Bankoutskottets memorial nr 1
1947-01-16 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1947:1, Bankoutskottets memorial nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken
till bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för
Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1946, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1947.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Andersson i Rossvik,
Friggeråker, Leander, Edin, Petersson i Karlskrona och Andersson i
Tidaholm;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,
Mattsson, Fröderberg, Sundberg, von Seth och Nilsson i Landskrona.
Dihang till riksdagens protokoll 1047. 8 samt. Nr 1.
1
B ankautskottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
I juli 1946 genomfördes en höjning av den svenska kronans värde i förhållande
till utländska valutor och guld. Den 10 juli upphörde riksbanken
att köpa valutor. Valutahandeln återupptogs den 13 juli på grundval av
växelkurser, som voro omkring 14 % lägre än de tidigare noterade. Den
nya säljkursen utgjorde för dollar 3.60 kronor mot tidigare 4.20 och för
pund 14.50 kronor mot tidigare 16.92. Guldpriset, uträknat med utgångspunkt
från det officiella priset i Förenta staterna, sänktes till 4 050.99 kronor
per kilogram fint guld mot tidigare 4 726.16.
Valutamarknadens utveckling påverkades i stor utsträckning av växelkursförändringen.
Under tiden närmast före denna sökte importörer och
andra, som hade att erlägga likvider i utländska valutor, att i största möjliga
utsträckning uppskjuta dessa, medan export- och rederiföretag strävade
efter att påskynda hemtagandet av sina fordringar i utlandet. Sedan apprecieringen
genomförts, forcerades betalningarna till utlandet, dels på grund
av att eftersläpningen måste tagas igen, dels till följd av att vid olika tillfällen
under senare delen av året rykten kommo i omlopp om att andra
länder skulle följa det svenska exemplet. Å andra sidan blevo de som
hade fordringar i utländsk valuta mindre benägna att omvandla dessa till
svenska kronor.
Riksbankens guld- och valutabehållning rönte ett starkt inflytande av
dessa förhållanden. Efter en relativ stabilitet under årets första del undergick
den i juni och början av juli en betydande ökning. I och med att de
före den 13 juli rådande förväntningarna om en höjning av den svenska
kronans värde upphörde och, i varje fall i förhållande till vissa utländska
valutor, förbyttes i sin motsats, ställdes stora krav på den centrala reserven
av utländska betalningsmedel. Dessa krav förstärktes genom att handelsbalansens
utveckling under året kännetecknades av att ett växande
importöverskott uppkom. Särskilt under årets sista del hade riksbanken
att tillhandahålla avsevärda belopp i utländska valutor för att möjliggöra
betalning av den ökade varuinförseln.
Under årets första tio månader undergick riksbankens guldbehållning
icke någon mera avsevärd förändring. Vissa försäljningar mot schweizerfrancs
gjordes dock för att möta den svenska valutamarknadens efterfrå
-
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
gan på denna valuta. Under november och december däremot anskaffade
riksbanken framför allt dollars, men även schweizerfrancs, mot guld till
belopp sammanlagt överstigande 300 miljoner kronor. För året i dess helhet
visade guldbehållningen en minskning med 363 miljoner kronor, räknat
enligt det från och med den 13 juli gällande guldpriset. Enligt samma pris
uppgick riksbankens guldbehållning vid 1946 års slut till 1 371 miljoner
kronor.
Om behållningen av utländska valutor omräknas till svenska kronor enligt
de från och med den 13 juli tillämpade kurserna, visade denna en
minskning under år 1946 med omkring 180 miljoner kronor. Emellertid
inträdde en förskjutning i förhållandet mellan de olika i totalbehållningen
ingående valutorna, så att dollarbehållningen visade en minskning med
omkring 260 miljoner kronor, medan för vissa andra valutor, såsom franska
francs och holländska floriner, någon ökning ägde rum. Pundbehållningen
var vid slutet av år 1946 i stort sett lika stor som ett år tidigare. Vid årets
slut uppgick dagsvärdet av valutareserven till 827 miljoner kronor, varav
dollars utgjorde 205 och pund 431 miljoner kronor. I här angivna siffror
ha medräknats de valutabelopp, som överförts till riksgäldskontoret för
redovisning å fonden för kreditgivning till utlandet och som vid årsskiftet
hade ett dagsvärde av 146 miljoner kronor.
Den efterfrågan på schweizerfrancs, som på grund av ovan antydda orsaker
uppstod under andra halvåret, kunde riksbanken tidvis icke tillgodose
emedan man på schweizisk sida vägrade att köpa så mycket guld
mot schweizerfrancs som erfordrades för att helt tillgodose de svenska behoven.
Efter förhandlingar mellan riksbanken och den schweiziska nationalbanken
uppnåddes emellertid under hösten en överenskommelse, som
möjliggjorde ett anskaffande av schweizerfrancs i sådan utsträckning, att
det svensk-schweiziska betalningsutbytet kunde fortgå utan avsevärda störningar.
Läget på den svenska kreditmarknaden var under årets första del i stort
sett oförändrat. Mot slutet av året uppstod en viss knapphet på likvida
medel, huvudsakligen till följd av de omfattande valutaköpen i riksbanken.
För att motverka en marknadsåtstramning uppträdde riksbanken som
köpare av skattkammarväxlar och svenska obligationer, huvudsakligen
statsobligationer. Under årets första tio månader undergick riksbankens
behållning av obligationer och skattkammarväxlar en minskning med nom.
164 miljoner kronor. Nettoinköpen under november och december uppgingo
till nom. 603 miljoner kronor, varav från riksgäldskontoret övertagna
skattkammarväxlar utgjorde 50, i marknaden inköpta dylika växlar 231
och obligationer nom. 322 miljoner kronor.
Sedelcirkulationens stegring, som fortgått i stort sett alltsedan år 1931,
dämpades under år 1946, särskilt från och med månadsskiftet mars/april.
Vid årets slut låg beloppet utelöpande sedlar 96 miljoner kronor över fjol
-
Bankoutskottets memorial nr 1. 5
årsnivån, medan sedelmängdens ansvällning under åren närmast dessförinnan
uppgått till 200—300 miljoner kronor per år. Kreditinstitutens inlåning
från allmänheten visade icke heller under aret samma starka stegring
som de närmast föregående åren. Utlåningen ökades däremot påfallande
kraftigt, huvudsakligen på grund av stegrad fastighetskreditgivning
samt finansieringsbehoven till följd av de växande handelsförbindelserna
med utlandet. Kreditinstitutionerna minskade under årets senare del sina
behållningar av obligationer och skattkammarväxlar, varjämte affärsbankerna
upptogo krediter i riksbanken. För första gången sedan år 1940 förekom
dessutom under december växelrediskontering i nämnvärd omfattning.
Den anordning, varigenom riksbanken automatiskt ställt till riksgäldskontorets
förfogande vissa från huvudsakligen statsinstitutioner inlånade
medel, avvecklades till största delen under december. Under rubriken »Till
riksgäldskontorets förfogande ställda medel» redovisades därefter endast ett
belopp av 93.5 miljoner kronor, representerande bunden inlåning från bland
annat vissa sparbanker. I samband härmed erhöll riksbanken skattkammarväxlar
från riksgäldskontoret till ett belopp av 800 miljoner kronor, varav
större delen utnyttjades för avvecklingen av nämnda anordning.
Den nedskrivning av värdet av riksbankens innehav av guld och utländska
valutor, som erfordrades i samband med kronans appreciering, har
beräknats till omkring 527 miljoner kronor. Av detta belopp täcktes omkring
345 miljoner kronor av skillnaden mellan dagsvärdet och värdet i
riksbankens böcker av guld- och valutainnehavet vid tidpunkten för apprecieringen.
Enligt beslut av 1946 års riksdag reglerades återstoden eller
182 miljoner kronor genom att riksgäldskontoret till riksbanken överlämnade
en icke räntebärande skuldförbindelse på detta belopp. Denna skuldförbindelse
upptages bland riksbankens tillgångar under särskild rubrik.
Vid uppgörandet av bokslutet för år 1946 redovisas guldbehållningen på
riksbankens tillgångssida efter ett pris av 2 480 kronor per kilogram. Såsom
en särskild tillgångspost, »Övervärde på guld», upptages emellertid skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
De utländska valutorna upptagas i allmänhet till de vid årets slut gällande
medelkurserna. Skillnaden mellan bokförda värden och värden efter inköps-
respektive försäljningspriser vid handeln med guld och valutor regleras
å kursdifferenskontot, som redovisas på riksbankens skuldsida med ett
belopp av 6.9 miljoner kronor. Huvuddelen av detta belopp kommer att
successivt tagas i anspråk för avveckling av vissa ännu icke reglerade
affärer, härrörande från tiden före apprecieringen.
Sedan under året en omläggning genomförts, bokföras av riksbanken inköpta
obligationer, om de förvärvats till kurser över pari, till det nominella
värdet; eljest upptagas de till inköpspriset. Vid inköpstillfället upplupna
obligationsräntor debiteras riksbankens vinst- och förlustkonto. Detta har
6 Bankoutskottets memorial nr 1.
vid uppgörandet av bokslutet icke krediterats med upplupna, ej utbetalda
obligationsräntor.
Riksbankens nettovinst uppgick under år 1946 till 496 137 kronor 1 öre
mot 7 004 651 kronor 84 öre under år 1945. Att vinsten uppgått till ett så
förhållandevis obetydligt belopp sammanhänger med ovan angivna obligationsaffärer.
Dessa affärers fördelning under året har på grund av de ovan
redovisade principerna för bokföringen av riksbankens obligationer medfört
en bokföringsmässig vinstminskning. Enbart till följd av nedskrivningen
av obligationernas bokförda värde har denna vinstminskning uppgått till
ett belopp av något mer än 4 miljoner kronor.
8
Bankoutskottets memorial nr 1.
Utgående
1945
1
9 4 6
Kronor
Kronor
Kronor
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
46 056 00E
46 063 679
>6
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmvnt
972 147 51(
77
749 033 230
>6
Utländskt guldmynt ....
44 861 751
165
44 368 935
54 839 465 845 76
Annan kassatillgång:
(1 063 065 27E
>45
)
Silvermynt.......
1 178 281
43
1 437 488 4
6
Brons-, järn- och kopparmynt ....
45183
94
13 448 3
8
Andra bankers postväxlar, checkar m. m.
51 541 897
32
50 905 099 4
2
Utländska bankers sedlar ....
242 624
45
561441 4
7 69 91 7 4.77 79
Svenska statspapper och
(53 007 987
14
)
obligationer.
Riksgäldskontorets växelkrediter . . .
130 000 000
_
Skattkammarväxlar ....
205 100 000
_
1 095 500 000 -
Statens, hypoteksbankens och stadshypo-
tekskassans obligationer .
98 894 451
97
448 641 598 3
3
Andra obligationer........
42 230
—
382 420 -
Lånerörelse.
(434 036 681
97
Rediskonterade växlar ....
—
—
8 242 636 1
7
Diskonterade växlar......
6 672 218
58
40 852 023 9
3
Hypoteks- och kommunlån . . .
15 442 717
30
101 831 473 1
3
Avbetalningslån........
49 300 002
79
53 647 882 3
3
Kredit i checkräkning . . .
10 201 880
44
20 627 512 8
3
På indrivning beroende medel ....
18 076
47
18 703 5
225 220231 92
Utrikesrörelse.
(81 634 895
58)
Utländska statspapper och obligationer. .
843 248 930
56
580 179 654 41
Växlar, betalbara i utlandet.....
15 384 437
50
35 244 410 03
Fordran hos utländsk bank eller bankir
76 218 775
84
172141 981 11
Övriga utländska tillgångar . . .
33 272 094
69
35 564 389 21
823 130 434 92
(968124 238
59)
Kursdifferenskonto . . .
262 205 713
17
—
Guldregleringskonto
450 485 462
92
__
övervärde å guld . .
—
531 771 183 98
Statsskuldförbindelse (se sid. 5). . . .
—
182 000 000 —
Hos Riksgäldskontorct innestående
medel........
6 767 843
18
6 767 843 18
Till Riksgäldskontorets förfogande
ställda medel........
066 068 841
12
93 540000 —
Övriga tillgångar.......
13 831 820 3
11
9 090 506 71
Summa |<
399 228 759|73
4 308 427 542 53
.A"U?«er vl<UoFs 1 ratlonallseringssyfte en omläggning av bokfäringen. För att erh&lla
jämförbara siffror för ären 1945 och 1946 har balansräkningen för 1946 här omnrbetats. I huvudsak innebär
detta, att vis*a konton avseende förhAllandet till utlandet, vilka tidigare redovisats under »Övriga tillg&ngar»
och »Övriga skulder», utbrutits och nu redovisas under andra rubriker.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1
balansräkning.
194 5
1
9 4 6
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.........-. . . .
2 781 540 705
69
2 877 445 466
69
Postväxelräkning .............
9 302 648
30
6 380 843
74
Depositionsräkning............
151170 983
19
144 277 446
08
Kapitalräkning...............
42 520 700
03
864 563
17
Uppsägningsräkning...........
107 850 000
—
85 350 000
—
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter.......
830 860 724
52
706 452 602
88
Skuld till bankaktiebolag..........
80 429 351
09
84111162
55
Andra insättare................
125 905 437
37
84 537 390
98
875 101156
41
1 037 195 512
98
Utrikesrörelse.
Skuld till utländsk bank eller bankir . . .
84 964 096
21
173 693 396
62
Kursdifferenskonto............
—
—
6 922 937
88
Övriga skulder...............
50 336 443
39
547 924
99
Kapital.
Grundfond...................
50 000 000
—
50 000 000
—
Avbetalningslånefond.............
50 000 000
—
60 000 000
—
Reservfond...................
20 000 000
—
20 000 000
—
Tjänstepensionsfond.............
2 863 441
32
2 863 441
32
Familjepensionsfond.............
3 904 401
86
3 904 401
86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
575174
92
579 826
76
vinst för året ................
7 004 651
84
496 137
01
137 843 806
95
(134 347 669
94
)
Ansvarsförbindelser kr.. 20 500 000: —
Därtill kommer den ej inbetalda
delen av Riksbankens innehav av
aktier i Internationella Banken
nom. Schw. Frcs 10 000 000 (4 000
aktier å 2 500: — Schw. Frcs),
utgörande 75 % av beloppet eller
Schw. Frcs 7 500 000: —.
Summa
4 399 228 759
73
1
|4 308 427 542
53
10
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
1945
1
9
4 6
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Ränta på riksgäldskontorets tillgodohavande . .
1 540 647
41
305 989
52
Räntor å statspapper och obligationer (jfr sid. 5)
—
—
3 147 346
95
Räntor å vissa inlåningsräkningar........
—
—
77 227
35
3 530 563
82
Kostnader för guldtransport............
—
—
615 777
95
Räntor å checkräkning...............
107
22
1 613
12
1613
12
Förvaltningskostnader.
Avlöningar:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för dem
56 258
06
56 596
59
Arvoden till ledamöter av industristyrelsen samt
suppleanter för dem................
1530
—
1530
—
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-
kontoren och suppleanter för dem.......
141 660
72
143 564
67
Avlöning till ordinarie tjänstemän........
2 635 869
66
2 676 762
20
Avlöning till icke ordinarie personal.......
861 743
42
986 972
88
Arvoden och särskilda ersättningar........
31 298
90
33 260
58
Rörligt tillägg.....................
444 875
—
439 700
20
Kristillägg.......................
474 559
80
469 023
50
Barntillägg.......................
17 417
21
15 737
64
Tillfälligt lönetillägg.................
—
—
139 585
—
4 962 733
26
(4 665 212
77)
Pensioner m. m :
Pensioner åt f. d. befattningshavare.......
540 053
74
569 219
65
» » efterlevande till f. d. befattnings-
havare...................
243 769
07
243 179
04
Diverse pensioner och understöd.........
5 793
25
8 274
72
Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....
44969
95
20 252
—
> » efterlevande till f. d. befatt-
ningshavare............
1536
—
1614
—
» å diverse pensioner och understöd
1392
—
630
—
Rörligt tillägg.....................
48 098
25
82 544
50
Kristillägg.......................
110 585
56
116158
06
1 041 871
97
(996 197
82)
Förvaltningsutgifter...............
1 570 274
38
1 650 527
95
Kostnader för sedeltryckeriet..........
546 001
87
678 413
92
Kostnader för pappersbruket i Tumba ....
879 421
40
756 217
71
Övriga utgifter.........
394 063
92
87 890
38
10 591 926
79
13 325 610
08
Vinst ...........
7 004 651
84
496 137
01
Summa
17 596 578
63
13 821 747
09
Bankoutskottets memorial nr 1.
11
förlusträkning.
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor å diskonterade växlar...........
» > hypoteks- och kommunlån.......
> » avbetalningslån..............
> » kredit i checkräkning..........
Avgifter för kredit i checkräkning........
Inkasseringsavgifter och provisioner .......
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar....................
Utrikesrörelse.
Remboursprovisioner...........•_.....
övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .
Svenska statspapper och obligationer. .
Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor.
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner . .
Ersättning för utländska clearingar.......
Provisioner .....................
Ersättning för förvaltning av statens bosättnings
lånefond.
...................
Inkomst av fastigheter.............
Försåld fastighet i Kalmar..........
Försåld fastighet i Karlskrona........
Diverse ...... ................
Summa
194 5
1
9 4 6
Kronor
Kronor
Kronor
226 631
08
376 671
10
546 390
33
620 213
69
1 747 771
83
1 755 145
93
69 264
39
397 024
05
12 149
01
11586
19
5107
—
6 473
93
8 642
64
7 962
44
3175 077
33
(2 615 956
28)
550 238
99
382 718
70
7 512 879
83
8 608 955
18
8 991 673
88
(8 063 118
82)
4 311 822
58
250 245
56
195 980
38
209 316
55
80 000
—
30 000
—
612 754
51
401 573
54
71010
_
120 760
—
309 705
16
291 572
88
500 000
—
—
—
550 000
—
—
—
286 230
90
351 527
35
1 404 750
32
(2 605 680
95)
a 17 596 578)63 |
13 821 747
0£
12
Bankoutskottets memorial nr 1
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1945 och
1946 års slut.
1945
1946
Kronor
Kronor
Tillgångar.
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
33 226
22
33 226
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
14 951 600
—
15 101 300
—
Aktier i Internationella Banken...............
1 800 000
—
1 800 000
—
Summa
16 784 826
22
16 934 526
22
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
4 250 000
—
4 250 000
_
sedeltryckeriet................
1 200 000
—
1 200 000
—
Göteborg..........................
1 300 000
—
1 300 000
_
Malmö.........................
425 000
—
425 000
_
Falun.........................
200 000
—
200 000
—
Gävle...........................
280 000
—
280 000
_
Halmstad...........................
380 000
—
380000
_
Härnösand.......................
205 000
—
205 000
_
Jönköping..........................
150 000
—
150 000
_
Karlstad............................
163 000
—
163 000
—
Kristianstad.........................
230 000
—
230 000
_
Linköping...........................
277 000
—
277 000
—
Luleå............................
370 000
—
370 000
_
Mariestad...........................
150 000
—
150 000
_
Norrköping..........................
313 300
—
313 000
—
Nvköping........................
428 600
—
428600
—
Sundsvall...........................
250 000
—
250 000
—
Uppsala............................
535 000
—
560 000
-1
Visby..........................
200 000
—
200 000
—
Växjö..........................
346 600
—
346 600
—
Örebro.............................
275 000
_
275 000
_
Östersund...........................
200 000
—
200 000
_
Tumba .........................
2 823100
—
2 823 100
_
Diverse valv.......................
— ■
—
125 000
— 1
Summa
14 951 600
—
15 101 300
—
Skulder.
Utelöpande postväxlar ....................
12 277
39
12 277
39
» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat
papper .......................
338 473
40
338 473
40
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1315 328
04
1315 328
04
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....
548
08
548
08
> > 4V« % » ..........
5 527
07
5 527
07
» » 3 % > ..........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 ’/. ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).......
924
61
924
61
Reahsationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1 674 084
81
1 674 084
81
Bankoutskottets memorial nr 1.
13
Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.
Fördelningen den 31 december 1946 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalning slånefonden framgår av efterföljande
tabell:
Utestående lån
Belopp
Antal
Kronor
14168
20 388 967
02
Avdelningskontoret i: Göteborg...............
3 010
3 383 720
—
2 371
2 890 739
79
Falun.................
681
1 115 393
—
Gävle ...............
1600
2 033159
—
Halmstad..............
565
1 052 676
—
Härnösand .............
557
753 558
—
Jönköping..............
1315
2 101 679
—
Kalmar...............
335
473 132
—
Karlskrona.............
673
698 218
—
Karlstad...............
390
578 648
—
Kristianstad.............
307
559 138
—
Linköping..............
691
1111 769
—
Luleå.................
1772
1 904 792
—
Mariestad..............
321
639 983
—
Norrköping.............
1 218
1 467 447
—
Nyköping..............
549
953 625
—
Sundsvall..............
945
1 114 488
—
Umeå................
1320
1 872 186
—
Uppsala...............
2 572
3 467 584
—
Visby.................
503
748 316
—
Vänersborg.............
286
447 828
—
Västerås...............
808
1 194 313
—
Växjö................
212
352 857
—
Örebro................
859
1 260 356
—
Östersund..............
760
1 102 014
—
Summa
38 788
53 666 585
81
14
Bankoutskottets memorial nr 1.
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1946
på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättning slånej onden,
vilken står under riksbankens förvaltningen men ej ingår i riksbankens
balansräkning.
Utestående lån
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
18123
11 922 598
61
Avdelningskontoret i: Göteborg.........
6 404
3 747 458
32
Malmö.................
6 617
3 996 994
36
Falun.............
1569
908 240
—
Gävle...............
2 661
1 659 676
55
Halmstad..........
1367
763 489
02
Härnösand............
1187
682 058
—
Jönköping.........
2 364
1 404 903
—
Kalmar..........
919
418 598
49
Karlskrona...........
979
543 766
—
Karlstad.............
2 206
1 222 792
—
Kristianstad........
1346
639 158
—
Linköping...............
1430
686 565
—
Luleå.................
1258
695 437
—
Mariestad................
1 569
939 837
—
Norrköping............
1222
651 364
—
Nyköping...............
1960
1 189 644
—
Sundsvall.............
1109
734 359
—
Umeå.........
939
533 399
50
Uppsala...........
1 413
965 252
57
Visby.........
214
119 816
—
Vänersborg........
1265
721 582
—
Västerås........
2170
1 393 416
—
Växjö..........
630
326 775
—
Örebro........
2 471
1 588 514
—
Östersund........
860
525 939
—
Summa
64 252
38 981 632
42
Bankoutskottets memorial nr 1.
15
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1946,
hava för valperioden 1946—1949 utsetts undertecknade Gränebo och Ivar
Anderson (bägge omvalda).
Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under innevarande
år försiggått hava utsetts direktören John Bergvall, agronomen Stig Janson
och ombudsmannen Olof Andersson (samtliga omvalda).
Fullmäktige utsågo därefter den 20 juni 1946 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige innevarande år försiggått
till vice ordförande och deputerad: undertecknad Hall; samt
till riksbankschef: undertecknad Rooth.
Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
alternera såsom jourhavande fullmäktig enligt av fullmäktige
fastställd turordning.
Klas Böök har erhållit fortsatt förordnande för tiden till dess val av
fullmäktige innevarande år försiggått att vara vice riksbankschef med uppdrag
tillika att vara chef för sektion II.
Bankdirektörerna Harald Magnusson och Hjalmar Ekengren hava erhållit
förlängda förordnanden till utgången av år 1949 såsom bankdirektörer
och chefer, Magnusson för sektion I och Ekengren för sektion III.
§ 2.
Till ledamöter i riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den 20
juni 1946 för tiden till dess nytt val av fullmäktige innevarande år försiggått
undertecknad Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren
samt överdirektören och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören
Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig
ledamot (samtliga omvalda).
Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Ivar Anderson,
för Ekengren bankdirektören Harald Magnusson samt för Lundquist
chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson
(samtliga omvalda).
Industristyrelsen har under år 1946 hållit 42 sammanträden.
§ 3.
Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1947 hava fullmäktige
för sin del utsett undertecknade Hall och Allan Andersson (bägge
omvalda).
16
Bankoutskottets memorial nr 1.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och kamreraren i riksbanken Harry
Nordmark att under år 1947 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
vara, Sandberg ledamot i direktionen för Göta Kanalverk och Nordmark
ombud vid revisionen av samma verk (bägge omvalda).
§ 4.
Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren
hänvisas till riksbankens matrikel för år 1946 (jämte supplement),
varav ett exemplar bifogas, ävensom till fullmäktiges protokoll i ämnet
den 16 maj, § 7, och den 19 december 1946, § 3.
§ 5.
Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
de föreliggande clearingavtalen gentemot utlandet.
Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å
ena, samt Belgien, Frankrike, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien,
Tjeckoslovakien, Turkiet och Ungern, å andra sidan, träffade betalningsavtalen.
Den år 1941 ingångna överenskommelsen angående reglering av vissa
huvudsakligen finansiella betalningar mellan riksbanken och Bank of
Canada gäller fortfarande.
§ 6.
De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 8 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid 1946 års riksdag, gälla fortfarande.
§ 7.
Från avbetalningslånefonden, vilken enligt beslut av nästföregående års
riksdag höjts med 10 miljoner kronor till 60 miljoner kronor, varvid samtidigt
bestämmelserna för utlåningen delvis ändrades, utgjorde utlåningen
vid utgången av år 1946 sammanlagt 53 666 585 kronor 81 öre.
Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.
Rörande lånens fördelning på de särskilda kontoren hänvisas till å sid. 13
intagna uppgifter.
§ 8.
Spannmålskreditfonden uppgår för närvarande till 2 500 000 kronor.
Riksbanken förvaltar numera fondens hela belopp.
Ränta å lån från fonden utgör 3.5 procent.
Från fonden är för närvarande utlämnat ett lån å 38 000 kronor.
§ 9.
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 52.1 miljoner kronor, varav 41 miljoner kro
-
Bankoutskottets memorial nr 1.
17
nor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av år 1946 utlåningen
38 981 632 kronor 42 öre.
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 14.
Räntan å lån från fonden utgör 4 procent.
Sedan Kungl. Maj:t den 29 juni 1946 utfärdat ny kungörelse om bosättningslånen,
enligt vilken bl. a. åt riksbanken uppdragits att avgöra frågor
om efterskänkande och avskrivning av bosättningslån, hava fullmäktige
bemyndigat direktionen att pröva dylika ärenden, dock att i tveksamma
fall prövningen skall hänskjutas till fullmäktige.
Med anledning av de genom förenämnda kungörelse vidtagna ändringarna
i grunderna för ifrågavarande låneverksamhet äro nya ansökningsformulär,
anvisningar till lånesökande samt instruktioner för ortsombuden och för
riksbankens kontor under utarbetande och väntas bli färdiga under den
närmaste tiden. Även den bosättningsbroschyr, som tillställes lånesökande
m. fl., är föremål för överarbetning, därvid riksbanken biträdes av Svenska
slöjdföreningen.
§ 10.
För utlämnande av lån av statsmedel för anordnande av skyddsrum har
riksbanken genom Kungl. brev den 11 maj 1945 erhållit bemyndigande att
under budgetåret 1945/46 disponera intill sammanlagt 3.5 miljoner kronor,
inberäknat det belopp, som tagits i anspråk före utgången av budgetåret
1944/45. Efter den 30 juni 1946 stå inga medel till förfogande för utlämnande
av nya lån.
Vid utgången av år 1946 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 420 562 kronor 37 öre, därav vid huvudkontoret
265 876 kronor och vid avdelningskontoren sammanlagt 154 686
kronor 37 öre.
Räntan har utgjort och utgör fortfarande 5 %.
§ 11.
Från fonden för hantverks- och småindustrikredit, till vilken 1941 års
lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor och vilken
enligt Kungl. Majtts brev till fullmäktige den 28 juni 1946 må disponeras
jämväl under budgetåret 1946/47, har ett belopp av 300 000 kronor
överförts till riksbanken. Hittills hava bildats nio garantiföreningar, vilkas
medverkan förutsättes för utlämnande av lån från fonden.
Vid utgången av år 1946 hade utlämnats sammanlagt 25 lån med ett
nu utestående belopp av tillhopa 193 800 kronor (5 vid kontoret i Falun,
3 vid kontoret i Jönköping, 3 vid kontoret i Kalmar, 8 vid kontoret i
Norrköping och 6 vid kontoret i Uppsala).
Räntan å lån från fonden har av Kungl. Maj:t i enlighet med fullmäktiges
förslag bestämts till 41/-» %.
Bihang till riksdagens ■protokoll J9//7. 8 samt. Nr 1.
2
18
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 12.
Under året hava förhandlingar förts med telegrafstyrelsen angående överlåtelse
å telegrafverket av riksbankens fastighet i Luleå.
Närmaste anledningen härtill har varit att telegrafverket för tillgodoseende
av sitt ökade lokalbehov önskar verkställa en betydande tillbyggnad
ävensom i sinom tid eventuellt disponera även över riksbankens nuvarande
utrymmen.
I avvaktan på avgörande av frågan huruvida riksbanken bör försälja
fastigheten hava fullmäktige för sin del medgivit telegrafstyrelsen att utan
kostnad för riksbanken låta utföra den planerade tillbyggnaden. (Jfr fullm.
prot. den 28 nov. 1946, § 7.)
De av postverket disponerade lokalerna inom bankens fastighet i Växjö
komma att under innevarande år överlåtas å telegrafverket, då postverket
avflyttar till lokaler inom en nyuppförd byggnad.
Inom riksbankens fastigheter hava under året endast företagits smärre
byggnadsarbeten, huvudsakligen reparationer.
Viss modernisering av inredningen har genomförts vid kontoren i Luleå
och Mariestad. Frågan om modernisering vid vissa andra kontor är under
övervägande.
§ 13.
Då behov visat sig föreligga av en översyn av riksbankslagen, i första
hand såvitt angår de författningsrum, som innefatta föreskrifter om riksbankens
uppgifter såsom centralbank, hava fullmäktige tillsatt en kommitté
inom riksbanken under ordförandeskap av vice riksbankschefen Böök
med uppdrag att verkställa dylik översyn.
§ 14.
Arbetet med riksbankens omorganisation har fortsatt.
I enlighet med vad som angivits i fullmäktiges skrivelse till bankoutskottet
den 14 november 1946 angående personalorganisationen i riksbanken
efter utgången av nämnda år (jfr B.U:s utlåtande nr 76/46) finnas
å bankexpeditionsavdelningen numera tre arbetsgrupper: utlåningsexpeditionen,
inlåningsexpeditionen och kassaexpeditionen. Å utrikesavdelningen
har inrättats en särskild arbetsgrupp för remboursärenden, remboursexpeditionen,
varjämte arbitrage- och fondexpeditionen samt serviceexpeditionen
erhållit ändrade benämningar, nämligen arbitrageexpeditionen
och utrikesexpeditionen.
I samband med att enligt den nya övergångsplanen bankvaktmästartjänsterna
vid de 23 mindre avdelningskontoren uppflyttats från 6:e till
7:e lönegraden hava hyrorna för av dylika vaktmästare disponerade tjänstebostäder
omreglerats i syfte att uppnå närmare överensstämmelse med
vad som tillämpas för statliga tjänstebostäder i övrigt.
Bankoutskottets memorial nr 1.
19
Beträffande den tekniska omläggning av riksbankens inre organisation,
som skett under år 1946, torde få hänvisas till fullmäktiges förenämnda
skrivelse (jfr sid. 3 i B. U:s uti. 76/46).
§ 15.
Provisoriskt lönetillägg utbetalas under innevarande budgetår till befattningshavare
i riksbanken enligt samma grunder, som tillämpas inom
civilförvaltningen.
Med stöd av beslut av 1946 års riksdag och enligt närmare föreskrifter
utfärdade av delegerade för riksdagens verk hava s. k. äldre och nyare
tjänste- och familjepensioner, utgående till f. d. tjänstemän och arbetare
i riksbanken, respektive till efterlevande till dylika anställningshavare omreglerats.
§ 16.
Den 8 augusti 1946 konstaterades i kassaexpeditionen (sedelräkningen)
vid huvudkontoret en brist å 15 000 kronor. Sedan bristen anmälts till
vederbörande polismyndighet, har genom dess försorg utredning verkställts,
vilken ännu icke lämnat något resultat.
§ 17.
Enligt beslut av fullmäktige har den tidigare bruksbokhållaretjänsten i
lönegraden Eo 21 vid Tumba bruk utbytts mot en tjänst som brukskamrerare
i lönegraden Eo 22.
Vid sedeltryckeriet har likaledes inrättats en kamrerstjänst, placerad i
samma lönegrad.
Innehavaren av den år 1945 inrättade arvodesbefattningen vid Tumba
bruk såsom kontrollingenjör har antagits till extra ordinarie tjänsteman i
lönegraden Eo 23.
Med de personalsammanslutningar, som representera arbetarpersonalen
vid riksbankens industrier, hava — under ordförandeskap av särskilt utsedda
opartiska ordförande — förts förhandlingar om nya avlöningsbestämmelser
för denna personal. Dessa förhandlingar ha för såväl sedeltryckeriets
som pappersbrukets del under sistlidna december resulterat i
uppgörelser, vilka träffats i form av kollektivavtal gällande till utgången
av år 1947. Avtalen hava i vissa avseenden erhållit retroaktiv tillämpning
från och med den 1 juli 1946. Det för arbetarna vid pappersbruket ingångna
avtalet innebär bl. a. avveckling av hittills utgående naturaförmåner samt
möjlighet att driva pappersmaskinen i tre skift.
Nya föreskrifter för kontroll över sedeltillverkningen hava utfärdats,
sedan desamma underställts bankoutskottet. Dessa ha trätt i tillämpning
vid pappersbruket den 15 maj 1946 och vid sedeltryckeriet den 1 november
samma år.
20
Bankoutskottets memorial nr 1.
I likhet med vad tidigare skett vid Tumba bruk har för vinnande av
större överskådlighet bokföringen vid sedeltryckeriet från och med innevarande
år omlagts efter moderna bokföringsmetoder.
Sedeltryckeriets byggnad, som nu är 10 år gammal, har vid besiktning
visat sig i behov av en allmän översyn. Reparationer hava verkställts,
huvudsakligen bestående av målningsarbeten och lagning av sprickor, för
en kostnad av c:a 26 000 kronor.
För iståndsättande av den fabriksbyggnad vid Tumba bruk, inom vilken
anordningar för målning och blekning av råvaran för papperstillverkningen
är inrymd (holländeriet), hava omfattande reparationer måst verkställas.
Kostnaden härför har hittills uppgått till c:a 42 000 kronor. Slutliga kostnaden
kan icke beräknas för närvarande. I samband härmed och i anslutning
till den modernisering av driften inom holländeriet, som pågår och
som beräknas draga en kostnad av c:a 40 000 kronor (jfr fullmäktiges berättelse
till bankoutskottet vid 1946 års riksdag, § 17) kommer inom samma
byggnad att inrättas en ny fabrikshiss i stället för den hittillsvarande, vilken
numera icke uppfyller föreskrivna fordringar. Därjämte har beslutats,
att ventilationsanläggningen inom byggnaden skall ändras. Sistnämnda
båda arbeten beräknas draga en kostnad av c:a 33 000 kronor.
För tillgodoseende av behovet av mark, lämplig för uppförande av nya
bostäder inom Tumba samhälle pågår efter initiativ av Botkyrka kommun
underhandlingar om försäljning av viss bruket tillhörig mark. Området,
beläget söder om järnvägen Tumba—Uttran, omfattar en areal av
c:a 20.7 har.
Arbetarbostädernas modernisering har fortgått enligt föreliggande plan.
Fullmäktige hava medgivit anordnande av en maskintvättstuga, avsedd att
mot avgift ställas till brukspersonalens förfogande. Kostnaden härför beräknas
till närmare 20 000 kronor.
För utarbetande av en historik över bruket, vilket varit i bankens ägo
sedan mitten av 1700-talet, hava fullmäktige ställt ett belopp av 3 000
kronor till förfogande.
Kostnaden för reparation av en över Tumba bruks område dragen avloppsledning,
uppgående till 19 663 kronor 66 öre, har efter skiljedom fördelats
mellan intressenterna, nämligen Länssanatoriet vid Uttran, tillhörigt
Stockholms läns landsting, Söderby sjukhus, tillhörigt Stockholms stad, och
riksbanken, därvid riksbanken fått erlägga % av beloppet.
§ 18.
Arbetet med utarbetande av förslag till nya sedlar fortsätter.
Uppdrag har lämnats åt riksbankens industristyrelse att utreda frågan
om införande av en ny typ för samtliga sedelvalörer, frånsett 10 000-kronesedeln.
Bankoutskottets memorial nr 1.
21
I enlighet härmed har industristyrelsen anmodat ett antal konstnärer att
uppgöra förslag till nya sedlar. Inkomna förslag äro för närvarande föremål
för bedömande.
§ 19.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum hava under året ägt rum.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,
av undertecknad Rooth vid kontoren i Malmö, Falun, Umeå och Visby,
av vice riksbankschefen Böök vid kontoren i Halmstad och Kristianstad,
av bankdirektören Magnusson vid kontoret i Luleå,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Härnösand, Kalmar, Karlskrona,
Linköping, Sundsvall och Växjö samt
av chefen för kontorscentralen bankokommissarien Harald Wahlgren vid
kontoren i Göteborg, Gävle, Jönköping, Karlstad, Mariestad, Norrköping,
Nyköping, Uppsala, Vänersborg, Västerås, Örebro och Östersund.
Vid inspektionen av kontoret i Luleå deltog jämväl undertecknad Hall.
Föreskriven revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året
företagits vid samtliga avdelningskontor.
§ 20.
För riktigheten av de å sid. 8—12 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankokommissarien K. G. Simonsson och kammarskrivaren Folke Öberg,
vilka undertecknat, respektive lcontrasignerat riksbankens bokslut.
§ 21.
Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser
från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören
vid Tumba bruk.
Stockholm den 15 januari 1947.
DAG HAMMARSKJÖLD.
David Hall. Ivar Rooth. Edv. Björnsson.
C. P. V. Gränebo. Ivar Anderson. Allan Andersson.
Jacob Hagströmer.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.