Utlåtande i anledning av del s Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3 mom. familjebidragsförordningen den 29 mars 19A6
1947-05-13 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1947:28, Utlåtande i anledning av del s Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3 mom. familjebidragsförordningen den 29 mars 19A6
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
1
Nr 28.
Utlåtande i anledning av del s Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 och
3 mom. familjebidragsförordningen den 29 mars 19A6
(nr 99) m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 28 februari 1947 dagtecknad proposition, nr 122, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade
förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3 mom. familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99) samt
2) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 och 2 mom. förordningen den
29 juni 1946 (nr 347) angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid förstärkt
försvarsberedskap m. m.
Författningsförslagen äro av följande lydelse:
Gällande lydelse
av
de bestämmelser, som beröras av
vidståendc förslag.
6 §•
2 mom. Familjepenning utgår efter
den orlsgrupp, till vilken den
kommun är att hänföra, som enligt
1) Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3
mom. familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99).
Härigenom förordnas, att 6 § 2 och
3 mom. förordningen den 29 mars
1946 om familjebidrag åt värnpliktiga
m. m. (familjebidragsförordningen)
skola erhålla följande ändrade lydelse.
6 §•
2 mom. Familjepenning utgår efter
den ortsgrupp, till vilken den
kommun är alt hänföra, som enligt
Bihang till riksdagens protokoll ti)''{7. ,9 sand. 2 avd. Nr 28.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•)
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
(Gällande lydelse.)
vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet.
I fråga om kommunernas hänförande
till ortsgrupp skall tillämpas
den enligt lagen om folkpensionering
verkställda indelningen.
3 mom. Där Konungen i fråga om
ort, vilken gränsar till ort i högre
ortsgrupp, jämlikt 6 § 3 mom. första
stycket lagen om folkpensionering
förordnat om förhöjning av tilläggspension
till pensionstagare, vilken år
mantalsskriven inom visst intill gränsen
liggande område, skall familjepenning,
som enligt vad i 27 § stadgas
skall utgivas av den kommun,
inom vilken området är beläget, förhöjas
med hälften av skillnaden mellan
familjepenningen i kommunen i
den högre ortsgruppen och familjepenningen
i den kommun, inom vilken
området är beläget.
(Förslag.)
vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet.
I fråga om kommunernas hänförande
till ortsgrupp skall tillämpas
den indelning i ortsgrupper, som
enligt lagen den 28 juni 1935 (nr 434)
om folkpensionering var gällande vid
utgången av är 1947.
3 mom. I fråga om ort, vilken
gränsar till ort i högre ortsgrupp, äger
Konungen med avseende å visst intill
gränsen liggande område på därom
av vederbörande kommun gjord
framställning förordna, att familjepenning,
som enligt vad i 27 § stadgas
skall utgivas av den kommun,
inom vilken området är beläget, skall
förhöjas med hälften av skillnaden
mellan familjepenningen i kommunen
i den högre ortsgruppen och familjepenningen
i den kommun, inom
vilken området är beläget.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.
Har Konungen jämlikt 6 § 3 mom.
första stycket lagen den 28 juni 1935
om folkpensionering förordnat om
förhöjning av tilläggspension till pensionstagare,
vilken är mantalsskriven
inom visst intill ort i högre ortsgrupp
gränsande område, skall för tiden
från och med den 1 januari 1948 så
anses, som om förordnande jämlikt
6 § 3 mom. denna förordning meddelats
med avseende å samma område.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
Gällande lydelse
av
de bestämmelser, som beröras av
vidstående förslag.
4 §•
1 inom. För tid---— enligt 3 §.
Beträffande rikets indelning i orts
grupper
tillämpas den enligt lagen
om folkpensionering verkställda indelningen.
Den skadade anses tillhöra
den ortsgrupp, inom vilken han är
mantalsskriven. Dock må, om särskilda
omständigheter därtill föranleda,
ersättningstillägget bestämmas
efter annan ortsgrupp.
2 mom. Där Konungen jämlikt
6 § 3 mom. första stycket lagen om
folkpensionering förordnat om förhöjning
av tilläggspension till pensionstagare,
vilken är mantalsskriven
inom visst, intill ort i högre ortsgrupp
gränsande område, skall ersättningstillägg
till skadad, som är där mantalsskriven,
förhöjas med hälften av
skillnaden mellan tilläggsbeloppen i
2) Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 4 § 1 och 2
mom. förordningen den 29 juni 1946
(nr 347) angående provisorisk förbättring
av vissa ersättningar i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
vid förstärkt försvarsberedskap
m. m.
Härigenom förordnas, att 4 § 1 och
2 mom. förordningen den 29 juni
1946 angående provisorisk förbättring
av vissa ersättningar i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
vid förstärkt försvarsberedskap
m. m., skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
4 §■
1 mom. För tid —--enligt 3 §.
Beträffande rikets indelning i orts
grupper
tillämpas den indelning, som
enligt lagen den 28 juni 1935 (nr 434)
om folkpensionering var gällande vid
utgången av år 1947. Den skadade
anses tillhöra den ortsgrupp, inom
vilken han är mantalsskriven. Dock
må, om särskilda omständigheter därtill
föranleda, ersättningstillägget bestämmas
efter annan ortsgrupp.
2 mom. Där Konungen jämlikt
6 § 3 mom. familjebidrags förordningen
den 29 mars 1946 (nr 99) med
avseende å visst, intill ort i högre
ortsgrupp gränsande område förordnat
om förhöjning av familjepennings
belopp, skall ersättningstillägg
till skadad, som är där mantalsskriven,
förhöjas med hälften av skillnaden
mellan tilläggsbeloppen i den
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
(Gällande lydelse.)
den lägre och den högre ortsgruppen.
Vad ovan i 1 mom. andra stycket
sista punkten stadgas angående ersättningstillägg
skall äga motsvarande
tillämpning beträffande sådan förhöjning.
(Förslag.)
lägre och den högre ortsgruppen. Vad
ovan i 1 mom. andra stycket sista
punkten stadgas angående ersättningstillägg
skall äga motsvarande
tillämpning beträffande sådan förhöjning.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.
Före avlämnandet av propositionen nr 122 ha inom riksdagen väckts tre
motioner angående ändring av familjebidragsförordningen den 29 mars 1946,
nämligen dels likalydande motionerna nr 98 i första kammaren av herr
Andersson, Gustav Emil, m. fl. och nr 173 i andra kammaren av herr Pettersson
i Norregård m. fl., dels ock motionen nr 22 i andra kammaren av herrar
Persson i Svensköp och Johnsson i Kastanjegården.
Motionerna ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet,
som behandlat motionerna gemensamt med propositionen nr 122.
I motionen II: 22 hemställes, att »riksdagen måtte för sin del besluta en
sådan ändring av gällande familjebidragsförordning att enhetlig familjepenning
kommer att utgå med de belopp, som nu äro fastställda för ortsgrupp
II, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de författningsändringar,
som av ett sådant beslut påkallas».
I motionerna 1:98 och 11:173 hemställes beträffande familjebidragsförordningen,
att »riksdagen måtte besluta, att hittills gällande dyrortsgruppering
av familjepenningen slopas och en enhetlig familjepenning fastställes
utgå med de belopp, som nu gälla för ortsgrupp III».
Beträffande de skäl, som utöver vad nedan anföres åberopats till stöd för
de genom propositionen framlagda förslagen, ävensom i fråga om de skäl,
som motionärerna andragit till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa
till propositionen och motionerna.
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
Inledning.
5
Genom lagen den 23 april 1937 (nr 163) infördes i lagen den 28 juni 1935
(nr 434) om folkpensionering bestämmelser om dyrortsgradering av folkpensionerna.
Enligt 6 § 2 mom. första stycket utgår jämte grundpension
tilläggspension med olika belopp i tre skilda ortsgrupper, betecknade 1, 2
och 3. Ortsgrupperna indelas, enligt andra stycket av samma moment, på
sådant sätt, att ortsgrupp med högre nummer omfattar orter med större
levnadskostnader än ortsgrupp med lägre nummer.
Åt den gällande indelningen i ortsgrupper har givits förlängd giltighet,
senast genom lag den 28 juni 1946 (nr 330) till och med utgången av år 1947.
Från och med 1948 års ingång ersättes 1935 års lag om folkpensionering
av lagen den 29 juni 1946 (nr 431) i samma ämne. I sistnämnda lag, vilken
grundats på ett av socialvårdskommittén avgivet förslag, har den hittillsvarande
dyrortsgrupperingen av folkpensionerna ersatts av ett system med
bostadstillägg å vissa orter. För detta ändamål skall riket indelas i fem
bostadskostnadsgrupper på sådant sätt att grupp med högre nummer omfattar
orter med större bostadskostnader, däri inberäknade kostnaderna för bränsle,
än grupp med lägre nummer. I bostadskostnadsgrupp I utgår intet bostadstillägg.
Beloppet av bostadskostnadstillägget i övriga grupper stiger successivt
efter bostadskostnadsgruppens nummer och är sålunda högst i ortsgrupp V.
Indelningen i bostadskostnadsgrupper skall verkställas av socialstyrelsen
enligt de närmare föreskrifter Konungen meddelar. Arbetet härmed pågår
inom socialstyrelsen.
Den gällande ortsgruppsindelningen enligt 1935 års folkpensioneringslag
är normerande för bland annat familjebidrag åt värnpliktiga enligt familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99) och förordningen den
29 juni 1946 (nr 348) om familjebidrag åt värnpliktiga med liera, vilka
drabbats av kroppsskada, samt för provisoriska förbättringar av vissa ersättningar
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid
förstärkt försvarsberedskap m. m., enligt förordningen härom den 29 juni
1946 (nr 347).
Familjebidrag åt värnpliktiga med flera.
Enligt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99) är värnpliktig
i mån av behov berättigad till familjebidrag i form av bland annat familjepenning
och bostadsbidrag. Familjepenningen är dyrortsgraderad enligt 1935
års folkpensioneringslags dyrortsgruppering och utgår med högst så stort
belopp för dag, som för envar av de tre ortsgrupperna upptages''i följande
tariff:
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
i
2
3
För hustru och frånskild hustru ävensom
— därest värnpliktig icke sammanlever
med hustru eller hustrun, med vilken han
För annan familjemed-
För annan familjemed-
Ortsgrupp
sammanlever, är arbetsoförmögen — för
lem över IG år än som
lem under 16 år än som
annan familjemedlem, som förestår hem- met åt värnpliktig med hemmavarande
familjemedlem under 16 år
kronor
avses i kol. 1
kronor
avses i kol. 1
kronor
I
2: 75
1: 40
1: 10
ii
3: —
1: 65
1: 20
m
3:25
1: 90
1: 30
Familjepenningen utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun är
att hänföra, som enligt i familjebidragsförordningen meddelade bestämmelser
skall utgiva beloppet, i regel den kommun där den värnpliktige å
inryckningsdagen var stadigvarande bosatt. Jämlikt 6 § 3 mom. första stycket
folkpensioneringslagen den 28 juni 1935 äger Konungen förordna om viss
förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, som är mantalsskriven nära
gränsen av annan kommun, vilken tillhör högre ortsgrupp. Har sådant förordnande
meddelats, skall även familjepenningen enligt familjebidragsförordningen
höjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningens belopp
i respektive ortsgrupper.
Utöver familjepenning kan enligt familjebidragsförordningen bostadsbidrag
utgå för bestridande av den värnpliktiges kostnader för bostad, flyttningskostnader
med mera. Bostadsbidragets storlek är beroende av den värnpliktiges
faktiska kostnader i angivet hänseende och är icke beroende av
någon ortsgruppering.
Jämlikt förordningen den 29 juni 1946 (nr 348) om familjebidrag åt
värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada, kan familjebidrag
enligt i familjebidragsförordningen meddelade bestämmelser med vissa inskränkningar
utgå även till värnpliktig, vilken under tjänstgöring å tid efter
den 2 september 1939 drabbats av kroppsskada, som medför rätt till ersättning
enligt militärersättningsförordningen den 18 juni 1927, ävensom, i fråga
om ersättning i anledning av dödsfall, till hans efterlevande. Vad i förordningen
är stadgat om värnpliktig äger motsvarande tillämpning beträffande
viss annan personal, som drabbats av kroppsskada under militärtjänstgöring.
Provisoriska förbättringar av vissa ersättningar åt personer, som skadats
under militärtjänstgöring.
Enligt förordning den 29 juni 1946 (nr 347) skall den som äger rätt till
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under värnpliktstjänstgöring,
hemvärnstjänstgöring eller annan militärtjänstgöring under tiden från och
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
7
med den 3 september 1939 till och med den 30 juni 1945 eller under tjänstgöring
därefter för avveckling av förstärkt försvarsberedskap, vara berättigad
till vissa ersättningstillägg. Dessa äro dyrortsgraderade enligt folkpensioneringens
nuvarande dyrortsgruppsystem. Sålunda utgår, vid förlust av arbetsförmågan,
tillägg till sjukpenning med respektive 2 kronor 75 öre, 3 kronor
50 öre och 4 kronor 25 öre om dagen och tillägg till livränta med respektive
984, 1 284 och 1 584 kronor i de olika ortsgrupperna. Har Konungen förordnat
om förhöjning av tilläggspension inom visst område, gränsande till
ort i högre dyrortsgrupp, skola nu ifrågavarande ersättningar jämväl höjas.
Ifrågavarande ersättningsförbättringar ha tillkommit för att bereda dem
som under beredskapstjänstgöring skadats genom olycksfall eller sjukdom en
skäligare ersättning än tidigare varit möjlig. I sitt förslag till dessa ersättningsförbättringar
avvisade de sakkunniga, som för ändamålet tillkallats,
tanken på införande av bostadsbidrag såsom komplettering av utgående ersättningar
till icke-försörjare. Ändamålet med ett sådant bidrag skulle vara
att möjliggöra ett hänsynstagande till de faktiska bostadskostnaderna i de
enskilda fallen; för familjeförsörjare tillgodosåges detta syfte genom familjebidrag
enligt gällande bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga m. fl.,
vilka drabbats av kroppsskada. Av praktiska skäl förordade de sakkunniga i
stället införande av fixa tillägg, avsedda att utjämna skillnaden mellan bostadskostnaderna
på olika orter. Dessa tillägg borde graderas på dylikt sätt såväl
för familjeförsörjare som ensamstående. Till reglering av förhållandet mellan
dessa förmåner och de till skadade utgående familjebidragen föreslogos särskilda
föreskrifter angående hänsynstagande, vid familjebidrags bestämmande,
till de föreslagna ersättningstilläggen. Dylika föreskrifter ha, sedan
den nya förordningen om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats
av kroppsskada, utfärdats den 29 juni 1946 (nr 348), meddelats genom
kungörelse samma dag (nr 349).
Departementschefen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Vougt, bär i propositionen
beträffande familjebidrag åt värnpliktiga med flera anfört följande:
»Bestämmelserna i 1946 års familjebidragsförordning om dyrortsgradering
av familjepenningen infördes däri efter mönster av 1940 års krigsfamiljebidragsförordning.
Vid tillkomsten av sistnämnda förordning gjordes vissa
erinringar mot den ifrågasatta dyrorlsgraderingen, särskilt med hänsyn därtill,
att vid sidan av familjepenningen ulginge särskild ersättning för bostadskostnaderna.
Föredragande departementschefen anförde emellertid (prop.
1940:93 s. 32) att, då man syntes ha anledning räkna med att folkpensioneringens
dyrortsgruppering i flertalet fall gåve elt riktigt ullryck för diffe
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
renserna i levnadskostnaderna, även om man bortsåge från hyran, tillräckliga
skäl icke förelåge att frångå vad som i anslutning till eljest tillämpade principer
på sociallagstiftningens område föreslagits om dyrortsgradering av familjepenningen.
När 1940 års förordning år 1942 avlöstes av en ny, anfördes
liknande skäl för ett bibehållande av dyrortsgraderingen (prop. 1942:339
s. 49). Vid tillkomsten av 1946 års familjebidragsförordning anmärkte jag
(prop. 1946: 73 s. 39), att socialstyrelsen ansett, att dyrortsgraderingen av
familjepenningen borde avskaffas. Socialstyrelsen hade i denna fråga hänvisat
till 1943 års dyrortskommittés utredning angående dyrortsgrupperingen
(SOU 1945: 32), vilken givit vid handen, att skiljaktigheterna i fråga om levnadskostnaderna
på olika orter i betydande grad utjämnats under senare år
och då i väsentlig mån hänförde sig till utgifter för skatter, bostad och
bränsle. Styrelsen hade vidare framhållit att, om också olika landsdelar och
ortsgrupper utvisade vissa differenser i fråga om de utgifter, som i det hela
skulle täckas genom familjepenningen, dessa att döma av det tillgängliga
materialet dock icke mer hade den betydelse, att de kunde motivera en dyrortsgradering
av familjepenningen. För egen del fann jag vissa skäl tala för
den av socialstyrelsen sålunda hävdade uppfattningen men framhöll, att
frågan icke syntes böra upptagas till övervägande, förrän beslut fattats om
slopande av dyrortsgraderingen beträffande folkpensioneringen.
Då i den nya folkpensioneringslagen dyrortsgrupperingen slopats och ersatts
med ortsgruppering efter bostadskostnadernas höjd, har utgångspunkten
varit, att de föreliggande skiljaktigheterna i levnadskostnadernas höjd å olika
orter för folkpensionärernas del väsentligen hänföra sig till utgifterna för
bostad och bränsle. Det material, som socialvårdskommittén — utöver 1943
års dyrortskommittés utredning — vid sina överväganden i denna del haft
till förfogande, avser huvudsakligen folkpensionärerna. För andra befolkningsgrupper
än folkpensionärerna kan frågan om dyrortsgraderingens berättigande
med avseende å andra levnadskostnader än bostadsposten knappast
sägas ha slutgiltigt lösts genom den nya folkpensioneringslagen. Utan
särskild utredning i detta avseende synes det icke tillrådligt att slopa den dyrortsgradering
som för närvarande förekommer inom familjebidragsverksamheten,
särskilt som spännvidden mellan familjepenningen i högsta och lägsta
ortsgrupp icke är betydande. Alltjämt bestående skiljaktigheter beträffande
i den allmänna marknaden utgående löner på olika orter synas också motivera
ett bibehållande tills vidare av den hittillsvarande ordningen. Då det
emellertid är angeläget, att frågan om dyrortsgraderingens bibehållande snarast
möjligt blir föremål för slutlig omprövning, avser jag att uppdraga åt
försvarets socialbyrå -— vilken är tillsynsmyndighet enligt familjebidragsförordningen
—- att i samråd med socialstyrelsen verkställa utredning i ämnet
och så snart ske kan till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill utredningen
kan föranleda. Det förutsättes, att erforderligt samråd äger rum med
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
9
statens arbetsmarknadskommission, vilken myndighet har närmaste tillsynen
över de likaledes dyrortsgraderade arbetslöshetsunderstöden.
Ortsgrupperingen bör alltså enligt min mening även efter den nya folkpensioneringslagens
ikraftträdande tills vidare bygga på förhållandena den
31 december 1947. I överensstämmelse med vad som under de senaste åren
gällt i fråga om ortsgrupperingen enligt 1935 års folkpensioneringslag synes
Kungl. Maj:t böra äga möjlighet att vidtaga smärre jämkningar i ortsgruppsindelningeft.
I enlighet med det anförda föreslår jag, att 6 § 2 mom. familjebidragsförordningen
erhåller den lydelse, att i fråga om kommunernas hänförande
till ortsgrupp skall tillämpas den indelning i ortsgrupper, som var gällande
vid utgången av år 1947. I 3 mom. av samma paragraf torde böra upptagas
föreskrift om rätt för Konungen att förordna om sådan förhöjning av familjepenningsbelopp,
som för närvarande skall tillämpas i ort, beträffande vilken
förordnande meddelats om förhöjning av tilläggspensionen. Därest vid 1947
års utgång familjepenning utgick med förhöjt belopp inom visst område,
gränsande till ort i högre ortsgrupp, bör sådan förhöjning alltjämt tillämpas å
den orten utan särskilt förordnande av Kungl. Maj:t. En bestämmelse härom
torde böra upptagas såsom en övergångsbestämmelse.»
I fråga om provisoriska förbättringar av vissa ersättningar åt personer, som
skadats under militärtjänstgöring, har departementschefen i propositionen
anfört:
»Av den lämnade redogörelsen framgår att dyrortsgraderingen av de här
ifrågavarande ersättningstilläggen närmast avser att utjämna skillnaden i
bostadskostnader mellan olika orter. Det kan då synas naturligt, att i samband
med införandet av den nya bosladskostnadsgrupperingen nya grunder
fastställas för ersättningstilläggens beräknande. Emellertid är att märka,
att ersättningstilläggen utgöra en provisorisk anordning, tillkommen så sent
som under föregående år, i avvaktan på en inom socialvårdskommittén pågående
översyn av gällande bestämmelser rörande ersättning i anledning av
skada under militärtjänstgöring. Sagda översyn lärer, enligt vad från kommittén
under hand blivit upplyst, kunna väntas bli avslutad under innevarande
år. Då det torde böra undvikas att rubba de ersättningar, som för
närvarande utgå, synes i fråga om här förevarande provisoriska ersättningstillägg
samma dyrortsgruppering som nu gäller böra tillämpas även efter
1948 års ingång. Bestämmelser härom av liknande art som de vilka i det
föregående föreslagits beträffande familjebidragsförordningen synas fördenskull
böra införas i förordningen den 29 juni 1946 (nr 347).»
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
Utskottet.
Familjepenning, som utgår enligt 1946 års familjebidragsförordning, är
dyrortsgraderad enligt 1935 års folkpensioneringslags dyrortsgruppering. I
1946 års lag om folkpensionering har dyrortsgruppering slopats och ersatts
med ortsgruppering efter bostadskostnadernas höjd. Utgångspunkten härvid
har varit, att skiljaktigheterna i levnadskostnadernas höjd å olika orter för
folkpensionärernas del huvudsakligen hänföra sig till utgifterna för bostad
och bränsle.
I motionerna II: 22, I: 98 och II: 173 hemställes att dyrortsgraderingen av
familjepenningen slopas. Det yrkas i motionen II: 22 att enhetlig familjepenning
skall utgå med de belopp, som nu äro fastställda för ortsgrupp II,
och i motionerna I: 98 och II: 173 att familjepenning skall utgå med de belopp,
som nu gälla för ortsgrupp III.
Ehuru vissa skäl kunna anföras för avskaffande av dyrortsgraderingen
av familjepenningen, vill utskottet dock understryka, att såsom departementschefen
framhållit i propositionen frågan om dyrortsgraderingens berättigande
med avseende å andra levnadskostnader än bostadsposten knappast
kan sägas ha slutgiltigt lösts genom den nya folkpensioneringslagen för andra
befolkningsgrupper än folkpensionärerna. Frågan om dyrortsgraderingens
bibehållande beträffande familjepenningen bör emellertid snarast möjligt
bliva föremål för slutlig omprövning, och i propositionen uppgives också, att
departementschefen har för avsikt att uppdraga åt försvarets socialbyrå att i
samråd med socialstyrelsen verkställa utredning i ämnet. I avbidan på denna
utredning synes dyrortsgraderingen inom familjebidragsverksamheten böra
kvarstå tills vidare. Utskottet anser sig därför icke kunna tillstyrka de i förevarande
motioner framställda yrkandena om enhetlig familjepenning.
De ersättningstillägg, som utgå enligt förordningen den 29 juni 1946 (nr
347), äro dyrortsgraderade enligt det dyrortsgruppsystem som gäller enligt
1935 års folkpensioneringslag. Ersättningstilläggen utgöra en provisorisk anordning.
I propositionen framhålles, att eftersom det bör undvikas att rubba
de ersättningar, som för närvarande utgå, synes i fråga om dessa provisoriska
ersättningstillägg samma dyrortsgruppering som nu gäller böra tillämpas
även efter den 31 december 1947, då 1935 års folkpensioneringslag upphör att
gälla. Utskottet har icke något att erinra häremot.
De genom propositionen framlagda förslagen till författningsändringar äro
föranledda av att 1935 års folkpensioneringslag upphör att gälla med 1947
års utgång. I propositionen föreslås, att i fråga om kommunernas hänförande
till ortsgrupp skall tillämpas den indelning i ortsgrupper, som var gällande
vid utgången av år 1947. De genom propositionen föreslagna författningsändringarna
föranleda ingen erinran från utskottets sida.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
11
att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 98, II: 22 och
II: 173 bifalla förevarande proposition nr 122.
Stockholm den 13 maj 1947.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hage*, Sten*, Uhlén,
Hagman, Wahlund och Carl Eric Ericsson;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Hellbacken*,
Holm*, Jacobsson i Igelsbo, fru Västberg*, herrar Carlsson i Bakeröd och
Lundberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Wahlund, Jacobsson i Igelsbo och Carlsson i Bakeröd, vilka anfört:
Alldeles
särskilda skäl föreligga för avskaffande av den s. k. dyrortsgradcringen
i fråga om familjepenningen. Denna avser att bestrida hushållskostnaderna
utom för bostaden och dess uppvärmning. Nu ha emellertid enligt
1943 års dyrortskommittés utredningar (SOU 1945:32) skillnaderna i levnadskostnader
mellan olika orter i betydande grad utjämnats under senare år;
de olikheter, vilka eventuellt kvarstå, hänföra sig i huvudsak till utgifter
för bostad och bränsle. De utgiftsposter, vilka skola täckas med familjepenningen,
uppvisa däremot ej sådana lokala variationer, att en dyrortsgruppering
av denna är motiverad, ett faktum, som framhållits av socialstyrelsen
i dess remissutlåtande.
Det må erinras om att dyrortsgradcringen inom folkpensioneringen avskaffats
utom vad beträffar bostadstilläggen och att likaledes de föreslagna
allmänna barnbidragen förutsättas utgå till samma belopp i olika delar av
landet. Vi anse, att det vore på sin plats att nu avskaffa dyrortsgrupperingcn
även för familjebidragen och låta dessa utgå med ett för hela landet enhetligt
belopp.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
Vid avvägandet av storleken av den enhetliga familjepenning, som sålunda
skulle utgå, ha vi uppmärksammat, att enligt verkställda utredningar
de nu utgående bidragen ofta bli i hög grad otillräckliga, varigenom bidragsmottagarna
bli nödsakade att anlita fattigunderstöd. En sådan ordning
kan ej anses tillfredsställande. Med hänsyn härtill ha vi, i enlighet med vad
som yrkats i motionerna I: 98 och II: 173, ansett, att den enhetliga familjepenningen
skall utgå med de belopp, som nu gälla för ortsgrupp III. Detta föranleder
andra ändringar i familjebidragsförordningen än som föreslagits
i propositionen.
På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,
A. att riksdagen, med förklarande att det genom propositionen
nr 122 framlagda förslaget till förordning om ändrad lydelse
av 6 § 2 och 3 mom. familjebidragsförordningen den 29
mars 1946 (nr 99) icke kunnat antagas, måtte i anledning avmotionerna
1:98 och II: 173 för sin del antaga följande förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 6, 28 och 39 §§ familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99).
Härigenom förordnas, att 6, 28 och 39 §§ förordningen den 29 mars 1946
om familjebidrag åt värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen) skola
erhålla följande ändrade lydelse.
6 §•
Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag som angives i
följande tariff:
1
2
3
För hustru och frånskild hustru
ävensom — därest värnpliktig
icke sammanlever med hustru
För annan
För annan
eller hustrun, med vilken han
familjemedlem
familjemedlem
sammanlever, är arbetsoförmö-
över 16 år än
under 16 år än
gen — för annan familjemed-
som avses i
som avses i
lem, som förestår hemmet åt
värnpliktig med hemmavarande
kol. 1
kol. 1
barn under 16 år
kronor
kronor
kronor
3: 25
1:90
1: 30
Andra lagutskottets utlåtande nr 28.
13
När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, enligt vad i
39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem,
utgå enligt kolumn 1 i tariffen, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande
familjemedlem under 16 år.
28 §.
1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin
bostad, är, i avbidan på att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet
jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag,
skyldig att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad.
2 mom. Har i---om familjebidrag.
3 mom. Vad kommun---annan myndighet.
39 §.
Sådant medgivande, som avses i 3 § andra stycket, 6 § andra stycket,
9 § 2 och 3 mom., 11 § 1 mom. andra stycket, 12 § 3 mom. tredje stycket,
14 § 1 mom., 15 § första stycket eller 15 § andra stycket, lämnas av tillsynsmyndigheten
på ansökan av familjebidragsnämnd. Medgivande lämnas
för viss tid eller tills vidare. När skäl därtill äro, må medgivandet av tillsynsmyndigheten
återkallas.
Har familjebidragsnämnd---bidrag, sökanden.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947.
B. att riksdagen måtte antaga det genom propositionen nr
122 framlagda förslaget till förordning om ändrad lydelse av
4 § 1 och 2 mom. förordningen den 29 juni 1946 (nr 347)
angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid
förstärkt försvarsberedskap m. m.; samt
C. att motionen II: 22 måtte anses besvarad genom vad ovan
under A. hemställts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag, Stockholm 1947
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående förslag till förordning rörande förkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga s. 1 i texten