Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1955

1947-07-04 · 39 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 27 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:52, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1955

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

1

Nr 52.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

uppbördsförordningen den 31 december 1955 (nr 896),

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 16 maj 1947 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 311, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945

(nr 896);

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

3) lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den 28 september

1928 (nr 377) om skogsaccis; samt

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379).

Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet upptagit

de under motionstiden vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet

hänvisade likalydande motionerna I: 194 av herr Ljungdahl och

II: 235 av herr Pehrsson-Bramstorp, vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen

uttrycklig bestämmelse införes, som klart utsäger, att vid beräkning

av normalinkomsten jämkning skall få företagas i alla sådana fall,

då genomsnittsinkomsten för åren 1942—1944 icke kan anses såsom normal

på grund av att inkomsterna påverkats av förändringar i dold reserv i

varulager samt på grund av att avskrivningar å inventarier och byggnader

företagits i större eller mindre omfattning än som med hänsyn till inventariernas

och byggnadernas varaktighetstid kan anses såsom normalt ävensom

på grund av ätt vinstreglerande åtgärder i övrigt företagits i större eller

mindre omfattning än normalt,

att punkt 4 a) måtte ändras därhän, att återvinning av belopp, varmed

fordran tidigare nedskrivits, icke skall vid inkomstökning medföra undantag

från den allmänna skatteeftergiften, därest ifrågavarande återvinning

icke varit större än i genomsnitt för åren 1942—1944,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 52.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

att bestämmelsen i punkt 4 b) icke skall innefatta tillgångar avsedda för

omsättning eller förbrukning i rörelse samt att vid bedömande av huruvida

skattepliktig inkomstökning skall anses föreligga med hänsyn till variation

i avskrivningar å tillgångar för stadigvarande bruk jämförelsen icke skall

avse genomsnittliga avskrivningarna, under åren 1942—1944 utan belopp,

som kan anses såsom normalt med hänsyn till ifrågavarande tillgångars ekonomiska

varaktighetstid.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 235.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda författningsförslagen

tillåter sig utskottet hänvisa ill det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor

i propositionen, nämligen:

Ändringar i uppbördsförordningen i anledning av ikraftträdandet av nya

lagen om folkpensionering, m. m., s. 32.

Ändringar i uppbördsförordningen i anledning av nya förordningen om

skogsvårdsavgift, s. 33.

Ändringar i uppbördsförordningen, föranledda av proposition nr 212/1947

med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen, m. m., s. 33—37.

Vissa andra ändringar i uppbördsförordningen, s. 38—43.

Vissa ändringar i kommunalskattelagen och lägen om skogsaccis, s. 43.

Ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående skogssakkunniga

m. m., s. 43—48.

Fråga om viss ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående

löneuppgifter m. m., s. 49—52.

Ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående ersättning åt

i 126 § 2 mom. samma förordning omförmäld ledamot av kammarrätten, s.

53 och 54. » ^||

I nu förevarande motioner har bland annat anförts följande.

I motionen 11:520 vid 1946 års riksdag hade yrkats, att vid beräkning av

skattepliktig inkomstökning enligt uppbördsförordningens övergångsbestämmelser

i stort sett samma justeringar skulle få göras som vid beräkning av

merinkomsten enligt krigskonjunkturskatteförordningen. Av bevillningsutskottets

betänkande nr 40/1946 framginge, att utskottet i stort sett icke godtagit

de i motionen framförda synpunkterna. Utskottet hade sålunda uttalat,

att jämkning av den s. k. normalinkomsten i regel endast skulle få göras, då

genomsnittsinkomsten för åren 1942—1944 blivit onormalt låg på grund av

minskad omsättning. Däremot skulle i regel jämkning icke få äga ram, därför

att genomsnittsinkomsten under åren 1942—1944 avveke från tidigare

gängse normalinkomst av annan anledning, exempelvis emedan under nämnda

år nedskrivning eller avskrivning å tillgångar eller avsättning till pensionseller

personalstiftelse skett eller andra vinstreglerande åtgärder vidtagis i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

3

annan omfattning än som tidigare varit vanligt. För den händelse att sålunda

bildade dolda reserver framkommit eller belopp, varmed fordringar nedskrivits,

återvunnits under år 1945 eller 1946, skulle emellertid enligt utskottets

uttalande jämkning uppåt av normalinkomsten få göras, under förutsättning

även att ifrågavarande vinstreglerande åtgärder under åren 1942—1944

varit i genomsnitt av större omfattning än under närmast föregående år.

Av utskottsbetänkandet framginge vidare, att inkomstökning, som motsvarades

av belopp, varmed dold reserv i varulager bildats med lägre belopp

under åren 1945 och 1946 än i genomsnitt under åren 1942—1944, skulle vara

att betrakta såsom en sådan vinstreglerande åtgärd, vilken skulle föranleda

undantag från skatteeftergiften. Ur skälighets- och rättvisesynpunkt måste

denna utskottets inställning vara alldeles förkastlig. Den komme nämligen

att innebära ett missgynnande av sådana företag, som under åren 1942—1944

företagit stora nedskrivningar å varulager, i förhållande till sådana skattskyldiga,

som under dessa år bibehållit den dolda reserven i varulagret oförändrad

eller kanske rent av under dessa år minskat den dolda reserven. En

nybildning av dold reserv i varulager kunde under inga förhållanden anses

såsom en normal kostnad i ett'' företag. Med hänsyn härtill borde rimligtvis

jämkning av normalinkomsten alltid få medgivas, då under åren 1942—-1944

dold reserv nybildats i varulager. Vidare måste det anses orimligt, att ett företag,

som under övergångsåren 1945 och 1946 bibehölle dold reserv i varulager

oförändrad, skulle påföras skatt av den anledningen, att nybildning av

dold reserv ägt rum under åren 1942—1944.

Med hänsyn till att aktiebolag och ekonomiska föreningar m. fl. skattskyldiga

erhållit rätt till s. k. fri avskrivning behövde numera författningsenligt

kostnaden för inventarietillgångar icke fördelas med årligen lika stora

avdrag under den beräknade varaktighetstiden. I följd härav borde jämkning

av normalinkomsten medgivas även då avskrivningarna å inventarier under

jämförelseåren avvikit från vad som kunde anses normalt med hänsyn till

ifrågavarande tillgångars varaktighetstid.

En jämkning av normalinkomsten borde också rimligtvis få göras i ett

sådant fall, då genomsnittsinkomsten för åren 1942—1944 nedgått under vad

som varit normal inkomst under närmast föregående år på grund av att ett

företag medgivits avdrag för överpris å byggnader eller inventarier.

En tillämpning av övergångsbestämmelserna på sätt utskottet föreslagit

skulle enligt motionärernas mening ofta leda till rent absurda resultat.

Ett företag, som under åren 1942—1944 nybildat dold reserv i varulager i

större utsträckning än under närmast föregående år, hade sålunda vid beräkning

av skattepliktig inkomstökning rätt till jämkning uppåt av genomsnittsinkomsten

med belopp, varmed den dolda reserven i genomsnitt ökats

under åren 1942—1944 utöver den genomsnittliga reservbildningen närmast

föregående år, under förutsättning att den dolda reserven minskats under

övergångsåren. Ett annat företag, som även nybildat dold reserv i varulagret

under åren 1912—1944 men som under övergångsåren antingen ökat den

dolda reserven i mindre omfattning än under ovannämnda jämförelseår eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

bibehållit den oförändrad, ägde icke rätt till jämkning av genomsnittsinkomsten.

Därtill komme, att uppkommen inkomstökning, som svarade mot

belopp, varmed den dolda reserven under övergångsåren ökats i mindre omfattning

än vad som skulle anses normalt, skulle beskattas, även om inkomstökningen

helt kunde förklaras med ökad omsättning. Den paradoxala tilllämpning,

vartill utskottets inställning ledde, framginge bäst därav, att i det

sistberörda fallet beskattning av inkomstökning — i den mån den motsvarades

av genomsnittlig ökning av dold varulagerreserv under åren 1942—1944

— kunnat helt undgås genom minskning av den dolda reserven.

Vad nyss anförts gåve vid handen att jämkning av genomsnittsinkomsten

på grund av nybildning av dold reserv under åren 1942—1944 rimligtvis alltid

borde medgivas.

Den formulering punkt 4 b) av övergångsbestämmelserna erhållit måste

vara ägnad att giva anledning till uppenbara missförstånd om hur ifrågavarande

bestämmelser skulle tolkas. I allmänhet torde sålunda den uppfattningen

vara rådande, att varulagret under ett år skulle anses hava nedskrivits

i samma omfattning som under närmast föregående år, därest under

förstnämnda år den dolda reserven i varulagret bibehållits oförändrad. Skulle

stadgandet hava den vidsträcktare innebörd som utskottet angivit, nämligen

att med nedskrivning i samma omfattning som under åren 1942—1944

skulle förstås, att den dolda reserven under övergångsåren ökats med lika

stort belopp som i genomsnitt under åren 1942—1944, borde stadgandet i

vad det avsåge värdering av varulagret hava fått exempelvis följande formulering:

»Har under åren 1945 eller 1946 nybildning av dold reserv i varulager

skett med lägre belopp än i genomsnitt under åren 1942—1944, skall häremot

svarande inkomstökning undantagas från skatteeftergift.»

En annan punkt i övergångsbestämmelserna, som syntes mindre tillfredsställande,

vore stadgandet i punkt 4 a) att återvinning av belopp varmed

fordran tidigare nedskrivits alltid skulle tagas till beskattning, så snart inkomstökning

förelåge. Enär det i ett affärsföretag vore en normal företeelse,

att belopp å nedskrivna fordringar återvunnes, hade det varit befogat att vid

bestämmande av skattepliktig inkomstökning enligt ifrågavarande punkt

återvinning av nedskrivna fordringar under övergångsåren endast skulle tagas

till beskattning för det fall att denna återvinning varit större än i genomsnitt

för åren 1942—1944.

Vad ovan sagts angående sådana fall, då vid beräkning av normalinkomsten

i förvärvskällan rörelse jämkning av genomsnittsinkomsten för åren 1942—

1944 vore befogad, förutsattes skola tillämpas även i fråga om övriga förvärvskällor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

5

Utskottets yttrande.

Enligt punkt 1 av övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen den

31 december 1945 (nr 896), sådana dessa bestämmelser lyda enligt förordningen

den 29 juni 1946, nr 472, efterskänkes normalt skatt för inkomst och

förmögenhet på grund av 1946 års taxering med viss begränsning och på

grund av 1947 års taxering helt. Emellertid uttages i vissa fall skatt för inkomstökning

under åren 1945 och 1946 (eller motsvarande räkenskapsår).

Skattepliktig inkomstökning föreligger i dylika fall om den sammanräknade

nettoinkomsten (de sammanlagda nettointäkterna av olika förvärvskällor efter

avdrag för underskott å förvärvskälla) under år 1945 eller 1946 med

minst 1 000 kronor överstiger medeltalet av de sammanräknade nettoinkomsterna

under åren 1942—1944 eller motsvarande räkenskapsår. Därest

detta medeltal uppenbarligen icke motsvarar den normala inkomsten, skall

skälig jämkning av beloppet ske.

Enligt punkt 4 a) av ovannämnda övergångsbestämmelser beskattas sålunda

inkomstökning, som motsvaras av en genom tidigare nedskrivning bildad,

under beskattningsåret framkommen dold reserv i lager av tillgångar,

avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, eller i rättighet till leverans

av dylika tillgångar enligt ej fullgjort köpekontrakt eller i tillgångar för

stadigvarande bruk eller som motsvaras av återvinning av belopp, varmed

fordran tidigare nedskrivits.

Vidare beskattas enligt punkt 4 b) av samma övergångsbestämmelser inkomstökning,

som sammanhänger med att den skattskyldige vid taxering för

inkomst under år 1945 eller 1946 eller motsvarande räkenskapsår åtnjutit

avdrag för nedskrivning eller avskrivning å tillgångar eller för avsättning till

pensions- eller personalstiftelse eller för andra utgifter av vinstreglerande

verkan med mindre belopp än som i genomsnitt skett vid taxeringarna för inkomst

under åren 1942—1944 eller motsvarande räkenskapsår.

Bevillningsutskottet har i betänkande nr 40 år 1946 uttalat, att jämkning

av medeltalet av de sammanräknade nettoinkomsterna under åren 1942—

1944 torde kunna ske om detta belopp till följd av ändrad omsättning i rörelse

eller annan förvärvskälla avveke från vad som vore att anse såsom

normal inkomst. Däremot borde i regel jämkning icke äga rum därför att

genomsnittsinkomsten under åren 1942—1944 avveke från tidigare gängse

normal inkomst av annan anledning än nyss sagts, exempelvis emedan under

nämnda år nedskrivning eller avskrivning å tillgångar eller avsättning till

pensions- eller personalstiftelse skett eller andra vinstreglerande åtgärder vidtagits

i annan omfattning än som tidigare varit vanligt.

I ett särskilt fall torde emellertid, enligt vad utskottet vidare uttalat, jämkning

böra ske i medeltalet av de sammanräknade nettoinkomsterna under

åren 1942—1944, även om avvikelsen mellan nämnda belopp och vad som vore

att betrakta såsom normal inkomst föranletts av annat förhållande än ändring

i omsättning i rörelse eller annan förvärvskälla. Hade genomsnittsinkomsten

under de nämnda åren nedgått under belopp, som motsvarade den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr -52.

Utskottet.

normala inkomsten, på grund därav att under dessa år eller något av dem

större nedskrivning eller avskrivning å tillgångar för omsättning eller förbrukning

i rörelse eller å rättighet till leverans av dylika tillgångar enligt ej

fullgjort köpekontrakt eller å tillgångar för stadigvarande bruk ägt rum än

normalt brukat ske, och hade sålunda bildad dold reserv framkommit under

år 1945 eller 1946, syntes det skäligt att jämkning uppåt av genomsnittsinkomsten

skedde, så att den motsvarade den normala inkomsten. Dylik jämkning

syntes också böra ske i det fall, att inkomsten under åren 1942—1944

nedgått under normal nivå på grund av mera betydande nedskrivning av fordringar

och det belopp, varmed fordringarna sålunda nedskrivits, helt eller

delvis återvunnits under år 1945 eller 1946. Skulle i nyssnämnda fall jämkning

icke medgivas, komme den skattskyldige att drabbas av skatt för merinkomst

icke blott för belopp, som motsvarade den framkomna dolda reserven

eller återvinningen av belopp, varmed fordran nedskrivits, utan även

för belopp, varmed den ifrågavarande genomsnittsinkomsten understege den

normala inkomsten.

Vad utskottet sålunda uttalat föranledde ingen erinran från riksdagens

sida.

Enligt den i propositionen nr 311 föreslagna ändrade lydelsen av punkt 6

av förenämnda övergångsbestämmelser skall för inkomstökning utgå de

skatter, vilka ingå i preliminär skatt för inkomst under år 1947.

I motioner vid 1946 års riksdag yrkades, att jämkning av genomsnittsinkomsten

under åren 1942—1944 vid beräkning av inkomstökning enligt övergångsbestämmelserna

till uppbördsförordningen skulle medgivas i större utsträckning

än som föreslagits i proposition till samma års riksdag. Motionerna

föranledde icke annan åtgärd än att riksdagen godkände bevillningsutskottets

förslag att jämkning av berörda genomsnittsinkomst finge ske —

utom i fall då nämnda inkomst avveke från normalinkomsten till följd avändrad

omsättning i rörelse eller annan förvärvskälla — i förut omförmälda

fall då sådan avvikelse förelåge på grund därav att under åren 1942—1944

större nedskrivning eller avskrivning å tillgångar ägt rum än normalt brukat

ske och sålunda bildad dold reserv framkommit under år 1945 eller

1946. Utskottet finner därför icke skäl att i anledning av nu föreliggande motioner

förorda ändring i gällande regler angående jämkning av genomsnittsinkomsten

under åren 1942—1944. Utskottet finner ej heller rätten till jämkning

böra utvidgas till att avse även justering av avskrivningar under åren

1942—1944 å tillgångar för stadigvarande bruk. Jämväl i övrigt böra motionerna

icke föranleda ändring i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen.

Skulle stadgandet i punkt 4 b) av övergångsbestämmelserna icke

avse minskad nedskrivning å tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse, skulle möjligheten att förhindra skatteeftergift i fall, då sådan

icke skäligen bör ifrågakomma, på ett otillfredsställande sätt begränsas.

Vidare torde det icke vara tillräckligt motiverat att beskatta inkomstökning,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

7

som motsvaras av återvinning av belopp varmed fordran tidigare nedskrivits,

endast i den mån återvinningen år 1945 eller 1946 är större än i genomsnitt

under åren 1942—1944.

Däremot torde i visst avseende förtydligande böra ske av det förut återgivna

uttalandet av 1946 års bevillningsutskott rörande möjligheten att erhålla

jämkning, då under åren 1942—1944 nybildad dold reserv framkommit

under år 1945 eller 1946. Såsom i de föreliggande motionerna framhållits

skulle det vara otillfredsställande om en skattskyldig, som under åren 1942—

1944 nybildat dold reserv i större utsträckning än tidigare skett och som

under år 1945 eller 1946 framtagit den sålunda bildade reserven ehuru han

icke varit nödgad därtill, skulle kunna erhålla jämkning av genomsnittsinkomsten

under åren 1942—1944, under det att en skattskyldig, som likaledes

under sistnämnda år nybildat dold reserv i större omfattning än under

föregående år men som under år 1945 eller 1946 ökat den dolda reserven

i mindre omfattning än under åren 1942—1944 eller bibehållit den oförändrad,

icke skulle äga rätt till sådan jämkning.

Emellertid torde 1946 års bevillningsutskott hava avsett att jämkning i

förenämnda särskilda fall skulle kunna ifrågakomma endast då den dolda

reserven framkommit icke genom den skattskyldiges åtgörande utan därför

att den skattskyldige saknat tillräckligt avskrivningsunderlag för att bibehålla

reserven i dess tidigare omfattning. Därest åt utskottets uttalande gives

en sådan tolkning, undvikes det otillfredsställande resultat som skulle uppkomma

därest uttalandet skulle hava den innebörd som i motionerna förutsattes.

Utskottet finner därför att ifrågavarande uttalande av 1946 års bevillningsutskott

bör tolkas på sätt utskottet nu angivit.

I anledning av vad i motionerna anförts rörande tolkningen av stadgandet

i punkt 4 b) av övergångsbestämmelserna, såvitt angår nedskrivning å varulager,

vill utskottet förklara att nämnda stadgande bör tolkas så att inkomstökning

beskattas därest nybildning av dold reserv under år 1945 eller 1946

skett med mindre belopp än i genomsnitt under åren 1942—1944.

Enligt propositionen skall för inkomstökning, som avses i övergångsbestämmelserna

till uppbördsförordningen, utgå de skatter, som ingå i preliminär

skatt för inkomst under år 1947. Då med skatt i nämnda förordning

förstås jämväl pensionsavgifter enligt lagen om folkpensionering, skulle för

inkomstökning uttagas även sådana avgifter. Emellertid har pensionsavgift

vid 1946 års taxering utgått i förhållande till hela det taxerade beloppet, alltså

även för inkomstökning. Enligt 2 § lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående

införande av nya lagen om folkpensionering skall pensionsavgift icke

påföras för år 1947 (på grund av 1947 års taxering).

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet pensionsavgifter enligt

lagen om folkpensionering icke böra utgå för inkomstökning varom här

är fråga. Utskottet föreslår att punkt 6 av övergångsbestämmelserna ändras

i överensstämmelse härmed.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

I propositionen har föreslagits att lagen om ändring i kommunalskattelagen

skall träda i kraft den 1 januari 1948. I fråga om skogsvårdsavgift för

virke, som eftertaxerats till skogsaccis för år 1946 eller tidigare år, skola

äldre bestämmelser fortfarande gälla.

Enligt den föreslagna lydelsen av ifrågavarande bestämmelser kommer

skattskyldig icke i åtnjutande av avdrag för sådan skogsvårdsavgift på grund

av 1946 eller tidigare års taxeringar, som erlagts under räkenskapsår för

vilket taxering sker efter den 1 januari 1948. Detta är icke tillfredsställande.

Utskottet förordar därför sådan ändring i berörda stadganden att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla även i fråga om skogsvårdsavgift för

virke, som taxerats till skogsaccis för år 1946 eller tidigare år.

I propositionen har förordats att de föreslagna ändrade bestämmelserna i

taxeringsförordningen samt vissa av de föreslagna ändrade bestämmelserna

i uppbördsförordningen skola träda i kraft den 1 juli 1947. Enär riksdagens

beslut i förevarande avseenden icke kan beräknas föreligga förrän i början

av juli månad, torde ifrågavarande bestämmelser böra träda i kraft dagen

efter den då vederbörlig förordning enligt därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder icke erinran från utskottets

sida.

Utskottets förslag till författningstext överensstämmer med den i propositionen

föreslagna författningstexten med det undantag, att punkt 6 av övergångsbestämmelserna

till uppbördsförordningen samt bestämmelserna om

ikraftträdande av förordningen om ändring i uppbördsförordningen, lagen

om ändring i kommunalskattelagen ävensom förordningen om ändring i

taxeringsförordningen skola hava den lydelse som nedan under rubriken »Av

utskottet föreslagen lydelse» angives.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, nr 311, icke kunnat oförändrad bifallas,

för sin del antaga följande under rubriken »Av utskottet

föreslagen lydelse» upptagna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

9

1) Förslag

till

förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december

1945 (nr 896).

Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 10 §, 12—15 §§, 18 § 1 mom., 24—26

§§, 30 §, 31 §, 33—35 §§, 38 §, 41 §, 42 §, 46 § 2 mom., 53 § 1 mom., 56 §

1 och 2 mom., 61 § 3 mom., 77 §, 81 §, 88 §, 89 § 1—3 mom. och 90 §

uppbördsförordningen den 31 december 1945, övergångsbestämmelserna till

nämnda förordning samt anvisningarna till 46 och 53 §§ samma förordning1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:

1 §. 1 §•

Med skatt förstås i denna förordning,

där icke annat angives, statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, särskild

skatt d förmögenhet, utskiftningsskatt,

ersättningsskatt, allmän kommunalskatt,

landstingsmedel, tingshusmedel,

skogsaccis, skogsvårdsavgifter,

pensionsavgifter enligt lagen om

folkpensionering, olycksfallsförsäkringsavgifter,

som avses i § 1 förordningen

den 31 mars 1922 angående

uppbörd av avgifter för försäkringar

i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen

om försäkring för olycksfall i arbete,

ävensom annuiteter å avdikningslån

och å förskott för avlösning av

frälseräntor.

Med skatt förstås i denna förordning,

där icke annat angives, statlig

inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

allmän kommunalskatt, landstingsmedel,

tingshusmedel, skogsaccis,

skogsvårdsavgifter, pensionsavgifter

enligt lagen om folkpensionering,

oHycksfallsförsäkringsavgifter,

som avses i § 1 förordningen den 31

mars 1922 angående uppbörd av avgifter

för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, ävensom

annuiteter å avdikningslån och

å förskott för avlösning av frälseräntor.

Kungl. Maj.t md, om särskilda omständigheter

därtill föranleda, föreskriva

att i samband med uppbörden

av skatt md uppbäras jämväl annan

avgift än sddan, som enligt bestämmelserna

i första stycket är att anse

sdsom skatt. Har dylik föreskrift med
-

1 Senaste lydelse av 1 §, SO §, 42 §, 61 § 3 mom., 89 § 2 mom. och övergångsbestämmelserna

se 1946:472 samt av 10 §, 46 § 2 mom. och 06 § 1 och 2 mom. se 1946:768.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:

delats skall, där icke annat angivits,

vad i denna förordning stadgas angående

skatt äga motsvarande tilllåmpning

beträffande avgift som med

föreskriften avses.

2 §•

1 mom. Där beteckningar, som

användas i kommunalskattelagen,

förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt eller taxeringsförordningen,

begagnas i denna förordning,

hava de, såvida ej annat angives

eller av sammanhanget framgår,

samma innebörd som i nämnda författningar.

2 mom. I denna förordning förstås

med

slutlig skatt: utskylder, vilka

debiteras på grund av sådan taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

särskild skatt å förmögenhet,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt och skogsaccis,

varom beskattningsnämnd fattat

beslut senast den 10 oktober under

taxeringsåret, utskylder, vilka debiteras

på grund av sådan taxering av

fastighet, varom beslut fattats av taxeringsnämnd

eller fastighetsprövningsnämnd,

ävensom i 1 § omförmälda avgifter

och annuiteter, vilka debiteras

i sammanhang med nämnda utskylder;
preliminär

skatt:---

från slutlig skatt;

tillkommande skatt: fastighetsskatt,

som debiteras på grund

av beslut vilket fattats av prövningsnämnd

eller av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t, samt annan skatt än

fastighetskatt, som debiteras på

grund av beslut vilket fattats av pröv
-

2 §.

1 mom. Där beteckningar, som

användas i kommunalskattelagen, förordningen

om statlig inkomstskatt,

förordningen om statlig förmögenhetsskatt

eller taxeringsförordningen, begagnas

i denna förordning, hava de,

såvida ej annat angives eller av sammanhanget

framgår, samma innebörd

som i nämnda författningar.

2 mom. I denna förordning förstås

med

slutlig skatt: utskylder, vilka

debiteras på grund av sådan taxering

till statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt

och skogsaccis, varom beskattningsnämnd

fattat beslut senast den

10 oktober under taxeringsåret, skogsvårdsavgifter

och andra utskylder, vilka

debiteras på grund av sådan taxering

av fastighet, varom beslut fattats

av taxeringsnämnd eller fastighetsprövningsnämnd,

ävensom andra i

1 § omförmälda avgifter och annuiteter,

vilka debiteras i sammanhang

med nämnda utskylder;

preliminär skatt:---

från slutlig skatt;

tillkommande skatt: dels

fastighetsskatt och skogsvårdsavgifter,

som debiteras på grund av sådant

beslut rörande taxering vilket fattats

av prövningsnämnd eller av kammarrätten

eller Kungl. Maj:t, dels annan

skatt än fastighetsskatt och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

11

Nuvarande lydelse:

ningsnämnd senare än den 10 oktober

under taxeringsåret eller av kammarrätten

eller Kungl. Maj:t;

inkomstår: det---stad

kronokamrerare.

3 §•

Preliminär skatt skall, i den omfattning

nedan närmare angives, erläggas

med avseende å följande slag av skatter

nämligen statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

särskild skatt å förmögenhet,

allmän kommunalskatt,

landstingsmedel, tingshusmedel och

pensionsavgifter, dock att fastighetsskatt

icke skall erläggas preliminärt.

Det belopp, som skattskyldig skall betala

i form av preliminär skatt, skall

så nära som möjligt motsvara beloppet

av de utskylder och den pensionsavgift,

vilka kunna antagas bliva påförda

den skattskyldige efter verkställd

årlig taxering för den inkomst

och förmögenhet, varom fråga är.

Preliminär skatt skall utgå för inkomst

och förmögenhet, varför skattskyldighet

föreligger jämlikt kommunalskattelagen,

förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt

samt förordningen om särskild skatt

ä förmögenhet.

Av utskottet föreslagen lydelse:

skogsvårdsavgifter, som debiteras på

grund av sådant beslut rörande taxering

vilket fattats av prövningsnämnd

senare än den 10 oktober under taxeringsåret

eller av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t, dels skatt, som påföres

på grund av eftertaxering, dels ock

skatt, som skall erläggas på grund av

sådant beslut rörande ändrad debitering

av kvarstående skatt, vilket fattats

av lokal skattemyndighet eller

länsstyrelse efter utgången av den

första av de uppbördsterminer, varunder

den kvarstående skatten skall

erläggas, eller av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t;

inkomstår: det---stad

kronokamrerare.

3 §.

Preliminär skatt skall, i den omfattning

nedan närmare angives, erläggas

med avseende å följande slag

av skatter nämligen statlig inkomstskatt,

statlig förmögenhetsskatt, allmän

kommunalskatt, landstingsmedel,

tingshusmedel och pensionsavgifter,

dock att fastighetsskatt icke skall erläggas

preliminärt. Det belopp, som

skattskyldig skall betala i form av preliminär

skatt, skall så nära som möjligt

motsvara beloppet av de utskylder

och den pensionsavgift, vilka kunna

antagas bliva påförda den skattskyldige

efter verkställd årlig taxering för

den inkomst och förmögenhet, varom

fråga är.

Preliminär skatt skall utgå för inkomst

och förmögenhet, varför skattskyldighet

föreligger jämlikt kommunalskattelagen,

förordningen om statlig

inkomstskatt samt förordningen

om statlig förmögenhetsskatt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

Preliminär skatt —--prelimi
när

C-skatt.

1. Preliminär A-skatt —

— — 48 § 1 mom.

2. Preliminär B-skatt —

---verkställd taxering.

3. Preliminär C-skatt —

— --verkställd taxering.

Är skattskyldig---därtill för
anleda.

(Se vidare anvisningarna.)

4 §.

1 mom. Preliminär A-skatt--

— sädana tabeller.

Skattetabellerna skola---för

förmögenhet,

att vid taxering för inkomsten icke

andra avdrag medgivas den skattskyldige

än dels ortsavdrag, dels ytterligare

ett belopp av etthundra kronor,

dels ock, såvitt angår taxeringen till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

för kommunala utskylder med

belopp, motsvarande för skattekrona

och skatteöre det belopp, som enligt

3 mom. legat till grund vid uträknandet

av de i vederbörlig tabell angivna

utskyldema.

Tabellerna skola icke upptaga preliminär

skatt för belopp, som motsvarar

ett taxerat belopp eller en taxerad

inkomst, understigande sexhundra

kronor, eller ett beskattningsbart

belopp eller en beskattningsbar inkomst,

understigande tio kronor. Inkomstbelopp

och skattebelopp skola

angivas i helt .antal kronor. 2

2 m o m. I skattetabellerna skola

i särskilda kolumner upptagas skattebelopp

för följande grupper av skattskyldiga,

nämligen

Av utskottet föreslagen lydelse:

Preliminär skatt---prelimi
när

C-skatt.

1. Preliminär A-skatt —

--48 § 1 mom.

2. Preliminär B-skatt —

- • — verkställd taxering.

3. Preliminär C-skatt —

--verkställd taxering.

År skattskyldig---därtill för
anleda.

(Se vidare anvisningarna.)

4 §.

1 mom. Preliminär A-skatt--

sådana tabeller.

Skattetabellerna skola---för

förmögenhet,

att vid taxering för inkomsten icke

andra avdrag medgivas den skattskyldige

än dels ortsavdrag, dels ytterligare

ett belopp av tvåhundra kronor,

dels ock, såvitt angår taxeringen till

statlig inkomstskatt, för kommunala

utskylder med belopp, motsvarande

för skattekrona och skatteöre det belopp,

som enligt 3 mom. legat till

grund vid uträknandet av de i vederbörlig

tabell angivna utskyldema.

Tabellerna skola, utom i fråga om

pensionsavgifter, icke upptaga preliminär

skatt för belopp, som motsvarar

en till statlig eller kommunal inkomstskatt

taxerad inkomst, understigande

sexhundra kronor, eller en beskattningsbar

inkomst, understigande

tio kronor. Inkomstbelopp och skattebelopp

skola angivas i helt antal kronor.

2 m o m. I skattetabellerna skola

i särskilda kolumner upptagas skattebelopp

för följande grupper av skattskyldiga,

nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

13

Nuvarande lydelse:

1) inkomsttagare, som är ogift,

utan barn;

2) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, utan barn;

3) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med ett

barn;

A)—10) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med

två, tre etc. till och med åtta barn,

därvid i tabellen för inkomsttagare

med åtta barn upptagen preliminär

skatt skall avse även inkomsttagare,

som här avses, med flera än åtta

barn.

Inkomsttagare, som är ogift, med

ett barn hänföres till under 2) upptagen

grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare

med tvä barn hänföres

till under 3) upptagen grupp av skattskyldiga,

sådan inkomsttagare med

tre barn hänföres till under A) upptagen

grupp av skattskyldiga etc.

Med ogift skattskyldig skall likställas

skattskyldig, som är änkling, änka,

frånskild eller hemskild.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna med egen inkomst, skall, därest

maken har inkomst, hänföras till

under 1) upptagen grupp av skattskyldiga.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna, som har egen inkomst men

vilkens make icke uppbär inkomst,

skall likställas med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som äger åtnjuta familjeavdrag

för husföreståndarinna,

Av utskottet föreslagen lydelse:

1) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, utan barn;

2) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med ett

barn;

3) —9) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med två,

tre etc. till och med åtta barn, därvid

i tabellen för inkomsttagare med åtta

barn upptagen preliminär skatt skall

avse även inkomsttagare, som här avses,

med flera än åtta barn;

10) gift, med maken sammanlevande

kvinna, som har egen inkomst och

vilkens make jämväl uppbär inkomst;

11) inkomsttagare, som är ogift,

utan barn;

12) inkomsttagare, som är ogift,

med ett barn;

13) —19) inkomsttagare, som är

ogift, med två, tre etc. till och med

åtta barn, därvid i tabellen för inkomsttagare

med åtta barn upptagen

preliminär skatt skall avse även inkomsttagare,

som hår avses, med flera

än åtta barn.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna, som har egen inkomst men

vilkens make icke uppbär inkomst,

skall likställas med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som har husföreståndarinna

hos sig anställd, skall, om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

skall likställas med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som är berättigad till

ett halvt eller två halva familjeavdrag

för barn, likställes med skattskyldig,

som äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,

skattskyldig, som är berättigad

till tre halva eller fyra halva avdrag,

likställes med skattskyldig, som äger

åtnjuta två hela familjeavdrag för

barn, o. s. v.

3 mom. För envar av de i 48 § 1

mom. kommunalskattelagen angivna

fem ortsgrupperna skola upprättas

särskilda tabeller, angivande den prehminära

skatten under förutsättning

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ingående bottenskatt beräknas

med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som bestämts

för inkomståret, samt att det sammanlagda

beloppet av kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel

beräknas för skattekrona

och skatteöre till vissa i hela krontal

bestämda belopp, vilka av Kungl.

Maj:t fastställas för varje inkomstår.

10 §.

Preliminär A-skatt---kost
nadernas

bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

för folkpension enligt 6 § lagen om

folkpensionering, invalidunderstöd enligt

förordningen den 28 juni 1935 om

invalidunderstöd, blindhetsersättning

enligt förordningen den 20 april 1934

Av utskottet föreslagen lydelse:

han är ogift och har barn, likställas

med gift manlig inkomsttagare.

Med ogift skattskyldig skall likställas

skattskyldig, som år änkling, änka,

frånskild eller hemskild.

Skattskyldig, som vid taxering till

kommunal inkomstskatt är berättigad

till ett halvt eller två halva familjeavdrag

för barn, likställes med skattskyldig,

som vid nämnda taxering

äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,

skattskyldig, som vid sådan taxering

är berättigad till tre halva eller fyra

halva avdrag, likställes med skattskyldig,

som vid ifrågavarande taxering

äger åtnjuta två hela familjeavdrag

för barn, o. s. v.

3 mom. För envar av de i 48 § 1

mom. kommunalskattelagen angivna

fem ortsgrupperna skola upprättas

särskilda tabeller, angivande den preliminära

skatten under förutsättning

att statlig inkomstskatt beräknas

med tillämpning av det procenttal av

grundbeloppet, som bestämts för inkomståret,

samt att det sammanlagda

beloppet av kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmenel

beräknas för skattekrona och skatteöre

till vissa i hela krontal bestämda

belopp, vilka av Kungl. Maj:t fastställas

för varje inkomstår.

10 §.

Preliminär A-skatt---kostna
dernas

bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

för folkpension enligt lagen om folkpensionering,

särskilda barnbidrag

enligt lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn,

familjebidrag enligt familjebidragsför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

15

Nuvarande lydelse:

om blindhetsersättning, barnbidrag

enligt lagen den 18 juni 1937 om

barnbidrag eller familjebidrag enligt

familjebidragsförordningen den 29

mars 1946, ej heller för sådant kontantunderstöd,

som utgives av arbetslöshetsnämnd

med bidrag av statsmedel,

eller för sådan pension eller livränta

från försäkringsanstalt, som

uppgår till högst 1 200 kronor för år.

Preliminär A-skatt — — — till

konkursbo.

12 §.

I fråga om svensk medborgare, som

tillhör svensk beskickning hos utländsk

makt eller lönat svenskt konsulat

eller beskickningens eller konsulatets

betjäning och som på grund

av sin tjänst är bosatt utomlands,

skall preliminär A-skatt avse allenast

å inkomsten av tjänsten belöpande

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

jämte pensionsavgift samt beräknas

enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder.

13 §.

Preliminär B-skatt skall, där icke

nedan i denna paragraf annorledes

stadgas, beräknas med ledning av det

taxerade belopp, den taxerade inkomst

och den beskattningsbara förmögenhet,

varom beskattningsnämnd

fattat beslut under året näst före inkomståret,

dock att hänsyn icke skall

tagas till beslut som meddelats senare

än den 10 oktober.

Har skattskyldig under året näst före

inkomståret icke taxerats för inkomst

men kan han antagas komma

att under inkomståret uppbära inkomst

varför skattskyldighet föreligger,

skall preliminär B-skatt beräknas

med ledning av särskild taxering till

Av utskottet föreslagen lydelse:

ordningen den 29 mars 1946, sådant

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd

med bidrag av statsmedel,

eller sådan pension eller livränta

från försäkringsanstalt, som

uppgår till högst 1 200 kronor för

år.

Preliminär A-skatt--— till kon
kursbo.

12 §.

I fråga om svensk medborgare, som

tillhör svensk beskickning hos utländsk

makt eller lönat svenskt konsulat

eller beskickningens eller konsulatets

betjäning och som på grund

av sin tjänst är bosatt utomlands,

skall preliminär A-skatt avse allenast

å inkomsten av tjänsten belöpande

statlig inkomstskatt jämte pensionsavgift

samt beräknas enligt av Kungl.

Maj:t fastställda grunder.

13 §.

Preliminär B-skatt skall, där icke

nedan i denna paragraf annorledes

stadgas, beräknas med ledning av den

till statlig och kommunal inkomstskatt

taxerade inkomst och den beskattningsbara

förmögenhet, varom

beskattningsnämnd fattat beslut under

året näst före inkomståret, dock

att hänsyn icke skall tagas till beslut

som meddelats senare än den 10 oktober.

Har skattskyldig under året näst

före inkomståret icke taxerats för inkomst

men kan han antagas komma

att under inkomståret uppbära inkomst

varför skattskyldighet föreligger,

skall preliminär B-skatt beräknas

med ledning av särskild taxering till

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

sådan skatt (preliminär taxering).

Äger nu nämnd skattskyldig

förmögenhet, varför skattskyldighet

till särskild skatt å förmögenhet föreligger,

skall preliminär B-skatt även

för förmögenheten beräknas med ledning

av sådan taxering.

Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas

med ledning av preliminär

taxering, därest det med sannolikhet

är att antaga, att vid årlig taxering

året näst efter inkomståret taxerat belopp

eller taxerad inkomst kommer

att avvika från motsvarande belopp

eller inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med

minst en femtedel av sistnämnda belopp

eller inkomst, dock minst sexhundra

kronor. Preliminär B-skatt

må beräknas på grundval av preliminär

taxering även i annat fall än nyss

är sagt, därest särskilda omständigheter

därtill föranleda.

Preliminär taxering---den

skattskyldige.

14 §.

Om så finnes påkallat med hänsyn

till det konjunkturläge, som kan antagas

komma att råda under inkomståret,

äger Kungl. Maj:t förordna att

preliminär B-skatt, som beräknas med

ledning av årlig taxering, skall för riket

i dess helhet eller viss del därav

eller för vissa kategorier skattskyldiga

utgå å allenast viss procentuell

del av det beskattningsbara belopp

och den beskattningsbara inkomst,

som skall ligga till grund för uträkningen

av den preliminära skatten.

15 §.

Vid beräkning av preliminär Bskatt

skola beskattningsbart belopp,

Av utskottet föreslagen lydelse:

sådan skatt (preliminär taxering).

Äger nu nämnd skattskyldig

förmögenhet, varför skattskyldighet

till statlig förmögenhetsskatt föreligger,

skall preliminär B-skatt även för

förmögenheten beräknas med ledning

av sådan taxering.

Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas

med ledning av preliminär

taxering, därest det med sannolikhet

är att antaga, att vid årlig taxering

året näst efter inkomståret till statlig

eller kommunal inkomstskatt taxerad

inkomst kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med

minst en femtedel av sistnämnda inkomst,

dock minst sexhundra kronor.

Preliminär B-skatt må beräknas på

grundval av preliminär taxering även

i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda

omständigheter därtill föranleda.

Preliminär taxering — — — den

skattskyldige.

14 §.

Om så finnes påkallat med hänsyn

till det konjunkturläge, som kan antagas

komma att råda under inkomståret,

äger Kungl. Maj:t förordna att

preliminär B-skatt, som beräknas med

ledning av årlig taxering, skall för

riket i dess helhet eller viss del därav

eller för vissa kategorier skattskyldiga

utgå å allenast viss procentuell

del av den beskattningsbara inkomst,

som skall ligga till grund för uträkningen

av den preliminära skatten.

15 §.

Vid beräkning av preliminär Bskatt

skola beskattningsbar inkomst

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

17

Nuvarande lydelse:

beskattningsbar inkomst och beskattningsbar

förmögenhet fastställas i enlighet

med bestämmelserna i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

kommimalskattelagen

samt förordningen om särskild skatt

d förmögenhet. Dock skall iakttagas,

att vid bestämmande av beskattningsbart

belopp och beskattningsbar inkomst

ortsavdrag beräknas med hänsyn

dels till den ortsgrupp, vartill

den kommun eller kommundel hör

där den skattskyldige mantalsskrives

för inkomståret, dels ock, där icke

i andra stycket annorlunda stadgas,

till den skattskyldiges civilstånd och

barnantal den 1 november året näst

före inkomståret. Hänsyn skall dock

härvid tagas allenast till den skattskyldiges

hemmavarande eller av honom

helt eller delvis underhållna barn,

vilka vid nyssnämnda tidpunkt icke

fyllt sjutton år och ej heller kunna

antagas komma att under inkomståret

uppbära inkomst, uppgående till

minst sexhundra kronor.

Vid preliminär taxering, som sker

under inkomståret, skall hänsyn tagas

i fråga om skattskyldigs civilstånd

till det förhållande, som kan

antagas komma att råda under större

delen av inkomståret, samt beträffande

skattskyldigs barnantal till förhållandet

vid den tidpunkt, då taxeringen

verkställes. Hänsyn skall dock

icke tagas till sådan ändring av barnantalet,

som inträtt efter den 1 november

under inkomståret.

Ilar skattskyldig vid den årliga

taxeringen året näst före inkomståret

medgivits särskilt avdrag, enär hans

skatteförmåga funnits vara väsentligen

nedsatt till följd av långvarig

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt.

Av utskottet föreslagen lydelse:

och beskattningsbar förmögenhet fastställas

i enlighet med bestämmelserna

i förordningen om statlig inkomstskatt,

kommunalskattelagen samt förordningen

om statlig förmögenhetsskatt.

Dock skall iakttagas, att vid

bestämmande av beskattningsbar inkomst

ortsavdrag beräknas med hänsyn

dels till den ortsgrupp, vartill

den kommun eller kommundel hör

där den skattskyldige mantalsskrives

för inkomståret, dels ock, där icke

i andra stycket annorlunda stadgas,

till den skattskyldiges civilstånd och,

såvitt angår taxering till kommunal

inkomstskatt, barnantal den 1 november

året näst före inkomståret. Hänsyn

skall dock härvid tagas allenast

till den skattskyldiges hemmavarande

eller av honom helt eller delvis underhållna

barn, vilka vid nyssnämnda

tidpunkt icke fyllt sjutton år och ej

heller kunna antagas komma att under

inkomståret uppbära inkomst,

uppgående till minst sexhundra kronor.

Vid preliminär taxering, som sker

under inkomståret, skall hänsyn tagas

i fråga om skattskyldigs civilstånd

till det förhållande, som kan antagas

komma att råda under större delen

av inkomståret, samt beträffande

skattskyldigs barnantal, såvitt angår

taxering till kommunal inkomstskatt,

till förhållandet vid den tidpunkt, då

taxeringen verkställes. Hänsyn skall

dock icke tagas till sådan ändring av

barnantalet, som inträtt efter den 1

november under inkomståret.

Har skattskyldig vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret

medgivits särskilt avdrag, enär hans

skatteförmåga funnits vara väsentliNr

52.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än

barn, för vilka familjeavdrag är medgivet,

eller annan därmed jämförlig

omständighet, och kan samma förhållande

antagas vara rådande även

under inkomståret, skall vid bestämmande

av beskattningsbart belopp och

beskattningsbar inkomst hänsyn tagas

jämväl till dylikt avdrag.

18 §.

1 mom. Skattskyldig, som--

-— föreligger; samt

2) därest hans vid årlig taxering

året näst efter inkomståret taxerade

belopp eller taxerade inkomst, såvitt

senast den 1 december året näst före

inkomståret kan bedömas, kommer

att överstiga motsvarande belopp eller

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med minst

en femtedel av sistnämnda belopp eller

inkomst, dock minst sexhundra

kronor.

24 §.

Preliminär C-skatt — — — före

inkomståret.

Preliminär C-skatt skall beräknas

med ledning av preliminär taxering,

därest det med sannolikhet är att antaga

att vid årlig taxering året näst

efter inkomståret den uppskattade inkomsten

från andra förvärvskällor än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet

kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med

minst sexhundra kronor; dock att

skyldighet att verkställa preliminär

Av utskottet föreslagen lydelse:

gen nedsatt till följd av långvarig sjukdom,

olyckshändelse, ålderdom, underhåll

av andra närstående än barn,

för vilka rätt till allmänt barnbidrag

föreligger eller, såvitt angår taxering

till kommunal inkomstskatt, familjeavdrag

är medgivet, eller annan därmed

jämförlig omständighet, och kan

samma förhållande antagas vara rådande

även under inkomståret, skall

vid bestämmande av beskattningsbar

inkomst hänsyn tagas jämväl till dylikt

avdrag.

18 §.

1 mom. Skattskyldig, som--

— föreligger; samt

2) därest hans vid årlig taxering

året näst efter inkomståret till statlig

eller kommunal inkomstskatt taxerade

inkomst, såvitt senast den 1 december

året näst före inkomståret kan bedömas,

kommer att överstiga motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med minst

en femtedel av sistnämnda inkomst,

dock minst sexhundra kronor.

24 §.

Preliminär C-skatt — —- — före

inkomståret.

Preliminär C-skatt skall beräknas

med ledning av preliminär taxering,

därest det med sannolikhet är att antaga

att vid årlig taxering året näst

efter inkomståret den uppskattade inkomsten

från andra förvärvskällor än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet

kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med

minst sexhundra kronor; dock att skyldighet

att verkställa preliminär taxe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

19

Nuvarande lydelse:

taxering icke föreligger om den skattskyldiges

taxerade belopp eller taxerade

inkomst vid taxeringen året näst

efter inkomståret kan antagas komma

att avvika från motsvarande belopp

eller inkomst vid taxeringen året

näst före inkomståret med mindre än

en femtedel av sistnämnda belopp eller

inkomst. Preliminär C-skatt må

beräknas med ledning av preliminär

taxering även i annat fall än nyss är

sagt, därest särskilda omständigheter

därtill föranleda.

25 §.

För beräkning av preliminär Cskatt

skall, vare sig skatten beräknas

med ledning av årlig eller preliminär

taxering, beskattningsbart belopp och

beskattningsbar inkomst fastställas

för inkomsten från samtliga förekommande

förvärvskällor ävensom

för förmögenhet.

26 §.

I fråga om skyldighet att avgiva

preliminär självdeklaration till ledning

vid taxering till preliminär Cskatt

skall i stället för bestämmelsen

i 18 § 1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet

åligger skattskyldig, därest

hans vid årlig taxering under året

näst efter inkomståret uppskattade

inkomst från andra förvärvskällor än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet,

såvitt senast den 1 december året

r.äst före inkomståret kan bedömas,

kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen året

näst före inkomståret med minst sexhundra

kronor; dock att deklarationsskyldighet

icke skall föreligga med

mindre den skattskyldiges taxerade

Av utskottet föreslagen lydelse:

ring icke föreligger om den skattskyldiges

till statlig eller kommunal inkomstskatt

taxerade inkomst vid taxeringen

året näst efter inkomståret kan

antagas komma att avvika från motsvarande

inkomst vid taxeringen året

näst före inkomståret med mindre än

en femtedel av sistnämnda inkomst.

Preliminär C-skatt må beräknas med

ledning av preliminär taxering även

i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda

omständigheter därtill föranleda.

25 §.

För beräkning av preliminär Cskatt

skall, vare sig skatten beräknas

med ledning av årlig eller preliminär

taxering, till statlig och kommunal inkomstskatt

beskattningsbar inkomst

fastställas för inkomsten från samtliga

förekommande förvärvskällor.

26 §.

I fråga om skyldighet att avgiva

preliminär självdeklaration till ledning

vid taxering till preliminär Cskatt

skall i stället för bestämmelsen

i 18 § 1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet

åligger skattskyldig, därest hans

vid årlig taxering under året näst efter

inkomståret uppskattade inkomst från

andra förvärvskällor än tjänst och tillfällig

förvärvsverksamhet, såvitt senast

den 1 december året näst före inkomståret

kan bedömas, kommer att

avvika från motsvarande inkomst vid

den årliga taxeringen året näst före

inkomståret med minst sexhundra kronor;

dock att deklarationsskyldighet

icke skall föreligga med mindre den

skattskyldiges till statlig eller kommu
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

belopp eller taxerade inkomst vid

taxeringen året näst efter inkomståret

kan antagas komma att avvika från

motsvarande belopp eller inkomst vid

taxeringen året näst före inkomståret

med minst en femtedel av sistnämnda

belopp eller inkomst.

30 §.

Vid debitering —--sextiofem

o

ar;

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ingående bottenskatt uträknas

med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som bestämts

för inkomståret; samt

att kommunal---och tings
lag.

31 §.

Preliminär C-skatt skall debiteras

dels med ett belopp motsvarande

skillnaden mellan den preliminära

skatt, som skulle utgå å det beskattningsbara

belopp och den beskattningsbara

inkomst, varom i 25 § sägs,

och det belopp som den skattskyldige

kan antagas komma att erlägga i form

av preliminär A-skatt dels ock, därest

den skattskyldige äger förmögenhet

varför skattskyldighet till särskild

skatt å förmögenhet föreligger, med

belopp vartill nämnda skatt beräknas.

33 §.

Vid debitering av fastighetsskatt

jämte annuiteter, varom i 1 § sägs,

skall iakttagas:

att slutsumman---krontal;

samt

att skatten uträknas med ledning

av den utdebitering för skattekrona

Av utskottet föreslagen lydelse:

nal inkomstskatt taxerade inkomst vid

taxeringen året näst efter inkomståret

kan antagas komma att avvika från

motsvarande inkomst vid taxeringen

året näst före inkomståret med minst

en femtedel av sistnämnda inkomst.

30 §.

Vid debitering— — — sextiofem år;

att för skattskyldiga, som avses i

10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, sådan skatt uträknas

med tillämpning av det procenttal av

grundbeloppet, som bestämts för inkomståret;

samt

att kommunal -—— — och tingslag.

31 §.

Preliminär C-skatt skall debiteras

dels med ett belopp motsvarande

skillnaden mellan den preliminära

skatt, som skulle utgå å beskattningsbar

inkomst, varom i 25 § sägs, och

det belopp som den skattskyldige kan

antagas komma att erlägga i form av

preliminär A-skatt dels ock, därest

den skattskyldige äger förmögenhet

varför skattskyldighet till statlig

förmögenhetsskatt föreligger, med belopp

vartill nämnda skatt beräknas.

33 §.

Vid debitering av fastighetsskatt,

skogsvårdsavgifter samt annuiteter,

varom i 1 § sägs, skall iakttagas:

att slutsumman — — — krontal;

samt

att fastighetsskatten uträknas med

ledning av den utdebitering för skatte
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

21

Nuvarande lydelse:

och skatteöre, som gäller i fråga om

annan slutlig skatt, påförd på grund

av taxering under taxeringsåret.

34 §.

1 mom. Vid debitering---

hela krontal;

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ingående bottenskatt uträknas

med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som fastställts

alt gälla för den preliminära skatt,

vilken skall avräknas mot den ifrågavarande

slutliga skatten;

att kommunal---taxerings
året;

samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel för sig

samt skogsaccis och skogsvårdsavgift

för sig påföras i en gemensam post.

2 mom. Vid debitering av annan

slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig

gottskrivas debiterad preliminär

skatt, så ock under inkomståret

erlagd preliminär A-skatt.

35 §.

Fastighetsskatt jämte annuiteter,

varom i 1 § sägs, skall förfalla till betalning,

om skattens---första termi
nen.

38 §.

Debitering av---debiterings
längd

upprättas.

I fråga---i tabellen.

Fastighetsskatt jämte annuiteter,

varom i 1 § sägs, skall debiteras särskilt

för sig.

41 §.

Debiterad preliminär skatt eller

uppgift angående tillämplig skatteta
-

Av utskottet föreslagen lydelse:

krona och skatteöre, som gäller i fråga

om annan slutlig skatt, påförd på

grund av taxering under taxeringsåret.

34 §.

1 mom. Vid debitering---

hela krontal;

att för skattskyldiga, som avses i 10

§ 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

sådan skatt uträknas med

tillämpning av det procenttal av grundbeloppet,

som fastställts att gälla för

den preliminära skatt, vilken skall avräknas

mot den ifrågavarande slutliga

skatten;

att kommunal----taxerings
året;

samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel påföras

i en gemensam post.

2 mom. Vid debitering av annan

slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig

gottskrivas debiterad preliminär

B- och C-skatt, så ock erlagd eller

uppdebiterad preliminär A-skatt.

35 §.

Fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom i 1 § sägs,

skola förfalla till betalning,

om skattens — — — första terminen.

38 §.

Debitering av---debiterings
längd

upprättas.

I fråga----i tabellen.

Fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom i 1 § sägs,

skola debiteras särskilt för sig.

41 §.

Debiterad preliminär skatt eller uppgift

angående tillämplig skattetabell

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

bell och kolumn i tabellen skall upptagas

å särskild debetsedel. Särskilda

debetsedlar skola vidare utfärdas dels

för fastighetsskatt jämte annuiteter,

varom i 1 § sägs, dels ock för annan

slutlig och kvarstående skatt.

Har skattskyldig---prelimi
nära

skatten.

Har skattskyldig--- — av skatt.

Tillkommande skatt skall upptagas

å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt

i den tillkommande skatten skall

särskild debetsedel därå utfärdas.

Särskild debetsedel---lokala

skattemyndighet.

42 §.

Debetsedel å fastighetsskatt jämte

annuiteter, varom i 1 § sägs, skall

med tillhörande skatteanvisningar senast

den 25 augusti under taxeringsåret

samt debetsedel å annan slutlig

skatt, i förekommande fall med därtill

hörande skatteanvisningar för inbetalning

av den kvarstående skatten,

senast den 10 december under taxeringsåret

med posten utan kostnad

för den skattskyldige tillställas denne

under adress, som är angiven i mantalslängd,

taxeringslängd eller befolkningsregistret

eller anmälts till

den lokala skattemyndigheten.

Debetsede’, avseende — — -—- under

inkomståret.

Debetsedel, som —--före in
komståret.

Har skattskyldig---- före in
komståret.

Har skattskyldig---och skat
tetabell.

Av utskottet föreslagen lydelse:

och kolumn i tabellen skall upptagas å

särskild debetsedel. Särskilda debetsedlar

skola vidare utfärdas dels för fastighetsskatt,

skogsvårdsavgifter samt

annuiteter, varom i 1 § sägs, dels ock

för annan slutlig och kvarstående

skatt.

Har skattskyldig---prelimi
nära

skatten.

Har skattskyldig -— — — av skatt.

Tillkommande skatt skall upptagas

å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt

eller skogsvårdsavgift i den tillkommande

skatten skall särskild debetsedel

därå utfärdas.

Särskild debetsedel — ---lokala

skattemyndighet.

42 §.

Debetsedel å fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom

i 1 § sägs, skall med tillhörande skatteanvisningar

senast den 25 augusti

under taxeringsåret samt debetsedel å

annan slutlig skatt, i förekommande

fall med därtill hörande skatteanvisningar

för inbetalning av den kvarstående

skatten, senast den 10 december

under taxeringsåret med posten utan

kostnad för den skattskyldige tillställas

denne under adress, som är angiven

i mantalslängd, taxeringslängd eller

befolkningsregistret eller anmälts

till den lokala skattemyndigheten.

Debetsedel, avseende---un
der

inkomståret.

Debetsedel, som —--före in
komståret.

Har skattskyldig---före in
komståret.

Har skattskyldig —- —- — och skattetabell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

23

Nuvarande lydelse:

46 §.

2 mom. Har arbetstagaren--

— 7 § angives.

Har arbetstagare varom i föregående

stycke sägs att erlägga kvarstående

skatt, som påförts i kommun där

han mantalsskrivits för året näst före

taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig

att vid utbetalning av lön verkställa

avdrag jämväl för gäldande av sådan

skatt, dock att avdragsskyldighet

icke föreligger beträffande fastighetsskatt

samt annuiteter varom i 1 §

sägs. För gäldande av den kvarstående

skatten skall arbetsgivaren vid varje

utbetalningstillfälle avdraga belopp,

motsvarande så stor del av den under

nästföljande uppbördstermin förfallande

skatten, som med hänsyn till

antalet utbetalningstillfällen före ingången

av den månad, då nämnda

uppbördstermin infaller, belöper å

utbetalningstillfället. Belopp, som avdrages

vid annat utbetalningstillfälle

än det första, skall dock avrundas till

närmast lägre hela antal kronor och

återstoden avdragas vid det första utbetalningstillfället.

Har lokal -— — — nämnda skatt.

Har lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall löneavdrag icke verkställas

å folkpension enligt 6 § lagen

om folkpensionering, invalidunderstöd

enligt förordningen den 28 juni

1935 om invalidunderstöd, blindhetsersättning

enligt förordningen den 20

april 1935 om blindhetsersättning,

barnbidrag enligt lagen den 18 juni

1937 om barnbidrag, familjebidrag

enligt familjebidragsförordningen den

29 mars 1946, sådant kontantunder
-

Av utskottet föreslagen lydelse:

46 §.

2 mom. Har arbetstagaren--

— 7 § angives.

Har arbetstagare varom i föregående

stycke sägs att erlägga kvarstående

skatt, som påförts i kommun där

han mantalsskrivits för året näst före

taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig

att vid utbetalning av lön verkställa

avdrag jämväl för gäldande av

sådan skatt, dock att avdragsskyldighet

icke föreligger beträffande fastighetsskatt,

skogsvårdsavgifter samt annuiteter,

varom i 1 § sägs. För gäldande

av den kvarstående skatten

skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle

avdraga belopp, motsvarande

så stor del av den under nästföljande

uppbördstermin förfallande

skatten, som med hänsyn till antalet

utbetalningstillfällen före ingången av

den månad, då nämnda uppbördstermin

infaller, belöper å utbetalningstillfället.

Belopp, som avdrages vid

annat utbetalningstillfälle än det

första, skall dock avrundas till närmast

lägre hela antal kronor och återstoden

avdragas vid det första utbetalningstillfället.

Har lokal---— nämnda skatt.

Har lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall löneavdrag icke verkställas

å folkpension enligt lagen om

folkpensionering, särskilda barnbidrag

enligt lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl.

barn, familjebidrag enligt familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946,

sådant kontantunderstöd, som utgives

av arbetslöshetsnämnd med bidrag av

statsmedel, sådan pension eller livränta

från försäkringsanstalt, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

stöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd

med bidrag av statsmedel, sådan

pension eller livränta från försäkringsanstalt,

som uppgår till högst

1 200 kronor för år, sådant periodiskt

understöd eller sådan därmed jämförlig

periodisk intäkt, varför givaren

enligt 46 § kommunalskattelagen är

berättigad till avdrag, eller å lön, vilken

utbetalas till person, som är i

konkurs, eller till konkursbo.

53 §.

1 mom. Jämkning av — — —

skatt; eller

3) därest skattskyldig visar eller

myndigheten eljest erhåller kännedom

om att den skattskyldiges skatteförmåga

blivit väsentligen nedsatt till

följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,

ålderdom, underhåll av andra

närstående än barn, för vilka familjeavdrag

är medgivet, eller annan

därmed jämförlig omständighet.

Jämkningen skall---slutliga

skatt.

Där icke---tjugufem kronor.

Erhåller lokal---må erford
ras.

Innan jämkning---är obe
hövligt.

56 §.

1 mom. Skattskyldig,vars skattebetalningsförmåga

på grund av arbetslöshet

eller sjukdom eller eljest

oförvållat blivit nedsatt, må beviljas

anstånd med erläggande av kvarstående

eller tillkommande skatt, som

förfaller till betalning under högst två

Av utskottet föreslagen lydelse:

uppgår till högst 1 200 kronor för år,

sådant periodiskt understöd eller sådan

därmed jämförlig periodisk intäkt,

varför givaren enligt 46 § kommunalskattelagen

är berättigad till avdrag,

eller å lön, vilken utbetalas till

person, som är i konkurs, eller till

konkursbo.

53 §.

1 mom. Jämkning av — — —

skatt; eller

3) därest skattskyldig visar eller

myndigheten eljest erhåller kännedom

om att den skattskyldiges skatteförmåga

blivit väsentligen nedsatt till

följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,

ålderdom, underhåll av andra

närstående än barn, för vilka rätt

till allmänt barnbidrag föreligger eller,

såvitt angår taxering till kommunal

inkomstskatt, familjeavdrag är medgivet,

eller annan därmed jämförlig omständighet.

Jämkningen skall---slutliga

skatt.

Där icke---tjugufem kronor.

Erhåller lokal---må erford
ras.

Innan jämkning---är obe
hövligt.

56 §.

1 mom. Skattskyldig,vars skattebetalningsförmåga

på grund av arbetslöshet

eller sjukdom eller eljest

oförvållat blivit nedsatt, må beviljas

anstånd med erläggande av kvarstående

eller tillkommande skatt, som

förfaller till betalning under högst två

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

25

Nuvarande lydelse:

av de uppbördsterminer, vilka utlöpa

närmast efter det ansökan om anstånd

gjorts. Anståndstiden må bestämmas

till längst ett år efter utgången av den

månad, varunder den första av nyssnämnda

terminer infaller, dock att

anstånd med erläggande av fastighetsskatt

jämte annuiteter, varom i

1 § sägs, icke må beviljas för längre

tid än att den i 17 kap. 6 § handelsbalken

stadgade förmånsrätten för dylik

skatt kan göras gällande.

2 mom. Värnpliktig, som inryckt

till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga

till följd härav

blivit nedsatt, må beviljas anstånd

med erläggande av debiterad preliminär

skatt eller kvarstående eller tillkommande

skatt, vilken förfaller till

betalning under uppbördstermin, som

helt eller delvis infaller under tiden

för militärtjänstgöringen eller under

tiden därefter, dock senast under tredje

kalendermånaden efter den då

tjänstgöringen upphör. Anståndstiden

må bestämmas till längst ett år efter

utgången av den månad, varunder den

uppbördstermin infaller som anståndet

avser, dock att anstånd därutöver

må beviljas för tiden intill dess den

värnpliktige efter beviljad ledighet

för återgång till civil verksamhet

(hempermittering) eller hemförlovning

tre kalendermånader i följd varit

fri från tjänstgöring. Anstånd med

erläggande av fastighetsskatt jämte

annuiteter, varom i 1 § sägs, må likväl

icke beviljas för längre tid än i 1

mom. stadgas.

61 §.

3 m o in. Då särskilda skäl därtill

äro ma Kungl. Maj:t, efter hörande

Av utskottet föreslagen lydelse:

av de uppbördsterminer, vilka utlöpa

närmast efter det ansökan om anstånd

gjorts. Anståndstiden må bestämmas

till längst ett år efter utgången av den

månad, varunder den första av nyssnämnda

terminer infaller, dock att anstånd

med erläggande av fastighetsskatt,

skogsvårdsavgifter samt annuiteter,

varom i 1 § sägs, icke må beviljas

för längre tid än att den i 17 kap. 6 §

handelsbalken stadgade förmånsrätten

för dylik skatt kan göras gällande.

2 mom. Värnpliktig, som inryckt

till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga

till följd härav

blivit nedsatt, må beviljas anstånd

med erläggande av debiterad preliminär

skatt eller kvarstående eller tillkommande

skatt, vilken förfaller till

betalning under uppbördstermin, som

helt eller delvis infaller under tiden

för militärtjänstgöringen eller under

tiden därefter, dock senast under tredje

kalendermånaden efter den då

tjänstgöringen upphör. Anståndstiden

må bestämmas till längst ett år efter

utgången av den månad, varunder den

uppbördstermin infaller som anståndet

avser, dock att anstånd därutöver

må beviljas för tiden intill dess den

värnpliktige efter beviljad ledighet för

återgång till civil verksamhet (hempermittering)

eller hemförlovning tre

kalendermånader i följd varit fri från

tjänstgöring. Anstånd med erläggande

av fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom i 1 § sägs, må

likväl icke beviljas för längre tid än

i 1 mom. stadgas.

61 §.

3 m o in. Då särskilda skäl därtill

äro må Kungl. Maj:t eller, efter

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

av generalpoststyrelsen, medgiva att

viss arbetsgivare eller viss grupp av

arbetsgivare må inbetala skatt för arbetstagare

eller att kvitto å erlagt

skattebelopp må utfärdas i annan

ordning än i 1 och 2 mom. sägs.

77 §.

Utmätningsman på---lokala

skattemyndigheten.

Lokal skattemyndighet i stad har

att å tredje söckendagen före varje

månads utgång till länsstyrelsen insända

uppgift, som i första stycket

sägs, dock att däri upptagen skatt

skall angivas summariskt.

Samtidigt med — — — influten

skatt.

81 §.

Avkortning av —--hos den
ne;
då

beträffande slutligt påförd pensionsavgift

sådant skål föreligger till

upphävande av avgiftspåföringen, som

avses i 15 § tredje stycket lagen om

folkpensionering;

då någon---skatt nedsatts.

Vidare skall — — — är oguldet.

Har arbetsgivare---hos ar
betsgivaren.

Av utskottet föreslagen lydelse:

Kungl. Maj:ts bemyndigande, generalpoststyrelsen

medgiva dels att viss arbetsgivare

eller viss grupp av arbetsgivare

må, utan att gälda sådan särskild

avgift eller restavgift varom förmåles

i 62 eller 66 §, inbetala arbetstagares

under uppbördstermin förfallande

skatt efter utgången av samma

termin, dels ock att viss arbetsgivare

eller viss grupp av arbetsgivare må

inbetala skatt för arbetstagare eller

att kvitto å erlagt skattebelopp må utfärdas

i annan ordning än i denna

förordning sägs.

77 §.

Utmätningsman på--— lokala

skattemyndigheten.

Lokal skattemyndighet i stad har

att å tredje söckendagen före varje

månads utgång till länsstyrelsen insända

uppgift, som i första stycket

sägs, dock att däri upptagen skatt må

angivas summariskt. Den lokala skattemyndigheten

skall därvid insända

jämväl den av utmätningsmannen senast

avlämnade uppgiften.

Samtidigt med — — — influten

skatt.

81 §.

Avkortning av---hos denne;

då någon — — — skatt nedsatts.

Vidare skall — — — är oguldet.

Har arbetsgivare---hos ar
betsgivaren.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

27

Nuvarande lydelse:

88 §.

Före den 15 januari varje år skall

balanslängd över all vid nästföregående

års utgång oredovisad skatt av

utmätningsmannen insändas på landet

till länsstyrelsen och i stad till den

lokala skattemyndigheten.

Balanslängden, som---för

indrivningen.

I balanslängden---upptagas

summariskt.

Sedan den---om granskning
en.

.

89 §.

1 mom. överstiger erlagd preliminär

skatt motsvarande slutliga skatt,

oberäknat fastighetsskatt och i 1 §

omförmålda annuiteter, skall länsstyrelsen

i det län, där skatten debiterats,

utan kostnad för den skattskyldige

till denne återbetala det överskjutande

beloppet. Restitution skall

dock icke ske av belopp understigande

fem kronor.

Det åligger---böra återbeta
las.

Sedan beslut---äger återbe
komma.

2 m o in. Har riksräkenskapsver
ket--—

erlagt belopp.

Envar, som--— genom riks
försäkringsanstalten.

Därest någon, utan att sådant fall

som i andra stycket sägs är för handen,

hos länsstyrelsen visar, att för

samma år mera än en pensionsavgift

enligt lagen om folkpensionering erlagts

för honom, skall länsstyrelsen

återbetala vad som bcfinnes erlagt utöver

den högsta avgiftens belopp.

3 mom. Skall den, som jämlikt

stadgandet i 2 mom. första eller and
-

Av utskottet föreslagen lydelse:

88 §.

Före den 15 januari varje år skall

balanslängd över all d tredje söckendagen

före nästföregående december

månads utgång oredovisad skatt av utmätningsmannen

insändas på landet

till länsstyrelsen och i stad till den

lokala skattemyndigheten.

Balanslängden, som----för in
drivningen.

I balanslängden--- — upptagas

summariskt.

Sedan den — — — om granskningen.

89 §.

1 mom. överstiger erlagd preliminär

skatt motsvarande slutliga skatt,

oberäknat fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom i 1 §

sägs, skall länsstyrelsen i det län, där

skatten debiterats, utan kostnad för

den skattskyldige till denne återbetala

det överskjutande beloppet. Restitution

skall dock icke ske av belopp

understigande fem kronor.

Det åligger---böra återbe
talas.

Sedan beslut---äger återbe
komma.

2 mom. Har riksräkenskapsver

ket---— erlagt belopp.

Envar, som---genom riksför

säkringsanstalten.

3 in o m. Skall den, som jämlikt

stadgandet i 2 mom. är berättigad

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

ra stycket är berättigad återbekomma

skatt, som debiterats å en ort för visst

år, i stället utgöra skatt, som debiterats

eller bör debiteras å annan ort

eller för annat år, och är sistnämnda

skatt vid meddelandet av beslut i restitutionsärendet

ej gulden, äger den

skattskyldige utfå allenast den del av

det för mycket erlagda beloppet, som

överstiger det belopp vilket han sålunda

rätteligen har att utgöra. Återstoden

av det erlagda beloppet skall

gottskrivas den skattskyldige till gäldande

av sistnämnda skatt och i förekommande

fall skyndsamt tillställas

länsstyrelsen i det län, inom vilket

den ort är belägen, där skatten debiterats

eller bör debiteras.

90 §.

Envar som jämlikt 89 § 2 mom.

första eller tredje stycket eller efter

besvär över taxering eller debitering

vinner nedsättning i eller befrielse

från honom påförd slutlig eller tillkommande

skatt, äger vid återbekommande

av för mycket erlagt belopp

tillika erhålla ränta å det belopp, som

utbetalas, efter fem procent för år.

Vid beräkning — — — beloppet

återbetalas.

Av utskottet föreslagen lydelse:

återbekomma skatt, som debiterats å

en ort för visst år, i stället utgöra

skatt, som debiterats eller bör debiteras

å annan ort eller för annat år, och

är sistnämnda skatt vid meddelandet

av beslut i restitutionsärendet ej gulden,

äger den skattskyldige utfå allenast

den del av del för mycket erlagda

beloppet, som överstiger det belopp

vilket han sålunda rätteligen har att

utgöra. Återstoden av det erlagda beloppet

skall gottskrivas den skattskyldige

till gäldande av sistnämnda skatt

och i förekommande fall skyndsamt

tillställas länsstyrelsen i det län, inom

vilket den ort är belägen, där skatten

debiterats eller bör debiteras.

90 §.

Envar, som jämlikt 89 § 2 mom.

första stycket eller efter besvär över

taxering eller debitering vinner nedsättning

i eller befrielse från honom

påförd slutlig eller tillkommande

skatt, äger vid återbekommande av för

mycket erlagt belopp tillika erhålla

ränta å det belopp, som utbetalas, efter

fem procent för år.

Vid beräkning — — — beloppet

återbetalas.

Denna förordning---års in
gång.

Genom denna---förordnings

bestämmelser.

I samband---följande iakt
tagas:
-

Denna förordning---års in
gång.

Genom denna---förordnings

bestämmelser.

I samband---följande iakt
tagas:

6

6) För inkomst, som under 3) och 6) För inkomst, som under 3) och

4) avses, skola utgå de skatter, vilka 4) avses, skola utgå de skatter, vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

29

Nuvarande lydelse:

ingå i preliminär skatt för inkomst

under år 1947, respektive 1948. För

sådan inkomst, hänförlig till år 1945

eller motsvarande räkenskapsår, skola

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

landstingsmedel och de tingshusmedel,

vilka uppbäras i samband

med kronouppbörden, utgå enligt den

skatteprocent, respektive den kommunala

utdebitering, som gäller för

skatt på grund av 1946 års taxering,

samt kommunal inkomstskatt enligt

den kommunala utdebitering, som

gäller för preliminär skatt för inkomståret

1947. Skatt för dylik inkomst,

vilken är hänförlig till år 1946

eller motsvarande räkenskapsår, skall

utgöras efter den statliga skatteprocent

och den kommunala utdebitering,

som gäller för preliminär skatt för inkomståret

1948.

Skatt, som — — — med kronouppbörden.

Har skattskyldig år 1946 eller 1947

taxerats till krigskonjunkturskatt,

skall för inkomst, som under 3) och

4) avses, i den mån denna motsvarar

krigskonjunkturskattens grundbelopp,

påföring icke ske av statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt samt annan

skatt till staten, som må ingå i preliminär

skatt för inkomst under år

1947 respektive 1948.

Därest efter---4) avses.

Lokal skattemyndighet — — —

uppbördsåret 1949—1950.

7) Utskylder ävensom annuiteter å

avdikningslån, som skola upptagas å

kronodebetsedel för år 1946, skola i

Av utskottet föreslagen lydelse:

ingå i preliminär skatt för inkomst

under år 1947, dock att pensionsavgift

enligt lagen om folkpensionering

icke skall utgöras för ifrågavarande

inkomst. För sådan inkomst, hänförlig

till år 1945 eller motsvarande räkenskapsår,

skola statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt, landstingsmedel

och de tingshusmedel, vilka

uppbäras i samband med kronouppbörden,

utgå enligt den skatteprocent,

respektive den kommunala utdebitering,

som gäller för skatt på grund

av 1946 års taxering, samt kommunal

inkomstskatt enligt den kommunala

utdebitering, som gäller för preliminär

skatt för inkomståret 1947.

Skatt för dylik inkomst, vilken är

hänförlig till år 1946 eller motsvarande

räkenskapsår, skall utgöras efter

den statliga skatteprocent, som gäller

för preliminär skatt för inkomståret

1947, och den kommunala utdebitering,

som gäller för preliminär

skatt för inkomståret 1948.

Skatt, som —---med kronoupp
börden.

Har skattskyldig år 1946 eller 1947

taxerats till krigskonjunkturskatt,

skall för inkomst, som under 3) och

4) avses, i den mån denna motsvarar

krigskonjunkturskattens grundbelopp,

påföring icke ske av statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt samt annan

skatt till staten, som må ingå i preliminär

skatt för inkomst under år

1947.

Därest efter — ---4) avses.

Lokal skattemyndighet — — —

uppbördsåret 1949—1950.

7) Utskylder ävensom annuiteter å

avdikningslån, som skola upptagas å

kronodebetsedel för år 1946, skola i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

sin helhet erläggas under första uppbördsterminen

eller å första uppbördsstämman.

Fastighetsskatt, som

påföres på grund av 1946 och 1947

års taxeringar, skall erläggas under

uppbördsterminema i mars, maj och

juli månader år 1947, respektive under

uppbördsterminen i mars månad

år 1948. Under sistnämnda uppbördstermin

år 1948 skola jämväl erläggas

aunuiteter, varom i 1 § förmäles. Debetsedel

å fastighetsskatt respektive å

fastighetsskatt jämte nyssnämnda annuiteter

skall med tillhörande skatteanvisningar

tillställas skattskyldig senast

den 25 februari 1947 respektive

1948.

Av utskottet föreslagen lydelse:

sin helhet erläggas under första uppbördsterminen

eller å första uppbördsstämman.

Fastighetskatt, som

påföres på grund av 1946 och 1947

års taxeringar, skall erläggas under

uppbördsterminema i mars, maj och

juli månader år 1947, respektive under

uppbördsterminen i mars månad

år 1948. Under sistnämnda uppbördstermin

år 1948 skola jämväl erläggas

skogsvårdsavgifter samt annuiteter,

varom i 1 § förmäles. Debetsedel å

fastighetsskatt respektive å fastighetsskatt

jämte skogsvårdsavgifter

samt nyssnämnda annuiteter skall

med tillhörande skatteanvisningar tillställas

skattskyldig senast den 25

februari 1947 respektive 1948.

12) De ytterligare — — — av

Kungl. Maj:t.

Anvisningar

till 46 §.

Med arbetsgivare — — — självständig

företagare.

Lika med — — — periodisk intäkt.

Det ankommer---denna för
ordning.

Om en---uppbär tantiem.

Provision bör — — — huvudmannens

tjänst.

För bedömande--— med ar
betsgivaren.

Har arbetstagaren — — — skall

verkställas.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa

löneavdrag avser preliminär

skatt ävensom annan kvarstående

skatt än fastighetsskatt jämte annuiteter

d avdikningslån och d förskott för

avlösning av frälseräntor men däremot

icke tillkommande skatt. Av
-

12) De ytterligare — — — av

Kungl. Maj:t.

Anvisningar

till 46 §.

Med arbetsgivare--- ;— självstän
dig

företagare.

Lika med---periodisk intäkt.

Det ankommer — ---denna för
ordning.

Om en---uppbär tantiem.

Provision bör---- huvudman
nens

tjänst.

För bedömande--— med ar
betsgivaren.

Har arbetstagaren — — — skall

verkställas.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa

löneavdrag avser preliminär

skatt ävensom annan kvarstående

skatt än fastighetsskatt jämte skogsvårdsavgifter

och annuiteter, varom i

1 § sägs, men däremot icke tillkommande

skatt. Avdragsskyldigheten, så
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

Nuvarande lydelse:

dragsskyldigheten, såvitt angår kvarstående

skatt och å debetsedel till beloppet

angiven preliminär skatt, är

icke inskränkt till att avse skatt, som

utgår för inkomst av tjänst, utan gäller

även i fråga om skatt för annan

inkomst. Den å debetsedel till beloppet

angivna preliminära skatten kan

nämligen, liksom den kvarstående

skatten, avse båda de nyssnämnda slagen

av inkomst.

Arbetsgivare är---än hem
ortskommunen.

Då skattskyldig — — — huvudsaklige

arbetsgivaren.

Framställning om---höras

däröver.

Vid prövning---effektiv ut
skyldsbetalning.

Den i---skall medgivas.

Utom i--— för handen.

till 53 §.

Sker ändring —--må betingas.

Lokal skattemyndighet — — —

skatt uttages.

Den bevisning---verkligen

föreligga.

Vid beslut om jämkning skall den

lokala skattemyndigheten tillse, att

den preliminära skatten för inkomståret

så nära som möjligt kommer att

överensstämma med den slutliga skatt

(oberäknat fastighetsskatt och förut

omnämnda annuiteter) som kan antagas

komma att påföras på grund av

taxering, verkställd under året näst

efter inkomståret. Har skattskyldig

— ---den skattskyldige.

betänkande nr 52. 31

Av utskottet föreslagen lydelse:

vitt angår kvarstående skatt och å debetsedel

till beloppet angiven preliminär

skatt, är icke inskränkt till att avse

skatt, som utgår för inkomst av

tjänst, utan gäller även i fråga om

skatt för annan inkomst. Den å debetsedel

till beloppet angivna preliminära

skatten kan nämligen, liksom den

kvarstående skatten, avse båda de

nyssnämnda slagen av inkomst.

Arbetsgivare är — — — än hemortskommunen.

Då skattskyldig--— huvudsak
lige

arbetsgivaren.

Framställning om — — — höras

däröver.

Vid prövning---effektiv ut
skyldsbetalning.

Den i---- — skall medgivas.

Utom i--- — för handen.

till 53 §.

Sker ändring--— må betingas.

Lokal skattemyndighet — — —

skatt uttages.

Den bevisning — — — verkligen

föreligga.

Vid beslut om jämkning skall den

lokala skattemyndigheten tillse, att

den preliminära skatten för inkomståret

så nära som möjligt kommer att

överensstämma med den slutliga skatt

(oberäknat fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter varom i 1 §

sågs) som kan antagas komma att

påföras på grund av taxering, verkställd

under året näst efter inkomståret.

Har skattskyldig--— den

skattskyldige.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948; dock att bestämmelserna

i 1 § andra stycket, 2 § 2

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:

mom., såvitt angår i slutlig skatt ingående

skogsvårdsavgifter ävensom

tillkommande skatt, 33 §, 38 §, 41 §,

61 § 3 mom. och 77 §, övergångsbestämmelserna

samt anvisningarna till

53 § skola träda i kraft dagen efter

den, dd förordningen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling. Förordningen

skall, i den del förordningen

träder i kraft den 1 januari 1948, tilllämpas

redan dessförinnan såvitt fråga

är om åtgärder, som erfordras för

beräkning av preliminär skatt för

inkomståret 1948.

Äldre bestämmelser skola fortfarande

tillämpas i fråga om dels skatt

för inkomst och förmögenhet på

grund av 1948 års taxering eller eftertaxering

för år 1948 eller tidigare

år, dels ock skogsvårdsavgift för virke,

som eftertaxerats till skogsaccis

för år 1946 eller tidigare år.

2) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370).

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 20 § 3., 22 § 3., och 29 § 9.

kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Anvisningar

till 20 §.

3. Såsom allmänna skatter räknas

allmänna utskylder till staten samt

Av utskottet föreslagen lydelse:

Anvisningar

till 20 §.

3. Såsom allmänna skatter räknas

allmänna utskylder till staten samt till

Senaste lydelse av anvisningen till 20 § 3., se 1945:897.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

33

Nuvarande lydelse:

till landsting, kommun, församling,

skoldistrikt, fattigvårdssamhälle, som

avses i 6 § lag om fattigvården, tingslag

och municipalsamhälle. Såsom

allmän skatt räknas däremot icke

skogsaccis, ej heller skogsvårdsavgift.

till 22 §.

3. Såsom speciella skatter eller avgifter

till det allmänna må nämnas

skogsaccis och skogsvårdsavgift. Allmänna

skatter till stat och kommun

få icke avdragas (se 20 §).

till 29 §.

9. Såsom speciella för rörelse utgående

skatter eller avgifter till det

allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,

stämpelavgifter, tull- och

hamnumgälder, skogsaccis, skogsvårdsavgift,

nöjesskatt m. m. dyl. Däremot

få allmänna skatter till stat eller

kommun icke avdragas (se 20 §).

Av utskottet föreslagen lydelse:

landsting, kommun, församling, skoldistrikt,

fattigvårdssamhälle, som avses

i 6 § lag om fattigvården, tingslag

och municipalsamhälle. Såsom allmän

skatt räknas däremot icke skogsaccis.

till 22 §.

3. Såsom speciell skatt till det allmänna

må nämnas skogsaccis. Allmänna

skatter till stat och kommun

få icke avdragas (se 20 §).

till 29 §.

9. Såsom speciella för rörelse utgående

skatter eller avgifter till det

allmänna må nämnas vissa lillverkningsskatter,

stämpelavgifter, tulloch

hamnumgälder, skogsaccis, nöjesskatt

m. m. dyl. Däremot få allmänna

skatter till stat eller kommun icke avdragas

(se 20 §).

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1948.

I fråga om skogsvårdsavgift för virke,

som taxerats eller eftertaxerats till

skogsaccis för år 1946 eller tidigare

år, skola äldre bestämmelser fortfarande

gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 62.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:

3) Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den

28 september 1928 (nr 377) om skogsaccis.

Härigenom förordnas, att anvisningen till 5 § lagen den 28 september 1928

om skogsaccis skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Anvisning till 5 §.

Avverkat virkes---allmänna

omkostnader. Avdrag får ske för på

vederbörande virkesparti belöpande

beräknad skogsaccis och skogsvårdsavgift

men ej för kostnad för uppskattning

av virke på rot eller för

stämpling av virket.

Stundom kan---å orten.

Av utskottet föreslagen lydelse:

Anvisning till 5 §.

Avverkat virkes —--allmänna

omkostnader. Avdrag får ske för på

vederbörande virkesparti belöpande

beräknad skogsaccis men ej för kostnad

för uppskattning av virke på rot

eller för stämpling av virket.

Stundom kan---å orten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen skall äga

tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering

av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1947.

I fråga om eftertaxering för år 1946 eller tidigare år skola äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

4) Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 8 § 6 mom., 82 § och 146 § 3 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928 skola upphöra att gälla samt att 29 § 1

mom., 56 § 2 mom., 87 §, 118 §, 119 §, 121 § 2 mom., 122 § 1 mom., 123 §

4 mom. och 145 § 11 mom. samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives. i

i senaste lydelse av 56 § 2 mom. se 1937: 665, av 8 § 6 mom., 87 §, 118 «, 121 § 2 mom.,

122 § 1 mom., 123 § 4 mom., 145 § 11 mom. och 146 § 3 mom. se 1943: 855 samt av 29 § 1

mom. och 119 § se 1947: .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

35

Nuvarande lydelse:

29 §.

1 mom. Allmän självdeklaration

---eller område;

ävensom

6) den skattskyldiges---ålig
ger

honom.

Har skattskyldig---och skul
der.

Svenskt aktiebolag---utdel
ningens

belopp.

Inländsk försäkringsanstalt-----

30 § kommunalskattelagen.

Utländsk försäkringsanstalt---

av försäkring.

Belopp, som —--öretal bort
falla.

56 §.

2 mom. I fråga om fastighetsoch

virkesdeklarationer samt andra

för fastighets- och virkestaxering avlämnade

handlingar skola stadgandena

i 1 mom. hava motsvarande tilllämpning;

dock må samtliga medlemmar

av vederbörande beskattningsnämnder

samt beträffande virkestnxering

jämväl skogsvårdsombud

deltaga i granskningen.

87 §.

Såvitt ej —-----valda ledamö
terna.

Ordföranden åligger att i alla de

fall, då hans mening icke blivit följd,

i vederbörande taxeringslängds anteckningskolumn

särskilt upptaga den

taxering, han ansett böra bestämmas.

Var och en av de övriga medlemmarna

av taxeringsnämnden är det obetaget

att få sin särskilda mening till

Av utskottet föreslagen lydelse:

29 §.

1 mom. Allmän självdeklaration

---eller område;

6) den skattskyldiges--- — ålig
ger

honom; ävensom

7) beloppet av den preliminära

skatt, som genom löneavdrag erlagts

för året näst före taxeringsåret.

Har skattskyldig----och skul
der.

Svenskt aktiebolag---utdel
ningens

belopp.

Inländsk försäkringsanstalt----

30 § kommunalskattelagen.

Utländsk försäkringsanstalt — ---

av försäkring.

Belopp, som — — — öretal bortfalla.

56 §.

2 mom. I fråga om fastighetsoch

virkesdeklarationer samt andra

för fastighets- och virkestaxering avlämnade

handlingar skola stadgander.

a i 1 mom. hava motsvarande tilllä

mpning; dock må samtliga medlemmar

av vederbörande beskattningsnämnder

deltaga i granskningen.

87 §.

Såvitt ej — — — valda ledamöterna.

Ordföranden åligger att i alla de

fall, då hans mening icke blivit följd,

i vederbörande taxeringslängds antcckningskolumn

särskilt upptaga den

taxering, han ansett böra bestämmas.

Var och en av de övriga medlemmarna

av taxeringsnämnden är det obetaget

att få sin särskilda mening till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse:

protokollet antecknad, om densamma

skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen

avlämnas till ordföranden.

Enahanda rätt att få sin särskilda

mening till protokollet antecknad

tillkommer jämväl skogsvårdsombud

så ock tillkallad sakkunnig beträffande

taxering, för vilken hans

biträde anlitats, samt lappfogde beträffande

taxering av lapp för inkomst

av renskötsel eller i sådan rörelse

nedlagd förmögenhet.

Det åligger---nämndens be
slut.

118 §.

över beslut — — — kommunal

inkomstskatt;

c) i fråga om taxering för

avverkat virke:

av skattskyldig, såvitt honom rörer;

av vederbörande kommun;

så ock av vederbörande skogsvårdss

tyr el se.

119 §.

Besvär enligt---nedan av
ses.

Har skattskyldig---mellan
kommunala

prövningsnämnden.

Besvären skola ingivas före klockan

tolv på dagen den 31 juli under taxeringsåret;

dock att kommun, municipalsamhälle,

landsting eller skogsvårdsstyrelse,

som klagar, äger ingiva

sina besvär före klockan tolv på dagen

den 15 augusti samma år.

Hava besvär---mellankom
munala

prövningsnämnden.

121 §.

2 mom. över beslut, som prövningsnämnd

meddelat, må besvär anföras

hos kammarrätten av taxeringsintendenten.

Enahanda rätt att anföra

Av utskottet föreslagen lydelse:

protokollet antecknad, om densamma

skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen

avlämnas till ordföranden.

Enahanda rätt att få sin särskilda

mening till protokollet antecknad

tillkommer jämväl tillkallad sakkunnig

beträffande taxering, för vilken

hans biträde anlitats, samt lappfogde

beträffande taxering av lapp för

inkomst av renskötsel eller i sådan

rörelse nedlagd förmögenhet.

Det åligger--— nämndens be
slut.

118 §.

över beslut — — — kommunal

inkomstskatt;

c) i fråga om taxering för

avverkat virke:

av skattskyldig, såvitt honom rörer;

så ock av vederbörande kommun.

119 §.

Besvär enligt — — — nedan avses.

Har skattskyldig---mellan
kommunala

prövningsnämnden.

Besvären skola ingivas före klockan

tolv på dagen den 31 juli under taxeringisåret'';

dock att kommun, municipalsamhälle

eller landsting, som klagar,

äger ingiva sina besvär före klockan

tolv på dagen den 15 augusti

samma år.

Hava besvär---mellankom
munala

prövningsnämnden.

121 §.

2 mom. över beslut, som prövningsnämnd

meddelat, må besvär anföras

hos kammarrätten av taxeringsintendenten.

Enahanda rätt att anföra

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

37

Nuvarande lydelse:

besvär tillkommer ägare eller därmed

likställd innehavare av fastighet, såvitt

angår taxering av fastigheten, annan

skattskyldig, såvitt angår egen

taxering för inkomst eller förmögenhet

eller för avverkat virke, där han

ej enligt 39 eller 49 § förlorat talan,

så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle,

landsting och skogsvårdsstyrelse,

i den mån de jämlikt

118 § äga föra talan mot taxeringsnämnds

beslut.

Besvär må —- — — av klaganden.

Vad i---stycke förmäles.

122 §.

1 mom. Besvär enligt---

taxeringsåtgärden vidtagits.

Besvär enligt 121 § 2 mom. över

beslut av länsprövningsnämnd skola,

skriftligen avfattade, av skattskyldig

ingivas till den länsstyrelse, som i

första stycket sägs, före klockan tolv

å sextionde dagen efter den, då

han av beslutet erhållit del. Taxeringsintendent

samt kommun, municipalsamhälle,

landsting och skogsvårdsstyrelse

skola till nämnda länsstyrelse

ingiva sina besvär, skriftligen

avfattade, taxeringsintendenten före

klockan tolv å sextionde dagen samt

annan klagande före samma tid å

nittionde dagen efter den, då länsprövningsnämndens

protokoll justerades.

I fråga---till nämnden.

Försummas något---motsva
rande

tillämpning.

123 §.

4 mom. Rätt till besvär enligt 1,

2 och 3 mom. i anledning av fcrelupen

felräkning, misskrivning eller an
-

Av utskottet töreslagen lydelse:

besvär tillkommer ägare eller därmed

likställd innehavare av fastighet, såvitt

angår taxering av fastigheten, annan

skattskyldig, såvitt angår egen

taxering för inkomst eller förmögenhet

eller för avverkat virke, där han

ej enligt 39 eller 49 § förlorat talan,

så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle

och landsting, i den

mån de jämlikt 118 § äga föra talan

mot taxeringsnämnds beslut.

Besvär må — — — av klaganden.

Vad i — —- — stycke förmäles.

122 §.

1 mom. Besvär enligt---

taxeringsåtgärden vidtagits.

Besvär enligt 121 § 2 mom. över

beslut av länsprövningsnämnd skola,

skriftligen avfattade, av skattskyldig

ingivas till den länsstyrelse, som i

första stycket sägs, före klockan tolv

å sextionde dagen efter den, då

han av beslutet erhållit del. Taxeringsintendent

samt kommun, municipalsamhälle

och landsting skola till

nämnda länsstyrelse ingiva sina besvär,

skriftligen avfattade, taxeringsintendenten

före klockan tolv ä

sextionde dagen samt annan klagande

före samma tid å nittionde dagen

efter den, då länsprövningsnämndens

protokoll justerades.

I fråga--- — till nämnden.

Försummas något---motsva
rande

tillämpning.

123 §.

4 in o in. Rätt till besvär enligt 1,

2 och 3 mom. i anledning av förelupen

felräkning, misskrivning eller an
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:

nät uppenbart förbiseende tillkommer nät uppenbart förbiseende tillkommer

jämväl taxeringsintendenten så ock jämväl taxeringsintendenten så ock

vederbörande kommun, municipal- vederbörande kommun, municipalsamhälle,

landsting och skogsvårds- hälle och landsting, i den mån de

styrelse, i den män de jämlikt 117 jämlikt 117 eller 118 § äga föra talan

eller 118 § äga föra talan mot fastig- mot fastighets taxeringsnämnds eller

hetstaxeringsnämnds eller taxerings- taxeringsnämnds beslut,

nämnds beslut.

145 §

11 in o m. Sådan i 126 § 2 mom.

omförmäld ledamot av kammarrätten

ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd,

som icke är befattningshavare

i statens tjänst, äger för tid, varunder

han varit inkallad till tjänstgöring,

åtnjuta arvode med tjugufyra

kronor om dagen, om han är bosatt å

sammanträdesorten, och med trettiotvå

kronor om dagen, om han är bosatt

utom sammanträdesorten. Är sådan

ledamot befattningshavare i statens

tjänst, skall han för tjänstgöringen

åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,

som han får avstå under

tjänstledighet för ifrågavarande

uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes

av Kungl. Maj:t. Därjämte

skall ledamot i förekommande fall för

resedagar åtnjuta rese- och traktamentsersättning

enligt allmänna reseregli

mentet.

145 §.

11 mom. 1 126 § 2 mom. omförmäld

ledamot av kammarrätten

åtnjuter för tid, varunder han varit inkallad

till tjänstgöring, ersättning enligt

grunder, som fastställas av Kungl.

Maj:t.

Sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd,

som icke är befattningshavare i statens

tjänst, äger för tid, varunder han

varit inkallad till tjänstgöring, åtnjuta

arvode med tjugufyra kronor om

dagen, om han är bosatt å sammanträdesorten,

och med trettiotvå kronor

om dagen, om han är bosatt utom

sammanträdesorten. År sådan ledamot

befattningshavare i statens tjänst,

skall han för tjänstgöringen åtnjuta,

jämte ersättning för avlöningsförmåner,

som han får avstå under tjänstledighet

för ifrågavarande uppdrag,

arvode med belopp, som bestämmes

av Kungl. Maj:t. Därjämte skall ledamot

i förekommande fall för resedagar

åtnjuta rese- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglementet.

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

39

Nuvarande lydelse: Av utskottet föreslagen lydelse:

samling. I fråga om besvär över 1946

och tidigare års taxeringar samt över

eftertaxeringar för nämnda år skola

äldre bestämmelser fortfarande gälla.

B) att de likalydande motionerna I: 194 av herr Ljungdahl

och II: 235 av herr Pehrsson-Bramstorp måtte, i den

mån de icke blivit besvarade genom vad utskottet ovan anfört,

av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 4 juli 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Velander, Sjödahl, Gustaf

Elofsson*, Ekman, Wehtje, Robert Berg, Heiiman och Widner* samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund*.

Hammarlund, Olsson i Gävle, Karlsson i Grängesberg*, Andersson i Dunker*,

Kristensson, Bladh och Jonsson i Malmgrava*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herr Velander beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:489 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om begränsning i vissa fall av skatt till staten på grund av 1948 å a1 i texten