Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om avskaffande av den särskilda skatten å kaffe.

1947-03-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:22, Betänkande i anledning av väckt motion om avskaffande av den särskilda skatten å kaffe.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

1

Nr 22.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

avskaffande av den särskilda skatten å kaffe.

(l:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

II: 116, av herr Jansson i Örebro m. fl. bär hemställts, »att riksdagen för

sin del måtte besluta att avskaffa den särskilda skatten å kaffe».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Kaffe har i vårt land sedan länge varit föremål för beskattning i form av

finanstull. Sålunda utgår enligt 1929 års tulltaxa tull för orostat kaffe (tulltaxenr

73; stat. nr 153) med 30 öre och för rostat kaffe (tulltaxenr 74; stat.

nr 154) med 42 öre per kilogram. Dessa tullsatser ha tillämpats från och

med den 1 september 1939. Härtill kommer emellertid tilläggstull enligt förordningen

den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa.

Tilläggs tullen utgör för orostat kaffe 15 öre och för rostat kaffe 18 öre per

kilogram.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag utgår därjämte en särskild skatt

för kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe, som införas till riket.

Bestämmelserna härom äro upptagna i förordningen den 22 december 1939,

nr 877, som trätt i kraft den 27 december samma år. Ursprungligen utgick

skatten för orostat kaffe med 65 öre för kilogram och för rostat kaffe samt

kaffesurrogat med tillsats av kaffe med 80 öre för kilogram. Genom förordningen

den 22 november 1946, nr 698, som trätt i kraft den 23 i samma månad,

har skatten sänkts för orostat kaffe till 35 öre för kilogram och för

rostat kaffe och kaffesurrogat med tillsats av kaffe till 45 öre för kilogram.

I enlighet härmed utgå för närvarande tull, tilläggstull och skatt å kaffe

med följande belopp.

Tull

Tilläggstull

Skatt

Summa

öre per kilogram

Orostat kaffe.....

30

15

35

80

Rostat kaffe......

42

18

45

105

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 7 sand. Nr 22—23.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Avkastningen av tullen (inklusive tilläggstullen) och skatten å kaffe framgår

av följande tablå.

Debiterad tull

Skatten å

Budgetår

för orostat kaffe

kaffe

milj. kr.

milj. kr.

1936/37

21-7

1937/38

21-6

1938/39

23-6

1939/40

24-6

1477

1940/41

130

21-05

1941/42

41

7-37

1942/43

3-5

5-13

1943/44

7-3

9-15

1944/45

10-3

14-6

1945/46

18-0

23-6

I riksstaten för budgetåret 1946/47 har inkomsten av skatten å kaffe beräknats

till 32 miljoner kronor. Efter den i november 1946 vidtagna skattesänkningen

har riksräkenskapsverket beräknat inkomsten för budgetåret

1946/47 till 23 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 18 miljoner

kronor, vilket belopp jämväl upptagits i årets statsverksproposition.

Den genom förordningen den 22 november 1946, nr 698, vidtagna sänkningen

av kaffeskatten hade föreslagits av vederbörande departementschef i

propositionen nr 357 till 1946 års riksdag. I en i anledning av propositionen

väckt motion II: 586 av herr Jansson i Örebro m. fl. hemställdes om omedelbart

avskaffande av den särskilda skatten å kaffe. Till stöd för det i motionen

framställda yrkandet anfördes bland annat följande. Få konsumtionsvaror

vore så hårt beskattade som kaffet, som härigenom fördyrades med

omkring 1: 50 per kilogram rostat kaffe. Kaffet hade för breda befolkningsskikt

blivit en nödvändighetsvara. Det vore icke ovanligt att arbetarfamiljer

förbrukade 10 till 15 kilogram kaffe per år och person. Skatt och tullpålagor

på denna konsumtionsvara medförde således en betydande indirekt

beskattning per hushåll. Att delvis finansiera statens utgifter genom denna

konsumtionsskatt vore principiellt oriktigt. Bortsett därifrån funnes ingen

godtagbar motivering för att bibehålla den särskilda kaffeskatten. Då detta

skatteförslag förelädes riksdagen i proposition nr 80 vid 1939 års urtima

riksdag, åberopade departementschefen statsfinansiella skäl till stöd härför.

Skattens tillfälliga karaktär underströks också i första särskilda utskottets

utlåtande, nr 60, i anledning av nyssnämnda proposition. Om skatten

helt eller delvis bibehölles komme detta, till följd av ökad import och konsumtion,

att innebära, att statsutgifterna i högre grad nu än under de senaste

krigsåren finansierades genom tull- och skatteinkomster å kaffet. De särskilda

statsfinansiella förhållanden, som åberopades vid skattens införande,

förefunnes icke nu. Därför borde skatten helt avskaffas för att möjliggöra

en sänkning av kaffepriset. Genom sträng priskontroll borde tillses, att skattens

avskaffande helt komme konsumenterna till godo.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

3

I sitt i anledning av förenämnda proposition och motion avgivna betänkande

nr 55, som godkändes av riksdagen, yttrade 1946 års bevillningsutskott

bland annat följande:

»Vad först angår det i propositionen framlagda förslaget om sänkning av

skatten å kaffe har utskottet intet att erinra mot detta förslag. Utskottet kan

sålunda icke förorda bifall till det i motionen framställda yrkandet om omedelbart

avskaffande av denna skatt. Emellertid vill utskottet framhålla, att

den i propositionen föreslagna skattesänkningen kommer att verka i samma

riktning som det i motionen framförda önskemålet. Utskottet anser vidare

befogat, att frågan, huruvida skatten å kaffe bör bibehållas, av Kungl. Maj:t

tages under övervägande. Såsom motionärerna framhållit, betonades vid införandet

av denna skatt från riksdagens sida den tillfälliga karaktären av

densamma. Därjämte må framhållas, att kaffe torde kunna räknas till de

viktigare konsumtionsvarorna. Då skatten tillkommit av statsfinansiella skäl,

bör dock frågan om avskaffande av denna skatt ses i ett större sammanhang.

»

I nu förevarande motion har anförts i huvudsak följande. Konsumentpriset

på kaffe hade vid tiden för den av 1946 års riksdag beslutade sänkningen

utgjort 5: 70 kronor per kilogram. Detta pris måste betraktas såsom alltför

högt i förhållande till då gällande världsmarknadspris, som utgjorde omkring

1: 90 kronor per kilogram fritt ombord i utländsk hamn. Det vore icke

bara frakter och distributionskostnader som fördyrade varan, utan tullar

och skatter utgjorde en betydande del av det högre konsumentpriset. Även

efter sänkningen av kaffeskatten och den allmänna omsättningsskattens avskaffande

kvarstode tull, extratull och skatt på sammanlagt 80 öre per kilogram

för orostat kaffe och 105 öre för kilogram för rostat kaffe. En sådan

extrapålaga kunde icke betraktas såsom befogad, allra minst i en överbalanserad

budget. Vid riksdagens behandling av 1946 års bevillningsutskotts betänkande

nr 55 förklarade sig departementschefen icke beredd att då taga

ställning till möjligheten för ett borttagande av hela denna skatt, utan föredroge

att få den saken övervägd i samband med uppgörandet av hela nästkommande

budget. Då i statsverkspropositionen till årets riksdag alltjämt

upptoges inkomst av skatt på kaffe syntes frågan om skattens borttagande

icke ha prövats vid budgetbehandlingen. Budgetens inkomstöverskott gåve

mer än väl utrymme för avskaffande av denna pålaga.

I den nu ifrågavarande motionen har yrkats, att skatten å kaffe måtte

helt avskaffas. Till stöd härför har anförts bland annat att även efter den

av 1946 års riksdag beslutade sänkningen kvarstode tull, extratull och skatt

på sammanlagt 80 öre per kilogram orostat kaffe och 105 öre per kilogram

rostat kaffe. En sådan extrapålaga kunde icke betraktas såsom befogad. I

motionen har vidare framhållits att budgetens inkomstöverskott mer än väl

gåve utrymme för avskaffande av den särskilda skatten å kaffe.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen hade i samband med en

vid 1946 års riksdag framlagd proposition om viss sänkning av kaffeskatten

i en inom andra kammaren väckt motion framställts yrkande om omedelbart

avskaffande av denna skatt. I anledning härav anförde nämnda års bevillningsutskott,

att det ansåge befogat, att frågan, huruvida skatten å kaffe

borde bibehållas, av Kungl. Maj:t toges under övervägande. Då skatten tillkommit

av statsfinansiella skäl, borde dock frågan om dess avskaffande ses

i ett större sammanhang. Vad sålunda anförts anser utskottet fortfarande

äga giltighet. Då Kungl. Maj :t emellertid icke funnit anledning att i samband

med budgetbehandlingen föreslå kaffeskattens borttagande och därefter icke

något inträffat som kan giva anledning till ett ändrat ställningstagande från

utskottets sida, anser sig utskottet under hänvisning till vad 1946 års bevillningsutskott

anfört i denna fråga icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 116 av herr Jansson i Örebro m. fl. om

avskaffande av den särskilda skatten å kaffe icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 mars 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark,

Velander, Sjödahl, Gustaf Elofsson, Ekman, Wehtje, Robert Berg och Hedman

samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Olsson i Gävle, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg,

Olson i Göteborg, Kristensson och Ohlsson i Kastlösa.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.