Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr It

1947-03-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1947:11, Andra lagutskottets utlåtande nr It

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr It.

Nr 11.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ökad semesterersättning

för arbetstagare.

1 en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 102,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Dahlgren m. fl. föreslagit,

att »riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till

ökad semesterersättning för arbetstagare».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Nu gällande semesterlag, lagen den 29 juni 19A5 om semester, äger enligt

1 § tillämpning å arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med undantag

av sådana arbetstagare hos staten, för vilka gälla särskilda föreskrifter rörande

semester.

Har mellan arbetsgivare ocb arbetstagare träffats avtal, som innefattar

avstående från rätt till semester eller i något avseende mindre förmåner för

arbetstagare än vad i semesterlagen stadgas, är avtalet enligt 2 § i sådan del

ogillt med mindre annat i lagen angives.

I 3 § stadgas, att arbetstagare på grund av det arbete, som han under ett

kalenderår (kvalifikationsår) utfört för arbetsgivarens räkning, äger rätt att

av denne erhålla semester. Såsom kvalifikationsår må, såframt överenskommelse

därom träffas, gälla annan period av samma längd. Semester

skall utgå under året näst efter kvalifikationsåret. Under semester skall lön

utgå.

Enligt 4 § är arbetstagare, som utför arbetet i sitt hem eller eljest under

sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka

över arbetets anordnande, icke berättigad till semester utan äger i stället

uppbära särskild semesterlön.

I 5 § stadgas, att arbetstagare, som lämnar sin anställning eller entledigas

därifrån, innan han åtnjutit semester eller semesterlön, vartill han förvärvat

rätt enligt semesterlagen, skall erhålla ersättning därför (semesterersättning).

Enligt 7 § utgår semester med en dag för varje kalendermånad av kvalifikationsåret,

under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört

arbete å minst sexton dagar, och med ytterligare en halv dag för varje sådan

månad, därest arbetstagaren vid månadens ingång ej fyllt aderton år. Om

förlängd semester för vissa arbetare med särskilt pressande eller hälsofarligt

arbete finnas bestämmelser i särskild lag.

Angående storleken av lönen under semestern stadgas i 14 §, att arbetstagare,

som är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11.

17

äger uppbära den å semestertiden belöpande lönen. Annan arbetstagare äger

för varje semesterdag uppbära lön med belopp, motsvarande hans genomsnittliga

dagsinkomst under de dagar av kvalifikationsåret, å vilka han utfört

arbete för arbetsgivarens räkning. Hänsyn skall därvid icke tagas till

sådant tillägg till lönen, som utgått för tid utöver den för arbetstagaren

normala arbetstiden (överlidstillägg). För arbetstagare, som icke är avlönad

med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, må överenskommelse

träffas om annan beräkning av lönen än den i lagen föreskrivna, såframt

överenskommelsen har form av kollektivavtal och å arbetstagarsidan slutits

eller godkänts av organisation, som enligt lagen om förenings- och förhandlingsrätt

är att anse såsom huvudorganisation.

I 17 § stadgas, att arbetstagare, som avses i 4 §, är berättigad till särskild

semesterlön för varje sådant kalenderkvartal av kvalifikationsåret, varunder

hans arbetsinkomst hos arbetsgivaren uppgår till belopp, motsvarande minst

sexton gånger den genomsnittliga dagsförtjänsten å orten för arbete av den

art, varom fråga är, under en arbetstid av åtta timmar. Börjar kvalifikationsåret

vid annan tidpunkt än kvartalsskifte, skall beräkningen grunda sig å

envar av de perioder om tre månader som, räknade från början av kvalifikationsåret,

falla inom detta.

Enligt 18 § utgör semesterlönen för arbetstagare, som avses i 4 §, fyra

procent av arbetstagarens sammanlagda arbetsinkomst hos arbetsgivaren

under de kalenderkvartal eller däremot enligt 17 § svarande perioder av

kvalifikationsåret, för vilka rätt till semesterlön föreligger, samt ytterligare

två procent av arbetsinkomsten för kvartal eller period vid vars ingång arbetstagaren

ej fyllt aderton år.

Enligt 20 § skall semesterersättning bestämmas enligt de för bestämmande

av lön under semester och semesterlön stadgade grunderna. Vid beräkning

av semester ersättningens storlek skall, där arbetstagaren var avlönad med

tidlön, beräknad för vecka eller månad, av lönen å varje dag, för vilken

semesterersättning skall utgå, anses belöpa vid veckolön en sjättedel och

vid månadslön en tjugofemtedel.

Motionärerna uppgiva, att de vid 1946 års riksdag motionerat om utredning

i syfte att åstadkomma billigare semesterresor för arbetstagare. Härmed

avses uppenbarligen motionen II: 86 av herr Dahlgren in. fl. vid nämnda

riksdag. I denna motion föreslogs, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om utredning och förslag om billiga semesterresor för arbetstagare.

Motionen behandlades av andra kammarens tredje tillfälliga utskott, som

i sitt utlåtande nr 4 anförde följande:

Det allmänna syftet med här ifrågavarande motion, nämligen alt bereda

tillfälle till billiga rekreationsresor och därmed på sitt säl t effektivisera

gällande semesterlagstiftning, finner utskottet väl i och för sig fac
I

ii hårig till riksdagens protokoll 1947. 9 sand. 2 avd. Nr 9—11. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr il.

hjärtansvärt. Statens järnvägar hava ock, som i de avgivna yttrandena

framhållits, redan i åtskilliga avseenden vidtagit åtgärder för att underlätta

dylika resor. Ytterligare åtgärder i samma syfte stå inför förverkligande,

så snart förhållandena medgiva sådant ur trafikteknisk synpunkt.

Utskottet vill i delta sammanhang hänvisa till vad utskottet i sitt

utlåtande nr 3 anfört i fråga om önskvärd utsträckning av giltighetstiden

för järnvägarnas tur- och relurbiijetter.

Av socialvårdskommittén har framhållits, att vid bifall till motionen

den föreslagna reformen skulle komma att beröra sammanlagt 3—4 miljoner

medborgare. Redan detta förhållande torde komma alt vålla svårbemästrade,

för att ej säga oöverstigliga trafikproblem. Och likväl har

härvid endast sikte tagits på arbetstagare. Vid sidan av dessa finnas i vårt

land stora grupper egna företagare, såsom hantverkare och småbrukare,

vilka säkerligen i samma grad kunna göra anspråk på samhällelig hjälp

i föreliggande syfte. Någon anledning att här särskilja dessa folkgrupper

från de med motionen avsedda synes sålunda ej föreligga. Statens järnvägars

egenskap av affärsdrivande verk samt förekomsten av enskilda

järnvägar och andra trafikmedel, vilka vid en lösning av frågan jämväl

torde böra tagas med i beräkningen, lägga därjämte hinder i vägen för

realiserandet av motionärernas önskemål.

I sitt yttrande över motionen har socialstyrelsen framhållit vissa synpunkter

såsom betydelsefulla vid bedömandet av här föreliggande spörsmål,

nämligen att här i första hand föreligger en uppgift för den enskildes

budgetplanering, att därutöver även insatser från det allmännas och organisationsväsendets

sida lämpligen kunna komma i fråga och att det föreliggande

oförnekliga sociala spörsmålet redan beaktats i olika avseenden,

såsom genom åtgärder från järnvägarnas sida, i turistföreningens, folkrörelsernas

rese- och semesterorganisations, Resos, och andra liknande

institulioners verksamhet, genom statligt understöd till fria sommarresor

för barn och rabatterade resor för husmödrar etc. Flera av de sålunda

vidtagna anordningarna hade viserligen hittills haft karaktären av försöksverksamhet,

men förslag föreligger, enligt vad socialstyrelsen meddelat,

om permanent organisation i väsentligt, utvidgad skala. Socialstyrelsen

har slutligen framhållit, att återgången till fredsförhållanden syntes

vara ägnad att uppmuntra redan förefintliga strävanden på de områden,

motionärerna tagit sikte på. Till vad socialstyrelsen sålunda anfört

och åberopat kan utskottet ansluta sig.

Utskottet ansåg sig förhindrat att förorda igångsättande av någon särskild

utredning om billiga semesterresor för arbetstagare och hemställde,

att motionen icke måtte föranleda till någon andra kammarens åtgärd.

Andra kammaren biföll utskottets hemställan.

Med anledning av vad i motionen anförts angående semesterlönen i Norge

har utskottet införskaffat upplysningar härom. Enligt till utskottet lämnade

uppgifter har i Norge mellan arbetsgivareföreningen och arbetarnas fackliga

landsorganisation träffats en överenskommelse, som beträffande lönen under

semestern har följande lydelse:

Feriegodtgjörelsen beregnes med 4,5 % av vedkommendes utbetalte arbeidsfortjeneste

i ferieåret. Ilar arbeideren i ferieåret hatt sykdomsfravaer legiti
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11.

19

mert av trygdekassen, skal fortjenesten tillegges et belöp svarende til hans

timelönn på fravaersliden multiplisert med antall timer sykdomsfravaer begrenset

til 3 måneder.

Dog skal enhver arbeider vaere sikret en minimumsgodtgjörelse etter fölgende

beregning:

4,5 % av den timelönn (eventuelt omregnet fra ukelönn) som 15. mai i det

år ferie gis gjelder for hans vanlige arbeide, multipliseres med anfallet av

hans lönnete timer i bedriften. Til dette belöp legges 20 %. Ilar arbeideren

i ferieåret hatt sykdomsfravaer legitimert av trygdekassen ökes anfallet av

lönnete timer med antall timer sykdomsfravaer, begrenset til 3 måneder.

Arbetstagare erhålla enligt semesterlagen lön under semestern. De arbets- utskottet.

tagare, som äro avlönade med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet,

ha rätt att uppbära den å semestertiden belöpande lönen. Annan

arbetstagare äger för varje semesterdag uppbära lön med belopp motsvarande

lians genomsnittliga dagsinkomst under de dagar av kvalifikationsåret,

å vilka han utfört arbete för arbetsgivarens räkning. För sistnämnda

arbetstagare kan under vissa förutsättningar överenskommelse träffas om

annan beräkning av lönen än den i lagen angivna.

I motionen föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om förslag till ökad »semesterersättning» för arbetstagare. Med semesterersättning

menas i semesterlagen den särskilda ersättning som arbetstagare

skall erhålla, om han lämnar sin anställning eller entledigas

därifrån innan han åtnjutit semester eller semesterlön. Av motionen framgår

emellertid, att motionärerna med uttrycket semesterersättning närmast

avse den lön som under semestern skall utgå till arbetstagare.

Semesterns huvudsyfte är att bereda vila och rekreation. Om semestern

skall utnyttjas på ett tillfredsställande sätt, uppstå emellertid för många

inkomsttagare med små inkomster svårlösliga ekonomiska problem. I viss

utsträckning ha dessa problem redan uppmärksammats. Statligt understöd

har lämnats till fria sommarresor för barn och rabatterade resor för husmödrar.

Vidare kan i detta sammanhang hänvisas till den verksamhet som

bedrives av Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisation, svenska

turistföreningen och andra enskilda sammanslutningar. En utbyggnad av

statens och de enskilda sammanslutningarnas verksamhet i syfte att bereda

personer med begränsade ekonomiska resurser bättre möjligheter till vila

och rekreation under semestern är synnerligen önskvärd. Däremot torde

det icke vara möjligt att lösa arbetstagarnas svårigheter med semesterkostnaderna

i enlighet med i förevarande motion angivna riktlinjer.

Det kan i och för sig vara ganska rimligt, att lönen under semestern utgår

med högre belopp än annars. Av motionen framgår, att syftet med motionärernas

förslag är att låta arbetsgivarna bära kostnaderna för arbetslagarnas

ökade utgifter under semestern. Det av motionärerna åsyftade resultatet

torde emellertid icke kunna uppnås med motionärernas förslag. Om

arbetsgivarna genom lag förpliktas alt till arbetslagarna under semestern

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 11.

betala högre lön än eljest, så komma självfallet arbetsgivarna att vid löneförhandlingar

med arbetstagarna kalkylera med denna omständighet, och

arbetstagarna kunna befaras själva få bära sina ökade levnadskostnader under

semestern genom att under övriga delar av året erhålla mindre lön än de

eljest skulle ha erhållit. Även för de arbetstagare som avlönas av staten blir

frågan om högre lön under semestern närmast en rent löneteknisk fråga.

Av praktiska skäl kan det måhända i vissa fall vara lämpligt att arbetstagarna

erhålla högre lön under semestern än eljest. Denna fråga bör

emellertid kunna lösas genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens

parter.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1947.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Linder, Wistrand,

Forslund, Löfvander, Hage och Björkman;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås*, Hagård, Hellbacken*,

Johnsson i Kastanjegården, Hermansson*, Cruse, fru Johansson

och herr Hedlund i Rådom.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 194“

716428

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.