Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli 1928
1947-04-22 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1947:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli 1928
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 23.
1
Nr 23.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18
juli 1928 (nr 309) om de svenska lapparnas rätt till
renbete i Sverige, m. m., såvitt propositionen hänvisats
till lagutskott.
Genom en den 28 februari 1947 dagtecknad proposition, nr 96, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att
dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse
av 56 § lagen den 18 juli 1928 (nr 309) om de svenska lapparnas rätt
till renbete i Sverige;
dels medgiva att bestämmelser rörande upplåtelse av norrländska fjällägenheter
må meddelas i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
för den 14 februari 1947 angivna riktlinjer;
dels ock till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av
odlingslägenheter m. fl. å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.
Propositionen har, såvitt angår lagförslaget, hänvisats till lagutskott och
behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats till
jordbruksutskottet.
Det av andra lagutskottet behandlade lagförslaget är av följande lydelse:
Lag
angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli 1928 (nr 309) om
de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.
Härigenom förordnas, att 56 § lagen den 18 juli 1928 om de svenska lapparnas
rätt till renbete i Sverige skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
• 56 §. 56 §.
Ej må ---den ogill. Ej må---den ogill.
Finnes inom sådant område bete, Finnes inom sådant område bete,
slåtter, grustäkt eller annan därmed slåtter, grustäkt eller annan därmed
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 9 samt. 2 avd. Nr 23. ]
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 23.
(Nuvarande lydelse)
jämförlig nyttighet, som icke av lapparna
användes, och kan upplåtelse
därav ske utan intrång eller skada
för renskötseln, må sådan upplåtelse
kunna av Konungens befallningshavande
mot avgift meddelas.
Kan inom sådant område upplåtelse
av jakt eller fiske ske utan fara för
tillgången på vilt eller fisk och utan
besvärande intrång för lapparna, äger
Konungens befallningshavande tillåta
annan att mot avgift därstädes jämte
lapparna utöva jakt eller fiske.
Finnes ovan odlingsgränsen eller å
renbetesfjällen upplåtelse av nyttjanderätt
till inägor kunna äga rum
ulan avsevärt men för renskötseln,
må Konungens befallningshavande
mot avgift meddela sådan upplåtelse.
Har bete---honom förlust.
Innan upplåtelse — -—--—i ärendet.
Medel, som inflyta genom sådan
upplåtelse, skola enligt bestämmelser,
som givas av Konungen, användas
till förmån för lapparna.
(Föreslagen lydelse)
jämförlig nyttighet, som icke av lapparna
användes, och kan upplåtelse
därav ske utan intrång eller skada
för renskötseln, må sådan upplåtelse
kunna av Konungen eller den myndighet
Konungen bestämmer mot avgift
meddelas.
Kan inom sådant område upplåtelse
av jakt eller fiske ske utan fara för
tillgången på vilt eller fisk och utan
besvärande intrång för lapparna, äger
Konungen eller den myndighet Konungen
bestämmer tillåta annan att
mot avgift därstädes jämte lapparna
utöva jakt eller fiske.
Finnes ovan odlingsgränsen eller å
renbetesfjällen upplåtelse av nyttjanderätt
till inägor kunna äga rum
utan avsevärt men för renskötseln
eller prövas upplåtelse av nyttjanderätt
till mark inom sådant område
böra ske med hänsyn till den allmänna
samfärdseln, må Konungen
eller den myndighet Konungen bestämmer
mot avgift meddela dylik
upplåtelse. Där synnerliga skäl föreligga,
må även eljest meddelas upplåtelse
av nyttjanderätt till mark för
bostad eller annat liknande ändamål.
Har bete---honom förlust.
Innan upplåtelse---i ärendet.
Medel, som inflyta genom sådan
upplåtelse, skola enligt bestämmelser,
som givas av Konungen, användas
till förmån för lapparna eller verksamheten
å den mark upplåtelsen
avser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947.
V
Beträffande de skäl, som utöver vad nedan angivits anförts till stöd för
lagförslaget, får utskottet hänvisa till propositionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 23.
3
I fjälltrakterna förekomma ett flertal olika former av markupplåtelse, av
vilka här äro av intresse skogstorp, odlingslägenheter och /jällägenheter ovan
odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker ävensom
jämtländska arrendelägenheter.
Skogstorp och odlingslägenheter ha upplåtits med stöd av olika författningar
av 1891, 1904 och 1909, den senaste benämnd kungörelsen den 18 juni
1909 angående upplåtande av odlingslägenheter å kronopark er och överloppsmarker
i de sex nordligaste länen. Genom kungörelsen den 3 juni 1915
angående upplåtande av odlingslägenheter m. m. i trakterna ovan odlingsgränsen
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker — nedan kallad
1915 års kungörelse — förordnades, att nämnda kungörelse av 1909 icke
skulle äga tillämpning i avseende å områden ovan odlingsgränsen i Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker, dock att på Kungl. Maj:t skulle
ankomma att i särskilda fall meddela vissa upplåtelser i de ovan odlingsgränsen
belägna trakterna. Med stöd av sistnämnda medgivande har Kungl. Maj:t
i ifrågavarande områden upplåtit s. k. fjällägenheter. 1915 års kungörelse
tillämpas alltjämt. Skogstorp och odlingslägenheter ha sedermera i viss
utsträckning omförts till f jällägenheter.
Upplåtelse av jämtländska arrendelägenheter å de i Jämtlands län belägna
renbetesfjällen, inbegripet de fastigheter som av kronan inköpts till renbetesfjällens
utvidgning, skedde till en början med stöd av kungl. brev den 22 maj
1891. Sedermera upptogos bestämmelser härom i 31 § lagen den 1 juli 1898
om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.
Sistnämnda lag ersattes den 1 januari 1929 av en lag den 18 juli 1928 med
samma namn — nedan kallad renbeteslagen. I 56 § fjärde stycket sagda lag
sammanfördes bestämmelser om upplåtelse av nyttjanderätt till inägor såväl
ovan odlingsgränsen som å renbetesfjällen och stadgas härutinnan, att
om dylik upplåtelse finnes kunna äga rum utan avsevärt men för renskötseln,
må länsstyrelsen mot avgift meddela upplåtelsen. Enligt 56 § renbeteslagen
har också medgivits länsstyrelsen att inom områden, som blivit till lapparnas
uteslutande begagnande anvisade, under angivna betingelser mot avgift
meddela upplåtelse av bete, slåtter, grustäkt och annan därmed jämförlig
nyttighet, ävensom av jakt och fiske att utövas jämte lapparna. Innan
upplåtelse enligt 56 § renbeteslagen äger rum, skola de lappar, vilka äga
uppehålla sig med sina renar å området, höras i ärendet. Medel, som inflyta
genom upplåtelse, skola enligt bestämmelser, som givas av Kungl. Maj:t, användas
till förmån för lapparna.
För närvarande finnas omkring 300 fjällägenheter under bruk. Nära en
tredjedel av dessa innehavas av personer av lapsk stam. Antalet jämtländska
arrendelägenheter har angivits till något över 150.
Lapparna ha härutöver särskilda möjligheter att erhålla tillstånd till upptagande
av lägenheter å nu ifrågavarande områden enligt 42 och 43 §§ renbeteslagen
ävensom jämlikt kungörelsen den 6 juni 1941 angående upplåtelse
åt lappar av lägenheter å kronomark m. m. med däri genom kungörelse
den 29 mars 1946 vidtagna ändringar.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 23.
I egenskap av särskilt tillkallad utredningsman för utredning rörande vissa
med lapparnas förhållanden sammanhängande spörsmål inkom /. d. generaldirektören
L. Berglöf med skrivelse den 15 september 1945 jämte utredning
och förslag rörande bland annat ordningen och villkoren för upplåtelse
av arrendelägenheter å hemman och andra fastigheter, inköpta för utvidgning
av renbetesfjällen i Jämtlands län. Efter remissbehandling av förslaget
anförde chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, i proposition
nr 56 till 1946 års riksdag angående anslag till odlings- och byggnadshjälp
åt innehavare av odlingslägenheter m. fl., att förslaget syntes äga sådant
samband med då pågående utredning angående reglering av fjällägenheter,
som upplåtits jämlikt 1915 års kungörelse, att ståndpunkt till förslaget icke
borde tagas förrän nämnda utredning slutförts.
Sedermera har Berglöf med skrivelse den 31 oktober 1946 framlagt betänkande
med utredning angående vissa lägenhetsupplåtelser å kronomark i
Norrlands fjälltrakter (SOU 1946:80). I utredningen ingående förslag avse
såväl arrendelägenheter å renbetesfjällen i Jämtlands län som fjällägenheter
ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län.
Utredningsmannens sistnämnda förslag innebär bland annat följande.
För upplåtelser av fjällägenheter ovan odlingsgränsen i Västerbottens och
Norrbottens län samt arrendelägenheler å de till utvidgning av renbetesfjällen
i Jämtlands län inköpta fastigheterna, vilka båda slag av lägenheter av
utredningsmannen benämnas norrländska fjällägenheter, skola utfärdas gemensamma
bestämmelser. I båda fallen ankommer på Kungl. Maj:t att, där
synnerliga skäl föreligga, besluta om sådana upplåtelser. Arrendeavgifterna,
som nu ingå till statens lappfond, skola i stället tillföras egnahemsväsendet
under en särskild diversemedelstitel, från vilken även utgifterna för lägenheterna
skola bestridas. 1915 års kungörelse upphäves men på Kungl. Maj:t
skall alltjämt ankomma att, där i något fall synnerliga skäl föreligga, vidtaga
upplåtelse av mark för bostadshus samt jakt- och fiskehyddor m. fl.
dylika lägenheter eller eljest utarrendera jord i nyssnämnda fjälltrakter. Någon
ändring av 56 § renbeteslagen synes icke vara påkallad.
Över betänkandet ha yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
domänstyrelsen, egnahemsstyrelsen, allmänna lönenämnden, länsstyrelserna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Sveriges kronotorpare-
och kolonistförbund. Därjämte ha yttranden överlämnats av domänstyrelsen
från överjägmästarna i de fem norra distrikten, av egnahemsstyrelsen
från egnahemsnämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län samt av länsstyrelserna från lappfogdarna i nämnda län. Vid egnahemsstyrelsens
utlåtande har fogats ett särskilt yttrande av ledamoten i styrelsen
riksdagsmannen J. A. Andersson i Tungelsta.
Utredningsmannens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan
erinran i flertalet yttranden. I vissa yttranden har emellertid framhållits
vikten av att stor återhållsamhet iakttages i fråga om upplåtelser av nya
lägenheter.
Andra lagutskottets utlåtande nr 23.
5
Länsstyrelsen i Jämtlands län och egnahemsstyrelsen ha ansett, att överlåtelse
av nyttjanderätt till redan upplåten lägenhet icke borde underställas
Kungl. Maj:ts prövning. Egnahemsstyrelsen har gjort gällande, att prövningen
syntes böra överlämnas åt vederbörande egnahemsnämnd, och har
till stöd härför anfört att, då Kungl. Maj:t medgivit upplåtelse av lägenhet på
viss tid och innehavaren därunder ville överlåta nyttjanderätten för återstående
arrendetid på annan person, ärendets prövning syntes i allt väsentligt
komma att inskränkas till ett bedömande av efterträdarens personliga
kvalifikationer och lämplighet.
Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har i fråga om de allmänna
intressen, vilka göra sig gällande beträffande dessa fjällägenheter,
anfört:
»Obestridligt är att det är betydelsefullt med en viss bosättning även i
fjälltrakterna. Många personer äro av olika anledning nödsakade att resa
genom dessa områden. Turisttrafiken har också sin betydelse. Möjligheter
till samfärdsel i dessa trakter måste härför finnas. Det är följaktligen nödvändigt
att folk finnes tillhands för hållande av båtar i sjöarna, för postbefordran,
för underhåll av stigar och färdleder samt för underlättande på
annat sätt av färder i dessa trailer. Härvidlag spela dessa olika fjällägenheter
en betydelsefull roll, och det är ett allmänt intresse att ett för detta
ändamål erforderligt antal lägnheter finnes. För nyssnämnda ändamål äro
icke alla nuvarande fjällägenheter erforderliga och ändamålsenliga. Åtskilliga
torde efter hand böra nedläggas. Men ett stort antal kommer otvivelaktigt
att bestå.»
Departementschefen fortsätter:
»Emellertid torde såsom utredningsmannen uttalat och i vissa av yttrandena
ytterligare understrukits stor återhållsamhet böra iakttagas, såvitt angår
upplåtelse av nya lägenheter å ifrågavarande områden. Med hänsyn till
de för jordbruksdrift ogynnsamma betingelserna och i betraktande av de
förpliktelser gentemot lägenhetsinnehavarna, som enligt vad jag nyss antytt
böra hädanefter åvila det allmänna, synes böra föreskrivas, att upplåtelse av
ny lägenhet må äga rum endast där det finnes påkallat ur allmän synpunkt
på grund av sådana behov som jag förut berört. Skulle det därjämte visa sig
behövligt att vid något tillfälle upplåta mindre områden för uppodling för
att därigenom underlätta för vederbörande hemmans- eller lägenhetsinnehavare
att erhålla tillräcklig mark, torde hinder härför icke böra möta.»
I anslutning till det anförda har departementschefen, som är av den uppfattningen,
att ett genomförande av de av honom förordade förslagen påkallar
ändring av 56 § renbeteslagen, uttalat, att bestämmelsen i 56 § fjärde
stycket renbeteslagen torde böra kompletteras med en föreskrift, att upplåtelse
av nyttjanderätt till mark inom ifrågavarande områden finge meddelas
även där det påkallades med hänsyn till den allmänna samfärdseln. Vidare
syntes böra föreskrivas, att där synnerliga skäl förelåge finge även eljest
upplåtas nyttjanderätt till mark för bostadsändamål eller annat liknande
ändamål. 1 samband härmed torde 1915 års kungörelse böra upphävas.
Efter att ha erinrat om att enligt 1915 års kungörelse upplåtelse av fjälllägenheter
icke finge ske annat än efter Kungl. Majits prövning i varje sär
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 23.
Utskottet.
y
skilt fall, under det att enligt 56 § renbeteslagen rätten att meddela upplåtelse
i fråga om de jämtländska arrendelägenheterna tillkomme länsstyrelsen,
har departementschefen yttrat:
»Med hänsyn till vikten av att upplåtelser av lägenheter ovan odlingsgränsen
ske restriktivt anser jag i likhet med utredningsmannen att upplåtelser
där liksom hittills skola få ske endast efter Kungl. Maj:ts prövning. Samma
bestämmelser torde böra tillämpas i fråga om lägenheter å renbetesfjällen.
Däremot vill jag av skäl, som egnahemsstyrelsen anfört, förorda att överlåtelse
av nyttjanderätt till redan upplåten lägenhet icke skall underställas
Kungl. Maj:ts prövning utan få bedömas av den myndighet Kungl. Ma:jt bestämmer.
»
I fråga om egnahemsnämnderna har departementschefen hänvisat till vad
han anfört i lagrådsremissen den 17 januari 1947 angående riktlinjerna för
den framtida jordbrukspolitiken, varav framgår, att egnahemsnämnderna
avses skola upphöra från och med den 1 juli 1948 och deras verksamhet
övertagas av de nyinrättade lantbruksnämnderna.
Med stöd av dessa uttalanden har departementschefen förordat ett stadgande
i 56 § fjärde stycket renbeteslagen av innehåll, att där avsedda upplåtelser
skola meddelas av Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t
bestämmer.
Av praktiska skäl har motsvarande synts departementschefen böra föreskrivas
även i fråga om medgivande av övriga i 56 § renbeteslagen omförmälda
upplåtelser.
För genomförandet av de föreslagna åtgärderna har departementschefen
i överensstämmelse med utredningsmannens förslag förordat, att de för lägenheterna
utgående arrendeavgifterna i första hand tagas i anspråk för lägenheternas
iordningställande och förvaltning. Arrendeavgifterna borde tillföras
en i egnahemsstyrelsens räkenskaper för ändamålet upplagd diversemedelstitel
och de med medlen bestridda utgifterna avföras direkt å denna
titel. Ifrågavarande förslag måste föranleda en jämkning av bestämmelsen
i 56 § sista stycket renbeteslagen, att medel, som inflyta genom de i 56 § avsedda
upplåtelserna, skola användas till förmån för lapparna.
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Genom förevarande proposition har riksdagen underställts frågan om vidtagande
av åtgärder till förbättring av läget för innehavarna av vissa lägenheter
i fjälltrakterna, vilka i propositionen sammanfattats under benämningen
norrländska fjällägenheter. I sammanhang med de föreslagna stödåtgärdernas
genomförande bliva ändringar i 56 § renbeteslagen erforderliga,
varom jämväl förslag framlagts i propositionen.
Utskottet, som inhämtat, att jordbruksutskottet för sin del tillstyrkt bifall
till de föreslagna åtgärderna, har vid granskning av lagförslaget icke funnit
anledning till erinran mot detta och får därför hemställa,
Andra lagutskottets utlåtande nr 23.
7
att riksdagen måtte antaga det genom förevarande proposition
framlagda förslaget till lag angående ändrad lydelse
av 56 § lagen den 18 juli 1928 (nr 309) om de svenska lapparnas
rätt till renbete i Sverige.
Stockholm den 22 april 1947.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hage, Björkman,
Sten, Hagman, fröken Osvald och herr Wahlund;
från andra kammaren: herr Olovson i Västerås, fru Johansson, herrar
Hedlund i Rådom, Larsson i Östersund, Andersson i Gisselås, Lundberg,
Andersson i Alfredshem och fru Sandström.
opaginerad Kontrollera mot PDF
477699. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli 1928 s. 1 i texten