Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om tullfrihet för viss elektrisk materiel samt för maskiner och redskap för jordbrukets behov.

1947-05-16 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:36, Betänkande i anledning av väckt motion om tullfrihet för viss elektrisk materiel samt för maskiner och redskap för jordbrukets behov.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

15

Nr 36.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

tullfrihet för viss elektrisk materiel samt för maskiner

och redskap för jordbrukets behov.

(l:a avd.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, 1:3, av herr von Heland

har hemställts, »att riksdagen måtte

dels besluta, att följande varor måtte tullfritt få införas till riket under en

tid av tre år, räknat från den 1 juli 1947, nämligen aluminiumtråd, stålaluminiumlina,

blymantlad kabel, större generatorer (med en vikt över 500 kg)

och delar därtill, transformatorer, högspänningsbrytare, reläer, automatiska

regulatorer och propphuvar;

dels i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och förslag

till årets riksdag om tullfri införsel till riket av sådana maskiner och redskap

för jordbrukets behov, på vilka avsevärd brist råder.»

Beträffande de av motionären åberopade skälen för detta yrkande får

utskottet hänvisa till motionen.

Elektrisk materiel av i motionen angivna slag tulltaxeras på följande sätt.

Aluminiumtråd av vanlig beskaffenhet drager en tull av 10 kronor för 100

kilogram (tulltaxenr 911; statistiskt nr 1621: l). Stålaluminiumlina är underkastad

den tull, som gäller för den enkla tråden, med 50 procents förhöjning

eller i regel 15 kronor för 100 kilogram (statistiskt nr 1625). Blymantlad

kabel belägges med en tull av 9 kronor eller 10 kronor för 100 kilogram alltefter

diameterns storlek (tulltaxenr 1034—1035; statistiska nr 1873:2—

1874:2). För elektriska generatorer och transformatorer gälla flera olika

vikttullsatser, varierande mellan 55 kronor per 100 kilogram för de lättaste

och 15 kronor per 100 kilogram för de tyngsta maskinerna; tullen skall dock

i varje fall motsvara minst 10 procent av varans värde (tulltaxenr 1001—

1005; statistiska nr 1815:1—1825). Högspänningsbrytare, reläer och auto

matiska regulatorer draga en tull av 10 procent av värdet (tulltaxenr 1023:2

och 1044:8; statistiska nr 1855:2—4 och 1889:3). Vad slutligen beträffar

propphuvar äro dessa, under förutsättning att de beslå av porslin eller annat

lergods i förening med annan oädel metall än järn, belagda med en tull av

60 kronor för 100 kilogram (tulltaxenr 1030; statistiskt nr 1864).

De flesta för jordbrukets behov avsedda maskiner och redskap, andra än

handredskap, äro i gällande tulltaxa upptagna under numren 974—977 (statistiska

nr 1733—1747). Dessa maskiner och redskap äro belagda med vikt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

tull, som utgår med följande belopp, nämligen för vältar, ej särskilt nämnda,

sladdar och andra för jordens beredning avsedda, ej särskilt nämnda redskap,

andra än handredskap (tulltaxenr 976; statistiskt nr 1738) med 4 kronor,

för tröskverk, halm- och höpressar samt såningsmaskiner (tulltaxenr

974, statistiska nr 1733—1736) med 7 kronor och för de övriga varorna (tulltaxem

975 och 977; statistiska nr 1737 och 1739—1747) med 6 kronor för

100 kilogram. Vikttullen skall emellertid enligt Kungl. Maj:ts förordning

den 21 mars 1933 (nr 88) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa i varje

fall motsvara minst 15 procent av varans värde. Traktorer, ej elektriska, falla

icke under nu berörda rubriker utan äro särskilt nämnda i tulltaxenr 982

(statistiskt nr 1754) och asatta en tull av 10 procent av värdet.

Vad beträffar införselns storlek är det endast i begränsad omfattning möjligt

att anföra några uppgifter rörande den elektriska materielen. De i motionen

angivna varuslagen äro nämligen i handelsstatistiken till större delen

sammanförda med andra varuslag, varjämte på senare tid vidtagna ändringar

i tulltaxan och den statistiska varulörteckningen i vissa fall omöjliggöra

jämförelse med förhållandena före kriget. Till belysande av frågan lämnas

emellertid i bilaga 1 en sammanställning av importsiffror för åren 1938 och

1946 beträffande vissa statistiska nummer.

Rörande införseln av maskiner och redskap för jordbrukets behov angivas

i bilaga 2 fullständiga kvantitets- och värdeuppgifter för åren 1938 och 1946

beträffande alla i det föregående omnämnda varuslag.

I fråga om den elektriska materielen har svenska elektricitetsverksföreningen

tidigare hos Kungl. Maj:t gjort framställning om borttagande av

tullen, vilken i stort sett överensstämmer med den nu föreliggande motionen.

Över denna framställning hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen

den 25 januari 1947 avgivit gemensamt utlåtande, vartill fogats av kollegium

från statens industrikommission och Sveriges industriförbund inhämtade yttranden.

Statens industrikommission har i sitt yttrande, dagtecknat den 13 november

1946, i nämnda ärende förklarat, att kommissionen funne det tvivelaktigt,

om den prisreduktion om 5 å 10 procent, som skulle kunna vinnas

genom borttagande av tullarna, kunde hava någon nämnvärd betydelse för

att stimulera importen, och om en sådan sänkning av importpriserna nämnvärt

skulle komma att inverka på energipriset. Kommissionen funne sig därför

icke kunna tillstyrka framställningen.

Sveriges industriförbund har i yttrande den 18 december 1946 anlagt liknande

synpunkter på frågan samt därjämte framhållit, att ett bifall till framställningen

med all sannolikhet komme att stimulera till ytterligare ansökningar

om temporär tullfrihet för ett stort antal andra varor, beträffande

vilka likartad motivering kunde anföras. Med hänsyn även till pågående

mellanstatliga förhandlingar i fråga om världshandelns organisation ansåge

förbundet, att det vore oklokt att nu från svensk sida ensidigt borttaga tullskyddet

för ett stort antal varuslag, i synnerhet när detta skydd genom pen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

17

ningvärdets försämring redan förlorat avsevärt i betydelse. Förbundet avstyrkte

därför bifall till framställningen.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava för egen del anfört i huvudsak

följande. Betydelsen av att landets energiförsörjning tillfredsställande

kunde tryggas och att kraftpriserna kunde hållas låga ansåge ämbetsverken

ej böra underskattas. Emellertid torde de återverkningar, som ett temporärt

borttagande av hithörande tullar kunde få på kostnaderna för kraftverksbyggnader

och linjeanläggningar m. m. samt därmed också på nuvarande

och framtida strömpris, få betraktas som jämförelsevis små. Ej heller

syntes det ämbetsverken troligt att den prisreduktion, varom här skulle bli

fråga, nämnvärt skulle komma att bidraga till en ökad import. De larhågor

industriförbundet uttalat, att ett bifall till framställningen sannolikt skulle

medföra ansökningar om temporär tullfrihet för ett stort antal andra varuslag,

ansåge ämbetsverken ha fog för sig. Ur såväl handelspolitisk som statsfinansiell

synpunkt funne ämbetsverken jämväl mindre lämpligt att under

rådande förhållanden på världsmarknaden sätta ett antal tullar ur kraft

utan att landet, enligt ämbetsverkens uppfattning, därigenom skulle komma

att tillföras några mera väsentliga fördelar. Under åberopande av vad sålunda

anförts ansåge ämbetsverken sig icke kunna tillstyrka den ifrågavarande

framställningen.

I anledning av den nu föreliggande motionen har utskottet efter därom i

grundlagsenlig ordning gjord framställning emottagit yttranden från kommerskollegium,

generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Kommerskollegium

har vid sitt yttrande fogat av kollegium från statens industrikommission

och Sveriges industriförbund införskaffade uttalanden. Dessa yttranden

innehålla, i vad de avse elektrisk materiel, i huvudsak följande.

Statens industrikommission har anfört, att importsvårigheterna enligt kommissionens

mening icke i större utsträckning vore beroende på de av motionären

angivna förhållandena utan i huvudsak vore orsakade av bristen på

just de elektriska varuslag, varpå vi själva lede brist. Då enligt gjorda undersökningar

priserna i utlandet låge 25 å 60 procent högre än de inhemska

priserna, torde tullavgifterna sakna betydelse. Under hänvisning jämväl till

sitt förut berörda yttrande den 13 november 1946 har kommissionen förklarat

sig icke kunna tillstyrka motionen i nu ifrågavarande del.

Sveriges industriförbund har under åberopande av sitt förutnämnda yttrande

den 18 december 1946 vidhållit sitt avstyrkande av den ifrågasatta tullfriheten.

Kommerskollegium har under hänvisning till de av industrikommissionen

och industriförbundet i anledning av motionen avgivna yttrandena samt till

det av kollegium och generaltullstyrelsen gemensamt den 25 januari 1947

avgivna underdåniga utlåtandet förklarat sig icke kunna tillstyrka motionen.

Generaltullstyrelsen har för sin del anfört, att styrelsen saknade anledning

frångå sin tidigare intagna ståndpunkt, samt förklarat, att styrelsen icke kunde

tillstyrka bifall till motionen i nu berörda del.

liihanfi till riksdagens protokoll 1947. 7 sand. Nr 34—36.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Vad därefter angår maskiner och redskap för jordbrukets behov hava i de

inhämtade yttrandena anförts i huvudsak följande.

Statens industrikommission har förklarat sig ur de synpunkter, kommissionen

hade att företräda, icke hava något att erinra mot den begärda utredningen.

Sveriges industriförbund har i sitt yttrande framhållit, att den svenska lantbruksmaskinindustrien

under kriget liksom tidigare sett som sin mest angelägna

uppgift att i första hand betjäna den svenska marknaden. Jordbruket

hade under och efter kriget knappast i något annat land varit så relativt väl

försett med lantbruksmaskiner som i Sverige. Ehuru en utomordentligt livlig

utländsk efterfrågan förekommit, varvid erbjudande gjorts om vida högre

priser än de svenska fabrikanterna fått tillämpa på hemmamarknaden, hade

dessa i samråd med myndigheterna begränsat exporten. Utsikterna för den

svenska lantbruksmaskinindustrien vore, sedda på något längre sikt, synnerligen

ovissa. Import till Sverige hade under år 1946 förekommit i betydande

omfattning, och en importökning kunde med all sannolikhet väntas inom en

nära framtid. Med den ökade konkurrensen komme säkerligen att följa avsevärt

sänkta importpriser, som måste antagas bliva besvärande för den

svenska industrien. Tullskyddet vore för övrigt lägre än tullsatserna antydde,

enär åtskilliga vid tillverkningen använda råvaror och halvfabrikat vore tullbelagda.

Liksom i fråga om elektrisk materiel kunde det icke anses välbetänkt

att från svensk sida föregripa åtgärder, som inom ramen av en internationell

överenskommelse kunde komma att vidtagas för att ernå en friare

organisation av världshandeln. Ökad tillgång pa vissa jordbruksmaskiner torde

i nuvarande läge bäst kunna åstadkommas genom att den inhemska industrien

erhölle ökad tilldelning av vissa råvaror. Under hänvisning till vad

sålunda anförts har förbundet avstyrkt bifall till motionärens hemställan.

Det av kommerskollegium gjorda uttalande, som refererats i samband med

redogörelsen för remissyttrandena i fråga om elektrisk materiel, avser jämväl

maskiner och redskap för jordbrukets behov. Kollegium har sålunda ansett

sig ej heller kunna tillstyrka motionen i denna del.

Generaltullstgrelsen har förklarat sig finna det vara vanskligt att bedöma,

vilka verkningar ett borttagande under viss tid av gällande tullar skulle komma

att medföra för de av en sådan åtgärd berörda grenarna av näringslivet.

De skäl, som anförts mot ett medgivande av tullfrihet för elektrisk materiel,

syntes emellertid tala mot ett tillfälligt upphävande av tullarna jämväl beträffande

maskiner och redskap för jordbrukets behov. Det vore möjligt att

det i motionen framförda önskemålet skulle kunna i någon utsträckning tillgodoses

genom en sänkning av minimitullen för vässa artiklar. Frågan om en

sänkning av denna tull finge dock anses vara av sådan betydelse ur andra

synpunkter, att den icke lämpligen borde upptagas till behandling i förevarande

sammanhang. Styrelsen funne sig därför icke böra tillstyrka, att åtgärder

för närvarande vidtoges i motionens syfte.

Lantbruksstyrelsen, som i stort sett funnit de i motionen anförda motiven

bärande, har förklarat sig ur synpunkten av de intressen, styrelsen företrädde,

intet hava att erinra mot bifall till densamma.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

19

Inom vårt land råder för närvarande viss brist på varor av här ifrågavarande

slag, vilken uppenbarligen sammanhänger med att importen minskat.

Denna minskning torde emellertid till en väsentlig del bero därpå, att brist på

samma varor gjort sig gällande även utomlands. Utskottet finner det därför

vara mycket ovisst, huruvida ett borttagande av gällande tullar för närvarande

skulle kunna i nämnvärd mån leda till en ökning av importen. Den väckta

frågan om tullarnas borttagande synes därför närmast böra bedömas med

hänsyn till behovet och önskvärdheten av en prissänkning å de importerade

varorna. För konsumenterna måste det självfallet framstå såsom en angelägenhet

av vikt, att erforderliga nyttigheter icke onödigtvis fördyras genom

tullen. Vad beträffar den elektriska materielen torde emellertid, såsom kommerskollegium

och generaltuilstyreJsen framhållit, de återverkningar, som ett

temporärt upphävande av tullarna skulle få på kostnaderna för kraftverksbyggnader

och linjeanläggningar m. m. samt därmed också på priset å elektrisk

energi, endast kunna bliva jämförelsevis obetydliga. I fråga om maskiner

och redskap för jordbrukets behov skulle tullfriheten möjligen kunna bliva

av något större betydelse. Med hänsyn till de begränsade importmöjligheter,

som förefinnas, torde dock jämväl beträffande dessa varor de ekonomiska

återverkningarna kunna antagas bliva ganska ringa. Ur handelspolitisk

synpunkt finner utskottet det även vara mindre välbetänkt att nu sätta

ett antal tullar ur kraft, i synnerhet som landet därigenom näppeligen skulle

kunna tillföras några verkligt betydande fördelar. Utskottet anser sig därför

icke böra tillstyrka bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 1:3 av herr von Heland om tullfrihet för

viss elektrisk materiel samt för maskiner och redskap för

jordbrukets behov icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Frans Ericson,

Björnsson, Franzon, Näsgård, Rosander och Carl Eric Ericsson; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Olsson i Gävle, Karlsson

i Granebo, Ohlsson i Kastlösa, Vigelsbo, Jonsson i Malmgrava, Brand! och

Swedberg.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Reservation

av herrar Näsgård och Vigelsbo, som ansett att utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Den mycket kännbara brist på varor av här ifrågavarande slag, som för

närvarande råder i vårt land, sammanhänger uppenbarligen till stor del därmed

att importen minskat som en följd av den rådande allmänna varuknappheten,

varför det torde vara svårt att bedöma, i vilken utsträckning ett borttagande

av gällande tullar skulle leda till en omedelbar ökning av varutillgången

inom landet. Det synes dock vara ett berättigat antagande, att borttagandet

av tullarna skulle underlätta importen av vissa nödvändiga varor,

och det måste dessutom anses som en angelägenhet av vikt, att erforderliga

produktionsförnödenheter icke onödigtvis fördyras genom tullar.

Vad den elektriska materielen beträffar ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen

framhållit, att de återverkningar, som ett temporärt upphävande

av tullarna skulle få på kostnaderna för kraftverksbyggnader och linjeanläggningar

m. m. samt därmed också på priset å elektrisk energi, endast

kunna bliva jämförelsevis obetydliga. Detta torde dock, enligt utskottets mening,

icke böra tillmätas avgörande betydelse, då den viktigaste synpunkten

just nu synes böra vara att i den mån så är möjligt söka åstadkomma en ökning

av varutillgången. Om prissänkningen blir obetydlig, torde några ogynnsamma

återverkningar av tullarnas borttagande för den inhemska tillverkningen

icke heller behöva befaras. En utredning synes emellertid — bland

annat med hänsyn till eventuella handelspolitiska konsekvenser — vara erforderlig

innan beslut fattas om ett upphävande av tullarna.

I fråga om maskiner och redskap för jordbrukets behov innebära de tullsatser

av i allmänhet 15 procent av värdet, som nu uttagas vid import, en

avsevärd belastning för jordbruksproduktionen. Denna fördyring av maskiner

och redskap är så mycket mera betungande som mekaniseringen av jordbruksdriften

för närvarande på grund av bristen på arbetskraft ofta måste

drivas betydligt längre än som i och för sig kan anses försvarbart ur rent

ekonomiska synpunkter. Möjligheterna att importera maskiner och redskap

för jordbrukets behov äro visserligen ännu så länge begränsade, men en utredning

synes icke desto mindre påkallad för att undersöka, huruvida icke

importen skulle kunna underlättas genom borttagandet av ifrågavarande

tullar.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av motionen 1: 3 av herr

von Heland i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl.

Maj:t ville låta verkställa skyndsam utredning av frågan om

tullfri införsel till riket av dels följande varor, nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

21

aluminiumtråd, stålaluminiumlina, blymantlad kabel, större

generatorer (med en vikt över 500 kg) och delar därtill,

transformatorer, högspänningsbrytare, reläer, automatiska regulatorer

och propphuvar, dels ock sådana maskiner och

redskap för jordbrukets behov, på vilka avsevärd brist råder,

samt att Kungl. Maj:t därefter måtte för riksdagen

framlägga de förslag, som må av utredningen föranledas.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Bilaga 1.

Sammanställning,

utvisande införseln till riket av nedanstående varuslag under åren 1938 och 1946.

Statistiskt

Varuslag

år 1938

år 19461

nr

1000 kg

1 000 kr.

1000 kg

1 000 kr.

1873: 2—3

Elektrisk ledningskabel, försedd med mantel

av metall, med en diameter av:

högst 25 mm (ej kuhloledning)........

2 445

2 855

440

896

1874:1—2

mer än 25 mm......................

2 387

2 520

_

_

1822

Generatorer och motorer, vägande per stycke:

mer än 500 kg men ej mer än 3 000 kg.

488

1223

119

480

1824

mer än 3 000 kg.......................

249

467

_

1817

Transformatorer med flera elektriska maski- ner och apparater, vägande per stycke:

högst 50 kg..........................

81

492

57

539

1819

mer än 50 kg men ej mer än 100 kg..

13

62

7

65

1821

mer än 100 kg men ej mer än 500 kg

52

208

21

114

1823

mer än 500 kg men ej mer är 3 000 kg

95

207

_

_

1825

mer än 3 000 kg.....................

351

731

—

—

Bilaga 2.

Sammanställning,

utvisande införseln till riket av nedanstående varuslag under åren 1938 och 1946.

Statistiskt

----- ...

Varuslag

år 1938

år 19461

nr

1 000 kg

1 000 kr.

1 000 kg

1000 kr.

.

, 1733

Tröskverk:

för maskinkraft........................

199

204

94

210

1734

andra................................

_

_

1735

Halm- och höpressar.....................

91

101

11

10

1736

Såningsmaskiner.........................

385

295

104

149

1737

Gödseispridare...........................

270

230

128

198

1738

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar m. in. ..

65

222

58

364

1739

Plogar m. m.............................

920

907

272

340

1740

Harvar m. m............................

136

116

38

50

1741

Skördemaskiner..........................

516

561

234

597

1742

Slåttermaskiner........................

39

56

15

28

1743

Hästräfsor och hövändare................

151

97

1

1

1744

Ogräsrensare m. m.....................

132

110

11

28

1745

Harpor, kastmaskiner m. m...............

92

193

21

163

1746

Potatisrivnings- och torvrivningsmaskiner

m. m..................................

69

61

21

31

1747

Halmelevatorer och andra stackningsma- skiner.................................

8

7

2

4

1754

Traktorer.......................

6 840

10 763

6 088

13 907

1 Preliminära siffror.

477768. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.