Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946:47 till vissa byggnadsarbeten m. m.

1946-04-09 · 85 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 85 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946:47 till vissa byggnadsarbeten m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

1

Nr 96.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1946 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar

angående anslag för budgetåret 1946:47 till vissa

byggnadsarbeten m. m.

(l:a avel.)

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

Arméns delfond.

l:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj.t

under kapitalbudgeten (bilaga 3, punkt 1, s. 6—19 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen

att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 21000 000 kronor, dels ock medgiva, att i

nämnda statsrådsprotokoll (s. 8—19) angivna byggnadsföretag må komma

till utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke

kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 121 (punkt 1, s. 2—39 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars

1946) föreslagit riksdagen att, med ändring av i årets statsverksproposition

framlagt förslag, dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 32 000 000 kronor, dels ock medgiva, att i

statsverkspropositionen och i propositionen nr 121 angivna byggnadsföretag

må komma till utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna

icke kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till

inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

Under förestående punkt i statsverkspropositionen (s. 1—8) inhämtas i

huvudsak följande.

De under försvarsdepartementets handläggning hörande kapitalinvesteringarna

kunna i huvudsak hänföras till tre grupper, nämligen investeringar

inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, investeringar i anledning av Stockholms

garnisons utflyttning till Järvafältet m. m. samt övriga investeringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96. 702 jc

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Investeringar hänförliga till de två sistnämnda grupperna, d. v. s. investeringar

i anledning av Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet

m. m. samt övriga investeringar, ingå icke i den i samband med 1942 års försvarsbeslut

för försvaret angivna kostnadsramen för femårsperioden 1942/47.

För dessa ändamål anvisas i den mån de finnas böra tillgodoses individualiserade

investeringsanslag i vanlig ordning. Beträffande de investeringar åter,

som falla inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, har det befunnits lämpligt

att över ett flertal år jämnare fördela kostnaderna än vad fallet skulle ha

blivit, örn anslag i vanlig ordning anvisats. Enligt beslut av 1943 års riksdag

skall därför för vart och ett av budgetåren 1943/47 för envar av försvarsgrenarna

anvisas ett investeringsanslag, till beloppet motsvarande ungefär

fjärdedelen av det belopp, som för nämnda budgetår återstår att anvisa av

de medel, som i försvarsbeslutet beräknats för försvarsgrenens byggnadsarbeten.

Dessa anslag — kvotanslag — få med i det följande angivna

undantag tagas i anspråk endast för byggnadsföretag, vilka underställts riksdagens

prövning. Anslagen beräknas i allmänhet på grundval av prisnivån

den 1 juli 1941 och få överskridas, förutom med belopp till mötande av prisstegringar,

inom ramen för de belopp, som inom den fastställda kostnadsramen

återstå att anvisa.

Enligt föredragande statsrådet böra jämväl för budgetåret 1946/47 anslag

anvisas i enahanda ordning. I enlighet härmed bör för envar av försvarsgrenarna

anvisas ett investeringsanslag för bestridande av de i samband

med försvarsbeslutet stående anläggningskostnaderna. För innevarande

budgetår äger Kungl. Maj:t att i undantagsfall, då så prövas oundgängligen

erforderligt, taga anslagen i anspråk — förutom för ändamål, som av riksdagen

i vanlig ordning prövats •— dels för byggnadsföretag, beträffande

vilka tvekan kan föreligga huruvida kostnaderna böra bestridas över förskottsstat

men vilka det oaktat ur beredskaps- eller andra synpunkter äro

av så angelägen art, att de anses böra komma till utförande utan att riksdagens

prövning avvaktas, dels ock för påbörjande av erforderliga byggnadsarbeten

i sådana fall, då byggnadsbehovet visserligen blivit för riksdagen

anmält men ställning därtill icke kunnat tagas i samband med riksdagsbehandlingen

på den grund att slutlig utredning i frågan ännu icke förelegat.

De sålunda erhållna bemyndigandena ha av Kungl. Majit utnyttjats

allenast i enstaka undantagsfall. Med hänsyn till numera föreliggande förhållanden

ha de synts statsrådet icke bliva erforderliga under budgetåret

1946/47.

Statsrådet har föreslagit, att för nästa budgetår liksom för innevarande

budgetår upptagas särskilda investeringsanslag för täckning av på grund av

inträffade prisstegringar uppkomna merkostnader för byggnadsföretag, som

bekostats med anlitande av anslag till kapitalinvesteringar inom försvarsbeslutets

kostnadsram.

Liksom hittills bör enligt statsrådet på Kungl. Majit ankomma att efter

förslag från vederbörande myndigheter fastställa definitiva program för de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

3

olika byggnadsföretag, vilka jämlikt riksdagens beslut skola komma till utförande,

varvid jämväl, på sätt gällt för de fyra närmast föregående budgetåren,

jämkningar mellan de olika byggnadsföretagen skola kunna äga rum

på det sätt, att besparingar i fråga örn ett byggnadsföretag skola kunna

tagas i anspråk för ofrånkomliga merutgifter å ett annat. Självfallet bör

det, framhåller statsrådet, ankomma på Kungl. Majit att — med beaktande

av de förhållanden i fråga örn tillgång på arbetskraft och material, som

föreligga vid den tidpunkt, då arbetena kunna igångsättas — bedöma huruvida

arbetena böra i avsedd omfattning komma till utförande.

Kör innevarande och närmast föregående budgetår har gällt, att med

hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången på byggnadsmaterial

m. m. medel som regel icke kunnat beräknas för påbörjande av nya gymnastikbyggnader

och badanläggningar eller för uppförande av musikbyggnader

och ej heller för utförande av nya idrottsplatser.

Statsrådet har ansett sig för närvarande böra räkna med att angivna begränsningar

i byggnadsprogrammen skola gälla även under nästa budgetår.

I de av förvaltningsmyndigheterna framlagda anslagsberäkningarna för

nästa budgetår ingå kostnader jämväl för ett mindre antal byggnadsföretag,

som ännu icke äro i det utredda skick, att de kunna föreläggas riksdagen.

Vissa av dessa byggnadsföretag ha synts statsrådet vara av den angelägna

art, att förslag därom, i den mån pågående utredningar hinna bliva avslutade,

böra föreläggas innevarande års riksdag. Statsrådet räknar därför med

att i en proposition senare under riksdagen få upptaga till behandling vissa

byggnadsföretag, som icke för närvarande äro tillräckligt utredda.

Budgetåret 1946/47 är det sista budgetåret i femårsperioden 1942/47, och

möjlighet föreligger därför att i samband med anslagsberäkningarna för

nämnda budgetår verkställa en uppskattning av belastningen å försvarsbeslutets

kostnadsram för de byggnadsarbeten m. m., för vilka kostnaderna

skola bestridas med anlitande av anslag inom nämnda kostnadsram. Uppskattningen

måste emellertid enligt statsrådet bliva preliminär av i huvudsak

två skäl, dels att ett flertal byggnadsföretag ännu ej blivit slutförda, varför de

slutliga kostnaderna icke kunna överblickas, dels att beräkningarna rörande

uppkomna merkostnader på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941 — vilka

merkostnader icke skola inräknas i kostnadsramen ■— äro tämligen osäkra och

vid ytterligare undersökningar kunna bliva föremål för jämkningar. Med

hänsyn till att, såsom nyss anförts, vissa förslag, beträffande vilka fullständig

utredning ännu icke föreligger, torde komma att föreläggas riksdagen i en

senare proposition kunna, framhåller statsrådet, kostnaderna även i övrigt

bliva högre än som nu kan förutses.

Beräkningarna rörande belastningen å kostnadsramen ha av statsrådet

sammanfattats i följande tabell (beloppen, i tusen kronor, äro beräknade

enligt prisläget den 1 juli 1941).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 96.

I försvars- beslutet

beräknade

belopp

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

förslag

Ännu ej prö- vade förslag,

sorn beräknas

kunna före- läggas 1946

års riksdag

Återstod

Armén............................

140 000

128 431)

10 317

1247

Marinen .........................

48 000

47 625

498

— 123

Flygvapnet........................

1166 270

160191

2 620

3 459

Summa

354 270

336 252

13 435

4 583

Av sammanställningen framgår, att vid bifall till vad statsrådet i det

följande föreslår en återstod på sammanlagt 18 miljoner kronor beräknas

kvarstå odisponerad. Beträffande dispositionen av detta belopp föreligga

emellertid, såsom av tabellen framgår, förslag från myndigheterna, slutande

på en sammanlagd kostnad av omkring 13,4 miljoner kronor. Återstående

belopp utgör omkring 4,6 miljoner kronor. Det skulle självfallet kunna övervägas,

framhåller statsrådet, huruvida icke den för försvarets byggnadsarbeten

för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen med hänsyn härtill borde

minskas med angivna belopp. Emellertid äro som nyss nämnts kostnadsberäkningarna

beträffande ett flertal byggnadsföretag fortfarande preliminära,

varför oförutsedda kostnadsökningar kunna uppkomma. Då vidare

ett flertal i och för sig angelägna byggnadsföretag av olika skäl —- bland

annat bristen på arbetskraft och materiel — befunnits böra tills vidare

uppskjutas, har statsrådet ansett en minskning av ifrågavarande kostnadsram

icke böra äga rum. För nästa budgetår böra därför enligt statsrådet

anvisas investeringsanslag av den storlek, att de för de olika försvarsgrenarna

för hela femårsperioden beräknade beloppen därigenom bliva täckta.

I den mån anslagsbeloppen icke erfordras för fullföljande av de byggnadsföretag

m. m., varom riksdagen redan fattat beslut eller som av 1946 års

riksdag godkännas, lia de synts statsrådet efter riksdagens beprövande böra

få utnyttjas för byggnadsändamål även efter femårsperioden 1942/47. Statsrådet

har förutsatt, att 1945 års försvarskommitté i sitt utredningsarbete

kommer att beakta den medelstillgång, som sålunda kan tänkas föreligga.

Med hänsyn till den successiva minskningen av värnpliktskontingenternas

storlek samt beräknad minskning även av den fast anställda manskapskadern

har Kungl. Maj:t beslutat örn begränsningar beträffande vissa av de byggnadsprogram

för olika militära förläggningar, som tidigare framlagts för

riksdagen. Då det icke för närvarande kan med säkerhet bedömas, huruvida

eventuellt vissa av de kasernbyggnader, som sålunda inhiberats, inom en

nära framtid kunna bliva erforderliga, lia emellertid som regel i förenämnda

tabell medräknats de av riksdagen tidigare för ifrågavarande byggnadsföretag

beräknade beloppen. Även andra jämkningar i byggnadsprogrammen ha,

såsom redan vid programmens framläggande för riksdagen förutsågs, i vissa

1 Efter vissa av senare riksdagsbeslut föranledda jämkningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

5

fall visat sig erforderliga. Härtill Ilar statsrådet förklarat sig ämna återkomma

i den av honom i det föregående bebådade propositionen senare

under riksdagen.

Såsom av det föregående framgår lia de för byggnadsarbeten m. m. inom

försvarsbeslutets kostnadsram avsedda investeringsanslagen för budgetåren

1943/47 ansetts böra anvisas i form av s. k. kvotanslag, vilkas summa avsetts

skola motsvara vad som vid ingången av budgetåret 1943/44 beräknades

återstå att anvisa av de medel, som i försvarsbeslutet beräknats för respektive

försvarsgrenars byggnadsarbeten m. m. De för avskrivning av kapitalinvesteringarna

avsedda anslagen för budgetåren 1943/47 ha uppskattats på motsvarande

sätt. Anslagen inom försvarsbeslutets kostnadsram för tiden före

budgetåret 1943/44 — anvisade å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 samt å riksstat och tilläggsstat för budgetåret 1942/43 — utgjorde

däremot i vanlig ordning individualiserade anslag för kapitalinvesteringar

ävensom däremot svarande avskrivningsanslag.

Vid anmälan av 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2)

framlade statsrådet en preliminär beräkning rörande kvotanslagens storlek.

Vid nämnda tidpunkt voro emellertid, framhåller statsrådet, icke samtliga

faktorer av betydelse för anslagsberäkningarna kända. Sålunda kunde icke

då överblickas, i vad mån 1943 års riksdag skulle komma att anvisa anslag

för här avsedda ändamål å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43.

Genom att så i viss utsträckning skedde, kommo kvotanslagen att bliva för

högt beräknade. Vidare voro, framhåller statsrådet vidare, beräkningarna

rörande kostnaderna för markförvärv osäkra. Aven beräkningarna rörande

avskrivningsanslagens storlek blevo därför i motsvarande mån osäkra. Med

hänsyn härtill har statsrådet ansett en förnyad beräkning av kvotanslagens

storlek för budgetåret 1946/47 erforderlig. Beträffande kostnaderna för de

markförvärv, som enligt tillämpade grunder skola bestridas inom försvarsbeslutets

kostnadsram, utgår statsrådet härvid från av vederbörande myndigheter

därom lämnade uppgifter.

Investeringsanslagen för budgetåret 1946/47 böra enligt statsrådet utgöra

skillnaden mellan de i försvarsbeslutet för respektive försvarsgrenars byggnadsarbeten

fastställda kostnadsramarna, å ena sidan, samt summan av de

för budgetåren 1942/46 anvisade investeringsanslagen för ändamål att bestridas

inom försvarsbeslutets kostnadsram för respektive försvarsgrenars

byggnadsarbeten m. m., å den andra. Medelsbehovet för budgetåret 1946/47

beräknat med dessa utgångspunkter framgår av följande sammanställning

beloppen angivna i tusen kronor).

Kostnadsram enligt försvarsbeslutet ............

Anvisade anslag för budgetåren 1941/40 ........

Återstår att anvisa för budgetåret 1946/47 ......

Armén

Marinen

Flygyapnet

140 000

118 908

48 000

47 052

1 166270

137 765

21 002

948

28 505

1 Efter vissa av senare riksdagsbeslut föranledda jämkningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Enligt statsrådet böra därför för budgetåret 1946/47 för armén, marinen

och flygvapnet anvisas kvotanslag å i avrundade tal respektive 21000 000

kronor, 950 000 kronor och 28 500 000 kronor.

För avskrivningsändamål erforderliga anslag framgå av följande sammanställning

(beloppen angivna i tusen kronor).

Totalt avskrivningsbehov för budgetåren 1942/47

Anvisade anslag för budgetåren 1941/46 ........

Armén

Marinen

Flygvapnet

68 436

54 930

23 218

20 600

79 934

64 290

Återstår att anvisa för budgetåret 1946/47 ......

13 506

2 618

15 644

Avskrivningsanslagen för armén, marinen och flygvapnet böra således,

framhåller statsrådet, för budgetåret 1946/47 bestämmas till, i avrundade

tal, respektive 13 500 000 kronor, 2 600 000 kronor och 15 650 000 kronor.

De för hela femårsperioden erforderliga medlen för avskrivningar överstiga

de i försvarsbeslutet för detta ändamål beräknade beloppen med 3,6

miljoner kronor för armén, 0,2 miljoner kronor för marinen och 9,9 miljoner

kronor för flygvapnet. Kostnadsökningarna föranledas såvitt avser armén

och marinen av förskjutningar i fråga örn kostnaderna för markförvärv, medan

merkostnaderna för flygvapnets del sammanhänga med tillkomsten av den

sjunde jaktflottiljen samt 1943 års riksdags beslut örn utförande av en verkstadsanläggning

för flygindustrien.

I enlighet med de berörda budgettekniska principerna har riksdagen

på Kungl. Maj:ts i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2) framlagda förslag enligt skrivelse nr 335 dels till Vissa byggnadsarbeten

m. m. å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1943/44 anvisat ett investeringsanslag

av 24 000 000 kronor, dels ock medgivit, att ifrågavarande anslag må överskridas

— förutom med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader

på grund av prisstegring i förhållande till prisnivån den 1 juli 1941 —

inom ramen av ett för budgetåren 1943/47 för byggnadsföretag m. m. under

arméförvaltningens delfond beräknat belopp av 93 988 000 kronor, i den mån

så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag

m. m., som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i statsverkspropositionen

eller i särskild proposition anföres skola komma till utförande med

anlitande av berörda anslag.

För vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 har för motsvarande ändamål

anvisats ett investeringsanslag av 24 000 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har arméns fortifikationsförvaltning

beräknat kostnaderna för de byggnadsföretag, som ansetts skola utföras

under nästa budgetår, till sammanlagt 12 298 900 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Därutöver har anmälts medelsbehov för markförvärv och vissa

andra kapitalinvesteringar, för vilka medel icke skola anvisas inom försvarsbeslutets

kostnadsram.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

7

Vid propositionerna 1943: 222, 1944: 175 och 1945: 97 ha fogats sammanställningar

rörande femårsplanens byggnadsprogram för armén. I dessa sammanställningar

ha beräknats medel för ett antal byggnadsföretag, som visserligen

av fortifikationsförvaltningen ansetts erforderliga under femårsperioden

1942/47 men som icke förelegat i det utredda skick, att slutliga förslag kunnat

föreläggas riksdagen. I vad mån utredning rörande dessa företag kommer att

föreligga å sådan tid, att förslag kan föreläggas 1946 års riksdag, kunde, framhåller

statsrådet, vid statsverkspropositionens avgivande icke med säkerhet

bedömas. Enligt statsrådet böra emellertid de tidigare beräknade beloppen

reserveras för ifrågavarande ändamål. Enligt en av fortifikationsförvaltningen

avgiven framställning beräknas numera kostnaderna för anordnande av förråd

komma att avsevärt överstiga de tidigare för detta ändamål beräknade beloppen.

Statsrådet framhåller att det är tänkbart, att vissa av de tidigare anmälda

byggnadsföretagen måste skjutas åt sidan för att utrymme inom kostnadsramen

skall kunna beredas för förrådskostnaderna.

Utskottet redogör här nedan för de under förestående punkt i statsverkspropositionen,

kapitalbudgeten, (s. 8—19) angivna byggnadsföretagen. De

byggnadsbehov, varom här är fråga, äro avsedda att tillgodoses med ovanberörda

investeringsanslag av 32 000 000 kronor.

VERKSTÄDER M. Af.

Översyn av tygstationer och truppförbandens verkstäder. Sedan arméförvaltningen

i skrivelse den 23 december 1942 anmält behov av översyn i rationaliseringssyfte

av tygstationer och truppförbandens verkstäder, ha efter hand

som verkställda utredningar slutförts förslag avgivits beträffande ett antal

örn- eller nybyggnader av verkstäder.

Med stöd av sålunda framlagda förslag beräknades i 1944 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2) och i propositionen 1944: 175 sammanlagt

715 000 kronor för ombyggnad av serviceverkstad vid Livregementets

grenadjärer, ny tygverkstad vid Norrlands dragonregemente, ombyggnad av

vapensmedja vid Norrlands artilleriregemente samt ny tygverkstad vid Älvsborgs

regemente. Häremot hade riksdagen (skrivelserna nr 107 och 322)

ingen erinran.

Arméns fortifikationsförvaltning har i sina medelsäskanden för nästa budgetår

upptagit ett belopp å 1 455 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941

till vissa ny- och ombyggnader av tygverkstäderna vid Värmlands regemente,

Dalregementet, Hallands regemente samt Svea ingenjörkår.

Verkställda utredningar hade enligt statsrådets mening påvisat behovet och

värdet av de nu föreslagna byggnadsarbetena. Då statsrådet icke funnit anledning

till erinran mot fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar, har

han för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål beräknat ett belopp av, i

avrundat tal, 1 455 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 96.

BOSTÄDER.

Tjänstebostad på Åstön. I sitt i propositionen 1943: 287 närmare berörda,

den 17 mars 1943 avgivna betänkande rörande försvarsväsendets bostadsbehov

den 1 oktober 1943 beräknade 1942 års militära bostadsutredning behovet

av bostäder vid Sundsvalls luftvärnskårs skjutplats på Åstön till 1 trerumsoch

1 tvårumslägenhet, 1 dubblett och 5 enkelrum. Bostäderna voro beräknade

för en skjutfältsunderofficer, en förrådsman, en husmoder och tio köksbiträden.

Kostnaderna för bostäderna beräknades av utredningen till 112 000

kronor. I yttrande över förslaget framhöll dåvarande arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att det vid bedömande av den ifrågasatta bostadsbebyggelsen

å Åstön syntes nödvändigt att beakta platsens avskilda läge och

vidtaga undersökningar rörande eventuella andra möjligheter för ordnande

av ifrågavarande personals bostadsbehov. Även 1940 års militära byggnadsutredning

uttalade betänkligheter mot den föreslagna bostadsbebyggelsen å

Åstön samt framhöll att, örn bostäder uppfördes på Åstön, en följd därav

syntes bliva, att staten även måste upprätthålla trafik mellan ön och fastlandet

för de på ön stationerade befattningshavarna och deras familjer.

Kostnaderna därför skulle bliva betydande och knappast motsvara fördelarna

av att ha personal bosatt på ön. Erforderlig vakthållning av förråd m. m.

syntes kunna ordnas på annat sätt. Utredningen ställde sig därför tveksam

rörande förslaget örn uppförande av bostäder på Åstön.

Vid anmälan av propositionen 1943: 287 anförde statsrådet, att han med

hänsyn bland annat till vad som anförts i nämnda yttranden ställde sig i hög

grad tveksam till den av bostadsutredningen föreslagna bostadsbebyggelsen å

Åstön. Vid den ytterligare utredning, som skulle utföras genom bostadsanskaffningsnämnden,

borde därför enligt statsrådets mening särskilt undersökas,

huruvida icke bostadsfrågan för luftvärnskåren kunde lösas på ett lämpligare

sätt.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikationsförvaltning

hemställt, att medel måtte anvisas för uppförande på Åstön av bostad

för skjutfältsunderofficer. Kostnaderna ha av ämbetsverket beräknats till

35 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Åv en från fortifikationsf orva lini rigell överlämnad promemoria framgår

bland annat, att bostad ej kan erhållas i orten samt att avstånden äro, till

Sundsvall 52, till närmaste järnvägsstation 22, till poststation 9, till skola 4

och till handelsbod 5 kilometer.

Skjutfältsunderofficeren måste enligt av statsrådet inhämtade uppgifter

vistas på skjutplatsen året runt. Han har det omedelbara ansvaret för all

materiel på skjutplatsen samt skall därtill ha tillsyn över och svara för underhåll

och reparationer av materielen och de militära byggnaderna. Hå trupp är

förlagd till skjutfältet, vilket är fallet under större delen av året, skall skjutfältsunderofficeren

därjämte tjänstgöra som köksföreståndare. Nuvarande provisoriska

bostadsförhållanden för skjutfältsunderofficeren ha medfört, att en

tidigare innehavare av befattningen sökt avsked. På grund av angivna förhål
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

9

landen har statsrådet tillstyrkt, att permanent bostad uppföres för skjutfältsunderofficeren,

samt föreslagit, att för ändamålet beräknas ett belopp av 35 000

kronor.

SKJUTBANOR M. M.

Säkerhetsanordningar vid krigsskolans skolskjutningsbana vid Karlberg. Krigsskolan

måste för närvarande förlägga all skjutning på större avstånd än 100

meter till skjutbanor på Järvafältet. Detta medför, att skjutövningarna måste

koncentreras till ett mindre antal övningspass än som ur skjututbildningssynpunkt

är lämpligt. Erfarenheterna utvisa också, att skjutskickligheten

bland kadetten^ icke kan anses tillfredsställande. Örn skjutbanan vid Karlberg

iordningställes, kan skjututbildningen ordnas på ett lämpligare sätt och

möjligheter beredas kadetter att under sin fritid utnyttja skjutbanan. Därtill

kommer att vissa kostnader för transporter mellan Karlberg och Järvafältet

därigenom bortfalla.

Statsrådet har därför ansett sig icke böra motsätta sig ett av arméns fortifikationsförvaltning

avgivet förslag örn anvisande av medel för utförande av

säkerhetsanordningar på krigsskolans skolskjutningsbana vid Karlberg. För

ändamålet har statsrådet beräknat ett belopp av i runt tal 165 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

Skolskjutningsbana för Skånska luftvärnskåren. Skånska luftvärnskåren disponerar

huvudsakligen endast en privat skjutbana vid Limhamn, som ligger

en och en halv mil från kårens etablissement. Uppenbart är, framhåller

statsrådet, att det långa avståndet till skjutbanan är till avsevärd olägenhet.

Därtill kommer, att skjutningarna å denna bana ofta måste avbrytas av

hänsyn till sjöfarten samt att banan icke kan disponeras i önskvärd utsträckning.

Statsrådet finner det därför angeläget, att en ny skolskjutningsbana

anordnas för kåren i enlighet med ett av arméns fortifikationsförvaltning

härutinnan framlagt förslag. Statsrådet beräknar för markförvärv ett belopp

av 42 000 kronor och för anläggningsarbeten 86 000 kronor. I det följande

föreslår statsrådet anvisande av medel för bestridande av kostnaden för markförvärv,

varför medel i detta sammanhang böra beräknas allenast för anläggningsarbetena.

VISSA ANDRA BYGGNADSARBETEN M. M.

Reningsverk vid Södra skånska infanteriregementets förläggning å Revingehed.

Avloppsvatten från större delen av Södra skånska infanteriregementets förläggning

å Revingehed utledes för närvarande efter pumpning utan rening i

Kävlingeån. Härav vållas olägenheter av hygienisk art samt för fisket. Fisktillsyningsmyndigheten

har också bestämt understrukit behovet av att snara

åtgärder vidtagas till förebyggande av Kävlingeåns förorening.

Statsrådet finner det vara otillfredsställande, att avloppsvatten utan föregående

rening släppes ut i Kävlingeån från förläggningen i Revingehed, och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 96.

tillstyrker därför ett av arméns fortifikationsförvaltning avgivet förslag örn

anvisande av medel för anordnande av ett reningsverk vid förläggningen.

Kostnaderna härför har statsrådet i enlighet med fortifikationsförvaltningens

beräkningar upptagit till 112 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

SAMMANFATTNING.

T följande sammanställning ha upptagits de av statsrådet under förevarande

punkt förordade medelsanvisningarna avseende budgetåret 1946/47.

Kronor

översyn av tygstationer och truppförbandens verkstäder ............ 1 455 000

Tjänstebostad på Åstön ......................................................... 35 000

Säkerhetsanordningar vid krigsskolans skolskjutningsbana vid

Karlberg ........................................................................... 165 000

Skolskjutningsbana för Skånska luftvärnskåren ........................ 86 000

Reningsverk vid Södra skånska infanteriregementets förläggning

å Revingehed .......................................................... 112 000

Summa 1 853 000

Angivna byggnadskostnader hänföra sig till prisläget den 1 juli 1941.

Av det föregående framgår, att ett mindre antal förslag till ytterligare

byggnadsföretag på grund av ännu icke slutförda utredningar kommer att

i en senare proposition föreläggas riksdagen. Statsrådet har uttalat såsom

sin avsikt att till sistnämnda proposition foga tablåer, bland annat utvisande

äskade och av honom tillstyrkta medelsanvisningar för budgetåret 1946/47.

Oaktat de nu anmälda medelsbehoven icke tillnärmelsevis uppgå till det

inledningsvis för förevarande anslag angivna beloppet, 21 000 000 kronor, bör

enligt statsrådet, i överensstämmelse med anslagets konstruktion, anslaget

upptagas till sistnämnda belopp.

Utskottet övergår härefter till att redogöra för de under förevarande punkt

i propositionen nr 121 (s. 2—39) anmälda anslagsbehoven. De byggnadsbehov,

varom här är fråga, äro avsedda att tillgodoses med ovannämnda investeringsanslag

av 32 000 000 kronor.

Mobiliserings cent raler för Svea och Göta ingenjörkårer. Frågan örn ingenjörtruppernas

organisation har varit föremål för ett flertal överväganden alltsedan

1941 års försvarsutredning avgav förslag i ämnet. Redan denna utredning

ansåg det önskvärt, att särskilda detachement ur ingenjörkårerna förlädes

till II., III. och Y. militärområdena, så att samövningar med förband

ur övriga truppslag lättare skulle kunna anordnas inom militärområdena. Av

ekonomiska skäl ansåg sig dock utredningen ej kunna framlägga förslag i denna

riktning. Statsrådet delade denna utredningens uppfattning. Kostnaderna för

mobiliseringscentralerna beräknades enligt prisläget den 1 juli 1941 till 867 000

kronor. Vid nya utredningar har sedermera detachementsalternativet ytter
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

11

ligare undersökts. Vid förarbetena till den nya försvarsorganisationen har

det emellertid visat sig, att förslaget att förlägga detachement till de tre militärområdena

skulle medföra så stora löne- och byggnadskostnader, att planerna

härpå funnits böra skrinläggas. 1941 års försvarsutrednings förslag har

därför ansetts böra godtagas.

I detta sammanhang är det, framhåller statsrådet, icke görligt att upptaga

frågan örn ingenjörtruppernas organisation i dess helhet till behandling. Detta

spörsmål lärer komma under bedömande vid pågående översyn av försvarsorganisationen.

Detta förhållande synes statsrådet emellertid icke utgöra hinder

mot att byggnader komma till utförande för tre mobiliseringscentraler

—- en för Svea ingenjörkår och två för Göta ingenjörkår. Dessa byggnader utgöras

nämligen huvudsakligen av förrådslokaler, vilka synas vara under alla

förhållanden erforderliga och vilkas uppförande icke torde binda frågans fortsatta

bedömande. Under åberopande av det anförda upptager statsrådet sålunda

under förevarande punkt ett belopp av 196 000 kronor, motsvarande det

belopp varmed kostnaderna för mobiliseringscentralerna i deras slutliga utformning,

1 063 000 kronor, överstiga av riksdagen senast beräknade medel,

867 000 kronor. Ifrågavarande belopp motsvarar alltså de på grundval av prisläget

den 1 juli 1941 beräknade kostnaderna, Även i det följande baseras i allmänhet

kostnadsberäkningarna på samma prisläge.

Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente

samt Sundsvalls luftvärnskår. Inom försvarsbeslutets kostnadsram för arméns

byggnadsarbeten ha beräknats dels 767 300 kronor för uppförande av en friliggande

tygverkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente,

dels 230 000 kronor för anordnande i berg av en optisk verkstad för bland

annat Sundsvalls luftvärnskår. Arméns fortifikationsförvaltning har nu, under

hänvisning till av överbefälhavaren meddelade direktiv, föreslagit att en för

nämnda förband avsedd kombinerad tyg- och optisk verkstad skall anordnas i

för ändamålet lämpligt berg.

Av fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar framgår, att merkostnaden

vid förläggning i berg av ifrågavarande verkstäder blir förhållandevis

liten, 104 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande omkring

10 % av kostnaderna för en kombination av friliggande tygverkstad och i berg

insprängd optisk verkstad. Härtill kommer, att de årliga underhålls- och

driftkostnaderna för en gemensam bergverkstad bli väsentligt lägre; dessa

kostnader ha av ämbetsverket beräknats motsvara ett kapitalvärde av omkring

200 000 kronor. Statsrådet har funnit skäl tala för att nu ifrågavarande verkstadsanläggning

bör komma till utförande enligt bergalternativet. Enligt vad

statsrådet under hand inhämtat avses verkstaden skola förläggas å mark som

nu icke är i kronans ägo. Preliminära köpeavtal ha emellertid träffats med

vederbörande markägare örn förvärv av erforderligt område till ett pris av omkring

10 000 kronor. Kostnaderna för byggnadsföretaget hava beräknats till

— inklusive kostnad för markförväi-v -—- 1 101 600 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941. Riksdagen har tidigare inom försvarsbeslutets kostnadsram be

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 96.

räknat tillhopa 997 300 kronor för ändamålet. Den ytterligare kostnaden, i

runt tal 104 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, förutsattes även skola

belasta nämnda kostnadsram.

Anordnande av vissa förråd för armén. De förändringar vad beträffar be
hovsberäkningar

och synpunkter i fråga om sättet för förrådens anordnande,

för vilka å s. 7—14 i propositionen nr 121 lämnats en sammanfattande redogörelse,

ha föranlett fortifikationsförvaltningen att framlägga reviderade beräkningar

rörande engångskostnaderna för uppförande av förråd. Å s. 14—18

i samma proposition har redogjorts för föreliggande framställningar i ämnet.

Av redogörelsen framgår sammanfattningsvis, att av hittills inom femårsplanens

kostnadsram för förrådsändamål beräknade medel för ett reviderat,

utökat förrådsprogram finnas disponibla 7 376 400 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941, motsvarande enligt nu aktuellt prisläge (prisstegringen räknad’

efter 15 %) omkring 8 475 000 kronor.

Utom femårsplanens kostnadsram finnas därjämte disponibla i runt tal

2 875 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Vidare framgår, att fortifikationsförvaltningen för det fortsatta utbyggnadsprogrammet

med avseende å truppförbandsförråd, territoriella förråd och

uentralförråd beräknat kostnaderna till 38 527 300 kronor enligt nu aktuellt

prisläge.

Utöver till förfogande stående medel skulle således erfordras (38 527 300 —

8 475 000 — 2 875 000 =) 27 177 300 kronor eller i runt tal 27 200 000 kronor.

Föredragande statsrådet har i detta ämne anfört följande.

De till grund för 1942 års försvarsbeslut liggande kostnadsberäkningarna

innefattade relativt betydande belopp för tillgodoseende av arméns behov av

förrådsutrymmen. Förutom de förrådsanläggningar, som ingingo i föreslagna

nya etablissement, beräknades sålunda inemot 10 000 000 kronor för anordnande

av förråd för de enligt beslutet nyorganiserade territoriella förbanden.

Med hänsyn tagen jämväl till de förrådsutrymmen som komme att tillhandahållas

genom de i annat sammanhang beslutade nybyggnaderna för centrala

intendenturförråd och för förråd för luftvärnsmateriel samt för centrala ammunitions-

och tygförråd förelåg vid tiden för försvarsbeslutet knappast anledning

misstänka, att med beslutets genomförande sammanhängande förrådsfrågor

icke skulle kunna lösas inom ramen för sålunda beräknade belopp. Av

den lämnade redogörelsen framgår emellertid, att högst avsevärda kostnader

numera beräknats tillkomma.

Härvid må till en början framhållas, att det nu framlagda utbyggnadsprogrammet

i stort avser att tillgodose allenast förrådsbehovet för den materiel,

som enligt 1942 års försvarsbeslut avsetts skola anskaffas — utrustningsbehov

samt ersättningsbehov enligt i beslutet förutsatta grunder. Det nu anmälda

förrådsbehovet är sålunda icke föranlett av att materiel under beredskapen

anskaffats utöver dessa normer. Anledningen till överskridandet av de

tidigare beräknade beloppen måste vara att beräkningen rörande förrådsbehovet

gjorts helt schematisk, utan erforderlig överblick över de förrådsutrymmen

som stått till buds. Etn bidragande orsak torde ha varit, att nyanskaffad

materiel, allteftersom den levererades, i stor utsträckning tilldelades

de under beredskapen organiserade fältförbanden och att, i den mån förråds
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

13

uppläggning överhuvudtaget behövde ske, denna av beredskapsskäl skedde

genom fältförbandens försorg, i stor utsträckning genom ianspråktagande av

lokalt förhyrda eller rekvirerade utrymmen.

Så småningom gavs tid för överväganden huru förrådsfrågan vid återgång

till fredsförhållanden skulle ordnas. Utgångspunkten var tämligen given ■—

mängden av materiel anskaffad med anlitande av medel inom eller vid sidan

av femårsramen. Det andra momentet — omfattningen av tillgängliga förrådsutrymmen

— visade sig icke lika lätt att överblicka. I syfte att kunna begränsa

förrådsbyggnaderna till de oundgängligen nödvändiga igångsattes en utredning

med uppgift bland annat att verkställa en inventering av förefintligt förrådsutrymme,

däri inräknat vad som av under beredskapen anskaffade baracker

kunde utnyttjas för ändamålet. Det ligger i sakens natur, att denna

utredning kom att bliva tämligen tidskrävande; oförutsedda omständigheter

gjorde att den kom att draga längre ut på tiden än ursprungligen beräknats.

Utredningen — 1943 års förrådskommitté -— kunde först mot slutet av 1945

framlägga resultatet av sina undersökningar. Det nu av arméns fortifikationsförvaltning

framlagda fortsatta utbyggnadsprogrammet bygger på kommitténs

beräkningar rörande behovet av förrådsutrymmen.

I det föregående angivna kostnader äro emellertid icke endast föranledda

av mera noggranna beräkningar rörande förefintligt behov av förrådslokaier.

Jämsides med förrådskommitténs utredningsarbete ha nämligen bedrivits

undersökningar rörande den lämpligaste formen för förrådens anordnande.

Därvid har befunnits, att skäl föreligga att i större utsträckning än tidigare

avsetts anordna förrådsutrymmen insprängda i berg. Detta gäller framför allt

förråd för ammunition, men i viss utsträckning även förråd för svårersättlig

övrig tygmateriel. Härtill återkommer jag i det följande.

Det väsentligt utökade förrådsprogram, för vilket fortifikationsförvaltningen

nu framlagt kostnadsberäkningar, har redan tidigare till en del varit

förutsett. Redan för ett par år sedan varskodde sålunda ämbetsverket, att

inom försvarsbeslutets kostnadsram beräknade medel för förrådsändamål

kunde väntas icke komma att förslå och att ett ytterligare medelsbehov — för

det dåvarande angivet till omkring 6 000 000 kronor — kunde motses. Ämbetsverkets

beräkningar ha i olika sammanhang anmälts för riksdagen. För att

icke föregripa förrådskommitténs arbete har emellertid ansetts böra tills vidare

anstå med framläggande av definitiva anslagsäskanden.

Allteftersom förrådskommitténs undersökningar fortskridit och nya överväganden

verkställts rörande förrådens närmare utformande, har fortifikationsförvaltningen

nödgats frångå tidigare uppgjorda kostnadskalkyler. När detta

blev uppenbart, ansågs nödvändigt att helt revidera de tidigare planerna för

förrådens utbyggnad och att på basis av redan genomfört byggnadsprogram

underställa Kungl. Maj:t frågan örn det fortsatta utbyggnadsprogrammet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår bär fortifikationsförvaltningen

anmält, att av medel, som i tidigare sammanhang anvisats eller

beräknats för förrådsändamål, nu kvarstår outnyttjat ett belopp av tillhopa

11 350 000 kronor. Kostnaderna för det utbyggnadsprogram som anses böra

genomföras ha uppskattas till i runt tal 38 550 000 kronor. Utöver redan anvisade

(inom kvotanslagen för arméns byggnader beräknade) medel erfordras

sålunda i runt tal 27 200 000 kronor. Jag övergår nu till frågan i vad mån

dessa äskanden böra tillgodoses.

Jag vill därvid ånyo bringa i erinran, att de föreslagna förråden avse materiel

svarande mot den gällande försvarsordningens utrustnings- och ersättningsbehov.

Enligt vad jag under hand inhämtat grunda sig beräkningarna

på oundgängligen erforderligt förrådsbeliov; reservutrymmen lia således icke

—- i vart fall ej i nämnvärd utsträckning — tagits i beräkning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Här må vidare framhållas, att fortifikationsförvaltningens beräkningar —

utom såvitt avser ammunitionsförråden — bygga på de årslånga utredningar

som förrådskommittén bedrivit och vilka grunda sig på en inventering av nu

förefintliga eller under byggnad varande förråd. Jämväl må erinras, att det

av kommittén konstaterade förrådsbehovet, i fall då så befunnits vara ekonomiskt

försvarbart, i första hand beräknats bliva tillgodosett genom ianspråktagande,

eventuellt efter flyttning och iordningställande, av under beredskapen

uppförda baracker ävensom i en del fall genom förhyrning.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden vill det synas som örn en begränsning

av det av fortifikationsförvaltnigen nu framlagda utbyggnadsprogrammet

kvantitativt icke är möjlig. En dylik begränsning skulle innebära, att förrådsutrymme

skulle komma att saknas för till mycket avsevärda kostnader redan

anskaffad materiel. Då kostnaderna för förråden i förhållande till materielens

värde äro relativt blygsamma — till belysande härav må nämnas, att värdet

av den ammunition, som avses skola lagras i nu aktuella förråd, uppgår till

inemot 500 000 000 kronor — finner jag mig icke kunna påtaga mig ansvaret

att förorda en begränsning av medelsanvisningen till förevarande ändamål.

Såsom alternativ till ett utbyggnadsprogram kan enligt mitt förmenande endast

ifrågakomma en förrädshållning i nu för materielen förhyrda eller rekvirerade

utrymmen. En förrädshållning i förhyrda lokaler har av förrådskommittén

förutsatts i de fall då förhyrning ställer sig ekonomiskt fördelaktigare

än nybyggnad och förutsättningar överhuvudtaget funnits föreligga att sluta

hyresavtal på för kronan godtagbara villkor.

Å andra sidan kan givetvis diskuteras, huruvida de av förrådskommittén

(tygavdelningen beträffande ammunitionsförråden) uppställda beräkningarna

rörande förrådsbehovet kunna revideras. Härvidlag bör hänsyn tagas till

resultaten av pågående organisationsundersökningar vid Älvsborgs regemente.

Dessa undersökningar synas visa, att vissa begränsningar i förrådsytorna ä.ro

möjliga ernå i förhållande till förrådskommitténs beräkningar — överslagsvis

med omkring 10 %. Därest man kunde generalisera dessa beräkningar

och göra dem tillämpliga å förrådsfrågorna i stort, skulle detta innebära

ett minskat medelsbehov av omkring 3 500 000 kronor. Jag finner mig

emellertid icke beredd att draga denna slutsats av nämndens undersökningar

utan anser det riktigast att tills vidare lägga fortifikationsförvaltningens beräkningar

till grund för den erforderliga medelsanvisningen. Det är emellertid

uppenbart, att de rationaliseringsåtgärder som statens organisationsnämnd

funnit möjliga vid ett normalt infanteriregemente böra beaktas även vid

lösande av övriga förrådsfrågor. Enligt min mening böra därför organisation

snämndens erfarenheter i möjligaste mån tillgodogöras vid det närmare

utformandet av det fortsatta utbyggnadsprogrammet, och jag förutsätter, att

erforderligt samråd mellan fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden

härvidlag kommer att etableras.

Såsom nämnts inverkar på medelsbehovets storlek icke blott det kvantitativa

behovet av förrådsutrymmen utan även förrådens tekniska utformning.

Under det att man tidigare räknat med att de nu aktuella förråden i allmänhet

skulle utföras såsom friliggande har efter hand krav rests att vissa typer

av förråd anordnas insprängda i berg. Detta gäller först och främst förråd

för lagring av truppförbandens och de territoriella förbandens ammunition.

Även vissa förråd för min- och sprängrnateriel ha ur säkerhetssynpunkt ansetts

böra insprängas i berg liksom också förråd för svårersättlig och dyrbar tygmateriel.

Det är uppenbart, att betydande fördelar ur militär synpunkt stå att vinna

genom att inrymma förråden i berg. Såsom överbefälhavaren framhållit måste

det nämligen vara en angelägenhet av vikt att ammunitionen och den svår
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

15

ersättliga tygmaterielen beredes skydd mot luftangrepp och sabotagehandlingar.

Å andra sidan måste även ekonomiska synpunkter anläggas på ifrågavarande

spörsmål. Av föreliggande utredning härutinnan vill det nu synas,

sohl örn ett anordnande av bergförråd i föreslagen omfattning ter sig ekonomiskt

försvarbart. Härutinnan må följande framhållas.

I ammunitionen ingående krut samt tänd- och sprängsatser äro icke under

alla förhållanden stabila under lagring. Vissa inverkande faktorer — starkt

solljus, fukt, höga eller mycket låga temperaturer och upprepade temperaturförändringar

— inverka nämligen menligt på de kemiska satsernas stabilitet.

Förändringarna resultera i att ammunitionsefiekterna antingen bliva livsfarliga

att hantera eller också funktionsodugliga.

Enligt vad jag inhämtat har genom årslånga lagringsprov inom landet konstaterats,

att i friliggande förråd, som skötas rationellt, ammunitionen håller

sig funktionsduglig i medeltal omkring 10 ä 15 år, varefter en relativt hastig

försämring inträder. En revidering av ammunitionen mäste därför sa småningom

företagas. Tidpunkten för denna revidering bestämmes med stöd av

med vissa tidsmellanrum utförda besiktningsprov. Av dessa prov erhålles

även vetskap örn omfattningen av den erforderliga revideringen, och med ledning

härav uppgöras kalkyler rörande det för revideringen erforderliga medelsbehovet.

Det har under hand från arméförvaltningens tygavdelning framhållits,

att det ordinarie ammunitionsanslaget ej förslår för bestridandet av kostnaderna

för dessa revideringar; från anslaget bestridas således endast kostnaderna

för det underhåll och den vård, som erfordras för ammunitionens

översyn efter truppens årliga övningar.

Stå bergförråd till förfogande med en under hela året konstant temperatur

och fukthalt förskjutes tidpunkten för förstöringens inträde. ^Lagringstiden

för nitrocellulosakrut anses således i bergförråd vara tre gånger

så lång som i friliggande förråd. Motsvarande gäller beträffande ersättningssprängämnen.

Frågan örn eventuell revidering blir därför ej aktuell för ammunition

i bergförråd förrän efter 35—40 år. Under denna tidrymd beräknas

ammunitionspartierna hinna omsättas under fredsutbildningen. Detta torde

under nuvarande förhållanden ha stor betydelse. De synnerligen stora kvantiteter

ammunition, som tillverkats under åren 1940—1944, kunna nämligen ej

i sin helhet omsättas under en 10-årsperiod. Revideringskostnaderna under

1950-talet komma därför att bliva synnerligen stora, örn ali ammunition skall

förvaras i friliggande förråd. Stå däremot bergförråd till förfogande torde

det under nämnda tidrymd anskaffade ammunitionslagret hinna omsättas

under fredsutbildning och nyanskaffning kunna äga rum successivt,

Det sagda synes giva vid handen, att den merkostnad som är förenad med

anordnande av bergförråd för ammunition — för en förrådsanläggning av

normal storlek uppskattad till omkring 125 000 kronor — är relativt blygsam i

förhållande till de mycket stora revideringskostnader, vilka inom en snar framtid

bliva ofrånkomliga, om ammunitionen skall förrådshållas i friliggande

förråd. Då härtill kommer att bergförråden beräknas draga väsentligt mindre

bevakningskostnader, finner jag övertygande skäl tala för att nu aktuella

ammunitionsförråd liksom förråd för spräng- och minmateriel i föieslagen

omfattning anordnas i berg.

Vad nu sagts torde i viss mån även gälla de centrala förråd för svårersättlig

tygmateriel, som föreslagits skola anordnas i berg. Även här torde kunna

räknas med större lagringsbeständighet och lägre kostnader för materielens

underhåll och vård.

Jag finner mig sålunda ur angivna synpunkter beredd tillstyrka det av fortifikationsförvaltningen

nu framlagda programmet för det fortsatta utbyggandet

av förråd för armén såväl kvantitativt som med avseende å förrådens an

ordnande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 96''.

Vad härefter angår bestridandet av kostnaderna för det fortsatta utbygga

nadsprogrammet erfordras, såsom förut nämnts, utöver för ändamålet till förfogande

stående medel ytterligare 27 200 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Därvid har emellertid räknats med att utnyttja ett belopp av 505 000

kronor, som genom beslut den 9 oktober 1942 anvisats från förskottsanslag,

men som ännu icke tagits i anspråk för med anvisningen avsett ändamål. Ehuru

denna anvisning sedermera täckts över vederbörligt täckningsanslag å riksstaten,

anser jag, då nu föreliggande förrådsbehov är i sin helhet hänförligt

till fredsorganisationen, riktigare att det outnyttjade beloppet tillföres budgetutjämningsfonden

och att nu såsom erforderligt angivet belopp liöjes till

(27 200 000 + 500 000 =) 27 700 000 kronor.

Till den del merkostnaderna avse förråd för de från Stockholm utflyttade

förbanden ur Stockholms garnison — utgörande (1 817 000 —

1 097 500 =) i runt tal 720 000 kronor — synas enligt tillämpade grunder för

bestridande av med utflyttningen förenade kostnader dessa böra bestridas

från ett vid sidan av försvarsbeslutets kostnadsram anvisat anslag. I det

följande kommer jag att under punkten 2 hemställa att särskilt investeringsanslag

äskas för detta ändamål. Återstående kostnader (27 700 000 — 720 000=)

i avrundat tal 27 000 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, motsvarande

23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, äro däremot av natur att

böra bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram. Härav belöper, såsom

av det föregående framgår, ett belopp av (60 000 -f 118 000 + 20 000 +

50 000 =) omkring 250 000 kronor på markförvärv. Medelsbehovets tillgodoseende

inom nämnda ram kommer att nödvändiggöra en uppräkning av det för

arméns byggnader inom ramen beräknade beloppet, vilket i sin tur för med

sig ett ökat medelsbehov under det under arméns delfond för nästa budgetår

äskade kvotanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. Härtill återkommer jag

i det följande.

Här må slutligen framhållas, att det är av största vikt, att förrådsbyggnadsprogrammet

skyndsamt genomföres. Förrän erforderliga byggnader färdigställts,

synes en fullständig avveckling av beredskapen icke möjlig, i det att

förhyrda eller rekvirerade förrådslokaler i stor utsträckning måste bibehållas

och personal utöver fredsstaterna bindas för förrådens skötsel. Jag förutsätter

därför, att från fortifikationsförvaltningens sida särskilda åtgärder komma att

vidtagas för programmets realiserande på kort tid. Erforderliga byggnadsåtgärder

torde böra påbörjas redan under innevarande budgetår. Med hänsyn

härtill lärer det bliva ofrånkomligt att, allteftersom definitiva byggnadsprogram

utarbetats, bemyndiga fortifikationsförvaltningen att igångsätta sådana

i det reviderade programmet ingående byggnadsföretag som kunna bestridas

med till förfogande stående medel inom eller utom försvarsbeslutets kostnadsram.

Det tillgängliga beloppet, (11 350 000 — 505 000=) i runt tal 10 850 000

kronor, torde förslå för bestridandet av kostnaderna under innevarande budgetår,

varför den ytterligare medelsanvisningen synes kunna hänföras till budgetåret

1946/47.

När jag tillstyrker medelsanvisning i nu angiven omfattning, förutsätter jag,

att erforderliga förråd skola kunna anordnas inom ramen för nu beräknade

belopp. Ytterligare medelsanvisning bör alltså icke komma i fråga. Av fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 15 februari 1946 äskat belopp, 35 000

kronor, för anordnande av vissa förråd vid Skånska pansarregementet bör sålunda

icke föranleda särskild medelsanvisning.

Skotskjutn ing sbanor för Skånska trängkåren. För skjutövningar är Skånska

trängkåren för närvarande hänvisad till en skolskjutningsbana vid Mölleröds

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

17

kronopark och till en Hässleholms skyttegille tillhörig skjutbana i närheten

av Hässleholm. Skjutbanan vid kronoparken har emellertid en olämplig

sträckning, då skjutning måste äga rum i rakt sydlig riktning vilket medför

olämpliga belysningsförhållanden. Därtill kommer att skjutbanan är sankt belägen

och tidvis till en del står under vatten samt att den är för liten för

trängkårens behov, då den endast har 12 måltavlor.

I samband med att förslag framlagts örn ianspråktagande av bland annat

det vid Mölleröds kronopark belägna skjutbaneområdet som handövningsfält

för Skånska pansarregementet har arméns fortifikationsförvaltning även hemställt

örn medel för en ny skolskjutningsbana för Skånska trängkåren. En

sådan skulle enligt förvaltningens förslag erhållas genom förvärv av Hässleholms

skyttegilles 12-tavelsskjutbana och anläggande av en ny 6-tavelsbana

intill denna. Statsrådet har ansett sig böra förorda det framlagda förslaget.

Statsrådet förutsätter, att av riksdagen beräknat belopp av 40 000 kronor till

utvidgning av Skånska trängkårens skolskjutningsbana får användas för här

avsett ändamål, och beräknar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag

för anläggningsarbetena ett ytterligare belopp av 18 300 kronor, motsvarande

merkostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941. Under punkt 4 i det

följande föreslår statsrådet anvisande av ett belopp av 9 000 kronor för bestridande

av kostnaderna för markförvärven. Det har synts statsrådet få ankomma

på Kungl. Majit att framdeles besluta örn överförande av det under

järnvägsstyrelsens förvaltning stående området från statens järnvägars fond

till försvarets fastighetsfond.

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält. 1945 års riksdag anvisade

sammanlagt 64 800 kronor till vissa vägarbeten och elektrifieringsåtgärder

vid Skånska pansarregementets skjutfält vid Brösarp i Ravlunda socken.

Härav avsågs ett belopp av 40 000 kronor för iordningställande av viss

del av en väg från Brösarps station till förläggningsområdet på skjutfältet.

Kostnaderna för återstående del av vägen beräknades uppgå till omkring 42 000

kronor. Sistnämnda belopp, motsvarande 36 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941, har nu beräknats för budgetåret 1946/47.

Om- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficerssko/a. Statsrådet

har framhållit, att vid underofficersskolan icke finnes tillgång till en

övningslokal som kan inrymma tillräckligt stora övningsavdelningar. Genom

föreslagen ombyggnad kan för en begränsad kostnad ernås en avsevärd utökning

av gymnastiksalen, varjämte nuvarande otillfredsställande sanitära förhållanden

förbättras. Statsrådet har därför förordat, att ombyggnaden kommer

till stånd, och beräknar 105 000 kronor för ändamålet.

Matinrättningar. Med förmälan att fråga uppkommit örn sammanslagning

av Norrbottens artillerikår och Bodens artilleriregemente samt att Kungl.

Majit med anledning härav beslutat att tills vidare uppskjuta ombyggnaden

av artillerikårens matinrättning har statsrådet föreslagit, att de ursprung
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96. 70246 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 96.

ligen för ifrågavarande ombyggnad avsedda medlen, 264 000 kronor, skola få,

disponeras för fortsatt översyn av arméns matinrättningar med den fördelning,

som på förslag av arméns fortifikationsförvaltning fastställes av Kungl.

Majit.

Sjukhus. En inom försvarsdepartementet särskilt tillkallad sakkunnig för

fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor vid truppförbanden, som befinnas

vara av sådan angelägenhetsgrad att de nu böra upptagas till prövning, har

framlagt förslag beträffande sjukhusen vid Hallands regemente, Smålands

artilleriregemente, Göta trängkår, Livregementet till häst och Livregementets

grenadjärer.

För Livregementet till häst har utredningen föreslagit nybyggnad av ett

sjukhus för en kostnad av 333 000 kronor och för de andra förbanden ombyggnad

av befintliga sjukhus. Med prövningen av frågan örn uppförande av ifrågavarande

nybyggnad har statsrådet ansett böra tills vidare anstå.

Beträffande sjukhusen vid de övriga förbanden har utredningen utvisat, att

de äro behäftade med avsevärda bristfälligheter och icke motsvara de kravf

som numera ur medicinska, hygieniska och byggnadstekniska synpunkter uppställas

på truppförbandssjukhus. De totala byggnadskostnaderna för sjukhusen

vid Hallands regemente, Smålands artilleriregemente och Livregementets

grenadjärer uppgå till 584 000 kronor enligt nuprisläge. Statsrådet har

tillstyrkt, att ifrågavarande belopp, efter avdrag av 20 000 kronor avsedda för

renovering av en sjukbarack vid Hallands regemente, beräknas för ändamålet.

Vad beträffar Göta trängkår har utredningen visat, att det nuvarande sjukhuset

är för litet och att byggnadens beskaffenhet icke medgiver ombyggnad

och erforderlig utökning av antalet vårdplatser. Statsrådet har därför tillstyrkt

av utredningen framlagt förslag att utnyttja det förutvarande garnisonssjukhuset

som truppförbandssjukhus och förordat, att medel, 175 000 kronor, nu

beräknas för sjukhusets iordningställande.

Etredningen har beträffande Hallands regemente föreslagit, att en sjukbarack

skall renoveras för en kostnad av 20 000 kronor för beredande av

reservvårdplatser. Statsrådet har funnit sig böra förorda, att härmed tills

vidare anstår.

I övrigt har statsrådet ansett sig kunna godtaga utredningens beräkningar

av vårdplatsbehoven. Statsrådet har icke heller funnit anledning till erinran

mot kostnadsberäkningarna men förutsätter, att alla möjligheter till besparingar

tillvaratagas vid byggnadsarbetenas utförande.

Med förutnämnda begränsningar uppgå kostnaderna för de föreslagna arbetena

till 739 000 kronor motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941

643 000 kronor.

I enlighet med det anförda har statsrådet således tillstyrkt, att sistnämnda

belopp beräknas för nästa budgetår för örn- och tillbyggnadsarbeten vid Hallands

regemente, Smålands artilleriregemente, Göta trängkår och Livregementets

grenadjärer.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

19

SAMMANFATTNING.

I enlighet med vad i det föregående anförts kan det ytterligare medelsbehovet

under budgetåret 1946/47 för byggnadsarbeten, avseende investe
-

ringar i försvarets fastighetsfond, arméns delfond, uppskattas på sätt framgår

av följande sammanställning.

Kronor.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer ............ 196 000

Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands

regemente samt Sundsvalls luftvärnskår ..................... 104 000

Anordnande av vissa förråd för armén .................................... 23 500 000

Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren ........................... 18 300

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält ............... 36 000

Örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficers
skola

.............................................................................. 105 000

Sjukhus ................................................................... 643 000

Summa 24 602 300

Angivna byggnadskostnader hänföra sig till prisläget den 1 juli 1941.

I fråga örn den nuvarande belastningen på femårsplanens kostnadsram, i

vad avser byggnadsarbeten m. m. för armén, har statsrådet anfört i huvudsak

följande (s. 37—39 i propositionen nr 121).

I brev den 30 juni 1944 har Kungl. Maj:t anbefallt arméns fortifikationsförvaltning

att till Kungl. Majit anmäla den slutliga kostnaden för vederbörligt

byggnadsföretag så snart denna blivit känd med angivande tillika

av förekommande merkostnader i förhållande till prisläget den 1 juli 1941.

Till åtlydnad härav har arméns fortifikationsförvaltning i skrivelser den

10 augusti 1945 och den 11 februari 1946 framlagt kostnadsredovisningar för

ett antal byggnadsföretag. I nämnda skrivelser har förvaltningen avgivit

definitiv redovisning för 53 byggnadsföretag samt preliminär redovisning

för ytterligare ett antal byggnadsföretag. Av redovisningarna framgår bland

annat, att överskridanden av tidigare, på prisnivån den 1 juli 1941 baserade

kostnadsberäkningar uppstått vid 14 byggnadsföretag till ett sammanlagt

belopp av 816 503 kronor 25 öre. Å andra sidan ha besparingar uppstått vid

35 byggnadsföretag med sammanlagt 1 089 441 kronor 64 öre. För samtliga

här slutligt redovisade byggnadsföretag har sålunda uppstått ett överskott

av (1 089 441: 64 ——- 816 503: 25 =) 272 938 kronor 39 öre. överskridandena

äro med två undantag relativt obetydliga och uppgå i intet fall till 6 % av

de beräknade kostnaderna.

Nämnda undantag äro arméns jägarskola i Kiruna och Bodens vattenverk.

Vid jägarskolan beräknas det sammanlagda överskridandet komma att uppgå

till högst 750 000 kronor, beräknat efter prisnivån den 1 juli 1941.

Vid Bodens vattenverk hava merkostnaderna beräknats till omkring

372 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 96.

I en sammanställning av byggnadsprogrammet för armén, vilken fogats

såsom Bilaga 2 till propositionen nr 121, äro de för de olika byggnadsföretagen

kända kostnaderna justerade på grundval av fortifikationsförvaltningens

definitiva eller — i vad rör arméns jägarskola och Bodens vattenverk

—- preliminära kostnadsredovisningar.

I nyssnämnda sammanställning ha utelämnats kostnaderna för vissa

av de kaserner, beträffande vilka Kungl. Majit med hänsyn till den beräknade

nedgången i värnpliktskontingenterna genom beslut den 9 februari 1945

föreskrivit, att de icke må komma till utförande utan Kungl. Majits särskilda

medgivande. Vidare ha i sammanställningen utelämnats kostnaderna för

uppförande av tre kaserner vid Wendes artilleriregemente, för tillbyggnad

av kaserner m. m. vid ingenjörkårema samt Signalregementet och arméns

signalskola, för byggnadsarbeten vid Signalregementets kompani i Boden

och Tredje tygkompaniet, för verkstadsbyggnad vid Andra tygkompaniet samt

för vissa personalbostäder vid garnisonssjukhusen, vilka byggnadsarbeten ansetts

icke böra komma till utförande under innevarande femårsperiod. De kostnadsminskningar,

som härigenom beräknas komma att uppstå, ha av arméns

fortifikationsförvaltning angivits till sammanlagt 6 460 800 kronor. Dessa

byggnadsföretag böra sålunda enligt statsrådets mening ställas på framtiden

och fråga örn medelsanvisning för deras igångsättande i vanlig ordning underställas

statsmakternas prövning.

I sammanställningen ha medtagits de byggnadsföretag beträffande vilka

förslag antingen framlagts för riksdagen i årets statsverksproposition eller vilka

nu äro avsedda att framläggas för riksdagen. Därjämte har, med hänsyn till

byggnadsprogrammets storlek och till att vissa kostnader ännu icke kunna

slutligt beräknas, i sammanställningen upptagits en reserv av 358 300 kronor.

Örn kostnaderna för nämnda byggnadsföretag och den angivna reserven

läggas till de i överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens senaste beräkningar

justerade kostnaderna för av riksdagen redan beslutade byggnadsföretag,

uppkommer — som framgår av sammanställningen — en merkostnad

utöver femårsplanens kostnadsram av 11000 000 kronor, vilken som förut

nämnts förklaras av de avsevärda kostnader för förråd, som tillkommit enligt

numera gjorda beräkningar.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

under arméns delfond av försvarets dastighetsfond till Vissa byggnadsarbeten

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kronor.

Då nämnda budgetår är det sista inom femårsperioden, utgör anslagsbeloppet

skillnaden mellan den i försvarsbeslutet för arméns byggnadsarbeten

fastställda kostnadsramen och summan av de för budgetåren 1942/46

anvisade investeringsanslagen för ändamål att bestridas inom försvarsbeslutets

kostnadsram för arméns byggnadsarbeten. Då nämnda kostnadsram

nu beräknas komma att överskridas med 11 000 000 kronor, har sistnämnda

investeringsanslag föreslagits skola höjas till (21000 000 + 11000 000=)

32 000 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

21

De anslagstekniska principer beträffande medelsanvisning för genomförande

av försvarets byggnadsarbeten under femårsperioden, som fastställdes

av 1943 års riksdag, innebära i huvudsak följande. För vart och ett av

budgetåren 1943—1947 avses för envar av försvarsgrenarna skola anvisas ett

investeringsanslag, som till beloppet motsvarar ungefär fjärdedelen av det belopp,

som för dessa fyra år återstår att anvisa inom ramen för vad i 1942 års

försvarsbeslut beräknats för försvarsgrenens byggnadsarbeten. Dessa anslag

— kvotanslag — som i regel få tagas i anspråk endast för sådana byggnadsarbeten,

som av riksdagen godkänts, må överskridas dels med belopp, som

inom försvarsbeslutets kostnadsram återstå att anvisa, dels ock, då kostnadsramen

beräknats med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941, med belopp

som erfordras för mötande av prisstegring. Budgetåret 1946/47 är det sista

inom femårsperioden. Investeringsanslagen för nämnda budgetår böra alltså

utgöra skillnaden mellan de i försvarsbeslutet för respektive försvarsgrenars

byggnadsarbeten fastställda kostnadsramarna, å ena sidan, samt summan av

de för budgetåren 1942/46 anvisade investeringsanslagen för ändamål att bestridas

inom försvarsbeslutets kostnadsram för respektive försvarsgrenars

byggnadsarbeten m. m., å den andra. I enlighet härmed skulle för budgetåret

1946/47 för armén, marinen och flygvapnet anvisas kvotanslag av 21 000 000

respektive 950 000 och 28 500 000 kronor. Då emellertid femårsplanens

kostnadsram för arméns byggnadsföretag beräknas komma att överskridas

med 11000 000 kronor, föreslås i propositionen nr 121, att arméns investeringsanslag

höjes till 32 000 000 kronor. Ifrågavarande merkostnad

hänför sig uteslutande till ökat behov av förrådslokaler. Anledningen till

överskridandet av de för ifrågavarande ändamål tidigare beräknade beloppen

synes vara att säkrare hållpunkter saknats för ett närmare bedömande av det

erforderliga medelsbehovet. Det må framhållas, att en utökning av förrådsprogrammet

tidigare varit förutsedd och att frågan härom i olika sammanhang

framlagts för riksdagen. Det nu på basis av grundligare behovskalkyler och

planläggningar föreslagna utbyggnadsprogrammet, som avser truppförbandsförråd,

territoriella förråd och centralförråd, har beräknats draga en kostnad

av 38 527 300 kronor enligt nuvarande prisläge. Såsom föredragande statsrådet

framhållit avser ifrågavarande utbyggnadsprogram i stort att tillgodose

allenast förrådsbehovet för den materiel, som enligt 1942 års försvarsbeslut

avsetts skola anskaffas, och är sålunda icke föranlett av att materiel under

beredskapstiden anskaffats utöver dessa normer.

Utskottet har vid sin prövning av det fortsatta byggnadsprogrammet

ur kvantitativ synpunkt funnit de föreslagna förrådsanläggningarna vara

erforderliga, och då några sakliga erinringar i övrigt icke torde vara

att framställa mot detsamma, synes programmet böra läggas till grund

för anslagsberäkningen. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla,

att även om de för programmets genomförande erforderliga merutgifterna

synas avsevärda denna kostnadsfråga dock bör ses mot bakgrunden

av att det här gäller att förrådshålla ammunition till ett värde av

inemot 500 000 000 kronor. På storleken av ifrågavarande merkostnad inverkar

såsom i ämnet framhållits även förrådens tekniska utformning. Under

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 96.

det att man tidigare räknat med friliggande förråd Ilar krav nu rests på att

vissa förråd, särskilt ammunitionsförråd liksom förråd för spräng- och minmateriel,

skola anordnas insprängda i berg. Då genom anordnande av bergförråd

materielens lagringstid betydligt ökas och även andra fördelar härigenom

stå att vinna, anser utskottet sig böra förorda, att bergförråd ställas

till förfogande i föreslagen omfattning. Utskottet tillstyrker alltså det föreslagna

utbyggnadsprogrammet jämväl i vad avser förrådens anordnande.

Såsom ovan nämnts uppgå merkostnaderna för det fortsatta förrådsutbyggnadsprogrammet

till 38 527 300 kronor. Efter frånräknande av till förfogande

stående medel återstå 27 200 000 kronor. Då på sätt statsrådet föreslagit ett

från förskottsanslag anvisat ännu icke för med anvisningen avsett ändamål

utnyttjat belopp av 505 000 kronor lämpligen bör tillföras budgetutjämningsfonden,

böra merkostnaderna höjas till i runt tal 27 700 000 kronor. Härav

belöpa 720 000 kronor på förråd för de från Stockholm utflyttade förbanden

ur Stockholms garnison. Utskottet tillstyrker, att dessa senare kostnader

bestridas från ett vid sidan av försvarsbeslutets kostnadsram anvisat anslag.

Härom kommer utskottet att göra hemställan under närmast efterföljande

punkt. Återstående kostnader eller i avrundat tal 27 000 000 kronor enligt

nuvarande prisläge, motsvarande 23 500 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941, böra däremot bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram. Av

nämnda belopp belöpa omkring 250 000 kronor på markförvärv. Då utskottet

nu tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen förutsätter utskottet i likhet

med statsrådet, att erforderliga förråd skola kunna anordnas inom ramen

för nu beräknade belopp och att ytterligare medelsanvisning för ändamålet

icke skall ifrågakomma.

Med avseende å påbörjande av nya gymnastikbyggnader och badanläggningar,

uppförande av musikbyggnader samt utförande av nya idrottsplatser

har statsrådet med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången på

byggnadsmaterial m. m. ansett medel icke böra i regel beräknas härför. Härtill

ansluter sig utskottet.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka av riksdagen tidigare gjort

uttalande örn angelägenheten av att största möjliga sparsamhet iakttages vid

byggnadsprogrammets förverkligande och att endast de byggnadsåtgärder,

som äro nödvändiga, komma till utförande under femårsperioden.

Under förevarande punkt har statsrådet utom ovannämnda förrådslokaler

anmält vissa andra armén berörande byggnadsföretag, vilka befunnits böra

komma till utförande under tiden till och med budgetåret 1946/47 samt angivit

de beräknade kostnaderna härför. Räknat efter prisläget den 1 juli 1941

har detta ytterligare medelsbehov beräknats till sammanlagt 4 454 300 kronor.

Yad statsrådet i anslutning härtill anfört liksom de av honom gjorda

kostnadsberäkningarna har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Vissa byggnadsarbeten m. ra. för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 32 000 000 kronor;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

23

b) medgiva, att i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten,

bil. 3, s. 8—18) och i propositionen nr 121 (s. 2—37) angivna

byggnadsföretag må komma till utförande med anlitande av

berörda anslag, i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från

av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

2:o) Merkostnader för vissa förråd för Svea livgarde m. fl. förband. Under

hänvisning till vad utskottet under punkten 1 anfört får utskottet i enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 121 framställda förslag (punkt 2, s. 39)

hemställa,

att riksdagen må till Merkostnader för vissa förråd för Svea

livgarde m. fl. förband för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 720 000 kronor.

3:o) Iståndsättande av kasernbyggnad vid Svea livgarde. Kungl. Majit har i

förenämnda proposition nr 121 föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 40 och 41)

medgiva, att i propositionen angivna kostnader för iståndsättande av kasernbyggnad

vid Svea livgarde må bestridas av de för nämnda förläggnings

ordnande anvisade medlen.

Kostnaderna för omändring och iståndsättning av en år 1945 brandskadad

logementsbyggnad nr I Träkasernen vid Svea livgardes etablissement vid

Sörentorp å Järvafältet hava beräknats uppgå till 133 000 kronor. Då i propositionen

1945: 97 beräknat belopp av 37 000 kronor för ombyggnad av befintlig

kasern inklusive kostnader för administration avsåge den brandskadade

byggnaden, utgöra av branden förorsakade merkostnader 96 000 kronor.

Då kostnaderna för återställande av ifrågavarande byggnad betydligt underskrida

kostnaden för en nybyggnad, har statsrådet funnit sig böra förorda,

att byggnaden iståndsättes och samtidigt i enlighet med det ursprungliga

förslaget inredes som logementsbyggnad. Då de för ordnande av Svea livgardes

förläggning vid Sörentorp anvisade medlen böra kunna lämna tillgång

till bestridande av ifrågavarande kostnader, har statsrådet förordat

denna form för kostnadernas bestridande.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande byggnad iståndsättes i enlighet

med föreliggande förslag, och har icke något att erinra mot att kostnaderna

härför bestridas från anslaget till ordnande av Svea livgardes förläggning å

Järvafältet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att i propositionen nr 121 angivna

kostnader för iståndsättande av kasernbyggnad vid Svea

livgarde må bestridas av de för nämnda förläggnings ordnande

anvisade medlen.

4:o) Vissa markförvärv för armén. Kungl. Majit har i förenämnda proposition

nr 121 föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 41—51) att till Vissa mark
-

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 96.

förvärv för armén för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

225 000 kronor.

Utvidgning av Hene skjutfält. Då terrängen på ifrågavarande övningsfält

icke lämnar erforderligt skydd vid fältskjutningar, föreslås, att erforderliga

markområden exproprieras såsom skyddsområde för övningsfältet. Kostnaderna

härför beräknas för närvarande till 28 500 kronor.

Förflyttning av kraftledning från Villingsbergs skjuttält. Med hänsyn till

den risk för skador och därpå grundade ersättningskrav samt olägenheterna

av att icke fritt kunna utnyttja det nya skjutfältet vid Villingsberg

som följa av att en Örebro elektriska aktiebolag tillhörig 40 000-voltsledning

sträcker sig över skjutfältet, har det synts statsrådet lämpligt, att

ledningen antingen helt avlägsnas eller ock erhåller annan sträckning. I valet

mellan de båda föreslagna alternativen har statsrådet funnit övervägande

skäl tala för att kraftledningen helt avlägsnas från skjutfältet. Kronans kostnader

härför hava beräknats till 198 000 kronor. Då statsrådet förutsätter,

att det belopp av 50 000 kronor, som ännu är outnyttjat av de för markförvärv

m. m. för Villingsbergs skjutfält avsedda medlen, får användas för ifrågavarande

ändamål, beräknas sålunda här ett ytterligare belopp av 148 000

kronor för flyttning av kraftledning från skjutfältet.

Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde. Skånska trängkåren disponerar

för närvarande för övningar ett område intill kårens kasernområde vid

Hässleholm samt ett vid Mölleröds kronopark beläget område, på vilket ett

barackläger är uppfört för kårens behov. Under fredstid har trängkåren intet

behov av baracklägret vid kronoparken, då kårens personal inrymmes i de

uppförda och planerade kasernerna vid kårens etablissement.

Då behov föreligger av ett handövningsfält för Skånska pansarregementet,

beläget i anslutning till regementets kasernområde, föreslås, att bland annat

en del av Mölleröds kronopark och det såsom övningsområde för Skånska

trängkåren vid kronoparken upplåtna området skulle avses som handövningsfält

för Skånska pansarregementet samt att ett nytt område i ersättning för

det som vore beläget vid Mölleröds kronopark skulle förvärvas för trängkåren.

Som ersättning för den förlorade övningsterrängen för Skånska trängkåren

har föreslagits inköp av en egendom som är belägen i anslutning till

kårens övningsområde. Denna egendom omfattar omkring 14 hektar och är

mycket lämplig som övningsterräng. Genom dess förvärvande skulle Skånska

trängkåren erhålla ett sammanhängande övningsområde av tillfredsställande

omfattning. Å egendomen uppfört bostadshus kan efter vissa mindre förbättringsarbeten

utnyttjas som utkyrningsfastighet. Ekonomibyggnaderna

kunna användas som förråd.

Agaren till egendomen har förklarat sig villig att sälja ifrågavarande fastigheter

med å desamma befintliga byggnader för en sammanlagd köpeskilling

av 35 000 kronor. Statsrådet har ansett sig böra godtaga detta pris. I an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96. 25

slutning till det anförda Ilar statsrådet tillstyrkt, att för utvidgning av Skånska

trängkårens övningsområde beräknas ett belopp av 35 000 kronor.

Förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren. Under hänvisning

till vad under punkten 1 i det föregående anförts under rubriken Skolskjutningsbanor

för Skånska trängkåren har statsrådet i detta sammanhang beräknat

till förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren ett belopp

av 9 000 kronor.

SAMMANFATTNING.

Medelsbehovet för i det föregående föreslagna markförvärv m. m. skulle

utgöra sammanlagt 220 500 kronor. För mötande av oförutsedda utgifter

föreslår statsrådet, att det anslag, som bör anvisas för förutnämnda ändamål,

bestämmes till 225 000 kronor. Beloppet har ansetts lämpligen böra anvisas

såsom icke specificerat investeringsanslag, beträffande vars disposition Kungl.

Maj:t bör äga meddela föreskrifter.

Under förevarande punkt har föredragande statsrådet anmält vissa armén

berörande markförvärv. Utskottet har funnit behovet härav i varje särskilt

fall styrkt och förordar, att de ifrågasatta markförvärven komma till stånd.

Enligt de verkställda kostnadsberäkningarna, mot vilka utskottet icke funnit

anledning till erinran, skulle för nästa budgetår erfordras en medelsanvisning

av 225 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ytterligare medel till vissa markförvärv

för armén för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 225 000 kronor.

Mannens delfond.

5:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under kapitalbudgeten (bilaga 3, punkt 8, s. 37—85 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen

att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 950 000 kronor, dels ock medgiva, att i nämnda

statsrådsprotokoll (s. 39—84) angivna byggnadsföretag må komma till utförande

med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke kunna

bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 121 (punkt 5, s. 51—57 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars

1946) föreslagit riksdagen medgiva, att i sistnämnda statsrådsprotokoll angivna

byggnadsföretag må komma till utförande samt att kostnaderna härför

må bestridas med anlitande av förenämnda i årets statsverksproposition

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 96.

under försvarets fastiglietsfond, marinens delfond, för budgetåret 1946/47

äskade investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förekaft riksdagens år

1945 församlade revisorers berättelse, såvitt avser § 8 i berättelsen angående

förläggningen av Stockholms örlogsbas.

I enlighet med de i det föregående berörda budgettekniska principerna har

riksdagen enligt skrivelse 1943: 335 dels till Vissa byggnadsarbeten m. m.

å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens

delfond, för budgetåret 1943/44 anvisat ett investeringsanslag av

10 000 000 kronor, dels medgivit, att ifrågavarande anslag må överskridas

— förutom med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader på

grund av prisstegring i förhållande till prisnivån den 1 juli 1941 — inom

ramen av ett för budgetåren 1943/47 för byggnadsföretag m. m. under marinförvaltningens

delfond beräknat belopp av 33 623 000 kronor, i den mån så

erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m.,

som enligt riksdagens beslut skola komma till utförande med anlitande av

berörda anslag.

För vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 har för motsvarande ändamål

anvisats ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår uppdelade marinförvaltningen

de för marinen aktuella byggnads- och anläggningsarbetena i två

grupper, I och III, av vilka till grupp I hänförda arbeten med hänsyn till

försvarsbeslutets genomförande eller av andra skäl oavvisligen ansågos böra

komma till utförande under femårsperioden 1942/47, medan grupp III omfattade

sådana byggnadsarbeten som visserligen enligt ämbetsverket vore

nödvändiga men som utan alltför stora olägenheter skulle kunna skjutas

till tid efter femårsperiodens utgång.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen uppdelat

de för marinen aktuella byggnads- och anläggningsarbetena i sex

grupper. Av dessa har emellertid föredragande statsrådet i detta sammanhang

endast upptagit tre till behandling, nämligen dels de arbeten, som ämbetsverket

förutsatt skola komma till utförande under femårsperioden 1942/47

inom den i 1942 års beslut för perioden fastställda kostnadsramen, dels vissa

arbeten, som marinförvaltningen föreslagit till utförande under femårsperioden

utan att kostnaderna därför inräknades i försvarsbeslutets kostnadsram,

dels slutligen ett antal byggnadsarbeten, som marinförvaltningen visserligen

funnit angelägna men som ämbetsverket på direktiv av överbefälhavaren hänskjutit

till tid efter femårsperiodens slut.

Enligt marinförvaltningens beräkningar skulle summan av de arbeten,

som ämbetsverket föreslagit skola komma till utförande under femårsperioden

med anlitande av medel inom försvarsbeslutets kostnadsram, uppgå till

48 167 450 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, eller ungefär det belopp,

som i försvarsbeslutet beräknats för ändamålet. Av ifrågavarande belopp

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

27

avse i runt tal 5 400 000 kronor arbeten, som nu föreslagits skola komma

till utförande innevarande eller nästa budgetår. De arbeten, som marinförvaltningen

föreslagit skola utföras med medel utom kostnadsramen, ha kostnadsberäknats

till sammanlagt omkring 1 115 000 kronor enligt samma prisläge.

Kostnaderna för de arbeten, som enligt överbefälhavarens direktiv

uppskjutits till tid efter femårsperiodens slut, ha på grundval av samma

prisläge beräknats till i runt tal 10 340 000 kronor.

Marinförvaltningen har framhållit att, ehuru kostnaderna för endast ett

fåtal utförda arbeten vore slutgiltigt kända, ämbetsverket likväl räknade med

att därför anvisade medel skulle vara tillräckliga för deras utförande. På

grund av rådande osäkra förhållanden på arbets- och materialmarknaden

hade medel icke beräknats för vissa av marinförvaltningen föreslagna gymnastiklokaler,

badanläggningar och idrottsplatser m. m. Då marinförvaltningen

emellertid av skäl, som anförts i ämbetsverkets anslagsäskanden för

innevarande budgetår (se 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 3) alltjämt ansåge det vara av synnerlig vikt, att dessa anläggningar

komme till utförande och då förhållandena på arbets- och materialmarkuaden

möjligen kunde komma att medgiva desammas utförande, hade marinförvaltningen

ansett sig böra fortfarande inräkna kostnaderna härför inom ramen

och förnya sina framställningar i ämnet.

Såsom av marinförvaltningens framställning framgår är det, framhåller föredragande

statsrådet, förenat med stora svårigheter att begränsa kostnaderna

för marinens byggnadsarbeten under femårsperioden 1942/47 inom den i försvarsbeslutet

fastställda kostnadsramen, och marinförvaltningen har därför

räknat med att kostnaderna för en del arbeten, främst vissa av ändrad varvsorganisation

föranledda ombyggnadsarbeten, skola ställas till förfogande utöver

försvarsbeslutets kostnadsram. Statsrådet har framhållit, att vissa av

de arbeten, som marinförvaltningen hänfört till denna grupp, vore så angelägna,

att de även enligt statsrådets mening borde komma till utförande redan

under nästa budgetår. Enär emellertid kostnaderna därför syntes statsrådet

böra inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram, följde härav, att stor återhållsamhet

måste iakttagas beträffande det av marinförvaltningen i övrigt framlagda

byggnadsprogrammet.

Statsrådet har ansett sig böra förorda, att medel för några av de arbeten,

som marinförvaltningen efter överbefälhavarens direktiv förutsatt skola uppskjutas

till tid efter femårsperiodens slut, beräknas redan för nästa budgetår.

De arbeten, som statsrådet sålunda tillstyrkte, avsåge dels avhjälpande av

vissa betänkliga brister i marinens utbildningsanordningar och dels rationalisering

av värmeförsörjningen å Skeppsholmen. Sistnämnda byggnadsföretag

hade synts statsrådet ur ekonomisk synpunkt så betydelsefullt, att han ansett

en första etapp i detsamma böra snarast komma till utförande.

Utskottet redogör härefter för de under punkten 8 i statsverkspropositionen

(s. 39—84) angivna byggnadsföretagen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Allmänt.

Vissa sanitära anläggningar vid öriogsvarven och ör/ogsstationerna i Stockholm

och Karlskrona. Efter förslag av marinförvaltningen har föredragande statsrådet

förordat utförande av vissa sanitära anläggningar vid örlogsvarven och

örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona, vilka arbeten av hygieniska

skäl ansetts icke längre böra anstå. Kostnaderna härför ha av statsrådet beräknats

till 18 000 kronor.

Brännoljecisterner för flottan. Efter förslag av Kungl. Majit i 1944 och

1945 års statsverkspropositioner har riksdagen anvisat inalles 1 532 000 kronor

jämte medel till administrationskostnader för viss brännoljecisternanläggning.

Marinförvaltningen hade vid äskandet av medel för ifrågavarande

brännoljecistern även inräknat ett belopp av i runt tal 43 000 kronor för uppförande

av bostäder för tillsynspersonal. Vid anmälan av sistnämnda proposition

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 63) anförde departementschefen, att han icke

blivit övertygad örn att det förelåge ett oavvisligt behov av bostäder för tillsynsmän

och förrådsbiträden för vare sig denna eller övriga föreslagna anläggningar,

varför han icke beräknade medel för detta ändamål. Mot vad sålunda

anförts hade riksdagen ingen erinran.

Föredragande statsrådet har anfört, att han genom en av marinförvaltningen

numera förebragt utredning kommit till den uppfattningen, att särskild bostadsbyggnad

genom statens försorg måste uppföras för tillsynsman och förrådsbiträde

vid ifrågavarande brännoljecistemanläggning. Av marinförvaltningens

utredning framginge nämligen, att bostäder icke kunde förhyras inom

rimligt avstånd från anläggningen. Kostnaderna för den ifrågavarande bostadsbyggnadens

uppförande har statsrådet i enlighet med marinförvaltningens

beräkningar uppskattat till 46 000.kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjökrigsskolan å Näsby. Efter

förslag av Kungl. Majit (propositionen 1941:330, 1942 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten:bil. 2, punkt 12, propositionen 1943:2, bil. 13, punkt

5, samt 1944 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2, s. 57) har riksdagen

till nybyggnader för sjökrigsskolan anvisat, förutom vissa medel för

administrationskostnader, tillhopa 4 263 000 kronor, av vilket belopp 2 093 000

kronor ansetts böra belasta försvarsbeslutets kostnadsram. Medel syntes föredragande

statsrådet nu böra beräknas för vissa ytterligare byggnadsarbeten

å ifrågavarande etablissement.

a. Simhall. Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1943

såsom erforderliga kompletterande anläggningar vid sjökrigsskolans etablissement

angivit bland annat simhall, framhöll departementschefen vid anmälan

av propositionen 1943:222 (s. 127), att enligt hans mening med simhallen

syntes kunna anstå till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47. I enlighet

därmed upptog marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven

för budgetåret 1944/45 detta arbetsobjekt i angelägenhetsgrad III.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

29

I sin skrivelse angående marinens anslagsbehov under kapitalbudgeten för

innevarande budgetår fann marinförvaltningen emellertid vid avvägningen av

de olika byggnadsobjekt, som skulle inrymmas inom försvarsbeslutets kostnadsram,

så starka skäl tala för uppförande av denna simhall, att arbetet i

fråga uppflyttades i angelägenhetsgrad I. Med hänsyn till situationen på

arbetsmarknaden samt materialbristen ansåg departementschefen sig dock

icke kunna tillstyrka framläggande av förslag till 1945 års riksdag örn anvisande

av medel för ändamålet.

Sedan marinförvaltningen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår ater

upptagit ifrågavarande medelsbehov och därvid bland annat framhållit, att

i simhallen jämväl avsåges att inrymmas anordningar för skyddstjänstövningar,

har föredragande statsrådet ansett sig böra tillstyrka, att simhallen

kommer till utförande under nämnda budgetår. Statsrådet har nämligen ansett

det vara av största vikt, att en effektiv simundervisning kan bedrivas

vid denna för utbildning till främst sjö- och kustartilleriofficerare avsedda

utbildningsanstalt. Även den av marinförvaltningen berörda skyddstjänstutbildningen

jämte därmed sammanhängande forsknings- och experimentarbeten

har synts statsrådet förtjäna beaktande. Statrådet har därför i enlighet med

ämbetsverkets kostnadskalkyler för ändamålet beräknat ett belopp av 222 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

b. Betonggolv i pjäsexercishallen. I sina anslagsäskanden för

budgetåren 1944/45 och 1945/46 hemställde marinförvaltningen örn medel för

bland annat utförande av betonggolv i pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan

i Näsby. På grund av andra mera angelägna medelsbehov hänförde ämbetsverket

emellertid nämnda arbeten i angelägenhetsgrupp III.

Sedan marinförvaltningen i sina medelsäskanden för nästa budgetår föreslagit

att ifrågavarande arbete skulle komma till utförande under nämnda

budgetår, har föredragande statsrådet, då arbetet syntes ägnat att minska

riskerna för skador på den delvis mycket dyrbara materiel, som användes

vid utbildning i artilleritjänst, funnit sig böra tillstyrka, att medel anvisades

för ändamålet. Kostnaderna härför ha beräknats till 19 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Sjukhus å Berga. Sedan Berga egendom invid Hårsfjärden efter beslut

av 1943 års riksdag (skrivelse nr 509) förvärvats för kronans räkning, framlades

i propositionen 1944: 175 (s. 105 ff.) förslag om förläggning av marinens

underofficersskola och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola till Bergaområdet.

Byggnadskostnaderna beräknas preliminärt enligt prisläget den

1 juli 1941 till 5 000 000 kronor inklusive administrationskostnader. I detta

belopp ingingo medel för en sjukstuga, som approximativt kostnadsberäknats

till 100 000 kronor enligt samma prisläge. Mot nämnda förslag hade riksdagen

ingen erinran.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 16 november 1944 framlagt förslag

rörande förläggningens ordnande, bemyndigade Kungl. Majit enligt

beslut den 1 december samma år ämbetsverket att inom en kostnadsram av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 96.

i runt tal 4 335 000 kronor gå i författning om uppförande av vissa i beslutet

angivna byggnader, däribland dock icke sjukstugan. Beträffande denna anförde

marinförvaltningen i sin nyssberörda skrivelse, att ytterligare utredningar

i samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning erfordrades, innan ett

definitivt förslag till sjukvårdsanläggning kunde framläggas. Ett sjukhus, utfört

enligt de krav som sjukvårdsförvaltningen angivit, måste betinga avsevärt

högre kostnader än det ursprungliga förslaget till sjukstuga, vilket enligt

dåmera verkställda kostnadsberäkningar beräknades draga en kostnad av 130100

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen gjort

framställning örn att ett belopp av 525 000 kronor, beräknat på grundval av

prisläget den 1 juli 1941, måtte anvisas för uppförande i överensstämmelse

med ett av sjukvårdsförvaltningen framlagt förslag av en sjukvårdsanläggning

vid Berga, omfattande två tvåvåningsbyggnader, den ena inrymmande mottagningsenhet

och 30 vårdplatser och den andra 60 vårdplatser. Av kostnaderna

belöpa enligt marinförvaltningens beräkningar 295 000 kronor på den

byggnad, som avsåges inrymma mottagningsenhet och 30 vårdplatser, och

230 000 kronor på byggnaden för 60 vårdplatser. Marinförvaltningen har föreslagit,

att endast kostnaderna för den förstnämnda byggnaden skola bestridas

av medel inom försvarsbeslutets kostnadsram.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Det ursprungliga förslaget till sjukvårdsanläggning för marinens underofficersskola

och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola vid Berga, som kostnadsberäknats

först approximativt till 100 000 kronor och sedermera till

130 100 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941, utgjordes av en sjukstuga

med mottagningsavdelning samt vårdavdelning för 25 patienter. Detta

förslag ansågs emellertid av försvarets sjukvårdsförvaltning mindre tillfredsställande,

då dels antalet vårdplatser icke fullt täckte skolornas behov enligt

eljest vedertagna beräkningsgrunder, dels särskilt behandlingsrum för tandläkarvård

saknades och dels den allmänna standarden icke motsvarade den

som numera tillämpas vid permanenta förband av Bergaskolornas storlek.

Den sjukhusbyggnad, som av sjukvårdsförvaltningen och marinförvaltningen

föreslagits inrymma mottagningsavdelning och vårdavdelning för 30 patienter,

har beräknats enligt vedertagen standard och omfattar även särskilt rum för

tandläkarvård. Då en sjukhusbyggnad av denna storlek torde vara erforderlig

för tillgodoseende av Bergaskolornas behov samt den föreslagna standarden

synes böra godtagas, förordar jag, att denna byggnad kommer till utförande.

Förslaget att uppföra en särskild sjukhusbyggnad inrymmande 60

vårdplatser och huvudsakligen avsedd för kustflottans behov är jag däremot

icke beredd att nu taga ställning till. Otvivelaktigt föreligger ett större sjukvårdsbehov

för kustflottan än som för närvarande kan tillgodoses av fartygens

egna sjukavdelningar och kustflottans sjukstuga på Märsgarn. Innan säkrare

grunder föreligga för bedömande av kustflottans behov av sjukvård och

möjligheterna att tillgodose detta på andra håll, anser jag mig dock icke böra

äska medel för detta ändamål. Jag förutsätter emellertid, att den av mig

tillstyrkta sjukhusbyggnaden gives en sådan utformning, att vid behov

en sjukvårdsanläggning för kustflottans del kan uppföras i anslutning till

nämnda byggnad. Tills vidare synas sålunda 295 000 kronor böra beräknas

för ett sjukhus för skolorna vid Berga.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

31

Garagebyggnader m. m. för kustartilleri försvaren. Efter förslag i propositionen

1943: 2 (s. 132 ff.) anvisade 1943 års riksdag å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av 450 000 kronor till garagebyggnader

m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Yitså brygga. Medelsframställningen

grundade sig på en inom marinförvaltningen verkställd beräkning

bland annat rörande fredsbeståndet av motorfordon vid kustartilleriet

med undantag för vissa fordon vid Blekinge kustartilleriförsvar, beträffande

vilka fullständig utredning icke förelåg.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt,

att ytterligare 331 000 kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941, måtte

beräknas för garagebyggnader för kustartilleriets rörliga batterier (Stockholms,

Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar). Ämbetsverket har

erinrat örn att fordonsbeståndet vid dessa batterier under beredskapstiden

ökats avsevärt, varvid förhyrda garage samt enkla fordonsskjul i

stor utsträckning måst tagas i anspråk. Efter beredskapens avveckling hade

denna fordonspark skurits ned högst väsentligt. I kustartilleriets rörliga

batterier inginge emellertid ett stort antal specialfordon av olika slag. Ett

flertal av dessa vore försedda med s. k. tryckluftsbromsar och borde med

anledning därav vintertid förvaras i uppvärmda lokaler. För dessa fordon,

vilka vore olämpliga att avyttra och vilka även under fredsförhållanden borde

ingå i kustartilleriets fordonsbestånd i övnings- och beredskapssyfte, vore för

närvarande icke behovet av garageplatser helt fyllt utan utnyttjades privata

garage och fordonsskjul. Genomförda utredningar visade, att det icke vore

ekonomiskt att i den utsträckning som nu vore fallet förhyra garage. I den

mån den civila biltrafiken åter komme igång, kunde man även förutsätta, att

kustartilleriet icke längre kunde disponera samma antal förhyrda garage som

tidigare.

Såsom av det föregående framgår grundades den för 1943 års riksdag

framlagda anslagsberäkningen på en inom marinförvaltningen verkställd utredning

rörande behovet i fredstid av garageplatser för kustartilleriförsvaren.

Att dessa beräkningar numera befunnits icke hållbara torde, framhåller föredragande

statsrådet, till väsentlig del sammanhänga med det förhållandet att

behovet av garageplatser vid Blekinge kustartilleriförsvar — där behovet är

störst —- icke då kunde slutligt överblickas. Det ökade behovet av garageplatser

i övrigt syntes statsrådet kunna delvis förklaras med att under beredskapstiden

anskaffats flera bilar av specialkonstruktion än man tidigare räknat

med och att dessa fordon lämpligen borde behållas i fredstid. Jämväl antalet

fordon för s. k. ekonomikörslor m. m. hade ansetts böra ökas i förhållande

till tidigare gällande planer.

Med hänsyn till de sålunda ändrade förutsättningarna för bedömande av

behovet av garageplatser har statsrådet funnit sig kunna godtaga marinförvaltningens

nu föreliggande beräkningar.

Marinförvaltningen har räknat med varmgarage för sådana specialfordon,

vilkas utrustning taga skada av kyla eller temperaturväxlingar, samt för

fordon, vilka användas större delen av året. Även dessa grunder har statsrådet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 96.

funnit sig kunna förorda. Enär ämbetsverkets kostnadsberäkningar icke givit

statsrådet anledning till erinran, har han således för nästa budgetår beräknat

331 000 kronor för varmgarage vid ifrågavarande kustartilleriförsvar.

Centralförråd för marinens intendenturmateriel. Efter därom av Kungl. Maj:t

i propositionen 1942:270 framlagt förslag har riksdagen anvisat 325 000 kronor

till centralförråd för marinens intendenturmateriel. Förrådet är numera

uppfört och taget i bruk.

Föredragande statsrådet har framhållit, att 1941 års försvarsutredning icke

i samband med planerandet av det nuvarande centralförrådet beaktat den

ökning av marinens personalstyrka, som förordats av utredningen och förutsatts

i 1942 års försvarsbeslut. Förrådet vore härigenom redan nu, kort tid

efter dess färdigställande, för litet. Med hänsyn till de avsevärda kostnaderna

för förhyrande av förrådslokaler syntes det statsrådet ekonomiskt välbetänkt,

att en ny förrådsbyggnad för intendenturmateriel nu uppfördes. Kostnaderna

härför har statsrådet i enlighet med beräkningar av marinförvaltningen

uppskattat till 188 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Då

marinförvaltningen emellertid uppgivit sig kunna för ändamålet disponera

23 500 kronor av tidigare anvisade medel, kunde enligt statsrådet det nu

aktuella medelsbehovet beräknas till i runt tal 165 000 kronor.

Statsrådet har dock förutsatt, att marinförvaltningen i samråd med statens

organisationsnämnd och arméförvaltningen undersökte möjligheterna att

minska förrådsutrymmet genom rationaliseringar och inrymmande av materiel

i befintliga förråd — eventuellt även sådana som disponerades av armén.

Marinförvaltningen har föreslagit, att den nya förrådsbyggnaden skall uppföras

i anslutning till det nuvarande centralförrådet. Enligt vad statsrådet inhämtat

räknade ämbetsverket med att genom förrådshållningens koncentrering

till en plats kunna inbespara en uppbördsman och fyra förrådsarbetare. Förslaget

har därför synts statsrådet lämpligt ur ekonomisk synpunkt. Ur militär

synpunkt skulle det däremot, framhåller statsrådet, måhända vara att föredraga,

örn förrådet förlädes till annan plats. Det syntes statsrådet böra ankomma

på Kungl. Majit att efter ytterligare utredning besluta om såväl

platsen för det nya förrådet, varvid statsrådet utginge från att annan plats

än den nuvarande valdes endast om ingen kostnadsökning föranleddes därav,

som storleken av detsamma.

Renovering av vissa marinens matinrättningar. Efter förslag i 1945 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 63 f.) har beräknats ett belopp

av 115 000 kronor för renovering av Stockholms örlogsstations matinrättning

i kasern III å Skeppsholmen. I samband med framläggande av förslag rörande

dessa arbeten anmälde marinförvaltningen, att ämbetsverket med anledning

av en undersökning angående organisationen och verksamheten vid

marinens fasta matinrättningar igångsatt utredning angående möjligheterna

att iståndsätta även en av Vaxholms kustartilleriregementes matinrättningar

vid Oscar-Fredriksborg, varvid förutsattes, att arbetena skulle komma till

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96. 33

utförande under budgetåret 1946/47. Kostnaderna för omändring av matinrättningen

beräknades till 199 500 kronor inklusive administration.

I sin skrivelse angående medelsäskanden för nästa budgetår bar marinförvaltningen

i enlighet med vad sålunda anförts föreslagit, att ifrågavarande

matinrättning måtte renoveras under sistnämnda budgetår. Kostnaderna ha

enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 200 000 kronor. Prisstegringen

till den 1 juli 1945 har uppskattats till 28 000 kronor.

Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.

Av under hand överlämnade principritningar framgår att ifrågavarande

matinrättning, vilken ursprungligen varit verkstadslokal, avses skola genomgå

ganska omfattande ändringsarbeten. Sålunda har bland annat föreslagits, att

antalet platser skall utökas, varjämte enligt förslaget särskild furirmatsal

skall inrättas, diskrummet flyttas och nya personalbostäder inrättas. Jag

har funnit de föreslagna ändringarna vara välmotiverade samt ägnade att rationalisera

driften och öka trevnaden. Jag finner mig därför böra tillstyrka förslaget.

Ehuru det av marinförvaltningen angivna beloppet, 200 000 kronor,

förefaller högt, anser jag mig tills vidare böra godtaga detsamma.

Vissa anordningar för utbildningens förbättrande vid marinen. Föredragande

statsrådet har, under framhållande av att skogsområdet intill korthållsbanan

för Karlskrona kustartilleriregemente vid Västra Mark i Karlskrona på grund

av sin närhet till staden vore en omtyckt promenadplats för stadens befolkning

och att i synnerhet många barn rörde sig inom området även vardagar,

föreslagit att av försiktighetsskäl ett stängsel uppsattes vid skjutbaneområdets

gräns. Vidare har statsrådet föreslagit anordnande av en 100-meters- och

korthållsbana för Älvsborgs kustartilleriregemente. Kostnaderna för dessa

anläggningar har statsrådet beräknat till 1 400 kronor respektive 36 000 kronor

eller tillhopa i avrundat tal 37 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Militära skyddstjänstanordningar vid marinen. I samband med beredskapens

avveckling och militära vaktstyrkors indragande erfordras, framhåller föredragande

statsrådet, vid vissa militära anläggningar särskilda säkerhetsåtgärder

för att förhindra inbrott och skadegörelse. Ett av marinförvaltningen

framlagt förslag till utförande av skyddstjänstanordningar för en kostnad

av 125 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 syntes emellertid kunna

begränsas, och medel borde i detta sammanhang beräknas endast för sådana

arbeten, som vid sträng prövning funnes böra nu utföras. Från denna utgångspunkt

beräknade statsrådet för nästa budgetår ett belopp av 40 000

kronor för ändamålet enligt prisläget den 1 juli 1941.

Artina rima te niel- och ammunitionsförråd. Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 96) anförde departementschefen vid behandlingen

av frågan örn anvisande av anslag för budgetåret 1944/45 till Marinen:

Förstärkning av kustartilleriförsvaret bland annat, att från marinförvaltningen

inhämtade uppgifter hade givit vid handen, att ämbetsverket avsett att

av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

av 6 815 000 kronor till vissa förstärkningar av kustartilleriför
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96. 702 40 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 96.

svaret samt av det å riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget

till förstärkning av kustartilleriförsvaret bestrida kostnader om tillhopa

460 000 kronor för artillerimateriel- och ammunitionsförråd. Dessa kostnader

syntes emellertid vara av natur att bestridas över kapitalbudgeten. Departementschefen

ämnade därför vid anmälan av marinförvaltningens äskanden för

budgetåret 1944/45 med avseende å kapitalbudgeten föreslå, att —• i den mån

utredning till styrkande av förrådsbehovet förebragts — för ifrågavarande förrådsbyggnad

beräknades medel under marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond. Vid anmälan av det i samma proposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 89) upptagna medelsbehovet för förrådsbyggnader för Göteborgs

kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente anförde departementschefen

därefter, att av nämnda belopp örn 460 000 kronor enligt uppgift

från marinförvaltningen 305 000 kronor •— motsvarande enligt prisläget den 1

juli 1941 280 000 kronor — avsåge förrådslokaler vid Göteborgs kustartilleriförsvar,

för vilka medel för det dåvarande syntes böra beräknas. Mot dessa

uttalanden hade riksdagen (skrivelserna 4 och 107) ingen erinran.

I skrivelse den 12 juli 1945 har marinförvaltningen uppgivit, att förenämnda

belopp örn 460 000 kronor avsetts för bestridande av kostnaderna för

uppförande av — förutom förrådslokalerna vid Göteborgs kustartilleriförsvar

— tre batteriförråd vid Stockholms och ett vid Hemsö kustartilleriförsvar,

kostnadsberäknade till sammanlagt 140 000 kronor, motsvarande 120 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Medel för utförande av samtliga

förråd, tillhopa (320 000 -f 140 000 =) 460 000 kronor, hade av marinförvaltningen

ställts till vederbörande lokalförvaltningars förfogande av anslag

till förstärkning av kustartilleriförsvaret. Marinförvaltningen hemställde, att

för täckande av de för ifrågavarande ändamål från nämnda anslag verkställda

utbetalningarna måtte till ämbetsverkets förfogande ställas nyssberörda belopp,

460 000 kronor.

Med anledning av framställningen har Kungl. Majit genom beslut den 12

oktober 1945 medgivit, att marinförvaltningen finge för täckande av de från

nämnda anslag verkställda utbetalningarna för anordnande av artillerimateriel-

och ammunitionsförråd vid Göteborgs kustartilleriförsvar intill ett

belopp av 320 000 kronor anlita det för budgetåret 1945/46 till Vissa byggnadsarbeten

m. m. anvisade investeringsanslaget av 10 000 000 kronor, varvid ett

belopp av 280 000 kronor skulle anses belasta den av 1942 års riksdag fastställda

kostnadsramen för marinen under femårsperioden 1942/47. Beträffande

framställningen i övrigt har Kungl. Majit förklarat sig vilja framdeles meddela

beslut.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Av beloppet örn 460 000 kronor — vilket hänför sig till prisläget den 1

juli 1943 — voro såsom av det föregående framgår 320 000 kronor avsedda

för artillerimateriel- och ammunitionsförråd för Göteborgs kustartilleriförsvar.

Detta medelsbehov har av riksdagen godkänts. Förråden äro uppförda

och Kungl. Majit har genom förenämnda beslut medgivit, att anslag till

förstärkning av kustartilleriförsvaret, varifrån utbetalningar för förrådens

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

35

uppförande gjorts, må beredas täckning därför. I övrigt var beloppet om

460 000 kronor, enligt vad marinförvaltningen anfört, avsett för förråd för

ett luftvärnskanonbatteri inom Hemsö kustartilleriförsvar och för tre sådana

batterier inom Stockholms kustartilleriförsvar. Kostnaderna för dessa förråd

ha beräknats till sammanlagt 140 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943,

motsvarande 120 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Till frågan örn

dessa förråds uppförande har riksdagen ännu icke tagit ställning. Förråden

ha icke påbörjats, och marinförvaltningen, som varit av den uppfattningen att

medelsbehovet godkänts av riksdagen, har underrättats örn att så icke är fallet

och att med uppförandet därför måste anstå.

Då frågan örn kustartilleriförsvarens förråds- och uppbördsmannaorganisation

är under utredning, är jag icke beredd att för närvarande fatta slutlig

ståndpunkt till frågan örn förrådens uppförande. Enligt uppgift från marinförvaltningen

är emellertid den materiel, för vilken förråden är avsedd, för

närvarande under leverans, varvid redan levererad materiel beretts utrymme

i provisoriska och delvis olämpliga lokaler på skilda platser. Kungl. Majit

torde därför böra beredas möjlighet att, då frågan örn förråds- och uppbördsmannaorganisationen

kan klarare överblickas, fatta beslut örn uppförande av

förråd i erforderlig omfattning. För detta ändamål torde tills vidare böra

beräknas det av marinförvaltningen angivna beloppet, 120 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Jag förutsätter, att de medel, som redan med anlitande

av anslaget till förstärkning av kustartilleriförsvaret ställts till vederbörande

lokala myndigheters förfogande för uppförande av ifrågavarande förråd,

återföras till nämnda anslag.

Ostkustens marindistrikt.

FÖR MARINDISTRIKTET GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR.

Ombyggnad och modernisering av vissa administrationsbyggnader å Skeppsholmen.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1944:166 har riksdagen

(skrivelse nr 384) beslutat, att örlogsvarven skola organiseras efter i huvudsak

den plan, som angivits vid anmälan av nämnda proposition. Enligt den

sålunda fastställda organisationsplanen, vilken trätt i tillämpning från och

med den 1 juli 1945, har vartdera av örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona

organiserats, under en varvschef, på dels en verkstadsavdelning, dels

tre militärtekniska avdelningar, nämligen en vapenavdelning, en fartygsavdelning

och en intendenturavdelning jämte kansli.

Till grund för beslutet örn den nya varvsorganisationen låg ett av 1943 års

örlogsvarvsutredning avgivet betänkande, vari beträffande lokalfrågorna framhölls,

att i fråga örn verkstäderna i såväl Karlskrona som Stockholm den

centrala tekniska och administrativa ledningen borde koncentreras till

lokalerna för de nuvarande ingenjördepartementen, vilka lokaler syntes bliva

tillfyllest. Den lokala tekniska ledningen åter borde förläggas till respektive

ingenjörers arbetsplatser. Beträffande örlogsvarven i övrigt borde enligt utredningens

mening en koncentration av de ledande förvaltningsorganen företagas

och dessa inrymmas i en central förvaltningsbyggnad, varigenom möjligheter

skulle beredas för en god samverkan mellan varvschefen, avdelningscheferna

och de under dessa sorterande sektionscheferna. Utred
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 96.

ningen ansåge, att genom en dylik anordning de bästa garantier vunnes för

dels ärendenas snabba handläggning, dels administrationskostnadernas nedbringande

till lägsta möjliga nivå. Kostnaderna för en sådan koncentrering

av administrationslokalerna beräknade utredningen för Stockholms örlogsvarv

till omkring 450 000 kronor inklusive kostnader för inredning, möbler,

telefonanläggningar m. m.

Vid anmälan av nyssberörda proposition anförde departementschefen beträffande

de av omorganisationen föranledda lokalfrågorna, att han ej vore

beredd att då taga ställning till frågan örn anordnande av gemensamma förvaltningsbyggnader.

Med avgörandet av detta spörsmål syntes enligt hans

uppfattning få anstå i avbidan på en närmare utredning, som marinförvaltningen

förebådat. Häremot hade riksdagen ingen erinran.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen gjort

framställning örn anvisande av medel för vissa av omorganisationen föranledda

ombyggnadsarbeten. Ämbetsverket har beräknat kostnaderna enligt prisläget

den 1 juli 1941 för de planerade omändrings- och tillbyggnadsarbetena till

sammanlagt 341 000 kronor. Kostnaderna fördela sig på de olika byggnaderna

enligt följande sammanställning.

Varvschef ens och marindistriktschefens nuvarande kanslibygg
-

nader ........................................................................ kronor 130 000

Kasern I ........................................................................ » 88 500

Sjökrigsskolebyggnaden ................................................... » 72 500

Hantverkskasernen ......................................................... » 50 000

Summa 341 000.

1945 års markkommission har i skrivelse den 13 december 1945 — under

framh*ållande, bland annat, att kommissionen vid inventering av den mark,

som kunde bliva föremål för förhandlingar inom kommissionen, uppmärksammat

Stockholms örlogsstations och Stockholms örlogsvarvs mark, samt

att kommissionen därvid utginge från att örlogsstationen och varvet framdeles

skulle bliva förflyttade från Stockholm, varigenom marken skulle frigöras

för användning till andra allmänna ändamål — hemställt, att åtgärder

icke måtte vidtagas i sådan omfattning, att en framtida förflyttning av örlogsstationen

och varvet uppskötes eller försvårades.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Innan jag ingår på frågan örn anvisande av medel för de av marinförvaltningen

föreslagna ombyggnads- och moderniseringsarbetena, torde böra upptagas

till behandling den av 1945 års markkommission berörda frågan örn

Stockholms örlogsbas’ utflyttning från Stockholm. Denna fråga har varit

föremål för ingående utredningar. Av olika skäl, bland annat de med utflyttningen

förenade mycket betydande kostnaderna, har dock med frågans

avgörande hittills fått anstå. Erfarenheterna från tidigare verkställda utredningar

visa, att frågan örn basens förläggning är mycket svårlöst, varför sannolikt

avsevärd tid kommer att förflyta, innan densamma bragts till en slutgiltig

lösning Ovissheten rörande örlogsbasens framtida förläggning har

emellertid ansetts icke böra förhindra utförandet av angelägna kompletteringsoch

moderniseringsarbeten vid den nuvarande förläggningen, och avsevärda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

37

belopp lia därför under beredskapsåren nedlagts på dylika arbeten, främst

beträffande den å Djurgården belägna delen av örlogsvarvet.

Till bedömande föreligga nu ett flertal förslag till ombyggnads- och förbättringsarbeten

å Skeppsholmen. Arbetena kunna i huvudsak uppdelas i tre

grupper, nämligen dels de i detta avsnitt behandlade ombyggnads- och moderniseringsarbetena

å ett antal administrationsbyggnader, dels i nästa avsnitt

berörd rationalisering av värmeförsörjningen å Skeppsholmen, dels slutligen

vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten beträffande förråds- och verkstadsutrymmen.

I fråga örn första gruppen vill jag framhålla, att de byggnader, som

föreslagits till ombyggnad, lämpligen torde kunna utnyttjas såsom administrationslokaler

för icke-militära ändamål, därest beslut framdeles meddelas

rörande örlogsbasens förflyttning till annan ort. Den andra gruppen av arbeten

beräknas skola kunna amorteras på så kort tid, att betänkligheter ur nu

ifrågavarande synpunkter icke böra möta mot deras utförande, särskilt som

de till väsentlig del avse nyssnämnda administrationsbyggnader. De föreslagna

arbetena å förråds- och verkstadsbyggnader slutligen äro erforderliga, därest

en tillfredsställande förrådshållning av den under de senaste åren anskaffade

dyrbara materielen skall kunna ordnas. Så länge örlogsbasen kvarligger i

Stockholm, måste nämligen förrådsutrymmen av tillräcklig storlek finnas anordnade

i basens omedelbara närhet. De föreslagna åtgärderna beträffande

vissa verkstadslokaler motiveras främst av arbetshygieniska skäl. Jag vill

framhålla, att ifrågavarande förråds- och verkstadslokaler till största delen äro

inrymda i gamla byggnader, vilka måhända av historiska skäl böra bibehållas

även efter förflyttning av örlogsbasen.

Jag övergår nu till behandlingen av de av marinförvaltningen under

förevarande avsnitt föreslagna ombyggnads- och moderniseringsarbetena

å vissa administrationsbyggnader. Den av 1944 års riksdag beslutade och

nu genomförda omorganisationen av örlogsvarven syftar till att skapa

förutsättningar för en effektivisering och rationalisering av varvsrörelsen.

Det är uppenbart, att för att detta syfte skall kunna vinnas även lokalfrågorna

måste lösas på ett sådant sätt, att erforderlig koncentration

av varvschefens och de militärtekniska avdelningarnas administration kan

ske. Helst borde denna administration koncentreras till en central byggnad

å vartdera örlogsvarvet. Av kostnadsskäl och av hänsyn till bebyggelsen

både på Skeppsholmen och inom Karlskrona örlogsvarv har

detta icke varit möjligt. Marinförvaltningen har i stället framlagt förslag

till omdisposition av befintliga byggnader. För Stockholms örlogsvarvs

del innebär detta förslag att varvets administration i huvudsak koncentreras

till varvschefens och marindistriktschefens nuvarande byggnader.

Dessa byggnader äro avsedda att förbindas med en underjordisk gång. Marindistriktschefens

kansli skulle flyttas till kasern I, en 1600-talsbyggnad, som

ligger närmast Skeppsholmsbron och staden, medan stationschefens kansli

skulle flyttas till den för detta ändamål lämpliga sjökrigsskolebyggnaden.

Vid besök på Skeppsholmen har jag närmare tagit del av förslaget och därvid

funnit den föreslagna omdisponeringen av lokalerna i huvudsak ändamålsenlig.

På grund av att byggnaderna som regel ha en för expeditionsändamål

olämplig planering, dar många rum äro genomgångsrum, erfordras

ganska omfattande omändringsarbeten. Sålunda måste vissa trappor flyttas

och några korridorer läggas in i våningsplanerna. I samband med ombyggnadsarbetena

torde därvid, såsom marinförvaltningen föreslagit, värmeledning

böra införas i vissa byggnader, som nu uppvärmas med kakelugnar och

kaminer. Vissa detaljer i ombyggnadsförslaget synas böra ytterligare övervägas.

. Sålunda kan det ifrågasättas, huruvida en underjordisk gång är erforderlig

mellan de byggnader, som avsetts skola inrymma varvsadministra
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

38

tionen. Det synes vidare tveksamt, huruvida hantverkskasernen bör ombyggas

på sätt marinförvaltningen föreslagit. Jag förutsätter, att den närmare utformningen

av ombyggnadsprogrammet verkställes i samråd med statens organisationsnämnd,

som torde komma att verkställa organisationsundersökningar vid

de administrativa organen å Skeppsholmen. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att i dessa liksom övriga detaljfrågor träffa avgörande. Därvid

bör beaktas önskvärdheten av att kostnaderna nedbringas. Då vissa av de

föreslagna arbetena aro att hänföra till normalt underhall, torde medelsanvisningen

i detta sammanhang kunna begränsas till 315 000 kronor.

Rationalisering av värmeförsörjningen å Skeppsholmen. I sina medelsäskanden

för nästa budgetår har marinförvaltningen framlagt ett förslag till rationalisering

av värmeförsörjningen på Skeppsholmen, avsett att genomföras i två

etapper. Första etappen har beräknats kosta 348 000 kronor och den andra

omkring 210 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941.

Förevarande projekt avser att rationalisera värmeförsörjningen på Skeppsholmen

genom att ersätta nuvarande tre högtryckscentraler och nitton varmvattencentraler

jämte kakelugnar och kaminer i fyra byggnader med en ny

modern värmecentral för pumpvarmvatten. Frågan har aktualiserats av att en

av de nuvarande högtryckscentralerna är i det närmaste kassabel och endast

täcker omkring 60 % av värmebehovet. Genom den föreslagna omläggningen

beräknas en besparing uppstå av omkring 90 000 kronor per år, varigenom

kostnaderna skulle kunna amorteras på drygt 7 år. Föredragande statsrådet

har funnit de beräknade besparingarna så avsevärda, att han ansett sig böra

förorda projektets genomförande så snart tillgången på materialier det medgåve.

Marinförvaltningens kostnadsberäkningar lia icke givit statsrådet anledning

till erinran. Dock syntes enligt statsrådet vid den fortsatta planeringen

böra undersökas örn icke ytterligare besparingar skulle kunna vinnas

genom utnyttjande av den billiga elektriska kraft, som örlogsvarvet nu erhölle

från Stockholms stad, för elektrisk värmeförsörjning under höst och

vår. Då omläggningen på sätt marinförvaltningen föreslagit syntes statsrådet

böra uppdelas på två etapper, har han för nästa budgetår beräknat

medel allenast för den första.

Förbättrande av vissa ventilationsanläggningar vid Stockholms örlogsstation och

Stockholms örlogsvarv. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade

marinförvaltningen 26 000 kronor för åtgärder till förbättrande av ventilationen

inom ett antal byggnader vid örlogsvarven och örlogsstationerna i

Stockholm och Karlskrona. I skrivelse den 10 februari 1943 hänförde marinförvaltningen

dessa arbeten till angelägenhetsgrupp III.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 framhöll departementschefen bland

annat, att det borde ankomma på marinförvaltningen att undersöka, i vad mån

de föreslagna åtgärderna vore att hänföra till standardförbättringar eller till

sådana åtgärder, vilkas vidtagande vore nödvändigt av arbetshygieniska skäl.

I den mån det sistnämnda befunnes vara fallet och åtgärderna icke kunde

vidtagas med anlitande av för varvens modernisering anvisade eller eljest

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

39

till marinförvaltningens förfogande stående medel, syntes utrymme inom

femårsplanens ram böra beredas för här ifrågavarande ändamål. Yad sålunda

anförts föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår anförde marinförvaltningen,

att undersökning verkställts beträffande ettvart av förutnämnda behov,

varvid det visat sig, att samtliga ifrågavarande arbeten i Karlskrona utan

större olägenhet kunde anstå till tid efter femårsperiodens slut. Detsamma

vore förhållandet beträffande ifrågasatta arbeten inom det s. k. kokhuset vid

Stockholms örlogsstation. Av arbetshygieniska skäl vore det däremot synnerligen

önskvärt, att övriga arbeten i Stockholm — avseende badanstalten,

marketenteribyggnaden, östra boställshuset och torpedverkstaden — komme

till utförande inom femårsperioden. Byggnadskostnaden för dessa arbeten

beräknades till 8 200 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Arbetena föresloges

komma till utförande under budgetåret 1946/47.

Efter förslag av marinförvaltningen i anslagsäskandena för nästa budgetår

har föredragande statsrådet förordat det av ämbetsverket framlagda begränsade

programmet för ifrågavarande arbeten, för vilket ändamål statsrådet beräknat

ett avrundat belopp av 8 000 kronor.

STOCKHOLMS ÖRLOGSSTATION.

Ombyggnad av intendenturförrådet på Skeppsholmen. A Skeppsholmens västra

del finnes uppförd en större förrådsbyggnad, vilken under en följd av år

stått till arméns förfogande såsom intendenturförråd. Sedan nya lokaler

för arméns intendenturförråd uppförts å Järvafältet, har Kungl. Maj:t enligt

beslut den 23 november 1945 förordnat, att förvaltningen av förrådsbyggnaden

på Skeppsholmen skall överflyttas från arméns fortifikationsförvaltning till

marinförvaltningen.

Enligt tidigare uppgjorda planer skulle förrådsbyggnaden, sedan densamma

utrymts av armén, utnyttjas såsom sjukvårds-, sängpersedels- och beklädnadsförråd

för marinen. Till ombyggnad av byggnaden för detta ändamål

har reserverats ett belopp av 74 000 kronor av det av 1941 års riksdag (propositionen

nr 221; riksdagens skrivelse nr 360) anvisade reservationsanslaget

av 790 000 kronor till ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen anfört,

att vid numera verkställd utredning vissa nytillkomna omständigheter

visat sig inverka på förrådsbyggnadens utnyttjande och ombyggnadsarbetenas

omfattning. Den nya varvsorganisationen och därav härflytande omdisponering

av lokaler i andra byggnader å Skeppsholmen medförde nödvändigheten

att utnyttja förrådsbyggnaden uteslutande för intendenturmateriel, som

därigenom kunde i erforderlig omfattning koncentreras till förmån för uppbörds-

och förrådsarbetet. För sjukvårdsmaterielen, som enligt den ursprungliga

planen likaledes skulle ha inhysts i arméns intendenturförråd, måste

således andra utrymmen beredas, lämpligen i det s. k. råseglarhuset. Intendenturförrådsbyggnaden

hade av armén använts huvudsakligen för förvaring av

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 96.

hudar och skinn. Sedan marinförvaltningen övertagit byggnaden, komme

den att användas för Ostkustens marindistrikt som beklädnads- och sängpersedelsförråd

med för förrådstjänsten erforderliga expeditionslokaler och

reparationsverkstäder m. m. Den hittillsvarande inredningen, som anpassats

efter råvaruförvaring, vore icke användbar för förrådets blivande användning

och det arbete, som komme att bedrivas därstädes. Helt ny inredning

jämte invändig iståndsättning bleve nödvändig i större omfattning än vad

ursprungligen kunnat förutses. Därtill komme att förråds- och uppbördsarbetet

krävde uppvärmning av halva byggnaden och i samband därmed

vissa omboningsarbeten.

Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna enligt prisläget den 1 juli

1941 för ifrågavarande arbeten till 153 000 kronor. Prisstegringen till den

1 juli 1945 har beräknats till 21 000 kronor.

Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.

Vid besök på Skeppsholmen har jag förvissat mig örn behovet av ifrågavarande

arbeten. Vissa av arbetena äro emellertid av karaktär att utföras

med anlitande av underhållsmedel. I den mån dessa arbeten hänföra sig

till under de senare åren eftersatt underhåll förutsätter jag, att de skola

bestridas av den i staten för försvarets fastighetsfond uppförda posten till

reparations- och underhållskostnader m. m. (arméns delfond). Med beaktande

jämväl att kostnaderna för planerad värmeanläggning vid bifall till mitt i

det föregående framlagda förslag örn rationalisering av värmeförsörjningen

å Skeppsholmen torde kunna något nedbringas, beräknar jag i detta sammanhang

kostnaderna för ombyggnadsarbetena till i runt tal 140 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Från detta belopp torde böra dragas av riksdagen

tidigare anvisade 74 000 kronor, varefter sålunda det återstående medelsbehovet

utgör i avrundat tal 65 000 kronor.

Vissa merkostnader för avloppsanordningar vid Skeppsholmen. Efter förslag av

Kungl. Majit i 1942 och 1944 års statsverkspropositioner (kapitalbudgeten,

bilaga 2) har riksdagen för budgetåren 1942/43 respektive 1944/45 anvisat

inalles 246 500 kronor, jämte medel för administrationskostnader, för vatten-,

avlopps- och reningsanläggningar vid Stockholms örlogsstation. Av beloppet

avsågos 23 000 kronor för omläggning av vissa vatten- och avloppsledningar i

Djurgårdsstaden, 23 500 kronor för anläggande av emscherbrunnar å Kastellholmen

för s. k. låggradig rening av avloppsvatten och återstoden eller

200 000 kronor för utförande av en avskärande avloppsledning å Skeppsholmen

samt för förenande av denna med en av Stockholms stad bekostad

anslutningsledning mellan Skeppsholmen och Kastellholmen.

I skrivelse den 22 mars 1945 har marinförvaltningen avgivit förslag innebärande

anvisande av ytterligare medel för utförande av en avskärande huvudavloppsledning

på Skeppsholmen och anslutande av denna till Stockholms

stads gatunät. Med utförande av avloppsanordningarna på Kastellholmen

skulle tills vidare anstå.

Föredragande statsrådet, som beräknat det ytterligare medelsbehovet för

här avsedda arbeten, inberäknat administrationskostnader, till 11 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, har funnit kostnadsökningen icke vara av den

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

41

storleksordning att på grund därav redan fattat beslut om ordnande av avloppsförhållandena

på Skeppsholmen borde inhiberas. På Kastellholmen vore

så relativt få personer bosatta, att ett uppskjutande av en reglering av avloppsförhållandena

därstädes icke syntes statsrådet medföra några allvarligare

olägenheter.

STOCKHOLMS ÖRLOGSVARV.

Förlängning av Gustaf V:s docka. För detta arbete — i sin helhet kostnadsberäknat

till, förutom administrationskostnader, 1 000 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 — ha för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats tillhopa

850 000 kronor jämte medel för bestridande av administrationskostnader.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har marinförvaltningen

hemställt, att återstående belopp, 150 000 kronor, jämte därå belöpande

administrationskostnader, 9 000 kronor, måtte beräknas för nämnda

budgetår. Prisstegringen intill den 1 juli 1945 å dessa belopp har beräknats

till 22 000 kronor. Föredragande statsrådet har intet haft att erinra mot marinförvaltningens

förslag och har sålunda för förlängning av Gustaf V:s docka

för nästa budgetår beräknat ett belopp av 159 000 kronor.

Ombyggnad av fundamentshusen. Inom örlogsvarvets område å Skeppsholmen

finnas bland annat uppförda två mer än 200 år gamla byggnader, de s. k. fundamentshusen,

vilka huvudsakligen disponeras för förråd samt vissa verkstäder

och expeditioner. I södra fundamentshusets bottenvåning inrymmas sålunda

expedition för förrådsförvaltaren för allmänna materialförrådet, matrum och

omklädnadsrum samt tackelkammare. I våningen en trappa äro expeditionen

för örlogsvarvets ekipagesektion, sjöinstrumentförråd och segelsömmarverkstad

belägna. I vindsvåningen slutligen finnas lokaler för sjöinstrumentverkstad

och sjöinstrumentförråd samt för tagelredning. Norra fundamentshuset

är helt disponerat av örlogsvarvets allmänna materialförråd.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 upptog marinförvaltningen

under rubriken Vissa arbeten vid Stockholms örlogsvarv ett belopp av 168 000

kronor för, bland annat, anordnande av värmeledning och varmboning i fundamentshusen.

Vid anmälan av propositionen 1943:222 anförde jag, att arbetena

vore i och för sig önskvärda standardförbättringar i huvudsak avsedda

att bereda personalen bättre arbetsförhållanden. Jag erinrade emellertid örn

att avsevärda belopp nyligen anvisats för varvets modernisering samt för

hygieniska anordningar därstädes och fann det icke möjligt att nu åter tillstyrka

anvisande av betydande belopp för dylika ändamål, vilka ej av försvarsutredningen

beräknats.

Marinförvaltningen, som jämväl i medelsäskandena för budgetåren 1944/46

upptagit ifrågavarande medelsbehov, har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår hemställt, att medel måtte anvisas för ombyggnad under nästa budgetår

av fundamentshusen. Marinförvaltningen har därvid under erinran om

föregående års anslagsäskande anfört i huvudsak följande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Sedan dess ha de hygieniska förhållandena i de i fundamentshusen befintliga

verkstäderna m. m. föranlett ingripande från yrkesinspektionens sida,

varvid anmärkts, att uppvärmnings- och ventilationsanordningarna icke motsvara

fordringarna enligt gällande lag. Verkstadslokalerna uppvärmas nu

medelst kaminer ° och några effektiva ventilationsanordningar finnas icke.

Härigenom uppstår ett mycket kännbart och olägligt drag från fönstren, där

arbetsplatserna äro belägna. Yrkesinspektionen påfordrar därför, att centraluppvärmning

med värmeelement vid fönstren samt lämplig ventilation snarast

möjligt ordnas.

Med anledning härav har marinförvaltningen verkställt utredning i ärendet

och funnit^ att erforderligt värmebehov i fundamentshusen enklast kan tillgodoses

från den i sjöreservens kasern befintliga varmvattencentralen. Den

härför erforderliga värmekulverten mellan byggnaderna kan då för obetydlig

merkostnad givas sådan dimension, att den vid en eventuell centralisering av

Skeppsholmens värmeförsörjning kan ingå i det större kulvertsystem, för

vilkens planläggning tidigare redogjorts. Av yrkesinspektören påfordrade

ventilationsanordningar ha även planerats.

Marinförvaltningen har i samband med nu föreslagna uppvärmnings- och

ventilationsanordningar i fundamentshusen även föreslagit vissa omändringsarbeten,

som syfta till en rationellare användning av byggnaderna. Kostnaderna

för ifrågavarande omändringsarbeten, som även innefatta värmeisolering

av vissa partier av bjälklag, taklag och ytterväggar, ändringar

av väggar och dörrar för en mera rationell förbindelse mellan de olika lokalerna

m. m., ha av marinförvaltningen beräknats till 109 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Härvid äro sådana arbeten frånräknade, som marinförvaltningen

anser sig kunna utföra med ianspråktagande av utav Kungl.

Majit särskilt anvisade medel till förbättrings- och iståndsättningsarbeten.

I öredragande statsrådet har anfört, att han vid besök på Skeppsholmen

kunnat konstatera, att de båda fundamentshusen i skilda hänseenden vore i

behov av översyn. Genom den föreslagna omdisponeringen av lokalerna ernåddes

otvivelaktigt betydande fördelar. Statsrådet ville därför tillstyrka de

föreslagna ombyggnadsarbetena. De av marinförvaltningen beräknade kostnaderna

för de föreslagna arbetena syntes statsrådet dock höga. I avsaknad av

närmare utredning beräknade han kostnaderna till det av marinförvaltningen

angivna beloppet, 109 000 kronor, men förutsatte, att alla möjligheter tillvaratoges

att minska ifrågavarande kostnader.

Lödbod vid minverkstäderna. I sina medelsäskanden för nästa budgetår har

marinförvaltningen anfört, att den mångfald lödningsarbeten, som förekomme

vid Skeppsholmsvarvet, utfördes i ett friliggande mindre skjul av så primitiv

beskaffenhet, att den föranlett yrkesinspektionens ingripande. Inspektionen

hade framhållit, att lödboden i nuvarande skick icke vore godtagbar

för arbetet i fråga såsom arbetsplats under den tid av året, då fönster och

dörrar icke kunde hållas helt öppna. Den kunde därför icke komma till användning

för ifrågavarande ändamål under sådan årstid. Då byggnadens

beskaffenhet enligt marinförvaltningens mening vore sådan, att iståndsättningsarbeten

icke borde ske, funne marinförvaltningen erforderligt vidtaga

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

43

åtgärder för att ersätta densamma. Kostnaderna härför beräknades till 12 000

kronor.

Sedan marinförvaltningen undersökt möjligheterna att begränsa kostnaderna,

har sedermera i en under hand överlämnad promemoria anmälts,

att det befunnits möjligt att förlägga lödningsarbetena till en av minverkstäderna

på örlogsvarvet. Kostnaderna skulle därigenom enligt preliminära

beräkningar kunna reduceras till 2 800 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Prisstegringen till den 1 juli 1945 har beräknats till 400 kronor.

Marinförvaltningens senaste förslag har synts föredragande statsrådet godtagbart.

I avbidan på definitiva kostnadsberäkningar har statsrådet för ändamålet

beräknat i runt tal 3 000 kronor.

Garage å Skeppsholmen. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår

äskade marinförvaltningen medel till uppförande av ett garage på Skeppsholmen

och anförde därvid, att statens krisrevision fäst marinförvaltningens

uppmärksamhet på de under de senaste budgetåren utbetalade stora beloppen

för lejda biltransporter vid Stockholms örlogsvarv samt det otillräckliga utrymmet

i där befintligt garage. Detta uppfyllde dessutom ej arbetarskyddslagens

bestämmelser, vilket påtalats även av yrkesinspektionen. Marinförvaltningen

hade med anledning av vad krisrevision anfört företagit utredning

rörande fordonsparkens erforderliga storlek under fredstid. Ämbetsverket

hade därvid funnit, att fredsparken vid Stockholms örlogsvarv, örn lejning i

större utsträckning skulle kunna undvikas, borde utgöras av följande nu

befintliga bilar, nämligen 1 personbil, 1 ambulansbil, 1 skåp- (paket-) bil

och 9 lastbilar. I befintliga garage samt övriga tillgängliga utrymmen, som

lämpade sig för garagering, kunde inrymmas samtliga dessa bilar med undantag

av 5 lastbilar, för vilka sålunda garageutrymme borde anskaffas.

Marinförvaltningen beräknade kostnaderna för anordnande av detta extra

garageutrymme jämte för bildriften erforderliga serviceanordningar samt av

yrkesinspektionen påfordrade utrymmen för personalens hygien och bekvämlighet

m. m. till 41 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Marinförvaltningens sålunda framlagda medelsäskande föranledde icke

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen återigen

upptagit ifrågavarande medelsbehov och därvid under erinran om sitt tidigare

äskande i huvudsak anfört, att ämbetsverket, sedan nyssnämnda förslag

avgivits, med anledning av yrkesinspektionens anmärkningar beträffande det

befintliga garagets bristfälligheter i arbetarskyddshänseende ombesörjt en

tillbyggnad till garaget innehållande toalettanordningar, dusch, matrum m. m.

i fullt tillfredsställande omfattning. Den tidigare beräknade kostnaden kunde

som följd härav nedbringas. Med hänsyn till att en tidigare på Gotland

stationerad bussradioanläggning skulle flyttas och förläggas till Stockholms

örlogsvarv måste emellertid utrymme inom garaget beredas även för denna

anläggning. Marinförvaltningen hade därför uppgjort förslag till tillbyggnad

av det befintliga garaget å Skeppsholmen inrymmande bussradioanläggningen

samt ytterligare 5 motorfordon.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Marmförvaltningen har beräknat kostnaderna för det nu föreliggande förslaget

till tillbyggnad av garaget till 41000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941. Prisstegringen intill den 1 juli 1945 har beräknats till 5 700 kronor.

Föredi ägande statsrådet har anfört, att vid Stockholms örlogsvarv efter

statens krisrevisions anmärkningar rörande kostnaderna för lejda biltransporter

inrättats en transportcentral, varigenom marinens transporter inom Ostkustens

marindistrikt enligt uppgift kunnat rationaliseras och avsevärt förbilligas.

Flertalet bilar i denna transportcentral avsåges skola garageras å

Skeppsholmen. Det vore enligt statsrådet icke möjligt att på grundval av

den nu föreliggande utredningen bedöma, huruvida samtliga dessa bilar

komme att bliva erforderliga även sedan nuvarande avvecklingsarbeten upphört

och normala fredsförhållanden inträtt. Då emellertid de garageplatser,

som eventuellt framdeles kunde bliva lediga genom minskning av

transportcentralens fordonspark, syntes kunna utnyttjas för andra statliga

fordon, hade statsrådet ansett sig kunna tillstyrka, att medel nu beräknades

för uppförande av den av marinförvaltningen föreslagna tillbyggnaden till det

nuvarande garaget. Mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar hade statsrådet

ingen erinran, och han beräknade således för ändamålet 41 000 kronor.

Raseg/arhusets omändring till förråd för sjukvårdsmateriel. I sina anslagsäskanden

för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen — såsom i det föregående

vid behandlingen av frågan örn ombyggnad av intendenturförrådet

på Skeppsholmen anmärkts — anmält, att andra utrymmen måste beredas för

den sjukvårdsmateriel, som ursprungligen avsetts skola inrymmas i intendenturförrådet,

Marinförvaltningen har nu föreslagit, att det s. k. råseglarhuset

å Skeppsholmen skulle tagas i anspråk för ändamålet. Kostnaderna enligt

prisläget den 1 juli 1941 för råseglarhusets iståndsättning och inredning till

sjukvårdsmaterielförråd ha beräknats till 63 100 kronor inklusive administration.

Prisstegringen till den 1 juli 1945 har beräknats till 8 900 kronor.

Föredragande statsrådet har framhållit, att genom den föreslagna koncentreringen

av förrådshållningen av sjukvårdsmateriel, enligt vad marinförvaltningen

upplyst, icke oväsentliga besparingar syntes kunna vinnas. Sålunda

beräknades hyreskostnader till ett sammanlagt belopp av 8 400 kronor kunna

inbesparas. Ämbetsverket räknade vidare med en viss minskning av den civila

handräckningspersonalen. Då förslaget sålunda syntes vara ekonomiskt fördelaktigt,

hade statsrådet intet att erinra mot detsammas genomförande. Det

av marinförvaltningen för ändamålet beräknade beloppet förefölle emellertid

statsrådet högt. Han förutsatte, att all nödig sparsamhet iakttoges vid den

återstående detaljplaneringen. Tills vidare beräknade han för ändamålet, i

enlighet med marinförvaltningens förslag, ett belopp av i avrundat tal 63 000

kronor.

Ombyggnad och utökning av arbetarköket å Galärvarvet. Efter förslag av

Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2 s.

67) har riksdagen (skrivelse nr 154) beräknat 19 500 kronor till värmeledning

samt komplettering av köksmaskiner i arbetarköket å Galärvarvet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

45

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen under

erinran härom anfört, att försvarets civila personals förbund i skrivelse till

marinförvaltningen framhållit, att dessa arbeten icke komme att medföra

någon förbättring, enär köket vore för litet och behövde väsentligt utbyggas

för att kunna leverera erforderligt antal portioner. Förbundet ifrågasatte därför

lämpligheten av att de beslutade arbetena komme till utförande.

I skrivelse den 28 september 1945 har marinförvaltningen därefter äskat

medel för ombyggnad och utökning av arbetarköket på Galärvarvet, därvid

ämbetsverket beräknat kostnaderna för nämnda ombyggnad till 83 700 kronor

inklusive administrationskostnader. Med avdrag för av riksdagen redan anvisade

medel uppgår sålunda medelsbehovet till (83 700—19 500=) 64 200

kronor.

Föredragande statsrådet har anfört, att han i likhet med försvarets civila

personals förbund ansåge, att det nuvarande arbetarköket hade väl liten kapacitet

i förhållande till antalet anställda. Han funne därför den föreslagna utökningen

motiverad. Enär emellertid det av marinförvaltningen härför beräknade

beloppet syntes högt, förutsatte statsrådet, att ämbetsverket sökte att i

görligaste mån begränsa kostnaderna. Tills vidare syntes dock böra räknas

med det av marinförvaltningen angivna beloppet, avrundat till 64 000 kronor.

STOCKHOLMS KUSTARTILLERIFÖRSVAR OCH VAXHOLMS KUSTARTILLERIREGEMENTE.

Vissa utvandra ledningar samt vägar å Rindö. I sina medelsäskanden för

nästa budgetår har marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål beräknat ett

belopp enligt prisläget den 1 juli 1941 av 105 000 kronor, vartill komma kostnader

för prisstegring, beräknade till 15 000 kronor. Ämbetsverket har anfört,

att de föreslagna arbetena huvudsakligast utgöras av kompletteringsarbeten

å befintliga vatten- och avloppsledningar vid kasernområdet å Oscar-Fredriksborg

till följd av bland annat ökade belastningar genom tillkomsten av vissa

av försvarets bostadsanskaffningsnämnd anlagda bostäder. Av denna anledning

ha även föreslagits en del justerings- och kompletteringsarbeten å vägar

till området för dessa bostäder.

Enligt vad föredragande statsrådet inhämtat vore de vattenledningar inom

kasernområdet vid Oscar-Fredriksborg, som distribuerade saltvatten för tvättändamål,

till stor del svårt angripna av rost. Av denna anledning kunde icke

längre tillfredsställande vattentryck erhållas för brandsläckningsändamål. Därtill

komme de sanitära olägenheterna av att rostbildningar följde med vattnet

vid spolning. Ledningarna vore avsedda att ingå som servisledningar till den

nya centralvattenledning, som skulle förse militära anläggningar å Rindön

och Stenslätten samt Vaxholms stad med färskvatten och till vilken 1943 och

1944 års riksdagar (skrivelser nr 411 respektive 497) anvisat medel. Statsrådet

funne behovet av nya vattenledningar styrkt men ville nu lämna öppet, huruvida

de nya ledningarna borde få tagas i bruk för saltvattendistribution —

med risk för att rostbildning genom saltvattnets större korroderande inverkan

åter uppstode — eller om tidpunkten för centralvattenledningens färdigställande

kunde avvaktas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 96.

De föreslagna arbetena med avloppsledningarnas omläggning och vissa

vägars iordningställande vore enligt statsrådet huvudsakligen betingade av

den genom bostadsanskaffningsnämndens försorg tillkomna bebyggelsen och

syntes vara av behovet påkallade. Statsrådet hade intet att erinra mot marinförvaltningens

kostnadsberäkningar och upptoge sålunda för samtliga ifrågavarande

ändamål ett belopp av 105 000 kronor.

Anordnande alf skollokaler vid Vaxholms kustartilleriregemente. I sina medelsäskanden

för innevarande budgetår beräknade marinförvaltningen, bland

annat, ett medelsbehov av mellan 435 000 kronor och 550 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 för modernisering eller nybyggnad av skollokaler

vid Vaxholms kustartilleriregemente. Arbetet hänfördes till angelägenhetsgrupp

III och ansågs icke kunna inrymmas inom den för marinens byggnadsarbeten

för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen.

Vid anmälan av propositionen 1945: 97 anförde departementschefen i detta

hänseende, att en preliminär undersökning syntes giva vid handen, att regementets

personalstyrka kunde erhålla erforderligt förläggningsutrymme utan

utnyttjande av en av regementets kaserner, kasern IV, vilken för det dåvarande

i huvudsak användes såsom förläggningslokal för vissa i anledning av

beredskapen inkallade armétruppförband. Det hade med hänsyn därtill synts

departementschefen lämpligt, att undersökning verkställdes, huruvida ifrågavarande

kasern skulle kunna ombyggas till skolbyggnad för regementet, varigenom

nybyggnad för sagda ändamål skulle kunna undvikas. Utredning därom

påginge inom marinförvaltningen. I avvaktan på resultatet av denna borde

det anstå med en av marinförvaltningen föreslagen iståndsättning av denna

kasern.

I sin skrivelse angående anslag för marinen för budgetåret 1946/47 har

marinförvaltningen anmält resultatet av den sålunda igångsatta utredningen

samt hemställt, att ett belopp av 159 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941 måtte anvisas för omändring och iståndsättning av kasern IV till skollokaler.

Med anledning av vissa synpunkter rörande omändring av kasern IV

för skoländamål, som framkommit vid besök av representanter för försvarsdepartementet

på Oscar-Fredriksborg, har i en under hand till

departementet överlämnad promemoria framlagts ett delvis ändrat förslag

till kasernens omändring. Enligt detta skulle bottenvåningen i

huvudsak utnyttjas för ett av marinförvaltningen icke förut beaktat behov

-—- regementets signalskola — samt för bokförråd, våningen en trappa för rekryt-

och furirskolorna och våningen två trappor för korpralskolan. I byggnaden

skulle även inrymmas samlingssal med 158 platser, förråd, expeditionsrum

och lärarrum. Översta våningen skulle tills vidare icke iordningställas. Marinförvaltningen

har beräknat kostnaderna inklusive omläggning av trapporna

i kasernen till 153 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Vid besök å Oscar-Fredriksborg föregående år fann jag, att den nuvarande

skolbyggnaden — en gammal lägerhydda —- är synnerligen brist
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

47

fällig. Belysningsförhållandena äro dåliga, och uppvärmningen äger rum

medelst kaminer av äldre typ. Därtill är den för liten, i det den endast kan

tillgodose omkring hälften av regementets behov av undervisningslokaler.

Vissa stamskolor ha därför måst inrymmas i vanliga kompanikvarter. Marinförvaltningens

senast framlagda förslag — i vilket beaktats, att regementets

manskapsstyrka torde komma att avsevärt begränsas i förhållande till vad

som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut — synes mig innebära en tillfredsställande

lösning av skollokalfrågan. Visserligen kunna belysningsförhållandena

icke bliva för undervisningsändamål fullgoda i rum, som tidigare

varit logement, men jag finner mig böra av kostnadsskäl förorda utnyttjandet

av kasern IV till skollokaler framför uppförandet av ny skolbyggnad.

För iordningställande av översta våningen i kasern IV synas särskilda medel

icke behöva äskas. Våningen kan i sitt nuvarande skick utnyttjas som reservförläggning.

Då marinförvaltningens kostnadsberäkningar icke givit mig anledning

till erinran, upptager jag för ändamålet 153 000 kronor.

Materiaiforröd för Stockholms kustartilleriförsvar. Efter förslag av Kungl.

Majit i propositionen 1944: 175 och 1945 års statsverksproposition har riksdagen

anvisat inalles 288 500 kronor för modernisering av tygverkstäderna

vid Stockholms kustartilleriförsvar. Byggnadsarbetena ingingo i en av marinförvaltningen

framlagd generalplan för verkstadsdriftens ordnande inom

kustartilleriförsvaret. Under femårsperioden 1942/47 skulle enligt marinförvaltningens

förslag endast en del av planen genomföras, medan med återstoden

skulle anstå till tid efter utgången av nämnda period.

För nästa budgetår har marinförvaltningen föreslagit, att en ifrågasatt ändring

av tvättinrättningen på Hindö till centralt materielförråd måtte verkställas.

Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 för omändrings- och renoveringsarbeten

jämte för förrådshållningen erforderliga inredningsarbeten ha

beräknats till 50 000 kronor. Prisstegringen till den 1 juli 1945 har beräknats

uppgå till 7 000 kronor.

Föredragande statsrådet har framhållit, att ifrågavarande tvättinrättning

ej längre komme att erfordras för sitt nuvarande ändamål, sedan den centrala

tvätt- och reparationsanstalten i Stockhlom färdigställts. Enligt vad som

under hand meddelats beräknades de lokaler, tvättinrättningen nu disponerade,

kunna överlämnas till marinförvaltningen under år 1946. Den nu föreslagna

omändringen av tvättinrättningen till centralt materialförråd för de angränsande

tygverkstäderna, vilken därefter planenligt kunde äga rum, gåve icke

statsrådet anledning till erinran. Kostnadsberäkningarna hade statsrådet

funnit sig kunna godtaga. Han beräknade således för ändamålet för nästa

budgetår ett belopp av 50 000 kronor.

Gotlands marindistrikt.

Ändringsarbeten i vissa baracker. I sina medelsäskanden för nästa budgetår

till byggnadsarbeten vid kasernetablissementet i Fårösund har marinförvaltningen

för flyttning av och ändringsarbeten i en barack, avsedd som handvapenförråd,

samt för ändringsarbeten i en annan barack, avsedd som lektionsoch

övningslokal för musikkåren, beräknat sammanlagt omkring 7 900 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Föredragande statsrådet tiar, ehuru han inledningsvis anfört, att han icke

i nuvarande läge ansett sig kunna tillstyrka, att medel för närvarande beräknades

för anordnande av övningslokaler för musikkårer, med hänsyn till de

obetydliga kostnaderna för de för detta ändamål här föreslagna arbetena intet

haft att erinra mot att avsteg från dessa riktlinjer gjordes beträffande denna

förläggning. Då även övriga föreslagna arbeten syntes statsrådet lämpliga-, beräknar

han för ifrågavarande ändamål tillhopa i avrundat tal 8 000 kronor.

Sydkustens marindistrikt.

FÖR MARINDISTRIKTET GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR.

Idrottshall. 1941 års försvarsutredning beräknade för detta ändamål ett

belopp av, inklusive administrationskostnader, i runt tal 370 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941.

Sedan marinförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45

upptagit ifrågavarande byggnadsobjekt bland arbeten, för vilkas utförande

under femårsperioden starka skäl visserligen kunde anföras men vilka, därest

andra viktigare byggnadsbehov framträdde, i nödfall kunde uppskjutas till

tid efter femårsperiodens slut, upptogs arbetet, såsom närmare framgår av

propositionen 1944:281 (s. 179 ff), å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45. Enär hallen med hänsyn till tillkomsten av flottans sjömansskola

ansågs böra givas något större dimensioner än tidigare avsetts, uppskattades

därvid kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 till 488 000 kronor och

enligt 1944 års prisläge till i runt tal 560 000 kronor. Idrottshallen avsågs skola

uppföras å Stumholmen väster örn det s. k. stora slupskjulet.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för innevarande budgetår hemställde

marinförvaltningen att idrottshallen måtte få uppföras redan under

detta budgetår, varvid föreslogs, att medel för ändamålet skulle beräknas

inom försvarsbeslutets kostnadsram.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen återigen

upptagit förevarande medelsbehov, därvid kostnaderna liksom tidigare beräknats

till 488 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

I en särskild av souschefen för marinförvaltningen den 25 november 1945

till försvarsdepartementet ingiven promemoria har ifrågasatts, huruvida icke

en i flera avseenden lämpligare plats för hallen skulle kunna beredas å den

utanför Stumholmen belägna s. k. Epidemiholmen.

Marinförvaltningen har sedermera i skrivelse den 20 december 1945 beräknat

kostnaderna för idrottshallen med förläggning på Epidemiholmen till

525 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.

Under beredskapstiden har antalet i försvaret verksamma personer i Karlskrona

undergått en avsevärd ökning, vilken till väsentlig del hänför sig till

Karlskrona örlogsvarv. Sedan beredskapen avvecklats, har arbetstillgången

vid varvet minskats, och en fortsatt minskning av densamma kan under

vissa förutsättningar befaras. Även behovet av personal för övriga försvarsändamål

inom Karlskrona stad torde komma att minskas. Det är

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

49

givet, att härigenom kunna uppstå vissa sociala problem såväl för de

enskilda arbetstagarna som för Karlskrona stad. Det har med hänsyn härtill

synts mig angeläget att för nästa budgetår bereda marinförvaltningen

möjlighet att igångsätta vissa anläggningsarbeten i Karlskrona, därest så ur

arbetsmarknadssynpunkt skulle befinnas lämpligt, även örn arbetena ur militär

synpunkt icke äro så angelägna, att de av denna anledning med nödvändighet

skulle behöva utföras så tidigt.

Ehuru jag i det föregående ansett mig icke kunna för närvarande tillstyrka

uppförande av gymnastiksalar m. m., finner jag mig ur nu anförda synpunkter

beredd förorda, att medel för nästa budgetår beräknas för uppförande av en

idrottshall för Sydkustens marindistrikt. Behovet av densamma synes mig

till fullo styrkt genom vad marinförvaltningen anfört. På grundval av marinförvaltningens

senaste kostnadsberäkningar beräknar jag för ändamålet ett

belopp av 525 000 kronor. Av vad jag nyss anfört framgår, att läget på arbetsmarknaden

bör bliva avgörande för frågan, när arbetet skall igångsättas. Jag

är icke beredd att för närvarande taga slutlig ställning till förläggningsfrågan

men utgår ifrån att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att i denna fråga efter

ytterligare utredning besluta därom.

SJÖMANSKÅREN.

Vissa arbeten i tvättrummen i etablissementet Ankarstierna. För nybyggnadsoch

iståndsättningsarbeten inom detta etablissement ha inom försvarsbeslutets

kostnadsram hittills anvisats tillhopa i runt tal 1 575 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Härav belöpa 890 000 kronor på uppförande av en ny

kasern, sammanlagt omkring 525 000 kronor på skol- och sjukhusbyggnader

samt tillhopa omkring 160 000 kronor på ombyggnad av matinrättning,

anordnande av expeditionslokaler m. m. I förstnämnda belopp ingå således

icke medel för ombyggnad av de äldre förläggningslokalerna inom etablissementet.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen anfört,

att de mest framträdande behoven av renoverings- och ombyggnadsarbeten i

de äldre kasernerna vid ifrågavarande etablissement vore dels iordningställande

och modernisering av tvätt- och toalettanordningarna, dels uppdelning

i mindre enheter av befintliga större logement, vilka nu vore avsedda

för omkring 40 platser. Trots de olägenheter ett bibehållande av de nuvarande

stora logementen innebure, kunde marinförvaltningen dock — med

hänsyn till kostnadsramens i övrigt stora belastning — icke nu föreslå en

total ombyggnad av kasernerna. Däremot borde medel nu beräknas för iordningställande

av erforderliga tvättrum. Kostnaderna därför enligt prisläget

den 1 juli 1941 beräknades till 91 500 kronor. Prisstegringen till den 1 juli

1945 uppskattades till 13 000 kronor.

I öredragande statsrådet har anfört, att, ehuru det varit önskvärt, örn en

mera genomgripande ombyggnad av de äldre förläggningslokalerna inom etablissementet

Ankarstierna kunnat komma till stånd, han i likhet med marinförvaltningen

av kostnadsskäl ansett sig nödsakad föreslå, att arbetena begränsades

till tvätt- och toalettanordningarna. Marinförvaltningens kostnadsberäkningar

linde icke givit statsrådet anledning till erinran. Han beräknar sålunda

för ändamålet i avrundat tal 92 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96.

702 46 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 96.

FLOTTANS SJÖM AN SSKO LA.

Båthamn. För detta ändamål, som av marinförvaltningen upptagits bland

medelsbeboven för budgetåret 1944/45, beräknades, såsom av propositionen

1944: 281 (s. 181) framgår, på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944''45

ett belopp av 200 000 kronor enligt nuprisläge, motsvarande 176 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av nämnda proposition erinrade departementschefen örn att

han vid behandlingen av denna fråga i propositionen 1944: 175 funnit ytterligare

utredning erforderlig rörande sättet för hamnens anläggande och rörande

möjligheterna till ett mindre kostsamt utförande. Särskilt hade möjligheten

synts departementschefen böra undersökas att för hamnanläggningen utnyttja

viss för beredskapsändamål anskaffad materiel, vilken måhända eljest icke

skulle komma till användning under fredsförhållanden. Beloppet örn 200 000

kronor vore därför att betrakta som ett maximibelopp.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har marinförvaltningen,

som verkställt omarbetning av förslaget till utförande av berörda

hamn, bland annat anfört, att kravet på lämplig hamn med förtöjningsplatser

för sjömansskolans småbåtar vore trängande liksom även kravet

på ytterligare förtöjningsplatser för jagare m. fl. Kostnaderna ha av ämbetsverket

liksom tidigare beräknats till 176 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941. Prisstegringen fram till den 1 juli 1945 har beräknats uppgå till

25 000 kronor.

Föredragande statsrådet har i frågan anfört följande.

Enligt vad jag inhämtat har det av marinförvaltningen nu framlagda

omarbetade förslaget till båthamn för flottans sjömansskola uppgjorts i samråd

med Karlskrona stads myndigheter. Med beaktande av den numera föreliggande

utredningen anser jag mig kunna tillstyrka detsamma. Det synes

mig vara av vikt att sjömansskolan i närheten av sin förläggning har tillgång

till en bra och skyddad hamn för sina båtar liksom att antalet förtöjningsplatser

för de till Karlskrona örlogsvarv förlagda fartygen ökas. Efter tillkomsten

av det stora antal fartyg, som under de senaste åren färdigbyggts, förslå

nämligen icke de nuvarande kajutrymmena inom varvet. Marinförvaltningens

kostnadsberäkningar ha icke givit mig anledning till erinran, och jag

beräknar således för ändamålet för nästa budgetår ett belopp av 176 000

kronor.

KARSKRONA ÖRLODSVARV.

Anordningar på grund av den nya varvsorganisationen vid Karlskrona örlogsvarv.

Såsom vid behandlingen i det föregående av frågan örn ombyggnad och

modernisering av vissa administrationsbyggnader å Skeppsholmen anförts

ansåg 1943 års örlogsvarvsutredning, vars förslag låg till grund för 1944 års

riksdags beslut om ny organisation av Stockholms och Karlskrona örlogsvarv,

att en koncentrering borde företagas beträffande de ledande förvaltningsorganen

inom de delar av varven, som icke omfattade marinverkstäderna. Vid

Karlskrona örlogsvarv ansåg utredningen två alternativ kunna komma i fråga,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96. 51

antingen ombyggnad av vissa förut för annat ändamål disponerade utrymmen

eller ock nybyggnad. Av dessa alternativ ansåg utredningen det sistnämnda

vara att föredraga, då därigenom en fullt rationell planering av utrymmena

kunde erhållas. Kostnaderna uppskattades till 530 000 kronor för ombyggnadsalternativet

och 670 000 kronor för alternativet med nybyggnad. I kostnadsbeloppen

ingingo utgifter för inredning, möbler, telefonanläggningar m. m.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen framlagt

resultatet av verkställd utredning i ämnet samt på grundval härav gjort framställning

örn anvisande av medel för vissa av omorganisationen föranledda ombyggnadsarbeten.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna ombyggnadsarbetena ha av marinförvaltningen

beräknats till 333 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941

enligt följande fördelning.

Mönstersalsbyggnaden jämte flyttning av gaslaboratoriet ...... kronor 276 000

Ombyggnad av varvschefens kansli .................................... » 20 300

Flyttning av sjukreserven till blockmakareverkstadsförrådet ... » 36 700

Summa kronor 333 000

Den sammanlagda prisstegringen intill den 1 juli 1945 har beräknats till

47 000 kronor.

Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.

Enligt marinförvaltningens nu framlagda förslag avses kontorslokaler

skola iordningställas inom två intill varandra belägna byggnader för i

huvudsak följande i den nya varvsorganisationen ingående organ, nämligen

varvschefen, cheferna för de militärtekniska avdelningarna, fartygs- och

intendenturavdelningarnas olika sektioner samt varvskansli m. m. Med hänsyn

till att artilleriverkstäderna äro förlagda till varvets östra del samt minock

torpedverkstäderna till den västra har däremot ett sammanförande av

de i vapenavdelningen ingående sektionerna icke ansetts kunna ske. Ehuru

det hade varit önskvärt, örn även vapenavdelningen kunnat sammanföras med

övriga administrationsorgan, anser jag mig med hänsyn till vad marinförvaltningen

anfört icke böra motsätta mig det nu föreliggande förslaget.

Chefen för försvarsdepartementet har vid besök på Karlskrona örlogsvarv

närmare diskuterat förslaget med vederbörande chefer och därvid ansett sig

kunna tillstyrka detsamma. Då vissa av de föreslagna arbetena torde vara att

hänföra till normalt underhåll, beräknar jag, att medelsanvisningen i detta

sammanhang kan begränsas till 310 000 kronor. Jag förutsätter liksom beträffande

motsvarande arbeten vid Stockholms örlogsvarv, att alla möjligheter tillvaratagas

att begränsa kostnaderna.

Marketenteri för Karlskrona örlogsvarvs personal. I sina medelsäskanden för

nästa budgetår har marinförvaltningen äskat medel för iordningställande av

ett marketenteri för Karlskrona örlogsvarvs personal och därvid beräknat kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 till 135 500 kronor. Prisstegringen till

den 1 juli 1945 har beräknats uppgå till 19 000 kronor.

Det har synts föredragande statsrådet önskvärt, att även vid Karlskrona

örlogsvarv arbetarna bereddes ökade möjligheter att, om de så önskade, in
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 96.

taga lagad mat inom varvets område. Det hittillsvarande marketenteriet hade

icke erforderlig kapacitet och vore dessutom beläget på långt avstånd från de

verkstäder, där större delen av varvets arbetarstyrka sysselsattes. Statsrådet

funne sig därför böra tillstyrka marinförvaltningens förslag. Ämbetsverkets

kostnadsberäkningar hade icke givit statsrådet anledning till erinran, och

han beräknade således i avrundat tal 135 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Kaj på Lindholmen. För anordnande av förtöjningsplatser och lokaler för

fartygsdepån vid Karlskrona örlogsvarv beräknade 1941 års försvarsutredning

ett belopp av 785 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Vid

anmälan av propositionen 1942: 210 ansåg jag mig dock kunna utgå från att

dessa arbeten icke skulle komma till utförande under femårsperioden.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen under

framhållande att det med hänsyn till färdigställandet av de nya kryssarna

vore ett trängande behov att erhålla ytterligare förtöjningsplatser på örlogsvarvet

hemställt, att en ny kaj på Lindholmen måtte få utföras så snart

som möjligt. Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 ha beräknats till

260 000 kronor, vartill komma merkostnader på grund av prisstegring intill

den 1 juli 1945, beräknade till 36 000 kronor.

Föredragande statsrådet har, efter att ha lämnat en redogörelse för det med

denna fråga nära sammanhängande spörsmålet örn ordnandet av broförbindelserna

mellan ön Lindholmen och övriga delar av Karlskrona örlogsvarv, i anledning

av marinförvaltningens förenämnda medelsäskande vidare anfört följande.

Det har länge varit ett trängande behov att förbättra förbindelsen mellan

Karlskrona örlogsvarvs huvuddel och dess å Lindholmen belägna del samt

förbättra och utöka förtöjningsplatserna inom örlogsvarvet. I förstnämnda

hänseende har det framstått som ett starkt önskemål att den s. k. skeppsbron

ombygges till en permanent körbar bro. En första etapp av denna ombyggnad

har realiserats med anlitande av de av 1938 och 1939 års riksdagar anvisade

anslagsmedlen genom att sträckan Laget—Lindholmen försetts med en körbar

betongöverbyggnad, grundlagd på träpålar. För återstoden av dessa medel

skall som en andra etapp sträckan Högvakten—Vindbron byggas örn och givas

en mera permanent karaktär. Den tredje etappen, som sålunda avser iordningställande

av sträckan Vindbron—Laget, har marinförvaltningen ansett

kunna uppskjutas till tid efter femårsplanens genomförande.

Genom skeppsbrons ombyggnad erhållas vissa förtöjningsplatser för motortorpedbåtar,

minsvepare och andra mindre fartyg. Större fartyg äro för

närvarande till viss del förtöjda vid Laget. Denna brygga är synnerligen

bristfällig och har dessutom erhållit en olämplig utformning. Den måste

därför rivas inom en nära framtid. Den allmänna utredning rörande förtöjningsplatserna

inom örlogsvarvet, som utförts av marinförvaltningen och som

aktualiserats av att ett flertal fartyg i samband med beredskapens upphörande

återgått till Karlskrona örlogsvarv, har övertygat mig örn behovet av en ny

kajanläggning i stället för Laget. Denna nya kaj, vilken kommer att vara erforderlig

även efter färdigställandet av den av mig i det föregående tillstyrkta

båthamnen för flottans sjömansskola, har föreslagits skola förläggas till

Lindholmen och givas en längd av omkring 160 m och en bredd av omkring

6 m. Vid kajen beräknas en av de nya kryssarna, ett Sverigeskepp

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96

53

samt ytterligare 3 större fartyg och 3 jagare kunna förtöjas. På insidan av

kajen beräknas 13 pråmar kunna förläggas innan eventuell utfyllning äger rum.

Den nya kajen skulle sålunda möjliggöra förtöjning av ett stort antal fartyg.

Dess utformning och placering i örlogsvarvets hamn synes mig välplanerad.

Jag kan därför tillstyrka, att den kommer till utförande. Då icke heller

marinförvaltningens kostnadsberäkningar givit mig anledning till erinran, beräknar

jag för ny kaj på Lindholmen ett belopp av 260 000 kronor.

BLEKINGE KUSTARTILLERIFÖRSVAR OCH KARLSKRONA KUSTARTILLERIREGEMENTE.

Ny värmeanläggning för marketenteriet och östra befäisbyggnaden på Kungsholms

fort. I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 anförde marinförvaltningen,

bland annat, att värmeanläggningen i marketenteribyggnaden å Kungsholms

fort utgjordes av en föråldrad, i underhåll dyrbar ångvärmeanläggning,

vilken icke längre kunde anses motsvara nutida krav på en värmeanläggning,

varför en ombyggnad vore väl motiverad. Härvid borde den nya värmecentralen

så dimensioneras att den kunde leverera värme till den i närheten

liggande östra befäisbyggnaden som i motsats till övriga bostäder på Kungsholms

fort ännu helt saknade värmeledning. Arbetet beräknades bliva utfört

under budgetåret 1946/47.

I medelsäskandena för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt,

att för angivna ändamål måtte beräknas 31 800 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941. Prisstegringen till den 1 juli 1945 beräknas till 6 000 kronor.

Föredragande statsrådet, som inhämtat, att något 100-tal värnpliktiga och

15 å 20 civila personer beräknades komma att vara förlagda på Kungsholms

fort under större delen av vintern, har med hänsyn härtill funnit sig kunna

tillstyrka, att de av marinförvaltningen föreslagna arbetena komme till utförande.

Mot kostnadsberäkningarna har statsrådet icke haft någon erinran,

och har således för ändamålet beräknat ett belopp av i avrundat tal 32 000

kronor.

Västkustens marindistrikt.

GÖTEBORGS ÖRLOGSSTATION OCH GÖTEBORGS ÖRLOGSVARV.

Ombyggnad av underofficersmäss. Föredragande statsrådet har, då de lokaler,

som nu disponerades av underofficersmässen på Nya varvet, vore för små

i förhållande till den nuvarande och blivande personalstyrkan, funnit sig böra

biträda ett av marinförvaltningen framlagt förslag till- anordnande för en kostnad

enligt prisläget den 1 juli 1941 av 53 000 kronor av utökade lokaler för

denna mäss.

GÖTEBORGS KUSTARTILLERIFÖRSVAR OCH ÄLVSBORGS KUSTARTILLERIREGEMENTE.

Förbättringsarbeten i vissa förråd vid Alvsborgs kustartilleriregemente. Under

rubriken Artillerimateriel- och ammunitionsförråd har i det föregående

redogjorts för vissa kostnader för uppförande av förråd inom Stock
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 96.

holms, Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar. Av denna redogörelse

framgår, att 280 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats för

vissa förråd inom Göteborgs kustartilleriförsvar. Dessa förråd, vilka färdigbyggdes

år 1944, äro avsedda för viss artillerimateriel och ammunition.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt

örn anvisande av medel för förbättringsarbeten i vissa av nämnda förråd,

innefattande utförande av betonggolv i desamma. Kostnaderna för dessa arbeten

ha av ämbetsverket beräknats till 25 500 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. Prisstegringen intill den 1 juli 1945 har uppskattats till 3 600 kronor.

Ifrågavarande medelsbehov har uppstått på grund av vissa opåräknade kostnadsökningar

vid förrådens uppförande.

Föredragande statsrådet har, då han funnit det angeläget, att den dyrbara

och delvis ömtåliga materielen förvarades i förråden på betryggande sätt,

ansett sig böra biträda marinförvaltningens hemställan. Statsrådet har således

för ändamålet beräknat ett belopp av i avrundat tal 25 000 kronor.

Komplettering av kajer. För komplettering av kajer vid Göteborgs kustartilleriförsvar

beräknade 1941 års försvarsutredning ett medelsbehov av

50 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Beloppet inräknades även i

det byggnadsprogram för marinen som framlades i propositionen 1942: 210. I

sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt, att

arbetet måtte komma till utförande i två etapper. Marinförvaltningen har beräknat

kostnaderna för arbetena under den första etappen, vilka ansetts böra

utföras under nästa budgetår, till 65 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. Arbetena under den andra etappen, vilka kostnadsberäknats till omkring

135 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge, ha föreslagits skola uppskjutas till

tid efter femårsperioden 1942/47.

Föredragande statsrådet har framhållit, att de av marinförvaltningen föreslagna

arbetena avsåge att hjälpligt iståndsätta den hamnanläggning, som

tillfallit kronan vid förvärv av området vid Elvnabben. Hamnen hade ett utsatt

läge vid Älvsborgsfj orden. Behovet av de av marinförvaltningen föreslagna

åtgärderna belystes av de stormskador, som inträffat sistförflutna höst.

Det syntes statsrådet även önskvärt, att möjlighet skapades att varaktigt förlägga

kustartilleriförsvarets nya båtmateriel i hamnen vid Elvnabben. Statsrådet

funne sig därför böra förorda, att de föreslagna arbetena komme till utförande.

Mot de gjorda kostnadsberäkningarna hade statsrådet ingen erinran,

och för ändamålet syntes således 65 000 kronor böra beräknas.

SAMMANFATTNING.

I följande sammanställning ha angivits de av föredragande statsrådet under

förevarande punkt i propositionen nr 1 anmälda medelsbehoven för byggnadsarbeten

för marinens räkning, avseende budgetåret 1946/47 (prisläget den 1

juli 1941).

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96. 55

Kronor

Allmänt ................................................................................. 1493 000

För Ostkustens marindistrikt gemensamma anläggningar ............ 671 000

Stockholms örlogsstation ......................................................... 76 000

Stockholms örlogsvarv ............................................................ 439 000

Vaxholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente 308 000

Gotlands marindistrikt............................................................... 8 000

För Sydkustens marindistrikt gemensamma anläggningar ............ 525 000

Sjömanskåren ........................................................................ 92 000

Flottans sjömansskola............................................................... 176 000

Karlskrona örlogsvarv ............................................................ 705 000

Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleriregemente 32 000

Göteborgs örlogsstation och Göteborgs örlogsvarv ..................... 53 000

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente 90 000

Summa kronor 4 668 000

Föredragande statsrådet har med hänsyn till vad han i det föregående anfört

förordat anvisande av ett anslag av 950 000 kronor för nästkommande budgetår.

Utskottet övergår härefter till att lämna en redogörelse för de under förevarande

punkt i propositionen nr 121 (s. 51—56) behandlade byggnadsföretagen.

Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsman m. fl. 1941 års

försvarsutredning framhöll beträffande kustartilleriets förvaltningsorganisation,

bland annat, att den omfattande materiel av olika slag, som numera

inginge i samtliga kustartilleriförsvar och som vid genomförande av den

materielanskaffning, som av utredningen föresloges, än ytterligare korn me. att

ökas, borde, framför allt å sjöfronterna, fördelas till uppbörder efter territoriella

grunder. Kustartilleriförsvarschefen underställt område borde därför uppdelas

i lämpligt stora delområden — uppbördsområden — för vilka alltefter

materielens omfattning och art borde avses en eller flera tyguppbördsmän.

Utredningen hade vid beräkningarna av byggnadskostnaderna för den nya

organisationen tagit hänsyn till behovet av tjänstebostäder för sådana uppbördsmän.

Utredningen hade vidare förutsatt, att tyguppbördsmännen skulle

vara uppbördsmän icke blott för tygmaterielen utan även för annan materiel,

t. ex. intendenturmateriel, som förvarades i anslutning till försvarsanstalterna.

Viss underhållspersonal för materielens skötsel och vård borde jämväl vara

förlagd i anslutning till materielen.

I enlighet med förslag av inspektören för kustartilleriet har marinförvaltningen

i sina medelsäskanden för nästa budgetår upptagit medel för iordningställande

av nio bostäder för uppbördsmän och en bostad för tillsynsman.

Kostnaderna härför ha av ämbetsverket beräknats till 385 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. På grund av den i övrigt stora belastningen

av femårsplanens kostnadsram har marinförvaltningen föreslagit, att med uppförandet

av vissa övriga av inspektören för kustartilleriet föreslagna bostäder

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 96.

finge bero till tiden efter nu löpande femårsplan. Kostnaderna för dessa bostäder

lia beräknats till omkring 1 000 000 kronor.

Sedan åt särskild utredningsman uppdragits att verkställa undersökning,

huruvida uppbördsmännen måste vara bosatta på de som regel ensligt belägna

förläggningarna och örn icke bostäder kunde förhyras i de bebyggda trakter,

som läge närmast huvuddelen av vederbörande materieluppbörder, samt därmed

sammanhängande frågor, har utredningsmannen efter verkställd utredning

med skrivelse den 24 januari 1946 överlämnat förslag till anordnande av

bostäder för uppbördsmännen i samtliga kustartilleriförsvar med undantag av

Hemsö kustartilleriförsvar. Beträffande nämnda kustartilleriförsvar har utredningsmannen

anfört, att därstädes av inspektören för kustartilleriet föreslagna

två tjänstebostäder redan vore under uppförande med anlitande av för

marinförvaltningen disponibla medel.

Utredningen utmynnar i förslag till byggnads- och inredningsarbeten m. m.

vid samtliga kustartilleriförsvar utom Hemsö för en beräknad sammanlagd

kostnad av 415 000 kronor enligt nuprisläge. Programmet omfattar för Stockholms

kustartilleriförsvars del uppförande av en tjänstebostad örn tre lägenheter

örn vardera tre rum och kök och i övrigt inredningsarbeten i befintliga

byggnader. För Gotlands kustartilleriförsvar har utredningsmannen föreslagit

uppförande av en tjänstebostad örn 2 rum och kök samt vissa smärre inredningsarbeten.

För Blekinge kustartilleriförsvar har utredningsmannen föreslagit

dels inköp av en mindre egendom, som förhyrts av kronan under beredskapstiden

och vid vilken kronan låtit uppföra en del mindre förråd, samt

inredande av fyra lägenheter i å egendomen befintliga byggnader, dels ock

uppförande av en tjänstebostad, inrymmande tre lägenheter örn vardera tre

rum och kök. För Göteborgs kustartilleriförsvar slutligen har utredningsmannen

föreslagit vissa inredningsarbeten. Utredningsmannen har vidare

föreslagit, att tillsynsmannaarvoden till ett sammanlagt belopp av 5 530 kronor

skola indragas.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

I enlighet med 1942 års försvarsorganisation har kustartilleriet utbyggts

avsevärt under de senare åren. Ett flertal batterier och andra försvarsanstalter

ha anlagts i det yttersta havsbandet och en mycket betydande

anskaffning av delvis dyrbar och svårersättlig materiel har ägt rum.

Större delen av denna materiel kan icke förrådstagas i centrala förråd

dels på grund av beredskapsskäl och dels på grund av att materielen är svårtransportabel

eller fast inbyggd. I och med beredskapens avveckling ha därför

problem uppstått rörande materielens tillsyn och vård. I överensstämmelse

med förslag av 1941 års försvarsutredning ha kustartilleriförsvarsområdena

uppdelats i materielområden, för vilka en eller flera uppbördsmän

avsetts. Inspektören för kustartilleriet har framlagt ett förslag som innebär

bland annat, att bostäder för uppbördsmännen skola iordningställas på de

flesta större försvarsanstalterna. Ett sådant system är ägnat att ingiva betänkligheter

framför allt av ekonomisk och social natur. En avvägning måste

här ske mellan å ena sidan värdet av att uppbördsmännen äro bosatta vid

huvuddelen av sina uppbörder för nedbringande av tidsförluster och kostnader

för resor samt å andra sidan önskvärdheten av att uppbördsmännen

äro förlagda till bebyggda orter med närhet till skolor m. m. Ett fastlåsande

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96. 57

av den relativt nya uppbördsorganisationen genom uppförande av bostadshus

för uppbördsmännen bör vidare undvikas.

Det av inspektören för kustartilleriet framlagda bostadsprogrammet har

ur nu nämnda synpunkter överarbetats av en särskilt tillkallad utredningsman.

Denne har föreslagit, att tre tjänstebostäder, inrymmande sammanlagt sju

lägenheter, skola uppföras, att en mindre egendom skall inköpas och bostäder

inredas i därstädes befintliga byggnader samt att i övrigt inredningsarbeten

skola utföras i kronan tillhöriga byggnader och baracker. De sammanlagda

kostnaderna ha beräknats till 415 000 kronor enligt nuvarande prisläge.

Vid förslagets genomförande kunna tillsynsmannaarvoden till ett sammanlagt

belopp av 5 530 kronor per år inbesparas.

Jag finner mig böra i stort sett förorda utredningsmannens förslag, varvid

jag dock förutsätter, att i förslaget må av Kungl. Majit vidtagas de ändringar

som betingas av pågående undersökningar bland annat inom statens sakrevision.

Redan nu synes kunna konstateras, att den föreslagna tjänstebostaden

örn tre lägenheter vid viss försvarsanläggning i Blekinge kustartilleriförsvar

icke bör komma till utförande. Enligt min uppfattning bör permanent bostad

anordnas för endast en uppbördsman vid ifrågavarande försvarsanläggning.

Denna bostad bör förläggas utom anläggningens område så att den vid behov

kan säljas eller uthyras för privat bruk. Enligt under hand erhållen uppgift

från marinförvaltningen uppkommer en kostnadsbesparing av 35 000 kronor

vid denna begränsning i byggnadsprogrammet.

De totala kostnaderna för anordnande av bostäder för uppbördsmän vid

kustartilleriet skulle härigenom komma att uppgå till högst 380 000 kronor

enligt nuprisläge eller omkring 335 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Av det förstnämnda beloppet belöpa på markinköp omkring 13 000 kronor.

Förråd för ekoradiomateriel. Sedan anskaffad ekoradiomateriel fördelats mellan

armén och marinen, har marinförvaltningen i skrivelse den 18 januari 1946

hemställt om anvisande för marinens del av medel för anskaffande av förrådslokaler

för materielen. Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för förråden,

som äro avsedda att anordnas vid fem olika platser i anslutning till befintliga

förråd, till ett belopp av 44 600 kronor enligt prisläget den 1 juli

1945, inklusive kostnader för administration. Motsvarande kostnader enligt

prisläget den 1 juli 1941 utgöra 39 000 kronor.

I sin nyssnämnda skrivelse har marinförvaltningen anfört, att vissa av

ekoradiomaterielförråden avsetts att sammanbyggas med artilleriförråd

vid Hemsö och Stockholms kustartilleriförsvar. För dessa har ett sammanlagt

belopp av 140 000 kronor enligt nuprisläge beräknats i årets

statsverksproposition. Marinförvaltningen har nu anfört, att vid den slutliga

planeringen av sistnämnda förråd kostnaderna visat sig komma att

uppgå till 184 100 kronor beroende på att en större del av förråden än som

förut beräknats måste utföras som varmförråd och att grundläggningskostnaderna

för ett förråd visat sig komma att bliva större än man ursprungligen

räknat med. Då emellertid en besparing av omkring 35 000 kronor uppstått

vid uppförandet av motsvarande förråd inom Göteborgs kustartilleriförsvar,

har marinförvaltningen hemställt att i första hand få använda denna besparing

för merkostnadernas bestridande. För bestridande av därefter resterande

merkostnader har marinförvaltningen hemställt att få utnyttja ett anslag å

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9H.

50 000 kronor, sona anvisats för vissa mindre byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens

örlogsdepå, vilka av vissa orsaker icke behöva utföras.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Med hänsyn till ekoradiomaterielens ömtåliga natur finner jag det angeläget,

att lämpliga förrådslokaler kunna iordningställas på de skilda platser,

där materielen skall användas. Mot marinförvaltningens förslag i ämnet, som

utarbetats i samråd med arméns fortifikationsförvaltning, har jag ingen erinran.

Då jag ej heller har något att invända mot marinförvaltningens nu

framlagda kostnadsberäkningar, beräknar jag ett belopp av 39 000 kronor för

ändamålet. Härvid förutsätter jag dock, att dispositionsbeslut meddelas först

sedan det klarlagts, att andra förrådsutrymmen icke kunna disponeras för ända

målet.

Jag har icke heller någon erinran mot att merkostnaderna för artilleriförråden

i Hemsö och Stockholms kustartilleriförsvar i enlighet med marinförvaltningens

förslag täckas av besparingar vid uppförandet av motsvarande förråd

inom Göteborgs kustartilleriförsvar och av medel som icke erfordras för

vissa byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens örlogsdepå.

SAMMANFATTNING.

I följande sammanställning ha angivits de av föredragande statsrådet under

förevarande punkt i propositionen nr 121 anmälda medelsbehoven för byggnadsarbeten

för marinens räkning (prisläget den 1 juli 1941).

Kronor

Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsmän ............ 335 000

Förråd för ekoradiomateriel ......................................................... 39 000

Summa 374 000

Till förenämnda statsrådsprotokoll för den 1 mars 1946 har såsom Bilaga 3

fogats en sammanställning av marinens byggnadsprogram, till vilken här torde

få hänvisas. I sistnämnda sammanställning har även upptagits en reserv för

oförutsedda kostnader av 172 550 kronor. I stort sett ha, framhåller föredragande

statsrådet, de för riksdagen framlagda kostnadskalkylerna kunnat hållas.

Statsrådet har emellertid anmält ett mindre överskridande beträffande sjukvårdsanläggningen

vid Göteborgs kustartilleriförsvar på grund av vissa standardförbättringar

i överensstämmelse med numera uppställda krav. Merkostnaden

utgjorde omkring 33 000 kronor; den ursprungligen beräknade kostnaden

uppgick till 328 000 kronor.

I detta sammanhang har statsrådet även anmält, att marinförvaltningen i

skrivelse den 31 januari 1946 preliminärt anmält ökade markkostnader för

Älvsborgs kustartilleriregemente. Då de slutliga kostnaderna ännu icke vore

kända och de beräknade merkostnaderna måhända kunde täckas av besparingar

på byggnadsföretag samt av förutnämnda reserv, har statsrådet emellertid

icke ansett sig i detta sammanhang böra beräkna några medel för ändamålet.

Utskottet lämnar slutligen här nedan en kortfattad redogörelse för riksdagens

år 1945 församlade revisorers berättelse, såvitt avser § 8 i berättelsen

angående förläggningen av Stockholms örlogsbas, innefattande chefen för Ostkustens

marindistrikt, Stockholms örlogsstation och Stockholms örlogsvarv

(Del I, s. 61—71).

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

59

Revisorerna ha till en början redogjort för berörda frågas tidigare behandling,

varav framgår att sedan år 1863 ett stort antal utredningar bedrivits

rörande den lämpligaste platsen inom Stockholms skärgårdsområde för förläggningen

av örlogsbasen.

Då revisorerna ansett det vara av intresse att erhålla uppgift örn samtliga

de kostnader, som under den förstärkta försvarsberedskapen nedlagts på nyoch

ombyggnadsarbeten vid marindistriktet, örlogsstationen och örlogsvarvet

samt de marina anläggningarna å Berga, Hårsfjärdens örlogsdepå och sjökrigsskolan

i Näsby, hade revisorerna hos marinförvaltningen hemställt örn erhållande

av dylika uppgifter. I skrivelse den 23 november 1945 hade emellertid

ämbetsverket anfört bland annat följande:

Det har visat sig, att det kräves ytterligare omfattande utredningsarbete för

att åstadkomma en noggrann kostnadssammanställning. över de många berörda

byggnadsobjekten. Emellertid uppstå vissa svårigheter att utföra en

sådan utredning beroende exempelvis på det förhållandet, att ett stort antal

handlingar förstördes vid jagarbranden å Hårsfjärden under september 1941.

Vid utnyttjande av krigstitlar hava vidare lokalmyndigheterna i enlighet med

givna bestämmelser själva fattat beslut örn utförande av åtskilliga brådskande

arbeten. Dessa beslut hava dessutom ofta varit muntliga eller utfärdats i form

av s. k. signalmeddelanden, varför marinförvaltningen i sådana fall saknar

nödiga verifikationer i skriftväxlingen med lokalförvaltningarna. De av Kungl.

Majit anvisade medlen äro vidare i de flesta fall uppdelade på ett mycket stort

antal olika byggnadsobjekt, och på varje enskilt objekt hava ofta nedlagts

kostnader härrörande från olika anslag.

Genom sammanställning av uppgifter, inhämtade från örlogsvarvet och

Hårsfjärdens örlogsdepå, vilka uppgifter finge betraktas såsom mycket

approximativa, hade revisorerna kommit fram till en total kostnadssumma av

16 miljoner kronor, i vad avser byggnadsarbeten å Skeppsholmen. Härav hade

riksdagen särskilt anvisat 12 miljoner kronor, medan resterande kostnader

täckts med anlitande av medel från förskottsstaten.

Revisorerna ha därefter gjort följande allmänna uttalande.

Frågan om ändrad förläggning av Stockholms örlogsbas Ilar, såsom av den

lämnade redogörelsen framgår, under en avsevärd tidrymd varit föremål för

myndigheternas och statsmakternas uppmärksamhet. I de utredningar i ämnet,

som tid efter annan verkställts, har behovet av en förflyttning av örlogsbasen

från Stockholm mer eller mindre kraftigt understrukits. Beträffande platsen

för den nya förläggningen hava däremot meningarna brutit sig.. Under det

att i tidigare utredningar vissa områden vid Lidingö respektive vid Österskär

utpekats såsom lämpliga ur förläggningssynpunkt, har i det av chefen för

marinen den 24 januari 1939 avgivna betänkandet med förslag rörande plats

i Stockholms skärgård för förläggning av Stockholms örlogsbas Erstavik förordats

såsom plats för en sådan förläggning. Alltsedan krigsutbrottet 1939 har

emellertid arbetet med planläggandet av den nya örlogsbasen fått vila, dock

utan att frågan därmed skulle anses vara avförd från dagordningen. Strävandena

under krigsåren hava i stället inriktats på att med tillvaratagande

av förefintliga resurser i största möjliga grad tillgodose försvarsberedskapens

krav. Avsevärda kostnader hava nedlagts i nybyggnader och moderniseringar

av befintliga anläggningar av olika slag vid örlogsbasen i Stockholm. Dessa

anläggningar hava i flera fall erhållit permanent karaktär. Jämsides med

dessa byggnadsarbeten hava pågått och pågå arbeten för utflyttning av vissa

s. 60 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Utskottet.

60

till Stockholms örlogsbas anknutna skolor och utbildningskurser. Sålunda har

sjökrigsskolan numera förlagts till Näsby, och vissa andra skolor äro avsedda

att utflyttas till Berga vid Hårsfjärden. För nämnda ändamål hava medel anvisats

till betydande belopp.

Revisorerna finna det anmärkningsvärt, att marinförvaltningens bokföring

icke varit ordnad på sådant sätt, att ens någorlunda exakt uppgift kunnat

lämnas å de kostnader, som under beredskapsåren sammanlagt nedlagts å

anläggningarna vid örlogsbasen och vid Hårsfjärdens örlogsdepå. Följaktligen

har det icke heller varit möjligt att erhålla uppgift å fördelningen av dessa

kostnader å dels medel, som särskilt anvisats av riksdagen, och dels sådana,

som utgått från förskottsstaten. Såvitt revisorerna kunnat finna, har dock

en betydande del av kostnaderna för de permanenta anläggningarna bestritts

från förskottsstaten.

De under krigsåren sålunda vidtagna åtgärderna synas revisorerna, även

om de betingats av rådande extra ordinarie förhållanden, i vissa hänseenden

ha varit ägnade att föregripa resultatet av utredningen örn örlogsbasens förflyttning.

Särskilt må erinras om den i en tidigare utredning hävdade uppfattningen,

att de olika anläggningarna lämpligen borde förläggas i nära

grannskap av varandra, då därigenom personalen bättre skulle kunna utnyttjas.

Denna synpunkt kan knappast sägas ha ägnats tillbörlig uppmärksamhet

vid de åtgöranden med avseende å örlogsbasens förläggning, som under de

senaste åren ägt rum. Genom utflyttningen åt olika håll av skolor och utbildningsanstalter

hava sålunda möjligheterna till en samlad förläggning av

örlogsbasen tillspillogivits. Enligt revisorernas mening bör, innan ytterligare

medel för mera bestående anläggningar anvisas till örlogsbasen, frågan om

dess framtida förläggning hava bringats till sin lösning.

Förklaringar hava avgivits av chefen för marinen och marinförvaltningen

(Del II, s. 77—81).

I överensstämmelse med den under punkten 1 angivna beräkningsgrunden

för bestämmande av kvotanslagens storlek tillstyrker utskottet, att marinens

anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. för nästa budgetår bestämmes till

950 000 kronor.

Under förevarande punkt har föredragande statsrådet anmält vissa marinen

berörande byggnadsarbeten för tiden intill utgången av budgetåret 1946/47,

vilka avses komma till utförande inom ramen för 1942 års försvarsbeslut. Till

bedömande föreligger däribland ett flertal förslag till ombyggnads- och förbättringsarbeten

å Skeppsholmen. Utskottet har till följd härav funnit lämpligt

att i detta sammanhang behandla riksdagens år 1945 församlade revisorers

under § 8 i revisionsberättelsen framställda erinringar rörande förläggningen

av Stockholms örlogsbas. Revisorerna hava därvid, bland annat, uttalat vissa

farhågor för att utförandet av ny- och ombyggnadsarbeten vid Stockholms

örlogsbas skulle vara ägnat att föregripa eventuellt framtida beslut örn örlogsbasens

förflyttning. Med anledning härav vill utskottet vad beträffar de nu

till utförande föreslagna arbetena vid örlogsbasen framhålla, att utskottet vid

sin ingående prövning av ett vart av ifrågavarande medelsbehov funnit, att de

föreslagna åtgärderna få anses vara av förhållandena påkallade. Vid besök

å Skeppsholmen har utskottet ytterligare kunnat övertyga sig härom. Utskottet

kan med hänsyn till arbetenas art och omfattning ej denna gång finna

några som helst betänkligheter ur de av revisorerna angivna synpunkterna

böra möta mot att dessa arbeten nu komma till utförande. Utskottet förut
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96. 61

sätter emellertid, att Kungl. Maj:t i fråga om Skeppsholmens framtida bebyggelse

noga beaktar de synpunkter, som framförts av statsrevisorerna.

Yad revisorerna i övrigt under nu omhandlade paragraf anfört synes icke

påkalla något särskilt yttrande från utskottets sida.

I fråga örn övriga under marinens anslag till vissa byggnadsarbeten m. m.

anmälda byggnadsbehov har utskottet funnit sig böra giva sin anslutning till

vad statsrådet därvid föreslagit. De av statsrådet verkställda kostnadsberäkningarna

torde böra godtagas. I enlighet härmed böra kostnaderna för de av

statsrådet föreslagna byggnadsarbetena beräknas — med utgångspunkt i prisläget

den 1 juli 1941 — till sammanlagt 5 083 400 kronor.

Under åberopande av det anförda och under hänvisning i tillämpliga delar

till vad utskottet uttalat under punkten 1 får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kronor;

b) medgiva, att i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten,

bil. 3, s. 39—84) och i propositionen nr 121 (s. 51—56) angivna

byggnadsföretag må komma till utförande med anlitande av berörda

anslag, i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från

av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

6:o) Depåförläggning för sjökarteverket på Beckholmen. Kungl. Maj:t har i

propositionen nr 121 (punkt 6, s. 57—61) föreslagit riksdagen att till Depåförläggning

för sjökarteverket på Beckholmen för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av 209 000 kronor.

Sjökarteverket disponerar för närvarande 7 sjömätnings- och undersökningsfartyg,

37 motorbåtar för mätningsändamål samt 47 mindre skeppsbåtar, johar

och arbetsekor. Under våren 1946 väntas ett under byggnad varande nytt kustsjömätningsfartyg

bliva färdigt. För uppläggning av fartygen disponerar sjökarteverket

å nordvästra delen av Skeppsholmen en kajsträcka örn cirka 50 meters

längd. Båtarna förvaras vintertid å den till Djurgården förlagda delen av

örlogsvarvet dels i ett av flottans båtskjul, dels i det fria. Fartygsuppbördema,

som till större delen ilandtagas efter mätningssäsongens slut, förvaras på olika

ställen på Skeppsholmen i av marinen upplåtna lokaler, nämligen dels i det

s. k. slupskjulet, dels i det s. k. råseglarhuset, dels ock i skilda lokaler i närheten

av verkets huvudbyggnad. I skyddsrumslokalerna i ämbetsbyggnaden

ha inhysts snickare- och tackelverkstäder, i vilka reparationer å inredningar

och utrustningar kunna företagas.

I den utredning rörande sjökarteverket som utförts genom statens organisationsnämnd

sommaren och hösten 1944 föreslogs bland annat, att den för

det dåvarande under sjömätningsavdelningen anordnade materieldetaljen

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 96.

skulle utbrytas därur och bilda en direkt under verkschefen lydande teknisk

avdelning, som skulle handhava verkets fartygs-, maskin- och materieluppbörder

samt dessutom svara för verkets byggnader, brand- och luftskydd.

En av organisationsnämnden tillkallad sakkunnig hade upprättat ett förslag

till anordnande av lämpliga arbets- och förrådslokaler för sjökarteverket.

Enligt detta skulle det s. k. råseglarhuset på Skeppsholmen ställas till sjökarteverkets

förfogande och inredas till arbets- och förrådslokaler för en

kostnad av 80 000 kronor. I gengäld skulle för marinen på Skeppsholmen

uppföras en ny förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av 250 000 kronor.

Vidare hade föreslagits att en båthall skulle uppföras för sjökarteverkets

båtar på Galärvarvet för en ungefärlig kostnad enligt ett av marinförvaltningen

förordat alternativ av 290 000 kronor. I denna båthall skulle även

inredas servicelokaler för motorer.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår framlade styrelsen för sjökarteverket

ett av t. f. chefen för sjökarteverket i skrivelse den 18 augusti 1945

upprättat förslag till anordnande på Beckholmen av en depå för uppläggning

av sjökarte verkets fartyg, båtar och därtill hörande uppbörder. Kostnaderna

härför beräknades till 170 000 kronor. Verkschefen har vid avgivandet av

nämnda förslag uppgivit, att den betydande kostnadsminskningen mot det

tidigare utarbetade förslaget berodde i huvudsak dels på att det tidigare förslaget

innebar, att verkets båtar skulle förvaras under tak, medan det nu framlagda

förslaget innebar täckning av båtarna med lämmar, och dels på att det

tidigare ej varit känt att det nu föreslagna området på Beckholmen skulle

kunna disponeras för ifrågavarande ändamål. Därstädes befintliga utrymmen

kunde för en jämförelsevis ringa kostnad iordningställas för den föreslagna

depån.

Sedan verksledningen erhållit uppdrag att underkasta det framlagda förslaget

förnyad prövning, har styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 23

januari 1946 framlagt ett överarbetat förslag till depåförläggningens ordnande

på Beckholmen på områden som stå under marinförvaltningens vård och förvaltning.

Kostnaderna för den föreslagna depåförläggningen ha beräknats till

209 000 kronor enligt följande sammanställning.

1. Administrationsbyggnad ............................................. kronor 75 000

2. Reparation av befintligt skjul ....................................... » 23 000

3. Täckning av båtar ...................................................... » 8 000

4. Bryggor m. m............................................................. » 50 500

5. Oljekällare och färgförråd ............................................. » 5 500

6. Slipanordning ............................................................ » 30 000

7. Diverse utrustning ...................................................... » 5 900

+ 10 % oförutsett å posterna 2, 3, 4 och 6 ..................... » 11150

Summa kronor 209 050

Kostnaderna hava baserats på nu gällande priser. Omräknad till 1941 års

prisnivå, som beräknats ha legat 14 % lägre än den nuvarande, utgör den sammanlagda

kostnaden för depåanläggningen 183 377 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

63

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Som framgår av den lämnade redogörelsen äro de nuvarande möjligheterna

till förvaring och vård av sjökarteverkets materiel icke tillfredsställande. För

närvarande förvaras fartyg, båtar och uppbörder på ett 10-tal ställen på

Skeppsholmen, örlogsvarvet och på privata varv. Detta medför kostsamma och

tidsödande transporter, varjämte personalen i stor utsträckning måste utnyttjas

för övervakande och improduktiva uppgifter. Svårigheter uppstå

även att effektivt utnyttja och leda arbetarpersonalen.

Genom en koncentrering av verksamheten bortfalla dessa olägenheter. En

dylik koncentrering underlättas genom den av föregående års riksdag beslutade

nya avdelningsindelningen av sjökarteverket, varigenom bland annat

den tidigare under sjömätningsavdelningen anordnade materieldetaljen utbrutits

därur och ombildats till en fristående teknisk avdelning.

Det förslag, som i angivet syfte upprättats av en av organisationsnämnden

tillkallad sakkunnig och sedan överarbetats av marinförvaltningen, syntes

mig vara alltför kostsamt, då det förutsatte byggnadsarbeten för omkring

620 000 kronor. Sjökarteverket erhöll därför uppdrag att söka reducera kostnaderna.

Det nu föreliggande förslaget har kostnadsberäknats till 209 000

kronor och innebär anordnande av en särskild depåförläggning för sjökarteverket

på Beckholmen på kronan tillhörig mark. Härigenom skulle i stort

sett all sjökarteverkets materielvårdande verksamhet kunna sammanföras till

en plats. Möjligheter skulle även uppstå för översyn och reparationer av

verkets båtmotorer i betydligt större utsträckning än tidigare. Styrelsen för

sjökarteverket har vid en försiktig beräkning uppskattat de årliga besparingarna

genom den föreslagna anläggningen till 18 500 kronor.

Förvaring av båtarna utomhus under skydd av lämmar anser jag icke behöva

ingiva betänkligheter ur materielvårdssynpunkt. Jag finner den föreslagna

anläggningen väl ägnad att fylla sitt ändamål och, då jag icke har

något att erinra mot de senaste kostnadsberäkningarna, anser jag mig böra

förorda, att medel anvisas för den föreslagna depåanläggningen. För ändamålet

torde böra anvisas ett särskilt investeringsanslag. Kostnaderna synas

icke böra belasta den för marinens byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen

men böra till den del de motsvara kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941

inräknas inom den för försvarets femårsplan beräknade allmänna kostnadsramen.

I annat sammanhang föreslår jag den minskning av sjökarteverkets

löpande anslag, som bifall till föreliggande förslag möjliggör.

Med hänsyn till de olägenheter, som äro förbundna med det nuvarande

sättet för förvaring och vård å ett flertal olika ställen av sjökarteverkets materiel,

finner utskottet en koncentrering av denna verksamhet böra komma till

stånd. Utskottet har härvid i likhet med föredragande statsrådet ansett sig

kunna godtaga det av styrelsen för sjökarteverket till 209 000 kronor enligt

nuvarande prisläge kostnadsberäknade förslaget till anordnande av en särskild

depåförläggning för sjökarteverket å kronan tillhörig mark på Beckholmen.

Utskottet tillstyrker därför, att ett särskilt investeringsanslag å

209 000 kronor anvisas för ändamålet. Såsom anförts av statsrådet böra kostnaderna

icke belasta den för marinens byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen

men böra till den del de motsvara kostnaderna enligt prisläget den 1

juli 1941 inräknas inom den för försvarets femårsplan beräknade allmänna

kostnadsramen.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Depåförläggning för sjökarteverket på

Beckholmen för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 209 000 kronor.

Flygvapnets delfond.

7:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under kapitalbudgeten (bilaga 3, punkt 11, s. 86—105 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit

riksdagen att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 28 500 000 kronor, dels ock medgiva, att i

nämnda statsrådsprotokoll (s. 88—104) angivna byggnadsföretag må komma

till utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke

kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 121 (punkt 7, s. 61—78 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars 1946)

föreslagit riksdagen medgiva, att i sistnämnda statsrådsprotokoll angivna

byggnadsföretag m. m. må komma till utförande samt att kostnaderna härför

må bestridas med anlitande av förenämnda i årets statsverksproposition under

försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, för budgetåret 1946/47 äskade

investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Utskottet redogör här nedan för de under förestående punkt i statsverkspropositionen

behandlade byggnadsföretagen.

I enlighet med de i det föregående berörda budgettekniska principerna har

riksdagen enligt skrivelse 1945:154 dels till Vissa byggnadsarbeten m. m.

under försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, för budgetåret 1945/46

anvisat ett investeringsanslag av 34 000 000 kronor, dels ock medgivit, att

ifrågavarande anslag må överskridas — förutom med belopp, som erfordras

för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring i förhållande till

prisnivån den 1 juli 1941 — inom ramen av ett för budgetåren 1943/47 för

byggnadsföretag m. m. under flygvapnets delfond beräknat belopp av

119 085 000 kronor.

I sm skrivelse angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten

för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen framlagt förslag örn ett flertal

nja byggnadsobjekt, som icke tidigare förutsetts eller av statsmakterna godkänts.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna arbetena, enligt prisläget den

1 juli 1941, ha beräknats till sammanlagt 8 341 000 kronor inberäknat utgifter

för administration m. m. Flygförvaltningen har emellertid framhållit,

att dessa nytillkomna utgiftsändamål motsvaras av nedskärningar av anslagsposter

för andra ändamål och att härigenom utrymme för det ökade

anslagsbehovet beretts inom den för flygvapnets byggnadsarbeten m. m.

under femårsperioden fastställda kostnadsramen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

65

Flygförvaltningen har erinrat om svårigheten att vid planerande av ett

byggnadsarbete kunna överblicka de slutliga kostnaderna för detsamma. Flygiörvaltningen

kunde emellertid redan nu med säkerhet avgöra, att de medel, som

ställts eller komme att ställas till ämbetsverkets förfogande för det i femårsplanen

ingående byggnadsprogrammets genomförande, skulle visa sig tillräckliga,

även örn jämkningar mellan de olika byggnadsföretagen kunde visa sig

erforderliga.

Flygförvaltningen har vidare anmält, att minskningen av värnpliktskadrerna

de närmaste åren medfört, att vissa i 1942 års försvarsbeslut beräknade utökningar

av förläggningsutrymmen för närvarande syntes överflödiga. Sålunda

kunde förläggning för kadetter och aspiranter vid Roslagens, Hallands,

Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt vid Skånska flygflottiljen ordnas

inom de för övrigt manskap avsedda utrymmena. Likaså vore utökningar

av förläggningsutrymmena för manskap vid krigsflygskolan och Skaraborgs

flygflottilj icke längre erforderliga.

Flygförvaltningen har anmält behov av utökning av kommandocentralerna

vid Jämtlands, Västgöta, Svea, Skaraborgs och Göta flygflottiljer, därvid kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 25 000 kronor för envar

av Jämtlands, Västgöta och Svea flygflottiljer, till 20 000 kronor för Skaraborgs

flygflottilj och till 10 000 kronor för Göta flygflottilj. Härtill komma

kostnader för administration.

Flygförvaltningen har vidare verkställt en beräkning rörande merkostnader

å markförvärv, som föranletts av prisstegring efter den 1 juli 1941. Ifrågavarande

merkostnader ha angivits till 743 000 kronor.

Föredragande statsrådet har ansett sig kunna biträda flygförvaltningens förslag

om utbyggnad av kommandocentralerna vid ett flertal flottiljer. Ur säkerhetssynpunkt

vore det nämligen angeläget, att flygsäkerhetsorganen erhölle

tillräckligt stora och ändamålsenligt disponerade lokaler. Statsrådet komme

därför i det följande att för respektive förband utan särskild motivering beräkna

medel för detta ändamål.

Vid tidigare verkställda beräkningar rörande belastningen å försvarsbeslutets

kostnadsram för kapitalinvesteringar hade, framhåller statsrådet, förutsatts,

att särskilda prisstegringstillägg icke skulle anvisas för eventuellt uppkomna

prisstegringar å markförvärv. Avsteg från de sålunda tillämpade grunderna

syntes icke nu böra göras.

Statsrådet har vidare framhållit, att vid bifall till vad han i det följande

föresloge en viss reserv komme att kvarstå odisponerad inom den i försvarsbeslutet

fastställda kostnadsramen för flygvapnets byggnadsarbeten m. m. I

vad mån denna reserv komme att bliva erforderlig under femårsperioden syntes

lättare kunna bedömas, sedan ställning tagits till samtliga av flygförvaltningen

anmälda medelsbehov.

Statsrådet har därefter övergått till behandlingen av de särskilda byggnadsföretag,

till vilka han redan vid anmälan av statsverkspropositionen ansett sig

kunna taga ställning och vilka borde utföras med anlitande av ifrågavarande

anslag.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96.

702 46 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Västmanlands flygflottilj (Hässiö). I sina medelsäskanden för nästa budgetår

har flygförvaltningen för denna flottilj framlagt förslag rörande följande

byggnads- och anläggningsarbeten, nämligen musikbyggnad (40 000 kronor),

gymnastikbyggnad jämte bastuavdelning (320 000 kronor), idrottsplats (60 000

kronor), skjutbana för handvapen, försedd med anordningar för rörliga skjutmål

(72 500 kronor), iordningställande av norra delen av flygfältet (76 000

kronor), invallning av viss del av flygfältet jämte pumpstation (55 000 kronor)

samt flyttning av lokaler för kommandocentral (50 000 kronor). Härtill

komma kostnader för administration. Vidare har ämbetsverket i detta sammanhang

anmält, att vissa merkostnader uppstått vid markförvärv för flottiljens

byggnadsområde.

I skrivelse den 10 september 1945 har flygförvaltningen vidare hemställt,

att för inredning av manskapsbibliotek m. m. vid Västmanlands flygflottilj

få utnyttja ett överskott, som tack vare förmånliga entreprenadanbud uppstått

å medel, avsedda för uppförande av manskapsmäss vid flygflottiljen.

Flygförvaltningen har erinrat örn att 1940 års militära socialvårdskommitté

framhållit angelägenheten av att lämpliga fritidslokaler stöde till manskapets

förfogande vid de militära fredsförläggningsplatserna. Ämbetsverket har uppgjort

förslag till inredning av föreslagna lokaler på manskapsmässens vind

samt beräknat kostnaderna inklusive kostnader för administration vid 12 000

kronor enligt nu rådande prisläge.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

På tidigare anförda skäl kan jag ej föreslå att medel beräknas för musikbyggnad,

gymnastikbyggnad med bastuavdelning samt idrottsplats.

Vid anmälan av 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,

s. 96) anförde jag beträffande det av flygförvaltningen framlagda förslaget

till ny skjutbana, försedd med anordningar för rörliga skjutmål, att

jag med hänsyn bland annat till att flottiljen fortfarande kunde disponera

en befintlig skjutbana vid Viksäng icke ansåge mig kunna tillstyrka,

att medel för det dåvarande beräknades för detta ändamål. Sedan numera

närmare erfarenheter vunnits rörande användningen av skjutbanan vid Viksäng

och det därvid visat sig förenat med olägenheter att använda denna skjutbana

gemensamt med flygvapnets centrala skolor i Västerås, anser jag mig

icke längre böra motsätta mig, att medel anvisas för anläggande av ny skjutbana

vid flottiljens nya etablissement vid Hässiö. Härigenom vinnas vissa besparingar

av transportkostnader, varjämte övningstiden effektivare kan utnyttjas.

Mot de för arbetena beräknade kostnaderna, 72 500 kronor, har jag

intet att erinra.

Det föreslagna arbetet med iordningställande av norra delen av flygfältet

torde, sedan flygflottiljen numera tilldelats modernare flygplan, vilka kräva

längre start- och landningsträckor, av flygsäkerhetsskäl böra komma till utförande.

Jag beräknar kostnaderna härför i enlighet med flygförvaltningens

förslag till 76 000 kronor. Likaså vill jag tillstyrka, att ett belopp av 55 000

kronor beräknas för invallning av flygfältet mot Mälaren jämte anordnande

av pumpstation. Då den nuvarande dräneringen uppenbarligen icke är till

fyllest för den närmast Mälaren belägna delen av flygfältet, synas de föreslagna

anordningarna vara erforderliga för att denna del skall kunna utnyttjas

för sitt ändamål.

Med flyttningen av kommandocentralen anser jag däremot böra anstå,

till dess ståndpunkt har tagits till frågan om utbyggnad av ett flygstråk över

den plats, där kommandocentralen nu är belägen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1)6.

67

Merkostnaderna för förvärv av mark för flottiljens byggnadsområde äro

som framgår av flygförvaltningens redogörelse föranledda av att en inom

området befintlig grusförekomst visat sig lia högre värde än tidigare beräknats.

Sedan kostnaderna för markförvärvet nu blivit slutgiltigt fastställda,

torde till täckande av de slutliga kostnaderna det av flygförvaltningen angivna

beloppet, 455 600 kronor, böra beräknas.

Jag finner mig slutligen böra tillstyrka flygförvaltningens förslag till anordnande

av biblioteks- och studielokaler på manskapsmässens vind. Särskilda

medel behöva dock icke beräknas för nämnda ändamål, då kostnaderna enligt

uppgift av flygförvaltningen kunna rymmas inom medel, som anvisats för uppförande

av manskapsmässen.

I enlighet med det anförda beräknar jag således för byggnadsarbeten m. m.

vid Västmanlands flygflottilj för nästa budgetår ett sammanlagt belopp av,

inberäknat administration, 12 000 kronor, (72 500 + 76 000 + 55 000 + 12 000

+ 455 600=) i avrundat tal 671 000 kronor.

Roslagens flygflottilj (Hägernäs). Flygförvaltningen har för nästa budgetår

äskat medel för följande ändamål, nämligen båthus (15 000 kronor), komplettering

av vattenverk (35 000 kronor) och förvärv av vissa markområden (100 000

kronor). Härtill komma kostnader för administration.

Som motivering till medelsbehovet för förvärv av vissa markområden

har flygförvaltningen erinrat örn att Kungl. Majit genom beslut den 5

september 1941 och den 2 oktober 1942 föreskrivit, att två områden invid

flottiljens område vid Hägernäs skulle tagas i anspråk med stöd av allmänna

förfogandelagen. Det ena området, som omfattade omkring 1,7 hektar, hade

avsetts för uppförande av motorprovningsbock m. m. och på det andra, vilket

innehölle en areal av omkring 6 hektar, skulle en skjutbana anläggas för

flottiljen. På grund av den centralisering av motorprovtjänsten vid flygvapnet,

för vilken redogörelse lämnats i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 2, s. 93 f.) och mot vilken riksdagen (skrivelse nr 154)

icke haft någon erinran, hade den ursprungligen planerade provbocksanläggningen

icke kommit till utförande. Området hade i stället tagits i anspråk

för ett motorförråd, försett med enklare anordningar för provning av

flygmotorer samt vissa andra byggnadsändamål. På grund härav vore områdets

återställande till ägaren numera uteslutet.

I skrivelse den 30 november 1945 har flygförvaltningen återkommit till

frågan örn markförvärven och därvid anfört i huvudsak följande.

Förhandlingar med ägaren till ifrågavarande områden hade numera slutförts.

Denne hade därvid förklarat sig villig att sälja det mindre området mot

en köpeskilling av två kronor per kvadratmeter. Då detta område omfattade omkring

1,7 hektar, skulle köpeskillingen således uppgå till omkring 34 000

kronor enligt nuprisläge eller till 30 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. En av flygförvaltningen anlitad värderingsman, som hade erfarenhet

av fastighetsvärden i Stockholmstrakten, hade i ett skrivelsen bifogat utlåtande

tillstyrkt godtagande av nämnda pris. Det större området, på vilket

skjutbanan vore belägen, vore ägaren emellertid icke villig att överlåta till

kronan, då området vore synnerligen välbeläget i närheten av järnvägshållplats

och väl ägnat för bebyggande och skjutbanans belägenhet på området

verkade hämmande på exploateringen av omgivande områden, liksom på

ortens naturliga utveckling över huvud. Ägaren hade emellertid förklarat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9t>.

()8

sig villig att till kronan vederlagsfritt överlåta ett annat för skjutbana lämpligt

område, där en skjutbana skulle vålla mindre olägenheter för samhällsbildningen.

Detta område omfattade omkring fem hektar och vore beläget

omkring 300 meter norr örn den nuvarande skjutbanan. Arméns fortifikationsförvaltnings

skjutbaneofficer hade funnit det erbjudna området väl lämpat

för anläggande av en tillfredsställande skjutbana och chefen för flygstaben

hade icke haft något att erinra mot en förflyttning av skjutbanan till detta

område. Kostnaderna härför hade av flygförvaltningen beräknats till 80 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Flygförvaltningen hade funnit flyttning

av skjutbanan på angivna villkor vara det för kronan förmånligaste.

Med anledning av vad sålunda förekommit hade förvaltningen med ägaren

till ifrågavarande områden under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande

träffat avtal örn förvärv av det mindre området till ett pris av två kronor per

kvadratmeter samt övertagande av nyssnämnda område för anläggning av en

skjutbana. Riksdagen hade efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 2, s. 94) anvisat 10 000 kronor för anordningar

för skjutning mot rörliga skjutmål vid bland annat Roslagens flygflottilj,

vilket belopp inginge i förenämnda kostnader av 80 000 kronor.

Föredragande statsrådet har i fråga örn flygförvaltningens förevarande anslagsäskanden

anfört följande.

Enligt vad jag inhämtat användas båtarna vid Roslagens flygflottilj, vilken

är utrustad med sjöflygplan, huvudsakligen såsom beredskapsbåtar för sjöräddningstjänst,

personaltransporter och bogsering av flygplan samt såsom

tankbåtar för tankning av flygplan. Då det är angeläget, att dessa båtar

kunna hållas i gott stånd och att de omedelbart efter islossningen kunna tagas

i bruk, finner jag mig böra tillstyrka att det av flygförvaltningen angivna

beloppet, 15 000 kronor, beräknas för ett båthus. Även behovet av komplettering

av vattenverket finner jag såväl ur hygieniska synpunkter som med

hänsyn till brandsäkerheten vara välmotiverat. Ett förslag örn anslutning av

Roslagens flygflottilj till Täby kommuns vattenledningsnät har visat sig bliva

alltför dyrbart. Jag beräknar därför, med godtagande av flygförvaltningens

kostnadsberäkning, för detta ändamål 35 00Ö kronor.

Yad därefter beträffar de föreslagna markförvärven vill jag erinra om att

det markområde, varå förläggningen för Roslagens flygflottilj anordnats, förvärvades

år 1936 genom expropriation. Området ansågs då vara tillräckligt

stort för den dåvarande flottiljens behov. Flottiljen har emellertid sedermera

ökats ut med påföljd att området blivit väl litet. Då fråga uppkom

örn uppförande av en provbocksanläggning, som måste ligga i närheten av

flottiljens tygverkstad, och anläggande av en skjutbana, fanns därför ingen

möjlighet att förlägga dessa anläggningar inom flottiljens område. I anledning

därav togos med stöd av förfogandelagen provisoriskt i anspråk ett

mindre område omedelbart intill tygverkstaden för provbocksanläggningen

och ett större område på längre avstånd från flottiljens område för skjutbanan.

Det mindre området är ägaren nu villig att sälja för ett pris av två

kronor per kvadratmeter. Då priset synes godtagbart, tillstyrker jag, att

34 000 kronor anvisas för ifrågavarande markförvärv.

Enär skjutbanan med sin nuvarande förläggning verkar hindrande för den

tomtexploatering, som nu är planerad för det kringliggande området, har

markägaren erbjudit sig att vederlagsfritt upplåta annan mark för skjutbana.

Gynnsamma betingelser föreligga för anläggande av en skjutbana på den

föreslagna platsen. Då utredning i ärendet visat, att en expropriation av

skjutbanans nuvarande mark med säkerhet skulle medföra minst samma kostnader

som flyttning av skjutbanan, anser jag mig böra tillstyrka, att mark
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

69

ägarens önskemål örn flyttning av skjutbanan tillmötesgås. Jag förutsätter,

att den nya skjutbanan gives en sådan utformning att den blir tillräcklig

även för sjökrigsskolans totala behov. Härigenom kunna nämligen kostnader

för transporter av sjökrigsskolans elever till Järvafältets skjutbanor för

övningsskjutningar inbesparas.

I vad mån de med ifrågavarande flyttning av skjutbanan förenade kostnaderna

äro av karaktär att böra bestridas från avvecklingsanslag, kan jag i

brist på närmare utredning icke nu bedöma. Jag beräknar därför tills vidare

under förevarande anslag hela det för ändamålet äskade beloppet, 70 000

kronor.

I enlighet med det anförda beräknar jag således för Roslagens flygflottilj

för nästa budgetår ett belopp, inberäknat kostnader för administration, av

(15 000 + 35 000 + 34 000 + 70 000 + 9 000 =) 163 000 kronor.

Ostgöta flygflottilj (Malmen). Flygförvaltningen har för nästa budgetår beträffande

Östgöta flygflottilj föreslagit uppförande av gymnastikbyggnad

(200 000 kronor) och förrådshangar (155 000 kronor). Härtill komma kostnader

för administration.

Föredragande statsrådet har, då de sammanlagda kostnaderna för flygplanförråd

och förrådshangarer icke överstege det i försvarsbeslutet beräknade

beloppet och då det nu framlagda förslaget innebure ett slutligt genomförande

av det program för förrådsorganisationen, som godkändes av 1945

års riksdag, funnit sig böra biträda förslaget. Mot kostnadsberäkningarna

har statsrådet icke funnit anledning till erinran.

Då statsrådet ej heller för Östgöta flygflottilj kunde tillstyrka medelsanvisning

för gymnastikbyggnad, beräknade han således för flottiljen för nästa

budgetår ett belopp av, inberäkna! administration, (155 000 + 9 000 =) 164 000

kronor för uppförande av förrådshangar.

Jämtlands flygflottilj (Frösön). För denna flottilj har flygförvaltningen för

nästa budgetår föreslagit följande byggnadsarbeten, nämligen gymnastikbyggnad

(210 000 kronor), vissa flygfältsarbeten m. m. (650 000 kronor), inomhusskjutbana

(35 000 kronor), sprutmålningsverkstad (40 000 kronor) samt

utökning av kommandocentral (25 000 kronor). Härtill komma kostnader för

administration.

Efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 99 f.) beräknade riksdagen (skrivelse nr 154) 1 260 000

kronor för utbyggnad av start- och landningsbanor på Jämtlands flygflottiljs

flygfält. Beloppet avsågs för utbyggnad av bansträckningen öst—väst till

1 500 meters längd samt för anläggande av en permanent rullbana av 30 meters

bredd längs denna sträckning. I förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1945/46 har bland annat upptagits utvidgning av nämnda stråk till

2 000 meter jämte permanent rullbana på utvidgningsområdet.

Föredragande statsrådet har förklarat sig icke kunna för närvarande tillstyrka

uppförande av gymnastikbyggnad och ej heller anordnande av inomhusskjutbana.

Do nyligen beslutade arbetena för utbyggnad av det östvästliga

flygstråket syntes statsrådet böra fullföljas, innan beslut fattades örn

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 96.

ytterligare arbeten på flygfältet. Av flygförvaltningen anförda skäl hade däremot

övertygat statsrådet om behovet av en ny sprutmålningsverkstad. Statsrådet

har vidare under hänvisning till vad han inledningsvis anfört biträtt

förslaget örn utbyggnad av kommandocentralen.

I enlighet med det anförda har statsrådet, med godtagande av flygförvaltningens

kostnadsberäkningar, för Jämtlands flygflottilj, inklusive kostnader

för administration, beräknat ett belopp av (40 000 + 25 000 + 4 000 =) 69 000

kronor.

Västgöta flygflottilj (Karlsborg). För nästa budgetår har flygförvaltningen

för denna flygflottilj föreslagit att medel anvisas för dränering av flygfältet

(75 000 kronor) och utbyggnad av kommandocentral (25 000 kronor). Härtill

komma kostnader för administration.

Efter förslag av Kungl. Majt i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 102) beräknade riksdagen (skrivelse nr 154) 35 000 kronor

för dräneringsarbeten å flygfältet.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen anfört,

att det sedan närmare undersökningar kunnat företagas visat sig att bristfälligheterna

hos dräneringssystemet på de äldre fältdelarna å flygfältet vore

betydligt större än beräknats, samt att härav föranledda ytterligare kostnader

för utförande å större delen av flygfältet av en helt ny dränering uppskattats

till 75 000 kronor.

Föredragande statsrådet, som ansåge det vara av vikt att Västgöta flygflottiljs

flygfält erhölle ett effektivt dräneringssystem, förordade, att ytterligare

medel utöver de föregående år beräknade anvisades för utförande av

en helt ny dränering i enlighet med flygförvaltningens förslag. Då statsrådet

såsom inledningsvis anförts även förordade utbyggnaden av kommandocentralen,

beräknade han sålunda inklusive kostnader för administration för nästa

budgetår (75 000 + 25 000 + 6 000 =) 106 000 kronor för byggnads- och anläggningsarbeten

vid Västgöta flygflottilj.

Skaraborgs flygflottilj (Såtenäs). För denna flygflottilj har flygförvaltningen

för nästa budgetår beräknat ett medelsbehov av 20 000 kronor, jämte 1 000

kronor avseende kostnader för administration, för utbyggnad av kommandocentralen.

Föredragande statsrådet har, under hänvisning till vad han tidigare

anfört, för utbyggnad av kommandocentralen beräknat ett belopp av

21 000 kronor.

Svea flygflottilj (Barkarby). För denna flottilj har flygförvaltningen föreslagit

uppförande av ny gymnastikbyggnad (150 000 kronor), ändring av befintlig

gymnastiksal till fritidsbyggnad (50 000 kronor), utökning av reningsverk

för avloppsvatten (70 000 kronor), utbyggnad av kommandocentralen

(25 000 kronor) samt uppförande av en förrådshangar (175 000 kronor).

Härtill komma kostnader för administration.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

71

Föredragande statsrådet har anfört följande.

På i det föregående anförda skäl kan jag ej heller beträffande Svea flygflottilj

föreslå, att medel beräknas för ny gymnastikbyggnad. Ej heller anser

jag mig böra tillstyrka den föreslagna ändringen av den nu befintliga gymnastiksalen

till fritidsbyggnad.

Då det framgår av en av flygförvaltningen åberopad skrivelse i ämnet, att

Järfälla kommun överväger att bygga en huvudavloppsledning från Jakobsbergs

samhälle till Stockholms stads kloakpumpstation vid Sundby, varvid

flygflottiljens avloppsfråga skulle kunna lösas genom anslutning .till denna

huvudavloppsledning, finner jag mig icke kunna tillstyrka bifall till förslaget

örn utökning av reningsverket. För utbyggnad av kommandocentralen torde

däremot i enlighet med vad jag inledningsvis anfört medel böra ställas till förfogande.

Såsom anförts vid behandlingen av byggnadsbehof^ för Östgöta

flygflottilj tillstyrker jag vidare uppförande av en förrådshangar. För flottiljen

beräknar jag sålunda ett belopp av, inklusive kostnader för administration,

(25 000 + 175 000 + 12 000 =) 212 000 kronor.

Göta flygflottilj (Säve). Följande byggnadsarbeten ha av flygförvaltningen

föreslagits komma till utförande under nästa budgetår, nämligen utökning av

skolbyggnad (35 000 kronor), ombyggnad av furirförläggningar (30 000 kronor),

utökning av tygverkstad (130 000 kronor) och sjukstuga (35 000 kronor),

ny utfartsväg (35 000 kronor) samt utbyggnad av kommandocentral (10 000

kronor). Härtill komma kostnader för administration.

Samtliga medelsbehov med undantag av kostnaden för utbyggnad av kommandocentralen

anmäldes av flygförvaltningen i ämbetsverkets medelsäskanden

för innevarande budgetår. Vid anmälan av statsverkspropositionen till

1945 års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 106) anförde departementschefen

beträffande dessa medelsbehov bland annat, att behovet av de föreslagna om

och tillbyggnadsarbetena ävensom av den ifrågasatta nya utfartsvägen borde

tillförlitligt styrkas, innan medel beräknades för dessa ändamål, samt att beträffande

utökningen av sjukstugan förnyad utredning borde företagas i samråd

med försvarets sjukvårdsförvaltning.

Göta flygflottilj organiserades, framhåller föredragande statsrådet, under

de första krigsåren. Med hänsyn till behovet av en snabb förstärkning av

jaktförsvaret ansågos därvid vissa anordningar kunna givas en något enklare

utformning än som eljest förekomme vid flygvapnet. De örn- och tillbyggnadsarbeten,

som nu föreslagits av flygförvaltningen, sammanhängde delvis med

detta förhållande. Den utredning, som ämbetsverket numera företett, syntes

statsrådet klart visa behovet av de föreslagna arbetena å skolbyggnaden, furirförläggningarna,

tygverkstaden och sjukstugan, och han ansåge sig därför numera

icke böra motsätta sig att de bomme till utförande. Statsrådet förutsatte

emellertid att, när slutligt förslag till byggnadsarbetenas utförande framlades,

närmare utredning förebringades i vad mån begränsningar i byggnadspro

grammet borde vidtagas med hänsyn till planerade minskningar av flygvap

nets värnpliktskontingent m. m.

Däremot kunde statsrådet icke tillstyrka anläggande av ny utfartsväg. Denna

fråga syntes böra prövas i samband med en av flygförvaltningen planerad ut

vidgning av flygfältet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Då statsrådet, som tidigare anförts, tillstyrkte den föreslagna utbyggnaden

av kommandocentralen, beräknade lian, med godtagande av flygförvaltningens

kostnadsberäkningar, för ifrågavarande arbeten, inklusive kostnader för administration,

ett belopp av (35 000 + 30 000 + 130 000 + 35 000 + 10 000 +

14 400 =) i avrundat tal 254 000 kronor.

Flygkadettskolan (Uppsala). Flygförvaltningen har för flygkadettskolan för

nästa budgetår beräknat 35 000 kronor för byggnad för linktrainer samt 35 000

kronor för byggnad för arrester och vaktmästarbostad. Kostnader för administration

äro icke medräknade i nämnda belopp.

Föredragande statsrådet har förklarat sig icke kunna förorda, att ytterligare

medel beräknades för flygkadettskolan för ifrågavarande ändamål. För

den händelse kostnaderna för en byggnad för linktrainer kunde rymmas inom

de för Upplands flygflottilj eller skolan redan anvisade medlen, hade statsrådet

dock intet att erinra mot att denna byggnad komme till uppförande.

Norrbottens flygbaskår (Kallax). Flygförvaltningen har för Norrbottens ”flygbaskår

för nästa budgetår beräknat 170 000 kronor för en hangar jämte uppställningsplan

och 115 000 kronor för skyddsplantering m. m.

Behovet av skyddsplantering för förhindrande av sanddrift inom flygbaskårens

förläggningsområde har anmälts av flygförvaltningen i medelsäskandena

för de två senaste budgetåren. Vid anmälan av 1945 års statsverksproposition

erinrade jag, att ifrågavarande arbeten, såsom framginge av propositionen

1944: 281, hänförts till investeringsreserven för budgetåret 1944/45.

Statsrådet var emellertid icke beredd tillstyrka, att arbetena medtogos i flygvapnets

ordinarie byggnadsprogram.

Behovet har av investeringsutredningen upptagits i utredningens förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Med hänsyn till de under stora delar av året svåra väderleksförhållandena

vid Norrbottens flygbaskår är det av vikt, att hangarutrymmen i tillräcklig

omfattning stå till förfogande. Då flygförvaltningens utredning visar, att

brist på sådana utrymmen för närvarande föreligger, anser jag mig böra förorda,

att medel anvisas för en ny hangar. I samband därmed bör även anordnas

en uppställningsplan. Jag finner det även önskvärt, att åtgärder vidtagas

för att binda sanden inom förläggningsområdet, då det för närvarande

otvivelaktigt föreligger risk för att flygmotorerna taga skada av sanden och

denna även kan hindra gräsväxten på flygfältet. Jag anser mig därför böra

tillstyrka, att medel nu beräknas för detta ändamål. Läget på arbetsmarknaden

torde emellertid få vara avgörande för om och när arbetena härmed

skola sättas i gång.

I enlighet med det anförda beräknar jag för Norrbottens flygbaskår för

nästa budgetår ett belopp, inberäknat kostnader för administration, av

(170 000 + 115 000 + 17 000 =) 302 000 kronor.

Centrala flygverkstaden i Arboga. I enlighet med vad föredragande statsrådet

tidigare anfört vid anmälan av medelsbehoven för Östgöta flygflottilj

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

73

har han för centrala flygverkstaden i Arboga för nästa budgetår beräknat ett

belopp, inklusive kostnader för administration av (190 000 + 11 400 —) i avrundat

tal 200 000 kronor för uppförande av ett flygplanförråd.

Centrala flygverkstaden å Malmen jämte försökscentralen. För dessa anläggningar

har flygförvaltningen för nästa budgetår beräknat 110 000 kronor för

uppställningsplaner och förbindelsebana av betong för flygplan, 38 000 kronor

för drivmedelsförråd, 22 000 kronor för gjutning av betonggolv i vissa

källarutrymmen m. m. samt 18 000 kronor för komplettering av stängsel

kring försökscentralens område.

Med hänsyn till de skador, som kunna inträffa på flygmaskinernas motorer

genom sandpartiklar, har föredragande statsrådet biträtt flygförvaltningens

förslag örn anläggande av uppställningsplaner av betong. Statsrådet har även

funnit det önskvärt, att en permanentbelagd förbindelsebana mellan försökscentralen

och flygfältet kommer till utförande. Då vidare den nuvarande tankanläggningen

vid centrala flygverkstaden synts statsrådet vara för liten i förhållande

till flygverkstadens betydande förbrukning av flytande bränslen, har

han förordat anläggande av ny tankanläggning i enlighet med flygförvaltningens

förslag. Även behovet av nya förrådsutrymmen för försökscentralen

har statsrådet funnit välmotiverat, varför han tillstyrkt flygförvaltningens förslag

till åtgärder för anordnande av nya sådana utrymmen. Däremot har statsrådet

icke kunnat förorda flygförvaltningens förslag till komplettering av

stängslet kring försökscentralens område. Statsrådet har således för centrala

flygverkstaden å Malmen jämte försökscentralen, inräknat kostnader för administration,

beräknat (110 000 + 38 000 + 22 000 + 10 000 =) 180 000 kronor för

nästa budgetår.

SAMMANFATTNING.

Kostnaderna för de i det föregående av föredragande statsrådet angivna

byggnadsarbetena för flygvapnets räkning ha — med utgångspunkt i prisläget

den 1 juli 1941 — beräknats på sätt framgår av följande sammanställning.

Kronor

Västmanlands flygflottilj ......................................................... 671 000

Roslagens » 163 000

Östgöta » 164 000

Jämtlands » 69 000

Västgöta » 106 000

Skaraborgs » ......................................................... 21000

Svea » 212 000

Göta » 254 000

Norrbottens flygbaskår ............................................................ 302 000

Centrala flygverkstaden i Arboga ............................................. 200 000

Centrala flygverkstaden å Malmen jämte försökscentral ............... 180 000

Summa 2 342 000

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Utskottet övergår härefter till att lämna en redogörelse för de under förevarande

punkt i propositionen nr 121 (s. 61—77) angivna byggnadsföretagen.

Södertörns flygflottilj (Tullinge). Vid anmälan i propositionen 1944: 175 av

medelsbehovet för iordningställande av flygfält och förläggning för en sjunde

jaktflottilj — Södertörns flygflottilj — uppskattades kostnaderna för flottiljen

till 13 325 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Av en vid propositionen

fogad bilaga rörande ifrågakommande byggnadsarbeten m. m. framgår, att för

hangarer för tre divisioners flygplan jämte uppställningsplaner för flygplanen

ävensom för flygtjänstbyggnader för tre divisioner beräknats (1 800 000

+ 174 000 =) 1 974 000 kronor. Beräkningarna avsågo friliggande hangarer.

Genom beslut den 12 oktober 1945 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen

att med anlitande av vederbörligt kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten

m. m. intill ett belopp av, bortsett från administrationskostnader,

500 000 kronor, utföra en hangargrupp, omfattande jämväl flygtjänstlokaler

m. m. för gruppen. I sin till grund för beslutet liggande framställning hade

flygförvaltningen anmält, att utredning rörande återstående två hangargruppers

anordnande ännu icke slutförts.

I skrivelse den 15 november 1945 har flygförvaltningen framlagt förslag

till utförande av de återstående hangargrupperna. Ämbetsverket har därvid

förordat, att dessa insprängas i berg och att i anslutning till desamma iordningställas

stridsledningscentral, vissa skyddsrum samt utrymmen för reservkraftaggregat

och ställverk. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten ha beräknats

till, oavsett administrationskostnader, 2 165 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Redan i sin skrivelse den 20 augusti 1945 angående flygvapnets medelsbehov

för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen anmält, att kostnaderna

för vissa byggnadsobjekt ingående i Södertörns flygflottiljs etablissement

kunde beräknas minska till följd av värnpliktskontingentens nedgång under

de närmaste åren. Det fortsatta utredningsarbetet rörande de olika byggnadsföretagen

hade vidare utvisat, att vissa besparingar vore möjliga i förhållande

till de i förenämnda proposition angivna kostnaderna. Flygförvaltningen

anförde vidare, att ämbetsverket undersökt möjligheterna att med utnyttjande

av sålunda åstadkomna besparingar täcka merkostnaderna för anordnande i

berg av utrymmen för två divisioners flygplan.

I förenämnda skrivelse den 15 november 1945 har nu flygförvaltningen

anmält, att förutsättningar visat sig föreligga att inom den i propositionen

1944: 175 angivna kostnadsramen, 13 325 000 kronor, inrymma merkostnaderna

för det av flygförvaltningen föreslagna programmet med avseende å bombsäkra

hangarer. Beträffande de reviderade kostnadsberäkningarna har föredragande

statsrådet hänvisat till en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga 1

fogad tablå.

I berörda tablå ha jämväl redovisats kostnader för uppförande av förläggningsbyggnad

för aspiranter och kadetter, 50 000 kronor, samt för anordnande

av tjänstebostäder, 600 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

75

Härjämte tiar flygförvaltningen i sin förenämnda skrivelse rörande medelsbehovet

för nästa budgetår under viss förutsättning föreslagit uppförande av en

gymnastikbyggnad, kostnadsberäknad till 300 000 kronor, samt anordnande av

idrottsplats, kostnadsberäknad till 60 000 kronor.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Vid uppgörandet av sina ursprungliga kostnadsberäkningar för Södertörns

flygflottilj förutsatte flygförvaltningen, att flottiljens tre hangargrupper

skulle utföras friliggande. Numera har emellertid ämbetsverket föreslagit,

att två av de tre hangargrupperna skola anordnas insprängda i berg och

i anslutning därtill iordningställas vissa skyddsrumsutrymmen. Till stöd

härför talar givetvis angelägenheten av att bereda stridsledning, flygplan och

för flygtjänstens säkerställande i övrigt erforderliga anordningar största

möjliga skydd mot anfall från luften. Härtill kommer, att, såsom jag vid

besök på platsen kunnat konstatera, en friliggande förläggning av samtliga

hangargrupper ter sig mindre ändamålsenlig med hänsyn till flottiljområdets

begränsade omfattning. Ur flygtjänst- och flygsäkerhetssynpunkter måste

därför alternativet med anordnande i berg av utrymmen för två divisioners

flygnian vara att förorda.

Skillnaden i anläggningskostnad mellan de olika alternativen utgör enligt

flygförvaltningens beräkningar omkring 1 100 000 kronor. Såsom ämbetsverket

framhållit bör emellertid beaktas, att underhålls- och uppvärmningsm.

fl. kostnader för berghangarer ställa sig lägre än motsvarande kostnader

för friliggande byggnader. Enligt från flygförvaltningen under hand inhämtad

uppgift skulle, örn hänsyn tages till det kapitaliserade värdet av beräknade

årliga besparingar, kostnadsskillnaden mellan de båda alternativen minska

till omkring 300 000 kronor.

Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett mig i förevarande

fall trots därmed förenade merkostnader böra giva mitt förord för bergalternativet.

Av vad flygförvaltningen anfört framgår, att totalkostnaderna

för flottiljen, sådana de beräknades i propositionen 1944: 175, av denna anledning

icke komma att överskridas. Då emellertid nu förordade utbyggnadsprogram

får sägas innebära en principiell ändring av det tidigare för riksdagen

anmälda och en besparing skulle varit möjlig ernå, om alternativet med friliggande

hangarer valts, har jag ansett frågan böra underställas riksdagens

prövning. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, är det min

avsikt att framdeles föreslå Kungl. Majit, att byggnadsprogrammet för Södertörns

flygflottilj fullföljes i enlighet med flygförvaltningens förslag.

Mot flygförvaltningens förslag rörande uppförande av förläggningsbyggnad

för kadetter och aspiranter har jag ingen erinran. Med hänsyn till vad

av mig anförts vid anmälan av försvarets byggnadsfrågor i årets statsverksproposition

anser jag mig däremot icke böra beräkna några medel för gymnastikbyggnad

med bastuavdelning och idrottsplats. Beträffande frågan om

anordnande av tjänstebostäder torde jag få hänvisa till .de allmänna riktlinjer

för anordnande av tjänstebostäder för personal vid flygvapnet, för

vilka närmare redogörelse lämnats i propositionen 1944: 175 och mot vilka

riksdagen (skrivelse nr 322) icke haft något att erinra. I nämnda proposition

kunde emellertid icke framläggas något förslag till tjänstebostäder vid Södertörns

jaktflottilj, då någon utredning i ärendet ännu icke förelåg. På den

nu föreliggande utredningen anser jag mig emellertid böra förorda, att medel

beräknas för bostäder under grupperna obligatoriska bostäder och på utredning

beroende'' bostäder. Däremot är jag icke övertygad örn behovet av

bostäder hänförliga till gruppen (ivriga bostäder. Då inom förenämnda kostnadsram

av 13 325 000 kronor ett belopp av 100 000 kronor finnes upptaget för

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 96.

tjänstebostäder, erfordras nu en ytterligare medelsanvisning av (200 000 4- 290 000 — 100 000 =) 390 000 kronor.

I enlighet med det anförda beräknar jag för Södertörns flygflottilj för nästa

budgetår ett belopp av, inklusive kostnader för administration, (390 000 4- 22 500 =) 412 500 kronor.

Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga. I 1942 års försvarsbeslut

förutsattes, att vid flygvapnet skulle inrättas en i anslutning till

försvarsutredningens förelag i ämnet utformad centralförrådsorganisation,

innefattande förråd för flyg- och vapenmateriel och för intendenturmateriel.

Försvarsutredningen beräknade medelsbehovet för flyg- och vapenmaterielförråden

till sammanlagt 1866 000 kronor. Detta belopp har för

ändamålet beräknats av 1942 och 1943 års riksdagar efter förelag i propositionen

1942: 270 respektive 1943 års statsverksproposition. Efter förslag i 1944

års statsverksproposition har riksdagen vidare beräknat ett belopp av 360 000

kronor — jämte 22 000 kronor för administration — för betonginklädnad av

bergförråd för flyg- och vapenmateriel.

Med anlitande av ifrågavarande medel ha förrådslokalerna nu i det närmaste

färdigställts. Centralförrådens huvuddel är förlagd till Arboga, dälden

sprängts in i berg. Viss mindre del av förråden är placerad i anslutning

till den centrala flygverkstaden på Malmen.

1 sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen föreslagit

uppförande av en ny administrationsbyggnad för centralförrådet i Arboga.

Byggnaden, som jämväl avses innehålla omklädnings- och lunchrum för förrådspersonalen,

har kostnadsberäknats till 320 000 kronor, vartill komma kostnader

för administration m. m. med 19 000 kronor.

Föredragande statsrådet har i denna fråga anfört följande.

Med den beslutade centraliseringen av flygvapnets förrådshållning av

flyg- och vapenmateriel ha förutsättningar skapats för en effektiv och rationell

förrådsorganisation. Verksamheten avser ett förrådsbestånd av, oberäknat

hela flygplan och flygmotorer, omkring 50 miljoner kronors värde; omsättningen

uppskattas till omkring 10 miljoner kronor per år. Genom centraliseringen

nedbringas det totala behovet av personal för förrådsorganisationen.

Å andra sidan blir det genom centraliseringen nödvändigt anskaffa lokaler

för förrådsorganisationens administrationspersonal. Jag delar flygförvaltningens

uppfattning att en ny administrationsbyggnad bör uppföras i anslut

ning till det centrala förrådet. Då jag icke har någon erinran mot de beräknade

kostnaderna, upptager jag ett avrundat belopp av 340 000 kronor för

ändamålet.

Bombfällnings- och skjutplatser. I sina medelsäskanden för nästa budgetår

har flygförvaltningen anmält behov av vissa bombfällnings- och skjutplatser.

För närvarande disponeras sådana endast av Jämtlands och Södermanlands

flygflottiljer.

Flygförvaltningen har beräknat de totala kostnaderna enligt nuprisläge för

målanordningar för fjorton olika bombfällnings- och skjutplatser till 600 000

kronor, inberäknat ett belopp av 200 000 kronor för anordningar för raketskjutning

och för inskjutningsbanor för raketskjutning, och för markförvärv

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

77

till 416 000 kronor eller sammanlagt (600 000 + 416 000 =) 1 016 000 kronor.

Dessutom lia beräknats kostnader för arrendering av mark med 5 050 kronor

per år.

Sedan flygförvaltningen under hand anmodats att begränsa det framlagda

programmet, Ilar chefen för flygvapnet överlämnat en den 7 december 1945

dagtecknad promemoria, däri bland annat betonats vikten främst ur utbildnings-

och övningssynpunkt att bombfällnings- och skjutplatserna komma till

stånd och olägenheterna ur bland annat ekonomisk synpunkt av att icke

flottiljerna ständigt ha tillgång till dylika platser.

Vid promemorian finnes fogad en bilaga upptagande ett alternativ för

anordnande av åtta bombfällnings- och skjutplatser som kostnadsberäknats

enligt nuvarande prisläge till totalt 427 000 kronor, varav 155 000 kronor belöpa

på målanordningar och 272 000 kronor på markförvärv. Enligt'' detta alternativ

ha arrendekostnaderna beräknats till 4 750 kronor per år. Bombfällnings- och

skjutplatser skulle enligt alternativet anordnas för Östgöta, Västgöta, Svea,

Bråvalla, Hallands, Hälsinge, Upplands, Blekinge och Södertörns flygflottiljer,

varvid räknats med gemensam skjutplats för Svea och Södertörns

flygflottiljer. I promemorian har anförts bland annat beträffande detta

alternativ, att — i den mån bombfällnings- och skjutplatser icke anordnades

—- ökade övningskostnader komme att uppstå och att kostnaderna för målanordningar

m. m. reducerats genom minskning av kvaliteten på vissa anordningar,

vilket komme att medföra ökade underhållskostnader.

I den vid promemorian fogade bilagan är bland annat för Västgöta flygflottilj

beräknat ett belopp av 22 780 kronor för målanordningar och 80 000

kronor för markförvärv samt för Hallands flygflottilj upptaget ett belopp

av 190 800 kronor för markförvärv.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

I 1942 års försvarsorganisation ha som regel inga medel beräknats för

bombfällnings- och skjutplatser. Sedermera vunna erfarenheter ha utvisat

behovet av dylika särskilt anordnade platser. Under beredskapstiden ha

övningar i bombfällning och här avsedda skjutningar kunnat i viss utsträckning

bedrivas vid vissa platser, där flygförband varit förlagda. I fredstid

är det emellertid av kostnadsskäl erforderligt, att flottiljerna i största möjliga

utsträckning bedriva utbildning och övningar i anslutning till sina förläggningsorter.

Det är även önskvärt, att ifrågavarande övningar kunna förläggas

dit. Som av den lämnade redogörelsen framgår disponera för närvarande

endast Jämtlands och Södermanlands flygflottiljer bombfällningsoch

skjutplatser, varjämte medel för anordnande av dylika platser äro beräknade

för Göta flygflottilj och Norrbottens flygbaskår. För huvudparten

av de återstående flygflottiljerna samt för vissa övningsplatser har nu flygförvaltningen

äskat medel.

Enligt det ursprungliga förslaget lia kostnaderna beräknats till 1 016 000

kronor. Ett sedermera framlagt begränsat förslag har kostnadsberäknats till

443 000 kronor. Av kostnadsskäl och i avvaktan på närmare erfarenheter av

möjligheterna att för två eller flera flottiljer utnyttja samma bombfällningsoch

skjutplats anser jag mig med viss begränsning böra förorda detta mindre

alternativ. Denna begränsning hänför sig till skjutplatsen för Västgöta flygflottilj,

som jag finner böra utgå med hänsyn till det därmed förenade markförvärvet

och till de relativt korta avstånden till de för Östgöta och Bråvalla

flygflottiljer avsedda skjutplatserna.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 96.

För Hallands flygflottilj har föreslagits anordnande av en bombfällnings

och skjutplats vid de s. k. Tönnersjöhedarna i Veinge och Tönnersjö socknar.

Här förutsattes markförvärv för ett belopp av 190 800 kronor. Det till förvärv

föreslagna området har en areal av omkring 1 250 hektar och utgöres

huvudsakligen av skogsmark och mossar. Inom området ligga två mindre

fastigheter. Under hand har upplysts från flygförvaltningen att viss förskjutning

av området är möjlig, varigenom åtminstone den ena fastigheten skulle

komma utanför området. Härigenom synes viss reducering av kostnaderna

för markförvärvet kunna ske. I avvaktan på närmare utredning synes emellertid

böra räknas med det av flygförvaltningen beräknade beloppet av 190 800

kronor, vilket dock får betraktas som ett maximibelopp.

Med anledning av att det enligt uppgift från flygförvaltningen för närvarande

icke finnes någon bombfällningsplats i mellersta eller södra Sverige

som medgiver fällning av stridsbomber och det föreslagna området är väl

beläget och ej utgöres av någon värdefullare mark anser jag mig böra förorda,

att området förvärvas som bombfällnings- och skjutplats.

Med förutnämnda begränsning beträffande Västgöta flygflottilj skulle

kostnaderna inklusive kostnader för administration enligt det mindre alternativet

uppgå till i runt tal (427 000 — 22 780 — 80 000 =) 324 000 kronor enligt

nuvarande prisläge —- varav omkring 192 000 kronor för markförvärv. För

sistnämnda ändamål torde avses särskilda medel, vartill jag återkommer i det

följande.

Av återstående belopp, (324 000 —-192 000 =) 132 000 kronor, belöpa omkring

93 000 kronor på målanordningar på markområden som äro avsedda att

arrenderas. Dessa kostnader böra icke bestridas av medel från kapitalbudgeten.

Enligt uppgift under hand från flygförvaltningen kunna kostnaderna

bestridas av flygvapnets övningsanslag. Med godtagande härav torde beloppet

132 000 kronor kunna reduceras med 93 000 kronor till 39 000 kronor. Motsvarande

kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 uppgå till omkring 34 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag förorda, att sistnämnda

belopp beräknas för bombfällnings- och skjutplatser vid ifrågavarande flygflottiljer.

Vissa flygfältsarbeten. 1941 års försvarsutredning anförde beträffande flygvapnets

flygfält bland annat följande.

Vid den tidpunkt då de flesta av de nuvarande flygfälten vid flottiljernas

förläggningsplatser anlades, kunde man icke räkna med den snabba utveckling

på flygteknikens område, som de senaste åren uppvisat. Det pågående

kriget har kraftigt drivit fram denna utveckling. Genom dels de avsevärt

ökade start- och landningshastigheterna hos flygplanen, dels ökningen av

flygplanens lastförmåga uppstå krav på utökade utrymmen på flygfälten för

start och landning. För att under alla förhållanden trygga flygförbandens

operationsfrihet måste man därför räkna med att flygfälten böra äga en storlek

av i regel 1 500 X 1 500 meter. Sannolikheten talar även för att den framtida

utvecklingen av flygmaterielen kan komma att medföra krav på ännu

större start- och landningssträckor. Detta gäller framför allt vid start och

landning i vindstilla och under mörker. FTtredningen har därför ansett det

vara framsynt att vid planerandet av nya flygfält räkna med att fälten i en

riktning skola kunna utvidgas till 2 000 meter. I den mån redan befintliga

och till sin storlek otillräckliga flygfält för rimliga kostnader kunna utvidgas,

har utredningen räknat därmed.

Under längre regnperioder samt särskilt under tjällossningen kan det in
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

79

träffa, att flygfälten bliva så lösa, att start och landning omöjliggöras eller

försvåras. För att under sådana förhållanden trygga operationsfriheten blir

det nödvändigt att i viss omfattning förse flygfälten med permanentbanor.

Vid de platser, där behov av permanentbanor oundgängligen föreligger och

sådana icke redan finnas, har utredningen räknat med anläggning av sådana

banor.

Flygförvaltningen har i skrivelse den 4 december 1945 hemställt örn anvisande

av medel för anläggande av en permanent start- och landningsbana (rullbana)

för Skånska flygflottiljen. Kostnaderna för rullbanan ha, inberäknat

kostnaderna för administration, uppskattats till 1 200 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Sedermera har flygförvaltningen i skrivelse den 15 februari 1946 framlagt

ett program för utbyggnad av vissa flygfält samt hemställt örn anvisande avmedel

för genomförande av en del av detta program. Flygförvaltningen har

därvid anfört, att flygvapnets ledning i första hand funnit, att flottiljflygfälten

vid Skånska flygflottiljen samt vid Bråvalla, Svea, Södermanlands och Upplands

flygflottiljer borde förses med en 1 800 meter lång rullbana samt i förekommande

fall utvidgas för att ett flygstråk örn 2 000 meter skulle erhållas.

Beträffande Skånska flygflottiljen har flygförvaltningen erinrat om

att 1945 års riksdag efter förslag i propositionen 1945: 334 beräknat medel

för utökning av flottiljens flygfält samt att flygförvaltningen i förutnämnda

skrivelse den 4 december 1945 hemställt örn anvisande av medel för en 1 600

meter lång rullbana på flygfältet. Då rullbanan avsåges att förläggas över

viss del av den ifrågasatta fältutvidgningen, borde grundförstärkningsarbetena

för rullbanan på utvidgningsområdet utföras samtidigt med övriga fältarbeten.

I annat fall beräknades en fördyring av omkring 25 000 kronor uppstå.

Kostnaden för erforderliga förbindelsebanor beräknades till 132 000 kronor.

Fördelningen av kostnaderna, i kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941 för

av flygförvaltningen föreslagna flygfältsarbeten m. m. framgår av nedanstående

tabell.

Etablissement

Markförvärv

Kostnad för flygfältsarbeten m. m.

, Kostnader j

för flygfälts-'';

arbeten i

intill den !

3% 1947

Fältarbeten

Rullbanor

och förbin- delsebanor

Summa

Skånska flygflottiljen............

Bråvalla flygflottilj ..............

Svea flygflottilj..................

Södermanlands flygflottilj........

Upplands flygflottilj ............

120 000

26 000

940 000

2 380 000

485 000

1 332 000

1 505 000

1 265 000

800 000

1 025 000

1 332 000

2 445 000

3 6451100

1 285 000

1 025 000

1 200 000

1 400 000

2 050 000

750 000

600 000

Summa

146 000

3 805 000

5 927 000

9 732 000

6 000 000

Merkostnaderna för anläggningsarbetena på grund av prisstegring i förhållande

till prisläget den 1 juli 1941 ha beräknats genomsnittligt uppgå till

13 %. Härigenom uppgå de totala kostnaderna för det framlagda programmet till

(146 000 + 9 732 000 +

13 x 9 732 000

i runt tal 11 140 000 kronor.

100

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Då flygförvaltningen räknat med att åtminstone de mest angelägna avvissa

i flygförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår upptagna gymnastikbyggnader

med bastuavdelningar skola komma till utförande under

nästa budgetår, bar flygförvaltningen beräknat, att av angivna kostnader

endast de som avse markförvärv för Bråvalla flygflottilj, rullbana för

Skånska flygflottiljen och flygfältsarbeten för Bråvalla och Svea flygflottiljer,

vilka enligt flygförvaltningen böra påbörjas under sommaren 1946,

kunna inrymmas inom femårsplanens kostnadsram. Förvaltningen har därför

begränsat sin framställning till att avse nämnda kostnader eller sålunda sammanlagt

(120 000 + 1 200 000 + 1 400 000 + 2 050 000 =) 4 770 000 kronor.

Slutlig framställning angående medel till bestridande av övriga kostnader har

förvaltningen uppgivit sig ämna ingiva till Kungl. Maj:t vid sådan tidpunkt,

att därav föranlett förslag kunde föreläggas innevarande års riksdag vid dess

höstsession.

Enligt sedermera erhållen uppgift erfordras icke något ytterligare markförvärv

för Bråvalla flygflottilj, enär erforderlig utvidgning av flygfältet vid

närmare undersökningar befunnits kunna ske inom det för flygflottiljen redan

inköpta området.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har den snabba utvecklingen

på det flygtekniska området i hög grad ökat de krav som måste ställas på

flygfälten. Flygplanens hastighet och lastförmåga ha ökats, vilket medfört

behov av längre start- och landningsbanor. För de reaktionsdrivna flygplanen

böra vidare av tekniska skäl avses permanentbelagda rullbanor.

Inom flygvapnet finnas redan flygplan med så stora start- och landningshastigheter,

att de fordra flygfält med inemot 2 000 meters stråk. Innevarande

år beräknas de första reaktionsdrivna flygplanen kimna levereras till flygvapnet.

Av flygförvaltningens förevarande framställning framgår vidare, att

dylika inom landet tillverkade flygplan beräknas kunna levereras våren 1948.

För att dessa redan befintliga och inom de närmaste åren tillkommande

flygplan skola kunna användas i erforderlig utsträckning är det sålunda nödvändigt

att utöka och med permanentbelagda rullbanor förse vissa flygfält.

Jag finner mig därför böra förorda, att flottiljflygfälten i görligaste mån

utvidgas så att ett stråk av 2 000 meters längd och ett av 1 500 meters längd

erhållas samt att ett antal permanentbelagda rullbanor iordningställas. För

detta ändamål torde — i den mån medel icke erfordras för markförvärv-—inom

femårsplanens kostnadsram för flygvapnet å kapitalbudgeten återstående

medel böra avsättas, d. v. s. omkring 8 000 000 kronor. Härigenom kan huvudparten

av det av flygförvaltningen i dess skrivelse framlagda programmet för

flygfältsarbeten genomföras. Jag förutsätter emellertid, att det av läget på

arbetsmarknaden får bli beroende när ifrågavarande arbeten skola sättas i

gång. För markförvärv torde böra avses särskilda medel, enligt det föregående

26 000 kronor.

SAMMANFATTNING.

Kostnaderna för de under förevarande punkt i propositionen nr 121 angivna

byggnadsarbetena m. m. för flygvapnets räkning ha —■ med utgångspunkt från

prisläget den 1 juli 1941 — beräknats enligt följande.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

81

Kronor.

Södertörns flygflottilj ............................................................ 412 500

Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga .................. 340 000

Bombfällnings- och skjutplatser ................................................ 34 000

Flygfältsarbeten ..................................................................... 8 000 000

Summa 8 786 500

I en av föredragande statsrådet till statsrådsprotokollet såsom Bilaga 4

fogad sammanställning av flygvapnets byggnadsprogram lämnas uppgifter till

belysande av den slutliga belastningen å femårsplanens kostnadsram för flygvapnets

byggnadsarbeten m. m. I sammanställningen har även upptagits en

reserv för oförutsedda utgifter av 716 000 kronor.

I den kolumn, som upptager kostnaderna enligt flygförvaltningens senaste

beräkningar för byggnadsarbeten m.m. att påbörjas före utgången av budgetåret

1945/46, äro medtagna vissa merkostnader för markförvärv, för vilka flygförvaltningen

lämnat redogörelse i skrivelse den 13 februari 1946. Dessa merkostnader

uppgå för Hallands flygflottilj till omkring 210 000 kronor, för Hälsinge

flygflottilj omkring 300 000 kronor och för centrala flygverkstaden i Arboga

omkring 35 000 kronor. För nämnda flottiljer och flygverkstad ha ursprungligen

beräknats 630 000 respektive 400 000 och 800 000 kronor för markförvärv.

Merkostnaderna lia, framhåller statsrådet, sin grund i att expropriation måst

tillgripas för områdenas förvärvande och att därvid de slutliga ersättningsbeloppen

uppgått till högre belopp än flygförvaltningeu räknat med. För att

undvika räntekostnader har förvaltningen förskjutit de utdömda beloppen av

omhänderhavda medel.

I sin förutnämnda skrivelse har flygförvaltningen hemställt bland annat,

att administrationskostnader skulle beräknas för ifrågavarande och vissa

andra markförvärv samt beräknat dessa till 4 % av markförvärvens belopp. I

avsaknad av närmare utredning rörande skäligheten av denna beräkning har

statsrådet icke upptagit några kostnader för detta ändamål. Statsrådet har

förutsatt, att dessa kostnader kunna bestridas med anlitande antingen av besparingar

på anslagsändamål inom den för flygvapnets byggnadsarbeten m. m.

fastställda kostnadsramen eller av förutnämnda reserv för oförutsedda utgifter.

I överensstämmelse med den under punkten 1 angivna beräkningsgrunden

för bestämmande av kvotanslagens storlek tillstyrker utskottet, att flygvapnets

anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. för nästa budgetår bestämmes till

28 500 000 kronor.

Yad angår de av föredragande statsrådet i statsverkspropositionen och i

propositionen nr 121 angivna byggnadsarbeten, vilka ansetts böra komma till

stånd under nästa budgetår och för vilka — enligt prisläget den 1 juli 1941 —

kostnaderna beräknats till sammanlagt 11 128 500 kronor, har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda och under hänvisning i tillämpliga delar

till vad utskottet uttalat under punkten 1 får utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 96. 702 4c 0

Utskottet.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 96.

att riksdagen må

a) till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 28 500 000 kronor;

b) medgiva, att de i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten,

bil. 3, s. 88—104) och i propositionen nr 121 (s. 61—77) angivna

byggnadsarbeten må komma till utförande med anlitande av berörda

anslag, i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från av

riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

8:o) Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår. I propositionen

nr 121 har Kungl. Majit (punkt 8, s. 78 och 79) föreslagit riksdagen

att till Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 74 100 kronor.

För uppförande av etablissement för basorganisation i övre Norrland —

numera Norrbottens flygbaskår — har 1941 års riksdag (skrivelserna

nr 57 och 80) såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

delfond, anvisat två reservationsanslag av 2 000 000 respektive

4 200 000 kronor, sålunda tillhopa 6 200 000 kronor. Av detta belopp har Kungl.

Majit genom särskilda beslut under åren 1941—1943 ställt sammanlagt

5 851 900 kronor till flygförvaltningens förfogande, varjämte Kungl. Majit

genom brev den 28 juni 1941 förordnat, att av anslaget av 2 000 000 kronor

ett belopp av 2 000 kronor skulle överföras till fjärde huvudtitelns reservationsanslag

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I skrivelse den 15 februari 1945 anförde flygförvaltningen i huvudsak följande.

Kostnaderna för de byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår, som

avsåges att utföras med anlitande av nämnda reservationsanslag, hade hittills,

inberäknat kostnader för administration m. m., uppgått till 6 243 127 kronor.

Vissa av de byggnader, som ursprungligen avsågos bliva uppförda, hade befunnits

kunna utgå ur byggnadsprogrammet, varför kostnaderna för återstående

arbeten syntes kunna beräknas till 29 000 kronor. Kostnaderna för hela

byggnadsprogrammet skulle härigenom kunna begränsas till 6 272 127 kronor.

Då 5 851900 kronor ställts till flygförvaltningens disposition, hemställde

ämbetsverket, att ett ytterligare erforderligt belopp av 420 200 kronor måtte

anvisas.

Genom beslut den 4 maj 1945 har Kungl. Majit bemyndigat flygförvaltningen

att för ifrågavarande ändamål anlita förutnämnda reservationsanslag

av 4 200 000 kronor till ett belopp av högst 346 100 kronor samt det av riksdagen

under försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond,

för budgetåret 1944/45 till Vissa byggnadsarbeten m. m. anvisade investeringsanslaget

av 27 000 000 kronor intill ett belopp av högst 74 100 kronor.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Beräkningen av anslagen till byggnadsarbeten enligt 1942 års försvarsbeslut

har baserats på prisläget den 1 juli 1941. I samband med behandlingen i

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

83

1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 8 och 9) av frågor

rörande behovet av medel för dylika arbeten till täckande av merkostnader

på grund av prisstegring anförde jag, att jämväl anslag som anvisats eller

komme att anvisas för byggnadsföretag, vilka icke läge inom ramen för 1942

års försvarsbeslut, i många fall måste komma att visa sig otillräckliga till

följd av inträdda prisstegringar. Jag förutsatte, att påbörjade eller beslutade

företag utan hinder därav skulle få fullföljas, varefter, sedan de slutliga kostnaderna

kunde säkrare överblickas, tilläggsanslag till följd av prisstegringar

borde äskas av riksdagen. I enlighet därmed torde ett särskilt investeringsanslag

nu böra äskas för att täcka förutnämnda merkostnader vid Norrbottens

flygbaskår. Som framgår av den lämnade redogörelsen har den verkliga

prisstegringen å förevarande arbeten kunnat till stor del täckas genom

nedskärningar av byggnadsprogrammet i övrigt. Enligt vad jag inhämtat ha

ytterligare besparingar icke varit möjliga att genomföra. Då ifrågavarande

merkostnader redan bestritts av det för budgetåret 1944/45 upptagna kvotanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flygvapnet, torde motsvarande

belopp nu böra tillgodoföras nämnda kvotanslag.

Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka förevarande förslag om anvisande

av ett särskilt investeringsanslag å 74 100 kronor till täckande av ifrågavarande

merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår. Utskottet får

alltså hemställa,

att riksdagen må till Vissa merkostnader för byggnadsarbeten

vid Norrbottens flygbaskår för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 74 100 kronor.

9:o) Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet m. m. I propositionen

nr 121 har Kungl. Majit (punkt 9, s. 80 och 81) föreslagit riksdagen att till

Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 728 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1941:319 anvisade riksdagen

(skrivelse nr 493) till Markförvärv för flygfält m. m. å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 3 130 000 kronor.

Av detta anslag avsågs ett belopp av 900 000 kronor till markförvärv

för Bråvalla flygflottilj. Genom beslut den 20 mars 1942 föreskrev Kungl.

Majit, att för flygflottiljen avsedda områden skulle avstås till kronan i den

ordning lagen den 12 maj 1917 örn expropriation stadgade.

I enlighet med förslag av 1941 års försvarsutredning upptogs vidare i propositionen

1942: 270 för Bråvalla flygflottilj ett belopp av 140 000 kronor

under benämningen Byggnadsförbud mot flyghinder, vilket belopp även beräknats

av riksdagen.

f skrivelse den 29 september 1945 bär flygförvaltningen anmält att, sedan

expropriationsförfarandet den 3 september 1945 avslutats, det visat sig, att

kostnaderna för marklösen m. m. kommit att uppgå till 1 511666 kronor,

vilka kostnader i sin helhet bestritts av utav flygförvaltningen omhänderhavda

medel. Då vidare omkring 18 000 kronor borde beräknas för förvärv

av ett mindre område som läge inkilat i det av flygförvaltningen förvärvade

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Utskotta.

området samt ett belopp av 20 000 kronor erfordrades för avlösning av vissa

avdikningslån och bestridande av en del andra oreglerade utgifter, uppginge

de totala kostnaderna för markförvärv för Bråvalla flygflottilj till i runt tal

(1511 666 + 18 000 + 20 000=) 1550 000 kronor. Merkostnaderna för markförvärven

m. m. uppginge sålunda till (1 550 000 — 900 000=) 650 000 kronor.

Flygförvaltningen har i sin förutnämnda skrivelse hemställt, att medel

måtte beräknas för täckande av ifrågavarande merkostnader samt för bestridande

av kostnader för administration. Sistnämnda kostnader har förvaltningen

beräknat till 4 % av kostnaderna för markförvärv. Flygförvaltningen

har vidare föreslagit, att förutnämnda belopp av 140 000 kronor till byggnadsförbud

mot flyghinder jämte därå belöpande prisstegringstillägg och tilllägg

för administrationskostnader skulle utnyttjas för bestridande av nämnda

merkostnader.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

På grund av att frivilliga och för kronan antagbara uppgörelser med markägare

och andra rättsinnehavare icke kunnat träffas vid markförvärven för

Bråvalla flygflottiljs räkning ha erforderliga områden exproprierats. Härvid

kommo ersättningsbeloppen att uppgå till avsevärt högre belopp än som ursprungligen

beräknats beroende bland annat på att kronan i expropriationsdomen

ålades att inlösa ett större område jämte flera byggnader än flygförvaltningen

räknat med. Betydande räntebelopp bidrogo även till att öka ersättningsbeloppen.

De utdömda beloppen ha i räntebesparande syfte redan förskjutits av flygförvaltningen.

Medel torde böra anvisas för att täcka vad sålunda förskjutits.

Härjämte böra medel beräknas för de av flygförvaltningen anmälda ytterligare

erforderliga utgifterna för ifrågavarande markförvärv. I likhet med

förvaltningen anser jag, att förutnämnda belopp av 140 000 kronor för byggnadsförbud

mot flyghinder bör disponeras för merkostnadernas bestridande.

Jag beräknar dock icke något tillägg å detta belopp för prisstegringar. Såsom

jag anfört under punkten 7 vid anmälan av vissa merkostnader för markförvärv

inom försvarsbeslutets kostnadsram beräknar jag ej några medel för

bestridande av kostnader för administration. Då merkostnaderna beräknats

till 650 000 kronor, torde sålunda nu böra anvisas ett belopp av (650 000 —

140 000 =) 510 000 kronor för ändamålet. Beloppet torde såsom hänförande

sig till ett före 1942 års försvarsbeslut beräknat anslagsändamål böra anvisas

såsom särskilt investeringsanslag.

Under hänvisning till vad jag under punkten 7 anfört upptager jag även

här dels ett belopp av 192 000 kronor för markförvärv för bombfällnings- och

skjutplatser, dels ock ett belopp av 26 000 kronor för markförvärv för flygfältsarbeten

vid Södermanlands flygflottilj. Medelsbehovet uppgår härigenom

tillhopa till (510 000 + 192 000 + 26 000 =) 728 000 kronor.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet, att medel böra beräknas

för täckande av de uppkomna merkostnaderna för markförvärv m. m.

för Bråvalla flygflottilj, tillhopa 650 000 kronor. Mot förslaget att för merkostnadernas

bestridande taga i anspråk det för kostnader i anledning av

byggnadsförbud mot flyghinder tidigare beräknade beloppet å 140 000 kronor

har utskottet intet att erinra. Det därefter återstående merkostnadsbeloppet,

510 000 kronor, finnér utskottet böra i enlighet med statsrådets förslag anvisas

under särskilt investeringsanslag.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

85

Förslaget att under samma anslag anvisa dels ett belopp av 192 000 kronor

för markförvärv för bomb fällnings- och skjutplatser, dels ock ett belopp av

26 000 kronor för markförvärv för flygfältsarbeten vid Södermanlands flygflottilj

har utskottet funnit sig böra biträda.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Merkostnader för vissa markförvärv för

flygvapnet m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 728 000 kronor.

Stockholm den 9 april 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo,

Larsson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Gillström, Petersson,

Rosenberg och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i

Grönvik, Ward, Falla, Bergström, Andersson i Malmö, Mårtensson, Pettersson i

Dahl, Holmström, Boman i Kieryd och Persson i Vinberg.

Reservationer:

1) vid punkten 5:o) (Vissa byggnadsarbeten m. m., s. 25—61) av herrar

Heiding och Mannerskantz;

2) vid punkten 7:o) (Vissa byggnadsarbeten m. m., s. 64—82) av herr

Pettersson i Dahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946147 till vissa byggnadsarbeten m. in. s. 1 i texten