Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande vissa befolkningspolitiska och näringspolitiska problem samt om utredning rörande landsbygdens arbetskraftsproblem m. in.

1947-05-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1947:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande vissa befolkningspolitiska och näringspolitiska problem samt om utredning rörande landsbygdens arbetskraftsproblem m. in.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

Nr 13.

Andra kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckta motioner om utredning rörande vissa

befolkningspolitiska och näringspolitiska problem samt om

utredning rörande landsbygdens arbetskraftsproblem m. in.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 198, hava herrar

Larsson i Stockholm och Svensson i Ljungskile hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t, med åberopande av i motionen anförda

synpunkter, anhålla om utredning rörande statligt understöd för den lämpliga

avvägningen mellan jordbruk och andra näringar, i syfte att befordra

en sådan utveckling av näringslivet inom olika regioner, att den nu pågående

starka stadsbildningen begränsas och ny företagsamhet i stället må utvecklas

i närmare kontakt med jordbruket, varvid jämväl behovet av en kulturell

utjämning mellan land och stad bör beaktas.

I en likaledes inom andra kammaren väckt och till tredje tillfälliga utskottet

hänvisad motion, nr 199, har herr Svensson i Stenkyrka m. fl. hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära, att Kungl.

Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med de i motionen angivna riktlinjerna

måtte låta utreda möjligheterna, dels till en ökad differentiering av

landsbygdens näringsliv och dels till åstadkommandet av en samordning av

jordbrukets och industriens jämte med den senare jämställda näringars arbetskraftsbehov

i de områden av landet, där detta kan bli möjligt samt att

Kungl. Maj:t därefter måtte vidtaga de åtgärder, som befinnas lämpliga för

att syftet med motionen skall kunna uppnås.

I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har funnit ifrågavarande motioner äga så nära samband, att

utskottet beslutat att i ett sammanhang behandla båda motionerna.

över motionerna II: 198—199 har utskottet inhämtat yttranden från

socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen, egnahemsstyrelsen, statens bygnadslånebyrå,

statens arbetsmarknadskommission, markutredningen, Sveriges indu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13. 7

slriförbund, Kooperativa förbundet, Riksförbundet landsbygdens folk, Landsorganisationen

i Sverige, Svenska lantarbetareförbundet, Sveriges liantverksoch

småindustriorganisation, Sveriges lantbruksförbund och Svenska lantarbetsgivareföreningen.

Socialstyrelsen erinrar om ämnets tidigare behandling i riksdagen och

framhåller att landsbygdens arbetskraftsproblem och de frågor, som därmed

höra samman, fått en ofrånkomlig betydelse för vart land ur ekonomiska,

sociala och kulturella synpunkter. Vissa initiativ, som redan ha tagits inom

näringslivet med syfte att främja en rationell lösning av industriens lokaliseringsproblem,

bära i sin mån vittnesbörd härom. Det har framstått som

ett önskemål att gynna utvecklingen av småindustri och hantverk i skilda

trakter av landet för att därigenom söka bevara och öka arbetstillfällena på

landsbygden. Socialstyrelsen erinrar om att särskilda utredningsmän (lokaliseringsutredningen)

nyligen tillkallats av Kungl. Maj:t för att utreda och

avgiva förslag rörande näringslivets lokalisering. Såvitt socialstyrelsen kan

finna, bör det kunna förutsättas, att de spörsmål, som behandlas i de remitterade

motionerna, övervägas i samband med denna nya utredning. Det är

önskvärt, att de i motionerna och här ovan anförda speciella synpunkterna

på frågan därvid beaktas. Under hänvisning till vad här anförts finner sig

socialstyrelsen icke böra tillstyrka någon ytterligare utredning i detta ämne.

Byggnadsstyrelsen erinrar likaledes om lokaliseringsutredningen och framhåller,

att sådana utredningar, som i motionerna åsyftas, givetvis kunna vara

av stor betydelse med hänsyn till bebyggelsens planmässiga ordnande, som

i möjligaste mån bör grunda sig på omsorgsfulla utredningar angående den

utveckling och de behov, som föreligga eller kunna förväntas uppkomma.

Det är härvid av största vikt att äga noggrann kännedom om bl. a. ekonomisk-geografiska

och befolkningspolitiska förhållanden. Det material, som de

i motionen föreslagna utredningarna skulle kunna framlägga, kan förväntas

vara ägnat att underlätta en rationell planläggning, i synnerhet om utredningarna

inriktade sig på att undersöka förhållandena i större sammanhängande

delar av landet.

Egnahemsstyrelsen finner det vara en angelägenhet av största betydelse

för främjandet av en sund samhällsutveckling att statsmakterna medverka

till att landsbygden kan erbjuda med städernas utkomstmöjligheter och

andra bosättningsbetingelser mera likvärdiga förhållanden. Hithörande problem

ha i skilda sammanhang varit föremål för överväganden inom olika

utredningar. Vissa av de i motionerna anförda problemen torde för närvarande

vara föremål för studier i elkraftutredningen, småföretagsutredningen

och markutredningen. Egnahemsstyrelsen föreslår, att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om motionernas överlämnande till den nya

lokaliseringsutredningen för att tagas under övervägande vid fullgörandet av

utredningens uppdrag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

Statens bgggnadslånebyrå anför bl. a. följande.

På byggnadslånebyråns verksamhetsfäli äro de av motionärerna berörda

problemen givetvis av största vikt. De beräkningar rörande hushållsbeståndets

sannolika utveckling, som utförts inom byrån och delvis redovisats i bostadssociala

utredningens slutbetänkande, del I, ge exempel på de fundamentalt

forandrade betingelser för utvecklingen, som hålla på att arbeta sig fram.

et säger sig självt, att en utveckling innefattande flyttningsförlust för landsbygden

måste betyda väsentlig skärpning av de tendenser till »utglesning» avlandsbygden,

som redan framträtt inom vissa bygder, och detta i eu grad.

som gör planmässiga åtgärder nödvändiga.

Eland de i motionen företrädda programmatiska punkterna framstå ur

den för byrån givna synvinkeln såsom särskilt betydelsefulla de rekommendationer,

som syfta till åtgärder för neddämpning av storstädernas utveckling

samt till befordrandet av egnahemsbyggandet på bekostnad av den

»stadsmässiga» bebyggelsen. Det kan här först påpekas, att den faktiska

utvecklingen under de senaste åren gått i en riktning, som i väsentlig grad

motsvarar motionärernas önskemål. Problemet om hur kostnaden för en viss

social standard — häri inbegripet icke endast den direkta konsumtionen av

materiella förnödenheter utan även sådant som arbetsförhållanden, särskilt

för de hemarbetande kvinnorna, kulturella möjligheter, ett rikare gemensamhetsliv

o. s. v. ställa sig inom ramen av olika samhälls- och bebyggelsetyper

icke gjorts till föremål för en systematisk, allsidig behandling; endast

vissa delproblem ha mera rationellt bearbetats. Här föreligger enligt byråns

mening en mycket omfattande uppgift för ekonomiska och sociologiska undersökningar,

som kunna få en utomordentlig betydelse som vägledning för

en rationell politik med avseende på näringslokalisering och samhällsbildning

i framtiden. Frågan huruvida dylika undersökningar lämpligen böra

anfortros åt en särskild utredning eller åt permanenta institutioner med kapacitet

för uppgiften lämnar byrån öppen.

Avslutningsvis vill byrån som sin uppfattning framhålla, att de av motionärerna

diskuterade problemen äro av den bestående men dock med de allmänna

konjunkturväxlingarna och jämväl med strukturförskjutningar i samhället

skiftande karaktär, att uppgiften för en tidsbegränsad kommittéutredning

huvudsakligen torde vara att finna den lämpliga formen för permanenta

organ, framförallt till länen knutna sådana, med fortlöpande utredande

och planerande uppgifter samt sättet för samordning av dessa organ

redan befintliga eller i framtiden nybildade — inom ramen av en gemensam

grundplan, bestämd av allmänna näringspolitiska, sysselsättningspolitiska

och befolkningspolitiska mål.

Statens arbetsmarknadskommission erinrar om att i betänkanden av småföretagsutredningen

angående åtgärder för hantverkets och småindustriens

befrämjande vissa av de i motionen II: 199 berörda frågorna behandlats och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 13. 9

vissa åtgärder föreslagits. Nämnda utredning torde för närvarande vara föremål

för övervägande inom handelsdepartementet. Sedan numera lokaliseringsutredningen

tillsatts, synas de i motionerna framställda önskemålen beträffande

utredning i huvudsak ha tillgodosetts.

Markutredningen anför, att åtskilliga av de förhållanden, som beröras i

motionerna, emellertid stå i nära sammanhang med spörsmål, som ligga

inom ramen för utredningens arbetsuppgifter och som därför senare synas

böra bliva föremål för behandling från utredningens sida. I samband därmed

torde utredningen även få att taga ställning till i motionerna åsyftade

problem. Av direktiven för den nyligen tillsatta lokaliseringsutredningen

framgår, att bland dessa uppgifter även ingår att verkställa utredning rörande

i motionerna berörda frågor, i den mån dessa icke skola beaktas av

markutredningen. På grund härav avstyrkes bifall till motionerna.

Sveriges industriförbund åberopar direktiven för lokaliseringsutredningen

och finner därav framgå, att lokaliseringsutredningen kommer att syssla i

huvudsak med sannna problem, som behandlas i de remitterade motionerna.

Resultaten av denna utredning bör enligt förbundets åsikt avvaktas, innan

ytterligare utredningar igångsättas eller andra åtgärder på området vidtagas,

varför förbundet hemställer, att de remitterade motionerna icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Kooperativa förbundet avstyrker bifall till båda motionerna under hänvisning

till lokaliseringsutredningen, som uppvisar intima beröringspunkter

med den av motionärerna önskade »regionalplaneringen» av näringslivet,

och med sina enligt vad styrelsen kunnat finna mycket vida direktiv kan

lörutsättas komma att i stor utsträckning täcka de önskemål, som framlagts

i motionerna.

Riksförbundet landsbygdens folk ger uttryck för liknande inställning.

Landsorganisationen delar visserligen ej i alla stycken den motivering

som i motionen lämnas för en statlig utredningsverksamhet på nu ifrågavarande

område men är ense med motionärerna om att en dylik utredningsverksamhet

är behövlig. Kärnan i detta utredningsarbete måste uppenbarligen

bli undersökningar av samhällets möjligheter att öka sitt inflytande

över näringslivets lokalisering. Landsorganisationen avstyrker likväl motionerna

under hänvisning till lokaliseringsutredningen, som torde i allt väsentligt

tillgodose de i motionen framförda önskemålen, varför någon ytterligare

utredning åtminstone för närvarande inte synas vara behövlig. Frågan kan

däremot få förnyad aktualitet så snart den nu tillsatta kommittén hunnit

slutföra sitt arbete, som omspänner ett mindre område än det i motionen

II: 198 berörda och täcker området för motionen II: 199.

Svenska lantarbetareförbundet framhåller, att proposition redan avgivits

till riksdagen i vissa frågor berörande jordbrukspolitiken, grundad på

resultatet av 1942 års jordbrukskommitté. Spörsmålet om skapandet av nya

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens tred je tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

arbetsmöjligheter på landsbygden har därvid ej tagits upp av denna kommitté

i hela sin vidd, och förbundet ansluter sig därför till tanken på en

allsidig utredning. Starka lämplighetsskäl tala emellertid för att resultatet

av lokaliseringsutredningen avvaktas, innan andra åtgärder vidtagas.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, som såvitt gäller hantverkets

och den mindre industriens förhållanden, i stort sett delar de av

motionärerna framförda synpunkterna, vill såsom en lämplig lösning av

problemen i första hand anvisa ett realiserande av de av småföretagsutredningen

framförda förslagen, vilka ännu icke gjorts till föremål för någon

statsmakternas åtgärd. Organisationen saknar anledning avstyrka, att den

av motionärerna föreslagna utredningen kommer till stånd, men anser, att

såvitt gäller hantverket och småindustrien frågan för närvarande får anses

tillfredsställande utredd i de av småföretagsutredningen framlagda betänkandena.

Sveriges lantbruksförbund delar de av motionärerna uttryckta farhågorna

för de problem, som uppstå genom landsbygdens avfolkning. Emellertid har

riksdagen ännu icke hunnit taga ställning till den utredning och därpå grundade

förslag, som framlagts av 1942 års jordbrukskommitté. Därjämte har

lokaliseringsutredningen enligt direktiven att utreda sådana förhållanden,

varom även motionärerna begärt utredning. Resultaten av propositionen och

lokaliseringsutredningens arbete böra avvaktas, innan eventuellt några ytterligare

utredningar angående dessa spörsmål igångsättas. Det synes önskvärt,

att kommittén angående näringslivets lokalisering finge sina direktiv något

vidgade, så att den även beaktade de möjligheter, som kunde finnas för en

samordning av jordbrukets, industriens och andra näringars arbetskraftsbehov

i de områden av landet, där detta kunde bli möjligt, på sätt som

framhållits i motion nr II: 199.

Svenska lantarbetsgivareföreningen finner i likhet med motionärerna önskvärt

att möjligheterna till ernående av en samverkan mellan industri och

jordbruk ifråga om arbetskraftens utnyttjande närmare undersökas. Emellertid

har nyligen efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallats sakkunniga för

en utredning om näringslivets lokalisering. Även om, såsom framgår avdirektiven

till denna utredning, densamma icke kommer att upptaga till

prövning alla de synpunkter, som framförts i förevarande motioner, synes

den dock bliva av den omfattningen, att föreningen för sin del anser att

resultatet av den redan tillsatta utredningen bör avvaktas, innan förnyad

utredning sker.

Det med motionerna ifråga avsedda spörsmålet har redan vid flera tillfällen

varit föremål för riksdagens prövning och vid 1944 och 1945 års riksdagar

föranlett framställningar från riksdagens sida.

Sålunda hemställde riksdagen 1944 i sin skrivelse nr 437 i anledning av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

11

bl. a. motionerna II: 173 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl. och 11:244

av herr andre vice talmannen Carlström m. fl. om översyn och samordnande

av verkställda eller pågående utredningar, som berörde landsbygdens avfolkning,

i syfte att därigenom snarast möjligt erhålla en plan, utvisande

i vilken ordning erforderliga åtgärder mot denna befolkningsrörelse borde

vidtagas med hänsyn till angelägenhetsgraden av olika sådana åtgärder,

ävensom om framläggande snarast möjligt av förslag till sådana åtgärder på

området, som i första hand måste komma till utförande.

1945 års riksdag anhöll i sin skrivelse nr 536 i anledning av motion II: 135

av herr Andersson i Tungelsta m. fl. om utredning av de i motionen behandlade

problemen rörande befolknings- och näringsförhållanden i Sverige

och att de förslag, vartill utredningen kunde föranleda, förelädes riksdagen.

Sedan utskottet beslutat inhämta ovan refererade yttranden, har i anledning

av riksdagens framställningar och efter Kungl. Maj ds bemyndigande

den 17 februari 1947 av statsrådet Ericsson tillkallats utredningsmän med

uppdrag att utreda och avgiva förslag rörande näringslivets lokalisering. I

direktiven för de sakkunniga anföres bl. a., att näringslivets lokalisering bör

inriktas så, att befolkningen kommer att fördela sig på landsbygd och olika

tätorter på ett sätt, som icke blott är rationellt ur ekonomisk synpunkt utan

även tillgodoser intresset av en gynnsam samhällsbildning. Efter en rad

olika synpunkter på frågan om den önskvärda befolkningsfördelningen och

samhällsbildningen påpekas vidare, att erfarenheten visat, att det inom vissa

gränser är möjligt att utan skada för ett enskilt företag påverka dess lokalisering

i en för samhället önskvärd riktning. Det bör vara möjligt att genom

en positiv lokaliseringspolitik, byggd på utförligt material om förutsättningarna

för näringslivets utveckling inom olika delar av landet, nå ur nationalekonomiska

synpunkter betydande vinster. Härvidlag böra de företagsekonomiska

synpunkterna tillmätas en grundläggande betydelse. Endast erfarenheten

från enskilda, konkreta fall kan visa, hur alla i detta sammanhang

uppkommande avvägningsproblem lämpligen böra lösas. Man måste akta

sig för på förhand uppgjorda, teoretiska principer och gå till verket utan

förutfattade meningar. Det skulle vara synnerligen olyckligt, om man inriktade

sig på att mer eller mindre tvångsvis lokalisera företagen inom vissa

områden, alldeles oberoende av dessas allmänna förutsättningar. Samhällets

åtgärder böra därför i första hand inskränkas till en i samråd med näringsorganisationerna

bedriven rådgivande verksamhet rörande företagens lokalisering.

Som eu sista utväg från samhällets sida bör möjlighet finnas atl

förhindra ett företags lokalisering till en olämplig ort. Utredningen bör föreslå

under vilka förutsättningar och på vad sått denna befogenhet bör utövas.

För egen del får utskottet anföra följande.

Utan tvivel äro de i motionerna berörda spörsmålen av avsevärd sam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

hällelig betydelse. De ha ock vid skilda tillfällen och i olika sammanhang

uppmärksammats från såväl det allmännas sida som i form av motioner

vid tidigare riksdagar. Till en del torde nu förevarande spörsmål vara utredda

av kommittéer, exempelvis småindustriutredningen, som avgivit förslag,

och 1942 års jordbrukskommitté, som föranlett framläggande av proposition

(nr 75) till innevarande års riksdag angående riktlinjerna för den

framtida jordbrukspolitiken. Till en del äro de för närvarande föremål för

utredning, exempelvis genom elkraftutredningen, markutredningen, som har

att undersöka frågan om utformningen av en rationell markpolitik, såvitt

angår jordens användning för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk,

och genom sakkunniga för utredning rörande näringslivets lokalisering. I

direktiven för sistnämnda utredning betonas bl. a. den betydelse, som den

planerade rationaliseringen av jordbruket kan komma att få för landsbygdens

befolkning och bebyggelse, och i samband härmed anbefalles en prövning

av i vad mån det kan vara möjligt att med lokaliseringsåtgärder förhindra

en alltför kraftig uttunning av landsbygdens befolkning. Det framhålles

också som en uppgift för den nya utredningen att hålla kontakt med

det utrednings- och forskningsarbete, vilket redan flerstädes bedrives på

detta område, och att undersöka möjligheterna för dess samordning och utnyttjande

i praktiskt syfte. Att för tillgodoseende av önskemålen i här ifrågavarande

motioner tillsätta ytterligare utredningar finner utskottet ej anledning,

men synas skäl föreligga att bringa motionernas innehåll till lokaliseringsutredningens

kännedom för att tagas i övervägande vid fullgörande av

dess uppdrag.

Utskottet får därför, under åberopande av innehållet i de avgivna yttrandena

och vad i övrigt här ovan anförts hemställa,

att andra kammaren i anledning av motionerna II: 198 och

II: 199 måtte för sin del besluta, att riksdagen hos Kungl. Maj:t

anhåller, att motionerna måtte överlämnas till utredningen rörande

näringslivets lokalisering för att av utredningen tagas

i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.

Stockholm den 8 maj 1947.

På utskottets vägnar:

L. O. SKANTZE.

Närvarande: se under utlåtandet nr 12.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.