Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

1947-05-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1947:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr

189) om expropriation.

Genom en den 2 maj 1947 dagtecknad proposition, nr 241, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Härigenom förordnas, att 1, 87 och 88 §§ lagen den 12 maj 1917 om expropriation

samt rubriken före 87 och 88 §§l skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

1 §• 1 §•

Fastighet, som---utrymme däromkring;

13. för linbana, som är behövlig 13. för linbana eller oljeledning,

för ett företag av större gagn för or- som är behövlig för företag av större

ten; eller gagn för orten; eller

14. för tillgodoseende av fjällrenskötselns behov.

Särskild rätt ------— till nationalpark.

o. Särskilda bestämmelser om expropriation

för farleder och anläggningar för

luftfart.

87 §.

Skall expropriation äga ram för inrättande

eller förändring av farled

eller av anläggning för luftfart, bestämme

Konungen visst område för

expropriationen.

Prövas anledning--—----

ä. Särskilda bestämmelser om expropriation

för farleder och oljeledningar

samt anläggningar för luftfart.

87 §.

Skall expropriation äga rum för inrättande

eller förändring av farled,

oljeledning eller anläggning för luftfart,

bestämme Konungen visst område

för expropriationen.

- må ske.

'' Senaste lydelse av 1 § se SFS 1942: 358 samt av 87 och 88 §§ jämte rubrik se SFS 1945: 858,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 9 samt. 2 avd. Nr 31. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

88 §.

Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat

skall tillämpas beträffande expropriation

för farleder och anläggningar

för luftfart.

88 §.

Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat

skall tillämpas beträffande expropriation

för farleder, oljeledningar och

anläggningar för luftfart.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 tillkallade

chefen för handelsdepartementet den 14 i samma månad som utredningsman

numera statsrådet Karin Kock att jämte särskilda sakkunniga verkställa utredning

rörande de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för byggandet

av en oljeledning från västkusten till hamn vid Östersjön eller Mälaren

och därmed förknippade spörsmål (1946 års oljeledningsutredning). I skrivelse

den 26 november 1946 till chefen för handelsdepartementet har utredningsmannen

framhållit, att ehuru utredningen ännu icke slutförts, det dittills

vunna arbetsresultatet likväl visade, att särskild lagstiftning rörande oljeledningar

vore påkallad. Sålunda borde i lag bestämmas, att för anläggande av

åtminstone mera betydande oljeledningar erfordrades tillstånd av Kungl.

Maj:t, varjämte vissa ändringar borde vidtagas i expropriationslagen i syfte

bl. a. att möjliggöra expropriation för oljeledningar.

Rörande lagstiftning i nu angivna hänseenden har därefter inom utredningen

utarbetats en den 14 januari 1947 dagtecknad promemoria med förslag

till lag angående koncession för vissa oljeledningar m. m. samt till lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation. I

promemorian framhålles till en början, att ehuru utredningen rörande en

oljeledning från västkusten till östkusten ännu icke avslutats, under utredningsarbetet

dock visat sig att starka skäl talade för att oljeledningar borde

komma till stånd även i Sverige. Dylika ledningar vore av värde bl. a. ur militär

synpunkt. I ett kritiskt läge kunde dessa fylla en viktig uppgift såsom

komplettering av övriga trafikmedel. Även ur andra synpunkter än militära

vore transport av olja genom särskilda ledningar den mest rationella lösningen

av transportproblemet. Genom pumpning i rör undvekes arbete med forsling

av emballage fram och åter, och för ledningarnas skötsel åtginge ett minimum

av personal, ökad oljeeldning inom industrien skulle även medföra

en avsevärd besparing av arbetskraft. I promemorian har vidare framhållits,

att på flera håll inom landet syntes föreligga ett starkt intresse att utnyttja

den utomlands långt uppdrivna oljeledningstekniken. Enligt vad i promemorian

uttalas borde med hänsyn härtill — utan avvaktan på resultatet av den

pågående utredningen rörande en oljeledning från västkusten till östkusten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlutande nr ,11.

3

— redan nu möjlighet till anläggning av för landet gagneliga oljeledningar

beredas genom härför lämpad lagstiftning.

Enligt vad i promemorian framhålles kunde ett företag av så stor omfatt

ning som en oljeledning genom landet icke genomföras — i varje fall ej utan

orimliga kostnader — om icke rätt att tvångsvis taga mark i anspråk för

ändamålet stode till buds. Vidare uttalas i promemorian den uppfattningen,

att enligt 1 § 2 och 6 i expropriationslagen möjlighet förelåge att erhålla expropriationstillstånd

för en sådan oljeledning, emedan denna uppenbarligen

vore en anläggning för den allmänna samfärdselns främjande och dessutom

ägde väsentlig betydelse för det allmänna. Beträffande åter en oljeledning,

som endast avsåge att tillgodose ett enskilt företags intresse, torde däremot expropriation

enligt gällande lag icke kunna medgivas. Sist angivna slag av led

ningar — vilka i promemorian benämnas enskilda oljeledningar

i motsats till allmänna oljeledningar varmed betecknas ledning

ar av väsentlig betydelse för det allmänna — kunde i regel antagas utgöra

grenledningar från en allmän oljeledning. Skäl syntes tala för att expropriation

i vissa fall borde kunna medgivas även för enskilda oljeledningar. Förutsättning

härför borde emellertid vara att ledningen i fråga vore behövlig för

ett företag av större gagn för orten.

I promemorian föreslås vidare vissa ändringar i expropriationslagen i syfte

bl. a. att möjliggöra ett snabbare besittningstagande av mark som exproprie

ras för allmän oljeledning. Efter övervägande av de olika konkurrerande intressen,

som föreligga vid framdragande av en allmän oljeledning, befinnes

det i promemorian motiverat, att ledningen i expropriationshänseende järn

ställes med farled och flygplats, varav följer att ett snabbare expropriations

förfarande skulle komma att tillämpas även för allmän oljeledning, i det att

den exproprierande finge taga marken i besittning, sedan stämning i expropriationsmålet

utfärdats och pant eller borgen för expropriationsersättningen

ställts. Vidare föreslås i promemorian, alt åtskilliga nu gällande bestämmelser

angående expropriation av nyttjanderätt till mark för elektriska svagströmsledningar

skulle i vederbörande markägares intresse få tillämpning

jämväl beträffande allmän oljeledning.

Över promemorian ha efter remiss yttranden avgivits av Svea hovrätt, Göta

hovrätt, kommerskollegium — efter hörande av sprängämnesinspektionen,

Stockholms handelskammare, handelskammaren för Örebro och Västmän

lands län, Skånes handelskammare och handelskammaren i Göteborg — väg

och vattenbyggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, överbefäl

havaren, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, överståthållaräm

betet, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Örebro, Älvsborgs,

Skaraborgs, Västmanlands, Värmlands och Uppsala län, statens bränslekommission,

statens trafikkommission, oljeutredningen 1945, landsorganisationen i

Sverige, Sveriges industriförbund, kooperativa förbundet och förenade svens

ka oljeimportörers aktiebolag. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har

vid sitt yttrande fogat utlåtande från handelskammnren i Karlstad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, har anfört följande.

»Såsom förut nämnts sker flerstädes utomlands transport av olja genom

underjordiska ledningar. Det är antagligt att detta transportsätt skulle med

framgång kunna tillämpas även i vårt land, åtminstone såvitt angår oljor av

mera lättflytande beskaffenhet. Härigenom skulle tydligen vinnas en önskvärd

avlastning från övriga transportmedel. Från flera håll har även anmälts

intresse för anläggande av dylika ledningar och frågan om en ledning från

västkusten till hamn vid Östersjön eller Mälaren är för närvarande föremål

för undersökning inom 1946 års oljeledningsutredning.

De sålunda förefintliga planerna på anläggande av oljeledningar i vårt

land aktualisera frågan om de rättsliga förutsättningarna för dylika företag.

Dessa spörsmål ha upptagits till behandling i en inom nämnda utredning utarbetad

promemoria. I denna föreslås till en början vissa ändringar i expropriationslagen

i syfte att utvidga möjligheterna till expropriation av mark för

oljeledningar samt att underlätta sådan expropriation. Vidare innefattar promemorian

förslag om en särskild koncessionslagstiftning med avseende å

oljeledningar.

Vad angår förslaget i förstnämnda del torde detta nu böra upptagas till

prövning samt underställas innevarande års riksdag. Visserligen är frågan om

en oljeledning från västkusten till ostkusten ännu under utredning och av

hänsyn till en dylik ledning påkallas alltså för närvarande icke några lagstiftningsåtgärder.

Enligt vad jag inhämtat föreligga emellertid planer rörande

anläggande av ledningar av mindre utsträckning och ansökningar om

expropriation för sådana ledningar torde kunna förväntas inom en nära

tramtid. Tydligt är, att förverkligandet av dessa planer kan bidraga till uppkomsten

av ett för hela landet värdefullt oljeledningsnät. Med hänsyn härtill

synes det — utan avvaktan på resultatet av den pågående utredningen

rörande en större stamledning genom landet — redan nu böra tillses att anläggandet

av oljeledningar ej förhindras eller försvåras till följd av att därför

lämpade regler i expropriationslagen icke stå till buds.

Den av utredningen förordade koncessionslagstiftningen bygger på den

grundtanken, att det allmänna bör äga möjlighet till kontroll över det tilltänkta

nya transportmedlet. Enligt förslaget skall därför frågan om anläggande

av oljeledning som äger väsentlig betydelse för det allmänna vara

beroende av tillstånd av Kungl. Maj:t, som vid koncessionsfrågans avgörande

har att taga hänsyn till allmänna närings- och försvarspolitiska synpunkter.

I princip ansluter jag mig till utredningens uppfattning i detta hänseende;

för tillgodoseende av de betydande samhällsintressen som här göra sig gällande

synes möjlighet för det allmänna alt öva ett bestämmande inflytande

över den kommande utvecklingen på området icke kunna undvaras. Emellertid

möta i fråga om den närmare utformningen av en dylik koncessionsiagstiftning

åtskilliga spörsmål, till vilka jag icke nu är beredd att taga

slutlig ställning. Det synes lämpligt att för vinnande av närmare hållpunkter

avvakta resultatet av den pågående utredningen rörande den viktiga frågan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

5

om en oljeledning från väst- till ostkusten. Förslaget till koncessionslagstiftning

torde med hänsyn härtill icke höra föranleda lagstiftning vid innevarande

års riksdag. Enligt min mening behöva inga nämnvärda olägenheter

uppstå genom att förslaget i denna del sålunda tills vidare lämnas åt

sidan. Redan den omständigheten att en oljeledning av större utsträckning

knappast torde kunna komma till stånd utan att medgivande till expropriation

av mark för ändamålet lämnas innebär viss möjlighet för Kungl. Maj:t

att öva kontroll. Och i den mån särskilda säkerhetsanordningar äro påkallade

med avseende å oljeledningar torde föreskrifter härom kunna meddelas

i administrativ ordning.

Jag torde nu få övergå till att närmare behandla förslaget om ändringar i

expropriationslagen. Härvid vill jag till en början erinra, att enligt 1 § 2 i denna

lag fastighet må genom expropriation tagas i anspråk, förutom för allmän

väg, järnväg, kanal eller annan farled med flera särskilt angivna ändamål,

även för annan anläggning för den allmänna samfärdselns främjande. Jämlikt

6 i samma paragraf må vidare expropriation ske för sådant ändamål som

är jämförligt med de under 2 nämnda och äger väsentlig betydelse för det

allmänna. Såsom framhållits i promemorian lärer med stöd av dessa bestämmelser

— ehuru oljeledning icke särskilt nämnes bland expropriationsändamålen

— expropriation kunna medgivas till förmån för oljeledning

som främjar den allmänna samfärdseln eller eljest kan sägas äga väsentlig

betydelse för det allmänna. För expropriation av mark för anläggande av

oljeledning som kan hänföras till dessa slag av företag synes någon lagändring

alltså icke erforderlig. Det kan emellertid ifrågasättas, om icke

expropriationsmöjligheten bör utvidgas alt avse även andra slag av oljeledningar.

Även om en sådan ledning i första hand avser att tillgodose ett

enskilt intresse, kan dock företaget, ehuru medelbart, tjäna även allmänna

intressen. För främjande av dylika för landet gagneliga företag synes

expropriation böra kunna medgivas. Jag vill erinra, att redan enligt gällande

lagstiftning expropriation är medgiven ej allenast för ändamål, som

innefatta ett diiokt allmänt behov av synnerlig vikt, utan även i viss

utsträckning för tillgodoseende av intressen som endast indirekt äro av

betydelse för det allmänna. När det gäller att vinna en lämplig avgränsning

av expropriationsmöjligheten i nu avsedda fall synes man såsom i promemorian

förordats kunna anknyta till den nuvarande bestämmelsen i 1 § 13.

enligt vilket lagrum som förutsättning för expropriation av linbana gäller,

att den är behövlig för ett företag av större gagn för orten, .lag vill alltså

föreslå, att expropriationsändamålen utvidgas att omfatta oljeledning som

är behövlig för företag av betydelse som nu sagts.

I promemorian har vidare föreslagits, att vissa särbestämmelser skola införas

med avseende å expropriation för oljeledning, som är av väsentlig

betydelse för det allmänna. De föreslagna bestämmelserna avse dels att

exproprierad mark må tagas i besittning tidigare än vad vid expropriation i

allmänhet är fallet och dels att utvidgning av det ursprungligen bestämda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

området iör expropriationen må ske under vissa förutsättningar. I angivna

båda hänseenden ansluter sig förslaget till de särbestämmelser som gälla om

expropriation för farleder och anläggningar för luftfart. Vidare har i promemorian

förordats, att vissa av de för elektriska svagströmsledningar meddelade

särbestämmelserna skola gälla även för oljeledningar.

Vad först angår frågan om tidigare tillträde av mark vill jag erinra, att

enligt expropriationslagen gäller som huvudregel, att den egendom som är

föremål för expropriation må tagas i besittning av den exproprierande först

sedan rättens utslag i expropriationsmålet vunnit laga kraft och expropriationsersättningen

nedsatts hos länsstyrelsen. Denna regel, att den slutligt

bestämda ersättningen skall vara betald innan tillträde får ske, har självfallet

tillkommit i markägarens intresse. Dock ha vissa undantag från denna regel

medgivits. Sålunda må vid expropriation för bl. a. vissa kommunikationsanläggningar,

däribland järnväg, farled och anläggning för luftfart, den exproprierande

under vissa förutsättningar taga marken i besittning redan så

snart stämning i expropriationsmålet utfärdats. Till skydd för markägaren

äro emellertid vissa föreskrifter givna. Säkerhet för expropriationsersättning

en skall sålunda ställas. Vid expropriation för järnväg och farled m. m. gäller

såsom ytterligare förutsättning för tillträdesrätt i de fall, då ägaren finnes

ha giltigt skäl för vägran att låta marken tagas i besittning utan att

ersättning samtidigt gäldas, att sökanden hos länsstyrelsen nedsatt tre fjärdedelar

av ett genom sakkunnig uppskattning bestämt ersättningsbelopp, vilken

del får lyftas av sakägarna utan avvaktan på utslaget i målet.

Dessa undantagsbestämmelser om tidigare tillträde vid expropriation för

vässa kommunikationsanläggningar äro föranledda av dessa företags ofta

brådskande natur. Tydligt är, att även vid utförande av anläggningar för

oljetransport skyndsamhet ofta kan vara påkallad. Då sådana anläggningar i

regel torde medföra endast intrång av mindre betydelse å den egendom där

de framdragas, synes ej heller sakägarnas intresse kräva vidhållande av regeln

att ersättningen i sin helhet alltid skall erläggas senast vid tillträdet.

Med hänsyn härtill synes det även vid expropriation för oljeledning böra finnas

möjlighet för den exproprierande att under ett tidigare skede av expro

priationsförfarandet erhålla tillträde till marken. Härvid lära tillräckliga

skäl icke vara för handen att såsom i promemorian förordats göra skillnad

mellan oljeledningar av väsentlig betydelse för det allmänna samt övriga

ledningar, för vilka föreslagits expropriationsrätt. Vad angår det närmare

innehållet i den ifrågasatta regeln synes denna lämpligen böra utformas i

överensstämmelse med motsvarande stadgande i fråga om farleder och anläggningar

för luftfart.

Medan vid expropriation i allmänhet expropriationsområdet skall av Kungl.

Maj:t på förhand exakt bestämmas, äger vid expropriation för vässa kommunikationsanläggningar,

däribland farleder och anläggningar för luftfart.

Kungl. Maj:t befogenhet att, jämte det ett särskilt angivet område fastställes,

lämna möjlighet till viss utvidgning av expropriationsområdet. Enligt 87 §

expropriationslagen gäller sålunda vid expropriation för farleder och anlägg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31. ~

ningar för luftfart, alt därest anledning prövas förefinnas att på grund av

förhållanden, som icke kunna med säkerhet bedömas på förhand, under anläggningens

utförande skall bliva av nöden att taga i anspråk jämväl mark

utanför det bestämda området, Kungl. Maj:t äger bestämma, i vilken omfattning

och under vilka förutsättningar sådan expropriation må ske. Även vid

expropriation för oljeledning torde i vissa fall svårigheter föreligga att på förhand

exakt bestämma expropriationsområdets omfattning. Under arbetets

gång kan det visa sig nödvändigt att göra en mindre avvikelse från den ursprungligen

bestämda sträckningen. Med hänsyn härtill torde, såsom i promemorian

förslagits, ifrågavarande bestämmelse böra äga giltighet även vid

expropriation för anläggning för oljetransport. Då det torde kunna förutsättas

att en sådan möjlighet till utvidgning av expropriationen kommer att

medgivas endast då starka skäl tala därför och under iakttagande av markägarnas

behöriga intressen, synes någon invändning från rättssäkerhetssynpunkt

icke kunna riktas mot den föreslagna utsträckningen av stadgandets

tillämplighetsområde. Även i övrigt torde de för farleder och anläggningar

för luftfart meddelade särskilda bestämmelserna böra erhålla tillämpning

vid expropriation för oljeledningar.

I promemorian ävensom i ett par yttranden har vidare föreslagits, att

vissa vid expropriation för elektriska svagströmsledningar avsedda särbestämmelser

skulle gälla jämväl för oljeledningar. Dessa bestämmelser avse

bl. a. att möjliggöra ett förenklat expropriationsförfarande. Jag finner det

emellertid icke tillrådligt att för närvarande andra särbestämmelser införas

med avseende å oljeledningar än jag förut förordat. I detta sammanhang

må påpekas, att även om det intrång som orsakas av en oljeledning i regel

är jämförelsevis obetydligt, större olägenhet dock i allmänhet lärer tillfogas

markägaren än vid framdragande av en elektrisk svagströmsledning. När

framdeles närmare erfarenhet vunnits rörande anläggningar för oljetransport,

torde få tagas under övervägande om ytterligare särbestämmelser äro

av behovet påkallade.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda lagförslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 20 maj 1947.

Utskottet.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder, Wistrand.

Forslund, Löfvander, Björkman och Söderkvist;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hedlund i Rådom.

Larsson i Östersund, Andersson i Gisselås, fru Västberg, herrar Andersson i

Eskilstuna. Lundberg och fru Sandström.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

472012

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.