Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om laglig reglering av arbetstiden i flottning sarbete. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 4 i första kammaren av herr Sten m. fl. och nr 5 i andra kammaren av herr Jonsson i Järvsand m. fl.

1947-04-11 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1947:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om laglig reglering av arbetstiden i flottning sarbete. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 4 i första kammaren av herr Sten m. fl. och nr 5 i andra kammaren av herr Jonsson i Järvsand m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

1

Nr 19.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om laglig reglering av

arbetstiden i flottning sarbete.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 4 i första kammaren av herr Sten

m. fl. och nr 5 i andra kammaren av herr Jonsson i Järvsand m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att »riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag snarast möjligt

rörande laglig reglering av arbetstiden i flottningsarbete».

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för detta yrkande får utskottet

hänvisa till motionerna.

över motionerna ha på begäran av utskottet yttranden avgivits av landsorganisationen

i Sverige, svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet,

Värmlands och västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening samt föreningen

skogsarbeten. Yttrandena finnas såsom bilagor fogade vid detta utlåtande.

Därjämte har svenska arbetsgivareföreningen beretts tillfälle att avgiva yttrande

över motionerna. Något yttrande i ärendet från svenska arbetsgivareföreningen

har emellertid icke inkommit till utskottet.

De huvudsakliga och generella arbetstidsbestämmelserna finnas i lagen

den 16 maj 1930 (nr 138) om arbetstidens begränsning, den s. k. allmänna

arbetstidslagen. Denna äger i princip tillämpning å rörelser och företag

inom hela näringslivet, alltså icke blott å industrien utan även å handeln.

Såsom ett allmänt undantag gäller dock, att lagen endast äger tillämpning,

såvitt i rörelsen eller företaget i regel användas flera än fyra arbetare; de

s. k. småföretagen äro sålunda uteslutna. Vidare finnas åtskilliga andra

undantag.

Somliga undantag ställa vissa näringsgrenar helt utanför allmänna arbetstidslagen.

Detta gäller:

1) Jordbruk med binäringar (om dessa icke bedrivas såsom självständiga

företag) samt trädgårdsskötsel och djurskötsel (även utan samband med

jordbruk). Här finnes dock numera särskild reglering genom lantarbetsti

dslagen.

2) Skeppstjänst. För sådan tjänst gäller i stället den s. k. sjöarbetstidslagen.

3) Fiske.

4) Skogsarbete, kolning i mila och flottning.

Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 9 saml. 2 avd. Nr 19—20.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

5) Torvupptagning samt tillverkning av bränntorv och torvströ.

6) Verksamhet som har till ändamål att bereda sjukvård, fattigvård, uppfostran

eller undervisning eller att tillgodose annat därmed jämförligt behov.

7) Detaljhandel och viss därmed jämförlig rörelse. Arbetstiden för arbetstagare

inom sådan rörelse regleras genom arbetstidslagen för detaljhandeln.

8) Hotell-, restaurang- och kaférörelse samt i huvudsaklig anslutning till

sådan rörelse utövad annan verksamhet. Här gäller dock särskild arbetstidsreglering

genom arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer.

Därjämte har trafikpersonal vid järnväg ställts utanför allmänna arbetstidslagens

tillämpningsområde.

Vidare stadgar allmänna arbetstidslagen undantag för vissa former av

arbete. Det gäller: 1) arbete, som utföres i arbetarens hem eller eljest under

sådana förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka

över arbetets anordnande; 2) arbete, som till sin natur är så oregelbundet,

att det icke kan förläggas till bestämda tider; samt 3) arbete, som åligger

portvakt och av honom väsentligen förrättas i hans bostad.

Huvudstadgandet i allmänna arbetstidslagen innebär, att arbetsgivare ej

må använda arbetare till arbete under längre tid, raster oräknade, än 48

timmar i veckan. Inom denna ram kan arbetstiden variera enligt vissa i

lagen närmare angivna grunder. Lagen medgiver jämväl att i viss omfattning

arbete får förekomma på övertid efter överenskommelse mellan parterna.

Härom äro åtskilliga närmare bestämmelser meddelade.

Sjöarbetstidslagen den 30 september 1938 (nr 607), arbetstidslagen för

detaljhandeln den 18 juli 1942 (nr 652), arbetstidslagen för hotell, restauranger

och kaféer den 30 juni 1944 (nr 462) och lantarbetstidslagen den 8

juni 1945 (nr 265), av vilka de båda sistnämnda äro av provisorisk art och

äga giltighet hotellarbetstidslagen till och med den 31 december 1947 och

lantarbetstidslagen till och med den 31 oktober 1948, äro i stor utsträckning

uppbyggda efter mönster av allmänna arbetstidslagen. Bestämmelser

om arbetstid återfinnas även i lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912 (nr

206) samt i hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461).

Vid 1945 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion, nr 423,

av herr Cruse angående utredning om förkortning av arbetstiden vid skiftoch

nattarbete samt vid arbete under jord m. m.

I sitt i anledning av motionen avgivna utlåtande, nr 77, yttrade andra

lagutskottet, att utskottet på anförda skäl funne utredning vara påkallad rörande

förkortning av arbetstiden vid skift- och nattarbete samt vid arbete

som eljest kunde anses vara av mera påfrestande art. Vidare torde fortsatt

utredning böra ske beträffande frågan om ändrade bestämmelser rörande

uttagande av arbete å övertid.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

3

Vidare anförde utskottet:

En utredning i de hänseenden som nu nämnts har avseende å centrala

stadganden i allmänna arbetstidslagen. Det torde näppeligen vara möjligt

att verkställa sådan utredning utan att ingå på frågan om ändring av

nämnda lag även i andra, icke direkt berörda hänseenden. Oavsett detta

synes det emellertid som om utredningen lämpligen bör förbindas med en

allmän översyn av förevarande lag. Sålunda torde exempelvis böra tagas

under omprövning frågan om lagens tillämpningsområde. Härutinnan kan

anmärkas, att 1944 års riksdag på hemställan av utskottet hos Kungl. Maj:t

anhållit om utredning angående frågan om lagstadgad arbetstidsreglering

rörande arbete som har till ändamål att bereda sjukvård. Uppmärksamhet

bör jämväl ägnas åt spörsmålet om förbättrad kontroll över lagens efterlevnad.

Till övervägande böra även upptagas frågorna om införande av obligatoriska

raster, om arbetstidens lämpligaste förläggning och därmed sammanhängande

spörsmål, i den mån de icke äro föremål för utredning av

1938 års arbetarskyddskommitté.

Utskottet hemställde förty, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allmän översyn av lagen

om arbetstidens begränsning samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen måtte föranleda. I en vid utlåtandet fogad reservation av

herr Holmbäck m. fl. yrkades, att motionen icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Vid 1940 års riksdag väcktes motioner angående vidgat tillämpningsområde

för lagen om arbetstidens begränsning samt angående revision av arbetstidslagstiftningen,

nämligen nr 96 i första kammaren av herr Arrhén,

nr 174 i andra kammaren av herr Senander m. fl. samt nr 271 i andra kammaren

av herr Staxäng och fru Boman. Motionerna behandlades av andra

lagutskottet. Under hänvisning till riksdagens år 1945 gjorda hemställan

om en allmän översyn av allmänna arbetstidslagen hemställde utskottet i

sitt utlåtande, nr 7, att motionerna icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Behovet av en översyn av arbetstidslagstiftningen har även aktualiserats

av skrivelser från landsorganisationen till chefen för socialdepartementet.

Den 28 februari 1947 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Mossberg att

tillkalla högst fem sakkunniga för att inom socialdepartementet biträda

med utredning rörande en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen. Statsrådet

Mossberg har med stöd av detta bemyndigande tillkallat fem sakkunniga.

I det anförande i statsrådsprotokollet över socialärenden, vari direktiv

lämnades för de sakkunnigas arbete, anförde statsrådet Mossberg bland

annat:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

Utskottet.

I enlighet med vad andra lagutskottet anfört vid 1945 års riksdag torde

fördenskull en allmän översyn av lagstiftningen böra ske. Därvid bör jämväl

undersökas, huruvida det kan anses lämpligt, att i den allmänna arbetstidslagen

inrymma en reglering av arbetstiden på de områden, där för närvarande

speciallagstiftning gäller. Otvivelaktigt är det önskvärt att på detta

område möjligast enhetliga bestämmelser gälla. Från denna synpunkt bör

också undersökas förutsättningarna att slopa eller begränsa nu gällande

undantag från lagstiftningens tillämpningsområde. Särskilt bör härvid beaktas

spörsmålen om en arbetstidsreglering för arbete som utföres av staten,

inom sjukvårdsväsendet och den yrkesmässiga trafiken ävensom frågan

om småföretagens inbegripande under arbetstidslagstiftningen.

Då utredningen — som framgår av vad jag anfört — kommer att beröra

olika områden, torde arbetet lämpligen kunna uppdelas på olika delegationer,

varvid de sakkunniga skola äga att i erforderlig utsträckning med sig

adjungera särskilda experter. Jag vill förorda, att de sakkunniga, därest de

så finna lämpligt, till särskild behandling upptaga spörsmål, som kunna lösas

fristående, och avlämna förslag härutinnan utan att avvakta utredningens

slutförande i dess helhet.

En utredning om laglig reglering av arbetstiden vid flottning är enligt

utskottets mening önskvärd. De sammanslutningar, som till utskottet avgivit

yttranden i ärendet, ha också utan undantag tillstyrkt eller åtminstone

icke motsatt sig en utredning av frågan.

Flottningsarbetet sker under skiftande betingelser. Förhållandena äro annorlunda

vid flottning i små vattendrag än vid flottning i större. En utredning

om laglig begränsning av arbetstiden måste självfallet taga hänsyn till

de varierande förutsättningar, under vilka flottningsarbetet måste bedrivas.

Statsrådet Mossberg har i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande för

kort tid sedan tillkallat fem sakkunniga för att inom socialdepartementet

biträda med utredning rörande en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen.

Av direktiven för de sakkunniga framgår, att den allmänna översynen

av arbetstidslagstiftningen skall omfatta även en undersökning av

förutsättningarna att slopa eller begränsa nu gällande undantag från lagstiftningens

tillämpningsområde. De sakkunniga måste tydligen komma att

behandla även frågan om arbetstiden vid flottning. En utredning av denna

fråga kräver emellertid speciell sakkunskap. Det är nödvändigt att experter

på området deltaga i utredningen av frågan. Det skulle därför kunna

ifrågasättas, huruvida icke frågan om laglig reglering av arbetstiden vid

flottning borde göras till föremål för en fristående utredning. Emellertid

finnes även en annan möjlighet, som beröres i direktiven. De tillkallade sakkunniga

kunna uppdela arbetet på olika delegationer och vid behandlingen

av frågan om arbetstiden vid flottning med sig adjungera särskilda experter

på området. Det bör emellertid överlämnas åt Kungl. Maj:t alt avgöra på

vilket sätt frågan lämpligast bör utredas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

5

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

låta verkställa en utredning av frågan om laglig reglering

av arbetstiden vid flottning samt att Kungl. Maj:t måtte för

riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

Stockholm den 11 april 1947.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Wistrand, Björkman,

Sten, Nils Elowsson, Hallagård och Söderkvist;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås*, Hellbacken, Johnsson

i Kastanjegården, Hermansson*, Holm, fru Johansson, herrar Hedlund i

Rådom* och Andersson i Gisselås.

* Ej närvarande vid ärendets justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Andra lagutskottets utlåtande nr 19; bilagor.

Bilaga A.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Genom remiss den 6 februari 1947 har Landsorganisationen i Sverige beretts

tillfälle avgiva yttrande över herr Stens m. fl. motion (FK nr 4, AK

nr 5) om laglig reglering av arbetstiden vid flottningsarbete.

I skrivelse den 5 februari 1945 till socialministern har landsorganisationen

hemställt om en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen. I anledning av

väckt motion beslöt riksdagen samma år hos Kungl. Maj:t göra framställning

av samma innehåll.

I sin nämnda skrivelse uttalade sig landsorganisationen för en sådan begränsning

av undantaget för flottning i allmänna arbetstidslagen, att arbete

vid skiljeställe hänfördes under lagen.

Landsorganisationen anser i första hand påkallat att frågan om skiljeställsarbetarnas

återinförande under den lagstadgade arbetstidsregleringen

löses men delar motionärernas uppfattning att arbetstidsfrågan även för övriga

flottningsarbetares del bör utredas. Denna utredning bör ankomma på

den kommitté, åt vilken det allmänna revisionsuppdraget kommer att lämnas.

Stockholm den 17 februari 1947.

Landsorganisationen i Sverige.

AUGUST LINDBERG.

Arnold Sölvén.

Bilaga B.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Därtill satt i tillfälle får Sv. skogs- och flottningsarbetareförbundet avgiva

följande yttrande över den av hr Sten m. fl. och hr Jonsson i Järvsand m. fl.

väckta motionen om laglig reglering av flottningsarbetarnas arbetstid. •

Den fackliga organisationen på detta område har helt naturligt sitt arbete

inriktat även på arbetstidens reglering. För närvarande är frågan särskilt

aktuell av flera orsaker. Dels kan utvecklingen anses vara mogen för ett

framsteg på detta område, och dels är det av stor betydelse för yrkets rekrytering

att likvärdiga arbetsvillkor kunna erbjudas. I det förra avseendet har

tiotimmarsdagen nu varit gällande ungefär ett kvartsekel. Tidigare var arbetstiden

ännu längre. Även nu kommer åtskillig övertid till de tio timmarna.

I det senare avseendet har ju tendensen varit den i senare tid att område

efter område har blivit föremål för arbetstidsreglering. Detta har på
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19; bilagor.

7

verkat flottningsarbetarna, så att även de vilja ha sin arbetstid reglerad efter

ungefär samma normer, samtidigt som det stärkt deras känsla av att stå i

en undantagsställning.

Beträffande sättet för frågans fortsatta behandling har förbundet icke

utan oro lagt märke till att det på sina håll anses ligga nära till hands att

hänskjuta den till den allmänna översyn av arbetstidslagstiftningen som begärts.

Om dylika specialutredningar skola utföras av för en sådan översyn

tillsatta utredningsmän kan det dröja mycket länge, innan resultat kan uppnås.

Det kan t. o. m. tänkas, att man vid en sådan utredning till sist kommer

till det resultatet, att en särskild utredning av detta speciella problem

måste komma till stånd. Om en sådan enligt motionens yrkande omedelbart

kommer till stånd, föreligger frågan i utrett och färdigt skick då översynen

skall äga rum. Under alla omständigheter måste det som i motionen framhålles

vara nödvändigt att sakkunniga representanter för arbetsmarknadsparterna

få deltaga i utredningen av frågan och utformningen av förslag till

lagbestämmelser. Att bereda plats för sådana representanter i en kommitté,

som får i uppdrag att göra en allmän översyn på arbetstidslagstiftningens

område, måste enligt sakens natur falla sig svårare än om det gäller en

specialutredning.

Med anförande av dessa synpunkter får förbundet tillstyrka motionen.

Gävle den 27 februari 1947.

Sv. Skogs- och Flottningsarbetareförbundet.

CHARLES WINROTH.

Bilaga C.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Genom remiss av den 21 pto har Värmlands och Västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening

beretls tillfälle avgiva yttrande över motionerna nr 4

i första kammaren och nr 5 i andra kammaren om utredning och förslag

rörande laglig reglering av arbetstiden vid flottningsarbete. Föreningen får

i anledning därav anföra följande. x

Motivet för att flottningsarbetet icke inordnats under den allmänna arbetstidslagstiftningen

torde vara att förutsättningar härför med hänsyn till flottningsarbetets

natur icke förelegat. Med hänsyn härtill upptaga icke heller

de avtal, som vår förening tecknat med flottningsarbetarnas organisationer

några bestämmelser rörande arbetstidens längd.

Flottningsarbetet torde få betecknas såsom ett i hög grad särpräglat arbete.

Denna särprägel är i främsta hand betingad av flottningens beroende

av vatten- och väderleksförhållandena. Dessa förhållanden påverka flottningsarbetet

på mycket skiftande sätt. Flottningen i ett mindre bivattendrag,

där den genomföres i samband med vårfloden under loppet av några få

dygn, måste ofta organiseras på ett helt annat sätt än flottningen i de stora

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 19; bilagor.

huvudvauendragen. De s. k. sjöflottningarna påverkas på sitt sätt och sorteringsarbetet

återigen på ett annat sätt av naturens krafter.

Gemensamt är dock för alla olika moment av flottningen att dessa krafter

måste utnyttjas under perioder och tider då de äro för flottningens bedrivande

gynnsamma.

Av motionärerna omnämnda förbättring i flottlederna och utnyttjandet av

nya tekniska hjälpmedel sakna helt visst icke sin betydelse vid bedömandet

av förutsättningarna för ytterligare arbetstidsbegränsningar vid flottningsarbetet.

Kvar står emellertid att de naturens krafter, som äro avgörande för

flottningen, alltid komma att ge flottningsarbetet en därav betingad särprägel

med ty åtföljande svårigheter att bedriva arbetet efter ett bundet tidsschema.

Enär likväl kravet på en reglering av arbetstiden gör sig allt starkare gällande

synes motionärernas initiativ böra tillvaratagas för att härigenom få

frågan grundligt belyst.

Föreningen vill därför tillstyrka att en grundlig och allsidig utredning

kommer till stånd rörande förutsättningarna för reglering av arbetstiden vid

flottningsarbeten.

Filipstad den 12 mars 1947.

Värmlands och Västra Bergslagens Skogsarbetsgivareförening.

ULF DANIELSON.

Bilaga D.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Genom remiss av den 21 ds har Föreningen Skogsarbeten beretts tillfälle

avgiva yttrande över motionerna nr 4 i första kammaren och nr 5 i andra

kammaren om utredning och förslag rörande laglig reglering av arbetstiden

vid flottningsarbete. Föreningen får i anledning därav anföra följande.

Motivet för att flottningsarbetet icke inordnats under den allmänna arbetstidslagstiftningen

torde vara att förutsättningar härför med hänsyn till flottningsarbetets

natur icke förelegat.

Flottningsarbetet torde få betecknas såsom ett i hög grad särpräglat arbete.

Denna särprägel är i främsta hand betingad av flottningens beroende

av vatten- och väderleksförhållanden. Dessa förhållanden påverka flottningsarbetet

på mycket skiftande sätt. I mindre bivattendrag, där flottningen

genomföres i samband med vårfloden under loppet av några få dygn,

måste arbetet vanligtvis organiseras på ett helt annat sätt i fråga om disponerandet

av arbetskraften än vid flottningen i de störa huvudvattendragen.

Arbetet vid sjöflottningar måste anpassas på sitt sätt och sorteringsarbetet

återigen på ett annat sätt till de naturliga betingelserna.

Gemensamt är dock för alla olika moment av flottningen att dessa betingelser

måste utnyttjas under perioder och tider, då de äro för flottningens

bedrivande gynnsamma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19; bilagor.

9

Väl har mycket gjorts i flottlederna under årens lopp för att så långt möjligt

skapa förbättrade betingelser för flottningen. Sålunda ha flottleder rensats

och utbyggts och dammar för vattenreglering anlagts medförande ett

bättre och jämnare tillgodogörande av vattentillgången. På sjöarna ha de

gamla gångspelen utbytts mot motorvarpbåtar, som göra arbetet mindre

känsligt för olämpliga vindförhållanden. Vid sorteringsplatserna ha konstruerats

apparater för konstgjord strömbildning m. m. Åtgärder av ovannämnt

slag ha kraftigt medverkat till att man praktiskt taget överallt kunnat

uppnå det ur ekonomisk synpunkt utomordentligt betydelsefulla framsteg,

som ettårig flottning innebär.

I många flottleder kan emellertid detta framsteg lätt nog äventyras vid

begränsade möjligheter att uttaga den för flottningens ändamålsenliga bedrivande

erforderliga arbetstiden.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden få förutsättningarna för och konsekvenserna

av en arbetstidsförkortning bedömas, ävensom allmängiltigheten

av motionärernas uttalande att lika mycket arbete hinner utföras på förkortad

arbetsdag även om arbetet skulle behöva utsträckas över något

längre tid.

Av motionärerna omnämnda förbättring i flottlederna och utnyttjandet

av nya tekniska hjälpmedel sakna helt visst icke sin betydelse vid bedömandet

av förutsättningarna för arbetstidsbegränsningar vid flottningsarbetet.

I detta sammanhang förtjänar uppmärksammas, att arbetsmarknadens parter

frivilligt genomfört arbetstidsbegränsning i nära anslutning till den allmänna

arbetstidslagstiftningen vid sorteringsarbetet i flottlederna. Kvar står

emellertid att de naturens krafter, som äro avgörande för den egentliga flottningen,

alltid komma att ge detta arbete en därav betingad särprägel med

ty åtföljande svårigheter att bedriva arbetet efter ett bundet tidsschema.

Motionärerna ha uppenbarligen haft dessa svårigheter i åtanke, då de anföra,

att det på senare tid visat sig vara möjligt att reglera arbetstiden för

olika grupper av arbetstagare genom speciella lagar med hänsynstagande

till arbetets speciella natur.

Till följd av önskemål, som vid avtalsförhandlingar framförts av Svenska

skogs- och flottningsarbetareförbundet ha flottningsföreningar, anslutna till

Föreningen Skogsarbeten, under de två senaste åren undersökt förutsättningarna

för arbetstidsförkortning vid det egentliga flottningsarbetet. Erfarenheterna

av dessa undersökningar bestyrka i stort sett vad ovan anförts

rörande de begränsade möjligheterna för en generellt verkande arbetstidsförkortning.

Enär likväl kravet härom alltfort gör sig gällande, vill föreningen icke

motsätta sig att frågan får den belysning, som kan åstadkommas genom

en utredning, därest denna göres förutsättningslös, grundlig och allsidig.

Stockholm den 14 mars 1947.

Föreningen Skogsarbeten.

ARNE DUUS-OTTERSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för sysslomannen vid. Sundby sjukhus A. Nordfeldt från viss skadeståndsskyld a1 i texten