Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rått för städer, köpingar och municipalsamhållen att erhålla befrielse från eller nedsättning av bilskatt för vissa bilar.

1947-02-20 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1947:7, Betänkande i anledning av väckta motioner om rått för städer, köpingar och municipalsamhållen att erhålla befrielse från eller nedsättning av bilskatt för vissa bilar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

1

Nr 7.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rått för städer, köpingar och municipalsamhållen

att erhålla befrielse från eller nedsättning av bilskatt

för vissa bilar.

(l:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, 1:90 av

herr Karl Johanson och II: 161 av herr Gavelin m. fl., har hemställts, »att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag

till sådan ändring av automobilskatteförordningen, att städer, köpingar och

municipalsamhällen erhålla befrielse, eller nedsättning, av bilskatt för bilar

som uteslutande användas för gatuväsendets räkning».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen II: 161.

Motorfordonstrafiken beskattas dels genom en årlig avgift å själva fordonet

och dels genom avgifter å vissa drivmedel. Fordonsskatten eller den

egentliga automobilskatten utgår enligt förordningen den 2 juni 1922 om

automobilskatt (nr 260). Skatt utgår å automobil och släpvagn, som enligt

motorfordonsförordningen äro registreringspliktiga. Enligt 2 § nämnda förordning,

sådant delta författningsrum lyder enligt förordningen den 31 oktober

1939 (nr 774) äro vissa undantag meddelade från skyldigheten att utgöra

skatt. Frikallade från skatteplikt äro sålunda:

a) automobil, som äges av medlem av konungahuset samt, under villkor

av ömsesidighet, enligt vad Konungen därom förordnar, automobil, tillhörig

främmande makts härvarande beskickning eller konsulat tillhörande person,

som icke är svensk undersåte;

b) automobil eller släpvagn, som är inrättad uteslutande för brandväsen

eller för transport av sårade eller sjuka, så ock annan automobil med tillhörande

släpvagn, däresl automobilen och släpvagnen användas uteslutande för

brandväsen och äro försedda med tydlig beteckning, utvisande att de tjäna

brandväsendet;

c) motorcykel, som är inrättad såsom invalidfordon och vars maximihastighet

icke överstiger trettio kilometer för timme, ävensom motorcykel, som

enligt vad särskilt är stadgat skall anses såsom lättviktsmotorcykel; samt

d) automobil eller släpvagn, då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt

jämlikt bestämmelserna i allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 7.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

Utskottet.

(nr 293), beredskapsförfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 297), lagen den

31 mars 1938 (nr 90) om förfoganderätt för luftskyddets behov eller rekvisitionslagen

den 31 mars 1938 (nr 87). [Nu beredskapsförfogandelagen den 30

juni 1942, rekvisitionslagen den 30 juni 1942 och civilförsvarslagen den 15

juli 1944.]

Vid flera tillfällen ha yrkanden framställts om befrielse från eller lindring

i fordonsskatten även för vissa andra slag av automobiler. Sålunda hemställdes

i en med anledning av Kungl. Maj ds till 1922 års riksdag avgivna proposition,

nr 199, med förslag till förordning om automobilskatt inom andra

kammaren väckt motion, nr 283, att automobiler, som användes av tjänstemän

för deras tjänsteresor, måtte helt eller delvis undantagas från fordonsskatten.

Andra särskilda utskottet, till

motion hänvisats, avstyrkte bifall till motionen (uti. nr 2) och anförde såsom

skäl härför, alt, även om en dylik skattefrihet i vissa fall kunde synas önskvärd,

förslaget därom dock näppeligen läte sig genomföras med hänsyn till

svårigheten att avgöra, huruvida automobil användes uteslutande för tjänsteresor.

Samma skäl för avslag åberopades av 1928 års bevillningsutskott i betänkande

(nr 2) i anledning av väckta motioner, I: 108 och II: 175, om befrielse

från automobilskatt för ägare av lastautomobil, som lastade högst 1 ton och

vilken uteslutande användes för transport av ladugårds- och andra lantbruksprodukter

eller för jordbruket avsedda varor. Utskottet framhöll även att det

syntes mindre tilltalande att på sätt bestämmelsernas tillämpning förutsatte

inskränka bruket av vissa automobiler, som i många fall med fördel skulle

kunna användas för andra ändamål.

Nämnas kan även att 1937 års automobilskatteutredning, som i anledning

av gjorda framställningar haft att taga ställning till frågan om befrielse helt

eller delvis från fordonsskatt för bärgningsbilar, icke funnit skäl föreligga

att för denna fordonskategori tillstyrka något avsteg från eljest gällande regler

(SOU 1937: 53, s. 112).

I ifrågavarande motioner har hemställts om skrivelse till Kungl. Maj:t med

anhållan om utredning och förslag till sådan ändring av automobilskatteförordningen,

att städer, köpingar och municipalsamhällen erhålla befrielse från

eller nedsättning av automobilskatten för automobiler, som uteslutande användas

för gatuväsendets räkning.

Av den ovan lämnade redogörelsen torde framgå att undantag från skatteplikt

enligt automobilskatteförordningen endast sparsamt beviljats. Såsom

skäl mot skattebefrielse har bland annat åberopats svårigheten att avgöra,

huruvida automobil användes uteslutande för det ändamål för vilket skattebefrielse

komme att medgivas. Detta skäl torde även kunna åberopas gent

emot nu föreliggande förslag. Sålunda torde det icke vara möjligt att på ett

tillfredsställande sätt utöva kontroll över att vissa automobiler endast användas

för körslor, som ha samband med väghållningen. Att å andra sidan medgiva

skattebefrielse i förhållande till automobilernas beräknade användning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

3

för gatuväsendets räkning synes av praktiska skäl icke böra ifrågakomma.

Även andra betänkligheter mot att medgiva skattebefrielse för nu ifrågavarande

automobiler kunna anföras. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om, att det på sina håll torde förekomma, att de kommunala myndigheterna

utlämna vägunderhållet på entreprenad. Att i dessa fall medgiva skattebefrielse

anser utskottet uteslutet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

alt de likalydande motionerna 1: 90 av herr Karl Johanson

och II: 161 av herr Gavelin m. fl. om rätt för städer, köpingar

och municipalsamliällen att erhålla befrielse från eller nedsättning

av bilskatt för vissa bilar, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Walilmark,

Velander, Sjödahl, Frans Ericson, Wehtje, Björnsson, Heiiman och Näsgård,

samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Hammarlund, Olsson

i Gävle, Sandberg, Orgård, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg,

Nilsson i Kristinehamn och Jonsson i Malmgrava.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.