Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om beredande av skattelindring för folkets husoch folkets parkföreningar.

1947-02-27 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:15, Betänkande i anledning av väckta motioner om beredande av skattelindring för folkets husoch folkets parkföreningar.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

7

Nr 15.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om beredande av skattelindring för folkets hus- och

folkets parkföreningar.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 146 av herr Birger Andersson m. fl. och 11:231 av herr Odhe

m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta skrivelse till Kungl. Maj:t

med anhållan om skyndsam utredning beträffande frågan, vilka ändringar

som behöva vidtagas i gällande skattelagar dels för att folkets hus- och folkets

parkföreningar skola i fråga om skattskyldighet och skatteberäkning

bliva hänförliga till sådana juridiska personer, som enligt nu gällande bestämmelser

ha att erlägga statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt

med 13,5 °/o av det beskattningsbara beloppet, dels för att dylika föreningar

tillhöriga byggnader skola bliva undantagna från skatteplikt till

fastighetsskatt».

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen I: 146.

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

genom att idka ekonomisk verksamhet må enligt 1 § första stycket lagen den

22 juni 1911 (nr 55 s. 1) om ekonomiska föreningar kunna varda registrerad

såsom ekonomisk förening. I andra stycket av nämnda lagrum sägs vidare,

att vad sålunda stadgats skall ock gälla om förening, som genom idkande av

handel eller annan verksamhet, varmed följer skyldighet att föra handelsböcker,

vill vinna annat ändamål än främjande av medlemmarnas ekonomiska

intressen.

Enligt 18 § 1 och 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

utgår den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten för flertalet

skattskyldiga juridiska personer efter visst årligen bestämt procenttal av ett

i nämnda författningsrum angivet grundbelopp (bottenskatt). Bottenskattens

grundbelopp utgör för svenska ekonomiska föreningar 10 procent av det beskattningsbara

beloppet samt för ideella föreningar 5 procent av det beskattningsbara

beloppet. Alltsedan budgetåret 1940/41 har hottenskatten uttagits

med 200 procent för ekonomiska föreningar och med 150 procent för ideella

föreningar. Inkomst- och förmögenhetsskatten har sålunda sedan sistnämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

budgetår för ekonomiska föreningar utgjort 20 procent av det beskattningsbara

beloppet och för ideella föreningar 7,5 procent av samma belopp.

Förutom inkomst- och förmögenhetsskatt har under de senare åren till

staten utgått en särskild värnskatt. Denna skatt utgör för närvarande för

ekonomiska föreningar 12 procent av det beskattningsbara beloppet och för

ideella föreningar 6 procent av samma belopp.

Enligt nu gällande beskattningsgrunder utgör sålunda den sammanlagda

statsskatten för ekonomiska föreningar 32 procent och för ideella föreningar

13,5 procent av det beskattningsbara beloppet.

Enligt 5 § 1 mom. kommunalskattelagen undantagas från skatteplikt till

fastighetsskatt bl. a. nykterhetsföreningars byggnader, därest byggnaderna

äro avsedda för nämnda föreningars verksamhet såsom sådana.

I en den 20 januari 1944 till finansdepartementet inkommen framställning

har styrelsen för folkets husföreningarnas riksorganisation hemställt om

sådan ändring av gällande bestämmelser, att vid taxeringen till inkomstoch

förmögenhetsskatt bottenskattens grundbelopp för folkets husföreningarna

beräknas till 5 procent av det beskattningsbara beloppet. Enligt styrelsens

uppfattning skulle en sådan ändring enklast kunna åstadkommas genom

att i 18 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

uttrycket »svenska ekonomiska föreningar» utbytes mot en benämning,

varigenom »svenska föreningar med ändamål att åstadkomma allmänna

samlingslokaler och som för förverkligande av detta syfte idka ekonomisk

verksamhet» ej inbegripas i förstnämnda uttryck. Styrelsen anförde i anslutning

härtill, att bottenskattens grundbelopp därigenom komme att i fråga

om föreningar beräknas till 10 procent av det beskattningsbara beloppet endast

för sådana sammanslutningar som åsyftas i 1 § första stycket av lagen

om ekonomiska föreningar men ej för några andra. Vidare hemställdes, att

i 5 § 1 mom. kommunalskattelagen skulle tilläggas ett stadgande av innebörd,

att jämväl folkets husföreningars byggnader bleve undantagna från

skatteplikt till fastighetsskatt.

Över berörda framställning ha, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten

samt länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,

Örebro och Västernorrlands län.

Kammarrätten har erinrat om att regeringsrätten genom utslag den 7 oktober

1942 (referat nr 51) med hänsyn till arten av en förenings verksamhet

bestämt att bottenskattens grundbelopp skulle beräknas som om föreningen

vore en ekonomisk förening, ändå att föreningen ej blivit registrerad såsom

sådan. Frågan huruvida en folkets husförening, som registrerats såsom ekonomisk

förening, skulle beskattas som ekonomisk eller ideell förening hade,

kammarrätten veterligt, icke varit föremål för prövning i högre instans. Riktigheten

av styrelsens uppgift att folkets husföreningarna allmänt beskattades

som ekonomiska föreningar saknades dock anledning ifrågasätta. Styrelsen

hade såsom skäl för sin framställning anfört bland annat, att folkets husföreningarna

hade till ändamål att tillhandahålla samlingslokaler för före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr lo.

9

ningslivet. Enligt kammarrättens mening förtjänade förverkligandet av detta

ändamål förvisso statsmakternas stöd. Att delta vore av dem erkänt framginge

för övrigt av kungörelsen den 11 december 1942 (nr 913) om bidrag

och lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler. Kammarrätten

kunde emellertid icke tillstyrka, att sådant stöd lämnades även i

den av styrelsen föreslagna formen. Det kunde nämligen med fog invändas,

att en undantagslagstiftning sådan som den föreslagna icke borde tillskapas

allenast med tanke på folkets liusföreningarna. Även annan verksamhet avideell

art än tillhandahållandet av samlingslokaler torde med lika goda skäl

kunna påkalla motsvarande skattelindring. Därtill komme att det måste

anses irrationellt att meddela understöd på föreslaget sätt. Föreningar med

små inkomster och därför med sannolikt stort behov av understöd skulle —

om den föreslagna lagstiftningen genomfördes — få ringa hjälp, medan de

föreningar, som åtnjöte stora inkomster och förty kunde förmodas vara i

mindre behov av hjälp, skulle erhålla ett icke obetydligt understöd.

Kammarrätten avstyrkte även framställningen, i vad densamma avsåg undantagande

av folkets husföreningarna tillhöriga byggnader från skatteplikt

till fastighetsskatt, men ifrågasatte, huruvida icke framställningen i denna

del borde överlämnas till de sakkunniga för utredning rörande inadvertenser

i nuvarande skattesystem (1944 års allmänna skattekommitté) att av dessa

tagas i beaktande.

Länsstyrelsen i Stockholms län ansåg, att, om en förenings verksamhet

icke syftade till främjande av enskildas ekonomiska intressen, ändamålet,

sådant det framträdde i den bedrivna verksamheten, borde vara avgörande

för föreningens ställning i skattehänseende, oberoende av om föreningen blivit

registrerad såsom ekonomisk förening eller icke. Länsstyrelsen tillstyrkte

därför bifall till framställningen i detta hänseende. Däremot fann länsstyrelsen

icke tillräckliga skäl föreligga att medgiva ifrågavarande föreningar

skattefrihet till fastighetsskatt.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vitsordade i princip det skäliga

i att föreningarnas verksamhet med tillhandahållande av samlingslokaler

icke väsentligt hämmades genom beskattning. Länsstyrelsen fann det motiverat,

att utredning skedde av frågan om och i vad mån befrielse från

fastighetsskatt och skattefrihet vid inkomsttaxeringen för hyresinkomst borde

ske i sådana fall, där en förening faktiskt tillhandahölle allmän samlingslokal

för uthyrning till ideella eller eljest allmännyttiga ändamål. Länsstyrelsen

ansåg det angeläget att uppdela »svenska ekonomiska föreningar» enligt

skattelagarnas terminologi, så alt därifrån avskildes till lindrigare beskattning

icke blott folkets husföreningar utan även andra föreningar, vilkas

verksamhet huvudsakligen avsåge annat än ekonomiska syften.

Även länsstyrelsen i Västernorrlands län förordade, att en utredning i ämnet

skulle vidtagas för vinnande av mera ändamålsenliga bestämmelser än

de nu gällande.

Länsstyrelserna i Malmöhus och Örebro län avstyrkte bifall till framställningen.

Därvid anfördes av förstnämnda länsstyrelse, att det väl knappast

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

torde gå för sig att karakterisera folkets husföreningarna såsom enbart ideella

sammanslutningar. I det allmänna medvetandet torde dessa föreningar

snarast ha tillkommit för att säkerställa lokalbehovet för en viss kategori

medborgares fackliga och politiska korporationer. Endast rent undantagsvis

torde väl ifrågavarande lokaler upplåtas åt andra sammanslutningar än de

nämnda. Enligt länsstyrelsens förmenande kunde således dessa föreningar,

även om de i viss utsträckning gagnade ideella syften, knappast anses fylla

ett samhälleligt behov. Styrelsen hade icke ifrågasatt annat än att lokalföreningarna

i allmänhet dreve sådan ekonomisk verksamhet att därmed följde

skyldighet att föra handelsböcker. I följd härav vore de också enligt gällande

lag att anse såsom ekonomiska föreningar. Att under sådana förhållanden

bevilja dem den skattelindring, som ett hänförande till c) av 2 mom. 18 §

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt innebure, finge nog

betecknas som ett alltför väsentligt frångående av hittills gällande principer

för beskattningen. Sannolikt skulle också åtskilliga andra sammanslutningar

på liknande grunder kunna göra anspråk på att komma i åtnjutande av samma

förmåner och bleve det för taxeringsmyndigheterna otvivelaktigt förknippat

med icke obetydliga svårigheter att göra en tillfredsställande och

rättvis gränsdragning. Det kunde också allvarligen befaras att en lagändring

som den ifrågasatta skulle kunna bliva föremål för missbruk.

Ovannämnda framställning har hittills icke föranlett lagstiftningsåtgärd.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1945 har statsrådet

och chefen för justitiedepartementet tillkallat revisionssekreteraren C.

E. Hagbergh att såsom utredningsman med biträde av vissa sakkunniga

verkställa utredning för översyn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar.

Enligt direktiven skola vid utredningen övervägas bland annat frågan

om ändamålsenligheten av det nuvarande systemet för de ekonomiska föreningarnas

registrering samt frågan om införande av möjlighet för föreningar,

som icke falla under 1911 års lag, att om de så önska vinna registrering.

I direktiven har vidare uttalats, att det från skattesynpunkt är önskvärt att

åstadkomma en gränsdragning mellan de egentliga ekonomiska föreningarna

samt övriga föreningar.

Enligt uppgift i riksdagsberättelsen till årets riksdag beräknas uppdraget

bliva slutfört under år 1947.

I de nu ifrågavarande motionerna har anförts bland annat, att folkets

husföreningama hade till ändamål att genom köp eller uppförande av byggnader

tillhandahålla samlingslokaler för tillgodoseende av såväl olika fackliga

och politiska organisationers som ock andra ideella föreningars med

skilda folkbildningsuppgifter intressen. Folkets parkföreningarna hade till

ändamål att efter sunda principer arbeta för nöjeslivets höjande. Icke minst

verkade de för god scenisk konst. Medlemmar i folkets hus- och folkets parkföreningar

voro ideella organisationer och enskilda personer. I regel vore

medlemmarna också andelsägare. På andelskapitalet betalades så gott som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

11

undantagslöst icke ränta. Ej heller vore utdelning vanlig. Det vore säkerligen

riktigare att betrakta medlemmarnas andelsteckning icke såsom kapitalplacering

utan såsom bidrag till ett ändamål av gemensamt intresse.

Folkets husföreningar måste för att bereda de i de flesta fall ekonomiskt

svaga föreningarna på orten tillgång till lokaler till lägsta möjliga kostnad

tillämpa låga lokalhyror. Hyresinkomsterna försloge därför ofta icke till

täckande av föreningarnas utgifter för räntor och amorteringar. Ytterligare

medel måste i stort sett anskaffas genom festers anordnande. Med folkets

husföreningarnas egentliga verksamhet, d. v. s. fastighetsförvaltning, förenades

ej sällan verksamhet, som i förstone kunde te sig såsom självständig

förvärvsverksamhet, t. ex. drivandet av biograf, bageri och konditori,

buffé och tobaksaffär. Denna verksamhet hörde emellertid naturligt samman

med föreningarnas egentliga verksamhet. Folkets parkföreningarnas verksamhet

hade ej heller karaktär av näringsfång. Flertalet folkets hus- och

folkets parkföreningar torde vara registrerade såsom ekonomiska föreningar.

Uppenbarligen kunde ifrågavarande föreningar icke hänföras under första

stycket av 1 § i lagen om ekonomiska föreningar. Deras verksamhet åsyftade

ju icke att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Däremot vore

de föreningar, som förutom den rena förvaltningen av en folkets husfastighet

eller en folkets park dreve verksamhet, varmed följd skyldighet att föra

handelsböcker, hänförliga under andra stycket av samma paragraf och kunde

alltså registreras såsom ekonomiska föreningar. Den omständigheten att

folkets hus- och folkets parkföreningar, vilkas ändamål obestridligen vore

rent ideellt, valt att bliva registrerade såsom ekonomiska föreningar hade

för dem medfört synnerligen ofördelaktiga konsekvenser i skattehänseende.

De hade nämligen därigenom blivit beskattade såsom ekonomiska föreningar

med en sammanlagd statsskatt av 32 procent av det beskattningsbara beloppet,

under det att en ideell förening haft att erlägga sådan skatt med 13,5

procent av samma belopp. En betydelsefull förbättring av ifrågavarande föreningars

ekonomiska villkor skulle inträda, om statsskatten även för dem

beräknades efter de grunder, som gällde för ideella föreningar. Det vore vidare

rimligt, att folkets hus- och folkets parkföreningars byggnader, i likhet

med nykterhetsföreningars byggnader, undantoges från skatteplikt till

fastighetsskatt.

I de föreliggande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl. Maj:t med

hemställan om skyndsam utredning i syfte att folkets hus- och folkets parkföreningar

bliva hänförliga till sådana juridiska personer som enligt nu gällande

bestämmelser ha att erlägga statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

samt värnskatt med 13,5 procent av det beskattningsbara beloppet. Motionärerna

ha därvid anfört, att den omständigheten att ifrågavarande föreningar,

vilkas ändamål vore ideellt, valt att bliva registrerade såsom ekonomiska föreningar,

för dem medfört, att de i beskattningshänseende betraktas såsom

ekonomiska föreningar och därvid få erlägga statlig skatt med 32 procent av

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

det beskattningsbara beloppet. Vidare har yrkats, att dylika föreningar- tillhöriga

byggnader skola bliva undantagna från skatteplikt till fastighetsskatt.

Vad först angår spörsmålet om skattelindring vid den statliga beskattningen

får utskottet framhålla, att — såsom jämväl uttalats i flera av de över

ovannämnda framställning avgivna remissyttrandena — även andra föreningar

än de nu ifrågavarande på lika goda grunder torde kunna kräva en

skattelindring av här avsett slag. Skall en lagstiftning med ändrade bestämmelser

i förevarande hänseende genomföras, bör densamma fördenskull icke

enbart taga sikte på folkets hus- och folkets parkföreningarna utan på alla

de föreningar med liknande ändamål och verksamhet, vilka nu beskattas såsom

ekonomiska föreningar.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen kan enligt 1 § lagen om

ekonomiska föreningar registrering såsom ekonomisk förening beviljas dels

förening med ändamal att genom ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas

ekonomiska intressen, dels ock förening, som genom idkande av verksamhet

varmed följer skyldighet att föra handelsböcker främjar annat ändamål

än medlemmarnas ekonomiska intressen. Även en förening, som främjar

ett ideellt ändamål, kan således, om den bedriver verksamhet varmed följer

bokföringsplikt, enligt detta stadgande registreras såsom ekonomisk förening.

I beskattningshänseende torde enligt nu gällande bestämmelser en förening

av sistnämnda slag under angiven förutsättning behandlas såsom ekonomisk

förening. Detta gäller enligt praxis (RÅ 1942 ref. 51) även för det

fall, att föreningen underlåtit att söka registrering såsom ekonomisk förening,

ehuru så bort ske. Däremot synes icke genom något avgörande i högsta instans

vara klarlagt, hur en förening, som främjar ett ideellt syfte och som

ej bedriver sådan verksamhet varmed följer bokföringsplikt men det oaktat

blivit registrerad såsom ekonomisk förening, skall behandlas i beskattningshänseende.

Såvitt utskottet kan finna, bör emellertid icke enbart den

formella omständigheten, att en sådan förening blivit registrerad, föranleda

därtill att föreningen blir beskattad såsom ekonomisk förening. Utskottet håller

sålunda för sannolikt, att enligt nu gällande bestämmelser och praxis

exempelvis folkets hus- och folkets parkföreningar, även om de blivit registrerade

såsom ekonomiska föreningar, bliva i beskattningshänseende behandlade

såsom ideella föreningar, såvida de icke bedriva sådan verksamhet,

varmed följer bokföringsplikt. Är denna utskottets uppfattning riktig, begränsas

den föreliggande frågan om skattelindring vid den statliga beskattningen

till sådana föreningar med ideellt syfte, vilka bedriva verksamhet av

nyss angivet slag.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen pågår för närvarande

inom justitiedepartementet utredning för översyn av lagstiftningen om ekonomiska

föreningar. I direktiven för denna utredning ha även berörts de

skatterättsliga spörsmålen. Sålunda har i direktiven uttalats, att det från

skattesynpunkt vore önskvärt att åstadkomma en gränsdragning mellan de

egentliga ekonomiska föreningarna samt övriga föreningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

13

Enligt utskottets mening bör den nu föreliggande frågan tagas under närmare

övervägande. Då utskottet emellertid förutsätter, att så kommer att ske

vid den nu pågående utredningen, finner utskottet ej skäl förorda skrivelse

till Kungl. Maj:t med hemställan om utredning i ämnet.

Beträffande spörsmålet om undantagande från skatteplikt till fastighetsskatt

för folkets hus- och folkets parkföreningar tillhöriga byggnader anser

sig utskottet i avbidan på resultatet av berörda utredning icke böra ingå på

ett närmare bedömande av detta spörsmål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 146 av herr Birger Andersson

m. fl. och II: 231 av herr Odhe m. fl. om beredande av

skattelindring för folkets hus- och folkets parkföreningar icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bälg, Elon Andersson, Wahlmark,

Velander, Ekman, Frans Ericson, Robert Berg, Näsgård, Rosander och Isaksson

samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Olsson i

Gävle, Henriksson, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg, Kristensson,

Bladh och Norup.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.