Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om skattefrihet för Samfundet De Nio.

1947-02-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:14, Betänkande i anledning av väckt motion om skattefrihet för Samfundet De Nio.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

1

Jir 14.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

skattefrihet för Samfundet De Nio.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion I: 147

av herr Holmbäck m. fl. har hemställts,

»att riksdagen ville antaga

1) följande

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den

28 september 1928.

Härigenom förordnas att 53 § 1 mom kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan sägs.

53 §.

1 mom. Skyldighet---av rörelse;

d) akademier samt Nobelstiftelsen, så ock allmänna undervisningsverk,

Samfundet De Nio, sådana sammanslutningar---i arbete:

för inkomst---sådan inkomst

e) kyrkor---eller rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948 och skall alltså tillämpas

jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering av beskattningsnämnd

i första instans verkställes under år 1948.

1 Senaste lydelse av 53 § 1 mom. se 1946: 260.

Bihanq till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 14—15.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

2) följande

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 7 § kungl. förordningen den 28

september 1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas att 7 § kungl. förordningen den 28 september 19281

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan sägs:

7 §•

Från skattskyldighet frikallas

a) medlem— — — åtnjutits;

c) staten:

för all inkomst;

d) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll
skap:
för

all inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen, allmänna undervisningsverk, Samfun
det

De Nio, sådana sammanslutningar---all inkomst;

f) kyrkor — — — samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948 och skall alltså tillämpas

jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering av beskattningsnämnd

i första instans verkställes under år 1948.»

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Frågan om behandling av stiftelser och ideella föreningar samt därmed i

skattehänseende jämställda juridiska personer var föremål för lagstiftning

vid 1942 års riksdag. Akademier samt stiftelser och föreningar med ändamål

att främja vetenskaplig forskning blevo därvid frikallade från skattskyldighet

för vissa slag av inkomster och i anslutning därtill jämväl för viss

förmögenhet. Stiftelser och föreningar med ändamål att främja litteratur,

konst eller musik kommo däremot i åtnjutande av motsvarande skattebefrielse

allenast för det fall att desamma hade till ändamål att lämna understöd

för mottagarens undervisning eller utbildning. Genom beslut vid 1946 års

riksdag utvidgades skattefriheten för stiftelser att omfatta jämväl Nobelstiftelsen.

Hithörande bestämmelser i skatteförfattningama, sådana dessa bestämmelser

lyda efter nämnda år beslutade ändringar av desamma, ha följande

innehåll:

1 Senaste lydelse av 7 § se 1946: 261.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

3

53 § 1 mom. d) samma lag: Akademier samt Nobelstiftelsen så ock allmänna

undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets

universitet och högskolor, i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst och svenska penninglotteriet aktiebolag äro skattskyldiga för inkomst

av fastighet men befriade från skattskyldighet för annan inkomst.

53 § 1 mom. e) samma lag: Kyrkor, sjukvårdsinrättningar, vilkas verksamhet

ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser, som ha

till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan

myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj,

vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn

eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller

utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

ävensom sådana föreningar, vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas

ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den

i fråga om stiftelser här angivna art, äro skattskyldiga för inkomst av fastighet

och av rörelse men befriade från skattskyldighet för annan inkomst.

7 § c) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt: Samma

juridiska personer, som i 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen avses, äro

frikallade från skattskyldighet för all inkomst.

7 § f) samma förordning: De juridiska personer, som i 53 § 1 mom. e)

kommunalskattelagen avses, äro frikallade från skattskyldighet för sådan

inkomst, som ej härflutit av rörelse.

12 § 1 mom. b) samma förordning: Föreningar och samfund, vilkas medlemmar

icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets

förmögenhet, ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar samt andra likartade samfälligheter, som

förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, ävensom stiftelser,

samtliga dock endast såvitt de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst,

äro skattskyldiga för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång

ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort. I

I nu förevarande motion har anförts bl. a. följande. Samfundet De Nio hade

bildats enligt ett av fröken Charlotta Lovisa von Kraemer den 2 juni 1910

upprättat testamente och hade till ändamål och uppgift förnämligast att

främja den svenska skönlitteraturen genom prisbelöning av från trycket utj

givna skönlitterära alster och genom utgivandet av en tidskrift. Genom utslag

i regeringsrätten den 15 oktober 1920 fastställdes, att samfundet vore

frikallat från skyldighet att utgöra bevillning för inkomst samt inkomst- och

förmögenhetsskatt. I enlighet därmed hade samfundet allt sedermera under

årens lopp åtnjutit skattefrihet ända till år 1942. För sistnämnda år åsattes

samfundet taxering av vederbörande taxeringsnämnd. Kammarrätten kom

till i huvudsak samma resultat. Kammarrättens motivering var, att samj

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

fundet, såvitt handlingarna i målet utmärkte, icke kunde anses vara att hänföra

till akademi eller vetenskapligt samfund eller eljest vara frikallat från

utgörande av skatt för inkomst och förmögenhet. Genom utslag den 9 december

1946 hade regeringsrätten med 8 röster mot 2 förklarat sig ej finna skäl

att göra ändring i kammarrättens utslag. Även riksdagen hade tidigare haft

anledning att behandla samfundets skattefråga. Den 20 januari 1920 väckte

herrar Ernst Wigforss och Karl Sandegård i första kammaren samt herrar

Arthur Engberg och Per Edvin Sköld i andra kammaren motioner med hemställan,

att riksdagen måtte besluta, att Samfundet De Nio skulle åtnjuta frihet

från skattskyldighet för fonden Lotten von Krtemers stiftelse och därifrån

inflytande medel. Samma års bevillningsutskott hemställde, att motion

nerna icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. Utskottet ansåge

sig nämligen »sakna anledning att ingå på någon saklig behandling av motionerna»,

enär intill dess Kungl. Maj:t meddelat utslag, det icke vore uteslutet

att samfundet redan enligt gällande bestämmelser skulle vara berättD

gat till önskad skattefrihet. År 1943 väcktes i första kammaren av herrar

Åke Holmbäck, E. A. Lindblom och Fredrik Ström motion om »lindring i

skattskyldigheten för stiftelser och föreningar, som hava till ändamål att

främja litterär verksamhet». Bevillningsutskottet hemställde emellertid efter

ett längre yttrande, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd, och utskottets hemställan bifölls i båda kamrarna. Under årens lopp

hade betydande belopp genom samfundet utdelats till skönlitterära författare.

Det första »stora priset» utdelades 1920 och utgjorde 5 000 kronor. Sedermera

hade i allmänhet kunnat utdelas ett årligt stort pris av 10 000 kro-i

nor. År 1946 hade samfundet, som under åren 1945 och 1946 i avvaktan å

regeringsrättens utslag erlagt 20 088 kronor 86 öre i skatter, endast kunnat

utdela 1 700 kronor i pris. Det syntes motionärerna uppenbart, att samfundets

verksamhet vore av den art, att kommunal inkomstskatt och statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt icke borde utgå. I årets statsverksproposition

begärdes en höjning av statsanslaget för understöd åt inhemska skönlitterära

författare från 50 000 till 75 000 kronor. Denna höjning vore synnerligen

välmotiverad ur andra synpunkter och skulle till en väsentlig del elimineras,

om Samfundet De Nio bleve skattskyldigt. överhuvud kunde då den idé,

som låge bakom Lotten von Krsemers stiftelse, icke realiseras i på långt när

samma utsträckning som eljest. Att de av samfundet utdelade prisen icke

torde vara beskattningsbara hos mottagaren vore icke kompensation för att

samfundets möjlighet att utdela pris beskures så hårt.

På grund därav hemställde motionärerna i första hand, att i 53 § 1 mom. d)

kommunalskattelagen samt i 7 § e) förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt måtte mellan orden »allmänna undervisningsverk» och

»sådana sammanslutningar» inskjutas orden »Samfundet De Nio». En ändring

även av 5 § kommunalskattelagen skulle sakna praktisk betydelse. Skulle emellertid

detta yrkande icke kunna bifallas, hemställdes, i andra hand, om

upptagande på åttonde huvudtiteln av ett förslagsanslag om 10 000 kronor

för att möjliggöra tilldelning åt samfundet av ett anslag, motsvarande vad

samfundet föregående budgetår utbetalt i kommunal inkomstskatt och statlig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

5

inkomst- och förmögenhetsskatt. Därvid förutsattes, att ett beslut i denna

riktning komme att år efter år upprepas. Av formella skäl hade detta alternativa

yrkande gjorts till föremål för en särskild motion (motion I: 148).

Till styrkande av de i förevarande motion lämnade uppgifterna angående

samfundets ekonomiska ställning och behov av skattelättnader har under

hand till utskottet ingivits dels specifikation å under åren 1945—1946 erlagda

skatter, dels tablå angående samfundets tillgångar och skulder per den 31

december 1945 ävensom inkomst- och utgiftsredovisning för år 1945, dels

ock uppgift å utdelade pris och understöd under åren 1916—1946. Av de

sålunda ingivna handlingarna framgår bl. a., att behållna fondmedel per den

31 december 1945 utgjort 988 977 kronor 82 öre samt att utdelning av pris

och understöd under åren 1916—1946 skett med tillhopa 482 245 kronor.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har Samfundet De Nio

— som bildats på grund av ett av fröken Charlotta Lovisa von Krauner den

2 juni 1910 upprättat testamente för alt förvalta, disponera och juridiskt representera

en enligt förordnande i samma testamente bildad stiftelse — till

ändamål och uppgift förnämligast att främja den svenska skönlitteraturen

genom prisbelöning av från trycket utgivna skönlitterära alster och genom

utgivandet av en tidskrift.

Enligt nuvarande skattelagstiftning anses Samfundet De Nio icke vara frikallat

från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet. Detta har fastslagits

i ett av regeringsrätten den 9 december 1946 avgjort mål angående samfundets

inkomsttaxering år 1942. Nämnda mål avsåg sålunda tillämpning av före 1942

års författningsändringar på förevarande område gällande bestämmelser. Det

torde emellertid icke kunna antagas, att 1942 års lagstiftning medfört någon

ändring i detta hänseende.

I den nu ifrågavarande motionen har yrkats, i första hand, att Samfundet

De Nio måtte uttryckligen nämnas i de författningsrum vari skattefrihet för

inkomst och förmögenhet tillförsäkrats vissa rättssubjekt. Till stöd för detta

yrkande har åberopats bl. a., alt samfundets verksamhet uppenbarligen vore

av den art att den borde föranleda skattefrihet. Skulle emellertid skattefrihet

icke kunna beviljas, hemställa motionärerna, i andra hand, att Samfundet

De Nio måtte tilldelas statsanslag, som förutsättes bliva årligt, om 10 000 kronor

såsom kompensation för erlagda skatter. Sistnämnda alternativa yrkande

har gjorts till föremål för en särskild motion (I: 148), vilken hänvisats till

statsutskottet.

Med anledning av vad motionärerna sålunda anfört får utskottet erinra

om att nuvarande skattefrihetsbestämmelser för ideella föreningar och stiftelser

med allmännyttiga ändamål vid sin tillkomst år 1942 erhållit en

mycket restriktiv utformning. Sålunda gäller bl. a., att främjande av litterär

verksamhet, konst eller musik icke ansetts motivera samma skatteförmåner

som främjande av vetenskaplig forskning. Samma års bevillningsutskott uttalade

i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 21 såsom ett allmänt omdöme

om gränsdragningen för skattefriheten, att det ej kunde förnekas att

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

genom denna gränsdragning även ändamål, vilka vore av högt kvalificerad

art, komme att ställas utanför området för skattefriheten. Vidare yttrade utskottet,

att därest det i särskilda fall skulle befinnas, att beskattningen av

vissa juridiska personer komme att verka på sådant sätt, att det allmännas

stöd ansåges påkallat, det syntes lämpligare, att dylikt stöd lämnades i form

av anslag till den av dem bedrivna verksamheten.

Till vad sålunda vid 1942 års riksdag uttalats kan utskottet i princip helt

ansluta sig. Utskottet får även erinra om att, såsom framgår av motionen,

1943 års riksdag på hemställan av samma års bevillningsutskott avslagit

väckt motion om lindring i skattskyldigheten för stiftelser och föreningar med

ändamål att främja litterär verksamhet. Att, såsom i den nu föreliggande

motionen yrkats, Samfundet De Nio skulle uttryckligen angivas i författningstexten

såsom frikallat från skattskyldighet kan utskottet icke förorda.

Den nu medgivna skattefriheten är nämligen — såsom vid åtskilliga tillfällen

uttalats från riksdagens sida — grundad på den principen, att skattebefrielse

icke bör medgivas viss namngiven skattskyldig. De avsteg från denna princip,

som nu förefinnas, ha föranletts av särskilda orsaker, vilka icke torde kunna

åberopas i förevarande fall.

Emellertid vill utskottet, som till fullo beaktar betydelsen av den av samfundet

bedrivna verksamheten, understryka, att, därest stöd från det allmännas

sida åt denna verksamhet anses påkallat, sådant stöd bör lämnas i

form av anslag. Till denna fråga tillkommer det dock icke utskottet att taga

ställning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen I: 147 av herr Holmbäck m. fl. om skattefrihet

för Samfundet De Nio icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1947.

i På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark,

Velander, Ekman, Frans Ericson, Robert Berg, Näsgård, Rosander och Isaksson

samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Olsson i

Gävle, Henriksson, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg, Kristensson,

Bladh och Norup.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.