Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 45

1947-06-17 · 23 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:45, Bevillningsutskottets betänkande nr 45

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

1

Nr 45.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1957148, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1947/48

vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1947 (bilaga 1 till

1947 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj ds prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 jämte

därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1946 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta,

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år

1947 utgå med en och en halv promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften

för år 1947 skall utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 6 juni 1947 dagtecknad proposition nr 312 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1947/48 bär Kungl. Maj:t framlagt

förslag angående grunderna för uttagande av skatt å inkomst och förmögenhet

för samma budgetår m. m.

Sistnämnda proposition har i vad den rör de procenttal, varmed dels bottenskatt

enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

dels ock statlig inkomstskatt för skattskyldiga som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt skulle ingå i preliminär skatt, hänvisats

till bevillningsutskottet samt i övrigt till statsutskottet.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1947/48 äro bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. m................................ 1 750 000 000

Krigskonjunkturskatt ................... 10 000 000

Kupongskatt .......................... 5 500 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt...... 1 000 000

Skogsvårdsavgift'' ...................... 4 500 000

Iiihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 45.

L

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Kronor Kronor

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 200 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................. 45 000 000

Lotteri vin stskatt ....................... 20 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 45 000 000 1 881 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 85 000 000

Bensinskatt ............................ 170 000 000 255 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................. 230 000 000

Varuskatt .............................. 100 000 000

Trafikskatt ............................ 30 000 000

Accis å silke............................ 5 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. . 12 000 000

Skatt å kaffe .......................... 18 000 000

Tobaksskatt ........................... 370 000 000

Brännvinstillverkningsskatt .............. 21 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.............................. 25 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

.......................... 45 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

............................. 360 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. . 30 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 47 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 14 000 000

Statlig nöjesskatt ...................... 18 000 000 1 325 000 000

Postverket (överskott) .................................30 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat

följande redogörelse:

»De totala statsintäktema under budgetåret 1947/48 ha av riksräkenskapsverket

uppskattats till 4 016 miljoner kronor. I innevarande års riksstat äro

inkomsterna upptagna till 3 347 miljoner kronor, vilket belopp dock på grund

av omläggningen av uppbördssystemet icke är direkt jämförbart med nyssnämnda

siffra för nästa budgetår. För det senast förflutna räkenskapsåret,

budgetåret 1945/46, uppgingo intäkterna till 3 528 miljoner kronor. Stegringen

under två år, från 1945/46 till 1947/48, skulle alltså enligt denna beräkning

uppgå till 488 miljoner kronor.

Den beräknade ökningen av statens inkomster från budgetåret 1945/46 till

budgetåret 1947/48 hänför sig i främsta rummet till inkomst- och förmögenhetsskatten,

värnskatten och den särskilda skatten å förmögenhet, vilka

skattetitlar i den nya inkomstberäkningen efter omläggningen av uppbörds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

systemet sammanförts under eu inkomsttitel, benämnd preliminär skatt å

inkomst och förmögenhet m. m. Hithörande skatteinkomster, vilka för budgetåret

1945/46 uppgingo till 1 246 miljoner kronor, skulle enligt beräkningen

för budgetåret 1947/48 uppgå till 1 750 miljoner kronor. Stegringen av

inkomsterna å denna inkomsttitel, cirka 500 miljoner kronor, beräknas till

ett belopp av 150 miljoner kronor vara att återföra på själva omläggningen

av uppbördssystemet, varigenom huvudparten av skatteuppbörden bringas

att närmare ansluta sig till inkomstförhållandena vid tiden för skatternas

erläggande. Den återstående stegringen av skatteuppbörden, 350 miljoner

kronor, svarar mot en beräknad ökning av det till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet avseende verksamhetsåret 1946 i jämförelse med

motsvarande belopp avseende verksamhetsåret 1944 av i genomsnitt per år

omkring 11 procent. Stegringen av skatteunderlaget är främst att återföra

på ökad sysselsättning och höjda lönesatser. Till stegringen bidrager jämväl

ökad avkastning av jordbruket och höjda rörelseinkomster, särskilt för bolagen.

Andra inkomsttitlar än preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

ha för budgetåret 1947/48 beräknats till 2 266 miljoner kronor; motsvarande

inkomsttitlar för budgetåret 1945/46 redovisade en behållen inkomst av 2 282

miljoner kronor. Hithörande inkomsttitlar tillsammantagna ha alltså för budgetåret

1947/48 beräknats giva något lägre avkastning än under budgetåret

1945/46. Frånräknas uppbörden av de skatter, som slopas eller reduceras

under budgetåret 1946/47 (krigskonjunkturskatt, allmän omsättningsskatt

och kaffeskatt), skulle de för budgetåret 1947/48 beräknade inkomsterna

överstiga motsvarande inkomster under budgetåret 1945/46 med omkring

370 miljoner kronor.

I jämförelse med inkomsttillflödet under budgetåret 1945/46 beräknas inkomsterna

under budgetåret 1947/48 stiga för automobilskattemedel med

172 miljoner kronor, för tullmedel med 102 miljoner kronor, för tobaksskatt

med 51 miljoner kronor, för rusdrycksmedel med 42 miljoner kronor,

för folkpensionsavgifter med 33 miljoner kronor samt för andra kapitalfonder

än affärsverken tillsammantagna med 28 miljoner kronor. Å andra sidan

beräknas avkastningen av statens affärsverk under nästkommande budgetår

ligga 71 miljoner kronor lägre än under budgetåret 1945/46.

I samband med beräkningen av statens inkomster för budgetåret 1947/48

har riksräkenskapsverket verkställt förnyad beräkning av de i den för budgetåret

1946/47 fastställda riksstaten uppförda inkomstbeloppen, övergången

till det nya uppbördssystemet beräknas därvid medföra ett skattebortfall för

budgetåret 1946/47 av omkring 400 miljoner kronor. Därest någon omläggning

av uppbördssystemet icke kommit till stånd, skulle de redovisade eller

beräknade sammanlagda inkomsterna för budgetåret 1945/46, 1946/47 och

1947/48 uppgå till respektive 3 528, 3 982 och 3 865 miljoner kronor. Nedgången

i inkomstutfallet för budgetåret 1947/48 förklaras av alt för detta

budgetår inkomsterna av krigskonjunkturskatt och allmän omsättningsskatt

i huvudsak bortfalla.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning visar i övrigt följande mera

framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.

Stämpelmedlen, vilka i riksräkenskapsverkets förslag upptagits på tre

skilda rubriker, förutses öka med 10 miljoner kronor. För automobilskattemedlens

båda inkomsttitlar förutses en sammanlagd inkomstökning

med 75 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor på fordonsskatten och 50

miljoner kronor på bensinskatten. Det ökade varuutbytet med utlandet beräknar

riksräkenskapsverket skola medföra en merinkomst för tullmedlen å

60 miljoner kronor. För varuskatten, till vilken titel riksräkenskapsverket

även hänfört kvarstående delar av den allmänna omsättningsskatten, beräknas

en ökning med 25 miljoner kronor. I tobaksskatt beräknas inflyta ett

50 miljoner kronor större belopp än för innevarande budgetår. Rusdrycksförsäljningsmedlen

beräknas sammanlagt öka med 16 miljoner kronor och

för omsättnings- och utskänkningsskatter å spritdrycker och vin förutses en

ökning med 45 miljoner kronor.

För uppbörd i statens verksamhet förutses mindre ökningar under ett

stort antal titlar varigenom den sammanlagda inkomsten beräknas stiga med

ej fullt 7 miljoner kronor. Folkpensionsavgifterna beräknas i samband med

övergången till de av fjolårets riksdag beslutade nya reglerna ge ett med 34

miljoner kronor ökat belopp. Under diverse inkomster beräknas en sammanlagd

ökning av drygt 10 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor för tipsmedel

och 3 miljoner kronor för lotterimedel.

För affärsverksfonderna räknar ämbetsverket med inkomstminskning i

förhållande till gällande riksstat med 9 miljoner kronor, överskotten från

telegrafverket och statens järnvägar beräknas nedgå med vardera 5 miljoner

kronor, medan en ökning å 1 miljon kronor beräknas för postverket. För

riksbanksfonden förutses i anslutning till de av fjolårets riksdag godkända

grunderna det nu till 10 miljoner kronor upptagna överskottet skola bortfalla.

Jag torde i det följande få närmare redogöra för utvecklingen under de

olika inkomsttitlarna. Av denna redogörelse framgår, att jag i huvudsak ansett

mig böra i detta sammanhang godtaga ämbetsverkets uppskattningar.

Vissa smärre jämkningar, varav här må nämnas en inkomstökning under

titeln Övriga diverse inkomster å drygt 11 miljoner kronor i samband med

upplösningen av totalisatormedlens specialbudget, ha dock medfört en uppräkning

av den av riksräkenskapsverket till 4 016 miljoner kronor beräknade

totalinkomsten till 4 035 miljoner kronor.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, måste en betydande osäkerhet

vidlåda de förhandsberäkningar av statsinkomsterna, som nu kunna göras.

Med hänsyn såväl därtill som till att vissa skattefrågor äro avsedda att föreläggas

årets riksdag förutsätter jag, att beräkningarna senare under riksdagen

underkastas en allmän översyn. Det nu framlagda förslaget är alltså endast

preliminärt.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Omläggningen av uppbördsförfarandet

från 1947 års ingång medför, att inkomsttitlarna inkomst- och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45. o

förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet från och

med nästa budgetår helt bortfalla från riksstaten. Samtliga skatter, vilka

innefattas i det nya uppbördsförfarandet, sammanföras under titeln preliminär

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Inkomsttiteln krigskonjunkturskatt

kommer att kvarstå å riksstaten för nästa budgetår. Såsom ny inkomsttitel

bör uppföras den nu under inkomst- och förmögenhetsskatt bokförda

kupongskatten, vilken icke beröres av uppbördsreformen. De särskilda

skattetitlarna utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter böra bibehållas.

Inkomsttiteln stämpelmedel, å vilken redovisas ett flertal omsättningsskatter,

bör i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag uppdelas å särskilda

titlar. Stämpelintäkterna för bouppteckningar och gåvobrev böra sålunda

sammanföras under titeln arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatten upptagas

under en särskild titel och övriga stämpelmedel sammanföras under en

tredje titel, benämnd omsättnings- och expeditionsstämplar in. m.

I fråga om preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. har riksräkenskapsverket erinrat om 1945 års statsskatteberednings

förslag, vilket ifrågasatts skola genomföras från och med kalenderåret 1948.

I det läge, vari frågan om omläggningen av den direkta statsbeskattningen

för närvarande befinner sig, har ämbetsverket emellertid vid sin inkomstberäkning

förutsatt, att skatt å inkomst och förmögenhet skall utgå av den

storlek och med den fördelning på olika skattskyldiga, som motsvara den

nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten och särskilda

skatten å förmögenhet om man antager att dessa skatter upptagas för helt år.

Beträffande utvecklingen av skatteunderlaget för verksamhetsåret 1946

har riksräkenskapsverket med ledning av särskilt inhämtade uppgifter uppskattat

stegringen för fysiska personer m. fl. till 12 procent och för aktiebolag

till 17 procent i jämförelse med skatteunderlaget under år 1945. För

genomförandet av beräkningen av den sammanlagda uppbörden å inkomsttiteln

preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. erfordras även

en uppskattning av löneinkomsternas storlek under åren 1947 och 1948.

Riksräkenskapsverket har — under framhållande av det vanskliga i

att bedöma den allmänna löneutvecklingen även för den närmaste framtiden

— utgått från en antagen stegring av enbart löneinkomsterna, för

vilka preliminär A-skatt skall utgå, med omkring 7 procent för år 1947

och med omkring 4 procent för år 1948 i jämförelse med närmast föregående

år.

På grundval av det enligt den föregående redogörelsen framräknade beskattningsbara

beloppet och den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara

förmögenheten för verksamhetsåret 1945, 7 620 respektive 18 574

miljoner kronor, har riksräkenskapsverket beräknat den härå belöpande

summan av inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å

förmögenhet till 1 483 miljoner kronor, utgörande ca 19,5 procent av det beskattningsbara

beloppet för samma år. Med utgångspunkt härifrån och mot

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 4ö.

bakgrunden av den antagna inkomslutvecklingen hav ämbetsverket uppskattat

den sammanlagda bruttouppbörden av nämnda statsskatter under budgetåret

1947/48 till 1 748 miljoner kronor.

Inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. inrymmer

å ena sidan uppbörd av såväl statsskatter som kommunalskatter och å

andra sidan utbetalningar av kommunerna tillkommande belopp. De inkomster,

vilka skola beräknas å denna inkomsttitel, äro dels inkomst- och

förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet, skogsvårdsavgifter

och folkpensionsavgifter, dels ock kommunalskatt i form av fastighetsskatt,

kommunal inkomstskatt och skogsaccis. För erhållande av den

faktiska uppbörden bör från summan av beräknad bruttouppbörd av dessa

skatter avgå ett belopp för beräknade restantier. Den faktiska uppbörd, som

inflyter till statsverket, skall disponeras sålunda, att dels skogsvårdsavgifter

och folkpensionsavgifter omföras till vederbörliga i riksstaten upptagna inkomsttitlar,

dels ock till kommunerna utbetalas fastighetsskatt, kommunal

inkomstskatt och skogsaccis. Inkomsttiteln belastas slutligen av restitutioner.

Skillnaden mellan den faktiska uppbörden och de sammanlagda utgifterna

blir den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten

upptagna inkomsttiteln preliminär skatt* å inkomst och förmögenhet m. m.

Den samlade skatten på inkomst och förmögenhet för budgetåret 1947/48

har enligt det föregående uppskattats till 1 748 miljoner kronor. Skogsvårdsavgifterna

och folkpensionsavgiftema ha beräknats inflyta med 4 respektive

90 miljoner kronor. Den kommunala fastighetsskatten, vilken för helt

år uppskattats till ca 160 miljoner kronor, skall jämlikt övergångsbestämmelserna

till uppbördsförordningen under budgetåret 1947/48 inflyta med

endast två tredjedelar eller 107 miljoner kronor. Uppbörden av den kommunala

inkomstskatten, som likaledes beräknas undergå en successiv stegring,

har uppskattats till 1 084 miljoner kronor. Skogsaccisen, som uppbäres

våren 1948, har antagits uppgå till 8 miljoner kronor. Från den uppbörd,

som sålunda beräknats, skola avgå restantier å såväl stats- som kommunalutskylder.

Dessa restantier hava av riksräkenskapsverket uppskattats

till 84 miljoner kronor. Den faktiska uppbörden å preliminärinkomsttiteln

beräknas i enlighet härmed till 2 957 miljoner kronor.

De belopp, som influtit i skogsvårdsavgifter, 4 miljoner kronor, förutsättas

bliva omförda före budgetårets utgång till vederbörlig inkomsttitel i riksstaten.

Detsamma antages komma att ske beträffande större delen, 86 miljoner

kronor, av folkpensionsavgifter, som uppburits under budgetåret. Riksräkenskapsverket

beräknar utbetalningen av kommunal fastighetsskatt till 107 miljoner

kronor och av kommunal inkomstskatt till 1 000 miljoner kronor.

Skogsaccisen skall utbetalas under ifrågavarande budgetår med 4 miljoner

kronor. Restitutioner beräknar riksräkenskapsverket till 24 miljoner kronor

för hela budgetåret. De sammanlagda utgifterna under inkomsttiteln beräknas

alltså uppgå till 1 225 miljoner kronor.

Skillnaden mellan den faktiska uppbörden 2 957 miljoner kronor och utgifterna

1 225 miljoner kronor under inkomsttiteln uppgår sålunda till 1 732

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4Ö. ‘

miljoner kronor. Till detta belopp skola vidare läggas de medel, som kunna

antagas inflyta av äldre restantier, vilka riksräkenskapsverket uppskattar

till cirka 30 miljoner kronor. Inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet m. m. skulle i enlighet härmed under förutsättning av oförändrade

uttagningsgrunder för inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas till

1 762 miljoner kronor eller med avrundat belopp 1 750 miljoner kronor.

Krigskonjunkturskatten är i riksstaten för budgetåret 1946/47

upptagen till 100 miljoner kronor. Någon uppgift om beloppet av den krigskonjunklurskatt,

som kan bliva debiterad under nämnda budgetar, är ännu

icke tillgänglig. Vissa från länsstyrelserna införskaffade uppgifter rörande

det sannolika beloppet av den beskattningsbara merinkomsten vid den nu

pågående taxeringen till krigskonjunkturskatt anser riksräkenskapsverket

tyda på att intäkten av denna skatt under innevarande budgetår skall komma

att uppgå till ungefär det i riksstaten upptagna beloppet.

Det pågående taxeringsarbetet till krigskonjunkturskatt för år 1946 avser

den skatteintäkt, som uppkommer i samband med krigskonjunkturskattens

avveckling. Taxeringen till krigskonjunkturskatt för år 1946 fortgår till och

med den 30 juni 1947, och krigskonjunkturskatt kan sålunda komma att

inflyta på grund av denna taxering även efter sistnämnda dag. Därjämte

återstår taxering av skattskyldiga, vilkas räkenskapsår slutar först efter den

31 december 1945, samt taxering av enskildas inkomst av tantiem på rörelse,

som bedrivits före nämnda dag. Ämbetsverket anser det knappast vara möjligt

att göra en beräkning av den krigskonjunkturskatt, som sålunda kan

komma afl inflyta under budgetåret 1947/48, men föreslår, att den i riksstaten

för budgetåret upptages med ett belopp av 10 miljoner kronor.

Kupongskatten har såsom inledningsvis nämnts uppförts såsom en

särskild inkomsttitel i riksstaten för nästa budgetår. I överensstämmeise med

av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket upptagit

inkomsten av kupongskatt till 5,5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftnin g sskatt och ersättningsskatt

för budgetåret 1947/48 till 1 miljon kronor.

Skogsvårdsavgifter redovisas numera under en på riksstaten upptagen

inkomsttitel, vilken för innevarande budgetar beräknats till 4 miljoner

kronor.

Enligt den nya förordningen om skogsvårdsavgift (SFS 1946: 324) skall

sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering

åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, och utgå med högst

en och en halv promille av summan av nämnda värden. För varje år bestämmes

med vilket promilletal avgiften skall för det året utgå. De taxeringsvärden,

på vilka avgiften skulle beräknas hade enligt 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning

beräknats till ca 3 miljarder kronor. I skrivelse den 26 september

1946 har skogsstyrelsen föreslagit, alt skogsvårdsavgifter för år 1947

måtte fastställas med utgångspunkt från ett promilletal av 1,5. Vid bifall härtill

har riksräkenskapsverket beräknat den sammanlagda inkomsten av

skogsvårdsavgiftsmedel för nästa budgetår till 4,5 miljoner kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter föreslår riksräkenskapsverket uppförd i riksstaten för

nästa budgetår med oförändrat belopp eller 200 000 kronor.

Uppbörden av arvsskatten och gåvoskatten har med ledning

av från generalpoststyrelsen lämnade uppgifter för budgetåret 1945/46 beräknats

uppgå till 45,1 miljoner kronor. Uppbörden under budgetåret 1944/45

utgjorde 31,7 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som förutsätter, att gåvoskatten

även i fortsättningen kommer att ligga på en relativt hög nivå, har

beräknat arvs- och gåvoskatterna för budgetåret 1947/48 till 45 miljoner kronor.

Lotterivinsts katten, som för budgetåren 1944/45 och 1945/46

har uppgått till 17,4 respektive 20,8 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

för nästa budgetår uppskattats till 20 miljoner kronor. Övriga stämpelmedel,

som sammanfattas under benämningen omsättnings- och

expeditionsstämplar m. m., ha enligt generalpoststyrelsens uppgifter

för budgetåren 1944/45 och 1945/46 belöpt sig till 33,9 respektive 44,2

miljoner kronor. Med ledning härav uppskattar riksräkenskapsverket sistnämnda

inkomsttitel till 45 miljoner kronor. De inkomsttitlar, vilka hittills

sammanförts under benämningen stämpelmedel, ha alltså för budgetåret

1947/48 beräknats till sammanlagt 110 miljoner kronor. Inkomsterna beräknas

av riksräkenskapsverket även för löpande budgetår utfalla med nämnda

belopp.

Övergången till det nya uppbördsförfarandet medför, att den relativa osäkerhet,

som även tidigare kännetecknat beräkningarna rörande utfallet av de

direkta skatterna, numera väsentligt ökas. För den nya inkomsttitel, vilken

avses för de preliminärt inflytande skatterna, har riksräkenskapsverket, såsom

i det föregående närmare utvecklats, utgått från en antagen fortgående

ökning av taxeringsunderlaget. Verket räknar med oförändrade uttagningsgrunder

för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. I avbidan såväl på

vidarebehandlingen av frågan angående omläggning av den direkta statsbeskattningen

som på den allmänna förnyade prövning, vilken beräkningen av

statsverkets inkomster för nästa budgetår bör underkastas vid en senare

tidpunkt under riksdagen, vill jag förorda, att här förevarande inkomsttitlar

upptagas till av riksräkenskapsverket föreslagna belopp. I detta sammanhang

må nämnas, att intäkterna under inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. enligt av riksräkenskapsverket under hand överlämnade

beräkningar skulle vid tillämpning av de av 1945 års statsskatteberedning

föreslagna grunderna och en uttagningsprocent av 110 uppgå till praktiskt

taget samma belopp som det nu antagna.

Mot vad riksräkenskapsverket i övrigt föreslagit beträffande här berörda

inkomsttitlar har jag intet att erinra.

Skogsvårdsavgifterna torde, såsom skogsstyrelsen föreslagit, böra för år

1947 utgå med det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet

1,5 promille. I det följande gör jag hemställan härom.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

9

Autoinobilskattcmedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten

och bensinskatten upptagits till 60 respektive 120 miljoner kronor.

För fordonsskattens del har riksräkenskapsverket ansett avkastningen

under innevarande budgetår kunna beräknas till 75 miljoner kronor. Inkomsttiteln

har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår uppskattats

till 82 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket ansett den böra

upptagas till avrundat 85 miljoner kronor. Intäkten av bensinskatten

har med stöd av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter av riksräkenskapsverket uppskattats

till 160 miljoner kronor för innevarande och 170 miljoner kronor för

nästa budgetår.

Mot ämbetsverkets beräkning av intäkterna av fordons- och bensinskatterna

har jag intet att erinra och jag förordar sålunda, att dessa inkomsttitlar

upptagas till 85 resp. 170 miljoner kronor.

Tullmedel. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1945/46 gav

en behållen intäkt av 128 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår

upptagen till 170 miljoner kronor. Vid en i november 1946 gjord beräkning

har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för såväl innevarande

som nästa budgetår till 240 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot generaltullstyrelsens

beräkning av tulluppbörden under innevarande budgetår. Med hänsyn

till det ovissa läget har ämbetsverket ansett intäkterna under nästa budgetår

böra upptagas till 230 miljoner kronor.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde -— i avvaktan på närmare

erfarenhet av importutvecklingen — inkomsttiteln tullmedel i riksstatsförslaget

för budgetåret 1947/48 få beräknas till 230 miljoner kronor.

Vissa skatter å omsättningen. Såsom tidigare nämnts har 1946 års riksdag

fattat beslut om avveckling av den allmänna omsättningsskatten med

vissa undantag från och med den 1 januari 1947. Omsättningsskatt skall dock

även efter nämnda dag utgå dels på varor, för vilka skärpt omsättningsskatt

gäller, dels ock vid försäljning eller import av personbilar samt tyngre motorcyklar

och sidvagnar till motorcyklar. Vid sin inkomstberäkning för nästa

budgetår har riksräkenskapsverket ur riksstaten uteslutit inkomsttiteln allmän

omsättningsskatt och beräknat titeln varuskatt provisoriskt så mycket

högre som antagits svara mot den kvarstående omsättningsskatten på vissa

varor.

I riksstaten för innevarande budgetår är varuskatten, varunder även

redovisas intäkten av pälsvaruskatten, upptagen till ett belopp av 75 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu skatteintäkten under denna rubrik för

inom riket tillverkade varor till i runt tal 75 miljoner kronor både för löpande

och nästa budgetår. Skatteintäkten för till riket införda varor har

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

för vartdera av nämnda budgetår av generaltullstyrelsen beräknats till 10

miljoner kronor. Mot dessa beräkningar har riksräkenskapsverket icke haft

något att erinra. Intäkten av skatten har följaktligen av riksräkenskapsverket

för innevarande budgetår beräknats till 85 miljoner kronor. För nästkommande

budgetår har emellertid riksräkenskapsverket av nyss anfört skäl

provisoriskt i förevarande inkomsttitel inberäknat även det belopp som

kan komma att inflyta i allmän omsättningsskatt, i följd varav ämbetsverket

föreslagit, att inkomsttiteln upptages till 100 miljoner kronor.

Trafikskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till

28 miljoner kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen — som emellertid samtidigt

anmäler sin avsikt att underställa Kungl. Maj:t frågan om skattens

eventuella avveckling — till i runt tal 29 miljoner kronor både för detta och

nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har beräknat intäkten för löpande

budgetår till samma belopp, 29 miljoner kronor. För budgetåret 1947/48 har

riksräkenskapsverket emellertid uppskattat intäkten av skatten till 30 miljoner

kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror förutser

riksräkenskapsverket, med stöd av livsmedelskommissionens och kontrollstyrelsens

beräkningar, skola inflyta med 12 miljoner kronor vid oförändrade

accissatser.

Skatten å kaffe har i gällande riksstat upptagits till 32 miljoner

kronor. Genom förordning, som trätt i kraft den 23 november 1946, har vidtagits

viss sänkning av skatten å kaffe. Generaltullstyrelsen har med iakttagande

av nämnda skattesänkning beräknat intäkten till omkring 23 miljoner

kronor för löpande budgetår och omkring 18 miljoner kronor för nästa

budgetår. Motsvarande beräkningar av statens livsmedelskommission sluta

å resp. 23,5 och 18,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för egen del

beräknat intäkten för budgetåret 1946/47 till 23 miljoner kronor och för budgetåret

1947/48 till 18 miljoner kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 320 miljoner

kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har framhållit, att den ökning

av omsättningen, som började då ransoneringen av tobaksvaror upphörde

i september 1945, under innevarande år fortsatt och ytterligare accentuerats.

Bolaget har, med hänsyn till utvecklingen av löneförhållandena på den

svenska arbetsmarknaden, utgått ifrån att konsumtionen skall fortsätta att

stiga. Det är enligt bolaget givetvis vanskligt att beräkna ökningens storlek,

särskilt som tiden efter ransoneringens upphörande är för kort för att ge tillräckliga

möjligheter till jämförelser. Under förutsättning av någorlunda oförändrade

konjunkturförhållanden samt oförändrade skattesatser och i stort

sett oförändrade genomsnittspriser beräknar bolaget intäkten av tobaksskatten

för budgetåret 1946/47 till 350 miljoner kronor och för nästa budgetår

till 370 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att inkomsttiteln

i riksstatförslaget upptages till 370 miljoner kronor.

Brännvinstillverkningsskatten, som i gällande riksstat upptagits

till 20 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med

samma belopp. För budgetåret 1947/48 har styrelsen beräknat intäkten till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

11

21 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke

haft något att erinra.

Omsättnings- och utskänkningss katten å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med ett belopp av 320

miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker har av kontrollstyrelsen beräknats komma att under budgetåret

1946/47 uppgå till 344 miljoner kronor. För nästa budgetår har styrelsen

närmast räknat med att spritdrycksförsäljningen blir av ungefär samma

storleksordning som den under löpande budgetår antagna. Styrelsen har

dock även kalkylerat med ett omslag till det sämre i det allmänna konjunkturläget.

Inkomsttiteln synes styrelsen tills vidare böra upptagas med ett

till 340 miljoner kronor avrundat belopp. Riksräkenskapsverket, som funnit

intäktsbeloppet för budgetåret 1946/47 kunna avjämnas uppåt till 350 miljoner

kronor, har — med fästat avseende å de allmänna förutsättningarna för

ämbetsverkets inkomstberäkning — föreslagit, att titeln i riksstatförslaget

skall upptagas till 360 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin har i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 25 miljoner kronor men torde enligt

av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar komma att ge en intäkt av 30

miljoner kronor. Med hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen har

styrelsen ansett inkomsterna för nästa budgetår böra tills vidare beräknas till

25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat inkomsterna för

budgetåret 1946/47 till 30 miljoner kronor, har ansett ifrågavarande inkomster

böra för nästa budgetår upptagas till samma belopp, 30 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten, som i gällande riksstat upptagits till 42 miljoner

kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 45 miljoner kronor.

För nästa budgetår har styrelsen uppskattat intäkten till 47 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat inkomsterna

av skatten för budgetåret 1946/47 till 45 miljoner kronor och för budgetåret

1947/48 till 47 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

inhämtade upplysningar skall intäkten av den statliga nöjesskatten,

som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 17 miljoner kronor,

kunna uppskattas till ej fullt 17 miljoner kronor för detta budgetår och till

obetydligt över 17 miljoner kronor för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket,

som beräknar uppbörden av skatten för innevarande budgetår till 17 miljoner

kronor, förslår alt inkomsttiteln för nästa budgetår upptages till 18 miljoner

kronor.

Utfallet under flertalet av de här behandlade omsättningsskattetitlarna för

den gångna delen av löpande budgetår betingas både av den lortgaende snabba

ökningen av de nominella inkomsterna och av den starka konsumtionsbenägenhet

som enligt vad tidigare framhållits under senare tid gjort sig gällande.

Riksräkenskapsverkets uppskattningar för nästa budgetår ansluta sig

merendels nära till det med stöd av hittills vunna erfarenheter beräknade inkomstutfallet

under innevarande budgetår.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Till prövning föreligger för närvarande ett förslag från livsmedelskommissionen

om förhöjning av margarinaccisen från 23 till 38 öre per kilogram.

I avbidan på ställningstagande till denna fråga synes riksräkenskapsverkets

beräkning av inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror få

preliminärt godtagas.

Icke heller beträffande övriga inkomsttitlar har jag funnit anledning frångå

ämbetsverkets uppskattningar.

Rusdrycksförsäljningsmedel. För innevarande budgetår äro under denna

inkomsttitel uppförda två undertitlar, den ena avseende överskott från partihandelsbolag

och den andra överskott från detaljhandelsbolag. För nästa

budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att i stället uppföras två självständiga

inkomsttitlar, benämnda Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

och Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag.

Inkomsterna av partihandelsbolag ha för innevarande budgetår

upptagits med 22 miljoner kronor. På grund av inträdd ökning av omsättningen

beräknas av vinst medlen från aktiebolaget vin- och spritcentralen,

efter viss nedskrivning av lagervärdena, till statsverket kunna inlevereras

omkring 23,5 miljoner kronor, däri inräknat räntor och amorteringar på de

under fonden för förlag till statsverket beviljade lånemedlen till anläggningskapital

för nya sulfitspritfabriker. Därjämte avses till statsverket kunna inlevereras

bolagets dispositionsfond 6 miljoner kronor och 3,5 miljoner kronor

av för beräknade skatter reserverade vinstmedel, varigenom vinstleveransen

skulle uppgå till 33 miljoner kronor.

För år 1947 har bolaget ansett nettovinsten efter avdrag för aktieutdelningen

böra beräknas till 24 miljoner kronor. Även om omsättningen får antagas

bliva i stort sett densamma som under år 1946, måste dock vinstmarginalen,

enligt vad bolaget framhåller, förväntas nedgå dels på grund av sänkta

utförsäljningspriser och ökade omkostnader, dels till följd av att lagren av

under förkrigstiden inköpta utländska viner, vilka tidigare tillfört bolaget

särskilda vinster, numera i det närmaste uttömts. Då slutligen i annuiteter å

de nya sulfitspritfabrikernas anläggningskapital beräknas inflyta 1 miljon

kronor, ha kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln

för budgetåret 1947/48 upptages till 25 miljoner kronor.

Inkomsterna av detalj handelsbolagen ha i riksstaten för löpande

budgetår upptagits med 27 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu

överskottet av systembolagens rörelse till 55 miljoner kronor. Av merinkomslen,

28 miljoner kronor, utgöra 19 miljoner kronor i anledning av uppbördsreformen

besparade skatteutgifter, vilka annars skulle belastat 1946 års rörelse.

Återstoden av merinkomsten har uppkommit som en följd av den under

år 1946 fortgående och sedan juli månad mycket starka ökningen av rusdrycksförsäljningen.

Under antagande att man under år 1947 har att räkna med stigande försäljning

jämfört med samma tid år 1946, beräknar kontrollstyrelsen, att intäkterna

skola mer än kompensera de ökade utgifter, som kunna förväntas

för löner och omkostnader samt för skatter, och beräknar intäkterna för bud
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

13

getåret 1947/48 till 40 miljoner kronor. Till denna beräkning har riksräkenskapsverket

anslutit sig.»

I propositionen nr 312 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Departementschefen har därvid anfört följande:

»I en den 16 maj 1947 till finansdepartementet inkommen skrivelse har

riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad

beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

för budgetåret 1947/48. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket

i likhet med tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya

uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom vissa andra inkomsttitlar.

Ämbetsverket framhåller, att varje beräkning av statsinkomsterna för

närvarande är förenad med stora svårigheter, särskilt med hänsyn till förslaget

om omläggning av den statliga direkta beskattningen, det nya källskattesystemet,

lönerörelserna på den allmänna marknaden och den för

statstjänstemännen beslutade löneregleringen, överhuvud taget bleve inkomstutvecklingen

i fortsättningen starkt beroende av den fortsatta prisutvecklingen.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen

av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som nu ifrågasatts av riksräkenskapsverket

och vederbörande myndigheter, framgå av det följande.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats till 1 750 miljoner

kronor. Vid förevarande förnyade beräkning av den preliminära skatten

anser sig riksräkenskapsverket böra bygga beräkningen på antagandet, att

man under åren 1946, 1947 och 1948 bör räkna med något högre stegringstal

för inkomstutvecklingen än som antogs vid riksräkenskapsverkets beräkning

i december 1946. Löneinkomsterna inom den privata sektorn av förvärvslivet

beräknas för år 1946 ha legat omkring 15 procent över 1945 års

nivå och löneinkomsterna under år 1947 antas komma att överstiga 1946

års nivå med omkring 13 procent. För år 1948 kalkylerar riksräkenskapsverket

nu alternativt med oförändrad lönenivå eller en stegring av lönenivån

med 5 resp. 10 procent. För statstjänstemännen och därmed i lönehänseende

jämförliga inkomsttagare skall vid beräkningen av skatteunderlaget hänsyn

tagas till den beslutade löneregleringen. Vidare förutsättes, att det genom

propositionen nr 212 framlagda skalteförslaget blir genomfört från och med

den 1 januari 1948. De nu verkställda beräkningarna ha lett fram till alternativa

belopp för den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet m. m.

av 1 869 miljoner kronor, 1 894 miljoner kronor och 1 920 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har vidare anfört, att under uppbördsstämman i mars

1947 kan beräknas ha influtit omkring 520 miljoner kronor och att utbetalningen

av kommunal inkomstskatt och kommunal fastighetsskatt utgjorde

under februari 1947 286 miljoner kronor. Vid en av verket med utgångspunkt

från dessa siffror verkställd kalkyl, varvid antagits en viss stegring av

uppbörden i anslutning till den inkomstutveckling, som förut nämnts, har

erhållits något högre belopp än de som framkommit vid de omförmälda al
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

ternativa beräkningarna. Riksräkenskapsverket, som uppskattat intäkterna

under inkomsttiteln till mellan 1 800 och 2 000 miljoner kronor, har förordat,

att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 900 miljoner kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt.

I statsverkspropositionen beräknades under titeln arvsskatt och gåvoskatt ett

belopp av 45 miljoner kronor. Enligt uppgift av generalpoststyrelsen har i

arvs- och gåvoskatt influtit under tiden juli 1946—april 1947 ett belopp av

i runt tal 46 miljoner kronor. Uppbörden för helt budgetår beräknar riksräkenskapsverket

komma att överstiga 50 miljoner kronor. Under förutsättning

att det framlagda skatteförslaget bifalles, torde till denna inkomst böra

läggas avkastningen av kvarlåtenskapsskatten. Denna bär för helt år beräknats

till 40 miljoner kronor men torde enligt riksräkenskapsverket, om förslaget

träder i kraft den 1 januari 1948, för nästa budgetår icke kunna beräknas

till högre belopp än 10 miljoner kronor. Med beaktande härav har

ämbetsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget upptages en inkomsttitel,

benämnd arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med

ett belopp av 60 miljoner kronor.

Inkomsttiteln lotte rivinstskatt har av riksräkenskapsverket i enlighet

med förslag av generalpoststyrelsen beräknats till 25 miljoner kronor

mot i statsverkspropositionen upptaget belopp av 20 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. har i riksstatsförslaget

upptagits till 45 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har uppskattat

denna inkomsttitel för nästa budgetår till 49 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har för sin del förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget

upptages till 50 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I statsverkspropositionen beräknades fordonsskatten

inflyta med 85 miljoner kronor och bensinskatten med 170 miljoner

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit att inkomsterna

å ifrågavarande titlar komme att i hög grad vara beroende av importmöjligheterna.

Åtgärder i importreglerande syfte kunde därför förväntas medföra

rubbningar i de gjorda beräkningarna. Generaltullstyrelsen har nu beräknat

uppbörden av bensinskatten hos tullverket till 115 miljoner kronor

och kontrollstyrelsen har beräknat uppbörden av bensinskatt i vad avser

inom riket tillverkad bensin till 19 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har

nu förordat, att bensinskatten för nästa budgetår upptages bil 160 miljoner

kronor.

T u 11 m e d e 1 beräknas för löpande budgetår inflyta med 250 miljoner

kronor. I statsverkspropositionen har inkomsttiteln upptagits till 230 miljoner

kronor. Med beaktande av de ogynnsamma verkningar å tulluppbörden

importförbudet komme att medföra har generaltullstyrelsen föreslagit en

sänkning av inkomsttiteln till 220 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har

biträtt detta förslag.

I statsverkspropositionen beräknades varuskatten till 100 miljoner

kronor. Därvid hade i inkomsttitein — utöver av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

i inkomst av varuskatt beräknade 85 miljoner kronor — pro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

15

visoriskt inräknats även det belopp, som kunde komma att inflyta i allmän

omsättningsskatt. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha nu beräknat

inkomsten av varuskatt för nästa budgetår till 79 miljoner kronor. I

propositionen nr 249 har Ivungl. Maj:t framlagt förslag till avveckling av

den allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon från den 1 juli 1947.

Med anledning av vad sålunda förekommit har riksräkenskapsverket förordat,

att inkomsttiteln varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till

90 miljoner kronor.

I trafikskatt har av riksräkenskapsverket, i enlighet med vad järnvägsstyrelsen

föreslagit, beräknats under nästa budgetår inflyta 28 miljoner

kronor mot i riksstatsförslaget upptagna 30 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen

har denna inkomsttitel beräknats till 12 miljoner kronor. Med

utgångspunkt från uppgifter, som lämnats av livsmedelskommissionen och

kontrollstyrelsen, har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln i det

slutliga riksstatsförslaget upptages till 14 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 18 miljoner kronor.

På grundval av uppgifter från generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen

har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln för nästa budgetår till

13 miljoner kronor, varvid riksräkenskapsverket förutsätter, att icke några

större avvikelser från nu rådande ransoneringsföreskrifter i avseende å kaffe

komme att ske under nästa budgetår.

I statsverkspropositionen har tobaksskatten upptagits till 370 miljoner

kronor. Under förutsättning att nu gällande genomsnittspriser och skattesatser

icke komma att undergå någon nämnvärd förändring har inkomsttiteln

för nästa budgetår av tobaksmonopolet beräknats till samma belopp.

Riksräkenskapsverket har biträtt denna beräkning.

Inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

beräknades i statsverkspropositionen till 360 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har nu föreslagit, att skatten skall upptagas till samma belopp.

Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 355 miljoner kronor, representerande

en ökning med 10 procent i förhållande till utfallet för budgetåret

1945/46. I betraktande härav har riksräkenskapsverket föreslagit, att

inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 370 miljoner kronor.

Maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker. I riksstatsförslaget

ha dessa inkomsttitlar uppförts med 47 resp. 14 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen

har beräknat intäkterna för nästa budgetår till 49 resp. 15 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del föreslagit, att inkomsttitlarna

i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 50 resp. 15 miljoner

kronor.»

I propositionen nr 312 har departementschefen vidare anfört följande:

»I det förslag till riksstat för budgetåret 1947/48, som framlades i statsverkspropositionen,

uppgingo utgifterna å driftbudgeten till 3 701 miljoner

kronor och de beräknade inkomsterna till 4 035 miljoner kronor. Enligt för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

slaget skulle man sålunda kunna räkna med ett budgetöverskott å 334 miljoner

kronor.

De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen, som nu framlagts

av riksräkenskapsverket, utmynna i förslag om uppräkningar av de

olika inkomsttitlarna på tillhopa 151 miljoner kronor. Förutom smärre höjningar

och sänkningar av vissa inkomsttitlar innebär den nya inkomstberäkningen,

att kalkylerade intäkten av preliminärskatt å inkomst och förmögenhet

höjts från 1 750 till 1 900 miljoner kronor, d. v. s. med 150 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har dock samtidigt understrukit svårigheterna att

— bland annat med hänsyn till verkningarna av källskattereformen och det

nya skalteförslaget ävensom löneregleringen för de statsanställda — beräkna

avkastningen under denna inkomsttitel för nästa budgetår. Ökningen i förhållande

till statsverkspropositionen beror på att riksräkenskapsverket nu

ansett sig böra räkna med en större stegring av inkomsterna från 1945 till

1946 och 1947 än vad tidigare antagits. Den nya kalkylen bygger på en stegring

av löneinkomsterna — med undantag för de statsanställda — från 1945

till 1946 med omkring 15 procent och från 1946 till 1947 med ytterligare

omkring 13 procent. Vad de statsanställda beträffar har verket tagit hänsyn

till den beslutade löneregleringen. För år 1948 har kalkylerats med alternativt

oförändrad lönenivå eller en stegring utöver 1947 års med 5 resp. 10

procent. Sistnämnda antaganden rörande inkomstutvecklingen under 1948

påverka dock icke beräkningarna i någon högre grad, enär under budgetåret

1947/48 endast två av de sex skatteuppbörderna komma att hänföra sig till

inkomsterna under 1948. Skillnaden i intäkter under budgetåret 1947/48

mellan ett alternativ med oförändrad lönenivå eller stegring med 5 procent

under 1948 utgör endast 25 miljoner kronor.

För egen del har jag icke funnit anledning frångå de av riksräkenskapsverket

gjorda beräkningarna rörande statsintäkterna under nästa budgetår.

I likhet med verket vill jag dock understryka den stora osäkerhet som för

närvarande måste vidlåda varje beräkning av de direkta statsskatterna. Den

uppräkning, som nu föreslagits, hänför sig som av det anförda framgår i huvudsak

till nya kalkyler rörande inkomstutvecklingen under 1946 och 1947

och intäkterna under denna titel komma endast i relativt ringa grad att vara

beroende av lönenivåns utveckling under nästa år. Utöver de ändringar i

förhållande till statsverkspropositionen, som förordats av riksräkenskapsverket,

har jag tidigare angivit vissa ändringar å driftbudgetens inkomstsida,

som äro föranledda av särskilda förslag till riksdagen.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i

riksstaten uppföras i enlighet med vad här anförts. Samtidigt därmed föreslår

jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten för den återstående delen av

år 1947 preliminärt uttages efter samma grunder som för första halvåret.

Vad beträffar den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära

skatten för senare hälften av budgetåret 1947/48, vill jag, med erinran om

vad i detta avseende anförts i proposition nr 212, förorda, att för fysiska

personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser skatten uttages med 100 procent

av grundbeloppet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

17

Såsom i riksdagens beslut om preliminärt uttagande av värnskatt för senare

hälften av budgetåret 1946/47 förutsatts torde värnskatt för förra hälften

av budgetåret 1947/48 böra utgå efter enahanda grunder som gälla för

preliminärt uttagande av värnskatt för först angivna tid. Förslag härom torde

jag få anmäla i annat sammanhang.

Driftbudgetens utgiftssida kan nu beräknas komma att utvisa en ökning

på sammanlagt 291 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

Huvudparten därav hänför sig, såsom närmare framgår av den redan

tidigare lämnade redogörelsen, till ökade kostnader för de kontanta barnbidragen,

ytterligare utgifter för rörligt tillägg till statsanställda m. fl. samt

ökning av anslagen för jordbruksregleringen och för importsubventioner.

Merinkomsterna utöver de i statsverkspropositionen beräknade ha vidare nu

uppskattats till 150 miljoner kronor. Budgetöverskottet, som i förslaget till

riksstat beräknades till 334 miljoner kronor, skulle i enlighet härmed komma

att nedgå till (333,7 + 149,9 — 291,4 =) 192,2 miljoner kronor.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj:t

i omförmälda proposition nr 312 föreslagit riksdagen att

i dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande

av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas

— ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret

1947/48 med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,

som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning,

samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,

som avses i samma moment b);

dels besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret

1947/48 med 100 procent av grundbeloppet.»

Vidare har Kungl. Maj:t i nyssnämnda proposition föreslagit riksdagen att

upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 enligt en vid

statsrådsprotokollet såsom Bihang A fogad specifikation, vilken överensstämmer

med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna

utom i vad angår inkomsterna å följande inkomsttitlar:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . . kronor 1 900 000 000

Arvslottsskatt'', gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt .... » 60 000 000

Lotterivinstskatt................................. » 25 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in......... » 50 000 000

Bensinskatt ..................................... » 160 000 000

Tullmedel ...................................... > 220 000 000

V a rusk att....................................... » 90 000 000

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 45. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Utskottet.

Trafikskatt ..................................... kronor 28 000 000

Accis margarin och vissa andra fettvaror .......... » 14 000 000

Skatt å kaffe.................................... » 13 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker . . » 370 000 000

Maltdrycksskatt ................................. » 50 000 000

Skatt å läskedrycker ............................ » 15 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 312 föreslagna

beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar innebära höjningar av följande inkomsttitlar,

nämligen preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. med 150

miljoner kronor, arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarldtenskapsskatt (vilken inkomsttitel

i statsverkspropositionen benämnts arvsskatt och gåvoskatt) med

15 miljoner kronor, lotterivinstskatt med 5 miljoner kronor, omsättnings- och

expeditionsståmplar m. m. med 5 miljoner kronor, accis å margarin och vissa

andra fettvaror med 2 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker med 10 miljoner kronor, maltdrycksskatt med 3 miljoner kronor

och skatt å läskedrycker med 1 miljon kronor, samt nedsättningar av

följande inkomsttitlar, nämligen bensinskatt med 10 miljoner kronor, tullmedel

med 10 miljoner kronor, varuskatt med 10 miljoner kronor, trafikskatt

med 2 miljoner kronor och skatt å kaffe med 5 miljoner kronor, eller

således — med frånräknande av nämnda nedsättningar — en sammanlagd

höjning av 154 miljoner kronor.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1947/48 beräknades utgifterna å driftbudgeten till 3 701 miljoner kronor

och inkomsterna till 4 035 miljoner kronor. Dessa beräkningar utvisade

sålunda ett budgetöverskott av 334 miljoner kronor. Den förevarande propositionen

utvisar i förhållande till statsverkspropositionen ökning av såväl

utgifter som inkomster. Utgifterna beräknas nämligen öka med 291 miljoner

kronor och inkomsterna med 150 miljoner kronor, varigenom budgetöverskottet

för ovannämnda budgetår skulle komma att nedgå till 192 miljoner

kronor. Den största inkomstökningen hänför sig till inkomsttiteln

preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m., vilken i statsverkspropositionen

upptagits till 1 750 miljoner kronor men i den föreliggande propositionen

till 1 900 miljoner kronor, ökningen av den preliminära skatten

beror därpå att vid den förnyade beräkningen räknats med en något större

stegring i inkomstutvecklingen för åren 1947 och 1948 än som antagits i

statsverkspropositionen.

Av såväl departementschefen som riksräkenskapsverket har framhållits

den stora osäkerhet, som för närvarande måste vidlåda varje beräkning av

de direkta statsskatterna. Utskottet vill för sin del starkt understryka detta.

I främsta rummet föranledes denna osäkerhet, såsom riksräkenskapsverket

jämväl framhållit, av det i propositionen nr 212 framlagda förslaget till omläggning

av den direkta statsbeskattningen samt det nya källskattesystemet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

19

lönerörelserna på arbetsmarknaden och den för statstjänstemännen beslutade

löneregleringen. Självfallet är också inkomstutvecklingen under den närmaste

tiden i hög grad beroende av den fortsatta prisutvecklingen. Vid beräkningarna

har förutsatts, att nämnda skatteförslag blivit genomfört från

och med den 1 januari 1948. Osäkerheten hos de gjorda inkomstberäkningarna

framgår särskilt därav att riksräkenskapsverket uppskattat intäkterna

under inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. till

mellan 1 800 och 2 000 miljoner kronor samt förordat titelns uppförande i

det slutliga riksstatsförslaget med 1 900 miljoner kronor.

Under utskottsbehandlingen av ifrågavarande ärende har jämväl uppkommit

en svårighet av annat slag. Såsom nyss nämnts har i den nu föreliggande

propositionen förutsatts, att det i propositionen nr 212 framlagda skatteförslaget

blivit genomfört från och med den 1 januari 1948 och sålunda kommer

att bliva gällande under den senare hälften av nästa budgetår. Propositionen

nr 212 är för närvarande under behandling inom utskottet. Det har

emellertid visat sig ogörligt för utskottet att avgiva betänkande i anledning

av sistnämnda proposition å sådan tid, att beslut i skattefrågan kan fattas

av riksdagen före ingången av nästa budgetår. På grund härav har utskottet

ställts inför det spörsmålet, huruvida i nuvarande läge möjlighet förefinnes

för riksdagen att före den 1 juli 1947 fastställa beräkningen av bevillningarna

för nästa budgetår.

Att det förhållandet skulle kunna inträffa att statsregleringens fastställande

icke av riksdagen medhunnes före det nya budgetårets ingång har ej förbisetts

vid tillkomsten av gällande grundlagsbestämmelser på ifrågavarande

område. I § 109 tredje stycket regeringsformen stadgades före år 1921 beslutad

ändring av detta lagrum, att »där så oförmodat skulle hända, att riksdag,

när den avslutas, icke hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämt

belopp sig åtagit, fortfare den förra statsregleringen och bevillningen

intill nästa riksdag». Härigenom gavs sålunda en föreskrift för det fall att

riksdagen skulle vara avslutad — exempelvis genom upplösning och förordnande

om nya val — utan att ha reglerat staten eller åtagit sig ny bevillning.

Sin nuvarande lydelse erhöll stadgandet i samband med budgetårets

omläggning att avse tiden den 1 juli—den 30 juni, vilken omläggning trädde

i kraft från och med den 1 juli 1923. Stadgandet omformulerades därvid på

följande sätt: »Där så oförmodat skulle hända, att riksdag före det nya statsregleringsårets

inträdande icke hade staten reglerat eller ny bevillning sig

åtagit, fortfare den förra statsregleringen och bevillningen, till dess ny statsreglering

och bevillning beslutats.» Denna omformulering, vilken beslöts år

1921, hade föreslagits av budge tårskommittén. Nämnda kommitté anförde

därvid bland annat, att, därest budgetåret skulle omfatta tiden den 1 juli—- den 30 juni, vore det icke otänkbart, att ett riksdagsbeslut om bevillningen

kunde bliva uppskjutet till början av juli månad, och i händelse detta skedde

skulle, även om ny bevillning antoges under juli månads början, med dåvarande

bestämmelser den gamla bevillningen komma att gälla ända till utgången

av det nya budgetåret, något som uppenbarligen borde förebyggas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Genom den ifrågavarande ändringen av § 109 tredje stycket avsåg kommittén

att giva en grundlagsföreskrift angående vad som i fråga om statsreglering

och bevillning skulle gälla under mellantiden mellan det tilländalupna

statsregleringsårets utgång och tidpunkten för riksdagens beslut om den nya

statsregleringen. Ändringen innebar, att den gamla statsregleringen och bevillningen

fortfarande skulle gälla under denna mellantid. Då emellertid en

automatisk förlängning av statsregleringen knappast kan praktiskt genomföras,

torde det kunna antagas, att meningen varit att i det i § 109 förutsatta

läget något slags provisorisk anordning skulle vidtagas.1

Det föreliggande spörsmålet har, såvitt för utskottet är känt, hittills icke

behövt lösas i praktiken. Frågan har således nu för första gången fått

aktualitet.

Även om det tidigare måhända kan ha varit tekniskt möjligt att finna en

provisorisk anordning för bevillningarnas fastställande för den mellantid, varom

här är fråga, synes detta, såvitt utskottet kan finna, numera vara ogörligt.

Det nya uppbördssystemet, som trätt i kraft den 1 januari 1947 och som innebär,

att löneavdrag för gäldande av preliminär skatt i många fall ske per

vecka, medför nämligen, att sådan skatt kommer att uttagas redan några få

dagar efter det nya budgetårets ingång. Visserligen skall jämlikt föreskrift

i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skatteuttagningsprocenten

för nästkommande budgetårs första hälft vara densamma

som motsvarande procenttal för det löpande budgetårets senare hälft. Någon

tvekan om skatteuttagningsprocentens storlek för första hälften av nästa budgetår

kan sålunda icke föreligga. Uttagningsprocenten måste givetvis dock

vara av riksdagen fastställd, innan skatten uttages. En möjlighet kunde

synas vara, att riksdagen nu skulle inskränka sig till att fatta beslut rörande

skatteuttagningsprocenten för första hälften av nästa budgetår. Detta torde

emellertid möta konstitutionella hinder. Enligt § 61 regeringsformen kan

riksdagen nämligen icke åtaga sig en bevillning för kortare tid än statsregleringsåret.

Å andra sidan bör riksdagen med hänsyn till det föreliggande

skatteförslaget ej heller åtaga sig bevillning för hela statsregleringsåret enligt

nu gällande grunder.

I detta läge har utskottet uppgivit tanken på att här söka finna en provisorisk

anordning för mellantiden intill dess riksdagen fattat beslut angående

skatteförslaget. Utskottet har i stället tagit under övervägande, huruvida

icke — trots den ifrågasatta omläggningen av statsbeskattningen — möjlighet

finnes att redan före nästa budgetårs ingång fastställa inkomstberäkningar

och uttagningsprocent för samma budgetår. En lämplig utväg synes

vara att nu fastställa inkomstberäkningar och uttagningsprocent för hela

budgetåret 1947/48 under den förutsättningen att någon ändring i skattesystemet

icke kommer att ske men med förbehåll för att riksdagen senare i

anledning av propositionen nr 212 kan komma att fastställa ändrade grunder

för vissa bevillningar. Detta innebär formellt, att riksdagen nu åtager

1 Jfr. prop. nr 254/1920 s. 4—8 samt Herlilz: Riksdagens finansmakt (i Sveriges riksdag del

12) s. 333—334 och Reulerskiöld: Sveriges grundlagar, del 1—2, s. 184.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

21

sig bevillning för hela budgetåret 1947/48 efter oförändrade grunder men

förbehåller sig att senare ersätta detta beslut med andra åtaganden, i vad avser

senare delen av budgetåret.

Vad beträffar inkomst- och förmögenhetsskatten föreslår sålunda utskottet

den anordningen, att skatteuttagningsprocenten fastställes med utgångspunkt

från nu gällande skattesystem för hela budgetåret men med förbehåll för att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 212 kan komma att fatta

beslut om ändrade grunder för den direkta statsbeskattningen. I sådant fall

skall senare under innevarande års riksdag bestämmas med vilket procenttal,

statlig skatt skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret

1947/48. Under angiven förutsättning kommer utskottet att senare avgiva

betänkande med förslag jämväl i denna del.

En sådan anordning möter så mycket mindre betänkligheter, som det

belopp vilket från den angivna utgångspunkten bör fastställas icke alltför

mycket skiljer sig från det som framkommer, om man lägger det nya skatteförslaget

till grund för beräkningarna. I den föreliggande propositionen har

föreslagits dels att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret

1947/48 med vissa angivna procenttal av grundbeloppet, dels ock

att statlig inkomstskatt — enligt det nya skatteförslaget — för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i

preliminär skatt för senare hälften av samma budgetår med visst procenttal

av grundbeloppet. Av riksräkenskapsverkets förslag till ny inkomstberäkning

framgår nämligen, att den i inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. ingående inkomst- och förmögenhetsskatten eller

däremot svarande skatteformer skulle under vissa angivna förutsättningar

för budgetåret 1947/48 med bibehållande av gällande skattesystem kunna

beräknas till 1 823 miljoner kronor och med tillämpning av det nya skatteförslaget,

vilket skulle komma att inverka på V3 av den ifrågavarande skatteuppbörden,

till 1 811 miljoner kronor. Skatteförslagets genomförande skulle

alltså enligt denna beräkning medföra en minskning av denna inkomsttitel

med endast 12 miljoner kronor. Inkomsttitelns rubricering blir vidare densamma

vare sig det nya skattesystemet genomföres eller ej.

Vad angår arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt har i propositionen

nr 312 en för dessa skatter gemensam inkomsttitel upptagits till ett

belopp av 60 miljoner kronor. Härav utgör kvarlåtenskapsskatten 10 miljoner

kronor. I nuvarande läge kan vid inkomstberäkningen hänsyn icke tagas

till kvarlåtenskapsskatten. Utskottet föreslår fördenskull, att nu under titeln

»arvsskatt och gåvoskatt» upptages 50 miljoner kronor.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot de i propositionen nr 312 gjorda

inkomstberäkningarna. Utskottet tillstyrker sålunda även Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen framlagda förslag, att skogsvårdsavgiftema för år

1947 utgå med det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet

1,5 promille.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 312 framlagda förslag angående skatteprocenten

besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande

av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas — ingå

i preliminär skatt för budgetåret 1947/48 med 150 procent

av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom.

a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av

grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment

b) , dock att, därest riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Majrts proposition nr 212 skulle fatta beslut om ändrade

grunder för den direkta statsbeskattningen, senare under innevarande

års riksdag skall bestämmas med vilket procenttal

statlig skatt skall ingå i preliminär skatt för senare hälften

av budgetåret 1947/48;

B) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majrts i statsverkspropositionen

framlagda förslag, besluta, att skogsvårdsavgift

skall för år 1947 utgå med en och en halv promille;

samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1947/48 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. .. 1 900 000 000

Krigskonjunkturskatt ....... 10 000 000

Kupongskatt............... 5 500 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

............... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ......... 4 500 000

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter 200 000

Arvsskatt och gåvoskatt .... 50 000 000

Lotterivinstskatt............ 25 000 000

Omsättnings- och expeditions
stämplar

m. m. .......... 50 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............. 85 000 000

Bensinskatt................ 160 000 000

Kronor

2 046 200 000

245 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

23

Kronor Kronor

Tullar och acciser:

Tullmedel ................ 220 000 000

Varuskatt ................. 90 000 000

Trafikskatt ................ 28 000 000

Accis å silke .............. 5 000 000

Accis å margarin och vissa

andra fettvaror .......... 14 000 000

Skatt å kaffe.............. 13 000 000

Tobaksskatt .............. 370 000 000

Brännvinstillverkningsskatt . . 21 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag ........ 25 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag ...... 45 000 000

Omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker...... 370 000 000

Omsättnings- och utskänknings
skatt

å vin .............. 30 000 000

Maltdrycksskatt ............ 50 000 000

Skatt å läskedrycker........ 15 000 000

Statlig nöjesskatt .......... 18 000 000

Postverket (överskott) ........ 30 000 000

1 314 000 000

Stockholm den 17 juni 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark,

Velander, Sjödahl, Ekman, Frans Ericson, Wehtje, Robert Berg och Näsgård

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Olsson

i Gävle, Sundström i Skövde, Andersson i Dunker, Kristensson och

Bladh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:440 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om preliminärt uttagande av värnskatt för förra hälften av budgetår a1 i texten