Betänkande i anledning av väckt motion om avskaffande av den särskilda skatten å kaffe.
1947-03-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1947:22, Betänkande i anledning av väckt motion om avskaffande av den särskilda skatten å kaffe.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 22.
1
Nr 22.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
avskaffande av den särskilda skatten å kaffe.
(l:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
II: 116, av herr Jansson i Örebro m. fl. bär hemställts, »att riksdagen för
sin del måtte besluta att avskaffa den särskilda skatten å kaffe».
Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,
i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till
motionen.
Kaffe har i vårt land sedan länge varit föremål för beskattning i form av
finanstull. Sålunda utgår enligt 1929 års tulltaxa tull för orostat kaffe (tulltaxenr
73; stat. nr 153) med 30 öre och för rostat kaffe (tulltaxenr 74; stat.
nr 154) med 42 öre per kilogram. Dessa tullsatser ha tillämpats från och
med den 1 september 1939. Härtill kommer emellertid tilläggstull enligt förordningen
den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa.
Tilläggs tullen utgör för orostat kaffe 15 öre och för rostat kaffe 18 öre per
kilogram.
Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag utgår därjämte en särskild skatt
för kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe, som införas till riket.
Bestämmelserna härom äro upptagna i förordningen den 22 december 1939,
nr 877, som trätt i kraft den 27 december samma år. Ursprungligen utgick
skatten för orostat kaffe med 65 öre för kilogram och för rostat kaffe samt
kaffesurrogat med tillsats av kaffe med 80 öre för kilogram. Genom förordningen
den 22 november 1946, nr 698, som trätt i kraft den 23 i samma månad,
har skatten sänkts för orostat kaffe till 35 öre för kilogram och för
rostat kaffe och kaffesurrogat med tillsats av kaffe till 45 öre för kilogram.
I enlighet härmed utgå för närvarande tull, tilläggstull och skatt å kaffe
med följande belopp.
Tull
Tilläggstull
Skatt
Summa
öre per kilogram
Orostat kaffe.....
30
15
35
80
Rostat kaffe......
42
18
45
105
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 7 sand. Nr 22—23.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 22.
Avkastningen av tullen (inklusive tilläggstullen) och skatten å kaffe framgår
av följande tablå.
Debiterad tull
Skatten å
Budgetår
för orostat kaffe
kaffe
milj. kr.
milj. kr.
1936/37
21-7
1937/38
21-6
1938/39
23-6
1939/40
24-6
1477
1940/41
130
21-05
1941/42
41
7-37
1942/43
3-5
5-13
1943/44
7-3
9-15
1944/45
10-3
14-6
1945/46
18-0
23-6
I riksstaten för budgetåret 1946/47 har inkomsten av skatten å kaffe beräknats
till 32 miljoner kronor. Efter den i november 1946 vidtagna skattesänkningen
har riksräkenskapsverket beräknat inkomsten för budgetåret
1946/47 till 23 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 18 miljoner
kronor, vilket belopp jämväl upptagits i årets statsverksproposition.
Den genom förordningen den 22 november 1946, nr 698, vidtagna sänkningen
av kaffeskatten hade föreslagits av vederbörande departementschef i
propositionen nr 357 till 1946 års riksdag. I en i anledning av propositionen
väckt motion II: 586 av herr Jansson i Örebro m. fl. hemställdes om omedelbart
avskaffande av den särskilda skatten å kaffe. Till stöd för det i motionen
framställda yrkandet anfördes bland annat följande. Få konsumtionsvaror
vore så hårt beskattade som kaffet, som härigenom fördyrades med
omkring 1: 50 per kilogram rostat kaffe. Kaffet hade för breda befolkningsskikt
blivit en nödvändighetsvara. Det vore icke ovanligt att arbetarfamiljer
förbrukade 10 till 15 kilogram kaffe per år och person. Skatt och tullpålagor
på denna konsumtionsvara medförde således en betydande indirekt
beskattning per hushåll. Att delvis finansiera statens utgifter genom denna
konsumtionsskatt vore principiellt oriktigt. Bortsett därifrån funnes ingen
godtagbar motivering för att bibehålla den särskilda kaffeskatten. Då detta
skatteförslag förelädes riksdagen i proposition nr 80 vid 1939 års urtima
riksdag, åberopade departementschefen statsfinansiella skäl till stöd härför.
Skattens tillfälliga karaktär underströks också i första särskilda utskottets
utlåtande, nr 60, i anledning av nyssnämnda proposition. Om skatten
helt eller delvis bibehölles komme detta, till följd av ökad import och konsumtion,
att innebära, att statsutgifterna i högre grad nu än under de senaste
krigsåren finansierades genom tull- och skatteinkomster å kaffet. De särskilda
statsfinansiella förhållanden, som åberopades vid skattens införande,
förefunnes icke nu. Därför borde skatten helt avskaffas för att möjliggöra
en sänkning av kaffepriset. Genom sträng priskontroll borde tillses, att skattens
avskaffande helt komme konsumenterna till godo.
Bevillningsutskottets betänkande nr 22.
3
I sitt i anledning av förenämnda proposition och motion avgivna betänkande
nr 55, som godkändes av riksdagen, yttrade 1946 års bevillningsutskott
bland annat följande:
»Vad först angår det i propositionen framlagda förslaget om sänkning av
skatten å kaffe har utskottet intet att erinra mot detta förslag. Utskottet kan
sålunda icke förorda bifall till det i motionen framställda yrkandet om omedelbart
avskaffande av denna skatt. Emellertid vill utskottet framhålla, att
den i propositionen föreslagna skattesänkningen kommer att verka i samma
riktning som det i motionen framförda önskemålet. Utskottet anser vidare
befogat, att frågan, huruvida skatten å kaffe bör bibehållas, av Kungl. Maj:t
tages under övervägande. Såsom motionärerna framhållit, betonades vid införandet
av denna skatt från riksdagens sida den tillfälliga karaktären av
densamma. Därjämte må framhållas, att kaffe torde kunna räknas till de
viktigare konsumtionsvarorna. Då skatten tillkommit av statsfinansiella skäl,
bör dock frågan om avskaffande av denna skatt ses i ett större sammanhang.
»
I nu förevarande motion har anförts i huvudsak följande. Konsumentpriset
på kaffe hade vid tiden för den av 1946 års riksdag beslutade sänkningen
utgjort 5: 70 kronor per kilogram. Detta pris måste betraktas såsom alltför
högt i förhållande till då gällande världsmarknadspris, som utgjorde omkring
1: 90 kronor per kilogram fritt ombord i utländsk hamn. Det vore icke
bara frakter och distributionskostnader som fördyrade varan, utan tullar
och skatter utgjorde en betydande del av det högre konsumentpriset. Även
efter sänkningen av kaffeskatten och den allmänna omsättningsskattens avskaffande
kvarstode tull, extratull och skatt på sammanlagt 80 öre per kilogram
för orostat kaffe och 105 öre för kilogram för rostat kaffe. En sådan
extrapålaga kunde icke betraktas såsom befogad, allra minst i en överbalanserad
budget. Vid riksdagens behandling av 1946 års bevillningsutskotts betänkande
nr 55 förklarade sig departementschefen icke beredd att då taga
ställning till möjligheten för ett borttagande av hela denna skatt, utan föredroge
att få den saken övervägd i samband med uppgörandet av hela nästkommande
budget. Då i statsverkspropositionen till årets riksdag alltjämt
upptoges inkomst av skatt på kaffe syntes frågan om skattens borttagande
icke ha prövats vid budgetbehandlingen. Budgetens inkomstöverskott gåve
mer än väl utrymme för avskaffande av denna pålaga.
I den nu ifrågavarande motionen har yrkats, att skatten å kaffe måtte
helt avskaffas. Till stöd härför har anförts bland annat att även efter den
av 1946 års riksdag beslutade sänkningen kvarstode tull, extratull och skatt
på sammanlagt 80 öre per kilogram orostat kaffe och 105 öre per kilogram
rostat kaffe. En sådan extrapålaga kunde icke betraktas såsom befogad. I
motionen har vidare framhållits att budgetens inkomstöverskott mer än väl
gåve utrymme för avskaffande av den särskilda skatten å kaffe.
Utskottet.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 22.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen hade i samband med en
vid 1946 års riksdag framlagd proposition om viss sänkning av kaffeskatten
i en inom andra kammaren väckt motion framställts yrkande om omedelbart
avskaffande av denna skatt. I anledning härav anförde nämnda års bevillningsutskott,
att det ansåge befogat, att frågan, huruvida skatten å kaffe
borde bibehållas, av Kungl. Maj:t toges under övervägande. Då skatten tillkommit
av statsfinansiella skäl, borde dock frågan om dess avskaffande ses
i ett större sammanhang. Vad sålunda anförts anser utskottet fortfarande
äga giltighet. Då Kungl. Maj :t emellertid icke funnit anledning att i samband
med budgetbehandlingen föreslå kaffeskattens borttagande och därefter icke
något inträffat som kan giva anledning till ett ändrat ställningstagande från
utskottets sida, anser sig utskottet under hänvisning till vad 1946 års bevillningsutskott
anfört i denna fråga icke kunna tillstyrka bifall till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 116 av herr Jansson i Örebro m. fl. om
avskaffande av den särskilda skatten å kaffe icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 mars 1947.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark,
Velander, Sjödahl, Gustaf Elofsson, Ekman, Wehtje, Robert Berg och Hedman
samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,
Olsson i Gävle, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg,
Olson i Göteborg, Kristensson och Ohlsson i Kastlösa.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.