Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om revidering av gällande tullförfattningar med hänsgn till trafikflygets utveckling.

1947-05-16 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:34, Betänkande i anledning av väckt motion om revidering av gällande tullförfattningar med hänsgn till trafikflygets utveckling.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

1

Nr 34.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

revidering av gällande tullförfattningar med hänsgn

till trafikflygets utveckling.

(l:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

228, av herr Jacobson i Vilhelmina har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en allmän översyn och en skyndsam

utredning rörande en revidering av nu gällande tulltaxa, tulltaxeförordning,

tullstadga, tullrestitutionsförordning och andra tulltekniska författningar

med hänsyn till trafikflygets utveckling.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen.

Luftfartyg äro upptagna i tulltaxan under nr 1062 och belagda med en tull

av femton procent av värdet. Särskilt inkommande delar till luftfartyg tulltaxeras

emellertid efter de olika delarnas beskaffenhet. För motorer,

manöverinstrument och elektrisk utrustning utgår tullen i allmänhet med tio

procent av värdet, under det att propellrar, kabiner, vingar och underreden

draga tull såsom i taxan ej särskilt nämnda arbeten av det ämne, varav de

bestå. Dylika delar, tillverkade av aluminium bliva i regel underkastade en

tull av 50 kronor för 100 kilogram.

Enligt 7 § tulltaxeförordningen åtnjutes tullfrihet under viss tid för luftfartyg,

som begagnas för införsel till eller är avsett för utförsel från riket av

varor eller personer. Dylik tullfrihet må emellertid icke åtnjutas för längre

tid än tre månader efter införseln, dock må för särskilt fall medgivas utsträckning

av tiden till ett år. Såsom villkor för åtnjutande av ifrågavarande

tullfrihet gäller i allmänhet, att hos tullverket nedsättes ett belopp, motsvarande

den tull, som enligt tulltaxan belöper å luftfartyget, eller att säkerhet

därför ställes. För i trafik inkommande civilt luftfartyg må dock i stället

kunna godtagas en av luftfartygets befälhavare, redare eller ägare på tro och

heder avgiven skriftlig utfästelse, att luftfartyget kommer att inom föreskriven

tid återutföras ur riket eller inom samma tid anmälas till förtullning. Det

ankommer emellertid nu på prövning av Konungen i varje särskilt fall, huruvida

tullfriheten må åtnjutas, även om luftfartyget tillika begagnas för befordran

av gods eller personer i egentlig inrikestrafik.

För särskilt inkommande lösa delar, avsedda till reparation av luftfartyg,

gälla liknande bestämmelser i fråga om temporär tullfrihet.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 34 —36.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

Efter därom i gruncllagsenlig ordning gjord framställning ha yttranden

över motionen avgivits av generaltullstyrelsen, luftfartsstyrelsen, aktiebolaget

Aerotransport (ABA) och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag

(SILA).

Generaltullstyrelsen anför i sitt yttrande, att motionären särskilt berört bestämmelserna

i 7 § tulltaxeförordningen angående temporär tullfrihet för

reservdelar till flygplan och i samband därmed framhållit, att dessa bestämmelser

icke medgåve dylik tullfrihet för tillbehör, exempelvis eldsläckningsmateriel

samt säkerhets- och pentryutrustning. Enligt för styrelsen tillgängliga

uppgifter gåves emellertid åt ifrågavarande bestämmelser den vidast möjliga

tolkning i praktiken. Sålunda hade tulldirektionen i Stockholm ansett

sig i författningsrummet äga stöd för beviljande av temporär tullfrihet för

laddningar till eldsläckningsapparater samt vissa sängar, stolar m. m. Dylik

tullfrihet hade däremot med författningens nuvarande lydelse icke kunnat

medgivas för sådana artiklar som exempelvis papperspåsar för luftsjuka

och ej heller för matserviser. Styrelsen hade emellertid i underdånigt utlåtande

den 27 februari 1946 i anledning av framställning från aktiebolaget

Aerotransport tillstyrkt sådan ändring i gällande bestämmelser angående provianteringsfrilager,

att dylika frilager skulle bliva tillgängliga jämväl för pio

viantering och utrustning av luftfartyg.

Med avseende å den internationella lufttrafiken erinrar styrelsen om att

Sverige för sin del anslutit sig till de vid den internationella civila luf tf artskonferensen

i Chicago den 7 december 1944 undertecknade Överenskommelserna,

nämligen interimsöverenskommelsen angående internationell civil luftfart,

konventionen angående internationell civilluftfart, transitöverenskommelsen

angående internationella luftfartslinjer samt överenskommelsen angående

internationell lufttrafik. Av dessa överenskommelser hade samtliga

utom nämnda konvention för Sveriges del trätt i kraft, interimsöverenskommelsen

den 9 juli och de bada övriga den 19 november 1945.

Styrelsen framhåller vidare, att mera genomgripande ändringar i gällande

tullagstiftning, såvitt densamma avser trafik med luftfartyg, enligt styrelsens

mening lämpligen borde anstå i avvaktan på resultatet av det arbete för ytterligare

reglering av den internationella flygtrafiken, som för närvarande bedrives

av den provisoriska internationella civila luftfartsorganisationen

(PICAO) i Montreal, över ett av sagda organisation uppgjort förslag till vissa

internationella normer och tillämpningar rörande bland annat tullfrågor i

samband med den internationella flygtrafiken hade styrelsen avgivit yttranden

till luftfartsstyrelsen den 12 april, den 7 maj och den 13 september 1946.

För tillgodoseende av motionärens önskemål föreslår styrelsen emellertid,

att sådan ändring redan nu måtte vidtagas i gällande bestämmelser, att maximitiden

för temporär tullfrihet för delar till luftfartyg skulle kunna efter

Kungl. Maj ds förordnande utsträckas från ett år till förslagsvis tre år. Härför

erfordrades, att i sista stycket av 7 § tulltaxeförordningen efter ordet

ajärnvägsmateriel» inskötes orden eller delar till luftfartyg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

3

Luf tf artsstyrelsen säger sig vilja understryka vad motionären uttalat rörande

behovet av en allmän översyn av gällande tullförfattningar och tillstyrker,

att en utredning i ämnet snarast kommer till stånd. Såsom skäl härför

anför styrelsen, bland annat, följande.

»I 46—50 a §§ kungl. kungörelsen den 29 november 1929 med tillämpningsföreskrifter

till tulltaxeförordningen äro bestämmelser meddelade angående

vad som skall iakttagas för åtnjutande av temporär tullfrihet enligt

7 § a) tulltaxeförordningen för i trafik inkommande civilt luftfartyg, som

icke är inom landet tillverkat eller här förut förtullat samt för särskilt inkommande

lösa delar till sådant transportmedel. I dessa bestämmelser skiljes

mellan, å ena sidan, luftfartyg, som användas till uppehållande av regelbunden

utrikestrafik och delar till dylika transportmedel, och, å andra sidan,

övriga i trafik inkommande luftfartyg och delar därtill. För den förstnämnda

kategorien äger lokal tullmyndighet rätt att utfärda föreskrifter till förekommande

av missbruk av tullfriheten. Då däremot fråga är om delar till

andra luftfartyg, tillämpas i ovanberörda 47 § intagna bestämmelser. Enligt

dessa torde temporär tullfrihet enligt 7 § a) tulltaxeförordningen kunna

medgivas för delarna^ endast under förutsättning, att desamma äro avsedda

för visst luftfartyg. Såvida varuhavaren skall kunna använda sig av temporär

tullfrihet, synes sålunda erfordras att delar, som avsetts för luftfartyg i

regelbunden utrikestrafik, endast nyttjas för i dylik trafik begagnade luftfartyg,

medan de delar, som införts för andra, i annan utrikes trafik insatta

luftfartyg torde endast få användas för just det luftfartyg, som angivits vid

införandet av delarna. Då berörda bestämmelser nödvändiggöra en omfattande

materielbokföring för vederbörande företag, föredraga dessa i vissa

fall att erlägga tull — varigenom de fritt kunna förfoga över materielen —- i

stället för att utnyttja den temporära tullfriheten. — Enligt luftfartsstyrelsens

mening fylla ifrågavarande bestämmelser icke några mera betydande

fiskala intressen utan inebära i stället ett hinder för rationellt utnyttjande av

tillgänglig flygmateriel.

Da tiden för temporär tullfrihet för lösa delar kan utsträckas till högst

ett år, torde det av motionären påtalade förhållandet beträffande utförsel

till frihamn av reservdelar förekomma i relativt stor omfattning. Denna

återutförsel medför både kostnader och risk för att ömtålig materiel — instrument,

radioutrustning, motorer med mera — skall komma till skada vid

transporterna.

Jämlikt 7 § a) tulltaxeförordningen kan temporär tullfrihet erhållas för

bland andra för reparation av luftfartyg avsedda, särskilt importerade lösa

delar, under det att dylik tullfrihet icke kan ifrågakomma för tillbehör till

luftfartyg. Då det i gällande tulltaxa icke finnas några bestämmelser rörande

vad som är att hänföra till lösa delar respektive tillbehör, ankommer det

på vederbörande tullmyndighet att i varje särskilt fall tulltekniskt avgöra

detta. Säkerhetsutrustning, livbåtar och livbälten, brandskyddsmateriel och

annan ombord förvarad, för flygplan avsedd lös utrustning betraktas i förevarande

hänseende såsom tillbehör, varför temporär tullfrihet icke medgives.

Då emellertid denna materiel — som i stor utsträckning införes från utlandet

och upplägges i lager för att vid behov kunna användas vid komplettering

och översyn av luftfartyg — enligt luftfartsmyndighetens bestämmelser

i vissa fall är nödvändig, för alt flygplanen skola la användas i utrikes reguljär

trafik, torde temporär tullfrihet böra ifrågakomma jämväl för dylika

tillbehör och annan för luftfartyg erforderlig materiel.»

Enligt luflfartsstyrelsens mening skulle en betydande förenkling erhållas,

därest luftfartyg i vissa hänseenden jämställdes med vanliga fartyg. Styrel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

sen hänvisar i detta sammanhang till vad aktiebolaget Aerotransport anfört

i yttrande till kommerskollegium över en framställning från Svenska aeroplan

aktiebolaget i Linköping om införande av flygindustrirestitution.

Luftfartsstyrelsen berör vidare frågan om tulltaxering av varor, som införas

med luftfartyg, och anför därvid följande.

»Jämlikt tulltaxeförordningen 4 § beräknas, där tull skall utgå i förhållande

till varans värde, detta på visst sätt med tiilägg av emballagets värde

jämte frakt, försäkringspremier och annan å varan nedlagd kostnad. Då

fraktkostnaderna med flyg äro större än med andra transportmedel, kommer

en med flyg importerad vara på grund av nyssnämnda bestämmelse att

bliva högre tulltaxerad än om den införts med annat transportmedel. För

att utnyttja lastkapaciteten hos ett flygplan eller för att fylla kravet på viss

barlast har det i vissa fall visat sig lämpligt för flygföretagen att medföra

gods för eget behov. I sådana fall tulltaxeras denna transport med tillägg

för en beräknad fraktkostnad, trots att dylik kostnad icke nedlagts. Beträffande

försäkringspremier gäller däremot, att sådana inkluderas i tullen endast

i de fall, då premier verkligen erlagts.

Styrelsen finner önskvärt, att förevarande bestämmelser erhålla en sådan

utformning, att användning av flyg icke medför, att värdetullen blir större

än om till exempel vanligt fartyg användes. Det torde böra ligga i statsmakternas

intresse att genom åtgärder jämväl på ifrågavarande område understödja

trafikflygets utveckling.»

Slutligen upptager luftfartsstyrelsen till behandling vissa frågor, som sammanhänga

med Sveriges anslutning till den provisoriska internationella civila

luftfartsorganisationen (PICAO). Beräffande dessa frågor anför styrelsen

följande.

»Enligt artikel 22 i konventionen angående internationell civil luftfart,

vilken konvention Sverige ratificerat, förbinder sig envar fördragsslutande

stat att genom utfärdande av särskilda bestämmelser eller på annat sätt vidtaga

lämpliga åtgärder för att underlätta och påskynda lufttrafiken mellan

de fördragsslutande staternas territorium och för att särskilt vid tilllämpning

av lagar angående immigration, karantän, förtullning och klarering

förhindra onödiga dröjsmål i trafiken för luftfartyg, besättningar, passagerare

och gods. Enligt artikel 23 förbinder sig vidare envar fördragsslutande

stat att i .den mån så befinnes lämpligt i fråga om förtullning och immigration

i samband med internationell luftfart tillämpa ett förfarande, som

står i överensstämmelse med de regler, som tid efter annan kunna komma

att fastställas eller anbefallas enligt konventionen. Bestämmelserna i desamma

skola icke utgöra hinder för upprättande av tullfria flygplatser (friflygplatser)

. Det må i detta sammanhang nämnas att i de bilaterala luftfartsöverenskommelser,

som Sverige avslutit med ett antal stater, vissa bestämmelser

införts angående frihet från tullavgifter, undersökningskostnader och liknande

pålagor för drivmedel, sedvanlig utrustning med mera.

I den av PICAO i juni 1946 publicerade ’Reeommendations for Standard

Practices and Procedures, Facilitation of International Air transport’ definieras

bland annat ''Customsfree airport’ (friflygplatser) ’Customfree trade

zone’ (område inom vilket bland annat lagring, emballering och försäljning

av varor må förekomma utan att vara underkastade förtullning eller andra

avgifter).

Efter remiss till bland andra den svenska luftfartsmyndigheten utarbetas

för närvarande inom PICAO förslag till internationella normer rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

o

bland annat friflygplatser. Då vårt land genom sin anslutning till nämnda

organisation har viss skyldighet att i svensk rätt upptaga av organisationen

antagna normer, torde en revision av hithörande svenska författningar, bland

andra frihamnsstadgan, bliva erforderlig.»

Aktiebolaget Aerotranspoit har i sitt förut omnämnda yttrande till kommerskollegium

i anledning av Svenska aeroplan aktiebolagets framställning

om utökning av möjligheterna för flygindustrien att erhålla lullrestitution

gjort följande uttalande.

»Under det att ovan berörda framställan synes taga hänsyn enbart till nuvarande

och projekterad flygplansproduktion hos sökandebolaget, kommer

denna för undertecknat bolag att framstå som en angelägenhet av största

vikt och nödvändighet, såväl för befästande och ytterligare utvidgning av

svenskt deltagande i internationell luftfart, som för ett bättre tillgodoseende

av inrikestrafikens behov. Därtill kommer att svensk luftfart av i dag har

en av sina främsta källor till framgångsrik konkurrens med utlandet i det försprång

den marktekniska organisationen redan hunnit uppbygga. På grund

härav betraktar AB Aerotransport detta förslag i ett större sammanhang och

anser, att alla de lättnader, som kunna från statsverkets sida beredas svensk

luftfart och flygindustri, ur flera synpunkter vara berättigade.

Som motivering för sin anhållan anser Svenska aeroplan aktiebolaget det

vara naturligt, att i här påtalade förhållande flyg- och varvsindustrierna jämställas,

varför luftfartyg således skulle komma att likställas med annat fartyg.

Denna likställighet befästes än mera vid jämförande av å ena sidan fartyg

och å andra sidan de utländska flygplanstyper, som för närvarande nyttjas,

och de som redan före innevarande års utgång komma att trafikera svenska

flyglinjer. Vi hänvisa här främst till flygplan av typ Douglas DC-4 ''Skymaster’

och DC-6 samt Boeing 377 ''Stratoscruiser''. Tjänstetomvikten för respektive typ

är 18 790 kg, 24 000 kg och 38 420 kg och inköpspriset per styck i svenska

kronor cirka 1 600 000, 2 250 000 och 5 200 000. Ifrågavarande flygplanstypers

konstruktiva utformning och komplicerade tekniska utrustning böra

dessutom göra dem jämförbara med fartyg av ganska betydande nettodräktighet.

För flygtrafikens upprätthållande kräves en omfattande verksladsrörelse

med betydande reservdelslager, som till storlek och kvalitet bestämmes

icke blott av vederbörande trafikföretag utan även av statlig luftfartsmyndighet.

Värdet av detta reservdelslager kan generellt fastställas till 40 %

av flygplanens kostnad. Med hänsyn till de krav, som ur säkerhetssynpunkt

måste ställas på flygmateriel, medför detta en materielåtgång, som i jämförelse

med varvsindustrien per enhet får en betydligt större omfattning.

Av vad ovan anförts anser bolaget, att de förhållanden som gälla för svensk

luftfart och flygindustri kunna i detta avseende vara fullt jämförbara med

dem under vilka svensk varvsindustri verkar. -— — —-

Vad beträffar flygindustri och luftfart äro dessa i än högre grad än varvsindustri

hänvisade till import av tullbara reservdelar, utrustning och även av

annan materiel av såväl hel- som halvfabrikat. Vad beträffar huvudfrågan i

denna restitutionsangelägenhet åtnjutes däremot tullskydd för luftfartyg, därigenom

att alla luftfartyg äro belagda med en tull av 15 °/o av tullvärdet

(cif-värdet)---. Detla tullskydd är dock enbart av fiktiv karaktär, då

enligt tulltaxeförordningens 7 § temporär tullfrihet årligen kan åtnjutas för

luftfartyg, som trafikera såväl svenska som utländska luftfartslinjer på Sverige.

Sådan tullfrihet åtnjutes jämväl för till reparation av sådana luftfartyg

särskilt inkonina reservdelar. Svenska lufttrafikföretag utnyttja allmänt denna

temporära tullfrihet, helst som viss inrikcstrafik även kan bedrivas utan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nv 34.

Utskottet.

hinder av bestämmelserna i hithörande författningar. Vad beträffar flygplan

av typ Douglas DC-4 och större typer står frågan om erläggande av belöpande

tullbelopp för ifrågavarande luftfartyg i dagens trafiktekniska läge så vida

avlägsen, att för dessa flygplan kan räknas med tullfrihet. I detta sammanhang

måste dock påpekas, att ovan berörda tulltaxeförordnings 7 § jämte

hithörande tillämpningsföreskrifter äro behäftade med stadganden, som äro

direkt hämmande för luftfartens och industriens utveckling, helst som begreppet

tillbehör helt saknas i dessa författningsrum. Därför skulle en flygindustrirestitution

radikalt kunna avhjälpa de brister, som framkommit vid

tillämpningen av ifrågavarande tulltaxeförordning i fråga om temporär tullfrihet

för luftfartyg och delar därtill, och samtidigt fylla ett länge känt behov

av lättnader i tullavseende för berörda parter.

Frågan om flygindustrirestitution anser bolaget ur flera synpunkter så angelägen,

att en allmängiltig lösning därav snabbt måste erhållas. Då såsom

ovan anförts sådant slag av restitution av praktiska skäl måste sammankopplas

med tullbarheten av flygplan och gällande tulltaxa med 15 %> värdetull

lägger de största hindren i vägen för lösning av detta problem, taga vi oss

friheten att uppmärksamma kungl. kommerskollegium härpå.---

Ur statsfinansiella synpunkter kan nuvarande tullbeskattning anses ha

blott illusorisk karaktär, då, såsom förut anförts, blott en ringa del av för inkomna

luftfartyg debiterad tull i verkligheten inbetalas och således kommer

statskassan till godo. Då dessutom tillämpandet av 7 § tulltaxeförordningen

såväl för varuhavare som för tullverket i realiteten blir betungande, våga vi

hoppas, att även ur statsfinansiell synpunkt det skall vara motiverat, att

tullbeskattning av luftfartyg anpassas efter de förutsättningar, som förefinnas.

Då såväl ur skydds- som finanspolitisk synvinkel intet torde föreligga mot

en revidering av gällande tulltaxa i vad avser stat. nr 1922—23 därhän, att

vissa luftfartyg kvarstå med oförändrad tull, medan däremot andra måtte

bli tullfria, uppstår frågan efter vilken grund sådan uppdelning skall ske.

Den bör---ske efter flygplanets storlek. Det bör vara en uppdelnings
gräns,

som utan att åsamka vare sig statsverket eller varuhavaren extra kostnader,

dock för statsverket ger garanti för såväl dess riktighet som förhindrande

av missbruk. För tillgodoseende av dessa krav föreslå vi flygplanstjänstetomvikten

som beräkningsgrund. Denna tjänstetomvikt fastställes enligt

internationell överenskommelse av vederbörande lands offentliga handlingar,

som av sådan myndighet utfärdas för flygplanet i fråga. Dessa handlingar

skola alltid företes för vederbörande tull- och luftfartsmyndigheter och

ligga redan till grund för beräknandet av vissa luftfartsavgifter. Härigenom

skulle en redan fastställd och internationellt överenskommen beräkningsgrund

tillika komma att användas i tulltekniskt syfte. Då det dessutom självfallet

är ett allmänt trafikekonomiskt intresse, att denna tjänstetomvikt blir

så låg som möjligt, skapas därvid full garanti mot missbruk att i gränsfall

statsverket skulle komma att undandragas viss belöpande tullavgift. -— --»

Aktiebolaget Aerotransport åberopar i sitt yttrande till utskottet vad bolaget

anfört i ett till luftfartsstyrelsen efter remiss avgivet yttrande i frågan

jämte därvid fogade bilagor.

Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag biträder de av aktiebolaget

Aerotransport framförda synpunkterna.

Utskottet finner det vara angeläget, att de bestämmelser i tullhänseende,

som gälla för flygtrafiken, äro utformade med hänsyn till de speciella be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34. ''

hov, som göra sig gällande på ifrågavarande område. I den mån tullformalitetema

kunna förenklas, bör detta ske utan dröjsmål, sa att icke de fördelar,

som nämnda trafik kan erbjuda, äventyras och en naturlig utveckling

på området hindras. Åtskilliga omständigheter synas tyda pa att en förenkling

och modernisering av bestämmelserna i vissa avseenden nu kan vara

påkallad. Några detaljfrågor hava redan upptagits till behandling i annat

sammanhang. Generaltullstyrelsen har sålunda tillstyrkt en hos Kungl. Maj:t

gjord framställning från aktiebolaget Aerotransport om sådan ändring av

gällande bestämmelser angående provianteringsfrilager, att dessa frilager

bleve tillgängliga jämväl för proviantering och utrustning av luftfartyg. Genom

en sådan ändring skulle den önskade tullfriheten för tillbehör till flygplan

kunna vinnas, och utskottet förutsätter, att proposition i detta ämne

kommer att föreläggas riksdagen. Vidare är frågan om införande av flygindustrirestitution,

vilken fråga uppenbarligen är av invecklad natur och

torde kräva en ingående undersökning, enligt vad utskottet inhämtat föremål

för utredning hos ämbetsverken. Önskemål föreligga emellertid om ändring

av gällande bestämmelser i åtskilliga andra punkter, och en utredning

av alla dessa frågor kan komma att taga avsevärd tid i anspråk. I betraktande

härav vill utskottet förorda, att en översyn nu verkställes av gällande

tullförfattningar i syfte att utröna, vilka ändringar som kunna vara påkallade

med hänsyn till flygtrafikens utveckling, samt att arbetet med en sådan översyn

påbörjas snarast möjligt. Utan att avvakta resultatet av ett sådant arbete

bör emellertid maximitiden för den temporära tullfriheten för delar till flygplan

kunna utsträckas. En sådan utsträckning skulle uppenbarligen medföra

en icke oväsentlig lättnad för flygbolagen vid den nödvändiga lagerhållningen

av dylika delar. Ändringen synes lämpligen böra ske genom komplettering

av 7 § tulltaxeförordningen enligt generaltullstyrelsens förslag. Delar

till luftfartyg skulle därigenom i berörda avseende bliva likställda med jämvägsmateriel.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av motionen II: 228 av herr

Jacobson i Vilhelmina

1) antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 7 § tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316).

Härigenom förordnas, att 7 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 19291

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Senaste lydelse se SFS 1935: 334.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

7 §•

Tullfrihet under viss tid åtnjutes för:

d) kreatur, vilka---gå i bet.

Angående den tid och de villkor, under vilka tullfrihet, som i b) sägs, må

åtnjutas, så ock angående tid för åtnjutande jämlikt bestämmelserna under

a) av tullfrihet för jämvägsmateriel eller delar till luftfartyg förordnar

Konungen. I övrigt må tullfrihet enligt denna paragraf icke åtnjutas för

längre tid än tre månader efter införseln, dock må för särskilt fall medgivas

utsträckning av sistnämnda tid intill ett år.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947.

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en översyn av

gällande tullförfattningar i syfte att utröna, vilka ändringar

i desamma som kunna vara påkallade med hänsyn till flygtrafikens

utveckling.

Stockholm den 16 maj 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Frans Ericson,

Björnsson, Franzon, Näsgård, Rosander och Carl Eric Ericsson; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Olsson i Gävle,

Karlsson i Granebo, Ohlsson i Kastlösa, Vigelsbo, Jonsson i Malmgrava

Brandt och Swedberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den statsunderst s. 9 i texten