Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1955
1947-07-04 · 39 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 27 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1947:52, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1955
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
1
Nr 52.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
uppbördsförordningen den 31 december 1955 (nr 896),
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 16 maj 1947 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 311, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945
(nr 896);
2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
3) lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den 28 september
1928 (nr 377) om skogsaccis; samt
4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379).
Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.
Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet upptagit
de under motionstiden vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet
hänvisade likalydande motionerna I: 194 av herr Ljungdahl och
II: 235 av herr Pehrsson-Bramstorp, vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta, att i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen
uttrycklig bestämmelse införes, som klart utsäger, att vid beräkning
av normalinkomsten jämkning skall få företagas i alla sådana fall,
då genomsnittsinkomsten för åren 1942—1944 icke kan anses såsom normal
på grund av att inkomsterna påverkats av förändringar i dold reserv i
varulager samt på grund av att avskrivningar å inventarier och byggnader
företagits i större eller mindre omfattning än som med hänsyn till inventariernas
och byggnadernas varaktighetstid kan anses såsom normalt ävensom
på grund av ätt vinstreglerande åtgärder i övrigt företagits i större eller
mindre omfattning än normalt,
att punkt 4 a) måtte ändras därhän, att återvinning av belopp, varmed
fordran tidigare nedskrivits, icke skall vid inkomstökning medföra undantag
från den allmänna skatteeftergiften, därest ifrågavarande återvinning
icke varit större än i genomsnitt för åren 1942—1944,
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 52.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
att bestämmelsen i punkt 4 b) icke skall innefatta tillgångar avsedda för
omsättning eller förbrukning i rörelse samt att vid bedömande av huruvida
skattepliktig inkomstökning skall anses föreligga med hänsyn till variation
i avskrivningar å tillgångar för stadigvarande bruk jämförelsen icke skall
avse genomsnittliga avskrivningarna, under åren 1942—1944 utan belopp,
som kan anses såsom normalt med hänsyn till ifrågavarande tillgångars ekonomiska
varaktighetstid.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 235.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda författningsförslagen
tillåter sig utskottet hänvisa ill det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor
i propositionen, nämligen:
Ändringar i uppbördsförordningen i anledning av ikraftträdandet av nya
lagen om folkpensionering, m. m., s. 32.
Ändringar i uppbördsförordningen i anledning av nya förordningen om
skogsvårdsavgift, s. 33.
Ändringar i uppbördsförordningen, föranledda av proposition nr 212/1947
med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen, m. m., s. 33—37.
Vissa andra ändringar i uppbördsförordningen, s. 38—43.
Vissa ändringar i kommunalskattelagen och lägen om skogsaccis, s. 43.
Ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående skogssakkunniga
m. m., s. 43—48.
Fråga om viss ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående
löneuppgifter m. m., s. 49—52.
Ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående ersättning åt
i 126 § 2 mom. samma förordning omförmäld ledamot av kammarrätten, s.
53 och 54. » ^||
I nu förevarande motioner har bland annat anförts följande.
I motionen 11:520 vid 1946 års riksdag hade yrkats, att vid beräkning av
skattepliktig inkomstökning enligt uppbördsförordningens övergångsbestämmelser
i stort sett samma justeringar skulle få göras som vid beräkning av
merinkomsten enligt krigskonjunkturskatteförordningen. Av bevillningsutskottets
betänkande nr 40/1946 framginge, att utskottet i stort sett icke godtagit
de i motionen framförda synpunkterna. Utskottet hade sålunda uttalat,
att jämkning av den s. k. normalinkomsten i regel endast skulle få göras, då
genomsnittsinkomsten för åren 1942—1944 blivit onormalt låg på grund av
minskad omsättning. Däremot skulle i regel jämkning icke få äga ram, därför
att genomsnittsinkomsten under åren 1942—1944 avveke från tidigare
gängse normalinkomst av annan anledning, exempelvis emedan under nämnda
år nedskrivning eller avskrivning å tillgångar eller avsättning till pensionseller
personalstiftelse skett eller andra vinstreglerande åtgärder vidtagis i
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
3
annan omfattning än som tidigare varit vanligt. För den händelse att sålunda
bildade dolda reserver framkommit eller belopp, varmed fordringar nedskrivits,
återvunnits under år 1945 eller 1946, skulle emellertid enligt utskottets
uttalande jämkning uppåt av normalinkomsten få göras, under förutsättning
även att ifrågavarande vinstreglerande åtgärder under åren 1942—1944
varit i genomsnitt av större omfattning än under närmast föregående år.
Av utskottsbetänkandet framginge vidare, att inkomstökning, som motsvarades
av belopp, varmed dold reserv i varulager bildats med lägre belopp
under åren 1945 och 1946 än i genomsnitt under åren 1942—1944, skulle vara
att betrakta såsom en sådan vinstreglerande åtgärd, vilken skulle föranleda
undantag från skatteeftergiften. Ur skälighets- och rättvisesynpunkt måste
denna utskottets inställning vara alldeles förkastlig. Den komme nämligen
att innebära ett missgynnande av sådana företag, som under åren 1942—1944
företagit stora nedskrivningar å varulager, i förhållande till sådana skattskyldiga,
som under dessa år bibehållit den dolda reserven i varulagret oförändrad
eller kanske rent av under dessa år minskat den dolda reserven. En
nybildning av dold reserv i varulager kunde under inga förhållanden anses
såsom en normal kostnad i ett'' företag. Med hänsyn härtill borde rimligtvis
jämkning av normalinkomsten alltid få medgivas, då under åren 1942—-1944
dold reserv nybildats i varulager. Vidare måste det anses orimligt, att ett företag,
som under övergångsåren 1945 och 1946 bibehölle dold reserv i varulager
oförändrad, skulle påföras skatt av den anledningen, att nybildning av
dold reserv ägt rum under åren 1942—1944.
Med hänsyn till att aktiebolag och ekonomiska föreningar m. fl. skattskyldiga
erhållit rätt till s. k. fri avskrivning behövde numera författningsenligt
kostnaden för inventarietillgångar icke fördelas med årligen lika stora
avdrag under den beräknade varaktighetstiden. I följd härav borde jämkning
av normalinkomsten medgivas även då avskrivningarna å inventarier under
jämförelseåren avvikit från vad som kunde anses normalt med hänsyn till
ifrågavarande tillgångars varaktighetstid.
En jämkning av normalinkomsten borde också rimligtvis få göras i ett
sådant fall, då genomsnittsinkomsten för åren 1942—1944 nedgått under vad
som varit normal inkomst under närmast föregående år på grund av att ett
företag medgivits avdrag för överpris å byggnader eller inventarier.
En tillämpning av övergångsbestämmelserna på sätt utskottet föreslagit
skulle enligt motionärernas mening ofta leda till rent absurda resultat.
Ett företag, som under åren 1942—1944 nybildat dold reserv i varulager i
större utsträckning än under närmast föregående år, hade sålunda vid beräkning
av skattepliktig inkomstökning rätt till jämkning uppåt av genomsnittsinkomsten
med belopp, varmed den dolda reserven i genomsnitt ökats
under åren 1942—1944 utöver den genomsnittliga reservbildningen närmast
föregående år, under förutsättning att den dolda reserven minskats under
övergångsåren. Ett annat företag, som även nybildat dold reserv i varulagret
under åren 1912—1944 men som under övergångsåren antingen ökat den
dolda reserven i mindre omfattning än under ovannämnda jämförelseår eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
bibehållit den oförändrad, ägde icke rätt till jämkning av genomsnittsinkomsten.
Därtill komme, att uppkommen inkomstökning, som svarade mot
belopp, varmed den dolda reserven under övergångsåren ökats i mindre omfattning
än vad som skulle anses normalt, skulle beskattas, även om inkomstökningen
helt kunde förklaras med ökad omsättning. Den paradoxala tilllämpning,
vartill utskottets inställning ledde, framginge bäst därav, att i det
sistberörda fallet beskattning av inkomstökning — i den mån den motsvarades
av genomsnittlig ökning av dold varulagerreserv under åren 1942—1944
— kunnat helt undgås genom minskning av den dolda reserven.
Vad nyss anförts gåve vid handen att jämkning av genomsnittsinkomsten
på grund av nybildning av dold reserv under åren 1942—1944 rimligtvis alltid
borde medgivas.
Den formulering punkt 4 b) av övergångsbestämmelserna erhållit måste
vara ägnad att giva anledning till uppenbara missförstånd om hur ifrågavarande
bestämmelser skulle tolkas. I allmänhet torde sålunda den uppfattningen
vara rådande, att varulagret under ett år skulle anses hava nedskrivits
i samma omfattning som under närmast föregående år, därest under
förstnämnda år den dolda reserven i varulagret bibehållits oförändrad. Skulle
stadgandet hava den vidsträcktare innebörd som utskottet angivit, nämligen
att med nedskrivning i samma omfattning som under åren 1942—1944
skulle förstås, att den dolda reserven under övergångsåren ökats med lika
stort belopp som i genomsnitt under åren 1942—1944, borde stadgandet i
vad det avsåge värdering av varulagret hava fått exempelvis följande formulering:
»Har under åren 1945 eller 1946 nybildning av dold reserv i varulager
skett med lägre belopp än i genomsnitt under åren 1942—1944, skall häremot
svarande inkomstökning undantagas från skatteeftergift.»
En annan punkt i övergångsbestämmelserna, som syntes mindre tillfredsställande,
vore stadgandet i punkt 4 a) att återvinning av belopp varmed
fordran tidigare nedskrivits alltid skulle tagas till beskattning, så snart inkomstökning
förelåge. Enär det i ett affärsföretag vore en normal företeelse,
att belopp å nedskrivna fordringar återvunnes, hade det varit befogat att vid
bestämmande av skattepliktig inkomstökning enligt ifrågavarande punkt
återvinning av nedskrivna fordringar under övergångsåren endast skulle tagas
till beskattning för det fall att denna återvinning varit större än i genomsnitt
för åren 1942—1944.
Vad ovan sagts angående sådana fall, då vid beräkning av normalinkomsten
i förvärvskällan rörelse jämkning av genomsnittsinkomsten för åren 1942—
1944 vore befogad, förutsattes skola tillämpas även i fråga om övriga förvärvskällor.
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
5
Utskottets yttrande.
Enligt punkt 1 av övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen den
31 december 1945 (nr 896), sådana dessa bestämmelser lyda enligt förordningen
den 29 juni 1946, nr 472, efterskänkes normalt skatt för inkomst och
förmögenhet på grund av 1946 års taxering med viss begränsning och på
grund av 1947 års taxering helt. Emellertid uttages i vissa fall skatt för inkomstökning
under åren 1945 och 1946 (eller motsvarande räkenskapsår).
Skattepliktig inkomstökning föreligger i dylika fall om den sammanräknade
nettoinkomsten (de sammanlagda nettointäkterna av olika förvärvskällor efter
avdrag för underskott å förvärvskälla) under år 1945 eller 1946 med
minst 1 000 kronor överstiger medeltalet av de sammanräknade nettoinkomsterna
under åren 1942—1944 eller motsvarande räkenskapsår. Därest
detta medeltal uppenbarligen icke motsvarar den normala inkomsten, skall
skälig jämkning av beloppet ske.
Enligt punkt 4 a) av ovannämnda övergångsbestämmelser beskattas sålunda
inkomstökning, som motsvaras av en genom tidigare nedskrivning bildad,
under beskattningsåret framkommen dold reserv i lager av tillgångar,
avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, eller i rättighet till leverans
av dylika tillgångar enligt ej fullgjort köpekontrakt eller i tillgångar för
stadigvarande bruk eller som motsvaras av återvinning av belopp, varmed
fordran tidigare nedskrivits.
Vidare beskattas enligt punkt 4 b) av samma övergångsbestämmelser inkomstökning,
som sammanhänger med att den skattskyldige vid taxering för
inkomst under år 1945 eller 1946 eller motsvarande räkenskapsår åtnjutit
avdrag för nedskrivning eller avskrivning å tillgångar eller för avsättning till
pensions- eller personalstiftelse eller för andra utgifter av vinstreglerande
verkan med mindre belopp än som i genomsnitt skett vid taxeringarna för inkomst
under åren 1942—1944 eller motsvarande räkenskapsår.
Bevillningsutskottet har i betänkande nr 40 år 1946 uttalat, att jämkning
av medeltalet av de sammanräknade nettoinkomsterna under åren 1942—
1944 torde kunna ske om detta belopp till följd av ändrad omsättning i rörelse
eller annan förvärvskälla avveke från vad som vore att anse såsom
normal inkomst. Däremot borde i regel jämkning icke äga rum därför att
genomsnittsinkomsten under åren 1942—1944 avveke från tidigare gängse
normal inkomst av annan anledning än nyss sagts, exempelvis emedan under
nämnda år nedskrivning eller avskrivning å tillgångar eller avsättning till
pensions- eller personalstiftelse skett eller andra vinstreglerande åtgärder vidtagits
i annan omfattning än som tidigare varit vanligt.
I ett särskilt fall torde emellertid, enligt vad utskottet vidare uttalat, jämkning
böra ske i medeltalet av de sammanräknade nettoinkomsterna under
åren 1942—1944, även om avvikelsen mellan nämnda belopp och vad som vore
att betrakta såsom normal inkomst föranletts av annat förhållande än ändring
i omsättning i rörelse eller annan förvärvskälla. Hade genomsnittsinkomsten
under de nämnda åren nedgått under belopp, som motsvarade den
6
Bevillningsutskottets betänkande nr -52.
Utskottet.
normala inkomsten, på grund därav att under dessa år eller något av dem
större nedskrivning eller avskrivning å tillgångar för omsättning eller förbrukning
i rörelse eller å rättighet till leverans av dylika tillgångar enligt ej
fullgjort köpekontrakt eller å tillgångar för stadigvarande bruk ägt rum än
normalt brukat ske, och hade sålunda bildad dold reserv framkommit under
år 1945 eller 1946, syntes det skäligt att jämkning uppåt av genomsnittsinkomsten
skedde, så att den motsvarade den normala inkomsten. Dylik jämkning
syntes också böra ske i det fall, att inkomsten under åren 1942—1944
nedgått under normal nivå på grund av mera betydande nedskrivning av fordringar
och det belopp, varmed fordringarna sålunda nedskrivits, helt eller
delvis återvunnits under år 1945 eller 1946. Skulle i nyssnämnda fall jämkning
icke medgivas, komme den skattskyldige att drabbas av skatt för merinkomst
icke blott för belopp, som motsvarade den framkomna dolda reserven
eller återvinningen av belopp, varmed fordran nedskrivits, utan även
för belopp, varmed den ifrågavarande genomsnittsinkomsten understege den
normala inkomsten.
Vad utskottet sålunda uttalat föranledde ingen erinran från riksdagens
sida.
Enligt den i propositionen nr 311 föreslagna ändrade lydelsen av punkt 6
av förenämnda övergångsbestämmelser skall för inkomstökning utgå de
skatter, vilka ingå i preliminär skatt för inkomst under år 1947.
I motioner vid 1946 års riksdag yrkades, att jämkning av genomsnittsinkomsten
under åren 1942—1944 vid beräkning av inkomstökning enligt övergångsbestämmelserna
till uppbördsförordningen skulle medgivas i större utsträckning
än som föreslagits i proposition till samma års riksdag. Motionerna
föranledde icke annan åtgärd än att riksdagen godkände bevillningsutskottets
förslag att jämkning av berörda genomsnittsinkomst finge ske —
utom i fall då nämnda inkomst avveke från normalinkomsten till följd avändrad
omsättning i rörelse eller annan förvärvskälla — i förut omförmälda
fall då sådan avvikelse förelåge på grund därav att under åren 1942—1944
större nedskrivning eller avskrivning å tillgångar ägt rum än normalt brukat
ske och sålunda bildad dold reserv framkommit under år 1945 eller
1946. Utskottet finner därför icke skäl att i anledning av nu föreliggande motioner
förorda ändring i gällande regler angående jämkning av genomsnittsinkomsten
under åren 1942—1944. Utskottet finner ej heller rätten till jämkning
böra utvidgas till att avse även justering av avskrivningar under åren
1942—1944 å tillgångar för stadigvarande bruk. Jämväl i övrigt böra motionerna
icke föranleda ändring i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen.
Skulle stadgandet i punkt 4 b) av övergångsbestämmelserna icke
avse minskad nedskrivning å tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning
i rörelse, skulle möjligheten att förhindra skatteeftergift i fall, då sådan
icke skäligen bör ifrågakomma, på ett otillfredsställande sätt begränsas.
Vidare torde det icke vara tillräckligt motiverat att beskatta inkomstökning,
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
7
som motsvaras av återvinning av belopp varmed fordran tidigare nedskrivits,
endast i den mån återvinningen år 1945 eller 1946 är större än i genomsnitt
under åren 1942—1944.
Däremot torde i visst avseende förtydligande böra ske av det förut återgivna
uttalandet av 1946 års bevillningsutskott rörande möjligheten att erhålla
jämkning, då under åren 1942—1944 nybildad dold reserv framkommit
under år 1945 eller 1946. Såsom i de föreliggande motionerna framhållits
skulle det vara otillfredsställande om en skattskyldig, som under åren 1942—
1944 nybildat dold reserv i större utsträckning än tidigare skett och som
under år 1945 eller 1946 framtagit den sålunda bildade reserven ehuru han
icke varit nödgad därtill, skulle kunna erhålla jämkning av genomsnittsinkomsten
under åren 1942—1944, under det att en skattskyldig, som likaledes
under sistnämnda år nybildat dold reserv i större omfattning än under
föregående år men som under år 1945 eller 1946 ökat den dolda reserven
i mindre omfattning än under åren 1942—1944 eller bibehållit den oförändrad,
icke skulle äga rätt till sådan jämkning.
Emellertid torde 1946 års bevillningsutskott hava avsett att jämkning i
förenämnda särskilda fall skulle kunna ifrågakomma endast då den dolda
reserven framkommit icke genom den skattskyldiges åtgörande utan därför
att den skattskyldige saknat tillräckligt avskrivningsunderlag för att bibehålla
reserven i dess tidigare omfattning. Därest åt utskottets uttalande gives
en sådan tolkning, undvikes det otillfredsställande resultat som skulle uppkomma
därest uttalandet skulle hava den innebörd som i motionerna förutsattes.
Utskottet finner därför att ifrågavarande uttalande av 1946 års bevillningsutskott
bör tolkas på sätt utskottet nu angivit.
I anledning av vad i motionerna anförts rörande tolkningen av stadgandet
i punkt 4 b) av övergångsbestämmelserna, såvitt angår nedskrivning å varulager,
vill utskottet förklara att nämnda stadgande bör tolkas så att inkomstökning
beskattas därest nybildning av dold reserv under år 1945 eller 1946
skett med mindre belopp än i genomsnitt under åren 1942—1944.
Enligt propositionen skall för inkomstökning, som avses i övergångsbestämmelserna
till uppbördsförordningen, utgå de skatter, som ingå i preliminär
skatt för inkomst under år 1947. Då med skatt i nämnda förordning
förstås jämväl pensionsavgifter enligt lagen om folkpensionering, skulle för
inkomstökning uttagas även sådana avgifter. Emellertid har pensionsavgift
vid 1946 års taxering utgått i förhållande till hela det taxerade beloppet, alltså
även för inkomstökning. Enligt 2 § lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående
införande av nya lagen om folkpensionering skall pensionsavgift icke
påföras för år 1947 (på grund av 1947 års taxering).
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet pensionsavgifter enligt
lagen om folkpensionering icke böra utgå för inkomstökning varom här
är fråga. Utskottet föreslår att punkt 6 av övergångsbestämmelserna ändras
i överensstämmelse härmed.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
I propositionen har föreslagits att lagen om ändring i kommunalskattelagen
skall träda i kraft den 1 januari 1948. I fråga om skogsvårdsavgift för
virke, som eftertaxerats till skogsaccis för år 1946 eller tidigare år, skola
äldre bestämmelser fortfarande gälla.
Enligt den föreslagna lydelsen av ifrågavarande bestämmelser kommer
skattskyldig icke i åtnjutande av avdrag för sådan skogsvårdsavgift på grund
av 1946 eller tidigare års taxeringar, som erlagts under räkenskapsår för
vilket taxering sker efter den 1 januari 1948. Detta är icke tillfredsställande.
Utskottet förordar därför sådan ändring i berörda stadganden att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla även i fråga om skogsvårdsavgift för
virke, som taxerats till skogsaccis för år 1946 eller tidigare år.
I propositionen har förordats att de föreslagna ändrade bestämmelserna i
taxeringsförordningen samt vissa av de föreslagna ändrade bestämmelserna
i uppbördsförordningen skola träda i kraft den 1 juli 1947. Enär riksdagens
beslut i förevarande avseenden icke kan beräknas föreligga förrän i början
av juli månad, torde ifrågavarande bestämmelser böra träda i kraft dagen
efter den då vederbörlig förordning enligt därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.
Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder icke erinran från utskottets
sida.
Utskottets förslag till författningstext överensstämmer med den i propositionen
föreslagna författningstexten med det undantag, att punkt 6 av övergångsbestämmelserna
till uppbördsförordningen samt bestämmelserna om
ikraftträdande av förordningen om ändring i uppbördsförordningen, lagen
om ändring i kommunalskattelagen ävensom förordningen om ändring i
taxeringsförordningen skola hava den lydelse som nedan under rubriken »Av
utskottet föreslagen lydelse» angives.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, nr 311, icke kunnat oförändrad bifallas,
för sin del antaga följande under rubriken »Av utskottet
föreslagen lydelse» upptagna
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
9
1) Förslag
till
förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december
1945 (nr 896).
Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 10 §, 12—15 §§, 18 § 1 mom., 24—26
§§, 30 §, 31 §, 33—35 §§, 38 §, 41 §, 42 §, 46 § 2 mom., 53 § 1 mom., 56 §
1 och 2 mom., 61 § 3 mom., 77 §, 81 §, 88 §, 89 § 1—3 mom. och 90 §
uppbördsförordningen den 31 december 1945, övergångsbestämmelserna till
nämnda förordning samt anvisningarna till 46 och 53 §§ samma förordning1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:
1 §. 1 §•
Med skatt förstås i denna förordning,
där icke annat angives, statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt, särskild
skatt d förmögenhet, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, allmän kommunalskatt,
landstingsmedel, tingshusmedel,
skogsaccis, skogsvårdsavgifter,
pensionsavgifter enligt lagen om
folkpensionering, olycksfallsförsäkringsavgifter,
som avses i § 1 förordningen
den 31 mars 1922 angående
uppbörd av avgifter för försäkringar
i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen
om försäkring för olycksfall i arbete,
ävensom annuiteter å avdikningslån
och å förskott för avlösning av
frälseräntor.
Med skatt förstås i denna förordning,
där icke annat angives, statlig
inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
allmän kommunalskatt, landstingsmedel,
tingshusmedel, skogsaccis,
skogsvårdsavgifter, pensionsavgifter
enligt lagen om folkpensionering,
oHycksfallsförsäkringsavgifter,
som avses i § 1 förordningen den 31
mars 1922 angående uppbörd av avgifter
för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring
för olycksfall i arbete, ävensom
annuiteter å avdikningslån och
å förskott för avlösning av frälseräntor.
Kungl. Maj.t md, om särskilda omständigheter
därtill föranleda, föreskriva
att i samband med uppbörden
av skatt md uppbäras jämväl annan
avgift än sddan, som enligt bestämmelserna
i första stycket är att anse
sdsom skatt. Har dylik föreskrift med
-
1 Senaste lydelse av 1 §, SO §, 42 §, 61 § 3 mom., 89 § 2 mom. och övergångsbestämmelserna
se 1946:472 samt av 10 §, 46 § 2 mom. och 06 § 1 och 2 mom. se 1946:768.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:
delats skall, där icke annat angivits,
vad i denna förordning stadgas angående
skatt äga motsvarande tilllåmpning
beträffande avgift som med
föreskriften avses.
2 §•
1 mom. Där beteckningar, som
användas i kommunalskattelagen,
förordningen om statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt eller taxeringsförordningen,
begagnas i denna förordning,
hava de, såvida ej annat angives
eller av sammanhanget framgår,
samma innebörd som i nämnda författningar.
2 mom. I denna förordning förstås
med
slutlig skatt: utskylder, vilka
debiteras på grund av sådan taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
särskild skatt å förmögenhet,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt och skogsaccis,
varom beskattningsnämnd fattat
beslut senast den 10 oktober under
taxeringsåret, utskylder, vilka debiteras
på grund av sådan taxering av
fastighet, varom beslut fattats av taxeringsnämnd
eller fastighetsprövningsnämnd,
ävensom i 1 § omförmälda avgifter
och annuiteter, vilka debiteras
i sammanhang med nämnda utskylder;
preliminär
skatt:---
från slutlig skatt;
tillkommande skatt: fastighetsskatt,
som debiteras på grund
av beslut vilket fattats av prövningsnämnd
eller av kammarrätten eller
Kungl. Maj:t, samt annan skatt än
fastighetskatt, som debiteras på
grund av beslut vilket fattats av pröv
-
2 §.
1 mom. Där beteckningar, som
användas i kommunalskattelagen, förordningen
om statlig inkomstskatt,
förordningen om statlig förmögenhetsskatt
eller taxeringsförordningen, begagnas
i denna förordning, hava de,
såvida ej annat angives eller av sammanhanget
framgår, samma innebörd
som i nämnda författningar.
2 mom. I denna förordning förstås
med
slutlig skatt: utskylder, vilka
debiteras på grund av sådan taxering
till statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt
och skogsaccis, varom beskattningsnämnd
fattat beslut senast den
10 oktober under taxeringsåret, skogsvårdsavgifter
och andra utskylder, vilka
debiteras på grund av sådan taxering
av fastighet, varom beslut fattats
av taxeringsnämnd eller fastighetsprövningsnämnd,
ävensom andra i
1 § omförmälda avgifter och annuiteter,
vilka debiteras i sammanhang
med nämnda utskylder;
preliminär skatt:---
från slutlig skatt;
tillkommande skatt: dels
fastighetsskatt och skogsvårdsavgifter,
som debiteras på grund av sådant
beslut rörande taxering vilket fattats
av prövningsnämnd eller av kammarrätten
eller Kungl. Maj:t, dels annan
skatt än fastighetsskatt och
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
11
Nuvarande lydelse:
ningsnämnd senare än den 10 oktober
under taxeringsåret eller av kammarrätten
eller Kungl. Maj:t;
inkomstår: det---stad
kronokamrerare.
3 §•
Preliminär skatt skall, i den omfattning
nedan närmare angives, erläggas
med avseende å följande slag av skatter
nämligen statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
särskild skatt å förmögenhet,
allmän kommunalskatt,
landstingsmedel, tingshusmedel och
pensionsavgifter, dock att fastighetsskatt
icke skall erläggas preliminärt.
Det belopp, som skattskyldig skall betala
i form av preliminär skatt, skall
så nära som möjligt motsvara beloppet
av de utskylder och den pensionsavgift,
vilka kunna antagas bliva påförda
den skattskyldige efter verkställd
årlig taxering för den inkomst
och förmögenhet, varom fråga är.
Preliminär skatt skall utgå för inkomst
och förmögenhet, varför skattskyldighet
föreligger jämlikt kommunalskattelagen,
förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt
samt förordningen om särskild skatt
ä förmögenhet.
Av utskottet föreslagen lydelse:
skogsvårdsavgifter, som debiteras på
grund av sådant beslut rörande taxering
vilket fattats av prövningsnämnd
senare än den 10 oktober under taxeringsåret
eller av kammarrätten eller
Kungl. Maj:t, dels skatt, som påföres
på grund av eftertaxering, dels ock
skatt, som skall erläggas på grund av
sådant beslut rörande ändrad debitering
av kvarstående skatt, vilket fattats
av lokal skattemyndighet eller
länsstyrelse efter utgången av den
första av de uppbördsterminer, varunder
den kvarstående skatten skall
erläggas, eller av kammarrätten eller
Kungl. Maj:t;
inkomstår: det---stad
kronokamrerare.
3 §.
Preliminär skatt skall, i den omfattning
nedan närmare angives, erläggas
med avseende å följande slag
av skatter nämligen statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt, allmän
kommunalskatt, landstingsmedel,
tingshusmedel och pensionsavgifter,
dock att fastighetsskatt icke skall erläggas
preliminärt. Det belopp, som
skattskyldig skall betala i form av preliminär
skatt, skall så nära som möjligt
motsvara beloppet av de utskylder
och den pensionsavgift, vilka kunna
antagas bliva påförda den skattskyldige
efter verkställd årlig taxering för
den inkomst och förmögenhet, varom
fråga är.
Preliminär skatt skall utgå för inkomst
och förmögenhet, varför skattskyldighet
föreligger jämlikt kommunalskattelagen,
förordningen om statlig
inkomstskatt samt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
Preliminär skatt —--prelimi
när
C-skatt.
1. Preliminär A-skatt —
— — 48 § 1 mom.
2. Preliminär B-skatt —
---verkställd taxering.
3. Preliminär C-skatt —
— --verkställd taxering.
Är skattskyldig---därtill för
anleda.
(Se vidare anvisningarna.)
4 §.
1 mom. Preliminär A-skatt--
— sädana tabeller.
Skattetabellerna skola---för
förmögenhet,
att vid taxering för inkomsten icke
andra avdrag medgivas den skattskyldige
än dels ortsavdrag, dels ytterligare
ett belopp av etthundra kronor,
dels ock, såvitt angår taxeringen till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
för kommunala utskylder med
belopp, motsvarande för skattekrona
och skatteöre det belopp, som enligt
3 mom. legat till grund vid uträknandet
av de i vederbörlig tabell angivna
utskyldema.
Tabellerna skola icke upptaga preliminär
skatt för belopp, som motsvarar
ett taxerat belopp eller en taxerad
inkomst, understigande sexhundra
kronor, eller ett beskattningsbart
belopp eller en beskattningsbar inkomst,
understigande tio kronor. Inkomstbelopp
och skattebelopp skola
angivas i helt .antal kronor. 2
2 m o m. I skattetabellerna skola
i särskilda kolumner upptagas skattebelopp
för följande grupper av skattskyldiga,
nämligen
Av utskottet föreslagen lydelse:
Preliminär skatt---prelimi
när
C-skatt.
1. Preliminär A-skatt —
--48 § 1 mom.
2. Preliminär B-skatt —
- • — verkställd taxering.
3. Preliminär C-skatt —
--verkställd taxering.
År skattskyldig---därtill för
anleda.
(Se vidare anvisningarna.)
4 §.
1 mom. Preliminär A-skatt--
sådana tabeller.
Skattetabellerna skola---för
förmögenhet,
att vid taxering för inkomsten icke
andra avdrag medgivas den skattskyldige
än dels ortsavdrag, dels ytterligare
ett belopp av tvåhundra kronor,
dels ock, såvitt angår taxeringen till
statlig inkomstskatt, för kommunala
utskylder med belopp, motsvarande
för skattekrona och skatteöre det belopp,
som enligt 3 mom. legat till
grund vid uträknandet av de i vederbörlig
tabell angivna utskyldema.
Tabellerna skola, utom i fråga om
pensionsavgifter, icke upptaga preliminär
skatt för belopp, som motsvarar
en till statlig eller kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst, understigande
sexhundra kronor, eller en beskattningsbar
inkomst, understigande
tio kronor. Inkomstbelopp och skattebelopp
skola angivas i helt antal kronor.
2 m o m. I skattetabellerna skola
i särskilda kolumner upptagas skattebelopp
för följande grupper av skattskyldiga,
nämligen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
13
Nuvarande lydelse:
1) inkomsttagare, som är ogift,
utan barn;
2) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, utan barn;
3) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, med ett
barn;
A)—10) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, med
två, tre etc. till och med åtta barn,
därvid i tabellen för inkomsttagare
med åtta barn upptagen preliminär
skatt skall avse även inkomsttagare,
som här avses, med flera än åtta
barn.
Inkomsttagare, som är ogift, med
ett barn hänföres till under 2) upptagen
grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare
med tvä barn hänföres
till under 3) upptagen grupp av skattskyldiga,
sådan inkomsttagare med
tre barn hänföres till under A) upptagen
grupp av skattskyldiga etc.
Med ogift skattskyldig skall likställas
skattskyldig, som är änkling, änka,
frånskild eller hemskild.
Gift, med maken sammanlevande
kvinna med egen inkomst, skall, därest
maken har inkomst, hänföras till
under 1) upptagen grupp av skattskyldiga.
Gift, med maken sammanlevande
kvinna, som har egen inkomst men
vilkens make icke uppbär inkomst,
skall likställas med gift manlig inkomsttagare.
Skattskyldig, som äger åtnjuta familjeavdrag
för husföreståndarinna,
Av utskottet föreslagen lydelse:
1) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, utan barn;
2) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, med ett
barn;
3) —9) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, med två,
tre etc. till och med åtta barn, därvid
i tabellen för inkomsttagare med åtta
barn upptagen preliminär skatt skall
avse även inkomsttagare, som här avses,
med flera än åtta barn;
10) gift, med maken sammanlevande
kvinna, som har egen inkomst och
vilkens make jämväl uppbär inkomst;
11) inkomsttagare, som är ogift,
utan barn;
12) inkomsttagare, som är ogift,
med ett barn;
13) —19) inkomsttagare, som är
ogift, med två, tre etc. till och med
åtta barn, därvid i tabellen för inkomsttagare
med åtta barn upptagen
preliminär skatt skall avse även inkomsttagare,
som hår avses, med flera
än åtta barn.
Gift, med maken sammanlevande
kvinna, som har egen inkomst men
vilkens make icke uppbär inkomst,
skall likställas med gift manlig inkomsttagare.
Skattskyldig, som har husföreståndarinna
hos sig anställd, skall, om
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
skall likställas med gift manlig inkomsttagare.
Skattskyldig, som är berättigad till
ett halvt eller två halva familjeavdrag
för barn, likställes med skattskyldig,
som äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,
skattskyldig, som är berättigad
till tre halva eller fyra halva avdrag,
likställes med skattskyldig, som äger
åtnjuta två hela familjeavdrag för
barn, o. s. v.
3 mom. För envar av de i 48 § 1
mom. kommunalskattelagen angivna
fem ortsgrupperna skola upprättas
särskilda tabeller, angivande den prehminära
skatten under förutsättning
att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
ingående bottenskatt beräknas
med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som bestämts
för inkomståret, samt att det sammanlagda
beloppet av kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel
beräknas för skattekrona
och skatteöre till vissa i hela krontal
bestämda belopp, vilka av Kungl.
Maj:t fastställas för varje inkomstår.
10 §.
Preliminär A-skatt---kost
nadernas
bestridande.
Preliminär A-skatt skall icke utgå
för folkpension enligt 6 § lagen om
folkpensionering, invalidunderstöd enligt
förordningen den 28 juni 1935 om
invalidunderstöd, blindhetsersättning
enligt förordningen den 20 april 1934
Av utskottet föreslagen lydelse:
han är ogift och har barn, likställas
med gift manlig inkomsttagare.
Med ogift skattskyldig skall likställas
skattskyldig, som år änkling, änka,
frånskild eller hemskild.
Skattskyldig, som vid taxering till
kommunal inkomstskatt är berättigad
till ett halvt eller två halva familjeavdrag
för barn, likställes med skattskyldig,
som vid nämnda taxering
äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,
skattskyldig, som vid sådan taxering
är berättigad till tre halva eller fyra
halva avdrag, likställes med skattskyldig,
som vid ifrågavarande taxering
äger åtnjuta två hela familjeavdrag
för barn, o. s. v.
3 mom. För envar av de i 48 § 1
mom. kommunalskattelagen angivna
fem ortsgrupperna skola upprättas
särskilda tabeller, angivande den preliminära
skatten under förutsättning
att statlig inkomstskatt beräknas
med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som bestämts för inkomståret,
samt att det sammanlagda
beloppet av kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmenel
beräknas för skattekrona och skatteöre
till vissa i hela krontal bestämda
belopp, vilka av Kungl. Maj:t fastställas
för varje inkomstår.
10 §.
Preliminär A-skatt---kostna
dernas
bestridande.
Preliminär A-skatt skall icke utgå
för folkpension enligt lagen om folkpensionering,
särskilda barnbidrag
enligt lagen om särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders m. fl. barn,
familjebidrag enligt familjebidragsför
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
15
Nuvarande lydelse:
om blindhetsersättning, barnbidrag
enligt lagen den 18 juni 1937 om
barnbidrag eller familjebidrag enligt
familjebidragsförordningen den 29
mars 1946, ej heller för sådant kontantunderstöd,
som utgives av arbetslöshetsnämnd
med bidrag av statsmedel,
eller för sådan pension eller livränta
från försäkringsanstalt, som
uppgår till högst 1 200 kronor för år.
Preliminär A-skatt — — — till
konkursbo.
12 §.
I fråga om svensk medborgare, som
tillhör svensk beskickning hos utländsk
makt eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som på grund
av sin tjänst är bosatt utomlands,
skall preliminär A-skatt avse allenast
å inkomsten av tjänsten belöpande
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
jämte pensionsavgift samt beräknas
enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder.
13 §.
Preliminär B-skatt skall, där icke
nedan i denna paragraf annorledes
stadgas, beräknas med ledning av det
taxerade belopp, den taxerade inkomst
och den beskattningsbara förmögenhet,
varom beskattningsnämnd
fattat beslut under året näst före inkomståret,
dock att hänsyn icke skall
tagas till beslut som meddelats senare
än den 10 oktober.
Har skattskyldig under året näst före
inkomståret icke taxerats för inkomst
men kan han antagas komma
att under inkomståret uppbära inkomst
varför skattskyldighet föreligger,
skall preliminär B-skatt beräknas
med ledning av särskild taxering till
Av utskottet föreslagen lydelse:
ordningen den 29 mars 1946, sådant
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd
med bidrag av statsmedel,
eller sådan pension eller livränta
från försäkringsanstalt, som
uppgår till högst 1 200 kronor för
år.
Preliminär A-skatt--— till kon
kursbo.
12 §.
I fråga om svensk medborgare, som
tillhör svensk beskickning hos utländsk
makt eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som på grund
av sin tjänst är bosatt utomlands,
skall preliminär A-skatt avse allenast
å inkomsten av tjänsten belöpande
statlig inkomstskatt jämte pensionsavgift
samt beräknas enligt av Kungl.
Maj:t fastställda grunder.
13 §.
Preliminär B-skatt skall, där icke
nedan i denna paragraf annorledes
stadgas, beräknas med ledning av den
till statlig och kommunal inkomstskatt
taxerade inkomst och den beskattningsbara
förmögenhet, varom
beskattningsnämnd fattat beslut under
året näst före inkomståret, dock
att hänsyn icke skall tagas till beslut
som meddelats senare än den 10 oktober.
Har skattskyldig under året näst
före inkomståret icke taxerats för inkomst
men kan han antagas komma
att under inkomståret uppbära inkomst
varför skattskyldighet föreligger,
skall preliminär B-skatt beräknas
med ledning av särskild taxering till
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
sådan skatt (preliminär taxering).
Äger nu nämnd skattskyldig
förmögenhet, varför skattskyldighet
till särskild skatt å förmögenhet föreligger,
skall preliminär B-skatt även
för förmögenheten beräknas med ledning
av sådan taxering.
Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas
med ledning av preliminär
taxering, därest det med sannolikhet
är att antaga, att vid årlig taxering
året näst efter inkomståret taxerat belopp
eller taxerad inkomst kommer
att avvika från motsvarande belopp
eller inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst en femtedel av sistnämnda belopp
eller inkomst, dock minst sexhundra
kronor. Preliminär B-skatt
må beräknas på grundval av preliminär
taxering även i annat fall än nyss
är sagt, därest särskilda omständigheter
därtill föranleda.
Preliminär taxering---den
skattskyldige.
14 §.
Om så finnes påkallat med hänsyn
till det konjunkturläge, som kan antagas
komma att råda under inkomståret,
äger Kungl. Maj:t förordna att
preliminär B-skatt, som beräknas med
ledning av årlig taxering, skall för riket
i dess helhet eller viss del därav
eller för vissa kategorier skattskyldiga
utgå å allenast viss procentuell
del av det beskattningsbara belopp
och den beskattningsbara inkomst,
som skall ligga till grund för uträkningen
av den preliminära skatten.
15 §.
Vid beräkning av preliminär Bskatt
skola beskattningsbart belopp,
Av utskottet föreslagen lydelse:
sådan skatt (preliminär taxering).
Äger nu nämnd skattskyldig
förmögenhet, varför skattskyldighet
till statlig förmögenhetsskatt föreligger,
skall preliminär B-skatt även för
förmögenheten beräknas med ledning
av sådan taxering.
Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas
med ledning av preliminär
taxering, därest det med sannolikhet
är att antaga, att vid årlig taxering
året näst efter inkomståret till statlig
eller kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst en femtedel av sistnämnda inkomst,
dock minst sexhundra kronor.
Preliminär B-skatt må beräknas på
grundval av preliminär taxering även
i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda
omständigheter därtill föranleda.
Preliminär taxering — — — den
skattskyldige.
14 §.
Om så finnes påkallat med hänsyn
till det konjunkturläge, som kan antagas
komma att råda under inkomståret,
äger Kungl. Maj:t förordna att
preliminär B-skatt, som beräknas med
ledning av årlig taxering, skall för
riket i dess helhet eller viss del därav
eller för vissa kategorier skattskyldiga
utgå å allenast viss procentuell
del av den beskattningsbara inkomst,
som skall ligga till grund för uträkningen
av den preliminära skatten.
15 §.
Vid beräkning av preliminär Bskatt
skola beskattningsbar inkomst
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
17
Nuvarande lydelse:
beskattningsbar inkomst och beskattningsbar
förmögenhet fastställas i enlighet
med bestämmelserna i förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
kommimalskattelagen
samt förordningen om särskild skatt
d förmögenhet. Dock skall iakttagas,
att vid bestämmande av beskattningsbart
belopp och beskattningsbar inkomst
ortsavdrag beräknas med hänsyn
dels till den ortsgrupp, vartill
den kommun eller kommundel hör
där den skattskyldige mantalsskrives
för inkomståret, dels ock, där icke
i andra stycket annorlunda stadgas,
till den skattskyldiges civilstånd och
barnantal den 1 november året näst
före inkomståret. Hänsyn skall dock
härvid tagas allenast till den skattskyldiges
hemmavarande eller av honom
helt eller delvis underhållna barn,
vilka vid nyssnämnda tidpunkt icke
fyllt sjutton år och ej heller kunna
antagas komma att under inkomståret
uppbära inkomst, uppgående till
minst sexhundra kronor.
Vid preliminär taxering, som sker
under inkomståret, skall hänsyn tagas
i fråga om skattskyldigs civilstånd
till det förhållande, som kan
antagas komma att råda under större
delen av inkomståret, samt beträffande
skattskyldigs barnantal till förhållandet
vid den tidpunkt, då taxeringen
verkställes. Hänsyn skall dock
icke tagas till sådan ändring av barnantalet,
som inträtt efter den 1 november
under inkomståret.
Ilar skattskyldig vid den årliga
taxeringen året näst före inkomståret
medgivits särskilt avdrag, enär hans
skatteförmåga funnits vara väsentligen
nedsatt till följd av långvarig
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt.
Av utskottet föreslagen lydelse:
och beskattningsbar förmögenhet fastställas
i enlighet med bestämmelserna
i förordningen om statlig inkomstskatt,
kommunalskattelagen samt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt.
Dock skall iakttagas, att vid
bestämmande av beskattningsbar inkomst
ortsavdrag beräknas med hänsyn
dels till den ortsgrupp, vartill
den kommun eller kommundel hör
där den skattskyldige mantalsskrives
för inkomståret, dels ock, där icke
i andra stycket annorlunda stadgas,
till den skattskyldiges civilstånd och,
såvitt angår taxering till kommunal
inkomstskatt, barnantal den 1 november
året näst före inkomståret. Hänsyn
skall dock härvid tagas allenast
till den skattskyldiges hemmavarande
eller av honom helt eller delvis underhållna
barn, vilka vid nyssnämnda
tidpunkt icke fyllt sjutton år och ej
heller kunna antagas komma att under
inkomståret uppbära inkomst,
uppgående till minst sexhundra kronor.
Vid preliminär taxering, som sker
under inkomståret, skall hänsyn tagas
i fråga om skattskyldigs civilstånd
till det förhållande, som kan antagas
komma att råda under större delen
av inkomståret, samt beträffande
skattskyldigs barnantal, såvitt angår
taxering till kommunal inkomstskatt,
till förhållandet vid den tidpunkt, då
taxeringen verkställes. Hänsyn skall
dock icke tagas till sådan ändring av
barnantalet, som inträtt efter den 1
november under inkomståret.
Har skattskyldig vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret
medgivits särskilt avdrag, enär hans
skatteförmåga funnits vara väsentliNr
52.
2
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än
barn, för vilka familjeavdrag är medgivet,
eller annan därmed jämförlig
omständighet, och kan samma förhållande
antagas vara rådande även
under inkomståret, skall vid bestämmande
av beskattningsbart belopp och
beskattningsbar inkomst hänsyn tagas
jämväl till dylikt avdrag.
18 §.
1 mom. Skattskyldig, som--
-— föreligger; samt
2) därest hans vid årlig taxering
året näst efter inkomståret taxerade
belopp eller taxerade inkomst, såvitt
senast den 1 december året näst före
inkomståret kan bedömas, kommer
att överstiga motsvarande belopp eller
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med minst
en femtedel av sistnämnda belopp eller
inkomst, dock minst sexhundra
kronor.
24 §.
Preliminär C-skatt — — — före
inkomståret.
Preliminär C-skatt skall beräknas
med ledning av preliminär taxering,
därest det med sannolikhet är att antaga
att vid årlig taxering året näst
efter inkomståret den uppskattade inkomsten
från andra förvärvskällor än
tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet
kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst sexhundra kronor; dock att
skyldighet att verkställa preliminär
Av utskottet föreslagen lydelse:
gen nedsatt till följd av långvarig sjukdom,
olyckshändelse, ålderdom, underhåll
av andra närstående än barn,
för vilka rätt till allmänt barnbidrag
föreligger eller, såvitt angår taxering
till kommunal inkomstskatt, familjeavdrag
är medgivet, eller annan därmed
jämförlig omständighet, och kan
samma förhållande antagas vara rådande
även under inkomståret, skall
vid bestämmande av beskattningsbar
inkomst hänsyn tagas jämväl till dylikt
avdrag.
18 §.
1 mom. Skattskyldig, som--
— föreligger; samt
2) därest hans vid årlig taxering
året näst efter inkomståret till statlig
eller kommunal inkomstskatt taxerade
inkomst, såvitt senast den 1 december
året näst före inkomståret kan bedömas,
kommer att överstiga motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med minst
en femtedel av sistnämnda inkomst,
dock minst sexhundra kronor.
24 §.
Preliminär C-skatt — —- — före
inkomståret.
Preliminär C-skatt skall beräknas
med ledning av preliminär taxering,
därest det med sannolikhet är att antaga
att vid årlig taxering året näst
efter inkomståret den uppskattade inkomsten
från andra förvärvskällor än
tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet
kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst sexhundra kronor; dock att skyldighet
att verkställa preliminär taxe
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
19
Nuvarande lydelse:
taxering icke föreligger om den skattskyldiges
taxerade belopp eller taxerade
inkomst vid taxeringen året näst
efter inkomståret kan antagas komma
att avvika från motsvarande belopp
eller inkomst vid taxeringen året
näst före inkomståret med mindre än
en femtedel av sistnämnda belopp eller
inkomst. Preliminär C-skatt må
beräknas med ledning av preliminär
taxering även i annat fall än nyss är
sagt, därest särskilda omständigheter
därtill föranleda.
25 §.
För beräkning av preliminär Cskatt
skall, vare sig skatten beräknas
med ledning av årlig eller preliminär
taxering, beskattningsbart belopp och
beskattningsbar inkomst fastställas
för inkomsten från samtliga förekommande
förvärvskällor ävensom
för förmögenhet.
26 §.
I fråga om skyldighet att avgiva
preliminär självdeklaration till ledning
vid taxering till preliminär Cskatt
skall i stället för bestämmelsen
i 18 § 1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet
åligger skattskyldig, därest
hans vid årlig taxering under året
näst efter inkomståret uppskattade
inkomst från andra förvärvskällor än
tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet,
såvitt senast den 1 december året
r.äst före inkomståret kan bedömas,
kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen året
näst före inkomståret med minst sexhundra
kronor; dock att deklarationsskyldighet
icke skall föreligga med
mindre den skattskyldiges taxerade
Av utskottet föreslagen lydelse:
ring icke föreligger om den skattskyldiges
till statlig eller kommunal inkomstskatt
taxerade inkomst vid taxeringen
året näst efter inkomståret kan
antagas komma att avvika från motsvarande
inkomst vid taxeringen året
näst före inkomståret med mindre än
en femtedel av sistnämnda inkomst.
Preliminär C-skatt må beräknas med
ledning av preliminär taxering även
i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda
omständigheter därtill föranleda.
25 §.
För beräkning av preliminär Cskatt
skall, vare sig skatten beräknas
med ledning av årlig eller preliminär
taxering, till statlig och kommunal inkomstskatt
beskattningsbar inkomst
fastställas för inkomsten från samtliga
förekommande förvärvskällor.
26 §.
I fråga om skyldighet att avgiva
preliminär självdeklaration till ledning
vid taxering till preliminär Cskatt
skall i stället för bestämmelsen
i 18 § 1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet
åligger skattskyldig, därest hans
vid årlig taxering under året näst efter
inkomståret uppskattade inkomst från
andra förvärvskällor än tjänst och tillfällig
förvärvsverksamhet, såvitt senast
den 1 december året näst före inkomståret
kan bedömas, kommer att
avvika från motsvarande inkomst vid
den årliga taxeringen året näst före
inkomståret med minst sexhundra kronor;
dock att deklarationsskyldighet
icke skall föreligga med mindre den
skattskyldiges till statlig eller kommu
-
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
belopp eller taxerade inkomst vid
taxeringen året näst efter inkomståret
kan antagas komma att avvika från
motsvarande belopp eller inkomst vid
taxeringen året näst före inkomståret
med minst en femtedel av sistnämnda
belopp eller inkomst.
30 §.
Vid debitering —--sextiofem
o
ar;
att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
ingående bottenskatt uträknas
med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som bestämts
för inkomståret; samt
att kommunal---och tings
lag.
31 §.
Preliminär C-skatt skall debiteras
dels med ett belopp motsvarande
skillnaden mellan den preliminära
skatt, som skulle utgå å det beskattningsbara
belopp och den beskattningsbara
inkomst, varom i 25 § sägs,
och det belopp som den skattskyldige
kan antagas komma att erlägga i form
av preliminär A-skatt dels ock, därest
den skattskyldige äger förmögenhet
varför skattskyldighet till särskild
skatt å förmögenhet föreligger, med
belopp vartill nämnda skatt beräknas.
33 §.
Vid debitering av fastighetsskatt
jämte annuiteter, varom i 1 § sägs,
skall iakttagas:
att slutsumman---krontal;
samt
att skatten uträknas med ledning
av den utdebitering för skattekrona
Av utskottet föreslagen lydelse:
nal inkomstskatt taxerade inkomst vid
taxeringen året näst efter inkomståret
kan antagas komma att avvika från
motsvarande inkomst vid taxeringen
året näst före inkomståret med minst
en femtedel av sistnämnda inkomst.
30 §.
Vid debitering— — — sextiofem år;
att för skattskyldiga, som avses i
10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas
med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som bestämts för inkomståret;
samt
att kommunal -—— — och tingslag.
31 §.
Preliminär C-skatt skall debiteras
dels med ett belopp motsvarande
skillnaden mellan den preliminära
skatt, som skulle utgå å beskattningsbar
inkomst, varom i 25 § sägs, och
det belopp som den skattskyldige kan
antagas komma att erlägga i form av
preliminär A-skatt dels ock, därest
den skattskyldige äger förmögenhet
varför skattskyldighet till statlig
förmögenhetsskatt föreligger, med belopp
vartill nämnda skatt beräknas.
33 §.
Vid debitering av fastighetsskatt,
skogsvårdsavgifter samt annuiteter,
varom i 1 § sägs, skall iakttagas:
att slutsumman — — — krontal;
samt
att fastighetsskatten uträknas med
ledning av den utdebitering för skatte
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
21
Nuvarande lydelse:
och skatteöre, som gäller i fråga om
annan slutlig skatt, påförd på grund
av taxering under taxeringsåret.
34 §.
1 mom. Vid debitering---
hela krontal;
att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
ingående bottenskatt uträknas
med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som fastställts
alt gälla för den preliminära skatt,
vilken skall avräknas mot den ifrågavarande
slutliga skatten;
att kommunal---taxerings
året;
samt
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel
och tingshusmedel för sig
samt skogsaccis och skogsvårdsavgift
för sig påföras i en gemensam post.
2 mom. Vid debitering av annan
slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig
gottskrivas debiterad preliminär
skatt, så ock under inkomståret
erlagd preliminär A-skatt.
35 §.
Fastighetsskatt jämte annuiteter,
varom i 1 § sägs, skall förfalla till betalning,
om skattens---första termi
nen.
38 §.
Debitering av---debiterings
längd
upprättas.
I fråga---i tabellen.
Fastighetsskatt jämte annuiteter,
varom i 1 § sägs, skall debiteras särskilt
för sig.
41 §.
Debiterad preliminär skatt eller
uppgift angående tillämplig skatteta
-
Av utskottet föreslagen lydelse:
krona och skatteöre, som gäller i fråga
om annan slutlig skatt, påförd på
grund av taxering under taxeringsåret.
34 §.
1 mom. Vid debitering---
hela krontal;
att för skattskyldiga, som avses i 10
§ 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
sådan skatt uträknas med
tillämpning av det procenttal av grundbeloppet,
som fastställts att gälla för
den preliminära skatt, vilken skall avräknas
mot den ifrågavarande slutliga
skatten;
att kommunal----taxerings
året;
samt
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel
och tingshusmedel påföras
i en gemensam post.
2 mom. Vid debitering av annan
slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig
gottskrivas debiterad preliminär
B- och C-skatt, så ock erlagd eller
uppdebiterad preliminär A-skatt.
35 §.
Fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom i 1 § sägs,
skola förfalla till betalning,
om skattens — — — första terminen.
38 §.
Debitering av---debiterings
längd
upprättas.
I fråga----i tabellen.
Fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom i 1 § sägs,
skola debiteras särskilt för sig.
41 §.
Debiterad preliminär skatt eller uppgift
angående tillämplig skattetabell
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
bell och kolumn i tabellen skall upptagas
å särskild debetsedel. Särskilda
debetsedlar skola vidare utfärdas dels
för fastighetsskatt jämte annuiteter,
varom i 1 § sägs, dels ock för annan
slutlig och kvarstående skatt.
Har skattskyldig---prelimi
nära
skatten.
Har skattskyldig--- — av skatt.
Tillkommande skatt skall upptagas
å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt
i den tillkommande skatten skall
särskild debetsedel därå utfärdas.
Särskild debetsedel---lokala
skattemyndighet.
42 §.
Debetsedel å fastighetsskatt jämte
annuiteter, varom i 1 § sägs, skall
med tillhörande skatteanvisningar senast
den 25 augusti under taxeringsåret
samt debetsedel å annan slutlig
skatt, i förekommande fall med därtill
hörande skatteanvisningar för inbetalning
av den kvarstående skatten,
senast den 10 december under taxeringsåret
med posten utan kostnad
för den skattskyldige tillställas denne
under adress, som är angiven i mantalslängd,
taxeringslängd eller befolkningsregistret
eller anmälts till
den lokala skattemyndigheten.
Debetsede’, avseende — — -—- under
inkomståret.
Debetsedel, som —--före in
komståret.
Har skattskyldig---- före in
komståret.
Har skattskyldig---och skat
tetabell.
Av utskottet föreslagen lydelse:
och kolumn i tabellen skall upptagas å
särskild debetsedel. Särskilda debetsedlar
skola vidare utfärdas dels för fastighetsskatt,
skogsvårdsavgifter samt
annuiteter, varom i 1 § sägs, dels ock
för annan slutlig och kvarstående
skatt.
Har skattskyldig---prelimi
nära
skatten.
Har skattskyldig -— — — av skatt.
Tillkommande skatt skall upptagas
å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt
eller skogsvårdsavgift i den tillkommande
skatten skall särskild debetsedel
därå utfärdas.
Särskild debetsedel — ---lokala
skattemyndighet.
42 §.
Debetsedel å fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom
i 1 § sägs, skall med tillhörande skatteanvisningar
senast den 25 augusti
under taxeringsåret samt debetsedel å
annan slutlig skatt, i förekommande
fall med därtill hörande skatteanvisningar
för inbetalning av den kvarstående
skatten, senast den 10 december
under taxeringsåret med posten utan
kostnad för den skattskyldige tillställas
denne under adress, som är angiven
i mantalslängd, taxeringslängd eller
befolkningsregistret eller anmälts
till den lokala skattemyndigheten.
Debetsedel, avseende---un
der
inkomståret.
Debetsedel, som —--före in
komståret.
Har skattskyldig---före in
komståret.
Har skattskyldig —- —- — och skattetabell.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
23
Nuvarande lydelse:
46 §.
2 mom. Har arbetstagaren--
— 7 § angives.
Har arbetstagare varom i föregående
stycke sägs att erlägga kvarstående
skatt, som påförts i kommun där
han mantalsskrivits för året näst före
taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig
att vid utbetalning av lön verkställa
avdrag jämväl för gäldande av sådan
skatt, dock att avdragsskyldighet
icke föreligger beträffande fastighetsskatt
samt annuiteter varom i 1 §
sägs. För gäldande av den kvarstående
skatten skall arbetsgivaren vid varje
utbetalningstillfälle avdraga belopp,
motsvarande så stor del av den under
nästföljande uppbördstermin förfallande
skatten, som med hänsyn till
antalet utbetalningstillfällen före ingången
av den månad, då nämnda
uppbördstermin infaller, belöper å
utbetalningstillfället. Belopp, som avdrages
vid annat utbetalningstillfälle
än det första, skall dock avrundas till
närmast lägre hela antal kronor och
återstoden avdragas vid det första utbetalningstillfället.
Har lokal -— — — nämnda skatt.
Har lokal skattemyndighet meddelat
förordnande, som i 3 § sista stycket
avses, skall löneavdrag icke verkställas
å folkpension enligt 6 § lagen
om folkpensionering, invalidunderstöd
enligt förordningen den 28 juni
1935 om invalidunderstöd, blindhetsersättning
enligt förordningen den 20
april 1935 om blindhetsersättning,
barnbidrag enligt lagen den 18 juni
1937 om barnbidrag, familjebidrag
enligt familjebidragsförordningen den
29 mars 1946, sådant kontantunder
-
Av utskottet föreslagen lydelse:
46 §.
2 mom. Har arbetstagaren--
— 7 § angives.
Har arbetstagare varom i föregående
stycke sägs att erlägga kvarstående
skatt, som påförts i kommun där
han mantalsskrivits för året näst före
taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig
att vid utbetalning av lön verkställa
avdrag jämväl för gäldande av
sådan skatt, dock att avdragsskyldighet
icke föreligger beträffande fastighetsskatt,
skogsvårdsavgifter samt annuiteter,
varom i 1 § sägs. För gäldande
av den kvarstående skatten
skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle
avdraga belopp, motsvarande
så stor del av den under nästföljande
uppbördstermin förfallande
skatten, som med hänsyn till antalet
utbetalningstillfällen före ingången av
den månad, då nämnda uppbördstermin
infaller, belöper å utbetalningstillfället.
Belopp, som avdrages vid
annat utbetalningstillfälle än det
första, skall dock avrundas till närmast
lägre hela antal kronor och återstoden
avdragas vid det första utbetalningstillfället.
Har lokal---— nämnda skatt.
Har lokal skattemyndighet meddelat
förordnande, som i 3 § sista stycket
avses, skall löneavdrag icke verkställas
å folkpension enligt lagen om
folkpensionering, särskilda barnbidrag
enligt lagen om särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders m. fl.
barn, familjebidrag enligt familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946,
sådant kontantunderstöd, som utgives
av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel, sådan pension eller livränta
från försäkringsanstalt, som
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
stöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd
med bidrag av statsmedel, sådan
pension eller livränta från försäkringsanstalt,
som uppgår till högst
1 200 kronor för år, sådant periodiskt
understöd eller sådan därmed jämförlig
periodisk intäkt, varför givaren
enligt 46 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag, eller å lön, vilken
utbetalas till person, som är i
konkurs, eller till konkursbo.
53 §.
1 mom. Jämkning av — — —
skatt; eller
3) därest skattskyldig visar eller
myndigheten eljest erhåller kännedom
om att den skattskyldiges skatteförmåga
blivit väsentligen nedsatt till
följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av andra
närstående än barn, för vilka familjeavdrag
är medgivet, eller annan
därmed jämförlig omständighet.
Jämkningen skall---slutliga
skatt.
Där icke---tjugufem kronor.
Erhåller lokal---må erford
ras.
Innan jämkning---är obe
hövligt.
56 §.
1 mom. Skattskyldig,vars skattebetalningsförmåga
på grund av arbetslöshet
eller sjukdom eller eljest
oförvållat blivit nedsatt, må beviljas
anstånd med erläggande av kvarstående
eller tillkommande skatt, som
förfaller till betalning under högst två
Av utskottet föreslagen lydelse:
uppgår till högst 1 200 kronor för år,
sådant periodiskt understöd eller sådan
därmed jämförlig periodisk intäkt,
varför givaren enligt 46 § kommunalskattelagen
är berättigad till avdrag,
eller å lön, vilken utbetalas till
person, som är i konkurs, eller till
konkursbo.
53 §.
1 mom. Jämkning av — — —
skatt; eller
3) därest skattskyldig visar eller
myndigheten eljest erhåller kännedom
om att den skattskyldiges skatteförmåga
blivit väsentligen nedsatt till
följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av andra
närstående än barn, för vilka rätt
till allmänt barnbidrag föreligger eller,
såvitt angår taxering till kommunal
inkomstskatt, familjeavdrag är medgivet,
eller annan därmed jämförlig omständighet.
Jämkningen skall---slutliga
skatt.
Där icke---tjugufem kronor.
Erhåller lokal---må erford
ras.
Innan jämkning---är obe
hövligt.
56 §.
1 mom. Skattskyldig,vars skattebetalningsförmåga
på grund av arbetslöshet
eller sjukdom eller eljest
oförvållat blivit nedsatt, må beviljas
anstånd med erläggande av kvarstående
eller tillkommande skatt, som
förfaller till betalning under högst två
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
25
Nuvarande lydelse:
av de uppbördsterminer, vilka utlöpa
närmast efter det ansökan om anstånd
gjorts. Anståndstiden må bestämmas
till längst ett år efter utgången av den
månad, varunder den första av nyssnämnda
terminer infaller, dock att
anstånd med erläggande av fastighetsskatt
jämte annuiteter, varom i
1 § sägs, icke må beviljas för längre
tid än att den i 17 kap. 6 § handelsbalken
stadgade förmånsrätten för dylik
skatt kan göras gällande.
2 mom. Värnpliktig, som inryckt
till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga
till följd härav
blivit nedsatt, må beviljas anstånd
med erläggande av debiterad preliminär
skatt eller kvarstående eller tillkommande
skatt, vilken förfaller till
betalning under uppbördstermin, som
helt eller delvis infaller under tiden
för militärtjänstgöringen eller under
tiden därefter, dock senast under tredje
kalendermånaden efter den då
tjänstgöringen upphör. Anståndstiden
må bestämmas till längst ett år efter
utgången av den månad, varunder den
uppbördstermin infaller som anståndet
avser, dock att anstånd därutöver
må beviljas för tiden intill dess den
värnpliktige efter beviljad ledighet
för återgång till civil verksamhet
(hempermittering) eller hemförlovning
tre kalendermånader i följd varit
fri från tjänstgöring. Anstånd med
erläggande av fastighetsskatt jämte
annuiteter, varom i 1 § sägs, må likväl
icke beviljas för längre tid än i 1
mom. stadgas.
61 §.
3 m o in. Då särskilda skäl därtill
äro ma Kungl. Maj:t, efter hörande
Av utskottet föreslagen lydelse:
av de uppbördsterminer, vilka utlöpa
närmast efter det ansökan om anstånd
gjorts. Anståndstiden må bestämmas
till längst ett år efter utgången av den
månad, varunder den första av nyssnämnda
terminer infaller, dock att anstånd
med erläggande av fastighetsskatt,
skogsvårdsavgifter samt annuiteter,
varom i 1 § sägs, icke må beviljas
för längre tid än att den i 17 kap. 6 §
handelsbalken stadgade förmånsrätten
för dylik skatt kan göras gällande.
2 mom. Värnpliktig, som inryckt
till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga
till följd härav
blivit nedsatt, må beviljas anstånd
med erläggande av debiterad preliminär
skatt eller kvarstående eller tillkommande
skatt, vilken förfaller till
betalning under uppbördstermin, som
helt eller delvis infaller under tiden
för militärtjänstgöringen eller under
tiden därefter, dock senast under tredje
kalendermånaden efter den då
tjänstgöringen upphör. Anståndstiden
må bestämmas till längst ett år efter
utgången av den månad, varunder den
uppbördstermin infaller som anståndet
avser, dock att anstånd därutöver
må beviljas för tiden intill dess den
värnpliktige efter beviljad ledighet för
återgång till civil verksamhet (hempermittering)
eller hemförlovning tre
kalendermånader i följd varit fri från
tjänstgöring. Anstånd med erläggande
av fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom i 1 § sägs, må
likväl icke beviljas för längre tid än
i 1 mom. stadgas.
61 §.
3 m o in. Då särskilda skäl därtill
äro må Kungl. Maj:t eller, efter
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
av generalpoststyrelsen, medgiva att
viss arbetsgivare eller viss grupp av
arbetsgivare må inbetala skatt för arbetstagare
eller att kvitto å erlagt
skattebelopp må utfärdas i annan
ordning än i 1 och 2 mom. sägs.
77 §.
Utmätningsman på---lokala
skattemyndigheten.
Lokal skattemyndighet i stad har
att å tredje söckendagen före varje
månads utgång till länsstyrelsen insända
uppgift, som i första stycket
sägs, dock att däri upptagen skatt
skall angivas summariskt.
Samtidigt med — — — influten
skatt.
81 §.
Avkortning av —--hos den
ne;
då
beträffande slutligt påförd pensionsavgift
sådant skål föreligger till
upphävande av avgiftspåföringen, som
avses i 15 § tredje stycket lagen om
folkpensionering;
då någon---skatt nedsatts.
Vidare skall — — — är oguldet.
Har arbetsgivare---hos ar
betsgivaren.
Av utskottet föreslagen lydelse:
Kungl. Maj:ts bemyndigande, generalpoststyrelsen
medgiva dels att viss arbetsgivare
eller viss grupp av arbetsgivare
må, utan att gälda sådan särskild
avgift eller restavgift varom förmåles
i 62 eller 66 §, inbetala arbetstagares
under uppbördstermin förfallande
skatt efter utgången av samma
termin, dels ock att viss arbetsgivare
eller viss grupp av arbetsgivare må
inbetala skatt för arbetstagare eller
att kvitto å erlagt skattebelopp må utfärdas
i annan ordning än i denna
förordning sägs.
77 §.
Utmätningsman på--— lokala
skattemyndigheten.
Lokal skattemyndighet i stad har
att å tredje söckendagen före varje
månads utgång till länsstyrelsen insända
uppgift, som i första stycket
sägs, dock att däri upptagen skatt må
angivas summariskt. Den lokala skattemyndigheten
skall därvid insända
jämväl den av utmätningsmannen senast
avlämnade uppgiften.
Samtidigt med — — — influten
skatt.
81 §.
Avkortning av---hos denne;
då någon — — — skatt nedsatts.
Vidare skall — — — är oguldet.
Har arbetsgivare---hos ar
betsgivaren.
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
27
Nuvarande lydelse:
88 §.
Före den 15 januari varje år skall
balanslängd över all vid nästföregående
års utgång oredovisad skatt av
utmätningsmannen insändas på landet
till länsstyrelsen och i stad till den
lokala skattemyndigheten.
Balanslängden, som---för
indrivningen.
I balanslängden---upptagas
summariskt.
Sedan den---om granskning
en.
.
89 §.
1 mom. överstiger erlagd preliminär
skatt motsvarande slutliga skatt,
oberäknat fastighetsskatt och i 1 §
omförmålda annuiteter, skall länsstyrelsen
i det län, där skatten debiterats,
utan kostnad för den skattskyldige
till denne återbetala det överskjutande
beloppet. Restitution skall
dock icke ske av belopp understigande
fem kronor.
Det åligger---böra återbeta
las.
Sedan beslut---äger återbe
komma.
2 m o in. Har riksräkenskapsver
ket--—
erlagt belopp.
Envar, som--— genom riks
försäkringsanstalten.
Därest någon, utan att sådant fall
som i andra stycket sägs är för handen,
hos länsstyrelsen visar, att för
samma år mera än en pensionsavgift
enligt lagen om folkpensionering erlagts
för honom, skall länsstyrelsen
återbetala vad som bcfinnes erlagt utöver
den högsta avgiftens belopp.
3 mom. Skall den, som jämlikt
stadgandet i 2 mom. första eller and
-
Av utskottet föreslagen lydelse:
88 §.
Före den 15 januari varje år skall
balanslängd över all d tredje söckendagen
före nästföregående december
månads utgång oredovisad skatt av utmätningsmannen
insändas på landet
till länsstyrelsen och i stad till den
lokala skattemyndigheten.
Balanslängden, som----för in
drivningen.
I balanslängden--- — upptagas
summariskt.
Sedan den — — — om granskningen.
89 §.
1 mom. överstiger erlagd preliminär
skatt motsvarande slutliga skatt,
oberäknat fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom i 1 §
sägs, skall länsstyrelsen i det län, där
skatten debiterats, utan kostnad för
den skattskyldige till denne återbetala
det överskjutande beloppet. Restitution
skall dock icke ske av belopp
understigande fem kronor.
Det åligger---böra återbe
talas.
Sedan beslut---äger återbe
komma.
2 mom. Har riksräkenskapsver
ket---— erlagt belopp.
Envar, som---genom riksför
säkringsanstalten.
3 in o m. Skall den, som jämlikt
stadgandet i 2 mom. är berättigad
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
ra stycket är berättigad återbekomma
skatt, som debiterats å en ort för visst
år, i stället utgöra skatt, som debiterats
eller bör debiteras å annan ort
eller för annat år, och är sistnämnda
skatt vid meddelandet av beslut i restitutionsärendet
ej gulden, äger den
skattskyldige utfå allenast den del av
det för mycket erlagda beloppet, som
överstiger det belopp vilket han sålunda
rätteligen har att utgöra. Återstoden
av det erlagda beloppet skall
gottskrivas den skattskyldige till gäldande
av sistnämnda skatt och i förekommande
fall skyndsamt tillställas
länsstyrelsen i det län, inom vilket
den ort är belägen, där skatten debiterats
eller bör debiteras.
90 §.
Envar som jämlikt 89 § 2 mom.
första eller tredje stycket eller efter
besvär över taxering eller debitering
vinner nedsättning i eller befrielse
från honom påförd slutlig eller tillkommande
skatt, äger vid återbekommande
av för mycket erlagt belopp
tillika erhålla ränta å det belopp, som
utbetalas, efter fem procent för år.
Vid beräkning — — — beloppet
återbetalas.
Av utskottet föreslagen lydelse:
återbekomma skatt, som debiterats å
en ort för visst år, i stället utgöra
skatt, som debiterats eller bör debiteras
å annan ort eller för annat år, och
är sistnämnda skatt vid meddelandet
av beslut i restitutionsärendet ej gulden,
äger den skattskyldige utfå allenast
den del av del för mycket erlagda
beloppet, som överstiger det belopp
vilket han sålunda rätteligen har att
utgöra. Återstoden av det erlagda beloppet
skall gottskrivas den skattskyldige
till gäldande av sistnämnda skatt
och i förekommande fall skyndsamt
tillställas länsstyrelsen i det län, inom
vilket den ort är belägen, där skatten
debiterats eller bör debiteras.
90 §.
Envar, som jämlikt 89 § 2 mom.
första stycket eller efter besvär över
taxering eller debitering vinner nedsättning
i eller befrielse från honom
påförd slutlig eller tillkommande
skatt, äger vid återbekommande av för
mycket erlagt belopp tillika erhålla
ränta å det belopp, som utbetalas, efter
fem procent för år.
Vid beräkning — — — beloppet
återbetalas.
Denna förordning---års in
gång.
Genom denna---förordnings
bestämmelser.
I samband---följande iakt
tagas:
-
Denna förordning---års in
gång.
Genom denna---förordnings
bestämmelser.
I samband---följande iakt
tagas:
6
6) För inkomst, som under 3) och 6) För inkomst, som under 3) och
4) avses, skola utgå de skatter, vilka 4) avses, skola utgå de skatter, vilka
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
29
Nuvarande lydelse:
ingå i preliminär skatt för inkomst
under år 1947, respektive 1948. För
sådan inkomst, hänförlig till år 1945
eller motsvarande räkenskapsår, skola
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
landstingsmedel och de tingshusmedel,
vilka uppbäras i samband
med kronouppbörden, utgå enligt den
skatteprocent, respektive den kommunala
utdebitering, som gäller för
skatt på grund av 1946 års taxering,
samt kommunal inkomstskatt enligt
den kommunala utdebitering, som
gäller för preliminär skatt för inkomståret
1947. Skatt för dylik inkomst,
vilken är hänförlig till år 1946
eller motsvarande räkenskapsår, skall
utgöras efter den statliga skatteprocent
och den kommunala utdebitering,
som gäller för preliminär skatt för inkomståret
1948.
Skatt, som — — — med kronouppbörden.
Har skattskyldig år 1946 eller 1947
taxerats till krigskonjunkturskatt,
skall för inkomst, som under 3) och
4) avses, i den mån denna motsvarar
krigskonjunkturskattens grundbelopp,
påföring icke ske av statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt samt annan
skatt till staten, som må ingå i preliminär
skatt för inkomst under år
1947 respektive 1948.
Därest efter---4) avses.
Lokal skattemyndighet — — —
uppbördsåret 1949—1950.
7) Utskylder ävensom annuiteter å
avdikningslån, som skola upptagas å
kronodebetsedel för år 1946, skola i
Av utskottet föreslagen lydelse:
ingå i preliminär skatt för inkomst
under år 1947, dock att pensionsavgift
enligt lagen om folkpensionering
icke skall utgöras för ifrågavarande
inkomst. För sådan inkomst, hänförlig
till år 1945 eller motsvarande räkenskapsår,
skola statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt, landstingsmedel
och de tingshusmedel, vilka
uppbäras i samband med kronouppbörden,
utgå enligt den skatteprocent,
respektive den kommunala utdebitering,
som gäller för skatt på grund
av 1946 års taxering, samt kommunal
inkomstskatt enligt den kommunala
utdebitering, som gäller för preliminär
skatt för inkomståret 1947.
Skatt för dylik inkomst, vilken är
hänförlig till år 1946 eller motsvarande
räkenskapsår, skall utgöras efter
den statliga skatteprocent, som gäller
för preliminär skatt för inkomståret
1947, och den kommunala utdebitering,
som gäller för preliminär
skatt för inkomståret 1948.
Skatt, som —---med kronoupp
börden.
Har skattskyldig år 1946 eller 1947
taxerats till krigskonjunkturskatt,
skall för inkomst, som under 3) och
4) avses, i den mån denna motsvarar
krigskonjunkturskattens grundbelopp,
påföring icke ske av statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt samt annan
skatt till staten, som må ingå i preliminär
skatt för inkomst under år
1947.
Därest efter — ---4) avses.
Lokal skattemyndighet — — —
uppbördsåret 1949—1950.
7) Utskylder ävensom annuiteter å
avdikningslån, som skola upptagas å
kronodebetsedel för år 1946, skola i
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
sin helhet erläggas under första uppbördsterminen
eller å första uppbördsstämman.
Fastighetsskatt, som
påföres på grund av 1946 och 1947
års taxeringar, skall erläggas under
uppbördsterminema i mars, maj och
juli månader år 1947, respektive under
uppbördsterminen i mars månad
år 1948. Under sistnämnda uppbördstermin
år 1948 skola jämväl erläggas
aunuiteter, varom i 1 § förmäles. Debetsedel
å fastighetsskatt respektive å
fastighetsskatt jämte nyssnämnda annuiteter
skall med tillhörande skatteanvisningar
tillställas skattskyldig senast
den 25 februari 1947 respektive
1948.
Av utskottet föreslagen lydelse:
sin helhet erläggas under första uppbördsterminen
eller å första uppbördsstämman.
Fastighetskatt, som
påföres på grund av 1946 och 1947
års taxeringar, skall erläggas under
uppbördsterminema i mars, maj och
juli månader år 1947, respektive under
uppbördsterminen i mars månad
år 1948. Under sistnämnda uppbördstermin
år 1948 skola jämväl erläggas
skogsvårdsavgifter samt annuiteter,
varom i 1 § förmäles. Debetsedel å
fastighetsskatt respektive å fastighetsskatt
jämte skogsvårdsavgifter
samt nyssnämnda annuiteter skall
med tillhörande skatteanvisningar tillställas
skattskyldig senast den 25
februari 1947 respektive 1948.
12) De ytterligare — — — av
Kungl. Maj:t.
Anvisningar
till 46 §.
Med arbetsgivare — — — självständig
företagare.
Lika med — — — periodisk intäkt.
Det ankommer---denna för
ordning.
Om en---uppbär tantiem.
Provision bör — — — huvudmannens
tjänst.
För bedömande--— med ar
betsgivaren.
Har arbetstagaren — — — skall
verkställas.
Arbetsgivares skyldighet att verkställa
löneavdrag avser preliminär
skatt ävensom annan kvarstående
skatt än fastighetsskatt jämte annuiteter
d avdikningslån och d förskott för
avlösning av frälseräntor men däremot
icke tillkommande skatt. Av
-
12) De ytterligare — — — av
Kungl. Maj:t.
Anvisningar
till 46 §.
Med arbetsgivare--- ;— självstän
dig
företagare.
Lika med---periodisk intäkt.
Det ankommer — ---denna för
ordning.
Om en---uppbär tantiem.
Provision bör---- huvudman
nens
tjänst.
För bedömande--— med ar
betsgivaren.
Har arbetstagaren — — — skall
verkställas.
Arbetsgivares skyldighet att verkställa
löneavdrag avser preliminär
skatt ävensom annan kvarstående
skatt än fastighetsskatt jämte skogsvårdsavgifter
och annuiteter, varom i
1 § sägs, men däremot icke tillkommande
skatt. Avdragsskyldigheten, så
-
Bevillningsutskottets
Nuvarande lydelse:
dragsskyldigheten, såvitt angår kvarstående
skatt och å debetsedel till beloppet
angiven preliminär skatt, är
icke inskränkt till att avse skatt, som
utgår för inkomst av tjänst, utan gäller
även i fråga om skatt för annan
inkomst. Den å debetsedel till beloppet
angivna preliminära skatten kan
nämligen, liksom den kvarstående
skatten, avse båda de nyssnämnda slagen
av inkomst.
Arbetsgivare är---än hem
ortskommunen.
Då skattskyldig — — — huvudsaklige
arbetsgivaren.
Framställning om---höras
däröver.
Vid prövning---effektiv ut
skyldsbetalning.
Den i---skall medgivas.
Utom i--— för handen.
till 53 §.
Sker ändring —--må betingas.
Lokal skattemyndighet — — —
skatt uttages.
Den bevisning---verkligen
föreligga.
Vid beslut om jämkning skall den
lokala skattemyndigheten tillse, att
den preliminära skatten för inkomståret
så nära som möjligt kommer att
överensstämma med den slutliga skatt
(oberäknat fastighetsskatt och förut
omnämnda annuiteter) som kan antagas
komma att påföras på grund av
taxering, verkställd under året näst
efter inkomståret. Har skattskyldig
— ---den skattskyldige.
betänkande nr 52. 31
Av utskottet föreslagen lydelse:
vitt angår kvarstående skatt och å debetsedel
till beloppet angiven preliminär
skatt, är icke inskränkt till att avse
skatt, som utgår för inkomst av
tjänst, utan gäller även i fråga om
skatt för annan inkomst. Den å debetsedel
till beloppet angivna preliminära
skatten kan nämligen, liksom den
kvarstående skatten, avse båda de
nyssnämnda slagen av inkomst.
Arbetsgivare är — — — än hemortskommunen.
Då skattskyldig--— huvudsak
lige
arbetsgivaren.
Framställning om — — — höras
däröver.
Vid prövning---effektiv ut
skyldsbetalning.
Den i---- — skall medgivas.
Utom i--- — för handen.
till 53 §.
Sker ändring--— må betingas.
Lokal skattemyndighet — — —
skatt uttages.
Den bevisning — — — verkligen
föreligga.
Vid beslut om jämkning skall den
lokala skattemyndigheten tillse, att
den preliminära skatten för inkomståret
så nära som möjligt kommer att
överensstämma med den slutliga skatt
(oberäknat fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter varom i 1 §
sågs) som kan antagas komma att
påföras på grund av taxering, verkställd
under året näst efter inkomståret.
Har skattskyldig--— den
skattskyldige.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948; dock att bestämmelserna
i 1 § andra stycket, 2 § 2
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:
mom., såvitt angår i slutlig skatt ingående
skogsvårdsavgifter ävensom
tillkommande skatt, 33 §, 38 §, 41 §,
61 § 3 mom. och 77 §, övergångsbestämmelserna
samt anvisningarna till
53 § skola träda i kraft dagen efter
den, dd förordningen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling. Förordningen
skall, i den del förordningen
träder i kraft den 1 januari 1948, tilllämpas
redan dessförinnan såvitt fråga
är om åtgärder, som erfordras för
beräkning av preliminär skatt för
inkomståret 1948.
Äldre bestämmelser skola fortfarande
tillämpas i fråga om dels skatt
för inkomst och förmögenhet på
grund av 1948 års taxering eller eftertaxering
för år 1948 eller tidigare
år, dels ock skogsvårdsavgift för virke,
som eftertaxerats till skogsaccis
för år 1946 eller tidigare år.
2) Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370).
Härigenom förordnas, att anvisningarna till 20 § 3., 22 § 3., och 29 § 9.
kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
Anvisningar
till 20 §.
3. Såsom allmänna skatter räknas
allmänna utskylder till staten samt
Av utskottet föreslagen lydelse:
Anvisningar
till 20 §.
3. Såsom allmänna skatter räknas
allmänna utskylder till staten samt till
Senaste lydelse av anvisningen till 20 § 3., se 1945:897.
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
33
Nuvarande lydelse:
till landsting, kommun, församling,
skoldistrikt, fattigvårdssamhälle, som
avses i 6 § lag om fattigvården, tingslag
och municipalsamhälle. Såsom
allmän skatt räknas däremot icke
skogsaccis, ej heller skogsvårdsavgift.
till 22 §.
3. Såsom speciella skatter eller avgifter
till det allmänna må nämnas
skogsaccis och skogsvårdsavgift. Allmänna
skatter till stat och kommun
få icke avdragas (se 20 §).
till 29 §.
9. Såsom speciella för rörelse utgående
skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tull- och
hamnumgälder, skogsaccis, skogsvårdsavgift,
nöjesskatt m. m. dyl. Däremot
få allmänna skatter till stat eller
kommun icke avdragas (se 20 §).
Av utskottet föreslagen lydelse:
landsting, kommun, församling, skoldistrikt,
fattigvårdssamhälle, som avses
i 6 § lag om fattigvården, tingslag
och municipalsamhälle. Såsom allmän
skatt räknas däremot icke skogsaccis.
till 22 §.
3. Såsom speciell skatt till det allmänna
må nämnas skogsaccis. Allmänna
skatter till stat och kommun
få icke avdragas (se 20 §).
till 29 §.
9. Såsom speciella för rörelse utgående
skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa lillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tulloch
hamnumgälder, skogsaccis, nöjesskatt
m. m. dyl. Däremot få allmänna
skatter till stat eller kommun icke avdragas
(se 20 §).
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1948.
I fråga om skogsvårdsavgift för virke,
som taxerats eller eftertaxerats till
skogsaccis för år 1946 eller tidigare
år, skola äldre bestämmelser fortfarande
gälla.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 62.
3
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:
3) Förslag
till
lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den
28 september 1928 (nr 377) om skogsaccis.
Härigenom förordnas, att anvisningen till 5 § lagen den 28 september 1928
om skogsaccis skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
Anvisning till 5 §.
Avverkat virkes---allmänna
omkostnader. Avdrag får ske för på
vederbörande virkesparti belöpande
beräknad skogsaccis och skogsvårdsavgift
men ej för kostnad för uppskattning
av virke på rot eller för
stämpling av virket.
Stundom kan---å orten.
Av utskottet föreslagen lydelse:
Anvisning till 5 §.
Avverkat virkes —--allmänna
omkostnader. Avdrag får ske för på
vederbörande virkesparti belöpande
beräknad skogsaccis men ej för kostnad
för uppskattning av virke på rot
eller för stämpling av virket.
Stundom kan---å orten.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen skall äga
tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering
av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1947.
I fråga om eftertaxering för år 1946 eller tidigare år skola äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
4) Förslag
till
förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379).
Härigenom förordnas, att 8 § 6 mom., 82 § och 146 § 3 mom. taxeringsförordningen
den 28 september 1928 skola upphöra att gälla samt att 29 § 1
mom., 56 § 2 mom., 87 §, 118 §, 119 §, 121 § 2 mom., 122 § 1 mom., 123 §
4 mom. och 145 § 11 mom. samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives. i
i senaste lydelse av 56 § 2 mom. se 1937: 665, av 8 § 6 mom., 87 §, 118 «, 121 § 2 mom.,
122 § 1 mom., 123 § 4 mom., 145 § 11 mom. och 146 § 3 mom. se 1943: 855 samt av 29 § 1
mom. och 119 § se 1947: .
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
35
Nuvarande lydelse:
29 §.
1 mom. Allmän självdeklaration
---eller område;
ävensom
6) den skattskyldiges---ålig
ger
honom.
Har skattskyldig---och skul
der.
Svenskt aktiebolag---utdel
ningens
belopp.
Inländsk försäkringsanstalt-----
30 § kommunalskattelagen.
Utländsk försäkringsanstalt---
av försäkring.
Belopp, som —--öretal bort
falla.
56 §.
2 mom. I fråga om fastighetsoch
virkesdeklarationer samt andra
för fastighets- och virkestaxering avlämnade
handlingar skola stadgandena
i 1 mom. hava motsvarande tilllämpning;
dock må samtliga medlemmar
av vederbörande beskattningsnämnder
samt beträffande virkestnxering
jämväl skogsvårdsombud
deltaga i granskningen.
87 §.
Såvitt ej —-----valda ledamö
terna.
Ordföranden åligger att i alla de
fall, då hans mening icke blivit följd,
i vederbörande taxeringslängds anteckningskolumn
särskilt upptaga den
taxering, han ansett böra bestämmas.
Var och en av de övriga medlemmarna
av taxeringsnämnden är det obetaget
att få sin särskilda mening till
Av utskottet föreslagen lydelse:
29 §.
1 mom. Allmän självdeklaration
---eller område;
6) den skattskyldiges--- — ålig
ger
honom; ävensom
7) beloppet av den preliminära
skatt, som genom löneavdrag erlagts
för året näst före taxeringsåret.
Har skattskyldig----och skul
der.
Svenskt aktiebolag---utdel
ningens
belopp.
Inländsk försäkringsanstalt----
30 § kommunalskattelagen.
Utländsk försäkringsanstalt — ---
av försäkring.
Belopp, som — — — öretal bortfalla.
56 §.
2 mom. I fråga om fastighetsoch
virkesdeklarationer samt andra
för fastighets- och virkestaxering avlämnade
handlingar skola stadgander.
a i 1 mom. hava motsvarande tilllä
mpning; dock må samtliga medlemmar
av vederbörande beskattningsnämnder
deltaga i granskningen.
87 §.
Såvitt ej — — — valda ledamöterna.
Ordföranden åligger att i alla de
fall, då hans mening icke blivit följd,
i vederbörande taxeringslängds antcckningskolumn
särskilt upptaga den
taxering, han ansett böra bestämmas.
Var och en av de övriga medlemmarna
av taxeringsnämnden är det obetaget
att få sin särskilda mening till
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse:
protokollet antecknad, om densamma
skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen
avlämnas till ordföranden.
Enahanda rätt att få sin särskilda
mening till protokollet antecknad
tillkommer jämväl skogsvårdsombud
så ock tillkallad sakkunnig beträffande
taxering, för vilken hans
biträde anlitats, samt lappfogde beträffande
taxering av lapp för inkomst
av renskötsel eller i sådan rörelse
nedlagd förmögenhet.
Det åligger---nämndens be
slut.
118 §.
över beslut — — — kommunal
inkomstskatt;
c) i fråga om taxering för
avverkat virke:
av skattskyldig, såvitt honom rörer;
av vederbörande kommun;
så ock av vederbörande skogsvårdss
tyr el se.
119 §.
Besvär enligt---nedan av
ses.
Har skattskyldig---mellan
kommunala
prövningsnämnden.
Besvären skola ingivas före klockan
tolv på dagen den 31 juli under taxeringsåret;
dock att kommun, municipalsamhälle,
landsting eller skogsvårdsstyrelse,
som klagar, äger ingiva
sina besvär före klockan tolv på dagen
den 15 augusti samma år.
Hava besvär---mellankom
munala
prövningsnämnden.
121 §.
2 mom. över beslut, som prövningsnämnd
meddelat, må besvär anföras
hos kammarrätten av taxeringsintendenten.
Enahanda rätt att anföra
Av utskottet föreslagen lydelse:
protokollet antecknad, om densamma
skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen
avlämnas till ordföranden.
Enahanda rätt att få sin särskilda
mening till protokollet antecknad
tillkommer jämväl tillkallad sakkunnig
beträffande taxering, för vilken
hans biträde anlitats, samt lappfogde
beträffande taxering av lapp för
inkomst av renskötsel eller i sådan
rörelse nedlagd förmögenhet.
Det åligger--— nämndens be
slut.
118 §.
över beslut — — — kommunal
inkomstskatt;
c) i fråga om taxering för
avverkat virke:
av skattskyldig, såvitt honom rörer;
så ock av vederbörande kommun.
119 §.
Besvär enligt — — — nedan avses.
Har skattskyldig---mellan
kommunala
prövningsnämnden.
Besvären skola ingivas före klockan
tolv på dagen den 31 juli under taxeringisåret'';
dock att kommun, municipalsamhälle
eller landsting, som klagar,
äger ingiva sina besvär före klockan
tolv på dagen den 15 augusti
samma år.
Hava besvär---mellankom
munala
prövningsnämnden.
121 §.
2 mom. över beslut, som prövningsnämnd
meddelat, må besvär anföras
hos kammarrätten av taxeringsintendenten.
Enahanda rätt att anföra
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
37
Nuvarande lydelse:
besvär tillkommer ägare eller därmed
likställd innehavare av fastighet, såvitt
angår taxering av fastigheten, annan
skattskyldig, såvitt angår egen
taxering för inkomst eller förmögenhet
eller för avverkat virke, där han
ej enligt 39 eller 49 § förlorat talan,
så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle,
landsting och skogsvårdsstyrelse,
i den mån de jämlikt
118 § äga föra talan mot taxeringsnämnds
beslut.
Besvär må —- — — av klaganden.
Vad i---stycke förmäles.
122 §.
1 mom. Besvär enligt---
taxeringsåtgärden vidtagits.
Besvär enligt 121 § 2 mom. över
beslut av länsprövningsnämnd skola,
skriftligen avfattade, av skattskyldig
ingivas till den länsstyrelse, som i
första stycket sägs, före klockan tolv
å sextionde dagen efter den, då
han av beslutet erhållit del. Taxeringsintendent
samt kommun, municipalsamhälle,
landsting och skogsvårdsstyrelse
skola till nämnda länsstyrelse
ingiva sina besvär, skriftligen
avfattade, taxeringsintendenten före
klockan tolv å sextionde dagen samt
annan klagande före samma tid å
nittionde dagen efter den, då länsprövningsnämndens
protokoll justerades.
I fråga---till nämnden.
Försummas något---motsva
rande
tillämpning.
123 §.
4 mom. Rätt till besvär enligt 1,
2 och 3 mom. i anledning av fcrelupen
felräkning, misskrivning eller an
-
Av utskottet töreslagen lydelse:
besvär tillkommer ägare eller därmed
likställd innehavare av fastighet, såvitt
angår taxering av fastigheten, annan
skattskyldig, såvitt angår egen
taxering för inkomst eller förmögenhet
eller för avverkat virke, där han
ej enligt 39 eller 49 § förlorat talan,
så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle
och landsting, i den
mån de jämlikt 118 § äga föra talan
mot taxeringsnämnds beslut.
Besvär må — — — av klaganden.
Vad i — —- — stycke förmäles.
122 §.
1 mom. Besvär enligt---
taxeringsåtgärden vidtagits.
Besvär enligt 121 § 2 mom. över
beslut av länsprövningsnämnd skola,
skriftligen avfattade, av skattskyldig
ingivas till den länsstyrelse, som i
första stycket sägs, före klockan tolv
å sextionde dagen efter den, då
han av beslutet erhållit del. Taxeringsintendent
samt kommun, municipalsamhälle
och landsting skola till
nämnda länsstyrelse ingiva sina besvär,
skriftligen avfattade, taxeringsintendenten
före klockan tolv ä
sextionde dagen samt annan klagande
före samma tid å nittionde dagen
efter den, då länsprövningsnämndens
protokoll justerades.
I fråga--- — till nämnden.
Försummas något---motsva
rande
tillämpning.
123 §.
4 in o in. Rätt till besvär enligt 1,
2 och 3 mom. i anledning av förelupen
felräkning, misskrivning eller an
-
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:
nät uppenbart förbiseende tillkommer nät uppenbart förbiseende tillkommer
jämväl taxeringsintendenten så ock jämväl taxeringsintendenten så ock
vederbörande kommun, municipal- vederbörande kommun, municipalsamhälle,
landsting och skogsvårds- hälle och landsting, i den mån de
styrelse, i den män de jämlikt 117 jämlikt 117 eller 118 § äga föra talan
eller 118 § äga föra talan mot fastig- mot fastighets taxeringsnämnds eller
hetstaxeringsnämnds eller taxerings- taxeringsnämnds beslut,
nämnds beslut.
145 §
11 in o m. Sådan i 126 § 2 mom.
omförmäld ledamot av kammarrätten
ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd,
som icke är befattningshavare
i statens tjänst, äger för tid, varunder
han varit inkallad till tjänstgöring,
åtnjuta arvode med tjugufyra
kronor om dagen, om han är bosatt å
sammanträdesorten, och med trettiotvå
kronor om dagen, om han är bosatt
utom sammanträdesorten. Är sådan
ledamot befattningshavare i statens
tjänst, skall han för tjänstgöringen
åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,
som han får avstå under
tjänstledighet för ifrågavarande
uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes
av Kungl. Maj:t. Därjämte
skall ledamot i förekommande fall för
resedagar åtnjuta rese- och traktamentsersättning
enligt allmänna reseregli
mentet.
145 §.
11 mom. 1 126 § 2 mom. omförmäld
ledamot av kammarrätten
åtnjuter för tid, varunder han varit inkallad
till tjänstgöring, ersättning enligt
grunder, som fastställas av Kungl.
Maj:t.
Sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd,
som icke är befattningshavare i statens
tjänst, äger för tid, varunder han
varit inkallad till tjänstgöring, åtnjuta
arvode med tjugufyra kronor om
dagen, om han är bosatt å sammanträdesorten,
och med trettiotvå kronor
om dagen, om han är bosatt utom
sammanträdesorten. År sådan ledamot
befattningshavare i statens tjänst,
skall han för tjänstgöringen åtnjuta,
jämte ersättning för avlöningsförmåner,
som han får avstå under tjänstledighet
för ifrågavarande uppdrag,
arvode med belopp, som bestämmes
av Kungl. Maj:t. Därjämte skall ledamot
i förekommande fall för resedagar
åtnjuta rese- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglementet.
Denna förordning träder i kraft
dagen efter den då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 52.
39
Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:
samling. I fråga om besvär över 1946
och tidigare års taxeringar samt över
eftertaxeringar för nämnda år skola
äldre bestämmelser fortfarande gälla.
B) att de likalydande motionerna I: 194 av herr Ljungdahl
och II: 235 av herr Pehrsson-Bramstorp måtte, i den
mån de icke blivit besvarade genom vad utskottet ovan anfört,
av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 4 juli 1947.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Velander, Sjödahl, Gustaf
Elofsson*, Ekman, Wehtje, Robert Berg, Heiiman och Widner* samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund*.
Hammarlund, Olsson i Gävle, Karlsson i Grängesberg*, Andersson i Dunker*,
Kristensson, Bladh och Jonsson i Malmgrava*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herr Velander beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:489 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om begränsning i vissa fall av skatt till staten på grund av 1948 å a1 i texten