Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i vissa fall från nöjesskatt.

1947-03-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:24, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i vissa fall från nöjesskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

1

Nr 24.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående befrielse i vissa fall från nöjesskatt.

I en den 28 februari 1947 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 118, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva

l:o) att förrådsförvaltåren Ivar Andreas Billstein befrias från betalningsskyldighet

för staten tillkommande andel av den nöjesskatt, som han på

grand av regeringsrättens utslag den 29 mars 1946 är skyldig att erlägga;

samt

2:o) att till Skellefteå Barnens Dags förening må restitueras av föreningen

erlagd nöjesskatt till staten med tillhopa 8 959 kronor 7 öre.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

1 :o) Framställning av förrådsförvaltaren Ivar Andreas Billstein i Svedala

köping om efterskänkande av viss nöjesskatt.

I början av år 1944 hade Billstein tillsammans med två andra personer av

innehavaren av Bökebergs restaurant i Bökeberg, Hyby socken, förhyrt en

invid restauranten belägen dansbana. Danstillställningar hade anordnats där

under tiden 18 maj—10 september 1944. Billstein hade stått såsom ensam

anordnare av desamma och var sålunda enligt nöjesskatteförordningen ansvarig

för skattens inbetalande. En muntlig överenskommelse hade träffats

mellan arrangörerna av innebörd att eventuellt uppkommande vinst eller förlust

å nämnda tillställningar skulle delas lika mellan dem. Någon befattning

med serveringen å restauranten, vars innehavare ägt tillstånd till utskänkning

av spritdrycker, hade Billstein ej haft. Till dansen hade försålts dels biljetter

till ett pris av 15 öre för varje dans och dels biljetter till 50 öre, vilka berättigade

till fyra danser. Nöjesskatt hade av vederbörande uppbördsman beräknats

efter taxa III i 5 § 1940 års nöjesskatteförordning till 20 procent av

biljettpriset. Hälften av influtna nöjesskattebeloppet hade sedermera av Hyby

kommun inlevererats till länsstyrelsen i Malmöhus län. Den vinst å danstillställningarna,

som Billstein och hans medhjälpare vid säsongens slut haft

att fördela sinsemellan, hade utgjort 876 kronor, vilket belopp delats lika

mellan dem.

Efter verkställd granskning av kommunalnämndens i Hyby socken redovisning

av nöjesskatt för maj—september 1944 har länsstyrelsen genom

resolution den 28 mars 1945 prövat lagligt ålägga Billstein såsom anordnare

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 sand. Nr 24—25. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 24-

av tillställningarna att, enär enligt 5 § i 1940 års nöjesskatteförordning

jämförd med 5 a § samma förordning skatten bort beräknas, som om avgiften

för varje dans och dansande par utgjort 50 öre (= skatten för dans

å plats, där spritutskänkning var medgiven), jämlikt 10 § tillämpningskungörelsen

till samma förordning till länsstyrelsen inbetala felande nöjesskattebelopp,

6 755 kronor 14 öre, varav hälften sedermera av länsstyrelsen skulle

utbetalas till kommunen. Skatten uttogs sålunda med 10 öre för dans, medan

priset för dans, som utgjort 12,5 å 15 öre, hade bestämts med utgångspunkt

från en skatt på 2,5 å 3 öre för dans.

Genom utslag den 29 mars 1946 har regeringsrätten, där Billstein yrkat,

att länsstyrelsens resolution måtte undanröjas, ej funnit skäl att göra ändring

i resolutionen.

Jämväl kommunalfullmäktige i Hyby socken ha genom beslut den 4 augusti

1946 avslagit en framställning från Billstein om efterskänkande av kommunens

andel i nöjesskattebeloppet. Enligt uppgift vore beslutet betingat av att

kommunen önskade se huruvida den statliga andelen skulle utkrävas.

Hos Kungl. Maj:t har Billstein gjort framställning i syfte att Kungl. Maj:t

av nåd måtte efterskänka den del av ifrågavarande nöjesskattebelopp, som

tillkomme staten. Härvid hav sökanden anfört i huvudsak följande. Han hade

hustru och ett minderårigt barn att försörja och hade varit sjuk sedan

december 1937 till och med april 1939, då han efter att ha fått högra foten

amputerad blivit utskriven från lasarettet. Hans lön, som för närvarande

utgjorde 71 kronor 50 öre i veckan jämte 20,7 % dyrtidstillägg, åtginge till

nödiga utgifter för hans och hans familjs uppehälle. Han hade inga tillgångar

utan häftade i skuld till Svedala köping för sju månaders hyra, som köpingen

förskotterat under den tid han varit sjuk. Vidare resterade han för

kommunalutskylder för år 1944 med 28 kronor och kronoutskylder för samma

år med 62 kronor 73 öre.

Billsteins uppgifter angående sina ekonomiska förhållanden ha vitsordarts

av polisöverskonstapeln i Svedala köping.

Landsfiskalen i Svedala landsfiskalsdistrikt och länsstyrelsen i Malmöhus

län ha tillstyrkt bifall till ansökningen.

Under hand har från länsstyrelsen inhämtats att införsel i Billsteins lön

för närvarande påginge för gäldande av resterande nöjesskatt med ett belopp

av 12 kronor i veckan.

Till stöd för det i den föreliggande propositionen under punkt l:o) framlagda

förslaget har departementschefen anfört, att han med hänsyn till omständigheterna

i förevarande fall funne skäligt, att Billstein befriades från

erläggande av den staten tillkommande andelen av ifrågavarande nöjesskattebelopp.

2:o) Framställning av Skellefteå Barnens Dags förening om efterskänkande

av viss nöjesskatt.

Vid Skellefteå stads jubileumsutställning år 1945 hade Skellefteå stads

jubileumskommitté 1945 och Skellefteå Barnens Dags förening gemensamt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

3

stålt såsom arrangörer för vissa i samband med jubileet anordnade nöjestillställningar.

I nöjesskatt för dessa hade erlagts sammanlagt 60 962 kronor

89 öre, varav hälften, 30 481 kronor 45 öre, inlevererats till statsverket.

Av sistnämnda belopp hade — på grundval av en mellan arrangörerna träffad

överenskommelse angående fördelningen av intäkterna från nämnda tillställningar

— 21 522 kronor 38 öre beräknats belöpa på jubileumskommittén

och 8 959 kronor 7 öre på Barnens Dags föreningen.

Med utlåtande den 30 september 1946 har länsstyrelsen i Västerbottens län

överlämnat två till Kungl. Maj:t ställda ansökningar, däri jubileumskommittén

och Barnens Dags föreningen, var för sig, anhållit om restitution av

de på dem belöpande andelarna av förenämnda, till statsverket inlevererade

skattebelopp.

Till stöd för sin ansökan har jubileumskommittén framhållit, att genom

av tidsläget nödvändiggjorda inskränkningar i väg-, landsvägs- och sjökommunikationerna

utställningen gått med avsevärd ekonomisk förlust.

Barnens Dags föreningen har anfört i huvudsak följande.

Sedan ett tiotal år anordnade föreningen årligen bamensdagsfestligheter,

av vilka inkomsterna uteslutande användes till utgifter för föreningens barnkoloniverksamhet

och till beredande av understöd åt barn för sommarvistelse

i enskilda hem på landet i samband med statens fria^ ferieresor. För upprätthållandet

av föreningens verksamhet, som bedrevs icke blott inom staden

utan jämväl över hela norra delen av Västerbottens län, vore det nödvändigt,

att föreningen liksom eljest, då föreningen ensam stått som arrangör för barnensdagsfestligheterna,

erhöll restitution av den statliga nöjesskatten. Med

hänsyn till att Skellefteå stad under sommaren 1945 skulle högtidlighålla sitt

100-årsjubileum med en utställning, inrymmande bland annat ett stort nöjesfält,

ansågos de ekonomiska utsikterna för ett barnensdagsfirande senare

under året såsom mycket svaga. I stället träffades mellan stadens jubileumsfestkommitté

och föreningen den överenskommelsen, att föreningen skulle

sköta anordningarna å nöjesfältet mot en andel, motsvarande trettio procent

av nettointäkterna från nöjesfältet. Härtill kommo tre cirkusföreställningar,

för vilka föreningen ställde sig som arrangör å utställningens vägnar, mot

det att staden och föreningen delade nettointäkterna lika.

Drätselkammaren i Skellefteå, som genom beslut den 28 maj 1946 bifallit

en ansökan av arrangörerna om befrielse från den kommunen tillkommande

andelen av skatten, har tillstyrkt framställningarna om befrielse från den

statliga andelen i nöjesskatten.

I sitt förenämnda utlåtande har länsstyrelsen anfört bland annat följande.

Jubileumskommitténs ansökan kunde länsstyrelsen icke tillstyrka. Anledningen

till att Barnens Dags föreningen icke kunnat beviljas befrielse hade

varit, att föreningen anordnat tillställningar tillsammans med jubileumskommittén,

varigenom tillställningarna icke hade kunnat anses äga rum uteslutande

för välgörande eller allmännyttigt ändamål. Med hänsyn till de behjärtansvärda

ändamål, för vilka föreningen arbetade och till de särskilda förhållanden,

som föranlett föreningen samarbeta med jubileumskommittén,

hemställde länsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att bereda

föreningen den sökta restitutionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

Sedermera har Barnens Dags föreningen — med förmälan att jubileumskommittén

förklarat sig till föreningen överlåta de nöjesskattemedel, som

kunde komma att för kommitténs räkning restitueras — hos Kungl. Maj:t

gjort framställning om erhållande av jämväl sistnämnda medel. Framställningen

har tillstyrkts av länsstyrelsen.

Genom beslut den 18 oktober 1946 förordnade Kungl. Maj:t, att handlingarna

i ärendet skulle överlämnas till länsstyrelsen för den prövning, som jämlikt

11 § 1940 års nöjesskatteförordning ankomme på länsstyrelsen.

Genom resolution den 18 november 1946, som icke överklagats, har länsstyrelsen

— med förmälan att länsstyrelsen den 26 juni 1945 lämnat utan

bifall en av Barnens Dags föreningen gjord framställning om befrielse från

nöjesskatt för föreningens andel i influtna avgifter från ifrågavarande nöjestillställningar

— funnit frågan om befrielse från nöjesskatt för Barnens Dags

föreningen icke kunna ånyo upptagas till prövning. Vidkommande jubileumskommitténs

ansökan lämnade länsstyrelsen densamma utan bifall, då ansökningen

icke avsåge tillställning, som anordnats uteslutande för välgörande

eller allmännyttigt ändamål.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen med utlåtande den 3 januari

1947 överlämnad skrift har Barnens Dags föreningen gjort förnyad framställning

i ämnet.

Till stöd för det i den föreliggande propositionen under punkt 2:o) framlagda

förslaget har departementschefen anfört följande.

»Enligt 11 § i 1940 års nöjesskatteförordning må länsstyrelse meddela befrielse

från statens andel av nöjesskatt, då nöjestillställningen anordnats uteslutande

för välgörande eller allmännyttigt ändamål. I förevarande ärende

har länsstyrelsen icke ansett sig kunna jämlikt detta stadgande meddela befrielse

från nöjesskatt ens för den del av behållningen, som tillfallit Skellefteå

Barnens Dags förening. I motsvarande stadgande i 1945 års nöjesskatteförordning,

16 §, har emellertid införts en bestämmelse av innebörd, att befrielse

från nöjesskatt må ifrågakomma jämväl i fall, där behållningen endast

till viss del går till ändamål av nyss angivet slag. Befrielsen avser därvid

nämnda del av behållningen.

Enligt förarbetena grundades sistnämnda författningsändring bland annat

på att i praxis redan dessförinnan i sådana fall medgivits efterskänkande av

nöjesskatt.

Det synes mig i förevarande läge skäligt, att staten för sin del medgiver

Barnens Dags föreningen befrielse från den på föreningen belöpande andelen

av ifrågavarande nöjesskatt, 8 959 kronor 7 öre. Däremot anser jag mig

icke böra tillstyrka befrielse från den å jubileumskommittén belöpande andelen

av nöjesskatten.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

5

Utskottets hemställan.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 118, såvitt angår punkten l:o, medgiva,

att förrådsförvaltaren Ivar Andreas Billstein befrias

från betalningsskyldighet för staten tillkommande andel av

den nöjesskatt, som han på grund av regeringsrättens omförmälda

utslag är skyldig att erlägga; samt

B) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 118, såvitt angår punkten 2:o, medgiva,

att till Skellefteå Barnens Dags förening må restitueras

av föreningen erlagd nöjesskatt till staten med tillhopa 8 959

kronor 7 öre.

Stockholm den 18 mars 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Närvarande: ''

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Velander, Sjödahl, Gustaf

Elofsson, Ekman, Wehtje, Björnsson, Robert Berg, Heiiman och Franzon

samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Hammarlund, Olsson i

Gävle, Orgård, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg, Olson i

Göteborg, Kristensson och Bladh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i vissa fall från nöjesskatt. a1 i texten