Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring av 45 § fjärde stgcket i kommunalskattelagen.

1947-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:11, Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring av 45 § fjärde stgcket i kommunalskattelagen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

Nr 11.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

viss ändring av 45 § fjärde stgcket i kommunalskattelagen.

(2:a avd.)

1 en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 233,

av herr Jansson i Aspeboda in. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte begära skyndsam utredning och förslag angående sådan

ändring av 45 § fjärde stycket i kommunalskattelagen som i motionen

angivits».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Fastighetsskatt skall enligt 2 § kommunalskattelagen utgöras i förhållande

till fastighets taxeringsvärde. Medan såsom underlag för kommunal inkomstskatt

påföres skattskyldig ett skatteöre för varje krona beskattningsbar inkomst,

skall sålunda skattskyldig såsom underlag för fastighetsskatt påföras:

för jordbruksfastighet: fem skatteören för varje 100 kronor av fastighetens

jordbruksvärde, fem skatteören för varje 100 kronor av fastighetens tomtoch

industrivärde, samt fyra skatteören för varje 100 kronor av fastighetens

skogs värde;

för annan fastighet: fem skatteören för varje 100 kronor av fastighetens

taxeringsvärde.

Enligt 45 § första stycket samma lag skall genom fastighetsskatten inkomsten

från fastighet anses vara beskattad till ett belopp motsvarande, i fråga

om jordbruksfastighet, 5 procent av jordbruksvärdet och tomt- och industrivärdet

samt 4 procent av skogsvärdet och, i fråga om annan fastighet,

5 procent av taxeringsvärdet. Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet,

av annan fastighet och av rörelse skall fördenskull, i den mån fastighet,

som är underkastad fastighetsskatt, använts i förvärvskällan, avdrag ske för

vad sålunda genom fastighetsskatt beskattats.

I fjärde stycket av sistnämnda paragraf stadgas, att avdraget skall beräknas

efter taxeringsvärdet året näst före taxeringsåret. Skall fastighetsskatt

utgå för fastigheten för taxeringsåret, men har fastigheten icke varit underkastad

dylik skatt för året därförut, får avdrag äga rum utan hinder därav

att skatt för fastigheten icke utgått, men skall även då avdraget beräknas å

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

7

taxeringsvärdet året före taxeringsåret, utom för visst fall, då taxeringsvärde

nämnda år icke varit fastigheten åsatt, i vilket fall avdraget får beräknas å

det för taxeringsåret gällande taxeringsvärdet.

Taxering av fastighet avser vid såväl årlig taxering som allmän fastighetstaxering

det löpande året, under det alt taxering av inkomst hänför sig till

inkomsten under nästföregående år. (Se exempelvis 1944 års uppbördsberednings

betänkande med förslag till omläggning av uppbördsförfarandet s. 210).

Jämlikt 12 § kommunalskattelagen skall allmän fastighetstaxering ske vart

femte år. Dylik taxering har senast ägt rum år 1945.

Om förfarandet vid allmän fastighetstaxering meddelas regler i taxeringsförordningen.

Taxering verkställes i första instans av fastighetstaxeringsnämnder,

å landet sedan beredningsnämnder uppgjort förslag till taxering

(3 §). Fastighetstaxeringsnämndernas arbete skall vara avslutat i länen senast

den 25 mars och i Stockholm senast den 15 juni under taxeringsåret

(69 §).

Vidare sladgas i 36 § taxeringsförordningen att allmän självdeklaration i

regel skall avlämnas senast den 15 febuari under taxeringsåret. Något undantag

från denna regel finnes icke stadgat beträffande sådant år, då allmän

fastighetstaxering skall äga rum.

I den föreliggande motionen har anförts bland annat, att den vid senaste

fastighetstaxering företagna höjningen i fastigheternas taxeringsvärden för

fastighetsägarna medförde icke obetydliga förluster genom att procentavdraget

icke finge beräknas å de nya värdena. Fastighetstaxeringen avslutades

för närvarande icke i så god tid att de nya värdena kunde delgivas före deklarationstidens

Slut. Det vore önskvärt att med användning av de nya taxeringsvärdena

finge anstå till dess att de av vederbörande deklaranter finge i

vanlig ordning användas vid upprättandet av självdeklarationerna. Bättre för

alla parter vore om en sådan ordning komme till stånd, att en avgiven deklaration

kunde följas av taxeringsmyndigheterna.

I förevarande motion har yrkats skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan

om utredning och förslag angående ändring av 45 § fjärde stycket kommunalskattelagen,

avseende det s. k. procentavdragets beräkning. Enligt nu

gällande bestämmelser hänför sig fastighetsskatten till taxeringsårets taxeringsvärde,

medan däremot procentavdraget vid inkomstbeskattningen i regel

skall beräknas efter taxeringsvärdet året näst före taxeringsåret. Med

motionen åsyftas att såväl fastighetsskatten som procentavdraget skall beräknas

å samma taxeringsvärde.

På grund av vad i motionen anförts får utskottet erinra om att med procentavdraget

avses att förebygga dubbelbeskattning av den del av inkomsten,

som blivit beskattad genom fastighetsskatt. Då inkomstbeskattningen avser

nästföregående års inkomst, ter det sig därför naturligt, alt procentavdraget

beräknas å det nästföregående årets taxeringsvärde. Såsom jämväl av motionärerna

påpekats, kan för övrigt under år, då allmän fastighetstaxering äger

v

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

rum, procentavdraget av taxeringstekniska skäl icke beräknas med ledning

av ett samma år fastställt taxeringsvärde, eftersom detta värde ej blivit fastställt

vid tidpunkten för självdeklarationens avlämnande. I den mån med

motionen kan ha åsyftats, att procentavdraget skall beräknas med ledning

av det för taxeringsåret fastställda taxeringsvärdet, kan utskottet fördenskull

icke förorda en sådan ändring av gällande bestämmelser.

Av den i motionen lämnade motiveringen synes emellertid framgå, att

med motionen avses ändring av nuvarande lagstiftning i så måtto att ett vid

allmän fastighetstaxering fastställt taxeringsvärde skall ligga till grund för

fastighetsskattens beräkning först året efter det, då taxeringen ägt rum. Härigenom

skulle uppnås, att fastighetsskatten och procentavdraget komme att

beräknas på grundval av samma års taxeringsvärde. Utskottet får i detta

sammanhang erinra om att möjligheten av en liknande anordning var föremål

för övervägande i samband med det nya uppbördssystemets införande. I propositionen

nr 370 till 1945 års riksdag med förslag till uppbördsförordning,

m. m (s. 133) berörde sålunda departementschefen frågan om möjligheten

av att taxeringsvärdet å fastighet liksom skattskyldigheten för fastighet skulle

hänföras till tidpunkten den 1 november näst före ingången av kalenderåret

före taxeringsåret. Mot en dylik anordning anförde emellertid departementschefen

bland annat, att därvid det under visst år åsatta taxeringsvärdet skulle

ha betydelse för beskattningen först under påföljande år samt att taxeringsvärdet

härigenom komme att vara mindre aktuellt. I likhet med departementschefen

anser utskottet en sådan ändring icke böra ifrågakomma. På

grund av anförda omständigheter avstyrker utskottet bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 233 av herr Jansson i Aspeboda in. fl. om

viss ändring av 45 § fjärde stycket i kommunalskattelagen

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkandet nr 8.

477802. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.