Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motion angående en plan för utvecklingen och inriktningen av landets produktiva resurser m. m.

1947-02-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1947:2, Utlåtande över motion angående en plan för utvecklingen och inriktningen av landets produktiva resurser m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Icammarens andra tilli ätliga utskotts utlåtande nr 2.

3

Nr 2.

Andra Icammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över motion

angående en plan för utvecklingen och inriktningen av landets

produktiva resurser m. m.

I motion nr 326 har herr Hagberg i Luleå m. fl. hemställt, dels att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att eå snart ske kan och helst vid 1947

års riksdag en plan framlägges för utvecklingen och inriktningen av landets

produktiva resurser samt att i fortsättningen regelbundet framläggas dylika

planer, dels ock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj d hemställer om skyndsam

utredning om de lämpligaste administrativa formerna för den ekonomiska

planeringen.

Vid 1946 års riksdag väckte samma motionär m. fl. en motion, nr 296j vari

yrkades, dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att så snart

ske kan och senast vid 1947 års lagtima riksdag en plan framlägges för utvecklingen

och inriktningen av landets produktiva resurser, i vilken samhällsekonomiska

plan den direkta statsbudgeten ingår som en reglerande och balanserande

faktor, samt att i fortsättningen regelbundet framläggas dylika planer, dels ock

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om förslag angående inrättande

av ett permanent statligt planeringsverk eller planeringsinstitut för uppgörande

av de nödvändiga planerna och prognoserna för samhällsekonomiens

utveckling. Reellt sett var yrkandet alltså detsamma som i nu förevarande

motion.

Detta utskott, till vilket fjolårets motion hänvisades, inhämtade yttrande över

motionen från ett antal myndigheter och organisationer. Efter att ha refererat

de inkomna yttrandena anförde utskottet följande:

”Utskottet hyser för sin del visserligen den uppfattningen, att en planering i

stort för utnyttjande av landets produktiva resurser bör vara av värde för alla

parter men att detta syfte kan nås på betydligt enklare sätt än som i motionen

föreslagits. Det får nämligen anses helt uteslutet att i ett samhälle som vårt, som

är i så hög grad beroende av världsmarknaden för avsättning av framställda,

produkter, göra upp detaljerade flerårsplaner, vilka skulle kunna garantera både

fullständig, effektiv och jämn sysselsättning inom alla delar av näringslivet. Det

synes i stället vara angeläget, att planeringen göres så, att man så effektivt som

möjligt kan motverka ogynnsamma inflytelser utifrån och i vid omfattning lämpa

de åtgärder, som behöva vidtagas, efter lägligheten.

Utskottet vill för sin del uttala, att det kan vara önskvärt, att de årliga

prognoser, som redan nu regelmässigt ges, måtte om möjligt få en fastare utformning

och att det på vissa områden föreligger behov av rationalisering i strukturellt

hänseende, därvid även samhällets medverkan kan visa sig erforderlig. Därav

följer emellertid icke, såvitt utskottet kan finna, att ett planeringsverk, sådant

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

som i motionen föreslagits, härvid skulle kunna verksamt bidraga. Det förefaller

utskottet mera ändamålsenligt, om statsmakterna i samverkan med det enskilda

näringslivet i stället fortsätta på de vägar, som redan beträtts, och i görligaste

mån söka bringa samstämmighet mellan enskilda och samhälleliga åtgärder för

vinnando av en jämn och trygg utveckling.

Utskottet vill dessutom erinra om att riksdagen de senaste åren begärt utredning

bl. a. om åtgärder mot landsbygdens avfolkning, om samhällsplanering

och om befolknings- och näringsförhållandena i Sverige. I vart fall synas resultaten

av dessa utredningar höra avvaktas, innan ytterligare åtgärder vidtagas.

Då utskottet av vad ovan framgår således icke kan finna, att ett bifall till

motic-nen skulle medföra ökade förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av

landets produktiva resurser eller för ökad behovstillfredsställelse, får utskottet

hemställa, att motionen ej måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda.”

Utskottets hemställan bifölls av andra kammaren. Första kammaren avslog

likaledes där väckt likalydande motion.

Utskottet vill nu erinra om att under år 1946 tillsatts den s. k. markutredningen

med uppgift att utreda frågan om utformningen av en rationell markpolitik,

såvitt angår jordens användning för annat ändamål än jordbruk eller

skogsbruk, samt i år en utredning med uppgift att utreda frågan om näringslivets

lokalisering, därvid man svårligen torde kunna undgå att även behandla

många olika spörsmål, som sammanhänga med frågan om utvecklingen av landets

produktiva resurser.

Utskottet kan icke finna annat än att en mera vittomfattande utredning

i motionens syfte med nödvändighet först och främst måste undersöka de ovan

nämnda spörsmålen. Det synes därför utskottet, som om det icke gärna kan

komma i fråga att nu igångsätta ny utredning, som delvis skulle få att syssla med

samma frågor som de redan pågående utredningarna.

Därtill kommer att såvitt utskottet kan finna intet inträffat, sedan riksdagen

sistlidet år hade att behandla frågan, som kan motivera ett ändrat ståndpunktstagande.

Utskottet får därför hemställa,

att motion II: 326 ej måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 februari 1947.

På utskottets vägnar:

SIGRID EKENDAHL.

Närvarande: fru Ekendahl, herrar Fahlmxm, Johansson i Kalmar, Olsson i

Oskarshamn, Antby, Malmborg i Stockholm, Ljungqvist, Hansson i Skegrie,

Larsson i Luttra och Johansson i Torp.

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden, 1947

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.