Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

1947-07-08 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1947:54, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

1

Nr 54.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen

den 6 juni 1924 (nr 361), m. m.

Genom en den 9 maj 1947 dagtecknad proposition, nr 289, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

(nr 361);

2) lag angående ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936

(nr 56) om socialregister;

3) lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni 1944 (nr 477)

om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa;

4) lag angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering samt

5) lag om kommunala pensionstillskott m. m.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen

framlagda lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen.

Inledning.

Genom propositionen nr 220 har för årets riksdag framlagts förslag till

lag om allmänna barnbidrag. Införandet av allmänna barnbidrag för med

sig behov av ändringar i andra författningar. Till övervägande har i detta

sammanhang även upptagits frågan i vad mån de allmänna barnbidragen

skola föranleda nya och ändrade bestämmelser med avseende å sådana barnbidrag

och barntillägg, som ingå i olika socialförsäkrings- och understödsformer.

Efter dylika överväganden har genom propositionen nr 288 innevarande

riksdag föreslagits att antaga lag om särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders m. fl. barn, lag om bidrag till änkor och änklingar med barn

samt lag om ändring i gällande bidragsförskottslag. I förevarande proposition

har samlats de ytterligare förslag till författningsändringar, som blivit

nödvändiga till följd av dels den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag,

dels ock den nya lagstiftningen om särskilda barnbidrag, om bidrag till änkor

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 9 saml. 2 avd. Nr 54. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

och änklingar med barn samt om bidragsförskott. I samband härmed har

även uppmärksammats, att den nya lagen om folkpensionering borde föranleda

vissa jämkningar i de i förevarande proposition berörda författningarna.

Nyssnämnda propositioner nr 220 och 288 äro föremål för behandling av

sammansatt stats- och andra lagutskott.

I. Barnavårdslagen.

Enligt den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag skall barnavårdsnämnden

i olika hänseenden fungera som lokalt organ vid barnbidragsverksamhetens

handhavande.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anför på denna

punkt följande:

»Då sålunda i den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag särskilda

skyldigheter åläggas barnavårdsnämnderna, synes det vara erforderligt att

i den uppräkning som förekommer i 2 § 3 mom. barnavårdslagen av lagar,

i vilka särskilda skyldigheter ålagts barnavårdsnämnd eller dess ordförande,

även medtaga lagen om allmänna barnbidrag. Enär bestämmelserna rörande

allmänna barnbidrag föreslagits skola träda i kraft den 1 juli 1947, torde

jämväl den nu föreslagna ändringen i barnavårdslagen böra träda i kraft

nämnda dag.»

U. Lagen om socialregister.

Enligt lagen den 20 mars 1936 om socialregister skall av fångvårdsstyrelse

eller annat kommunalt organ, som kommunen därtill utser, föras ett

register (socialregister) över hjälpverksamheten i kommunen.

I 2 § nämnda lag angivas de personer, vilka skola antecknas i socialregistret.

Vid lagens tillkomst uttalades av departementschefen, att om

socialregistret, som skulle vara ett register över hjälpverksamheten inom

vederbörande kommun, skulle kunna vara till avsett gagn, alla uppgifter,

som vore av betydelse vid utövningen av kommunernas hjälpverksamhet,

skulle inflyta däri. Härvid borde icke inskränkning göras till allenast uppgifter

om understöd. I enlighet med dessa grundsatser hade även uppgifter

angående pension ansetts böra inflyta i registret — med undantag för uppgift

om grundpension, då sådan utginge utan någon inkomstprövning.

Med hänsyftning på de nu angivna grundsatserna har departementschefen

i förevarande proposition anfört följande:

»Tillämpade på de förmåner, som utgå enligt 1946 års lag om folkpensionering,

synas dessa principer böra medföra, att i socialregistret skola

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5i.

3

införas uppgifter om folkpension, som utbetalas efter en prövning av den

pensionsberättigades inkomst. Sådana förmåner äro änkepension, tilläggspension

och bostadstillägg. Härvid är att märka, att hustrutillägg — som

enligt förslag i proposition nr 50 till årets riksdag skall utbetalas till hustrun

själv — utgöres av tilläggspension och i förekommande fall bostadstillägg.

Med nu nämnda pensionsförmåner torde i förevarande hänseende böra jämställas

särskilt bostadstillägg, vilket utgår till pensiorfsberättigad i enlighet

med grunder, som kommunen har att bestämma, men som skall anses såsom

folkpension. Däremot synes, i likhet med vad som gäller beträffande dem

som uppbära endast grundpension enligt 1935 års lag om folkpensionering,

åldringar, som uppbära endast allmän ålderspension, eller invalider, som

åtnjuta enbart grundpension, icke böra antecknas i socialregistret. Dessa

förmåner utgå nämligen utan inkomstprövning. Vad angår blindtillägg,

vilken förmån ersätter den efter viss behovsprövning utgående blindhetsersättningen,

skall enligt nya lagen varje blind pensionsberättigad erhålla

sådant tillägg utan annan prövning än beträffande invaliditeten. I och för

sig är blindtillägget sålunda ej av den beskaffenhet, att anteckning därom

i socialregistret principiellt framstår som påkallat. Emellertid torde det

vara av värde för den kommunala hjälpverksamheten att fullständiga uppgifter

föreligga beträffande inom kommunen bosatta personer, som lida av

invaliditet i form av blindhet. Jag vill därför förorda, att även personer,

till vilka blindtillägg utgår, antecknas i socialregistret.

En ytterligare ändring i lagen om socialregister erfordras vidare med anledning

därav att bestämmelserna om sjukvård eller yrkesutbildning, som

pensionsberättigad med bidrag av allmänna medel i vissa fall åtnjuter, med

någon jämkning av ordalydelsen i förhållande till gällande lag om folkpensionering

upptagits i 15 § 1 mom. 2 st. av 1946 års folkpensioneringslag.

Utgivandet av särskilda barnbidrag samt av bidrag till änkor och änklingar

med barn enligt nu föreliggande förslag till lagstiftning härom torde

jämväl tillhöra sådan understödsverksamhet, varom anteckning bör göras

i socialregistret. Jag föreslår fördenskull, att för detta ändamål erforderliga

ändringar göras i 2 § lagen om socialregister. Utgivandet av bidragsförskott

synes jämväl såsom hittills böra antecknas i socialregistret, oavsett att inkomstprövningen

härutinnan föreslås avskaffad.»

De föreslagna allmänna barnbidragen har departementschefen icke ansett

vara av beskaffenhet att böra antecknas i socialregistret. Givetvis borde det

dock stå vederbörande kommun fritt att, om kommunen så skulle finna

lämpligt, besluta, att uppgifter om allmänna barnbidrag i vissa fall skola

upptagas i socialregistret.

4 § lagen om socialregister innehåller stadganden om skyldighet för kommunala

organ att underrätta det registerförande organet om beslut, som

skola införas i registret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

Härom har departementschefen uttalat:

»Den underrättelseplikt, som beträffande vissa pensionsförmåner för närvarande

åvilar pensionsnämnden, torde lämpligen böra överflyttas å pensionsnämndens

ordförande, för vilken redan nu i några fall sådan delgivningsskyldighet

är stadgad. Ordföranden är enligt 1946 års lag om folkpensionering

pliktig att tillställa pensionssökande besked om beslut, som av

pensionsnämnden fattats i anledning av hans ansökan, och kan samtidigt

underrätta det kommunala organ, som för socialregistret om beslutet. De

föreslagna särskilda barnbidragen och bidragen till änkor och änklingar med

barn böra i förevarande hänseende behandlas på samma sätt som inkomstprövade

pensionsförmåner.»

Ändringarna i lagen om socialregister har departementschefen ansett böra

träda i kraft samtidigt med 1946 års lag om folkpensionering eller den

1 januari 1948.

HL Lagen om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa.

I 14 § lagen den 30 juni 1944 om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa

stadgas, att vård av den, som är inskriven vid centralanstalt, skall

vara kostnadsfri från det den inskrivne inträtt i skolåldern till dess han

fyllt 21 år, dock att anstalten äger att såsom ersättning för vårdkostnaden

uppbära den inskrivne tillkommande folkpension, invalidunderstöd eller

barnbidrag.

Enligt 8 § förslaget till lag om allmänna barnbidrag äger det kommunala

organ, som svarar för vårdkostnaden, uppbära på visst kvartal belöpande

allmänt barnbidrag för barn, som vid kvartalets ingång på allmän bekostnad

vårdas å anstalt. Ifrågavarande kommunala organ skall jämväl äga att

av barnbidraget gottgöra sig för vårdkostnaden i den mån ersättning därför

ej må uttagas av barnet eller annan enskild person. Uppkommer överskott

skall detta redovisas till den bidragsberättigade. Bestridas kostnaderna för

barns vård å anstalt helt av statsmedel, skall däremot allmänt barnbidrag ej

utgå.

Departementschefen har i detta stycke anfört följande:

»Därest de föreslagna bestämmelserna om allmänt barnbidrag för barn,

som vårdas å anstalt, lagfästas, synes beträffande bildbara sinnesslöa barn

i skolåldern komma att gälla, att huvudmannen för den centralanstalt, där

vederbörande barn vårdas, i första hand äger uppbära för barnet utgående

allmänt barnbidrag. Då vården enligt 14 § lagen om bildbara sinnesslöa är

kostnadsfri, skulle emellertid huvudmannen ej äga att av barnbidraget gottgöra

sig vårdkostnaden utan vara pliktig att redovisa hela det uppburna

beloppet till barnets moder eller annan person, som är berättigad till bidraget.

Detta synes emellertid otillfredsställande. Det allmänna barnbidra
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

5

get torde i stället, i den mån det enligt 8 § lagen om allmänna barnbidrag

må uppbäras av huvudmannen för centralanstalten, böra jämställas med de

i 14 § lagen om bildbara sinnesslöa upptagna förmåner, beträffande vilka i

nämnda lagrum stadgas, att de må uppbäras av anstalten såsom ersättning

för vårdkostnaden. Jag vill därför förorda, att i sistnämnda lagrum införes

en bestämmelse av sådan innebörd. Då invalidunderstöd icke skola utgå

efter den 1 januari 1948 och bidragen till änkors och invaliders barn från

och med nämnda dag avses skola benämnas särskilda barnbidrag, torde

härav påkallade redaktionella ändringar i omförmälda lagrum samtidigt

böra göras. Ändringarna böra träda i kraft den 1 januari 1948, från och

med vilken dag allmänna barnbidrag avses skola utgå.»

IV. Lagen om folkpensionering.

Av betydelse vid beräkning av tilläggspension, änkepension och bostadstillägg,

som utgå enligt lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering, är den

pensionsberättigades årsinkomst. I 14 § nämnda lag givas närmare regler,

hur årsinkomsten skall bestämmas i detta hänseende.

I och med införandet av allmänna barnbidrag uppkommer frågan, huruvida

dessa böra räknas som inkomst i folkpensioneringslagens mening. Genom

proposition nr 212 till årets riksdag har framlagts förslag till bland

annat lag om ändring i kommunalskattelagen av innebörd, såvitt här är i

fråga, att allmänt barnbidrag icke skall räknas som skattepliktig inkomst

enligt lagen.

Departementschefen har ansett, att de allmänna barnbidragen icke borde

räknas såsom inkomst i förevarande avseende. Ett motsatt ståndpunktstagande

skulle medföra stötande konsekvenser, i det att tillkomsten av ett barn

i t. ex. en invalids familj skulle medföra en reduktion av dennes folkpension,

emedan det honom tillkommande allmänna barnbidraget innebure en höjning

av hans inkomst. I realiteten skulle alltså invaliden erhålla ett mindre

barnbidrag för sitt barn än en arbetsförmögen familjeförsörjare.

Någon motsvarande regel har icke synts departementschefen erforderlig

beträffande bidrag till änkors och invaliders barn (särskilda barnbidrag) och

bidragsförskott. Dessa bidrag borde nämligen i motsats till de allmänna barnbidragen

betraktas som en barnets inkomst och i enlighet härmed icke medräknas

vid fastställandet av försörjarens inkomst.

Övriga sociala bidrags ställning i nu ifrågavarande hänseende ansåg departementschefen

böra bliva föremål för särskild utredning.

V. Lagen om kommunala pensionstillskott.

Jämlikt lagen den 18 juni 1937 om kommunala pensionstillskott m. m. har

fattigvårdssamhälle berättigats att till fattigvårdsstyrelsens förfogande ställa

medel för kommunala pensionstillskott, kommunala tillskott till invalidunder
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

stöd eller till blindhetsersättning, kommunala tillskott till barnbidrag eller

bidragsförskott samt kommunala sjukvårdsbidrag. Därvid skall föreskrivas,

att tillskott och bidrag, som utdelas av dessa medel, icke skola vara att anse

som fattigvård.

Bestämmelserna i lagen om kommunala pensionstillskott m. m. måste tagas

under omprövning med hänsyn till 1946 års folkpensionsreform och den

föreslagna nya lagstiftningen om bidrag till änkor och änklingar med barn,

om allmänna och särskilda barnbidrag samt om bidragsförskott.

Departementschefen har rörande denna fråga framhållit i huvudsak följande.

I 1946 års lag om folkpensionering ha införts bestämmelser om särskilt

bostadstillägg. Storleken av detta tillägg skall bestämmas av vederbörande

kommun och bör vara beroende av såväl den faktiska bostadskostnaden som

av pensionstagarens egna resurser i form av inkomster och tillgångar. Då

emellertid kommunerna i vissa fall måhända icke anse sig böra införa särskilda

bostadstillägg, kan i viss omfattning ytterligare tillskott till folkpensionen

vara erforderligt. Då det icke synes lämpligt, att detta tillskott utgår i

form av fattigvård, torde i avbidan på en reformering av fattigvårdslagstiftningen

bestämmelserna om kommunala pensionstillskott böra bibehållas

även efter ikraftträdandet av 1946 års folkpensionsreform. De kommunala

tillskotten till invalidunderstöd och blindhetsersättning kunna däremot uteslutas

ur lagen, då ifrågavarande förmåner i den nya folkpensionslagstiftningen

innefattas i folkpensionen. Den nya folkpensioneringslagen torde därjämte

böra föranleda en formell jämkning av bestämmelserna om kommunala

sjukvårdsbidrag. — Den föreslagna nya bidragsformen bidrag till änkor

och änklingar med barn skall utgå efter samma grunder som änkepension

enligt folkpensioneringslagen samt kunna höjas med särskilt bostadstillägg

efter samma grunder som motsvarande tillägg till folkpensionen. Vad som

förut yttrats om behovet av ytterligare kommunala tillskott till folkpensionen

synes därför i stort sett gälla även ifrågavarande bidrag. — De föreslagna

särskilda barnbidragen och bidragsförskotten ha upptagits till sådana belopp,

att de tillsammans med de allmänna barnbidragen och vissa kollektiva förmåner,

som redan utgå till barn, anses kunna tillförsäkra de berörda barnen

(barn till änkor och invalider, barn utom äktenskap) den eftersträvade minimistandarden.

I viss utsträckning kommer dock den nya lagstiftningen icke

att medföra någon ökning av de nuvarande förmånernas storlek. Med hänsyn

härtill synes anledning saknas att ur lagen om kommunala pensionstillskott

m. m. utmönstra bestämmelserna om kommunala tillskott till barnbidrag och

bidragsförskott.

Med hänsyn till omfattningen av de föreslagna ändringarna i och tilläggen

till lagen om kommunala pensionstillskott m. m. torde den gamla lagen ej

böra bibehållas utan en ny lag i ämnet utfärdas. Denna lag bör träda i

kraft den 1 januari 1948.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

7

Utskottet.

Förevarande proposition innehåller förslag till vissa lagändringar till följd

såväl av de för innevarande riksdag framlagda förslagen till lagstiftning om

barnbidrag och om bidrag till änkor och änklingar med barn m. m. som av

1946 års lag om folkpensionering. Utskottet har inhämtat, att sammansatt

stats- och andra lagutskott, som behandlar de förut omförmälda propositionerna

nr 220 och 288 med förslag till nyssnämnda lagstiftning, föreslagit

riksdagen att vidtaga vissa ändringar i ifrågavarande förslag.

Det sammansatta utskottet föreslår sålunda, att lagen om allmänna barnbidrag

skall träda i kraft den 1 augusti 1947. Slutstadgandet i det i förevarande

proposition framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 §

3 mom. bamavårdslagen bör i anledning härav ändras därhän, att sistnämnda

lag skall träda i kraft först den 1 augusti 1947.

Vidare har det sammansatta utskottet företagit viss omnumrering av paragraferna

i förslaget till lag om allmänna barnbidrag, vilket medför, att den

föreslagna hänvisningen i 14 § lagen om undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa till 8 § lagen om allmänna barnbidrag bör ändras till att avse

7 § sistnämnda lag.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot de genom förevarande

proposition nr 289 framlagda lagförslagen.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklaring, att riksdagen funnit

vissa ändringar böra företagas i förslagen till lag om ändrad

lydelse av 2 § 3 mom. bamavårdslagen den 6 juni 1924

(nr 361) och till lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen

den 30 juni 1944 (nr 477) om undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa — måtte för sin del antaga följande förslag

till

1) Lag

om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361).

Härigenom förordnas, att 2 § 3 mom.1 barnavårdslagen den 6 juni 1924

skall hava följande ändrade lydelse.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

2 §•

3 mom. Om vissa på barnavårdsnämnden eller dess ordförande ankommande

åtgärder är stadgat i lagarna om äktenskaplig börd, om barn i äkten
-

1 Senaste lydelse, se SFS 1944: 478.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

skap, om adoption, om barn utom äktenskap, om förbud för vissa underhållsskyldiga

att avflytta från riket, om förmynderskap, om förskottering av

underhållsbidrag till barn, om allmänna barnbidrag, om socialregister samt

om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa ävensom i 14 kap. 45 §

strafflagen, i lagarna om särskild förundersökning i brottmål och om eftergift

av åtal mot vissa underåriga samt i förordningarna, om moderskapspenning

och om mödrahjälp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1

1947. augusti 1947.

2) Lag

angående ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936 (nr 56)

om socialregister.

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§1 lagen den 20 mars 1936 om socialregister

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

I socialregistret skola antecknas:

1) de personer,---- kommunens organ;

2) inom kommunen boende personer, vilka uppbära folkpension i form

av tilläggspension, änkepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrutillägg

eller blindtillägg, bidrag enligt lagen om bidrag till änkor och änklingar

med barn, mödrahjälp, särskilt barnbidrag eller bidragsförskott eller

som med bidrag av allmänna medel åtnjuta sjukvård eller yrkesutbildning,

varom i 15 § lagen om folkpensionering förmäles, för förebyggande eller

hävande av höggradig nedsättning av arbetsförmågan;

3) personer, som---i registret.

4 §•

Beslutar kommunalt organ, att hjälp skall utgå till viss person, skall beslutet

omedelbart delgivas det registerförande organet. Sådan delgivningsplikt

åligger pensionsnämndens ordförande i fråga om folkpension i form

av tilläggspension, änkepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrutillägg

eller blindtillägg ävensom beträffande bidrag enligt lagen om bidrag

1 Senaste lydelse, se SFS 1937: 388.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

9

till änkor och änklingar med barn, särskilt barnbidrag samt bidrag av allmänna

medel för sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 2 § 2) sägs, samt

barnavårdsnämnd i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

3) Lag

angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni 1944 (nr 477) om undervisning

och vård av bildbara sinnesslöa.

Härigenom förordnas, att 14 § lagen den 30 juni 1944 om undervisning

och vård av bildbara sinnesslöa skall

(Kungl. Maj:ts förslag:)

14 §.

Vård av den, som är inskriven vid

centralanstalt, skall vara kostnadsfri

från det den inskrivne inträtt i skolåldern

till dess han fyllt tjuguett år,

dock att anstalten äger att såsom ersättning

för vårdkostnaden uppbära

den inskrivne tillkommande folkpension

eller särskilt barnbidrag, så ock

allmänt barnbidrag, som enligt 8 §

lagen om allmänna barnbidrag må

utgå för den inskrivne.

hava följande ändrade lydelse.

(Utskottets förslag:)

14 §.

Vård av den, som är inskriven vid

centralanstalt, skall vara kostnadsfri

från det den inskrivne inträtt i skolåldern

till dess han fyllt tjuguett år,

dock att anstalten äger att såsom ersättning

för vårdkostnaden uppbära

den inskrivne tillkommande folkpension

eller särskilt barnbidrag, så

ock allmänt barnbidrag, som enligt

7 § lagen om allmänna barnbidrag

må utgå för den inskrivne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

4) Lag

angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering.

Härigenom förordnas, att 14 § 1 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering

skall hava följande ändrade lydelse.

14 §.

1 mom. Med årsinkomst avses i denna lag all den inkomst, för år räknad,

som någon skäligen kan antagas komma att under den närmaste tiden åt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

njuta. Såsom inkomst räknas icke annan folkpensionsförmån än blindtillägg

och ej heller allmänt barnbidrag eller understöd som någon på grund av

skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva.

5) Lag

om kommunala pensionstillskott m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Till beredande dels av understöd (kommunala pensionstillskott), i penningar

eller naturaförmåner, åt personer, vilka uppbära folkpension enligt lagen

den 29 juni 1946 om folkpensionering och icke jämlikt 16 § första—tredje

styckena samma lag äro uteslutna från tilläggspension, änkepension eller bostadstillägg,

men ändock av särskilda skäl finnas vara i behov av fattigvård,

dels av understöd (kommunala tillskott till bidrag till änkor och änklingar

med barn) av enahanda slag åt personer, vilka finnas vara i behov av fattigvård,

oaktat de åtnjuta bidrag enligt lagen om bidrag till änkor och änklingar

med barn, dels av understöd (kommunala tillskott till särskilda barnbidrag

eller till bidragsförskott) av enahanda slag åt barn, vilka finnas vara

i behov av fattigvård, oaktat för dem utgå barnbidrag enligt lagen den

1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl.

barn eller bidragsförskott enligt bidragsförskottslagen den 11 juni 1943, dels

ock av bidrag (kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande, gemensamt

med pensionsstyrelsen, av kostnader för åtgärder till förebyggande eller hävande

av höggradig nedsättning av arbetsförmågan, må fattigvårdssamhälle

ställa medel till fattigvårdsstyrelsens förfogande med föreskrift, att tillskott

och bidrag, som utdelas av dessa medel, icke skola vara att anse såsom fattigvård.

Sådana tillskott och bidrag må icke tilldelas andra personer än dem,

som äro mantalsskrivna inom fattigvårdssamhället och där äga hemortsrätt

i fråga om fattigvård. I övrigt äger samhället bestämma de grunder, som för

beviljande av tillskott och bidrag böra av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har

sådant bestämmande ej skett, ankommer på styrelsen att bevilja tillskott och

bidrag i den mån styrelsen prövar nödigt. Tillskott må efter omständigheterna

jämkas eller indragas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, då lagen den 18 juni 1937

(nr 384) om kommunala pensionstillskott m. m. skall upphöra att gälla.

Stockholm den 8 juli 1947.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

11

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Wistrand, Forslund,

Löfvander, Hage, Björkman och Nils Elowsson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Hellbacken,

Ryberg, Hermansson, Holm, fru Johansson och herr Jacobsson i Igelsbo.

Reservation

av herrar Wistrand, Björkman och Hagård, vilka anfört:

I den reservation nr 3), som av herrar Mannerskantz och Hagård fogats

vid sammansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande nr 5 i anledning

av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn, m. m., dels ock i ämnet väckta

motioner, har på angivna skäl yrkats, att det i nämnda proposition framlagda

förslaget till lag om bidrag till änkor och änklingar med barn skulle

avse allenast änkor med barn och benämnas lag om bidrag till änkor med

barn. Vi dela ifrågavarande reservanters uppfattning rörande nämnda lag.

Härav föranledas vissa jämkningar i de genom förevarande proposition framlagda

lagförslagen.

På grund härav hemställes,

att riksdagen — med förklaring, att de genom förevarande

proposition framlagda förslagen till lag angående ändrad lydelse

av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936 (nr 56) om socialregister

och till lag om kommunala pensionstillskott

m. m. icke kunnat i oförändrat skick antagas — måtte för

sin del antaga följande förslag till

1) Lag

angående ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936 (nr 56)

om socialregister.

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§* lagen den 20 mars 1936 om socialregister

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

I socialregistret skola antecknas;

1) de personer,---kommunens organ;

1 Senaste lydelse, se SFS 1937: 388.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

2) inom kommunen boende personer, vilka uppbära folkpension i form

av tilläggspension, änkepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrutillägg

eller blindtillägg, bidrag enligt lagen om bidrag till änkor med barn,

mödrahjälp, särskilt barnbidrag eller bidragsförskott eller som med bidrag

av allmänna medel åtnjuta sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 15 § lagen

om folkpensionering förmäles, för förebyggande eller hävande av höggradig

nedsättning av arbetsförmågan;

3) personer, som---i registret.

4 §•

Beslutar kommunalt organ, att hjälp skall utgå till viss person, skall beslutet

omedelbart delgivas det registerförande organet. Sådan delgivningsplikt

åligger pensionsnämndens ordförande i fråga om folkpension i form av tilläggspension,

änkepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrulilllägg

eller blindtillägg ävensom beträffande bidrag enligt lagen om bidrag till

änkor med barn, särskilt barnbidrag samt bidrag av allmänna medel för

sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 2 § 2) sägs, samt barnavårdsnämnd

i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

2) Lag

om kommunala pensionstillskott m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Till beredande dels av understöd (kommunala pensionstillskott), i penningar

eller naturaförmåner, åt personer, vilka uppbära folkpension enligt

lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering och icke jämlikt 16 § första

-—tredje styckena samma lag äro uteslutna från tilläggspension, änkepension

eller bostadstillägg, men ändock av särskilda skäl finnas vara i behov av fattigvård,

dels av understöd (kommunala tillskott till bidrag till änkor med

barn) av enahanda slag åt personer, vilka finnas vara i behov av fattigvård,

oaktat de åtnjuta bidrag enligt lagen om bidrag till änkor med barn, dels av

understöd (kommunala tillskott till särskilda barnbidrag eller till bidragsförskott)

av enahanda slag åt barn, vilka finnas vara i behov av fattigvård,

oaktat för dem utgå barnbidrag enligt lagen den 1947 om

särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn eller bidragsförskott

enligt bidragsförskottslagen den 11 juni 1943, dels ock av bidrag

(kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande, gemensamt med pensionssty
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 54.

13

relsen, av kostnader för åtgärder till förebyggande eller hävande av höggradig

nedsättning av arbetsförmågan, må fattigvårdssamhälle ställa medel till

fattigvårdsstyrelsens förfogande med föreskrift, att tillskott och bidrag, som

utdelas av dessa medel, icke skola vara att anse såsom fattigvård. Sådana

tillskott och bidrag må icke tilldelas andra personer än dem, som äro mantalsskrivna

inom fattigvårdssamhället och där äga hemortsrätt i fråga om

fattigvård. I övrigt äger samhället bestämma de grunder, som för beviljande

av tillskott och bidrag böra av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har sådant bestämmande

ej skett, ankommer på styrelsen att bevilja tillskott och bidrag i

den mån styrelsen prövar nödigt. Tillskott må efter omständigheterna jämkas

eller indragas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, då lagen den 18 juni 1937

(nr 384) om kommunala pensionstillskott m. m. skall upphöra att gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

717247

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 5:o), 8:o), 14:o) och 17:o) lagen den s. 1 i texten