Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1946 vid dess tjugonionde sammanträde fattade beslut.

1947-05-30 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1947:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1946 vid dess tjugonionde sammanträde fattade beslut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

1

Nr 35.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan

om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella

arbetsorganisationens allmänna konferens år

1946 vid dess tjugonionde sammanträde fattade beslut.

Genom en den 11 april 1947 dagtecknad proposition, nr 240, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden anhållit om riksdagens yttrande angående följande i nämnda

protokoll omförmälda, av Internationella arbetsorganisationens allmänna

konferens år 1946 vid dess tjugonionde sammanträde fattade beslut, nämligen
1)

konvention (nr 77) angående läkarundersökning av barn och minderåriga

för utrönande av deras lämplighet för industriellt arbete;

2) konvention (nr 78) angående läkarundersökning av barn och minderåriga

för utrönande av deras lämplighet för icke-industriellt arbete;

3) rekommendation (nr 79) angående läkarundersökning av barn och

minderåriga för utrönande av deras lämplighet för arbetsanställning;

4) konvention (nr 79) angående begränsning av nattarbete för barn och

minderåriga i icke-industriell verksamhet; samt

5) rekommendation (nr 80) angående begränsning av barns och minderårigas

nattarbete i icke-industriell verksamhet.

Texterna till dessa konventioner och rekommendationer i svensk översättning

ha fogats såsom bilagor (Bilaga A—E) vid propositionen (se s. 22—43),

vartill utskottet får hänvisa.

Internationella arbetskonferensens tjugonionde sammanträde hölls i Montreal

i Canada under tiden 19 september—9 oktober 1946. I sammanträdet

deltogo representanter för 46 medlemsstater, av vilka 35 sänt fullständiga delegationer,

d. v. s. två regeringsombud samt ett ombud från vardera av arbetare-

och arbetsgivaresidorna. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig

delegation.

Dagordningen för detta konferenssammanträde omfattade följande överiäggningsämnen.

I. Direktörens för Internationella arbetsbyrån rapport (med särskilt beaktande

av efterkrigstidens sysselsättningsproblem).

II. Revision av Internationella arbetsorganisationens stadga ävensom

vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 9 saml. 2 avd. Nr 35.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

III. Åtgärder till skydd för barn och unga arbetare:

a) Läkarundersökning av unga arbetare för utrönande av deras lämplighet

för arbete (andra behandling);

b) Begränsning av barns och minderårigas nattarbete i icke-industriell

verksamhet (andra behandling).

IV. Socialpolitisk minimistandard i icke-självständiga områden — bestämmelser

ägnade att intagas i en internationell konvention (första behandling).

V. Rapporter angående tillämpningen av konventioner i enlighet med

artikel 22 av Internationella arbetsorganisationens stadga.

Därjämte hade konferensen att i enlighet med de 1945 beslutade ändringarna

i organisationens stadga fastställa budget för organisationen, avseende

år 1947.

Under punkt II fattade beslut om dels »Akt av år 1946 angående ändringar

i Internationella arbetsorganisationens stadga», dels ock konvention

(nr 80) angående partiell revision av de konventioner, som antagits av Internationella

arbetsorganisationens allmänna konferens vid dess tjugoåtta

första sammanträden, ha redan underställts innevarande års riksdag genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 111, vari hemställes om riksdagens samtycke

till att nämnda båda beslut finge av Kungl. Maj:t ratificeras för Sveriges

del. Riksdagen har efter utlåtande av utrikesutskottet, nr 5, den 23 april

1947 meddelat det äskade tillståndet.

De av konferensen fattade besluten, vilka äro av beskaffenhet att i enlighet

med föreskrifterna i art. 19 av Internationella arbetsorganisationens stadga

skola underställas riksdagen, hänföra sig till dagordningens punkt III om

åtgärder till skydd för barn och unga arbetare och utgöras av de ovan nämnda

tre konventionerna (nr 77—79) och rekommendationerna (nr 79 och

80).

Konventionerna och rekommendationerna ha remitterats till delegationen

för det internationella socialpolitiska samarbetet för yttrande. Delegationen

har i sin tur inhämtat yttranden i ärendet från socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

medicinalstyrelsen och statens arbetsmarknadskommission,

varjämte delegationen berett landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens

centralorganisation (TCO) och svenska arbetsgivareföreningen tillfälle att avgiva

yttrande. Arbetsmarknadskommissionen har därvid bifogat särskilt yttrande

från kommissionens sakkunniga i frågor rörande kvinnlig arbetskraft.

Beträffande innehållet i yttrandena till delegationen får utskottet hänvisa

till redogörelse i propositionen (se s. 4—18).

För egen del har delegationen anfört föjande:

»Då delegationen går att taga ställning till de föreliggande konventionerna

och rekommendationerna, lärer detta böra ske under hänsynstagande ej blott

till nu gällande lagstiftning utan framför allt med beaktande av den genomgripande

revision av densamma, vartill förslag avgivits och för närvarande är

föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Delegationen förutsätter nämligen, att

ratifikationsfrågan upptages till slutligt övervägande i samband med prov
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35. 3

ningen av frågan om den reviderade arbetarskyddslagstiftningens innehåll

och utformning.

Vad till en början angår konventionerna angående läkarundersökning av

barn och minderåriga för utrönande av deras lämplighet för industriellt och

icke-industriellt arbete (nr 77 och 78), ansluta sig, såsom ock i de avgivna

yttrandena vitsordats, de i desamma meddelade föreskrifterna i avsevärd utsträckning

till gällande eller föreslagen svensk lagstiftning. Emellertid föreligga

vissa avvikelser, vilket under behandlingen vid arbetskonferensen föranlett

erinringar från svensk sida mot ett antal punkter av de sedermera antagna

bestämmelserna.

Till närmare belysning härav framhåller delegationen, att enligt artikel 1

i båda de nämnda konventionerna arbete, som arbetstagare utför i sitt hem

eller å annan plats, som av honom bestämmes, icke är undantaget från konventionernas

tillämpningsområde. Arbete under angivna betingelser skulle

emellertid icke falla under den föreslagna arbetarskyddslagen utom såvitt avser

hemindustriellt arbete och i fråga om sådant arbete blott i den utsträckning,

som angives i de till lagen fogade anvisningarna. Enligt i vårt land hittills

tillämpade principer lärer det knappast kunna ifrågakomma att meddela

lagbestämmelser, vilkas tillämpning icke eller endast med mycket stor

svårighet kan nöjaktigt övervakas. Redan nu berörda förhållande torde utgöra

ett allvarligt hinder för en ratifikation från svensk sida av konventionerna.

I konventionen rörande industriellt arbete, artikel 1, undantagas från tilllämpningsområdet

icke heller familjeföretag. Enahanda är förhållandet beträffande

konventionen angående icke-industriellt arbete i fråga om husligt

arbete. Då i båda nu nämnda avseenden det föreliggande lagförslaget avviker

från konventionerna, lärer även denna omständighet få anses utgöra ett

hinder för ratifikation, därest icke vid lagens slutliga utformning erforderlig

ändring anses kunna vidtagas.

Ur formell synpunkt ansluta sig föreskrifterna i artikel 2 punkterna 1 och

3 b) i båda konventionerna icke till det förfarande, som i vårt land hittills

anlitats och enligt förslaget även i fortsättningen skulle tillämpas, i det att

läkaren prövar, för vilka sysselsättningar vederbörande icke är lämplig. Enligt

konventionen skulle den regelrätta prövningen avse sysselsättningar, för

vilka vederbörande är lämplig. Delegationen har emellertid svårt att föreställa

sig, att sagda omständighet i och för sig skulle kunna utgöra hinder för

ratifikation.

Enligt artikel 3 i båda konventionerna skulle undersökning obligatoriskt

äga rum minst en gång årligen. Lagförslagets 36 § 1 inom. 2 stycket tillerkänner

emellertid dispensrätt åt arbetsrådet beträffande den årliga undersökningen,

bl. a. där fråga är om arbete, som fortgår allenast under kortare

tid av året. Såsom riksförsäkringsanstalton anfört, tager detta stadgande sikte

särskilt på säsongarbetet inom skogshanteringen, och praktiska möjligheter

att där realisera konventionens föreskrift torde i vårt land knappast vara för

handen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

Viss tvekan kan måhända råda, huruvida den konstitutiva bestämmelsen

i artikel 5 om kostnadsfri läkarundersökning kan anses helt korrespondera

med den ordning, som tillämpas i vårt land. Vid skolläkarinstitutionernas

fullständiga utbyggnad skulle dock enligt delegationens mening teoretiska

möjligheter föreligga för varje minderårig att erhålla den grundläggande undersökningen

utan kostnad. Endast för det fall att vederbörande dröjer att

söka anställning längre tid än ett år efter avslutad skolgång, skulle han nödgas

själv sörja för läkarintyg. Med visst fog synes dock kunna sägas, att det allmänna

principiellt tillgodosett konventionens förutsättning. Emellertid torde,

på sätt socialstyrelsen och medicinalstyrelsen ifrågasatt, förtjäna övervägas

att på statens bekostnad bereda tillgång till dylik undersökning utan kostnad

för vederbörande, även i dessa undantagsfall, då den normala utvägen icke

kunnat anlitas.

Vad beträffar den fortlöpande läkartillsynen av minderåriga arbetare, förutsättes

i lagförslaget (39 §), att sådan läkarbesiktning skall vara kostnadsfri

för vederbörande, i det att kostnaderna för rese- och traktamentsersättning

skola bestridas av staten och övriga kostnader av arbetsgivaiven.

Sammanfattningsvis vill delegationen såsom sin mening framhålla, att nu

förevarande konventionsförslag kunna bliva föremål för ratifikation från

svensk sida endast under förutsättning av ganska avsevärda jämkningar i

det föreliggande lagförslaget, av vilka en del knappast kunna betecknas såsom

i och för sig motiverade och som i vissa fall skulle vara ägnade att medföra

bestämda olägenheter.

Vidkommande den motsvarande rekommendationen synes densamma vara

av beskaffenhet att böra tagas under övervägande vid den fortsatta prövningen

av lagstiftningen på området.

Vad därefter beträffar konventionen (nr 79) angående begränsning av

nattarbete för barn och minderåriga i icke-industriell verksamhet har madam

tag ej heller här gjorts för arbete, som arbetstagaren utför i sitt hem eller

å annan plats som av honom bestämmes, vilket förhållande torde förhindra

ratifikation för närvarande ävensom, därest lagförslaget i oförändrat skick

genomföres, jämväl framdeles.

Vidkommande föreskrifterna i övrigt gäller, att nattvilan enligt konventionen

under inga omständigheter får understiga 12 timmar, medan såväl

gällande som föreslagen lagstiftning i vårt land stadgar 11 timmar. Även

nattvilans förläggning under dygnet är i konventionens artikel 3 fixerad på

ett sätt, som icke är förenlig med svensk lagstiftning, i vilken man ansett

det vara av värde att äga gemensamma föreskrifter i detta avseende för industriellt

och icke-industriellt arbete. Ett godtagande av konventionens bestämmelser

på denna punkt skulle, såsom arbetsgivareföreningen erinrat,

helt omöjliggöra, att minderåriga mellan 16 och 18 år deltoge i tvåskiftsarbete,

något som ansetts vara ägnat att medföra avsevärda svårigheter för

vårt näringsliv. Tilläggas må, att arbetsmarknadskommissionens sakkunniga

i frågor rörande kvinnlig arbetskraft betecknat bestämmelserna om

11 timmars nattledighet tillräckliga för vårt lands vidkommande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

5

Även vad angår senast avhandlade konvention lära sålunda förutsättningar

för ratifikation icke vara för handen utan jämkningar i förslaget

till reviderad arbetarskyddslagstiftning, vilka icke kunna betecknas såsom

i och för sig motiverade.

Vidkommande motsvarande rekommendation synes den böra tagas under

övervägande vid det pågående arbetet med revision av arbetarskyddslagstiftningen.

Delegationen finner sig till sist böra uttala, att det negativa resultat,

som granskningen av de föreliggande konventionerna givit med avseende på

möjligheterna för en svensk ratifikation av desamma, icke är oförutsett. Den

svenska regeringen har vid avlåtande av svar å arbetsbyråns frågeformulär

beträffande dessa ärenden klart upplyst om vårt lands lagstiftning i nu åsyftade

del och påkallat en så smidig avfattning av konventionerna, att ratifikation

skulle möjliggöras. Vederbörande svenska regeringsombud har ock,

såsom redan erinrats, i likhet med regeringsombuden för bl. a. våra grannländer

i det arbetskonferensens utskott, som haft att förberedelsevis handlägga

de av arbetsbyrån utarbetade förslagen, gjort gällande samma synpunkter

och utan framgång sökt uppnå erforderliga modifikationer. Och

från samtliga tre skandinaviska länder har vid konferensens plenarbehandling

uttryckligen betonats, att dessa staters regeringar nödgas göra vissa reservationer

beträffande möjligheterna att ratificera konventionerna i en

nära framtid.»

Föredraganden, statsrådet Mossberg, har vidare uttalat följande:

»I likhet med vad som framhållits i de inhämtade yttrandena finner jag de

ifrågavarande konventionerna och rekommendationerna vara i stort sett väl

motiverade och ägnade att stödja utvecklingen på hithörande betydelsefulla

område. Emellertid innehåller föreliggande konferensbeslut -— vid sidan av

vissa bestämmelser, som, ehuru de gå längre än nu gällande eller av 1938

års arbetarskyddskommitté föreslagen lagstiftning, likväl innefatta uppslag

av uppenbart värde — även en rad andra skiljaktigheter i förhållande till

svensk lagstiftning, vilka icke utan vidare kunna betecknas såsom motiverade

och som i vissa fall möjligen kunna medföra bestämda olägenheter.

Dessa skiljaktigheter hindra för närvarande ratificering från svensk sida av

samtliga tre konventioner. För att skapa förutsättningar för en ur internationell

samarbetssynpunkt i och för sig önskvärd ratificering från svensk sida

av de ifrågavarande konventionerna, skulle uppenbarligen ganska avsevärda

jämkningar i den svenska lagstiftningen vara erforderliga. Huruvida och i

vad mån sådana jämkningar lämpligen låta sig genomföra torde böra övervägas

vid de fortsatta förberedelserna till reviderad arbetarskyddslagstiftning,

och slutligt ställningstagande till frågan om ratificering torde sålunda

böra anstå till dess förslag om sådan reviderad lagstiftning förelägges riksdagen.

Givetvis böra härvid jämväl de i anslutning till konventionen antagna

två rekommendationerna beaktas.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

Utskottet. Utskottet ansluter sig till vad föredragande statsrådet för egen del yttrat

i förevarande proposition. Det torde sålunda ankomma på Kungl. Maj:t att

under det pågående arbetet med en revision av arbetarskyddslagstiftningen

taga under övervägande, huruvida och i vilken mån de i dessa konventioner

och rekommendationer intagna bestämmelser, vilka avvika från gällande

svensk rätt, kunna och böra införlivas med den svenska lagstiftningen

i ämnet.

Som föredragande statsrådet framhållit föreligger för Sveriges del hinder

att för närvarande ratificera ifrågavarande tre konventioner. För att ratifikation

överhuvud skall bliva möjlig, krävas ganska avsevärda jämkningar i

den svenska lagstiftningen. Sådana ha av delegationen för det internationella

socialpolitiska samarbetet ansetts i viss utsträckning icke i och för sig motiverade

och i vissa fall t. o. m. ägnade att medföra bestämda olägenheter.

Dessa hinder för svensk anslutning till konventionerna bottna icke i skiljaktigheter

i den grundläggande uppfattningen om arbetarskyddslagstiftningens

ändamål och utformning utan ha sin orsak i ett antal detaljbestämmelser,

vilka endast med svårighet kunna inpassas i den svenska lagstiftningen.

Även vid åtskilliga tidigare tillfällen, då fråga om ratificering av konventioner,

som antagits av Internationella arbetsorganisationen, varit föremål för

prövning, har utskottet måst konstatera, att trots enighet om det väsentliga i

konventionernas innehåll detalj stadganden i dessa rest hinder mot en anslutning

från svensk sida.

Utskottet, som anser det internationella samarbetet på detta område vara

av den allra största betydelse och förtjänt av allt stöd, finner angeläget, att

konventionerna för framtiden icke erhålla en så detaljrik avfattning, som

hittills varit brukligt. Om i dessa inskreves endast de principiellt betydelsefulla

stadgandena och större utrymme lämnades de olika länderna att allt

efter rådande förhållanden utforma detaljbestämmelsema, skulle säkerligen

en bättre uppslutning kring organisationens konventioner kunna åstadkommas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet anfört.

Stockholm den 30 maj 1947.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

7

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Wistrand, Forslund*,

Löfvander, Björkman, Sten och Uhlén*;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås*, Hedlund i Rådom*,

Larsson i Östersund*, Jacobsson i Igelsbo*, Andersson i Gisselås, fru Västberg*,

herrar Andersson i Eskilstuna* och Lundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

472035

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:311 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag under fjärde huvudtiteln m. m. s. 11 i texten