Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av del s Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3 mom. familjebidragsförordningen den 29 mars 19A6

1947-05-13 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1947:28, Utlåtande i anledning av del s Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3 mom. familjebidragsförordningen den 29 mars 19A6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

1

Nr 28.

Utlåtande i anledning av del s Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 och

3 mom. familjebidragsförordningen den 29 mars 19A6

(nr 99) m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 28 februari 1947 dagtecknad proposition, nr 122, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3 mom. familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99) samt

2) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 och 2 mom. förordningen den

29 juni 1946 (nr 347) angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid förstärkt

försvarsberedskap m. m.

Författningsförslagen äro av följande lydelse:

Gällande lydelse

av

de bestämmelser, som beröras av

vidståendc förslag.

6 §•

2 mom. Familjepenning utgår efter

den orlsgrupp, till vilken den

kommun är att hänföra, som enligt

1) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3

mom. familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99).

Härigenom förordnas, att 6 § 2 och

3 mom. förordningen den 29 mars

1946 om familjebidrag åt värnpliktiga

m. m. (familjebidragsförordningen)

skola erhålla följande ändrade lydelse.

6 §•

2 mom. Familjepenning utgår efter

den ortsgrupp, till vilken den

kommun är alt hänföra, som enligt

Bihang till riksdagens protokoll ti)''{7. ,9 sand. 2 avd. Nr 28.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•)

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

(Gällande lydelse.)

vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet.

I fråga om kommunernas hänförande

till ortsgrupp skall tillämpas

den enligt lagen om folkpensionering

verkställda indelningen.

3 mom. Där Konungen i fråga om

ort, vilken gränsar till ort i högre

ortsgrupp, jämlikt 6 § 3 mom. första

stycket lagen om folkpensionering

förordnat om förhöjning av tilläggspension

till pensionstagare, vilken år

mantalsskriven inom visst intill gränsen

liggande område, skall familjepenning,

som enligt vad i 27 § stadgas

skall utgivas av den kommun,

inom vilken området är beläget, förhöjas

med hälften av skillnaden mellan

familjepenningen i kommunen i

den högre ortsgruppen och familjepenningen

i den kommun, inom vilken

området är beläget.

(Förslag.)

vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet.

I fråga om kommunernas hänförande

till ortsgrupp skall tillämpas

den indelning i ortsgrupper, som

enligt lagen den 28 juni 1935 (nr 434)

om folkpensionering var gällande vid

utgången av är 1947.

3 mom. I fråga om ort, vilken

gränsar till ort i högre ortsgrupp, äger

Konungen med avseende å visst intill

gränsen liggande område på därom

av vederbörande kommun gjord

framställning förordna, att familjepenning,

som enligt vad i 27 § stadgas

skall utgivas av den kommun,

inom vilken området är beläget, skall

förhöjas med hälften av skillnaden

mellan familjepenningen i kommunen

i den högre ortsgruppen och familjepenningen

i den kommun, inom

vilken området är beläget.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

Har Konungen jämlikt 6 § 3 mom.

första stycket lagen den 28 juni 1935

om folkpensionering förordnat om

förhöjning av tilläggspension till pensionstagare,

vilken är mantalsskriven

inom visst intill ort i högre ortsgrupp

gränsande område, skall för tiden

från och med den 1 januari 1948 så

anses, som om förordnande jämlikt

6 § 3 mom. denna förordning meddelats

med avseende å samma område.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

Gällande lydelse

av

de bestämmelser, som beröras av

vidstående förslag.

4 §•

1 inom. För tid---— enligt 3 §.

Beträffande rikets indelning i orts
grupper

tillämpas den enligt lagen

om folkpensionering verkställda indelningen.

Den skadade anses tillhöra

den ortsgrupp, inom vilken han är

mantalsskriven. Dock må, om särskilda

omständigheter därtill föranleda,

ersättningstillägget bestämmas

efter annan ortsgrupp.

2 mom. Där Konungen jämlikt

6 § 3 mom. första stycket lagen om

folkpensionering förordnat om förhöjning

av tilläggspension till pensionstagare,

vilken är mantalsskriven

inom visst, intill ort i högre ortsgrupp

gränsande område, skall ersättningstillägg

till skadad, som är där mantalsskriven,

förhöjas med hälften av

skillnaden mellan tilläggsbeloppen i

2) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § 1 och 2

mom. förordningen den 29 juni 1946

(nr 347) angående provisorisk förbättring

av vissa ersättningar i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

vid förstärkt försvarsberedskap

m. m.

Härigenom förordnas, att 4 § 1 och

2 mom. förordningen den 29 juni

1946 angående provisorisk förbättring

av vissa ersättningar i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

vid förstärkt försvarsberedskap

m. m., skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

4 §■

1 mom. För tid —--enligt 3 §.

Beträffande rikets indelning i orts
grupper

tillämpas den indelning, som

enligt lagen den 28 juni 1935 (nr 434)

om folkpensionering var gällande vid

utgången av år 1947. Den skadade

anses tillhöra den ortsgrupp, inom

vilken han är mantalsskriven. Dock

må, om särskilda omständigheter därtill

föranleda, ersättningstillägget bestämmas

efter annan ortsgrupp.

2 mom. Där Konungen jämlikt

6 § 3 mom. familjebidrags förordningen

den 29 mars 1946 (nr 99) med

avseende å visst, intill ort i högre

ortsgrupp gränsande område förordnat

om förhöjning av familjepennings

belopp, skall ersättningstillägg

till skadad, som är där mantalsskriven,

förhöjas med hälften av skillnaden

mellan tilläggsbeloppen i den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

(Gällande lydelse.)

den lägre och den högre ortsgruppen.

Vad ovan i 1 mom. andra stycket

sista punkten stadgas angående ersättningstillägg

skall äga motsvarande

tillämpning beträffande sådan förhöjning.

(Förslag.)

lägre och den högre ortsgruppen. Vad

ovan i 1 mom. andra stycket sista

punkten stadgas angående ersättningstillägg

skall äga motsvarande

tillämpning beträffande sådan förhöjning.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

Före avlämnandet av propositionen nr 122 ha inom riksdagen väckts tre

motioner angående ändring av familjebidragsförordningen den 29 mars 1946,

nämligen dels likalydande motionerna nr 98 i första kammaren av herr

Andersson, Gustav Emil, m. fl. och nr 173 i andra kammaren av herr Pettersson

i Norregård m. fl., dels ock motionen nr 22 i andra kammaren av herrar

Persson i Svensköp och Johnsson i Kastanjegården.

Motionerna ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet,

som behandlat motionerna gemensamt med propositionen nr 122.

I motionen II: 22 hemställes, att »riksdagen måtte för sin del besluta en

sådan ändring av gällande familjebidragsförordning att enhetlig familjepenning

kommer att utgå med de belopp, som nu äro fastställda för ortsgrupp

II, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de författningsändringar,

som av ett sådant beslut påkallas».

I motionerna 1:98 och 11:173 hemställes beträffande familjebidragsförordningen,

att »riksdagen måtte besluta, att hittills gällande dyrortsgruppering

av familjepenningen slopas och en enhetlig familjepenning fastställes

utgå med de belopp, som nu gälla för ortsgrupp III».

Beträffande de skäl, som utöver vad nedan anföres åberopats till stöd för

de genom propositionen framlagda förslagen, ävensom i fråga om de skäl,

som motionärerna andragit till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa

till propositionen och motionerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

Inledning.

5

Genom lagen den 23 april 1937 (nr 163) infördes i lagen den 28 juni 1935

(nr 434) om folkpensionering bestämmelser om dyrortsgradering av folkpensionerna.

Enligt 6 § 2 mom. första stycket utgår jämte grundpension

tilläggspension med olika belopp i tre skilda ortsgrupper, betecknade 1, 2

och 3. Ortsgrupperna indelas, enligt andra stycket av samma moment, på

sådant sätt, att ortsgrupp med högre nummer omfattar orter med större

levnadskostnader än ortsgrupp med lägre nummer.

Åt den gällande indelningen i ortsgrupper har givits förlängd giltighet,

senast genom lag den 28 juni 1946 (nr 330) till och med utgången av år 1947.

Från och med 1948 års ingång ersättes 1935 års lag om folkpensionering

av lagen den 29 juni 1946 (nr 431) i samma ämne. I sistnämnda lag, vilken

grundats på ett av socialvårdskommittén avgivet förslag, har den hittillsvarande

dyrortsgrupperingen av folkpensionerna ersatts av ett system med

bostadstillägg å vissa orter. För detta ändamål skall riket indelas i fem

bostadskostnadsgrupper på sådant sätt att grupp med högre nummer omfattar

orter med större bostadskostnader, däri inberäknade kostnaderna för bränsle,

än grupp med lägre nummer. I bostadskostnadsgrupp I utgår intet bostadstillägg.

Beloppet av bostadskostnadstillägget i övriga grupper stiger successivt

efter bostadskostnadsgruppens nummer och är sålunda högst i ortsgrupp V.

Indelningen i bostadskostnadsgrupper skall verkställas av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter Konungen meddelar. Arbetet härmed pågår

inom socialstyrelsen.

Den gällande ortsgruppsindelningen enligt 1935 års folkpensioneringslag

är normerande för bland annat familjebidrag åt värnpliktiga enligt familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99) och förordningen den

29 juni 1946 (nr 348) om familjebidrag åt värnpliktiga med liera, vilka

drabbats av kroppsskada, samt för provisoriska förbättringar av vissa ersättningar

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid

förstärkt försvarsberedskap m. m., enligt förordningen härom den 29 juni

1946 (nr 347).

Familjebidrag åt värnpliktiga med flera.

Enligt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99) är värnpliktig

i mån av behov berättigad till familjebidrag i form av bland annat familjepenning

och bostadsbidrag. Familjepenningen är dyrortsgraderad enligt 1935

års folkpensioneringslags dyrortsgruppering och utgår med högst så stort

belopp för dag, som för envar av de tre ortsgrupperna upptages''i följande

tariff:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

i

2

3

För hustru och frånskild hustru ävensom

— därest värnpliktig icke sammanlever

med hustru eller hustrun, med vilken han

För annan familjemed-

För annan familjemed-

Ortsgrupp

sammanlever, är arbetsoförmögen — för

lem över IG år än som

lem under 16 år än som

annan familjemedlem, som förestår hem- met åt värnpliktig med hemmavarande

familjemedlem under 16 år

kronor

avses i kol. 1

kronor

avses i kol. 1

kronor

I

2: 75

1: 40

1: 10

ii

3: —

1: 65

1: 20

m

3:25

1: 90

1: 30

Familjepenningen utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun är

att hänföra, som enligt i familjebidragsförordningen meddelade bestämmelser

skall utgiva beloppet, i regel den kommun där den värnpliktige å

inryckningsdagen var stadigvarande bosatt. Jämlikt 6 § 3 mom. första stycket

folkpensioneringslagen den 28 juni 1935 äger Konungen förordna om viss

förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, som är mantalsskriven nära

gränsen av annan kommun, vilken tillhör högre ortsgrupp. Har sådant förordnande

meddelats, skall även familjepenningen enligt familjebidragsförordningen

höjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningens belopp

i respektive ortsgrupper.

Utöver familjepenning kan enligt familjebidragsförordningen bostadsbidrag

utgå för bestridande av den värnpliktiges kostnader för bostad, flyttningskostnader

med mera. Bostadsbidragets storlek är beroende av den värnpliktiges

faktiska kostnader i angivet hänseende och är icke beroende av

någon ortsgruppering.

Jämlikt förordningen den 29 juni 1946 (nr 348) om familjebidrag åt

värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada, kan familjebidrag

enligt i familjebidragsförordningen meddelade bestämmelser med vissa inskränkningar

utgå även till värnpliktig, vilken under tjänstgöring å tid efter

den 2 september 1939 drabbats av kroppsskada, som medför rätt till ersättning

enligt militärersättningsförordningen den 18 juni 1927, ävensom, i fråga

om ersättning i anledning av dödsfall, till hans efterlevande. Vad i förordningen

är stadgat om värnpliktig äger motsvarande tillämpning beträffande

viss annan personal, som drabbats av kroppsskada under militärtjänstgöring.

Provisoriska förbättringar av vissa ersättningar åt personer, som skadats

under militärtjänstgöring.

Enligt förordning den 29 juni 1946 (nr 347) skall den som äger rätt till

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under värnpliktstjänstgöring,

hemvärnstjänstgöring eller annan militärtjänstgöring under tiden från och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

7

med den 3 september 1939 till och med den 30 juni 1945 eller under tjänstgöring

därefter för avveckling av förstärkt försvarsberedskap, vara berättigad

till vissa ersättningstillägg. Dessa äro dyrortsgraderade enligt folkpensioneringens

nuvarande dyrortsgruppsystem. Sålunda utgår, vid förlust av arbetsförmågan,

tillägg till sjukpenning med respektive 2 kronor 75 öre, 3 kronor

50 öre och 4 kronor 25 öre om dagen och tillägg till livränta med respektive

984, 1 284 och 1 584 kronor i de olika ortsgrupperna. Har Konungen förordnat

om förhöjning av tilläggspension inom visst område, gränsande till

ort i högre dyrortsgrupp, skola nu ifrågavarande ersättningar jämväl höjas.

Ifrågavarande ersättningsförbättringar ha tillkommit för att bereda dem

som under beredskapstjänstgöring skadats genom olycksfall eller sjukdom en

skäligare ersättning än tidigare varit möjlig. I sitt förslag till dessa ersättningsförbättringar

avvisade de sakkunniga, som för ändamålet tillkallats,

tanken på införande av bostadsbidrag såsom komplettering av utgående ersättningar

till icke-försörjare. Ändamålet med ett sådant bidrag skulle vara

att möjliggöra ett hänsynstagande till de faktiska bostadskostnaderna i de

enskilda fallen; för familjeförsörjare tillgodosåges detta syfte genom familjebidrag

enligt gällande bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga m. fl.,

vilka drabbats av kroppsskada. Av praktiska skäl förordade de sakkunniga i

stället införande av fixa tillägg, avsedda att utjämna skillnaden mellan bostadskostnaderna

på olika orter. Dessa tillägg borde graderas på dylikt sätt såväl

för familjeförsörjare som ensamstående. Till reglering av förhållandet mellan

dessa förmåner och de till skadade utgående familjebidragen föreslogos särskilda

föreskrifter angående hänsynstagande, vid familjebidrags bestämmande,

till de föreslagna ersättningstilläggen. Dylika föreskrifter ha, sedan

den nya förordningen om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats

av kroppsskada, utfärdats den 29 juni 1946 (nr 348), meddelats genom

kungörelse samma dag (nr 349).

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Vougt, bär i propositionen

beträffande familjebidrag åt värnpliktiga med flera anfört följande:

»Bestämmelserna i 1946 års familjebidragsförordning om dyrortsgradering

av familjepenningen infördes däri efter mönster av 1940 års krigsfamiljebidragsförordning.

Vid tillkomsten av sistnämnda förordning gjordes vissa

erinringar mot den ifrågasatta dyrorlsgraderingen, särskilt med hänsyn därtill,

att vid sidan av familjepenningen ulginge särskild ersättning för bostadskostnaderna.

Föredragande departementschefen anförde emellertid (prop.

1940:93 s. 32) att, då man syntes ha anledning räkna med att folkpensioneringens

dyrortsgruppering i flertalet fall gåve elt riktigt ullryck för diffe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

renserna i levnadskostnaderna, även om man bortsåge från hyran, tillräckliga

skäl icke förelåge att frångå vad som i anslutning till eljest tillämpade principer

på sociallagstiftningens område föreslagits om dyrortsgradering av familjepenningen.

När 1940 års förordning år 1942 avlöstes av en ny, anfördes

liknande skäl för ett bibehållande av dyrortsgraderingen (prop. 1942:339

s. 49). Vid tillkomsten av 1946 års familjebidragsförordning anmärkte jag

(prop. 1946: 73 s. 39), att socialstyrelsen ansett, att dyrortsgraderingen av

familjepenningen borde avskaffas. Socialstyrelsen hade i denna fråga hänvisat

till 1943 års dyrortskommittés utredning angående dyrortsgrupperingen

(SOU 1945: 32), vilken givit vid handen, att skiljaktigheterna i fråga om levnadskostnaderna

på olika orter i betydande grad utjämnats under senare år

och då i väsentlig mån hänförde sig till utgifter för skatter, bostad och

bränsle. Styrelsen hade vidare framhållit att, om också olika landsdelar och

ortsgrupper utvisade vissa differenser i fråga om de utgifter, som i det hela

skulle täckas genom familjepenningen, dessa att döma av det tillgängliga

materialet dock icke mer hade den betydelse, att de kunde motivera en dyrortsgradering

av familjepenningen. För egen del fann jag vissa skäl tala för

den av socialstyrelsen sålunda hävdade uppfattningen men framhöll, att

frågan icke syntes böra upptagas till övervägande, förrän beslut fattats om

slopande av dyrortsgraderingen beträffande folkpensioneringen.

Då i den nya folkpensioneringslagen dyrortsgrupperingen slopats och ersatts

med ortsgruppering efter bostadskostnadernas höjd, har utgångspunkten

varit, att de föreliggande skiljaktigheterna i levnadskostnadernas höjd å olika

orter för folkpensionärernas del väsentligen hänföra sig till utgifterna för

bostad och bränsle. Det material, som socialvårdskommittén — utöver 1943

års dyrortskommittés utredning — vid sina överväganden i denna del haft

till förfogande, avser huvudsakligen folkpensionärerna. För andra befolkningsgrupper

än folkpensionärerna kan frågan om dyrortsgraderingens berättigande

med avseende å andra levnadskostnader än bostadsposten knappast

sägas ha slutgiltigt lösts genom den nya folkpensioneringslagen. Utan

särskild utredning i detta avseende synes det icke tillrådligt att slopa den dyrortsgradering

som för närvarande förekommer inom familjebidragsverksamheten,

särskilt som spännvidden mellan familjepenningen i högsta och lägsta

ortsgrupp icke är betydande. Alltjämt bestående skiljaktigheter beträffande

i den allmänna marknaden utgående löner på olika orter synas också motivera

ett bibehållande tills vidare av den hittillsvarande ordningen. Då det

emellertid är angeläget, att frågan om dyrortsgraderingens bibehållande snarast

möjligt blir föremål för slutlig omprövning, avser jag att uppdraga åt

försvarets socialbyrå -— vilken är tillsynsmyndighet enligt familjebidragsförordningen

—- att i samråd med socialstyrelsen verkställa utredning i ämnet

och så snart ske kan till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill utredningen

kan föranleda. Det förutsättes, att erforderligt samråd äger rum med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

9

statens arbetsmarknadskommission, vilken myndighet har närmaste tillsynen

över de likaledes dyrortsgraderade arbetslöshetsunderstöden.

Ortsgrupperingen bör alltså enligt min mening även efter den nya folkpensioneringslagens

ikraftträdande tills vidare bygga på förhållandena den

31 december 1947. I överensstämmelse med vad som under de senaste åren

gällt i fråga om ortsgrupperingen enligt 1935 års folkpensioneringslag synes

Kungl. Maj:t böra äga möjlighet att vidtaga smärre jämkningar i ortsgruppsindelningeft.

I enlighet med det anförda föreslår jag, att 6 § 2 mom. familjebidragsförordningen

erhåller den lydelse, att i fråga om kommunernas hänförande

till ortsgrupp skall tillämpas den indelning i ortsgrupper, som var gällande

vid utgången av år 1947. I 3 mom. av samma paragraf torde böra upptagas

föreskrift om rätt för Konungen att förordna om sådan förhöjning av familjepenningsbelopp,

som för närvarande skall tillämpas i ort, beträffande vilken

förordnande meddelats om förhöjning av tilläggspensionen. Därest vid 1947

års utgång familjepenning utgick med förhöjt belopp inom visst område,

gränsande till ort i högre ortsgrupp, bör sådan förhöjning alltjämt tillämpas å

den orten utan särskilt förordnande av Kungl. Maj:t. En bestämmelse härom

torde böra upptagas såsom en övergångsbestämmelse.»

I fråga om provisoriska förbättringar av vissa ersättningar åt personer, som

skadats under militärtjänstgöring, har departementschefen i propositionen

anfört:

»Av den lämnade redogörelsen framgår att dyrortsgraderingen av de här

ifrågavarande ersättningstilläggen närmast avser att utjämna skillnaden i

bostadskostnader mellan olika orter. Det kan då synas naturligt, att i samband

med införandet av den nya bosladskostnadsgrupperingen nya grunder

fastställas för ersättningstilläggens beräknande. Emellertid är att märka,

att ersättningstilläggen utgöra en provisorisk anordning, tillkommen så sent

som under föregående år, i avvaktan på en inom socialvårdskommittén pågående

översyn av gällande bestämmelser rörande ersättning i anledning av

skada under militärtjänstgöring. Sagda översyn lärer, enligt vad från kommittén

under hand blivit upplyst, kunna väntas bli avslutad under innevarande

år. Då det torde böra undvikas att rubba de ersättningar, som för

närvarande utgå, synes i fråga om här förevarande provisoriska ersättningstillägg

samma dyrortsgruppering som nu gäller böra tillämpas även efter

1948 års ingång. Bestämmelser härom av liknande art som de vilka i det

föregående föreslagits beträffande familjebidragsförordningen synas fördenskull

böra införas i förordningen den 29 juni 1946 (nr 347).»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

Utskottet.

Familjepenning, som utgår enligt 1946 års familjebidragsförordning, är

dyrortsgraderad enligt 1935 års folkpensioneringslags dyrortsgruppering. I

1946 års lag om folkpensionering har dyrortsgruppering slopats och ersatts

med ortsgruppering efter bostadskostnadernas höjd. Utgångspunkten härvid

har varit, att skiljaktigheterna i levnadskostnadernas höjd å olika orter för

folkpensionärernas del huvudsakligen hänföra sig till utgifterna för bostad

och bränsle.

I motionerna II: 22, I: 98 och II: 173 hemställes att dyrortsgraderingen av

familjepenningen slopas. Det yrkas i motionen II: 22 att enhetlig familjepenning

skall utgå med de belopp, som nu äro fastställda för ortsgrupp II,

och i motionerna I: 98 och II: 173 att familjepenning skall utgå med de belopp,

som nu gälla för ortsgrupp III.

Ehuru vissa skäl kunna anföras för avskaffande av dyrortsgraderingen

av familjepenningen, vill utskottet dock understryka, att såsom departementschefen

framhållit i propositionen frågan om dyrortsgraderingens berättigande

med avseende å andra levnadskostnader än bostadsposten knappast

kan sägas ha slutgiltigt lösts genom den nya folkpensioneringslagen för andra

befolkningsgrupper än folkpensionärerna. Frågan om dyrortsgraderingens

bibehållande beträffande familjepenningen bör emellertid snarast möjligt

bliva föremål för slutlig omprövning, och i propositionen uppgives också, att

departementschefen har för avsikt att uppdraga åt försvarets socialbyrå att i

samråd med socialstyrelsen verkställa utredning i ämnet. I avbidan på denna

utredning synes dyrortsgraderingen inom familjebidragsverksamheten böra

kvarstå tills vidare. Utskottet anser sig därför icke kunna tillstyrka de i förevarande

motioner framställda yrkandena om enhetlig familjepenning.

De ersättningstillägg, som utgå enligt förordningen den 29 juni 1946 (nr

347), äro dyrortsgraderade enligt det dyrortsgruppsystem som gäller enligt

1935 års folkpensioneringslag. Ersättningstilläggen utgöra en provisorisk anordning.

I propositionen framhålles, att eftersom det bör undvikas att rubba

de ersättningar, som för närvarande utgå, synes i fråga om dessa provisoriska

ersättningstillägg samma dyrortsgruppering som nu gäller böra tillämpas

även efter den 31 december 1947, då 1935 års folkpensioneringslag upphör att

gälla. Utskottet har icke något att erinra häremot.

De genom propositionen framlagda förslagen till författningsändringar äro

föranledda av att 1935 års folkpensioneringslag upphör att gälla med 1947

års utgång. I propositionen föreslås, att i fråga om kommunernas hänförande

till ortsgrupp skall tillämpas den indelning i ortsgrupper, som var gällande

vid utgången av år 1947. De genom propositionen föreslagna författningsändringarna

föranleda ingen erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

11

att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 98, II: 22 och

II: 173 bifalla förevarande proposition nr 122.

Stockholm den 13 maj 1947.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hage*, Sten*, Uhlén,

Hagman, Wahlund och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Hellbacken*,

Holm*, Jacobsson i Igelsbo, fru Västberg*, herrar Carlsson i Bakeröd och

Lundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Wahlund, Jacobsson i Igelsbo och Carlsson i Bakeröd, vilka anfört:
Alldeles

särskilda skäl föreligga för avskaffande av den s. k. dyrortsgradcringen

i fråga om familjepenningen. Denna avser att bestrida hushållskostnaderna

utom för bostaden och dess uppvärmning. Nu ha emellertid enligt

1943 års dyrortskommittés utredningar (SOU 1945:32) skillnaderna i levnadskostnader

mellan olika orter i betydande grad utjämnats under senare år;

de olikheter, vilka eventuellt kvarstå, hänföra sig i huvudsak till utgifter

för bostad och bränsle. De utgiftsposter, vilka skola täckas med familjepenningen,

uppvisa däremot ej sådana lokala variationer, att en dyrortsgruppering

av denna är motiverad, ett faktum, som framhållits av socialstyrelsen

i dess remissutlåtande.

Det må erinras om att dyrortsgradcringen inom folkpensioneringen avskaffats

utom vad beträffar bostadstilläggen och att likaledes de föreslagna

allmänna barnbidragen förutsättas utgå till samma belopp i olika delar av

landet. Vi anse, att det vore på sin plats att nu avskaffa dyrortsgrupperingcn

även för familjebidragen och låta dessa utgå med ett för hela landet enhetligt

belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

Vid avvägandet av storleken av den enhetliga familjepenning, som sålunda

skulle utgå, ha vi uppmärksammat, att enligt verkställda utredningar

de nu utgående bidragen ofta bli i hög grad otillräckliga, varigenom bidragsmottagarna

bli nödsakade att anlita fattigunderstöd. En sådan ordning

kan ej anses tillfredsställande. Med hänsyn härtill ha vi, i enlighet med vad

som yrkats i motionerna I: 98 och II: 173, ansett, att den enhetliga familjepenningen

skall utgå med de belopp, som nu gälla för ortsgrupp III. Detta föranleder

andra ändringar i familjebidragsförordningen än som föreslagits

i propositionen.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande att det genom propositionen

nr 122 framlagda förslaget till förordning om ändrad lydelse

av 6 § 2 och 3 mom. familjebidragsförordningen den 29

mars 1946 (nr 99) icke kunnat antagas, måtte i anledning avmotionerna

1:98 och II: 173 för sin del antaga följande förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 6, 28 och 39 §§ familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99).

Härigenom förordnas, att 6, 28 och 39 §§ förordningen den 29 mars 1946

om familjebidrag åt värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen) skola

erhålla följande ändrade lydelse.

6 §•

Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag som angives i

följande tariff:

1

2

3

För hustru och frånskild hustru

ävensom — därest värnpliktig

icke sammanlever med hustru

För annan

För annan

eller hustrun, med vilken han

familjemedlem

familjemedlem

sammanlever, är arbetsoförmö-

över 16 år än

under 16 år än

gen — för annan familjemed-

som avses i

som avses i

lem, som förestår hemmet åt

värnpliktig med hemmavarande

kol. 1

kol. 1

barn under 16 år

kronor

kronor

kronor

3: 25

1:90

1: 30

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

13

När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, enligt vad i

39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem,

utgå enligt kolumn 1 i tariffen, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande

familjemedlem under 16 år.

28 §.

1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin

bostad, är, i avbidan på att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag,

skyldig att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad.

2 mom. Har i---om familjebidrag.

3 mom. Vad kommun---annan myndighet.

39 §.

Sådant medgivande, som avses i 3 § andra stycket, 6 § andra stycket,

9 § 2 och 3 mom., 11 § 1 mom. andra stycket, 12 § 3 mom. tredje stycket,

14 § 1 mom., 15 § första stycket eller 15 § andra stycket, lämnas av tillsynsmyndigheten

på ansökan av familjebidragsnämnd. Medgivande lämnas

för viss tid eller tills vidare. När skäl därtill äro, må medgivandet av tillsynsmyndigheten

återkallas.

Har familjebidragsnämnd---bidrag, sökanden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947.

B. att riksdagen måtte antaga det genom propositionen nr

122 framlagda förslaget till förordning om ändrad lydelse av

4 § 1 och 2 mom. förordningen den 29 juni 1946 (nr 347)

angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid

förstärkt försvarsberedskap m. m.; samt

C. att motionen II: 22 måtte anses besvarad genom vad ovan

under A. hemställts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag, Stockholm 1947

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående förslag till förordning rörande förkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga s. 1 i texten