulle kunna ombyggas till skolbyggnad för regementet, varigenom
nybyggnad för sagda ändamål skulle kunna undvikas. Utredning därom
påginge inom marinförvaltningen. I avvaktan på resultatet av denna borde
det anstå med en av marinförvaltningen föreslagen iståndsättning av denna
kasern.
I sin skrivelse angående anslag för marinen för budgetåret 1946/47 har
marinförvaltningen anmält resultatet av den sålunda igångsatta utredningen
samt hemställt, att ett belopp av 159 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941 måtte anvisas för omändring och iståndsättning av kasern IV till skollokaler.
Med anledning av vissa synpunkter rörande omändring av kasern IV
för skoländamål, som framkommit vid besök av representanter för försvarsdepartementet
på Oscar-Fredriksborg, har i en under hand till
departementet överlämnad promemoria framlagts ett delvis ändrat förslag
till kasernens omändring. Enligt detta skulle bottenvåningen i
huvudsak utnyttjas för ett av marinförvaltningen icke förut beaktat behov
-—- regementets signalskola — samt för bokförråd, våningen en trappa för rekryt-
och furirskolorna och våningen två trappor för korpralskolan. I byggnaden
skulle även inrymmas samlingssal med 158 platser, förråd, expeditionsrum
och lärarrum. Översta våningen skulle tills vidare icke iordningställas. Marinförvaltningen
har beräknat kostnaderna inklusive omläggning av trapporna
i kasernen till 153 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Vid besök å Oscar-Fredriksborg föregående år fann jag, att den nuvarande
skolbyggnaden — en gammal lägerhydda —- är synnerligen brist
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
47
fällig. Belysningsförhållandena äro dåliga, och uppvärmningen äger rum
medelst kaminer av äldre typ. Därtill är den för liten, i det den endast kan
tillgodose omkring hälften av regementets behov av undervisningslokaler.
Vissa stamskolor ha därför måst inrymmas i vanliga kompanikvarter. Marinförvaltningens
senast framlagda förslag — i vilket beaktats, att regementets
manskapsstyrka torde komma att avsevärt begränsas i förhållande till vad
som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut — synes mig innebära en tillfredsställande
lösning av skollokalfrågan. Visserligen kunna belysningsförhållandena
icke bliva för undervisningsändamål fullgoda i rum, som tidigare
varit logement, men jag finner mig böra av kostnadsskäl förorda utnyttjandet
av kasern IV till skollokaler framför uppförandet av ny skolbyggnad.
För iordningställande av översta våningen i kasern IV synas särskilda medel
icke behöva äskas. Våningen kan i sitt nuvarande skick utnyttjas som reservförläggning.
Då marinförvaltningens kostnadsberäkningar icke givit mig anledning
till erinran, upptager jag för ändamålet 153 000 kronor.
Materiaiforröd för Stockholms kustartilleriförsvar. Efter förslag av Kungl.
Majit i propositionen 1944: 175 och 1945 års statsverksproposition har riksdagen
anvisat inalles 288 500 kronor för modernisering av tygverkstäderna
vid Stockholms kustartilleriförsvar. Byggnadsarbetena ingingo i en av marinförvaltningen
framlagd generalplan för verkstadsdriftens ordnande inom
kustartilleriförsvaret. Under femårsperioden 1942/47 skulle enligt marinförvaltningens
förslag endast en del av planen genomföras, medan med återstoden
skulle anstå till tid efter utgången av nämnda period.
För nästa budgetår har marinförvaltningen föreslagit, att en ifrågasatt ändring
av tvättinrättningen på Hindö till centralt materielförråd måtte verkställas.
Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 för omändrings- och renoveringsarbeten
jämte för förrådshållningen erforderliga inredningsarbeten ha
beräknats till 50 000 kronor. Prisstegringen till den 1 juli 1945 har beräknats
uppgå till 7 000 kronor.
Föredragande statsrådet har framhållit, att ifrågavarande tvättinrättning
ej längre komme att erfordras för sitt nuvarande ändamål, sedan den centrala
tvätt- och reparationsanstalten i Stockhlom färdigställts. Enligt vad som
under hand meddelats beräknades de lokaler, tvättinrättningen nu disponerade,
kunna överlämnas till marinförvaltningen under år 1946. Den nu föreslagna
omändringen av tvättinrättningen till centralt materialförråd för de angränsande
tygverkstäderna, vilken därefter planenligt kunde äga rum, gåve icke
statsrådet anledning till erinran. Kostnadsberäkningarna hade statsrådet
funnit sig kunna godtaga. Han beräknade således för ändamålet för nästa
budgetår ett belopp av 50 000 kronor.
Gotlands marindistrikt.
Ändringsarbeten i vissa baracker. I sina medelsäskanden för nästa budgetår
till byggnadsarbeten vid kasernetablissementet i Fårösund har marinförvaltningen
för flyttning av och ändringsarbeten i en barack, avsedd som handvapenförråd,
samt för ändringsarbeten i en annan barack, avsedd som lektionsoch
övningslokal för musikkåren, beräknat sammanlagt omkring 7 900 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.
48
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Föredragande statsrådet tiar, ehuru han inledningsvis anfört, att han icke
i nuvarande läge ansett sig kunna tillstyrka, att medel för närvarande beräknades
för anordnande av övningslokaler för musikkårer, med hänsyn till de
obetydliga kostnaderna för de för detta ändamål här föreslagna arbetena intet
haft att erinra mot att avsteg från dessa riktlinjer gjordes beträffande denna
förläggning. Då även övriga föreslagna arbeten syntes statsrådet lämpliga-, beräknar
han för ifrågavarande ändamål tillhopa i avrundat tal 8 000 kronor.
Sydkustens marindistrikt.
FÖR MARINDISTRIKTET GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR.
Idrottshall. 1941 års försvarsutredning beräknade för detta ändamål ett
belopp av, inklusive administrationskostnader, i runt tal 370 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941.
Sedan marinförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45
upptagit ifrågavarande byggnadsobjekt bland arbeten, för vilkas utförande
under femårsperioden starka skäl visserligen kunde anföras men vilka, därest
andra viktigare byggnadsbehov framträdde, i nödfall kunde uppskjutas till
tid efter femårsperiodens slut, upptogs arbetet, såsom närmare framgår av
propositionen 1944:281 (s. 179 ff), å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45. Enär hallen med hänsyn till tillkomsten av flottans sjömansskola
ansågs böra givas något större dimensioner än tidigare avsetts, uppskattades
därvid kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 till 488 000 kronor och
enligt 1944 års prisläge till i runt tal 560 000 kronor. Idrottshallen avsågs skola
uppföras å Stumholmen väster örn det s. k. stora slupskjulet.
I sin skrivelse angående medelsbehoven för innevarande budgetår hemställde
marinförvaltningen att idrottshallen måtte få uppföras redan under
detta budgetår, varvid föreslogs, att medel för ändamålet skulle beräknas
inom försvarsbeslutets kostnadsram.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen återigen
upptagit förevarande medelsbehov, därvid kostnaderna liksom tidigare beräknats
till 488 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
I en särskild av souschefen för marinförvaltningen den 25 november 1945
till försvarsdepartementet ingiven promemoria har ifrågasatts, huruvida icke
en i flera avseenden lämpligare plats för hallen skulle kunna beredas å den
utanför Stumholmen belägna s. k. Epidemiholmen.
Marinförvaltningen har sedermera i skrivelse den 20 december 1945 beräknat
kostnaderna för idrottshallen med förläggning på Epidemiholmen till
525 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.
Under beredskapstiden har antalet i försvaret verksamma personer i Karlskrona
undergått en avsevärd ökning, vilken till väsentlig del hänför sig till
Karlskrona örlogsvarv. Sedan beredskapen avvecklats, har arbetstillgången
vid varvet minskats, och en fortsatt minskning av densamma kan under
vissa förutsättningar befaras. Även behovet av personal för övriga försvarsändamål
inom Karlskrona stad torde komma att minskas. Det är
Statsutskottets utlåtande nr 96.
49
givet, att härigenom kunna uppstå vissa sociala problem såväl för de
enskilda arbetstagarna som för Karlskrona stad. Det har med hänsyn härtill
synts mig angeläget att för nästa budgetår bereda marinförvaltningen
möjlighet att igångsätta vissa anläggningsarbeten i Karlskrona, därest så ur
arbetsmarknadssynpunkt skulle befinnas lämpligt, även örn arbetena ur militär
synpunkt icke äro så angelägna, att de av denna anledning med nödvändighet
skulle behöva utföras så tidigt.
Ehuru jag i det föregående ansett mig icke kunna för närvarande tillstyrka
uppförande av gymnastiksalar m. m., finner jag mig ur nu anförda synpunkter
beredd förorda, att medel för nästa budgetår beräknas för uppförande av en
idrottshall för Sydkustens marindistrikt. Behovet av densamma synes mig
till fullo styrkt genom vad marinförvaltningen anfört. På grundval av marinförvaltningens
senaste kostnadsberäkningar beräknar jag för ändamålet ett
belopp av 525 000 kronor. Av vad jag nyss anfört framgår, att läget på arbetsmarknaden
bör bliva avgörande för frågan, när arbetet skall igångsättas. Jag
är icke beredd att för närvarande taga slutlig ställning till förläggningsfrågan
men utgår ifrån att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att i denna fråga efter
ytterligare utredning besluta därom.
SJÖMANSKÅREN.
Vissa arbeten i tvättrummen i etablissementet Ankarstierna. För nybyggnadsoch
iståndsättningsarbeten inom detta etablissement ha inom försvarsbeslutets
kostnadsram hittills anvisats tillhopa i runt tal 1 575 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. Härav belöpa 890 000 kronor på uppförande av en ny
kasern, sammanlagt omkring 525 000 kronor på skol- och sjukhusbyggnader
samt tillhopa omkring 160 000 kronor på ombyggnad av matinrättning,
anordnande av expeditionslokaler m. m. I förstnämnda belopp ingå således
icke medel för ombyggnad av de äldre förläggningslokalerna inom etablissementet.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen anfört,
att de mest framträdande behoven av renoverings- och ombyggnadsarbeten i
de äldre kasernerna vid ifrågavarande etablissement vore dels iordningställande
och modernisering av tvätt- och toalettanordningarna, dels uppdelning
i mindre enheter av befintliga större logement, vilka nu vore avsedda
för omkring 40 platser. Trots de olägenheter ett bibehållande av de nuvarande
stora logementen innebure, kunde marinförvaltningen dock — med
hänsyn till kostnadsramens i övrigt stora belastning — icke nu föreslå en
total ombyggnad av kasernerna. Däremot borde medel nu beräknas för iordningställande
av erforderliga tvättrum. Kostnaderna därför enligt prisläget
den 1 juli 1941 beräknades till 91 500 kronor. Prisstegringen till den 1 juli
1945 uppskattades till 13 000 kronor.
I öredragande statsrådet har anfört, att, ehuru det varit önskvärt, örn en
mera genomgripande ombyggnad av de äldre förläggningslokalerna inom etablissementet
Ankarstierna kunnat komma till stånd, han i likhet med marinförvaltningen
av kostnadsskäl ansett sig nödsakad föreslå, att arbetena begränsades
till tvätt- och toalettanordningarna. Marinförvaltningens kostnadsberäkningar
linde icke givit statsrådet anledning till erinran. Han beräknar sålunda
för ändamålet i avrundat tal 92 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96.
702 46 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 96.
FLOTTANS SJÖM AN SSKO LA.
Båthamn. För detta ändamål, som av marinförvaltningen upptagits bland
medelsbeboven för budgetåret 1944/45, beräknades, såsom av propositionen
1944: 281 (s. 181) framgår, på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944''45
ett belopp av 200 000 kronor enligt nuprisläge, motsvarande 176 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.
Vid anmälan av nämnda proposition erinrade departementschefen örn att
han vid behandlingen av denna fråga i propositionen 1944: 175 funnit ytterligare
utredning erforderlig rörande sättet för hamnens anläggande och rörande
möjligheterna till ett mindre kostsamt utförande. Särskilt hade möjligheten
synts departementschefen böra undersökas att för hamnanläggningen utnyttja
viss för beredskapsändamål anskaffad materiel, vilken måhända eljest icke
skulle komma till användning under fredsförhållanden. Beloppet örn 200 000
kronor vore därför att betrakta som ett maximibelopp.
I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har marinförvaltningen,
som verkställt omarbetning av förslaget till utförande av berörda
hamn, bland annat anfört, att kravet på lämplig hamn med förtöjningsplatser
för sjömansskolans småbåtar vore trängande liksom även kravet
på ytterligare förtöjningsplatser för jagare m. fl. Kostnaderna ha av ämbetsverket
liksom tidigare beräknats till 176 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941. Prisstegringen fram till den 1 juli 1945 har beräknats uppgå till
25 000 kronor.
Föredragande statsrådet har i frågan anfört följande.
Enligt vad jag inhämtat har det av marinförvaltningen nu framlagda
omarbetade förslaget till båthamn för flottans sjömansskola uppgjorts i samråd
med Karlskrona stads myndigheter. Med beaktande av den numera föreliggande
utredningen anser jag mig kunna tillstyrka detsamma. Det synes
mig vara av vikt att sjömansskolan i närheten av sin förläggning har tillgång
till en bra och skyddad hamn för sina båtar liksom att antalet förtöjningsplatser
för de till Karlskrona örlogsvarv förlagda fartygen ökas. Efter tillkomsten
av det stora antal fartyg, som under de senaste åren färdigbyggts, förslå
nämligen icke de nuvarande kajutrymmena inom varvet. Marinförvaltningens
kostnadsberäkningar ha icke givit mig anledning till erinran, och jag
beräknar således för ändamålet för nästa budgetår ett belopp av 176 000
kronor.
KARSKRONA ÖRLODSVARV.
Anordningar på grund av den nya varvsorganisationen vid Karlskrona örlogsvarv.
Såsom vid behandlingen i det föregående av frågan örn ombyggnad och
modernisering av vissa administrationsbyggnader å Skeppsholmen anförts
ansåg 1943 års örlogsvarvsutredning, vars förslag låg till grund för 1944 års
riksdags beslut om ny organisation av Stockholms och Karlskrona örlogsvarv,
att en koncentrering borde företagas beträffande de ledande förvaltningsorganen
inom de delar av varven, som icke omfattade marinverkstäderna. Vid
Karlskrona örlogsvarv ansåg utredningen två alternativ kunna komma i fråga,
Statsutskottets utlåtande nr 96. 51
antingen ombyggnad av vissa förut för annat ändamål disponerade utrymmen
eller ock nybyggnad. Av dessa alternativ ansåg utredningen det sistnämnda
vara att föredraga, då därigenom en fullt rationell planering av utrymmena
kunde erhållas. Kostnaderna uppskattades till 530 000 kronor för ombyggnadsalternativet
och 670 000 kronor för alternativet med nybyggnad. I kostnadsbeloppen
ingingo utgifter för inredning, möbler, telefonanläggningar m. m.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen framlagt
resultatet av verkställd utredning i ämnet samt på grundval härav gjort framställning
örn anvisande av medel för vissa av omorganisationen föranledda ombyggnadsarbeten.
Kostnaderna för de sålunda föreslagna ombyggnadsarbetena ha av marinförvaltningen
beräknats till 333 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941
enligt följande fördelning.
Mönstersalsbyggnaden jämte flyttning av gaslaboratoriet ...... kronor 276 000
Ombyggnad av varvschefens kansli .................................... » 20 300
Flyttning av sjukreserven till blockmakareverkstadsförrådet ... » 36 700
Summa kronor 333 000
Den sammanlagda prisstegringen intill den 1 juli 1945 har beräknats till
47 000 kronor.
Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.
Enligt marinförvaltningens nu framlagda förslag avses kontorslokaler
skola iordningställas inom två intill varandra belägna byggnader för i
huvudsak följande i den nya varvsorganisationen ingående organ, nämligen
varvschefen, cheferna för de militärtekniska avdelningarna, fartygs- och
intendenturavdelningarnas olika sektioner samt varvskansli m. m. Med hänsyn
till att artilleriverkstäderna äro förlagda till varvets östra del samt minock
torpedverkstäderna till den västra har däremot ett sammanförande av
de i vapenavdelningen ingående sektionerna icke ansetts kunna ske. Ehuru
det hade varit önskvärt, örn även vapenavdelningen kunnat sammanföras med
övriga administrationsorgan, anser jag mig med hänsyn till vad marinförvaltningen
anfört icke böra motsätta mig det nu föreliggande förslaget.
Chefen för försvarsdepartementet har vid besök på Karlskrona örlogsvarv
närmare diskuterat förslaget med vederbörande chefer och därvid ansett sig
kunna tillstyrka detsamma. Då vissa av de föreslagna arbetena torde vara att
hänföra till normalt underhåll, beräknar jag, att medelsanvisningen i detta
sammanhang kan begränsas till 310 000 kronor. Jag förutsätter liksom beträffande
motsvarande arbeten vid Stockholms örlogsvarv, att alla möjligheter tillvaratagas
att begränsa kostnaderna.
Marketenteri för Karlskrona örlogsvarvs personal. I sina medelsäskanden för
nästa budgetår har marinförvaltningen äskat medel för iordningställande av
ett marketenteri för Karlskrona örlogsvarvs personal och därvid beräknat kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1941 till 135 500 kronor. Prisstegringen till
den 1 juli 1945 har beräknats uppgå till 19 000 kronor.
Det har synts föredragande statsrådet önskvärt, att även vid Karlskrona
örlogsvarv arbetarna bereddes ökade möjligheter att, om de så önskade, in
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 96.
taga lagad mat inom varvets område. Det hittillsvarande marketenteriet hade
icke erforderlig kapacitet och vore dessutom beläget på långt avstånd från de
verkstäder, där större delen av varvets arbetarstyrka sysselsattes. Statsrådet
funne sig därför böra tillstyrka marinförvaltningens förslag. Ämbetsverkets
kostnadsberäkningar hade icke givit statsrådet anledning till erinran, och
han beräknade således i avrundat tal 135 000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Kaj på Lindholmen. För anordnande av förtöjningsplatser och lokaler för
fartygsdepån vid Karlskrona örlogsvarv beräknade 1941 års försvarsutredning
ett belopp av 785 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Vid
anmälan av propositionen 1942: 210 ansåg jag mig dock kunna utgå från att
dessa arbeten icke skulle komma till utförande under femårsperioden.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen under
framhållande att det med hänsyn till färdigställandet av de nya kryssarna
vore ett trängande behov att erhålla ytterligare förtöjningsplatser på örlogsvarvet
hemställt, att en ny kaj på Lindholmen måtte få utföras så snart
som möjligt. Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 ha beräknats till
260 000 kronor, vartill komma merkostnader på grund av prisstegring intill
den 1 juli 1945, beräknade till 36 000 kronor.
Föredragande statsrådet har, efter att ha lämnat en redogörelse för det med
denna fråga nära sammanhängande spörsmålet örn ordnandet av broförbindelserna
mellan ön Lindholmen och övriga delar av Karlskrona örlogsvarv, i anledning
av marinförvaltningens förenämnda medelsäskande vidare anfört följande.
Det har länge varit ett trängande behov att förbättra förbindelsen mellan
Karlskrona örlogsvarvs huvuddel och dess å Lindholmen belägna del samt
förbättra och utöka förtöjningsplatserna inom örlogsvarvet. I förstnämnda
hänseende har det framstått som ett starkt önskemål att den s. k. skeppsbron
ombygges till en permanent körbar bro. En första etapp av denna ombyggnad
har realiserats med anlitande av de av 1938 och 1939 års riksdagar anvisade
anslagsmedlen genom att sträckan Laget—Lindholmen försetts med en körbar
betongöverbyggnad, grundlagd på träpålar. För återstoden av dessa medel
skall som en andra etapp sträckan Högvakten—Vindbron byggas örn och givas
en mera permanent karaktär. Den tredje etappen, som sålunda avser iordningställande
av sträckan Vindbron—Laget, har marinförvaltningen ansett
kunna uppskjutas till tid efter femårsplanens genomförande.
Genom skeppsbrons ombyggnad erhållas vissa förtöjningsplatser för motortorpedbåtar,
minsvepare och andra mindre fartyg. Större fartyg äro för
närvarande till viss del förtöjda vid Laget. Denna brygga är synnerligen
bristfällig och har dessutom erhållit en olämplig utformning. Den måste
därför rivas inom en nära framtid. Den allmänna utredning rörande förtöjningsplatserna
inom örlogsvarvet, som utförts av marinförvaltningen och som
aktualiserats av att ett flertal fartyg i samband med beredskapens upphörande
återgått till Karlskrona örlogsvarv, har övertygat mig örn behovet av en ny
kajanläggning i stället för Laget. Denna nya kaj, vilken kommer att vara erforderlig
även efter färdigställandet av den av mig i det föregående tillstyrkta
båthamnen för flottans sjömansskola, har föreslagits skola förläggas till
Lindholmen och givas en längd av omkring 160 m och en bredd av omkring
6 m. Vid kajen beräknas en av de nya kryssarna, ett Sverigeskepp
Statsutskottets utlåtande nr 96
53
samt ytterligare 3 större fartyg och 3 jagare kunna förtöjas. På insidan av
kajen beräknas 13 pråmar kunna förläggas innan eventuell utfyllning äger rum.
Den nya kajen skulle sålunda möjliggöra förtöjning av ett stort antal fartyg.
Dess utformning och placering i örlogsvarvets hamn synes mig välplanerad.
Jag kan därför tillstyrka, att den kommer till utförande. Då icke heller
marinförvaltningens kostnadsberäkningar givit mig anledning till erinran, beräknar
jag för ny kaj på Lindholmen ett belopp av 260 000 kronor.
BLEKINGE KUSTARTILLERIFÖRSVAR OCH KARLSKRONA KUSTARTILLERIREGEMENTE.
Ny värmeanläggning för marketenteriet och östra befäisbyggnaden på Kungsholms
fort. I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 anförde marinförvaltningen,
bland annat, att värmeanläggningen i marketenteribyggnaden å Kungsholms
fort utgjordes av en föråldrad, i underhåll dyrbar ångvärmeanläggning,
vilken icke längre kunde anses motsvara nutida krav på en värmeanläggning,
varför en ombyggnad vore väl motiverad. Härvid borde den nya värmecentralen
så dimensioneras att den kunde leverera värme till den i närheten
liggande östra befäisbyggnaden som i motsats till övriga bostäder på Kungsholms
fort ännu helt saknade värmeledning. Arbetet beräknades bliva utfört
under budgetåret 1946/47.
I medelsäskandena för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt,
att för angivna ändamål måtte beräknas 31 800 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941. Prisstegringen till den 1 juli 1945 beräknas till 6 000 kronor.
Föredragande statsrådet, som inhämtat, att något 100-tal värnpliktiga och
15 å 20 civila personer beräknades komma att vara förlagda på Kungsholms
fort under större delen av vintern, har med hänsyn härtill funnit sig kunna
tillstyrka, att de av marinförvaltningen föreslagna arbetena komme till utförande.
Mot kostnadsberäkningarna har statsrådet icke haft någon erinran,
och har således för ändamålet beräknat ett belopp av i avrundat tal 32 000
kronor.
Västkustens marindistrikt.
GÖTEBORGS ÖRLOGSSTATION OCH GÖTEBORGS ÖRLOGSVARV.
Ombyggnad av underofficersmäss. Föredragande statsrådet har, då de lokaler,
som nu disponerades av underofficersmässen på Nya varvet, vore för små
i förhållande till den nuvarande och blivande personalstyrkan, funnit sig böra
biträda ett av marinförvaltningen framlagt förslag till- anordnande för en kostnad
enligt prisläget den 1 juli 1941 av 53 000 kronor av utökade lokaler för
denna mäss.
GÖTEBORGS KUSTARTILLERIFÖRSVAR OCH ÄLVSBORGS KUSTARTILLERIREGEMENTE.
Förbättringsarbeten i vissa förråd vid Alvsborgs kustartilleriregemente. Under
rubriken Artillerimateriel- och ammunitionsförråd har i det föregående
redogjorts för vissa kostnader för uppförande av förråd inom Stock
-
54
Statsutskottets utlåtande nr 96.
holms, Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar. Av denna redogörelse
framgår, att 280 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats för
vissa förråd inom Göteborgs kustartilleriförsvar. Dessa förråd, vilka färdigbyggdes
år 1944, äro avsedda för viss artillerimateriel och ammunition.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt
örn anvisande av medel för förbättringsarbeten i vissa av nämnda förråd,
innefattande utförande av betonggolv i desamma. Kostnaderna för dessa arbeten
ha av ämbetsverket beräknats till 25 500 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. Prisstegringen intill den 1 juli 1945 har uppskattats till 3 600 kronor.
Ifrågavarande medelsbehov har uppstått på grund av vissa opåräknade kostnadsökningar
vid förrådens uppförande.
Föredragande statsrådet har, då han funnit det angeläget, att den dyrbara
och delvis ömtåliga materielen förvarades i förråden på betryggande sätt,
ansett sig böra biträda marinförvaltningens hemställan. Statsrådet har således
för ändamålet beräknat ett belopp av i avrundat tal 25 000 kronor.
Komplettering av kajer. För komplettering av kajer vid Göteborgs kustartilleriförsvar
beräknade 1941 års försvarsutredning ett medelsbehov av
50 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Beloppet inräknades även i
det byggnadsprogram för marinen som framlades i propositionen 1942: 210. I
sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt, att
arbetet måtte komma till utförande i två etapper. Marinförvaltningen har beräknat
kostnaderna för arbetena under den första etappen, vilka ansetts böra
utföras under nästa budgetår, till 65 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. Arbetena under den andra etappen, vilka kostnadsberäknats till omkring
135 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge, ha föreslagits skola uppskjutas till
tid efter femårsperioden 1942/47.
Föredragande statsrådet har framhållit, att de av marinförvaltningen föreslagna
arbetena avsåge att hjälpligt iståndsätta den hamnanläggning, som
tillfallit kronan vid förvärv av området vid Elvnabben. Hamnen hade ett utsatt
läge vid Älvsborgsfj orden. Behovet av de av marinförvaltningen föreslagna
åtgärderna belystes av de stormskador, som inträffat sistförflutna höst.
Det syntes statsrådet även önskvärt, att möjlighet skapades att varaktigt förlägga
kustartilleriförsvarets nya båtmateriel i hamnen vid Elvnabben. Statsrådet
funne sig därför böra förorda, att de föreslagna arbetena komme till utförande.
Mot de gjorda kostnadsberäkningarna hade statsrådet ingen erinran,
och för ändamålet syntes således 65 000 kronor böra beräknas.
SAMMANFATTNING.
I följande sammanställning ha angivits de av föredragande statsrådet under
förevarande punkt i propositionen nr 1 anmälda medelsbehoven för byggnadsarbeten
för marinens räkning, avseende budgetåret 1946/47 (prisläget den 1
juli 1941).
Statsutskottets utlåtande nr 96. 55
Kronor
Allmänt ................................................................................. 1493 000
För Ostkustens marindistrikt gemensamma anläggningar ............ 671 000
Stockholms örlogsstation ......................................................... 76 000
Stockholms örlogsvarv ............................................................ 439 000
Vaxholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente 308 000
Gotlands marindistrikt............................................................... 8 000
För Sydkustens marindistrikt gemensamma anläggningar ............ 525 000
Sjömanskåren ........................................................................ 92 000
Flottans sjömansskola............................................................... 176 000
Karlskrona örlogsvarv ............................................................ 705 000
Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleriregemente 32 000
Göteborgs örlogsstation och Göteborgs örlogsvarv ..................... 53 000
Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente 90 000
Summa kronor 4 668 000
Föredragande statsrådet har med hänsyn till vad han i det föregående anfört
förordat anvisande av ett anslag av 950 000 kronor för nästkommande budgetår.
Utskottet övergår härefter till att lämna en redogörelse för de under förevarande
punkt i propositionen nr 121 (s. 51—56) behandlade byggnadsföretagen.
Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsman m. fl. 1941 års
försvarsutredning framhöll beträffande kustartilleriets förvaltningsorganisation,
bland annat, att den omfattande materiel av olika slag, som numera
inginge i samtliga kustartilleriförsvar och som vid genomförande av den
materielanskaffning, som av utredningen föresloges, än ytterligare korn me. att
ökas, borde, framför allt å sjöfronterna, fördelas till uppbörder efter territoriella
grunder. Kustartilleriförsvarschefen underställt område borde därför uppdelas
i lämpligt stora delområden — uppbördsområden — för vilka alltefter
materielens omfattning och art borde avses en eller flera tyguppbördsmän.
Utredningen hade vid beräkningarna av byggnadskostnaderna för den nya
organisationen tagit hänsyn till behovet av tjänstebostäder för sådana uppbördsmän.
Utredningen hade vidare förutsatt, att tyguppbördsmännen skulle
vara uppbördsmän icke blott för tygmaterielen utan även för annan materiel,
t. ex. intendenturmateriel, som förvarades i anslutning till försvarsanstalterna.
Viss underhållspersonal för materielens skötsel och vård borde jämväl vara
förlagd i anslutning till materielen.
I enlighet med förslag av inspektören för kustartilleriet har marinförvaltningen
i sina medelsäskanden för nästa budgetår upptagit medel för iordningställande
av nio bostäder för uppbördsmän och en bostad för tillsynsman.
Kostnaderna härför ha av ämbetsverket beräknats till 385 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. På grund av den i övrigt stora belastningen
av femårsplanens kostnadsram har marinförvaltningen föreslagit, att med uppförandet
av vissa övriga av inspektören för kustartilleriet föreslagna bostäder
56
Statsutskottets utlåtande nr 96.
finge bero till tiden efter nu löpande femårsplan. Kostnaderna för dessa bostäder
lia beräknats till omkring 1 000 000 kronor.
Sedan åt särskild utredningsman uppdragits att verkställa undersökning,
huruvida uppbördsmännen måste vara bosatta på de som regel ensligt belägna
förläggningarna och örn icke bostäder kunde förhyras i de bebyggda trakter,
som läge närmast huvuddelen av vederbörande materieluppbörder, samt därmed
sammanhängande frågor, har utredningsmannen efter verkställd utredning
med skrivelse den 24 januari 1946 överlämnat förslag till anordnande av
bostäder för uppbördsmännen i samtliga kustartilleriförsvar med undantag av
Hemsö kustartilleriförsvar. Beträffande nämnda kustartilleriförsvar har utredningsmannen
anfört, att därstädes av inspektören för kustartilleriet föreslagna
två tjänstebostäder redan vore under uppförande med anlitande av för
marinförvaltningen disponibla medel.
Utredningen utmynnar i förslag till byggnads- och inredningsarbeten m. m.
vid samtliga kustartilleriförsvar utom Hemsö för en beräknad sammanlagd
kostnad av 415 000 kronor enligt nuprisläge. Programmet omfattar för Stockholms
kustartilleriförsvars del uppförande av en tjänstebostad örn tre lägenheter
örn vardera tre rum och kök och i övrigt inredningsarbeten i befintliga
byggnader. För Gotlands kustartilleriförsvar har utredningsmannen föreslagit
uppförande av en tjänstebostad örn 2 rum och kök samt vissa smärre inredningsarbeten.
För Blekinge kustartilleriförsvar har utredningsmannen föreslagit
dels inköp av en mindre egendom, som förhyrts av kronan under beredskapstiden
och vid vilken kronan låtit uppföra en del mindre förråd, samt
inredande av fyra lägenheter i å egendomen befintliga byggnader, dels ock
uppförande av en tjänstebostad, inrymmande tre lägenheter örn vardera tre
rum och kök. För Göteborgs kustartilleriförsvar slutligen har utredningsmannen
föreslagit vissa inredningsarbeten. Utredningsmannen har vidare
föreslagit, att tillsynsmannaarvoden till ett sammanlagt belopp av 5 530 kronor
skola indragas.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
I enlighet med 1942 års försvarsorganisation har kustartilleriet utbyggts
avsevärt under de senare åren. Ett flertal batterier och andra försvarsanstalter
ha anlagts i det yttersta havsbandet och en mycket betydande
anskaffning av delvis dyrbar och svårersättlig materiel har ägt rum.
Större delen av denna materiel kan icke förrådstagas i centrala förråd
dels på grund av beredskapsskäl och dels på grund av att materielen är svårtransportabel
eller fast inbyggd. I och med beredskapens avveckling ha därför
problem uppstått rörande materielens tillsyn och vård. I överensstämmelse
med förslag av 1941 års försvarsutredning ha kustartilleriförsvarsområdena
uppdelats i materielområden, för vilka en eller flera uppbördsmän
avsetts. Inspektören för kustartilleriet har framlagt ett förslag som innebär
bland annat, att bostäder för uppbördsmännen skola iordningställas på de
flesta större försvarsanstalterna. Ett sådant system är ägnat att ingiva betänkligheter
framför allt av ekonomisk och social natur. En avvägning måste
här ske mellan å ena sidan värdet av att uppbördsmännen äro bosatta vid
huvuddelen av sina uppbörder för nedbringande av tidsförluster och kostnader
för resor samt å andra sidan önskvärdheten av att uppbördsmännen
äro förlagda till bebyggda orter med närhet till skolor m. m. Ett fastlåsande
Statsutskottets utlåtande nr 96. 57
av den relativt nya uppbördsorganisationen genom uppförande av bostadshus
för uppbördsmännen bör vidare undvikas.
Det av inspektören för kustartilleriet framlagda bostadsprogrammet har
ur nu nämnda synpunkter överarbetats av en särskilt tillkallad utredningsman.
Denne har föreslagit, att tre tjänstebostäder, inrymmande sammanlagt sju
lägenheter, skola uppföras, att en mindre egendom skall inköpas och bostäder
inredas i därstädes befintliga byggnader samt att i övrigt inredningsarbeten
skola utföras i kronan tillhöriga byggnader och baracker. De sammanlagda
kostnaderna ha beräknats till 415 000 kronor enligt nuvarande prisläge.
Vid förslagets genomförande kunna tillsynsmannaarvoden till ett sammanlagt
belopp av 5 530 kronor per år inbesparas.
Jag finner mig böra i stort sett förorda utredningsmannens förslag, varvid
jag dock förutsätter, att i förslaget må av Kungl. Majit vidtagas de ändringar
som betingas av pågående undersökningar bland annat inom statens sakrevision.
Redan nu synes kunna konstateras, att den föreslagna tjänstebostaden
örn tre lägenheter vid viss försvarsanläggning i Blekinge kustartilleriförsvar
icke bör komma till utförande. Enligt min uppfattning bör permanent bostad
anordnas för endast en uppbördsman vid ifrågavarande försvarsanläggning.
Denna bostad bör förläggas utom anläggningens område så att den vid behov
kan säljas eller uthyras för privat bruk. Enligt under hand erhållen uppgift
från marinförvaltningen uppkommer en kostnadsbesparing av 35 000 kronor
vid denna begränsning i byggnadsprogrammet.
De totala kostnaderna för anordnande av bostäder för uppbördsmän vid
kustartilleriet skulle härigenom komma att uppgå till högst 380 000 kronor
enligt nuprisläge eller omkring 335 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Av det förstnämnda beloppet belöpa på markinköp omkring 13 000 kronor.
Förråd för ekoradiomateriel. Sedan anskaffad ekoradiomateriel fördelats mellan
armén och marinen, har marinförvaltningen i skrivelse den 18 januari 1946
hemställt om anvisande för marinens del av medel för anskaffande av förrådslokaler
för materielen. Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för förråden,
som äro avsedda att anordnas vid fem olika platser i anslutning till befintliga
förråd, till ett belopp av 44 600 kronor enligt prisläget den 1 juli
1945, inklusive kostnader för administration. Motsvarande kostnader enligt
prisläget den 1 juli 1941 utgöra 39 000 kronor.
I sin nyssnämnda skrivelse har marinförvaltningen anfört, att vissa av
ekoradiomaterielförråden avsetts att sammanbyggas med artilleriförråd
vid Hemsö och Stockholms kustartilleriförsvar. För dessa har ett sammanlagt
belopp av 140 000 kronor enligt nuprisläge beräknats i årets
statsverksproposition. Marinförvaltningen har nu anfört, att vid den slutliga
planeringen av sistnämnda förråd kostnaderna visat sig komma att
uppgå till 184 100 kronor beroende på att en större del av förråden än som
förut beräknats måste utföras som varmförråd och att grundläggningskostnaderna
för ett förråd visat sig komma att bliva större än man ursprungligen
räknat med. Då emellertid en besparing av omkring 35 000 kronor uppstått
vid uppförandet av motsvarande förråd inom Göteborgs kustartilleriförsvar,
har marinförvaltningen hemställt att i första hand få använda denna besparing
för merkostnadernas bestridande. För bestridande av därefter resterande
merkostnader har marinförvaltningen hemställt att få utnyttja ett anslag å
58
Statsutskottets utlåtande nr 9H.
50 000 kronor, sona anvisats för vissa mindre byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens
örlogsdepå, vilka av vissa orsaker icke behöva utföras.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Med hänsyn till ekoradiomaterielens ömtåliga natur finner jag det angeläget,
att lämpliga förrådslokaler kunna iordningställas på de skilda platser,
där materielen skall användas. Mot marinförvaltningens förslag i ämnet, som
utarbetats i samråd med arméns fortifikationsförvaltning, har jag ingen erinran.
Då jag ej heller har något att invända mot marinförvaltningens nu
framlagda kostnadsberäkningar, beräknar jag ett belopp av 39 000 kronor för
ändamålet. Härvid förutsätter jag dock, att dispositionsbeslut meddelas först
sedan det klarlagts, att andra förrådsutrymmen icke kunna disponeras för ända
målet.
Jag har icke heller någon erinran mot att merkostnaderna för artilleriförråden
i Hemsö och Stockholms kustartilleriförsvar i enlighet med marinförvaltningens
förslag täckas av besparingar vid uppförandet av motsvarande förråd
inom Göteborgs kustartilleriförsvar och av medel som icke erfordras för
vissa byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens örlogsdepå.
SAMMANFATTNING.
I följande sammanställning ha angivits de av föredragande statsrådet under
förevarande punkt i propositionen nr 121 anmälda medelsbehoven för byggnadsarbeten
för marinens räkning (prisläget den 1 juli 1941).
Kronor
Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsmän ............ 335 000
Förråd för ekoradiomateriel ......................................................... 39 000
Summa 374 000
Till förenämnda statsrådsprotokoll för den 1 mars 1946 har såsom Bilaga 3
fogats en sammanställning av marinens byggnadsprogram, till vilken här torde
få hänvisas. I sistnämnda sammanställning har även upptagits en reserv för
oförutsedda kostnader av 172 550 kronor. I stort sett ha, framhåller föredragande
statsrådet, de för riksdagen framlagda kostnadskalkylerna kunnat hållas.
Statsrådet har emellertid anmält ett mindre överskridande beträffande sjukvårdsanläggningen
vid Göteborgs kustartilleriförsvar på grund av vissa standardförbättringar
i överensstämmelse med numera uppställda krav. Merkostnaden
utgjorde omkring 33 000 kronor; den ursprungligen beräknade kostnaden
uppgick till 328 000 kronor.
I detta sammanhang har statsrådet även anmält, att marinförvaltningen i
skrivelse den 31 januari 1946 preliminärt anmält ökade markkostnader för
Älvsborgs kustartilleriregemente. Då de slutliga kostnaderna ännu icke vore
kända och de beräknade merkostnaderna måhända kunde täckas av besparingar
på byggnadsföretag samt av förutnämnda reserv, har statsrådet emellertid
icke ansett sig i detta sammanhang böra beräkna några medel för ändamålet.
Utskottet lämnar slutligen här nedan en kortfattad redogörelse för riksdagens
år 1945 församlade revisorers berättelse, såvitt avser § 8 i berättelsen
angående förläggningen av Stockholms örlogsbas, innefattande chefen för Ostkustens
marindistrikt, Stockholms örlogsstation och Stockholms örlogsvarv
(Del I, s. 61—71).
Statsutskottets utlåtande nr 96.
59
Revisorerna ha till en början redogjort för berörda frågas tidigare behandling,
varav framgår att sedan år 1863 ett stort antal utredningar bedrivits
rörande den lämpligaste platsen inom Stockholms skärgårdsområde för förläggningen
av örlogsbasen.
Då revisorerna ansett det vara av intresse att erhålla uppgift örn samtliga
de kostnader, som under den förstärkta försvarsberedskapen nedlagts på nyoch
ombyggnadsarbeten vid marindistriktet, örlogsstationen och örlogsvarvet
samt de marina anläggningarna å Berga, Hårsfjärdens örlogsdepå och sjökrigsskolan
i Näsby, hade revisorerna hos marinförvaltningen hemställt örn erhållande
av dylika uppgifter. I skrivelse den 23 november 1945 hade emellertid
ämbetsverket anfört bland annat följande:
Det har visat sig, att det kräves ytterligare omfattande utredningsarbete för
att åstadkomma en noggrann kostnadssammanställning. över de många berörda
byggnadsobjekten. Emellertid uppstå vissa svårigheter att utföra en
sådan utredning beroende exempelvis på det förhållandet, att ett stort antal
handlingar förstördes vid jagarbranden å Hårsfjärden under september 1941.
Vid utnyttjande av krigstitlar hava vidare lokalmyndigheterna i enlighet med
givna bestämmelser själva fattat beslut örn utförande av åtskilliga brådskande
arbeten. Dessa beslut hava dessutom ofta varit muntliga eller utfärdats i form
av s. k. signalmeddelanden, varför marinförvaltningen i sådana fall saknar
nödiga verifikationer i skriftväxlingen med lokalförvaltningarna. De av Kungl.
Majit anvisade medlen äro vidare i de flesta fall uppdelade på ett mycket stort
antal olika byggnadsobjekt, och på varje enskilt objekt hava ofta nedlagts
kostnader härrörande från olika anslag.
Genom sammanställning av uppgifter, inhämtade från örlogsvarvet och
Hårsfjärdens örlogsdepå, vilka uppgifter finge betraktas såsom mycket
approximativa, hade revisorerna kommit fram till en total kostnadssumma av
16 miljoner kronor, i vad avser byggnadsarbeten å Skeppsholmen. Härav hade
riksdagen särskilt anvisat 12 miljoner kronor, medan resterande kostnader
täckts med anlitande av medel från förskottsstaten.
Revisorerna ha därefter gjort följande allmänna uttalande.
Frågan om ändrad förläggning av Stockholms örlogsbas Ilar, såsom av den
lämnade redogörelsen framgår, under en avsevärd tidrymd varit föremål för
myndigheternas och statsmakternas uppmärksamhet. I de utredningar i ämnet,
som tid efter annan verkställts, har behovet av en förflyttning av örlogsbasen
från Stockholm mer eller mindre kraftigt understrukits. Beträffande platsen
för den nya förläggningen hava däremot meningarna brutit sig.. Under det
att i tidigare utredningar vissa områden vid Lidingö respektive vid Österskär
utpekats såsom lämpliga ur förläggningssynpunkt, har i det av chefen för
marinen den 24 januari 1939 avgivna betänkandet med förslag rörande plats
i Stockholms skärgård för förläggning av Stockholms örlogsbas Erstavik förordats
såsom plats för en sådan förläggning. Alltsedan krigsutbrottet 1939 har
emellertid arbetet med planläggandet av den nya örlogsbasen fått vila, dock
utan att frågan därmed skulle anses vara avförd från dagordningen. Strävandena
under krigsåren hava i stället inriktats på att med tillvaratagande
av förefintliga resurser i största möjliga grad tillgodose försvarsberedskapens
krav. Avsevärda kostnader hava nedlagts i nybyggnader och moderniseringar
av befintliga anläggningar av olika slag vid örlogsbasen i Stockholm. Dessa
anläggningar hava i flera fall erhållit permanent karaktär. Jämsides med
dessa byggnadsarbeten hava pågått och pågå arbeten för utflyttning av vissa
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Utskottet.
60
till Stockholms örlogsbas anknutna skolor och utbildningskurser. Sålunda har
sjökrigsskolan numera förlagts till Näsby, och vissa andra skolor äro avsedda
att utflyttas till Berga vid Hårsfjärden. För nämnda ändamål hava medel anvisats
till betydande belopp.
Revisorerna finna det anmärkningsvärt, att marinförvaltningens bokföring
icke varit ordnad på sådant sätt, att ens någorlunda exakt uppgift kunnat
lämnas å de kostnader, som under beredskapsåren sammanlagt nedlagts å
anläggningarna vid örlogsbasen och vid Hårsfjärdens örlogsdepå. Följaktligen
har det icke heller varit möjligt att erhålla uppgift å fördelningen av dessa
kostnader å dels medel, som särskilt anvisats av riksdagen, och dels sådana,
som utgått från förskottsstaten. Såvitt revisorerna kunnat finna, har dock
en betydande del av kostnaderna för de permanenta anläggningarna bestritts
från förskottsstaten.
De under krigsåren sålunda vidtagna åtgärderna synas revisorerna, även
om de betingats av rådande extra ordinarie förhållanden, i vissa hänseenden
ha varit ägnade att föregripa resultatet av utredningen örn örlogsbasens förflyttning.
Särskilt må erinras om den i en tidigare utredning hävdade uppfattningen,
att de olika anläggningarna lämpligen borde förläggas i nära
grannskap av varandra, då därigenom personalen bättre skulle kunna utnyttjas.
Denna synpunkt kan knappast sägas ha ägnats tillbörlig uppmärksamhet
vid de åtgöranden med avseende å örlogsbasens förläggning, som under de
senaste åren ägt rum. Genom utflyttningen åt olika håll av skolor och utbildningsanstalter
hava sålunda möjligheterna till en samlad förläggning av
örlogsbasen tillspillogivits. Enligt revisorernas mening bör, innan ytterligare
medel för mera bestående anläggningar anvisas till örlogsbasen, frågan om
dess framtida förläggning hava bringats till sin lösning.
Förklaringar hava avgivits av chefen för marinen och marinförvaltningen
(Del II, s. 77—81).
I överensstämmelse med den under punkten 1 angivna beräkningsgrunden
för bestämmande av kvotanslagens storlek tillstyrker utskottet, att marinens
anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. för nästa budgetår bestämmes till
950 000 kronor.
Under förevarande punkt har föredragande statsrådet anmält vissa marinen
berörande byggnadsarbeten för tiden intill utgången av budgetåret 1946/47,
vilka avses komma till utförande inom ramen för 1942 års försvarsbeslut. Till
bedömande föreligger däribland ett flertal förslag till ombyggnads- och förbättringsarbeten
å Skeppsholmen. Utskottet har till följd härav funnit lämpligt
att i detta sammanhang behandla riksdagens år 1945 församlade revisorers
under § 8 i revisionsberättelsen framställda erinringar rörande förläggningen
av Stockholms örlogsbas. Revisorerna hava därvid, bland annat, uttalat vissa
farhågor för att utförandet av ny- och ombyggnadsarbeten vid Stockholms
örlogsbas skulle vara ägnat att föregripa eventuellt framtida beslut örn örlogsbasens
förflyttning. Med anledning härav vill utskottet vad beträffar de nu
till utförande föreslagna arbetena vid örlogsbasen framhålla, att utskottet vid
sin ingående prövning av ett vart av ifrågavarande medelsbehov funnit, att de
föreslagna åtgärderna få anses vara av förhållandena påkallade. Vid besök
å Skeppsholmen har utskottet ytterligare kunnat övertyga sig härom. Utskottet
kan med hänsyn till arbetenas art och omfattning ej denna gång finna
några som helst betänkligheter ur de av revisorerna angivna synpunkterna
böra möta mot att dessa arbeten nu komma till utförande. Utskottet förut
-
Statsutskottets utlåtande nr 96. 61
sätter emellertid, att Kungl. Maj:t i fråga om Skeppsholmens framtida bebyggelse
noga beaktar de synpunkter, som framförts av statsrevisorerna.
Yad revisorerna i övrigt under nu omhandlade paragraf anfört synes icke
påkalla något särskilt yttrande från utskottets sida.
I fråga örn övriga under marinens anslag till vissa byggnadsarbeten m. m.
anmälda byggnadsbehov har utskottet funnit sig böra giva sin anslutning till
vad statsrådet därvid föreslagit. De av statsrådet verkställda kostnadsberäkningarna
torde böra godtagas. I enlighet härmed böra kostnaderna för de av
statsrådet föreslagna byggnadsarbetena beräknas — med utgångspunkt i prisläget
den 1 juli 1941 — till sammanlagt 5 083 400 kronor.
Under åberopande av det anförda och under hänvisning i tillämpliga delar
till vad utskottet uttalat under punkten 1 får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kronor;
b) medgiva, att i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten,
bil. 3, s. 39—84) och i propositionen nr 121 (s. 51—56) angivna
byggnadsföretag må komma till utförande med anlitande av berörda
anslag, i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från
av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
6:o) Depåförläggning för sjökarteverket på Beckholmen. Kungl. Maj:t har i
propositionen nr 121 (punkt 6, s. 57—61) föreslagit riksdagen att till Depåförläggning
för sjökarteverket på Beckholmen för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av 209 000 kronor.
Sjökarteverket disponerar för närvarande 7 sjömätnings- och undersökningsfartyg,
37 motorbåtar för mätningsändamål samt 47 mindre skeppsbåtar, johar
och arbetsekor. Under våren 1946 väntas ett under byggnad varande nytt kustsjömätningsfartyg
bliva färdigt. För uppläggning av fartygen disponerar sjökarteverket
å nordvästra delen av Skeppsholmen en kajsträcka örn cirka 50 meters
längd. Båtarna förvaras vintertid å den till Djurgården förlagda delen av
örlogsvarvet dels i ett av flottans båtskjul, dels i det fria. Fartygsuppbördema,
som till större delen ilandtagas efter mätningssäsongens slut, förvaras på olika
ställen på Skeppsholmen i av marinen upplåtna lokaler, nämligen dels i det
s. k. slupskjulet, dels i det s. k. råseglarhuset, dels ock i skilda lokaler i närheten
av verkets huvudbyggnad. I skyddsrumslokalerna i ämbetsbyggnaden
ha inhysts snickare- och tackelverkstäder, i vilka reparationer å inredningar
och utrustningar kunna företagas.
I den utredning rörande sjökarteverket som utförts genom statens organisationsnämnd
sommaren och hösten 1944 föreslogs bland annat, att den för
det dåvarande under sjömätningsavdelningen anordnade materieldetaljen
62
Statsutskottets utlåtande nr 96.
skulle utbrytas därur och bilda en direkt under verkschefen lydande teknisk
avdelning, som skulle handhava verkets fartygs-, maskin- och materieluppbörder
samt dessutom svara för verkets byggnader, brand- och luftskydd.
En av organisationsnämnden tillkallad sakkunnig hade upprättat ett förslag
till anordnande av lämpliga arbets- och förrådslokaler för sjökarteverket.
Enligt detta skulle det s. k. råseglarhuset på Skeppsholmen ställas till sjökarteverkets
förfogande och inredas till arbets- och förrådslokaler för en
kostnad av 80 000 kronor. I gengäld skulle för marinen på Skeppsholmen
uppföras en ny förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av 250 000 kronor.
Vidare hade föreslagits att en båthall skulle uppföras för sjökarteverkets
båtar på Galärvarvet för en ungefärlig kostnad enligt ett av marinförvaltningen
förordat alternativ av 290 000 kronor. I denna båthall skulle även
inredas servicelokaler för motorer.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår framlade styrelsen för sjökarteverket
ett av t. f. chefen för sjökarteverket i skrivelse den 18 augusti 1945
upprättat förslag till anordnande på Beckholmen av en depå för uppläggning
av sjökarte verkets fartyg, båtar och därtill hörande uppbörder. Kostnaderna
härför beräknades till 170 000 kronor. Verkschefen har vid avgivandet av
nämnda förslag uppgivit, att den betydande kostnadsminskningen mot det
tidigare utarbetade förslaget berodde i huvudsak dels på att det tidigare förslaget
innebar, att verkets båtar skulle förvaras under tak, medan det nu framlagda
förslaget innebar täckning av båtarna med lämmar, och dels på att det
tidigare ej varit känt att det nu föreslagna området på Beckholmen skulle
kunna disponeras för ifrågavarande ändamål. Därstädes befintliga utrymmen
kunde för en jämförelsevis ringa kostnad iordningställas för den föreslagna
depån.
Sedan verksledningen erhållit uppdrag att underkasta det framlagda förslaget
förnyad prövning, har styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 23
januari 1946 framlagt ett överarbetat förslag till depåförläggningens ordnande
på Beckholmen på områden som stå under marinförvaltningens vård och förvaltning.
Kostnaderna för den föreslagna depåförläggningen ha beräknats till
209 000 kronor enligt följande sammanställning.
1. Administrationsbyggnad ............................................. kronor 75 000
2. Reparation av befintligt skjul ....................................... » 23 000
3. Täckning av båtar ...................................................... » 8 000
4. Bryggor m. m............................................................. » 50 500
5. Oljekällare och färgförråd ............................................. » 5 500
6. Slipanordning ............................................................ » 30 000
7. Diverse utrustning ...................................................... » 5 900
+ 10 % oförutsett å posterna 2, 3, 4 och 6 ..................... » 11150
Summa kronor 209 050
Kostnaderna hava baserats på nu gällande priser. Omräknad till 1941 års
prisnivå, som beräknats ha legat 14 % lägre än den nuvarande, utgör den sammanlagda
kostnaden för depåanläggningen 183 377 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
63
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Som framgår av den lämnade redogörelsen äro de nuvarande möjligheterna
till förvaring och vård av sjökarteverkets materiel icke tillfredsställande. För
närvarande förvaras fartyg, båtar och uppbörder på ett 10-tal ställen på
Skeppsholmen, örlogsvarvet och på privata varv. Detta medför kostsamma och
tidsödande transporter, varjämte personalen i stor utsträckning måste utnyttjas
för övervakande och improduktiva uppgifter. Svårigheter uppstå
även att effektivt utnyttja och leda arbetarpersonalen.
Genom en koncentrering av verksamheten bortfalla dessa olägenheter. En
dylik koncentrering underlättas genom den av föregående års riksdag beslutade
nya avdelningsindelningen av sjökarteverket, varigenom bland annat
den tidigare under sjömätningsavdelningen anordnade materieldetaljen utbrutits
därur och ombildats till en fristående teknisk avdelning.
Det förslag, som i angivet syfte upprättats av en av organisationsnämnden
tillkallad sakkunnig och sedan överarbetats av marinförvaltningen, syntes
mig vara alltför kostsamt, då det förutsatte byggnadsarbeten för omkring
620 000 kronor. Sjökarteverket erhöll därför uppdrag att söka reducera kostnaderna.
Det nu föreliggande förslaget har kostnadsberäknats till 209 000
kronor och innebär anordnande av en särskild depåförläggning för sjökarteverket
på Beckholmen på kronan tillhörig mark. Härigenom skulle i stort
sett all sjökarteverkets materielvårdande verksamhet kunna sammanföras till
en plats. Möjligheter skulle även uppstå för översyn och reparationer av
verkets båtmotorer i betydligt större utsträckning än tidigare. Styrelsen för
sjökarteverket har vid en försiktig beräkning uppskattat de årliga besparingarna
genom den föreslagna anläggningen till 18 500 kronor.
Förvaring av båtarna utomhus under skydd av lämmar anser jag icke behöva
ingiva betänkligheter ur materielvårdssynpunkt. Jag finner den föreslagna
anläggningen väl ägnad att fylla sitt ändamål och, då jag icke har
något att erinra mot de senaste kostnadsberäkningarna, anser jag mig böra
förorda, att medel anvisas för den föreslagna depåanläggningen. För ändamålet
torde böra anvisas ett särskilt investeringsanslag. Kostnaderna synas
icke böra belasta den för marinens byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen
men böra till den del de motsvara kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941
inräknas inom den för försvarets femårsplan beräknade allmänna kostnadsramen.
I annat sammanhang föreslår jag den minskning av sjökarteverkets
löpande anslag, som bifall till föreliggande förslag möjliggör.
Med hänsyn till de olägenheter, som äro förbundna med det nuvarande
sättet för förvaring och vård å ett flertal olika ställen av sjökarteverkets materiel,
finner utskottet en koncentrering av denna verksamhet böra komma till
stånd. Utskottet har härvid i likhet med föredragande statsrådet ansett sig
kunna godtaga det av styrelsen för sjökarteverket till 209 000 kronor enligt
nuvarande prisläge kostnadsberäknade förslaget till anordnande av en särskild
depåförläggning för sjökarteverket å kronan tillhörig mark på Beckholmen.
Utskottet tillstyrker därför, att ett särskilt investeringsanslag å
209 000 kronor anvisas för ändamålet. Såsom anförts av statsrådet böra kostnaderna
icke belasta den för marinens byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen
men böra till den del de motsvara kostnaderna enligt prisläget den 1
juli 1941 inräknas inom den för försvarets femårsplan beräknade allmänna
kostnadsramen.
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Depåförläggning för sjökarteverket på
Beckholmen för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 209 000 kronor.
Flygvapnets delfond.
7:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t
under kapitalbudgeten (bilaga 3, punkt 11, s. 86—105 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit
riksdagen att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 28 500 000 kronor, dels ock medgiva, att i
nämnda statsrådsprotokoll (s. 88—104) angivna byggnadsföretag må komma
till utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke
kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 121 (punkt 7, s. 61—78 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars 1946)
föreslagit riksdagen medgiva, att i sistnämnda statsrådsprotokoll angivna
byggnadsföretag m. m. må komma till utförande samt att kostnaderna härför
må bestridas med anlitande av förenämnda i årets statsverksproposition under
försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, för budgetåret 1946/47 äskade
investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Utskottet redogör här nedan för de under förestående punkt i statsverkspropositionen
behandlade byggnadsföretagen.
I enlighet med de i det föregående berörda budgettekniska principerna har
riksdagen enligt skrivelse 1945:154 dels till Vissa byggnadsarbeten m. m.
under försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, för budgetåret 1945/46
anvisat ett investeringsanslag av 34 000 000 kronor, dels ock medgivit, att
ifrågavarande anslag må överskridas — förutom med belopp, som erfordras
för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring i förhållande till
prisnivån den 1 juli 1941 — inom ramen av ett för budgetåren 1943/47 för
byggnadsföretag m. m. under flygvapnets delfond beräknat belopp av
119 085 000 kronor.
I sm skrivelse angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten
för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen framlagt förslag örn ett flertal
nja byggnadsobjekt, som icke tidigare förutsetts eller av statsmakterna godkänts.
Kostnaderna för de sålunda föreslagna arbetena, enligt prisläget den
1 juli 1941, ha beräknats till sammanlagt 8 341 000 kronor inberäknat utgifter
för administration m. m. Flygförvaltningen har emellertid framhållit,
att dessa nytillkomna utgiftsändamål motsvaras av nedskärningar av anslagsposter
för andra ändamål och att härigenom utrymme för det ökade
anslagsbehovet beretts inom den för flygvapnets byggnadsarbeten m. m.
under femårsperioden fastställda kostnadsramen.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
65
Flygförvaltningen har erinrat om svårigheten att vid planerande av ett
byggnadsarbete kunna överblicka de slutliga kostnaderna för detsamma. Flygiörvaltningen
kunde emellertid redan nu med säkerhet avgöra, att de medel, som
ställts eller komme att ställas till ämbetsverkets förfogande för det i femårsplanen
ingående byggnadsprogrammets genomförande, skulle visa sig tillräckliga,
även örn jämkningar mellan de olika byggnadsföretagen kunde visa sig
erforderliga.
Flygförvaltningen har vidare anmält, att minskningen av värnpliktskadrerna
de närmaste åren medfört, att vissa i 1942 års försvarsbeslut beräknade utökningar
av förläggningsutrymmen för närvarande syntes överflödiga. Sålunda
kunde förläggning för kadetter och aspiranter vid Roslagens, Hallands,
Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt vid Skånska flygflottiljen ordnas
inom de för övrigt manskap avsedda utrymmena. Likaså vore utökningar
av förläggningsutrymmena för manskap vid krigsflygskolan och Skaraborgs
flygflottilj icke längre erforderliga.
Flygförvaltningen har anmält behov av utökning av kommandocentralerna
vid Jämtlands, Västgöta, Svea, Skaraborgs och Göta flygflottiljer, därvid kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 25 000 kronor för envar
av Jämtlands, Västgöta och Svea flygflottiljer, till 20 000 kronor för Skaraborgs
flygflottilj och till 10 000 kronor för Göta flygflottilj. Härtill komma
kostnader för administration.
Flygförvaltningen har vidare verkställt en beräkning rörande merkostnader
å markförvärv, som föranletts av prisstegring efter den 1 juli 1941. Ifrågavarande
merkostnader ha angivits till 743 000 kronor.
Föredragande statsrådet har ansett sig kunna biträda flygförvaltningens förslag
om utbyggnad av kommandocentralerna vid ett flertal flottiljer. Ur säkerhetssynpunkt
vore det nämligen angeläget, att flygsäkerhetsorganen erhölle
tillräckligt stora och ändamålsenligt disponerade lokaler. Statsrådet komme
därför i det följande att för respektive förband utan särskild motivering beräkna
medel för detta ändamål.
Vid tidigare verkställda beräkningar rörande belastningen å försvarsbeslutets
kostnadsram för kapitalinvesteringar hade, framhåller statsrådet, förutsatts,
att särskilda prisstegringstillägg icke skulle anvisas för eventuellt uppkomna
prisstegringar å markförvärv. Avsteg från de sålunda tillämpade grunderna
syntes icke nu böra göras.
Statsrådet har vidare framhållit, att vid bifall till vad han i det följande
föresloge en viss reserv komme att kvarstå odisponerad inom den i försvarsbeslutet
fastställda kostnadsramen för flygvapnets byggnadsarbeten m. m. I
vad mån denna reserv komme att bliva erforderlig under femårsperioden syntes
lättare kunna bedömas, sedan ställning tagits till samtliga av flygförvaltningen
anmälda medelsbehov.
Statsrådet har därefter övergått till behandlingen av de särskilda byggnadsföretag,
till vilka han redan vid anmälan av statsverkspropositionen ansett sig
kunna taga ställning och vilka borde utföras med anlitande av ifrågavarande
anslag.
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96.
702 46 5
66
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Västmanlands flygflottilj (Hässiö). I sina medelsäskanden för nästa budgetår
har flygförvaltningen för denna flottilj framlagt förslag rörande följande
byggnads- och anläggningsarbeten, nämligen musikbyggnad (40 000 kronor),
gymnastikbyggnad jämte bastuavdelning (320 000 kronor), idrottsplats (60 000
kronor), skjutbana för handvapen, försedd med anordningar för rörliga skjutmål
(72 500 kronor), iordningställande av norra delen av flygfältet (76 000
kronor), invallning av viss del av flygfältet jämte pumpstation (55 000 kronor)
samt flyttning av lokaler för kommandocentral (50 000 kronor). Härtill
komma kostnader för administration. Vidare har ämbetsverket i detta sammanhang
anmält, att vissa merkostnader uppstått vid markförvärv för flottiljens
byggnadsområde.
I skrivelse den 10 september 1945 har flygförvaltningen vidare hemställt,
att för inredning av manskapsbibliotek m. m. vid Västmanlands flygflottilj
få utnyttja ett överskott, som tack vare förmånliga entreprenadanbud uppstått
å medel, avsedda för uppförande av manskapsmäss vid flygflottiljen.
Flygförvaltningen har erinrat örn att 1940 års militära socialvårdskommitté
framhållit angelägenheten av att lämpliga fritidslokaler stöde till manskapets
förfogande vid de militära fredsförläggningsplatserna. Ämbetsverket har uppgjort
förslag till inredning av föreslagna lokaler på manskapsmässens vind
samt beräknat kostnaderna inklusive kostnader för administration vid 12 000
kronor enligt nu rådande prisläge.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
På tidigare anförda skäl kan jag ej föreslå att medel beräknas för musikbyggnad,
gymnastikbyggnad med bastuavdelning samt idrottsplats.
Vid anmälan av 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,
s. 96) anförde jag beträffande det av flygförvaltningen framlagda förslaget
till ny skjutbana, försedd med anordningar för rörliga skjutmål, att
jag med hänsyn bland annat till att flottiljen fortfarande kunde disponera
en befintlig skjutbana vid Viksäng icke ansåge mig kunna tillstyrka,
att medel för det dåvarande beräknades för detta ändamål. Sedan numera
närmare erfarenheter vunnits rörande användningen av skjutbanan vid Viksäng
och det därvid visat sig förenat med olägenheter att använda denna skjutbana
gemensamt med flygvapnets centrala skolor i Västerås, anser jag mig
icke längre böra motsätta mig, att medel anvisas för anläggande av ny skjutbana
vid flottiljens nya etablissement vid Hässiö. Härigenom vinnas vissa besparingar
av transportkostnader, varjämte övningstiden effektivare kan utnyttjas.
Mot de för arbetena beräknade kostnaderna, 72 500 kronor, har jag
intet att erinra.
Det föreslagna arbetet med iordningställande av norra delen av flygfältet
torde, sedan flygflottiljen numera tilldelats modernare flygplan, vilka kräva
längre start- och landningsträckor, av flygsäkerhetsskäl böra komma till utförande.
Jag beräknar kostnaderna härför i enlighet med flygförvaltningens
förslag till 76 000 kronor. Likaså vill jag tillstyrka, att ett belopp av 55 000
kronor beräknas för invallning av flygfältet mot Mälaren jämte anordnande
av pumpstation. Då den nuvarande dräneringen uppenbarligen icke är till
fyllest för den närmast Mälaren belägna delen av flygfältet, synas de föreslagna
anordningarna vara erforderliga för att denna del skall kunna utnyttjas
för sitt ändamål.
Med flyttningen av kommandocentralen anser jag däremot böra anstå,
till dess ståndpunkt har tagits till frågan om utbyggnad av ett flygstråk över
den plats, där kommandocentralen nu är belägen.
Statsutskottets utlåtande nr 1)6.
67
Merkostnaderna för förvärv av mark för flottiljens byggnadsområde äro
som framgår av flygförvaltningens redogörelse föranledda av att en inom
området befintlig grusförekomst visat sig lia högre värde än tidigare beräknats.
Sedan kostnaderna för markförvärvet nu blivit slutgiltigt fastställda,
torde till täckande av de slutliga kostnaderna det av flygförvaltningen angivna
beloppet, 455 600 kronor, böra beräknas.
Jag finner mig slutligen böra tillstyrka flygförvaltningens förslag till anordnande
av biblioteks- och studielokaler på manskapsmässens vind. Särskilda
medel behöva dock icke beräknas för nämnda ändamål, då kostnaderna enligt
uppgift av flygförvaltningen kunna rymmas inom medel, som anvisats för uppförande
av manskapsmässen.
I enlighet med det anförda beräknar jag således för byggnadsarbeten m. m.
vid Västmanlands flygflottilj för nästa budgetår ett sammanlagt belopp av,
inberäknat administration, 12 000 kronor, (72 500 + 76 000 + 55 000 + 12 000
+ 455 600=) i avrundat tal 671 000 kronor.
Roslagens flygflottilj (Hägernäs). Flygförvaltningen har för nästa budgetår
äskat medel för följande ändamål, nämligen båthus (15 000 kronor), komplettering
av vattenverk (35 000 kronor) och förvärv av vissa markområden (100 000
kronor). Härtill komma kostnader för administration.
Som motivering till medelsbehovet för förvärv av vissa markområden
har flygförvaltningen erinrat örn att Kungl. Majit genom beslut den 5
september 1941 och den 2 oktober 1942 föreskrivit, att två områden invid
flottiljens område vid Hägernäs skulle tagas i anspråk med stöd av allmänna
förfogandelagen. Det ena området, som omfattade omkring 1,7 hektar, hade
avsetts för uppförande av motorprovningsbock m. m. och på det andra, vilket
innehölle en areal av omkring 6 hektar, skulle en skjutbana anläggas för
flottiljen. På grund av den centralisering av motorprovtjänsten vid flygvapnet,
för vilken redogörelse lämnats i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 2, s. 93 f.) och mot vilken riksdagen (skrivelse nr 154)
icke haft någon erinran, hade den ursprungligen planerade provbocksanläggningen
icke kommit till utförande. Området hade i stället tagits i anspråk
för ett motorförråd, försett med enklare anordningar för provning av
flygmotorer samt vissa andra byggnadsändamål. På grund härav vore områdets
återställande till ägaren numera uteslutet.
I skrivelse den 30 november 1945 har flygförvaltningen återkommit till
frågan örn markförvärven och därvid anfört i huvudsak följande.
Förhandlingar med ägaren till ifrågavarande områden hade numera slutförts.
Denne hade därvid förklarat sig villig att sälja det mindre området mot
en köpeskilling av två kronor per kvadratmeter. Då detta område omfattade omkring
1,7 hektar, skulle köpeskillingen således uppgå till omkring 34 000
kronor enligt nuprisläge eller till 30 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. En av flygförvaltningen anlitad värderingsman, som hade erfarenhet
av fastighetsvärden i Stockholmstrakten, hade i ett skrivelsen bifogat utlåtande
tillstyrkt godtagande av nämnda pris. Det större området, på vilket
skjutbanan vore belägen, vore ägaren emellertid icke villig att överlåta till
kronan, då området vore synnerligen välbeläget i närheten av järnvägshållplats
och väl ägnat för bebyggande och skjutbanans belägenhet på området
verkade hämmande på exploateringen av omgivande områden, liksom på
ortens naturliga utveckling över huvud. Ägaren hade emellertid förklarat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9t>.
()8
sig villig att till kronan vederlagsfritt överlåta ett annat för skjutbana lämpligt
område, där en skjutbana skulle vålla mindre olägenheter för samhällsbildningen.
Detta område omfattade omkring fem hektar och vore beläget
omkring 300 meter norr örn den nuvarande skjutbanan. Arméns fortifikationsförvaltnings
skjutbaneofficer hade funnit det erbjudna området väl lämpat
för anläggande av en tillfredsställande skjutbana och chefen för flygstaben
hade icke haft något att erinra mot en förflyttning av skjutbanan till detta
område. Kostnaderna härför hade av flygförvaltningen beräknats till 80 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Flygförvaltningen hade funnit flyttning
av skjutbanan på angivna villkor vara det för kronan förmånligaste.
Med anledning av vad sålunda förekommit hade förvaltningen med ägaren
till ifrågavarande områden under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande
träffat avtal örn förvärv av det mindre området till ett pris av två kronor per
kvadratmeter samt övertagande av nyssnämnda område för anläggning av en
skjutbana. Riksdagen hade efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 2, s. 94) anvisat 10 000 kronor för anordningar
för skjutning mot rörliga skjutmål vid bland annat Roslagens flygflottilj,
vilket belopp inginge i förenämnda kostnader av 80 000 kronor.
Föredragande statsrådet har i fråga örn flygförvaltningens förevarande anslagsäskanden
anfört följande.
Enligt vad jag inhämtat användas båtarna vid Roslagens flygflottilj, vilken
är utrustad med sjöflygplan, huvudsakligen såsom beredskapsbåtar för sjöräddningstjänst,
personaltransporter och bogsering av flygplan samt såsom
tankbåtar för tankning av flygplan. Då det är angeläget, att dessa båtar
kunna hållas i gott stånd och att de omedelbart efter islossningen kunna tagas
i bruk, finner jag mig böra tillstyrka att det av flygförvaltningen angivna
beloppet, 15 000 kronor, beräknas för ett båthus. Även behovet av komplettering
av vattenverket finner jag såväl ur hygieniska synpunkter som med
hänsyn till brandsäkerheten vara välmotiverat. Ett förslag örn anslutning av
Roslagens flygflottilj till Täby kommuns vattenledningsnät har visat sig bliva
alltför dyrbart. Jag beräknar därför, med godtagande av flygförvaltningens
kostnadsberäkning, för detta ändamål 35 00Ö kronor.
Yad därefter beträffar de föreslagna markförvärven vill jag erinra om att
det markområde, varå förläggningen för Roslagens flygflottilj anordnats, förvärvades
år 1936 genom expropriation. Området ansågs då vara tillräckligt
stort för den dåvarande flottiljens behov. Flottiljen har emellertid sedermera
ökats ut med påföljd att området blivit väl litet. Då fråga uppkom
örn uppförande av en provbocksanläggning, som måste ligga i närheten av
flottiljens tygverkstad, och anläggande av en skjutbana, fanns därför ingen
möjlighet att förlägga dessa anläggningar inom flottiljens område. I anledning
därav togos med stöd av förfogandelagen provisoriskt i anspråk ett
mindre område omedelbart intill tygverkstaden för provbocksanläggningen
och ett större område på längre avstånd från flottiljens område för skjutbanan.
Det mindre området är ägaren nu villig att sälja för ett pris av två
kronor per kvadratmeter. Då priset synes godtagbart, tillstyrker jag, att
34 000 kronor anvisas för ifrågavarande markförvärv.
Enär skjutbanan med sin nuvarande förläggning verkar hindrande för den
tomtexploatering, som nu är planerad för det kringliggande området, har
markägaren erbjudit sig att vederlagsfritt upplåta annan mark för skjutbana.
Gynnsamma betingelser föreligga för anläggande av en skjutbana på den
föreslagna platsen. Då utredning i ärendet visat, att en expropriation av
skjutbanans nuvarande mark med säkerhet skulle medföra minst samma kostnader
som flyttning av skjutbanan, anser jag mig böra tillstyrka, att mark
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
69
ägarens önskemål örn flyttning av skjutbanan tillmötesgås. Jag förutsätter,
att den nya skjutbanan gives en sådan utformning att den blir tillräcklig
även för sjökrigsskolans totala behov. Härigenom kunna nämligen kostnader
för transporter av sjökrigsskolans elever till Järvafältets skjutbanor för
övningsskjutningar inbesparas.
I vad mån de med ifrågavarande flyttning av skjutbanan förenade kostnaderna
äro av karaktär att böra bestridas från avvecklingsanslag, kan jag i
brist på närmare utredning icke nu bedöma. Jag beräknar därför tills vidare
under förevarande anslag hela det för ändamålet äskade beloppet, 70 000
kronor.
I enlighet med det anförda beräknar jag således för Roslagens flygflottilj
för nästa budgetår ett belopp, inberäknat kostnader för administration, av
(15 000 + 35 000 + 34 000 + 70 000 + 9 000 =) 163 000 kronor.
Ostgöta flygflottilj (Malmen). Flygförvaltningen har för nästa budgetår beträffande
Östgöta flygflottilj föreslagit uppförande av gymnastikbyggnad
(200 000 kronor) och förrådshangar (155 000 kronor). Härtill komma kostnader
för administration.
Föredragande statsrådet har, då de sammanlagda kostnaderna för flygplanförråd
och förrådshangarer icke överstege det i försvarsbeslutet beräknade
beloppet och då det nu framlagda förslaget innebure ett slutligt genomförande
av det program för förrådsorganisationen, som godkändes av 1945
års riksdag, funnit sig böra biträda förslaget. Mot kostnadsberäkningarna
har statsrådet icke funnit anledning till erinran.
Då statsrådet ej heller för Östgöta flygflottilj kunde tillstyrka medelsanvisning
för gymnastikbyggnad, beräknade han således för flottiljen för nästa
budgetår ett belopp av, inberäkna! administration, (155 000 + 9 000 =) 164 000
kronor för uppförande av förrådshangar.
Jämtlands flygflottilj (Frösön). För denna flottilj har flygförvaltningen för
nästa budgetår föreslagit följande byggnadsarbeten, nämligen gymnastikbyggnad
(210 000 kronor), vissa flygfältsarbeten m. m. (650 000 kronor), inomhusskjutbana
(35 000 kronor), sprutmålningsverkstad (40 000 kronor) samt
utökning av kommandocentral (25 000 kronor). Härtill komma kostnader för
administration.
Efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 99 f.) beräknade riksdagen (skrivelse nr 154) 1 260 000
kronor för utbyggnad av start- och landningsbanor på Jämtlands flygflottiljs
flygfält. Beloppet avsågs för utbyggnad av bansträckningen öst—väst till
1 500 meters längd samt för anläggande av en permanent rullbana av 30 meters
bredd längs denna sträckning. I förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1945/46 har bland annat upptagits utvidgning av nämnda stråk till
2 000 meter jämte permanent rullbana på utvidgningsområdet.
Föredragande statsrådet har förklarat sig icke kunna för närvarande tillstyrka
uppförande av gymnastikbyggnad och ej heller anordnande av inomhusskjutbana.
Do nyligen beslutade arbetena för utbyggnad av det östvästliga
flygstråket syntes statsrådet böra fullföljas, innan beslut fattades örn
70
Statsutskottets utlåtande nr 96.
ytterligare arbeten på flygfältet. Av flygförvaltningen anförda skäl hade däremot
övertygat statsrådet om behovet av en ny sprutmålningsverkstad. Statsrådet
har vidare under hänvisning till vad han inledningsvis anfört biträtt
förslaget örn utbyggnad av kommandocentralen.
I enlighet med det anförda har statsrådet, med godtagande av flygförvaltningens
kostnadsberäkningar, för Jämtlands flygflottilj, inklusive kostnader
för administration, beräknat ett belopp av (40 000 + 25 000 + 4 000 =) 69 000
kronor.
Västgöta flygflottilj (Karlsborg). För nästa budgetår har flygförvaltningen
för denna flygflottilj föreslagit att medel anvisas för dränering av flygfältet
(75 000 kronor) och utbyggnad av kommandocentral (25 000 kronor). Härtill
komma kostnader för administration.
Efter förslag av Kungl. Majt i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 102) beräknade riksdagen (skrivelse nr 154) 35 000 kronor
för dräneringsarbeten å flygfältet.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen anfört,
att det sedan närmare undersökningar kunnat företagas visat sig att bristfälligheterna
hos dräneringssystemet på de äldre fältdelarna å flygfältet vore
betydligt större än beräknats, samt att härav föranledda ytterligare kostnader
för utförande å större delen av flygfältet av en helt ny dränering uppskattats
till 75 000 kronor.
Föredragande statsrådet, som ansåge det vara av vikt att Västgöta flygflottiljs
flygfält erhölle ett effektivt dräneringssystem, förordade, att ytterligare
medel utöver de föregående år beräknade anvisades för utförande av
en helt ny dränering i enlighet med flygförvaltningens förslag. Då statsrådet
såsom inledningsvis anförts även förordade utbyggnaden av kommandocentralen,
beräknade han sålunda inklusive kostnader för administration för nästa
budgetår (75 000 + 25 000 + 6 000 =) 106 000 kronor för byggnads- och anläggningsarbeten
vid Västgöta flygflottilj.
Skaraborgs flygflottilj (Såtenäs). För denna flygflottilj har flygförvaltningen
för nästa budgetår beräknat ett medelsbehov av 20 000 kronor, jämte 1 000
kronor avseende kostnader för administration, för utbyggnad av kommandocentralen.
Föredragande statsrådet har, under hänvisning till vad han tidigare
anfört, för utbyggnad av kommandocentralen beräknat ett belopp av
21 000 kronor.
Svea flygflottilj (Barkarby). För denna flottilj har flygförvaltningen föreslagit
uppförande av ny gymnastikbyggnad (150 000 kronor), ändring av befintlig
gymnastiksal till fritidsbyggnad (50 000 kronor), utökning av reningsverk
för avloppsvatten (70 000 kronor), utbyggnad av kommandocentralen
(25 000 kronor) samt uppförande av en förrådshangar (175 000 kronor).
Härtill komma kostnader för administration.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
71
Föredragande statsrådet har anfört följande.
På i det föregående anförda skäl kan jag ej heller beträffande Svea flygflottilj
föreslå, att medel beräknas för ny gymnastikbyggnad. Ej heller anser
jag mig böra tillstyrka den föreslagna ändringen av den nu befintliga gymnastiksalen
till fritidsbyggnad.
Då det framgår av en av flygförvaltningen åberopad skrivelse i ämnet, att
Järfälla kommun överväger att bygga en huvudavloppsledning från Jakobsbergs
samhälle till Stockholms stads kloakpumpstation vid Sundby, varvid
flygflottiljens avloppsfråga skulle kunna lösas genom anslutning .till denna
huvudavloppsledning, finner jag mig icke kunna tillstyrka bifall till förslaget
örn utökning av reningsverket. För utbyggnad av kommandocentralen torde
däremot i enlighet med vad jag inledningsvis anfört medel böra ställas till förfogande.
Såsom anförts vid behandlingen av byggnadsbehof^ för Östgöta
flygflottilj tillstyrker jag vidare uppförande av en förrådshangar. För flottiljen
beräknar jag sålunda ett belopp av, inklusive kostnader för administration,
(25 000 + 175 000 + 12 000 =) 212 000 kronor.
Göta flygflottilj (Säve). Följande byggnadsarbeten ha av flygförvaltningen
föreslagits komma till utförande under nästa budgetår, nämligen utökning av
skolbyggnad (35 000 kronor), ombyggnad av furirförläggningar (30 000 kronor),
utökning av tygverkstad (130 000 kronor) och sjukstuga (35 000 kronor),
ny utfartsväg (35 000 kronor) samt utbyggnad av kommandocentral (10 000
kronor). Härtill komma kostnader för administration.
Samtliga medelsbehov med undantag av kostnaden för utbyggnad av kommandocentralen
anmäldes av flygförvaltningen i ämbetsverkets medelsäskanden
för innevarande budgetår. Vid anmälan av statsverkspropositionen till
1945 års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 106) anförde departementschefen
beträffande dessa medelsbehov bland annat, att behovet av de föreslagna om
och tillbyggnadsarbetena ävensom av den ifrågasatta nya utfartsvägen borde
tillförlitligt styrkas, innan medel beräknades för dessa ändamål, samt att beträffande
utökningen av sjukstugan förnyad utredning borde företagas i samråd
med försvarets sjukvårdsförvaltning.
Göta flygflottilj organiserades, framhåller föredragande statsrådet, under
de första krigsåren. Med hänsyn till behovet av en snabb förstärkning av
jaktförsvaret ansågos därvid vissa anordningar kunna givas en något enklare
utformning än som eljest förekomme vid flygvapnet. De örn- och tillbyggnadsarbeten,
som nu föreslagits av flygförvaltningen, sammanhängde delvis med
detta förhållande. Den utredning, som ämbetsverket numera företett, syntes
statsrådet klart visa behovet av de föreslagna arbetena å skolbyggnaden, furirförläggningarna,
tygverkstaden och sjukstugan, och han ansåge sig därför numera
icke böra motsätta sig att de bomme till utförande. Statsrådet förutsatte
emellertid att, när slutligt förslag till byggnadsarbetenas utförande framlades,
närmare utredning förebringades i vad mån begränsningar i byggnadspro
grammet borde vidtagas med hänsyn till planerade minskningar av flygvap
nets värnpliktskontingent m. m.
Däremot kunde statsrådet icke tillstyrka anläggande av ny utfartsväg. Denna
fråga syntes böra prövas i samband med en av flygförvaltningen planerad ut
vidgning av flygfältet.
72
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Då statsrådet, som tidigare anförts, tillstyrkte den föreslagna utbyggnaden
av kommandocentralen, beräknade lian, med godtagande av flygförvaltningens
kostnadsberäkningar, för ifrågavarande arbeten, inklusive kostnader för administration,
ett belopp av (35 000 + 30 000 + 130 000 + 35 000 + 10 000 +
14 400 =) i avrundat tal 254 000 kronor.
Flygkadettskolan (Uppsala). Flygförvaltningen har för flygkadettskolan för
nästa budgetår beräknat 35 000 kronor för byggnad för linktrainer samt 35 000
kronor för byggnad för arrester och vaktmästarbostad. Kostnader för administration
äro icke medräknade i nämnda belopp.
Föredragande statsrådet har förklarat sig icke kunna förorda, att ytterligare
medel beräknades för flygkadettskolan för ifrågavarande ändamål. För
den händelse kostnaderna för en byggnad för linktrainer kunde rymmas inom
de för Upplands flygflottilj eller skolan redan anvisade medlen, hade statsrådet
dock intet att erinra mot att denna byggnad komme till uppförande.
Norrbottens flygbaskår (Kallax). Flygförvaltningen har för Norrbottens ”flygbaskår
för nästa budgetår beräknat 170 000 kronor för en hangar jämte uppställningsplan
och 115 000 kronor för skyddsplantering m. m.
Behovet av skyddsplantering för förhindrande av sanddrift inom flygbaskårens
förläggningsområde har anmälts av flygförvaltningen i medelsäskandena
för de två senaste budgetåren. Vid anmälan av 1945 års statsverksproposition
erinrade jag, att ifrågavarande arbeten, såsom framginge av propositionen
1944: 281, hänförts till investeringsreserven för budgetåret 1944/45.
Statsrådet var emellertid icke beredd tillstyrka, att arbetena medtogos i flygvapnets
ordinarie byggnadsprogram.
Behovet har av investeringsutredningen upptagits i utredningens förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Med hänsyn till de under stora delar av året svåra väderleksförhållandena
vid Norrbottens flygbaskår är det av vikt, att hangarutrymmen i tillräcklig
omfattning stå till förfogande. Då flygförvaltningens utredning visar, att
brist på sådana utrymmen för närvarande föreligger, anser jag mig böra förorda,
att medel anvisas för en ny hangar. I samband därmed bör även anordnas
en uppställningsplan. Jag finner det även önskvärt, att åtgärder vidtagas
för att binda sanden inom förläggningsområdet, då det för närvarande
otvivelaktigt föreligger risk för att flygmotorerna taga skada av sanden och
denna även kan hindra gräsväxten på flygfältet. Jag anser mig därför böra
tillstyrka, att medel nu beräknas för detta ändamål. Läget på arbetsmarknaden
torde emellertid få vara avgörande för om och när arbetena härmed
skola sättas i gång.
I enlighet med det anförda beräknar jag för Norrbottens flygbaskår för
nästa budgetår ett belopp, inberäknat kostnader för administration, av
(170 000 + 115 000 + 17 000 =) 302 000 kronor.
Centrala flygverkstaden i Arboga. I enlighet med vad föredragande statsrådet
tidigare anfört vid anmälan av medelsbehoven för Östgöta flygflottilj
Statsutskottets utlåtande nr 96.
73
har han för centrala flygverkstaden i Arboga för nästa budgetår beräknat ett
belopp, inklusive kostnader för administration av (190 000 + 11 400 —) i avrundat
tal 200 000 kronor för uppförande av ett flygplanförråd.
Centrala flygverkstaden å Malmen jämte försökscentralen. För dessa anläggningar
har flygförvaltningen för nästa budgetår beräknat 110 000 kronor för
uppställningsplaner och förbindelsebana av betong för flygplan, 38 000 kronor
för drivmedelsförråd, 22 000 kronor för gjutning av betonggolv i vissa
källarutrymmen m. m. samt 18 000 kronor för komplettering av stängsel
kring försökscentralens område.
Med hänsyn till de skador, som kunna inträffa på flygmaskinernas motorer
genom sandpartiklar, har föredragande statsrådet biträtt flygförvaltningens
förslag örn anläggande av uppställningsplaner av betong. Statsrådet har även
funnit det önskvärt, att en permanentbelagd förbindelsebana mellan försökscentralen
och flygfältet kommer till utförande. Då vidare den nuvarande tankanläggningen
vid centrala flygverkstaden synts statsrådet vara för liten i förhållande
till flygverkstadens betydande förbrukning av flytande bränslen, har
han förordat anläggande av ny tankanläggning i enlighet med flygförvaltningens
förslag. Även behovet av nya förrådsutrymmen för försökscentralen
har statsrådet funnit välmotiverat, varför han tillstyrkt flygförvaltningens förslag
till åtgärder för anordnande av nya sådana utrymmen. Däremot har statsrådet
icke kunnat förorda flygförvaltningens förslag till komplettering av
stängslet kring försökscentralens område. Statsrådet har således för centrala
flygverkstaden å Malmen jämte försökscentralen, inräknat kostnader för administration,
beräknat (110 000 + 38 000 + 22 000 + 10 000 =) 180 000 kronor för
nästa budgetår.
SAMMANFATTNING.
Kostnaderna för de i det föregående av föredragande statsrådet angivna
byggnadsarbetena för flygvapnets räkning ha — med utgångspunkt i prisläget
den 1 juli 1941 — beräknats på sätt framgår av följande sammanställning.
Kronor
Västmanlands flygflottilj ......................................................... 671 000
Roslagens » 163 000
Östgöta » 164 000
Jämtlands » 69 000
Västgöta » 106 000
Skaraborgs » ......................................................... 21000
Svea » 212 000
Göta » 254 000
Norrbottens flygbaskår ............................................................ 302 000
Centrala flygverkstaden i Arboga ............................................. 200 000
Centrala flygverkstaden å Malmen jämte försökscentral ............... 180 000
Summa 2 342 000
74
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Utskottet övergår härefter till att lämna en redogörelse för de under förevarande
punkt i propositionen nr 121 (s. 61—77) angivna byggnadsföretagen.
Södertörns flygflottilj (Tullinge). Vid anmälan i propositionen 1944: 175 av
medelsbehovet för iordningställande av flygfält och förläggning för en sjunde
jaktflottilj — Södertörns flygflottilj — uppskattades kostnaderna för flottiljen
till 13 325 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Av en vid propositionen
fogad bilaga rörande ifrågakommande byggnadsarbeten m. m. framgår, att för
hangarer för tre divisioners flygplan jämte uppställningsplaner för flygplanen
ävensom för flygtjänstbyggnader för tre divisioner beräknats (1 800 000
+ 174 000 =) 1 974 000 kronor. Beräkningarna avsågo friliggande hangarer.
Genom beslut den 12 oktober 1945 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen
att med anlitande av vederbörligt kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten
m. m. intill ett belopp av, bortsett från administrationskostnader,
500 000 kronor, utföra en hangargrupp, omfattande jämväl flygtjänstlokaler
m. m. för gruppen. I sin till grund för beslutet liggande framställning hade
flygförvaltningen anmält, att utredning rörande återstående två hangargruppers
anordnande ännu icke slutförts.
I skrivelse den 15 november 1945 har flygförvaltningen framlagt förslag
till utförande av de återstående hangargrupperna. Ämbetsverket har därvid
förordat, att dessa insprängas i berg och att i anslutning till desamma iordningställas
stridsledningscentral, vissa skyddsrum samt utrymmen för reservkraftaggregat
och ställverk. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten ha beräknats
till, oavsett administrationskostnader, 2 165 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.
Redan i sin skrivelse den 20 augusti 1945 angående flygvapnets medelsbehov
för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen anmält, att kostnaderna
för vissa byggnadsobjekt ingående i Södertörns flygflottiljs etablissement
kunde beräknas minska till följd av värnpliktskontingentens nedgång under
de närmaste åren. Det fortsatta utredningsarbetet rörande de olika byggnadsföretagen
hade vidare utvisat, att vissa besparingar vore möjliga i förhållande
till de i förenämnda proposition angivna kostnaderna. Flygförvaltningen
anförde vidare, att ämbetsverket undersökt möjligheterna att med utnyttjande
av sålunda åstadkomna besparingar täcka merkostnaderna för anordnande i
berg av utrymmen för två divisioners flygplan.
I förenämnda skrivelse den 15 november 1945 har nu flygförvaltningen
anmält, att förutsättningar visat sig föreligga att inom den i propositionen
1944: 175 angivna kostnadsramen, 13 325 000 kronor, inrymma merkostnaderna
för det av flygförvaltningen föreslagna programmet med avseende å bombsäkra
hangarer. Beträffande de reviderade kostnadsberäkningarna har föredragande
statsrådet hänvisat till en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga 1
fogad tablå.
I berörda tablå ha jämväl redovisats kostnader för uppförande av förläggningsbyggnad
för aspiranter och kadetter, 50 000 kronor, samt för anordnande
av tjänstebostäder, 600 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
75
Härjämte tiar flygförvaltningen i sin förenämnda skrivelse rörande medelsbehovet
för nästa budgetår under viss förutsättning föreslagit uppförande av en
gymnastikbyggnad, kostnadsberäknad till 300 000 kronor, samt anordnande av
idrottsplats, kostnadsberäknad till 60 000 kronor.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
Vid uppgörandet av sina ursprungliga kostnadsberäkningar för Södertörns
flygflottilj förutsatte flygförvaltningen, att flottiljens tre hangargrupper
skulle utföras friliggande. Numera har emellertid ämbetsverket föreslagit,
att två av de tre hangargrupperna skola anordnas insprängda i berg och
i anslutning därtill iordningställas vissa skyddsrumsutrymmen. Till stöd
härför talar givetvis angelägenheten av att bereda stridsledning, flygplan och
för flygtjänstens säkerställande i övrigt erforderliga anordningar största
möjliga skydd mot anfall från luften. Härtill kommer, att, såsom jag vid
besök på platsen kunnat konstatera, en friliggande förläggning av samtliga
hangargrupper ter sig mindre ändamålsenlig med hänsyn till flottiljområdets
begränsade omfattning. Ur flygtjänst- och flygsäkerhetssynpunkter måste
därför alternativet med anordnande i berg av utrymmen för två divisioners
flygnian vara att förorda.
Skillnaden i anläggningskostnad mellan de olika alternativen utgör enligt
flygförvaltningens beräkningar omkring 1 100 000 kronor. Såsom ämbetsverket
framhållit bör emellertid beaktas, att underhålls- och uppvärmningsm.
fl. kostnader för berghangarer ställa sig lägre än motsvarande kostnader
för friliggande byggnader. Enligt från flygförvaltningen under hand inhämtad
uppgift skulle, örn hänsyn tages till det kapitaliserade värdet av beräknade
årliga besparingar, kostnadsskillnaden mellan de båda alternativen minska
till omkring 300 000 kronor.
Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett mig i förevarande
fall trots därmed förenade merkostnader böra giva mitt förord för bergalternativet.
Av vad flygförvaltningen anfört framgår, att totalkostnaderna
för flottiljen, sådana de beräknades i propositionen 1944: 175, av denna anledning
icke komma att överskridas. Då emellertid nu förordade utbyggnadsprogram
får sägas innebära en principiell ändring av det tidigare för riksdagen
anmälda och en besparing skulle varit möjlig ernå, om alternativet med friliggande
hangarer valts, har jag ansett frågan böra underställas riksdagens
prövning. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, är det min
avsikt att framdeles föreslå Kungl. Majit, att byggnadsprogrammet för Södertörns
flygflottilj fullföljes i enlighet med flygförvaltningens förslag.
Mot flygförvaltningens förslag rörande uppförande av förläggningsbyggnad
för kadetter och aspiranter har jag ingen erinran. Med hänsyn till vad
av mig anförts vid anmälan av försvarets byggnadsfrågor i årets statsverksproposition
anser jag mig däremot icke böra beräkna några medel för gymnastikbyggnad
med bastuavdelning och idrottsplats. Beträffande frågan om
anordnande av tjänstebostäder torde jag få hänvisa till .de allmänna riktlinjer
för anordnande av tjänstebostäder för personal vid flygvapnet, för
vilka närmare redogörelse lämnats i propositionen 1944: 175 och mot vilka
riksdagen (skrivelse nr 322) icke haft något att erinra. I nämnda proposition
kunde emellertid icke framläggas något förslag till tjänstebostäder vid Södertörns
jaktflottilj, då någon utredning i ärendet ännu icke förelåg. På den
nu föreliggande utredningen anser jag mig emellertid böra förorda, att medel
beräknas för bostäder under grupperna obligatoriska bostäder och på utredning
beroende'' bostäder. Däremot är jag icke övertygad örn behovet av
bostäder hänförliga till gruppen (ivriga bostäder. Då inom förenämnda kostnadsram
av 13 325 000 kronor ett belopp av 100 000 kronor finnes upptaget för
76
Statsutskottets utlåtande nr 96.
tjänstebostäder, erfordras nu en ytterligare medelsanvisning av (200 000 4- 290 000 — 100 000 =) 390 000 kronor.
I enlighet med det anförda beräknar jag för Södertörns flygflottilj för nästa
budgetår ett belopp av, inklusive kostnader för administration, (390 000 4- 22 500 =) 412 500 kronor.
Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga. I 1942 års försvarsbeslut
förutsattes, att vid flygvapnet skulle inrättas en i anslutning till
försvarsutredningens förelag i ämnet utformad centralförrådsorganisation,
innefattande förråd för flyg- och vapenmateriel och för intendenturmateriel.
Försvarsutredningen beräknade medelsbehovet för flyg- och vapenmaterielförråden
till sammanlagt 1866 000 kronor. Detta belopp har för
ändamålet beräknats av 1942 och 1943 års riksdagar efter förelag i propositionen
1942: 270 respektive 1943 års statsverksproposition. Efter förslag i 1944
års statsverksproposition har riksdagen vidare beräknat ett belopp av 360 000
kronor — jämte 22 000 kronor för administration — för betonginklädnad av
bergförråd för flyg- och vapenmateriel.
Med anlitande av ifrågavarande medel ha förrådslokalerna nu i det närmaste
färdigställts. Centralförrådens huvuddel är förlagd till Arboga, dälden
sprängts in i berg. Viss mindre del av förråden är placerad i anslutning
till den centrala flygverkstaden på Malmen.
1 sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen föreslagit
uppförande av en ny administrationsbyggnad för centralförrådet i Arboga.
Byggnaden, som jämväl avses innehålla omklädnings- och lunchrum för förrådspersonalen,
har kostnadsberäknats till 320 000 kronor, vartill komma kostnader
för administration m. m. med 19 000 kronor.
Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.
Med den beslutade centraliseringen av flygvapnets förrådshållning av
flyg- och vapenmateriel ha förutsättningar skapats för en effektiv och rationell
förrådsorganisation. Verksamheten avser ett förrådsbestånd av, oberäknat
hela flygplan och flygmotorer, omkring 50 miljoner kronors värde; omsättningen
uppskattas till omkring 10 miljoner kronor per år. Genom centraliseringen
nedbringas det totala behovet av personal för förrådsorganisationen.
Å andra sidan blir det genom centraliseringen nödvändigt anskaffa lokaler
för förrådsorganisationens administrationspersonal. Jag delar flygförvaltningens
uppfattning att en ny administrationsbyggnad bör uppföras i anslut
ning till det centrala förrådet. Då jag icke har någon erinran mot de beräknade
kostnaderna, upptager jag ett avrundat belopp av 340 000 kronor för
ändamålet.
Bombfällnings- och skjutplatser. I sina medelsäskanden för nästa budgetår
har flygförvaltningen anmält behov av vissa bombfällnings- och skjutplatser.
För närvarande disponeras sådana endast av Jämtlands och Södermanlands
flygflottiljer.
Flygförvaltningen har beräknat de totala kostnaderna enligt nuprisläge för
målanordningar för fjorton olika bombfällnings- och skjutplatser till 600 000
kronor, inberäknat ett belopp av 200 000 kronor för anordningar för raketskjutning
och för inskjutningsbanor för raketskjutning, och för markförvärv
Statsutskottets utlåtande nr 96.
77
till 416 000 kronor eller sammanlagt (600 000 + 416 000 =) 1 016 000 kronor.
Dessutom lia beräknats kostnader för arrendering av mark med 5 050 kronor
per år.
Sedan flygförvaltningen under hand anmodats att begränsa det framlagda
programmet, Ilar chefen för flygvapnet överlämnat en den 7 december 1945
dagtecknad promemoria, däri bland annat betonats vikten främst ur utbildnings-
och övningssynpunkt att bombfällnings- och skjutplatserna komma till
stånd och olägenheterna ur bland annat ekonomisk synpunkt av att icke
flottiljerna ständigt ha tillgång till dylika platser.
Vid promemorian finnes fogad en bilaga upptagande ett alternativ för
anordnande av åtta bombfällnings- och skjutplatser som kostnadsberäknats
enligt nuvarande prisläge till totalt 427 000 kronor, varav 155 000 kronor belöpa
på målanordningar och 272 000 kronor på markförvärv. Enligt'' detta alternativ
ha arrendekostnaderna beräknats till 4 750 kronor per år. Bombfällnings- och
skjutplatser skulle enligt alternativet anordnas för Östgöta, Västgöta, Svea,
Bråvalla, Hallands, Hälsinge, Upplands, Blekinge och Södertörns flygflottiljer,
varvid räknats med gemensam skjutplats för Svea och Södertörns
flygflottiljer. I promemorian har anförts bland annat beträffande detta
alternativ, att — i den mån bombfällnings- och skjutplatser icke anordnades
—- ökade övningskostnader komme att uppstå och att kostnaderna för målanordningar
m. m. reducerats genom minskning av kvaliteten på vissa anordningar,
vilket komme att medföra ökade underhållskostnader.
I den vid promemorian fogade bilagan är bland annat för Västgöta flygflottilj
beräknat ett belopp av 22 780 kronor för målanordningar och 80 000
kronor för markförvärv samt för Hallands flygflottilj upptaget ett belopp
av 190 800 kronor för markförvärv.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
I 1942 års försvarsorganisation ha som regel inga medel beräknats för
bombfällnings- och skjutplatser. Sedermera vunna erfarenheter ha utvisat
behovet av dylika särskilt anordnade platser. Under beredskapstiden ha
övningar i bombfällning och här avsedda skjutningar kunnat i viss utsträckning
bedrivas vid vissa platser, där flygförband varit förlagda. I fredstid
är det emellertid av kostnadsskäl erforderligt, att flottiljerna i största möjliga
utsträckning bedriva utbildning och övningar i anslutning till sina förläggningsorter.
Det är även önskvärt, att ifrågavarande övningar kunna förläggas
dit. Som av den lämnade redogörelsen framgår disponera för närvarande
endast Jämtlands och Södermanlands flygflottiljer bombfällningsoch
skjutplatser, varjämte medel för anordnande av dylika platser äro beräknade
för Göta flygflottilj och Norrbottens flygbaskår. För huvudparten
av de återstående flygflottiljerna samt för vissa övningsplatser har nu flygförvaltningen
äskat medel.
Enligt det ursprungliga förslaget lia kostnaderna beräknats till 1 016 000
kronor. Ett sedermera framlagt begränsat förslag har kostnadsberäknats till
443 000 kronor. Av kostnadsskäl och i avvaktan på närmare erfarenheter av
möjligheterna att för två eller flera flottiljer utnyttja samma bombfällningsoch
skjutplats anser jag mig med viss begränsning böra förorda detta mindre
alternativ. Denna begränsning hänför sig till skjutplatsen för Västgöta flygflottilj,
som jag finner böra utgå med hänsyn till det därmed förenade markförvärvet
och till de relativt korta avstånden till de för Östgöta och Bråvalla
flygflottiljer avsedda skjutplatserna.
78
Statsutskottets utlåtande nr 96.
För Hallands flygflottilj har föreslagits anordnande av en bombfällnings
och skjutplats vid de s. k. Tönnersjöhedarna i Veinge och Tönnersjö socknar.
Här förutsattes markförvärv för ett belopp av 190 800 kronor. Det till förvärv
föreslagna området har en areal av omkring 1 250 hektar och utgöres
huvudsakligen av skogsmark och mossar. Inom området ligga två mindre
fastigheter. Under hand har upplysts från flygförvaltningen att viss förskjutning
av området är möjlig, varigenom åtminstone den ena fastigheten skulle
komma utanför området. Härigenom synes viss reducering av kostnaderna
för markförvärvet kunna ske. I avvaktan på närmare utredning synes emellertid
böra räknas med det av flygförvaltningen beräknade beloppet av 190 800
kronor, vilket dock får betraktas som ett maximibelopp.
Med anledning av att det enligt uppgift från flygförvaltningen för närvarande
icke finnes någon bombfällningsplats i mellersta eller södra Sverige
som medgiver fällning av stridsbomber och det föreslagna området är väl
beläget och ej utgöres av någon värdefullare mark anser jag mig böra förorda,
att området förvärvas som bombfällnings- och skjutplats.
Med förutnämnda begränsning beträffande Västgöta flygflottilj skulle
kostnaderna inklusive kostnader för administration enligt det mindre alternativet
uppgå till i runt tal (427 000 — 22 780 — 80 000 =) 324 000 kronor enligt
nuvarande prisläge —- varav omkring 192 000 kronor för markförvärv. För
sistnämnda ändamål torde avses särskilda medel, vartill jag återkommer i det
följande.
Av återstående belopp, (324 000 —-192 000 =) 132 000 kronor, belöpa omkring
93 000 kronor på målanordningar på markområden som äro avsedda att
arrenderas. Dessa kostnader böra icke bestridas av medel från kapitalbudgeten.
Enligt uppgift under hand från flygförvaltningen kunna kostnaderna
bestridas av flygvapnets övningsanslag. Med godtagande härav torde beloppet
132 000 kronor kunna reduceras med 93 000 kronor till 39 000 kronor. Motsvarande
kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 uppgå till omkring 34 000
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag förorda, att sistnämnda
belopp beräknas för bombfällnings- och skjutplatser vid ifrågavarande flygflottiljer.
Vissa flygfältsarbeten. 1941 års försvarsutredning anförde beträffande flygvapnets
flygfält bland annat följande.
Vid den tidpunkt då de flesta av de nuvarande flygfälten vid flottiljernas
förläggningsplatser anlades, kunde man icke räkna med den snabba utveckling
på flygteknikens område, som de senaste åren uppvisat. Det pågående
kriget har kraftigt drivit fram denna utveckling. Genom dels de avsevärt
ökade start- och landningshastigheterna hos flygplanen, dels ökningen av
flygplanens lastförmåga uppstå krav på utökade utrymmen på flygfälten för
start och landning. För att under alla förhållanden trygga flygförbandens
operationsfrihet måste man därför räkna med att flygfälten böra äga en storlek
av i regel 1 500 X 1 500 meter. Sannolikheten talar även för att den framtida
utvecklingen av flygmaterielen kan komma att medföra krav på ännu
större start- och landningssträckor. Detta gäller framför allt vid start och
landning i vindstilla och under mörker. FTtredningen har därför ansett det
vara framsynt att vid planerandet av nya flygfält räkna med att fälten i en
riktning skola kunna utvidgas till 2 000 meter. I den mån redan befintliga
och till sin storlek otillräckliga flygfält för rimliga kostnader kunna utvidgas,
har utredningen räknat därmed.
Under längre regnperioder samt särskilt under tjällossningen kan det in
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
79
träffa, att flygfälten bliva så lösa, att start och landning omöjliggöras eller
försvåras. För att under sådana förhållanden trygga operationsfriheten blir
det nödvändigt att i viss omfattning förse flygfälten med permanentbanor.
Vid de platser, där behov av permanentbanor oundgängligen föreligger och
sådana icke redan finnas, har utredningen räknat med anläggning av sådana
banor.
Flygförvaltningen har i skrivelse den 4 december 1945 hemställt örn anvisande
av medel för anläggande av en permanent start- och landningsbana (rullbana)
för Skånska flygflottiljen. Kostnaderna för rullbanan ha, inberäknat
kostnaderna för administration, uppskattats till 1 200 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.
Sedermera har flygförvaltningen i skrivelse den 15 februari 1946 framlagt
ett program för utbyggnad av vissa flygfält samt hemställt örn anvisande avmedel
för genomförande av en del av detta program. Flygförvaltningen har
därvid anfört, att flygvapnets ledning i första hand funnit, att flottiljflygfälten
vid Skånska flygflottiljen samt vid Bråvalla, Svea, Södermanlands och Upplands
flygflottiljer borde förses med en 1 800 meter lång rullbana samt i förekommande
fall utvidgas för att ett flygstråk örn 2 000 meter skulle erhållas.
Beträffande Skånska flygflottiljen har flygförvaltningen erinrat om
att 1945 års riksdag efter förslag i propositionen 1945: 334 beräknat medel
för utökning av flottiljens flygfält samt att flygförvaltningen i förutnämnda
skrivelse den 4 december 1945 hemställt örn anvisande av medel för en 1 600
meter lång rullbana på flygfältet. Då rullbanan avsåges att förläggas över
viss del av den ifrågasatta fältutvidgningen, borde grundförstärkningsarbetena
för rullbanan på utvidgningsområdet utföras samtidigt med övriga fältarbeten.
I annat fall beräknades en fördyring av omkring 25 000 kronor uppstå.
Kostnaden för erforderliga förbindelsebanor beräknades till 132 000 kronor.
Fördelningen av kostnaderna, i kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941 för
av flygförvaltningen föreslagna flygfältsarbeten m. m. framgår av nedanstående
tabell.
Etablissement
Markförvärv
Kostnad för flygfältsarbeten m. m.
, Kostnader j
för flygfälts-'';
arbeten i
intill den !
3% 1947
Fältarbeten
Rullbanor
och förbin- delsebanor
Summa
Skånska flygflottiljen............
Bråvalla flygflottilj ..............
Svea flygflottilj..................
Södermanlands flygflottilj........
Upplands flygflottilj ............
120 000
26 000
940 000
2 380 000
485 000
1 332 000
1 505 000
1 265 000
800 000
1 025 000
1 332 000
2 445 000
3 6451100
1 285 000
1 025 000
1 200 000
1 400 000
2 050 000
750 000
600 000
Summa
146 000
3 805 000
5 927 000
9 732 000
6 000 000
Merkostnaderna för anläggningsarbetena på grund av prisstegring i förhållande
till prisläget den 1 juli 1941 ha beräknats genomsnittligt uppgå till
13 %. Härigenom uppgå de totala kostnaderna för det framlagda programmet till
(146 000 + 9 732 000 +
13 x 9 732 000
i runt tal 11 140 000 kronor.
100
80
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Då flygförvaltningen räknat med att åtminstone de mest angelägna avvissa
i flygförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår upptagna gymnastikbyggnader
med bastuavdelningar skola komma till utförande under
nästa budgetår, bar flygförvaltningen beräknat, att av angivna kostnader
endast de som avse markförvärv för Bråvalla flygflottilj, rullbana för
Skånska flygflottiljen och flygfältsarbeten för Bråvalla och Svea flygflottiljer,
vilka enligt flygförvaltningen böra påbörjas under sommaren 1946,
kunna inrymmas inom femårsplanens kostnadsram. Förvaltningen har därför
begränsat sin framställning till att avse nämnda kostnader eller sålunda sammanlagt
(120 000 + 1 200 000 + 1 400 000 + 2 050 000 =) 4 770 000 kronor.
Slutlig framställning angående medel till bestridande av övriga kostnader har
förvaltningen uppgivit sig ämna ingiva till Kungl. Maj:t vid sådan tidpunkt,
att därav föranlett förslag kunde föreläggas innevarande års riksdag vid dess
höstsession.
Enligt sedermera erhållen uppgift erfordras icke något ytterligare markförvärv
för Bråvalla flygflottilj, enär erforderlig utvidgning av flygfältet vid
närmare undersökningar befunnits kunna ske inom det för flygflottiljen redan
inköpta området.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
Som framgår av den lämnade redogörelsen har den snabba utvecklingen
på det flygtekniska området i hög grad ökat de krav som måste ställas på
flygfälten. Flygplanens hastighet och lastförmåga ha ökats, vilket medfört
behov av längre start- och landningsbanor. För de reaktionsdrivna flygplanen
böra vidare av tekniska skäl avses permanentbelagda rullbanor.
Inom flygvapnet finnas redan flygplan med så stora start- och landningshastigheter,
att de fordra flygfält med inemot 2 000 meters stråk. Innevarande
år beräknas de första reaktionsdrivna flygplanen kimna levereras till flygvapnet.
Av flygförvaltningens förevarande framställning framgår vidare, att
dylika inom landet tillverkade flygplan beräknas kunna levereras våren 1948.
För att dessa redan befintliga och inom de närmaste åren tillkommande
flygplan skola kunna användas i erforderlig utsträckning är det sålunda nödvändigt
att utöka och med permanentbelagda rullbanor förse vissa flygfält.
Jag finner mig därför böra förorda, att flottiljflygfälten i görligaste mån
utvidgas så att ett stråk av 2 000 meters längd och ett av 1 500 meters längd
erhållas samt att ett antal permanentbelagda rullbanor iordningställas. För
detta ändamål torde — i den mån medel icke erfordras för markförvärv-—inom
femårsplanens kostnadsram för flygvapnet å kapitalbudgeten återstående
medel böra avsättas, d. v. s. omkring 8 000 000 kronor. Härigenom kan huvudparten
av det av flygförvaltningen i dess skrivelse framlagda programmet för
flygfältsarbeten genomföras. Jag förutsätter emellertid, att det av läget på
arbetsmarknaden får bli beroende när ifrågavarande arbeten skola sättas i
gång. För markförvärv torde böra avses särskilda medel, enligt det föregående
26 000 kronor.
SAMMANFATTNING.
Kostnaderna för de under förevarande punkt i propositionen nr 121 angivna
byggnadsarbetena m. m. för flygvapnets räkning ha —■ med utgångspunkt från
prisläget den 1 juli 1941 — beräknats enligt följande.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
81
Kronor.
Södertörns flygflottilj ............................................................ 412 500
Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga .................. 340 000
Bombfällnings- och skjutplatser ................................................ 34 000
Flygfältsarbeten ..................................................................... 8 000 000
Summa 8 786 500
I en av föredragande statsrådet till statsrådsprotokollet såsom Bilaga 4
fogad sammanställning av flygvapnets byggnadsprogram lämnas uppgifter till
belysande av den slutliga belastningen å femårsplanens kostnadsram för flygvapnets
byggnadsarbeten m. m. I sammanställningen har även upptagits en
reserv för oförutsedda utgifter av 716 000 kronor.
I den kolumn, som upptager kostnaderna enligt flygförvaltningens senaste
beräkningar för byggnadsarbeten m.m. att påbörjas före utgången av budgetåret
1945/46, äro medtagna vissa merkostnader för markförvärv, för vilka flygförvaltningen
lämnat redogörelse i skrivelse den 13 februari 1946. Dessa merkostnader
uppgå för Hallands flygflottilj till omkring 210 000 kronor, för Hälsinge
flygflottilj omkring 300 000 kronor och för centrala flygverkstaden i Arboga
omkring 35 000 kronor. För nämnda flottiljer och flygverkstad ha ursprungligen
beräknats 630 000 respektive 400 000 och 800 000 kronor för markförvärv.
Merkostnaderna lia, framhåller statsrådet, sin grund i att expropriation måst
tillgripas för områdenas förvärvande och att därvid de slutliga ersättningsbeloppen
uppgått till högre belopp än flygförvaltningeu räknat med. För att
undvika räntekostnader har förvaltningen förskjutit de utdömda beloppen av
omhänderhavda medel.
I sin förutnämnda skrivelse har flygförvaltningen hemställt bland annat,
att administrationskostnader skulle beräknas för ifrågavarande och vissa
andra markförvärv samt beräknat dessa till 4 % av markförvärvens belopp. I
avsaknad av närmare utredning rörande skäligheten av denna beräkning har
statsrådet icke upptagit några kostnader för detta ändamål. Statsrådet har
förutsatt, att dessa kostnader kunna bestridas med anlitande antingen av besparingar
på anslagsändamål inom den för flygvapnets byggnadsarbeten m. m.
fastställda kostnadsramen eller av förutnämnda reserv för oförutsedda utgifter.
I överensstämmelse med den under punkten 1 angivna beräkningsgrunden
för bestämmande av kvotanslagens storlek tillstyrker utskottet, att flygvapnets
anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. för nästa budgetår bestämmes till
28 500 000 kronor.
Yad angår de av föredragande statsrådet i statsverkspropositionen och i
propositionen nr 121 angivna byggnadsarbeten, vilka ansetts böra komma till
stånd under nästa budgetår och för vilka — enligt prisläget den 1 juli 1941 —
kostnaderna beräknats till sammanlagt 11 128 500 kronor, har utskottet icke
funnit anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda och under hänvisning i tillämpliga delar
till vad utskottet uttalat under punkten 1 får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96. 702 4c 0
Utskottet.
82
Statsutskottets utlåtande nr 96.
att riksdagen må
a) till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 28 500 000 kronor;
b) medgiva, att de i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten,
bil. 3, s. 88—104) och i propositionen nr 121 (s. 61—77) angivna
byggnadsarbeten må komma till utförande med anlitande av berörda
anslag, i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från av
riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
8:o) Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår. I propositionen
nr 121 har Kungl. Majit (punkt 8, s. 78 och 79) föreslagit riksdagen
att till Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 74 100 kronor.
För uppförande av etablissement för basorganisation i övre Norrland —
numera Norrbottens flygbaskår — har 1941 års riksdag (skrivelserna
nr 57 och 80) såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens
delfond, anvisat två reservationsanslag av 2 000 000 respektive
4 200 000 kronor, sålunda tillhopa 6 200 000 kronor. Av detta belopp har Kungl.
Majit genom särskilda beslut under åren 1941—1943 ställt sammanlagt
5 851 900 kronor till flygförvaltningens förfogande, varjämte Kungl. Majit
genom brev den 28 juni 1941 förordnat, att av anslaget av 2 000 000 kronor
ett belopp av 2 000 kronor skulle överföras till fjärde huvudtitelns reservationsanslag
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
I skrivelse den 15 februari 1945 anförde flygförvaltningen i huvudsak följande.
Kostnaderna för de byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår, som
avsåges att utföras med anlitande av nämnda reservationsanslag, hade hittills,
inberäknat kostnader för administration m. m., uppgått till 6 243 127 kronor.
Vissa av de byggnader, som ursprungligen avsågos bliva uppförda, hade befunnits
kunna utgå ur byggnadsprogrammet, varför kostnaderna för återstående
arbeten syntes kunna beräknas till 29 000 kronor. Kostnaderna för hela
byggnadsprogrammet skulle härigenom kunna begränsas till 6 272 127 kronor.
Då 5 851900 kronor ställts till flygförvaltningens disposition, hemställde
ämbetsverket, att ett ytterligare erforderligt belopp av 420 200 kronor måtte
anvisas.
Genom beslut den 4 maj 1945 har Kungl. Majit bemyndigat flygförvaltningen
att för ifrågavarande ändamål anlita förutnämnda reservationsanslag
av 4 200 000 kronor till ett belopp av högst 346 100 kronor samt det av riksdagen
under försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond,
för budgetåret 1944/45 till Vissa byggnadsarbeten m. m. anvisade investeringsanslaget
av 27 000 000 kronor intill ett belopp av högst 74 100 kronor.
Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.
Beräkningen av anslagen till byggnadsarbeten enligt 1942 års försvarsbeslut
har baserats på prisläget den 1 juli 1941. I samband med behandlingen i
Statsutskottets utlåtande nr 96.
83
1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 8 och 9) av frågor
rörande behovet av medel för dylika arbeten till täckande av merkostnader
på grund av prisstegring anförde jag, att jämväl anslag som anvisats eller
komme att anvisas för byggnadsföretag, vilka icke läge inom ramen för 1942
års försvarsbeslut, i många fall måste komma att visa sig otillräckliga till
följd av inträdda prisstegringar. Jag förutsatte, att påbörjade eller beslutade
företag utan hinder därav skulle få fullföljas, varefter, sedan de slutliga kostnaderna
kunde säkrare överblickas, tilläggsanslag till följd av prisstegringar
borde äskas av riksdagen. I enlighet därmed torde ett särskilt investeringsanslag
nu böra äskas för att täcka förutnämnda merkostnader vid Norrbottens
flygbaskår. Som framgår av den lämnade redogörelsen har den verkliga
prisstegringen å förevarande arbeten kunnat till stor del täckas genom
nedskärningar av byggnadsprogrammet i övrigt. Enligt vad jag inhämtat ha
ytterligare besparingar icke varit möjliga att genomföra. Då ifrågavarande
merkostnader redan bestritts av det för budgetåret 1944/45 upptagna kvotanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flygvapnet, torde motsvarande
belopp nu böra tillgodoföras nämnda kvotanslag.
Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka förevarande förslag om anvisande
av ett särskilt investeringsanslag å 74 100 kronor till täckande av ifrågavarande
merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår. Utskottet får
alltså hemställa,
att riksdagen må till Vissa merkostnader för byggnadsarbeten
vid Norrbottens flygbaskår för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 74 100 kronor.
9:o) Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet m. m. I propositionen
nr 121 har Kungl. Majit (punkt 9, s. 80 och 81) föreslagit riksdagen att till
Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 728 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1941:319 anvisade riksdagen
(skrivelse nr 493) till Markförvärv för flygfält m. m. å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 3 130 000 kronor.
Av detta anslag avsågs ett belopp av 900 000 kronor till markförvärv
för Bråvalla flygflottilj. Genom beslut den 20 mars 1942 föreskrev Kungl.
Majit, att för flygflottiljen avsedda områden skulle avstås till kronan i den
ordning lagen den 12 maj 1917 örn expropriation stadgade.
I enlighet med förslag av 1941 års försvarsutredning upptogs vidare i propositionen
1942: 270 för Bråvalla flygflottilj ett belopp av 140 000 kronor
under benämningen Byggnadsförbud mot flyghinder, vilket belopp även beräknats
av riksdagen.
f skrivelse den 29 september 1945 bär flygförvaltningen anmält att, sedan
expropriationsförfarandet den 3 september 1945 avslutats, det visat sig, att
kostnaderna för marklösen m. m. kommit att uppgå till 1 511666 kronor,
vilka kostnader i sin helhet bestritts av utav flygförvaltningen omhänderhavda
medel. Då vidare omkring 18 000 kronor borde beräknas för förvärv
av ett mindre område som läge inkilat i det av flygförvaltningen förvärvade
Utskottet.
84
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Utskotta.
området samt ett belopp av 20 000 kronor erfordrades för avlösning av vissa
avdikningslån och bestridande av en del andra oreglerade utgifter, uppginge
de totala kostnaderna för markförvärv för Bråvalla flygflottilj till i runt tal
(1511 666 + 18 000 + 20 000=) 1550 000 kronor. Merkostnaderna för markförvärven
m. m. uppginge sålunda till (1 550 000 — 900 000=) 650 000 kronor.
Flygförvaltningen har i sin förutnämnda skrivelse hemställt, att medel
måtte beräknas för täckande av ifrågavarande merkostnader samt för bestridande
av kostnader för administration. Sistnämnda kostnader har förvaltningen
beräknat till 4 % av kostnaderna för markförvärv. Flygförvaltningen
har vidare föreslagit, att förutnämnda belopp av 140 000 kronor till byggnadsförbud
mot flyghinder jämte därå belöpande prisstegringstillägg och tilllägg
för administrationskostnader skulle utnyttjas för bestridande av nämnda
merkostnader.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
På grund av att frivilliga och för kronan antagbara uppgörelser med markägare
och andra rättsinnehavare icke kunnat träffas vid markförvärven för
Bråvalla flygflottiljs räkning ha erforderliga områden exproprierats. Härvid
kommo ersättningsbeloppen att uppgå till avsevärt högre belopp än som ursprungligen
beräknats beroende bland annat på att kronan i expropriationsdomen
ålades att inlösa ett större område jämte flera byggnader än flygförvaltningen
räknat med. Betydande räntebelopp bidrogo även till att öka ersättningsbeloppen.
De utdömda beloppen ha i räntebesparande syfte redan förskjutits av flygförvaltningen.
Medel torde böra anvisas för att täcka vad sålunda förskjutits.
Härjämte böra medel beräknas för de av flygförvaltningen anmälda ytterligare
erforderliga utgifterna för ifrågavarande markförvärv. I likhet med
förvaltningen anser jag, att förutnämnda belopp av 140 000 kronor för byggnadsförbud
mot flyghinder bör disponeras för merkostnadernas bestridande.
Jag beräknar dock icke något tillägg å detta belopp för prisstegringar. Såsom
jag anfört under punkten 7 vid anmälan av vissa merkostnader för markförvärv
inom försvarsbeslutets kostnadsram beräknar jag ej några medel för
bestridande av kostnader för administration. Då merkostnaderna beräknats
till 650 000 kronor, torde sålunda nu böra anvisas ett belopp av (650 000 —
140 000 =) 510 000 kronor för ändamålet. Beloppet torde såsom hänförande
sig till ett före 1942 års försvarsbeslut beräknat anslagsändamål böra anvisas
såsom särskilt investeringsanslag.
Under hänvisning till vad jag under punkten 7 anfört upptager jag även
här dels ett belopp av 192 000 kronor för markförvärv för bombfällnings- och
skjutplatser, dels ock ett belopp av 26 000 kronor för markförvärv för flygfältsarbeten
vid Södermanlands flygflottilj. Medelsbehovet uppgår härigenom
tillhopa till (510 000 + 192 000 + 26 000 =) 728 000 kronor.
Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet, att medel böra beräknas
för täckande av de uppkomna merkostnaderna för markförvärv m. m.
för Bråvalla flygflottilj, tillhopa 650 000 kronor. Mot förslaget att för merkostnadernas
bestridande taga i anspråk det för kostnader i anledning av
byggnadsförbud mot flyghinder tidigare beräknade beloppet å 140 000 kronor
har utskottet intet att erinra. Det därefter återstående merkostnadsbeloppet,
510 000 kronor, finnér utskottet böra i enlighet med statsrådets förslag anvisas
under särskilt investeringsanslag.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
85
Förslaget att under samma anslag anvisa dels ett belopp av 192 000 kronor
för markförvärv för bomb fällnings- och skjutplatser, dels ock ett belopp av
26 000 kronor för markförvärv för flygfältsarbeten vid Södermanlands flygflottilj
har utskottet funnit sig böra biträda.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Merkostnader för vissa markförvärv för
flygvapnet m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 728 000 kronor.
Stockholm den 9 april 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo,
Larsson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Gillström, Petersson,
Rosenberg och Hesselbom; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i
Grönvik, Ward, Falla, Bergström, Andersson i Malmö, Mårtensson, Pettersson i
Dahl, Holmström, Boman i Kieryd och Persson i Vinberg.
Reservationer:
1) vid punkten 5:o) (Vissa byggnadsarbeten m. m., s. 25—61) av herrar
Heiding och Mannerskantz;
2) vid punkten 7:o) (Vissa byggnadsarbeten m. m., s. 64—82) av herr
Pettersson i Dahl.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946147 till vissa byggnadsarbeten m. in. s. 1 i texten