Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckning i vissa fall av i 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen stadgade tidsfrister för åtnjutande av tullfrihet.

1947-03-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:25, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckning i vissa fall av i 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen stadgade tidsfrister för åtnjutande av tullfrihet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

Nr 25.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående utsträckning i vissa fall av i 8 § 1

mom. tulltaxeförordningen stadgade tidsfrister för åtnjutande

av tullfrihet.

I en den 28 februari 1947 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 119, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att Kungl. Maj:t må för tiden 1 juli 1947—30 juni

1948 i särskilda fall medgiva utsträckning av tullfrihet, varom i 8 § 1 mom.

tulltaxeförordningen stadgas, utöver i nämnda författningsrum bestämd

längsta tid.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Enligt 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen må på särskild framställning tullfrihet

under viss tid medgivas bland annat för åtskilliga i nämnda författningsrum

angivna varor och emballage, vilka inkomma till riket men äro avsedda

att återutföras ävensom för instrument m. fl. föremål, vilka införas

under sådana omständigheter, som i 5 § f) tulltaxeförordningen avses, men

för vilka tullfrihet enligt sistnämnda stadgande icke medgives.

Sådan tullfrihet må icke medgivas för längre tid än ett år från införseln,

dock må tiden utsträckas till högst två år i avseende å varor, som inkomma

för att användas antingen såsom modeller eller mätverktyg eller för annat

dylikt ändamål vid tillverkning av exportvara eller ock vid avprovning av

vara, som är avsedd att utföras.

Genom proposition den 2 februari 1945, nr 51, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t för tiden 1 juli 1945—30 juni 1947 att i

särskilda fall medgiva utsträckning av tullfrihet, varom i nyssnämnda författningsrum

stadgas, utöver däri bestämd längsta tid.

Sedan riksdagen i skrivelse den 10 mars 1945, nr 74, lämnat det begärda

bemyndigandet, har Kungl. Maj:t, efter framställning i varje särskilt fall av

vederbörande varuhavare, meddelat beslut, huruvida och i vad mån tullfrihet

fått åtnjutas utöver i omförmälda författningsrum stadgad längsta tid.

I skrivelse den 23 januari 1947 har generaltullstyrelsen anfört, att — även

om det finge anses önskvärt, att ifrågavarande undantagsbestämmelse numera

kunde upphöra —- skäl talade för att bemyndigandet förlängdes under

någon kortare övergångstid, samt förordat fortsatt giltighet under ytterligare

ett år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25. 7

Till stöd för det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget har

departementschefen anfört följande:

»Såsom skäl för ifrågavarande bemyndigande att utsträcka tidsfristerna för

temporär tullfrihet i vissa fall angavs, då bemyndigandet första gången begärdes

genom proposition till 1941 års riksdag, den av de avspärrade eller

försvårade handelsförbindelserna utåt betingade svårigheten att återutföra

varor inom stadgad tid. Även om mera normala förhållanden numera ha inträtt,

förefinnas alltjämt vissa hinder för utrikeshandeln. Möjlighet torde

därför böra beredas Kungl. Maj:t att under någon kortare övergångstid medgiva

sådan utsträckning av tullfriheten, varom nu är fråga. Jag förordar därför,

att riksdagens bemyndigande härtill inhämtas. Såsom generaltullstyrelsen

ifrågasatt torde fullmakten endast böra gälla för tiden 1 juli 1947—30 juni

1948. Jag förutsätter, att den må tillämpas även i fråga om redan utgångna

tidsfrister i fall, då tull ännu icke erlagts.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 119.

Stockholm den 18 mars 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under betänkandet nr 24.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckning i vissa fall av i 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen stadgade tidsfrister fö a1 i texten