Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om nedsättning av stämpelavgiften vid köp och byte av fast egendom.

1947-02-27 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:13, Betänkande i anledning av väckt motion om nedsättning av stämpelavgiften vid köp och byte av fast egendom.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 13.

!Nr 13.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

nedsättning av stämpelavgiften vid köp och byte av

fast egendom.

(1 :a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 14,

av herrar Jonsson i Skedsbygd och Rubbestad har hemställts, »att lagfartsstämpeln

vid köp eller byte av fast egendom sänkes till 30 öre för varje fullt

100-tal kronor av köpesumman, eller, där köpesumman understiger taxeringsvärdet,

till 30 öre för varje fullt 100-tal kronor av detta värde».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften

skall vid överlåtelse av fast egendom genom köp eller byte m. fl. fång överlåtelsehandling,

då den företes för lagfart, förutom i visst undantagsfall, förses

med stämpel. Stämpeln utgår i regel med 1 krona för varje fulla 100

kronor av egendomens värde, om densamma förvärvats av annan än aktiebolag.

För sådana bolag utgör stämpeln 2 kronor för varje fulla 100 kronor

av egendomens värde med det undantag, att aktiebolag, som är berättigat

att erhålla statslån från egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfonden,

och bankbolag i fråga om förvärv av annan fastighet än sådan, som är avsedd

för bankens inrymmande, skall erlägga stämpel med allenast 1 krona

för varje fulla 100 kronor av värdet. Där köpehandling, utan tillägg till eller

förändring i stadgade villkor, överlåtes inom den för lagfart föreskrivna tid,

räknat från första fånget, och inom samma tid för lagfart företes samt

köpeavhandlingen därvid är åtföljd av skriftlig, av såväl säljare som köpare

på heder och samvete avgiven förklaring, att icke i någon form lämnats

eller skall lämnas annan betalning för köpet än den, som finnes upptagen

i den för lagfart företedda fångeshandlingen, äger stämpelbeläggning

rum allenast för sista fånget. Har fast egendom förvärvats på grund av

tillskott vid bildande av bolag eller efter bolagets bildande, äger lindring i

stämpelbeskattningen rum, därest den tillskjutna fasta egendomen i avhandlingen

icke åsatts högre värde än det belopp, för vilket den, som tillskjuter

egendomen, själv förvärvat densamma.

1929 års bevillningsutskott hemställde i sitt betänkande nr 28 bland annat,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13.

5

ville verkställa en allmän revision av stämpellagstiftningen, i vad densamma

avsåge avgifter, som utginge enligt 8 § stämpelförordningen. I betänkandet

framhölls, att nämnda revision närmast borde avse stämpelskatten på grund

av bland annat överlåtelser. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

På hemställan av 1932 års bevillningsutskott i dess betänkande nr 51 beslöt

samma års riksdag viss ändring i då gällande regler angående stämpelplikt

vid förvärv av fast egendom utav förening på grund av tillskott. I

berörda betänkande anförde utskottet bland annat följande:

»Utskottet har vidare ansett önskvärt, att den utredning rörande revision

av stämpelförordningen, varom 1929 års riksdag anhållit, utan onödigt uppskov

fullföljes och att vid densamma uppmärksamhet kommer att ägnas förevarande

spörsmål. Uppenbarligen i huvudsakligt syfte att vinna lindring i

stämpelbeskattningen vid överlåtelse av fast egendom har särskilt under

de senare åren ett stort antal bolags- och föreningsbildningar uppstått, vilka

i realiteten utgöra enmansföretag. Den till bolaget eller föreningen överlåtna

fastigheten har med andra ord ’satts’ på aktier eller föreningsandelar. Om

en dylik sammanslutning önskar överlåta densamma tillhörig fast egendom,

omfattar överlåtelsen visserligen formellt endast aktierna eller andelarna i

sammanslutningen men faktiskt själva fastigheten. Härigenom undgår man

vid överlåtelse den beskattning av värdeomsättning, som är avsedd att utgå

vid övergång av äganderätt till fastighet från en person till en annan, och

den fondstämpel, som skall erläggas vid överlåtelse av aktier, utgör i regel

endast en ringa bråkdel av den stämpelavgift, som skolat utgå vid direkt överlåtelse

av den fasta egendomen. Då det givetvis är angeläget, att en dylik

ojämnhet i beskattningen så vitt möjligt undanröjes, har utskottet ansett

sig böra fästa uppmärksamheten jämväl å detta spörsmål, vilket lämpligen

synes böra undersökas i samband med frågan om revision av stämpelförordningen.

»

I anledning av väckta motioner beslöt vidare 1937 års riksdag på hemställan

av samma års bevillningsutskott (betänkande nr 32) i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning beträffande frågan om åtgärder mot

uteblivet eller försenat erläggande av lagfartsstämpel.

Jämväl vid 1942 års riksdag var frågan om åtgärder mot kringgående av

bestämmelserna om lagfartsstämpel föremål för uppmärksamhet. I en vid

riksdagen väckt motion II: 147 av herr Jonsson i Skedsbygd hemställdes, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föranstalta om en skyndsam utredning i syfte att vidtaga den förhöjning av

stämpelavgiften vid överlåtelse av aktier och andra värdepapper, som kunde

med beaktande av i motionen framförda synpunkter befinnas skälig, samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

På hemställan av 1942 års bevillningsutskott avslog riksdagen motionen.

Nämnda utskott, vilket upptagit motionen till behandling i samband med

Kungl. Maj ds proposition nr 72 vid 1942 års riksdag med förslag till förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 (nr 481) angående

rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, anförde i sitt häröver avgivna

betänkande, nr 15, i hithörande delar följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 13.

»Vad angår den i motionen lämnade uppgiften, att bestämmelserna om

stämpelskatt vid försäljning av fastighet ofta kringgås, vill utskottet erinra

om att frågan om eventuella åtgärder häremot närmare hör samman med

stadgandena angående lagfartsstämpeln än med här ifrågavarande spörsmål.

Utskottet anser sig emellertid böra framhålla, att även inom utskottet uppgivits,

att eu tendens kunnat iakttagas att söka undgå erläggande av lagfartsstämpel

vid fastighetsförsäljning genom bildande av aktiebolag eller s. k.

fastighetsföreningar, varvid de sålunda bildade rättssubjekten rent formellt

stå såsom ägare till viss fastighet men i realiteten ej äro annat än en organisationsform

för tillvaratagande av en enda persons eller ett fåtal personers

intressen i samma fastighet. I detta sammanhang får utskottet erinra om att

1937 års riksdag i skrivelse nr 416 på hemställan av samma års bevillningsutskott

anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning beträffande

frågan om åtgärder mot uteblivet eller försenat erläggande av lagfartsstämpel

samt för riksdagen framlägga det förslag, som kunde av utredningen föranledas.

Utskottet, som likaledes anser att en sådan utredning bör företagas,

förutsätter att i samband därmed den av motionären berörda frågan kommer

att ägnas uppmärksamhet.»

I två vid 1944 års riksdag väckta likalydande motioner I: 269 av herr Gustaf

Elof sson och II: 434 av herr Jonsson i Skedsbygd in. fl. hemställde motionärerna,

att riksdagen måtte besluta viss höjning av stämpelavgiften vid

köp och byte av fondpapper. Till stöd för det i motionerna framställda yrkandet

anfördes i huvudsak följande. Genom köp av aktier omsattes årligen

stora värden, vari inginge avsevärda fastighetsvärden. Under de senaste åren

hade ett stort antal fastighetsbolag bildats samt äldre sådana bolag utökat

sitt fastighetsinnehav. En bidragande orsak härtill hade utan tvekan varit, att

handel med fastighet i aktiebolagets form vore gynnad genom avsevärt

lägre stämpelavgift. Sålunda hade den enskilde att vid fastighetsförvärv för

varje hundratal kronor av köpesumman erlägga stämpelavgift av en krona,

medan vid försäljning av aktier för motsvarande belopp erlades endast 30

öre eller, därest den ena kontrahenten vore fondhandlare och avtalet icke avslutades

för dennes räkning utan i kommission, 15 öre. Genom en höjning av

fondstämpeln skulle enligt motionärernas mening icke endast ökade inkomster

tillföras statskassan utan jämväl en många gånger skadlig spekulation

i fastighetsvärden motverkas. På hemställan av 1944 års bevillningsutskott

avslog riksdagen berörda motioner.

Vid samma års riksdag hemställdes i två likalydande motioner, I: 200 av

herr Bror Nilsson m. fl. och II: 294 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl., att

riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära en allsidig utredning om grunderna

för lagfartsstämpelns utgörande. Till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet åberopades, att under de senaste åren en alltmer utbredd tendens

gjort sig gällande att på olika sätt kringgå bestämmelserna om erläggande

av stämpelavgift vid köp av fastigheter. Ett av dessa numera rätt allmänt

använda sätt vore att bilda s. k. fastighetsföreningar eller fastighetsbolag.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 31 i anledning av förevarande

motioner anförde 1944 års bevillningsutskott, efter att ha erinrat om att

frågan om ändrade grunder för stämpelbeskattningen vid upprepade tillfällen

varit föremål för riksdagens uppmärksamhet, bland annat följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13.

7

»Den översyn över stämpellagstiftningen, varom riksdagen sålunda vid

flera tillfällen uttalat önskemål, har, såvitt för utskottet är känt, hittills icke

kommit till stånd. Vad särskilt angår den nu föreliggande frågan om grunderna

för lagfartsstämpelns erläggande torde det även kunna antagas, att vissa

svårigheter möta vid en revision av dessa grunder, såvida därmed skulle, på

sätt i de förevarande motionerna synes ha ifrågasatts, avses en mera genomgripande

omgestaltning av reglerna angående lagfartsstämpeln. Om exempelvis

ett industribolag även äger fastigheter, torde det knappast kunna ifrågasättas

att enbart av denna anledning låta lagfartsstämpel eller någon motsvarande

avgift utgå vid överlåtelse av aktier i bolaget. Vid utformningen av

en eventuell ny lagstiftning på ifrågavarande område bör även tillses, att

densamma icke kommer att verka hindrande för exempelvis bostadsrättsföreningarnas

verksamhet. Av synnerlig vikt är emellertid, att det kringgående

av gällande föreskrifter, som otvivelaktigt förekommer i syfte att undgå lagfartsstämpel,

i möjligaste mån förhindras. Enligt utskottets mening bör en

utredning äga rum för klarläggande av de möjligheter, som kunna finnas till

förebyggande av sådant missbruk, och utskottet tillstyrker fördenskull en

dylik utredning.»

I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning angående åtgärder

för att förebygga ett kringgående av gällande bestämmelser om lagfartsstämpel

samt att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I en vid 1946 års riksdag i andra kammaren framställd interpellation riktade

herr Jonsson i Skedsbvgd under hänvisning till berörda uttalande av

1944 års bevillningsutskott en förfrågan till statsrådet och chefen för finansdepartementet,

huruvida förslag till bestämmelser, varigenom transaktioner

i syfte att avhända staten stämpelmedel kunde förhindras, vore att förvänta

till 1946 års riksdag. I sitt svar på interpellationen yttrade statsrådet följande:
»Den

av interpellanten berörda frågan har sedan länge varit föremål för

uppmärksamhet inom finansdepartementet. Emellertid är det, såsom även

1944 års bevillningsutskott antytt, förenat med svårigheter att åstadkomma

en tillfredsställande lösning av frågan. Efter det 1944 års riksdagsskrivelse

med begäran om utredning i ämnet inkommit till finansdepartementet, har

ärendet upptagits till förnyad behandling inom departementet. Att detta arbete

ännu icke resulterat i konkreta förslag sammanhänger med att ärendet

flera gånger måst skjutas åt sidan till förmån för andra ärenden, som varit

av mera brådskande natur eller där positiva resultat legat inom närmare

räckhåll. Emellertid är det även enligt min mening angeläget att frågan löses,

och utredningen kommer därför alt fortsättas. Det torde dock icke vara

alt förvänta, att något förslag i ämnet skall kunna framläggas för innevarande

års riksdag.»

I den nu förevarande motionen II: 14 har till stöd för det däri framställda

yrkandet i huvudsak anförts följande. Lagfartsstämpeln utgjorde ofta eu

avsevärd belastning vid fastighetsförvärv. Särskilt vore detta fallet, när t. ex.

ett par unga makar förvärvade en jordbruksfastighet för att där bilda eget

hem och driva jordbruket såsom inkomstkälla. Orättvisan i lagfartsstämpeln

framträdde särskilt tydligt vid en jämförelse med det belopp, som erlades

vid förvärv av aktier och obligationer. Vid försäljning av ett fastighetsaktie
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 13.

bolags eller en fastighetsförenings aktier eller andelar erlades stämpelavgift

med endast 0,3 procent av köpesumman eller om försäljningen skedde på

börsen 0,15 procent av samma summa. Enligt motionärernas mening vore

ett fullständigt avskaffande av lagfartsstämpeln motiverat. Med hänsyn till

att stämpelförordningen enligt riksdagens beslut och av finansministern gjorda

uttalanden snarast torde bli föremål för översyn ansågo sig motionärerna

dock för tillfället böra begränsa sitt yrkande till att avse en nedsättning av

stämpelavgiften till samma belopp som för närvarande erlades vid försäljning

av aktier eller föreningsandelar.

Utskottet. I den nu ifrågavarande motionen har hemställts att lagfartsstämpeln vid

köp eller byte av fast egendom måtte nedsättas till 30 öre för varje fullt

100-tal kronor av köpesumman, eller, där köpesumman understege taxeringsvärdet,

till 30 öre för varje fullt 100-tal kronor av detta värde. Utskottet får

med anledning härav erinra om att, såsom framgår av den ovan lämnade

redogörelsen, frågan om en revision av stämpelbeskattningen vid flera tillfällen

varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Sålunda beslöt 1929 års

riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en allmän revision av stämpellagstiftningen,

i vad densamma avsåge avgifter som utginge enligt 8 §

stämpelförordningen. Därvid åsyftades bland annat de vid överlåtelser av

olika slag utgående stämpelavgifterna. 1932 års bevillningsutskott framhöll

i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 51 önskvärdheten av att den av

1929 års riksdag begärda utredningen utan onödigt uppskov fullföljdes. Utskottet

yttrade därvid bland annat, att uppenbarligen i huvudsakligt syfte

att vinna lindring i stämpelbeskattningen vid överlåtelse av fast egendom

särskilt under de senare åren uppstått ett stort antal bolags- och föreningsbildningar,

vilka i realiteten utgjorde enmansföretag. Då det vore angeläget,

att den ojämnhet i beskattningen, som därigenom uppkomme, såvitt möjligt

undanröjdes, ansåge utskottet detta spörsmål böra undersökas i samband

med frågan om en revision av stämpelförordningen. 1937 års riksdag beslöt

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning beträffande frågan om åtgärder

mot uteblivet eller försenat erläggande av Iagfartsstämpel. Spörsmålet

om åtgärder mot kringgående av bestämmelserna om Iagfartsstämpel berördes

även av 1942 års bevillningsutskott i dess av riksdagen godkända betänkande

nr 15, varvid utskottet förutsatte, att detta spörsmål koinme att

ägnas uppmärksamhet i samband med den av 1937 års riksdag begärda utredningen.

Slutligen beslöt 1944 ars riksdag på hemställan av samma års

bevillningsutskott (betänkande nr 31) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning angående åtgärder för att

förebygga ett kringgående av gällande bestämmelser om Iagfartsstämpel samt

att Kungl. Maj :t snarast möjligt måtte för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Vid 1946 ars riksdag yttrade chefen för finansdepartementet såsom svar å

framställd interpellation, att i anledning av 1944 års riksdagsskrivelse frågan

om åtgärder för att förhindra ett kringgående av bestämmelserna om lag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13. “

fartsstämpel upptagits till behandling i departementet men att utredningen

därom av vissa skäl icke kunnat avslutas. Även enligt departementschefens

mening vore det angeläget att frågan löstes, varför utredningen korame att

fortsättas.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har vid de tidigare tillfällen,

då frågan om en revision av stämpellagstiftningen varit på tal, särskilt

understrukits eu under senare år alltmer framträdande tendens att söka

kringgå bestämmelserna om lagfartsstämpel genom bildande av fastighetsaktiebolag

eller fastighetsföreningar. Ett dylikt kringgående bär möjliggjorts

därigenom, att den stämpelavgift, som erlägges vid överlåtelse av aktier eller

föreningsandelar, väsentligt understiger lagfartsstämpeln. Även i den no

förevarande motionen påtalas den ojämnhet i beskattningen, som uppkommit

genom berörda bolags- och föreningsbildningar. Utskottet anser i likhet

med motionärerna, att denna ojämnhet bör undanröjas, och finner att åtgärder

böra vidtagas för att förebygga ett kringgående av gällande bestämmelser

om lagfartsstämpeln. Då de skäl, som i motionen åberopas till stöd för det

däri framställda yrkandet, enligt utskottets mening icke innefatta tillräcklig

anledning att nu vidtaga en sänkning av lagfartsstämpelns belopp, anser sig

utskottet emellertid icke kunna tillstyrka bifall till motionen. Däremot vill

utskottet ånyo understryka önskvärdheten av all den utredning angående åtgärder

för att förebygga ett kringgående av gällande bestämmelser om lagfartsstämpel.

varom hemställan gjordes av 1944 års riksdag, utan dröjsmål

slutföres.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 14 av herrar Jonsson i Skedsbygd och

Rubbestad om nedsättning av stämpelavgiften vid köp och

byte av fast egendom icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkandet nr 12.

Iiiliang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 12—13.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.