Utlåtande över motion om utredning av förutsättningarna för elektrifiering av avlägset belägna bygder.
1947-04-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1947:4, Utlåtande över motion om utredning av förutsättningarna för elektrifiering av avlägset belägna bygder.
Dokumentets text
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.
3
Nr 4.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över motion
om utredning av förutsättningarna för elektrifiering av
avlägset belägna bygder.
I motion nr 264 ha herrar Edberg och Vigelsbo hemställt, att riksdagen måtte
hos Kungl. Maj :t begära en skyndsam utredning om förutsättningarna att på
andra vägar än de hittills gängse elektrifiera de bygder av landet, där elektrifiering
enligt hittills tillämpade principer icke är ekonomiskt genomförbar.
Utskottet bär inhämtat yttrande över motionen från vattenfallsstyrelsen,
elkraftutredningen, elektrifieringsberedningen och norrlandsutredningen. Vattenfallsstyrelsen,
elkraftutredningen och elektrifieringsberedningen avstyrka motionen,
medan norrlandsutredningen ej finner tillräckligt skäl att motsätta sig en
utredning.
Vatttenfallsstyrelsen sammanfattar sitt yttrande sålunda: ”Elektrifiering enligt
hittills tillämpade principer innebär så stora kvalitativa fördelar gentemot andra
alternativ, att tillgängliga resurser tillsvidare böra helt inriktas på att genomföra
all sådan elektrifiering, som är möjlig, och beträffande de bygder, som därvid
icke nås, äro förhållanden och möjligheter så klarlagda, att intet kan vinnas med
en särskild utredning.”
Elkraftutredningen framhåller, att landsbygdens elektrifiering fortskridit i så
snabb takt, som tillgången på material och arbetskraft tillåtit, och att något författningsmässigt
hinder för statsbidrag med högre belopp än 90 kronor per tariffenhet
icke finnes. Att högre belopp i regel ej utgått beror på att man avpassat
bidragen så. att de anvisade statsmedlen medgivit så omfattande elektrifiering
som möjligt. Utredningen kommer i sitt slutbetänkande, som kan förväntas senast
nästa år, att ta ståndpunkt till frågan i vad mån staten kan ytterligare medverka
för den elektriska kraftens utbredning till de ofta. även i övrigt vanlottade landsdelar,
som sakna dylik kraft.
Elektrifieringsberedningen hänvisar till att elkraftutredningen har att utreda
bl. a. frågan om landsbygdens fortsatta elektrifiering. Beredningen hänvisar i
övrigt till av den avgivet yttrande över framställning till regeringen från ingenjör
J. A. Hallander angående automatiskt arbetande elektricitetsverk med gengasdrift.
Denna framställning ledde den 11 oktober förra året ej till någon regeringens
åtgärd.
Norrlandsutredningen anser visserligen, att den fortsatta elektrifieringen bör
i första hand ordnas genom utbyggnader av linjenätet, men slutar sitt yttrande
med att förklara, att den ej vill motsätta sig utredning.
Utskottet anser sig sakna anledning att ingå på frågan om för- eller nackdelar
av mindiv lokala kraftverk av ena eller andra slaget, i all synnerhet som den i
4 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.
motionen berörda frågan kommer att behandlas av elkraftutredningen, vars slutbetänkande
är att vänta senast år 1948. Med hänsyn härtill finner utskottet överflödigt.
att nu begära ytterligare särskild utredning utan får hemställa,
att motion II: 264 ej måtte till någon andra kammarens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 10 april 1947.
På utskottets vägnar:
SIGRID EKENDAHL.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 3.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.