Sök i Ratio Lex

Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition

1947-03-20 · 22 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1947:18, Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

1

Nr 18.

Utlåtande i anledning av framställningar angående pensioner eller

understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer

m. fl.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att

utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock

av affärsdrivande verks medel.

Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet,

i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande

proposition (nr 70) och motioner.

Föredragande statsrådet har i propositionen nr 70 berört frågan om grunderna

för bestämmande av de pensioner, som efter prövning i varje särskilt

fall beviljas av riksdagen, och därvid anfört följande:

»I proposition nr 5 till 1946 års riksdag framlades förslag angående grunder

för omreglering av vissa tjänstepensioner. Därvid förutsattes bland annat,

att i samband med förbättring av en del enligt äldre bestämmelser utgående

pensioner teknisk uppräkning skulle ske av vissa tjänstepensioner till sådan

nivå, att å desamma i fortsättningen skulle beräknas rörligt tillägg och

kristillägg i stället för såsom dittills varit fallet dyrtidstillägg och kristillägg.

Sedan riksdagen (skriv, nr 121) bifallit propositionen, har med tillämpning

från och med den 1 juli 1946 utfärdats kungörelse den 31 maj 1946 (nr 402)

angående omreglerad tjänstepension. Sistnämnda dag har tillika utfärdats

kungörelse, nr 462, innefattande bestämmelser om förhöjning av de pensionsbelopp,

som finnas angivna i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 696) med

föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst.

I anslutning till vad i förenämnda proposition förordats upptogs frågan

om grunderna för bestämmandet av riksdagspensioner till övervägande i

samband med framläggande i proposition nr 72 till 1946 års riksdag av förslag

i fråga om pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

Till prövning föreligga nu framställningar angående pension åt vissa

författningsenligt icke pensionsberättigade befattningshavare, varom i det

följande förmäles. Avvägningen av sålunda ifrågakommande riksdagspensioner

synes böra ske med beaktande av de huvudgrunder för bestämmandet

av dylika pensioner, som angivits i nyssberörda proposition nr 72 till 1946

års riksdag. Särskilda förhållanden kunna emellertid i vissa fall påkalla undantag

från eller modifikationer i dessa huvudgrunder. Härvid må framhållas,

att vid behandlingen av några av de i det följande upptagna ären
Bihang

till riksdagens protokoll 19i7. 8 samt. Nr 18. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 18-

dena fråga uppkommer, i vilken utsträckning'' icke pensionsberättigad

tjänsteman, som kvarstått i tjänst utöver tidpunkten för uppnåendet av

normal avgångsålder, bör få för pension tillgodoräkna tiden efter sistnämnda

tidpunkt. Denna fråga, som i nu föreliggande ärenden lösts med beaktande

av vad i varje individuellt fall funnits skäligt, bör enligt mitt förmenande

bliva föremål för särskilt övervägande i syfte att om möjligt vinna en tillgodoräkningsregel,

som kan tillämpas mera generellt och samtidigt är ägnad

att åstadkomma en skälig avvägning mellan pensionsförmånerna för författningsenligt

pensionsberättigade, å ena sidan, och icke pensionsberättigade,

å andra sidan. Jag förutsätter, att resultatet av de överväganden jag sålunda

förordar skall kunna anmälas i samband med framläggande för nästa års *

riksdag av förslag i anledning av då inkomna framställningar om utverkande

av riksdagspensioner.»

Vad föredragande statsrådet sålunda anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.

A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

I. Justitiedepartementet.

l:o.

Biträdet å Jämtlands västra domsagas kansli Hulda Augusta Lindberg. I

en den 14 februari 1947 dagtecknad proposition nr 70 har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att

biträdet å Jämtlands västra domsagas kansli Hulda Augusta Lindberg må

från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 2 124 kronor; skolande pensionen jämte

därå i förekommande fall belöpande rörliga tilläggsförmåner minskas med

belopp motsvarande den pension, vartill Lindberg är berättigad på grund av

pensionsförsäkring enligt 5 § kungörelsen den 20 maj 1927, nr 179.

Utskotlet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

2:o.

Biträdet å Hallands mellersta domsagas kansli Hedvig Vilhelmina Löwgren.

Under punkten 2 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t

riksdagen medgiva, att biträdet å Hallands mellersta domsagas kansli Hedvig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

3

Vilhelmina Löwgren må från och med månaden näst efter den, varunder hon

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 2 124 kronor;

skolande pensionen jämte därå i förekommande fall belöpande rörliga tillläggsförmåner

minskas med belopp motsvarande den pension, vartill Löwgren

är berättigad på grund av pensionsförsäkring enligt 5 § kungörelsen den

20 maj 1927, nr 179.

Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

II. Försvarsdepartementet.

3:o.

Förre indelte soldaten vid Upplands regemente, furiren Ludvig Emanuel

Norrby. Under punkten 3 av förenämnda proposition nr 70 föreslår Kungl.

Maj :t riksdagen medgiva, att förre indelte soldaten vid Upplands regemente,

furiren Ludvig Emanuel Norrby må, räknat från och med den 1 januari

1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 504 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.

4:o.

Förre indelte soldaten vid Jönköpings-Kalmar regemente, furiren Axel

Gunnar Engdalil. Under punkten 4 av förenämnda proposition föreslår

Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att förre indelte soldaten vid JönköpingsKalmar

regemente, furiren Axel Gunnar Engdahl må, räknat från och med

den 1 januari 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 504 kronor.

Utskottet får med biträdande av KungJ. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

Utskottet.

5:o.

Snickaren Andreas Larsson. I motionen 11:68 hemställer herr Hedlund i

Östersund, »att riksdagen måtte tillerkänna snickaren Andreas Larsson i

Östersund pension enligt de förmåner, som angivas i 1934 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare i statens tjänst, eller — därest detta av formella

skäl ej kan bifallas — Larsson måtte erhålla den pension, riksdagen finner

skälig».

Av handlingarna inhämtas,

att Larsson är född den 14 januari 1881 och således 66 år gammal;

att han under tiden den 27 mars 1900—den 31 mars 1903 innehaft fast

anställning vid Jämtlands fältjägarregemente;

samt att han alltsedan år 1930 innehaft anställning såsom snickare vid regementet,

därvid den sammanlagda tjänstetiden före 60 års ålder utgjort 7 år

5 månader 15 dagar.

Sedan Larsson hos chefen för nämnda regemente anhållit att bliva underkastad

1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare och regementschefen

i anledning härav hos statskontoret hemställt om anvisningar rörande å Larsson

tillämpliga pensionsbestämmelser, meddelade statskontoret i skrivelse

den 15 januari 1946 till regementschefen bl. a. följande:

Frågan om lämplig lösning av Larssons pensionsfråga vore komplicerad

på grund av bestämmelserna i kungörelsen nr 570/1934, enligt vilka en arbetare,

som vore underkastad 1934 års reglemente, ej finge bibehållas i tjänst

efter 62 års ålder. Enligt tillämpningskungörelsen nr 695/1942 till 1942 års

tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare gällde motsvarande bestämmelser;

dock kunde på Kungl. Maj ds prövning bero om och i vad mån

på grund av särskilda omständigheter ytterligare anstånd med entledigande

kunde ifrågakomma. En tillrättaläggning av Larssons pensionsfråga på så

sätt, att 1934 års reglemente — vid Larssons medgivande om inbetalning av

på honom belöpande pensionsbidrag — gjordes tillämpligt å honom retroaktivt,

medförde, att Larsson borde inbetala vad som skulle ha belöpt i pensionsbidrag

för tiden intill pensionsåldern, 60 år, enligt nämnda reglemente

samt för tiden fr. o. m. Vt 1942 enligt 1942 års reglemente, vilket med hänsyn

till Larssons kvarstående i tjänsten även bleve tillämpligt trots hans ålder.

Under för handen varande omständigheter förefölle det statskontoret lämpligast

— och till synes även för Larsson fördelaktigare — att frågan om pension

åt honom, liksom eventuellt sedermera för hans änka, löstes genom särskild

framställning till Kungl. Maj:t och riksdagen.

Med hänsyn till i ärendet föreliggande särskilda förhållanden anser utskottet

— i anslutning till vad statskontoret i ovan återgivna skrivelse anfört —

att Larssons pensionsfråga i första hand bör bli föremål för prövning av

Kungl. Maj:t. Under sådana förhållanden får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 68 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

5

III. Socialdepartementet.

6:o.

Civilingenjören Elis Bosaeus. Under punkten 5 av propositionen nr 70

föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att civilingenjören Elis Bosaeus må,

räknat från och med den 1 juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en ärlig pension

av 3 000 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

7 :o.

Förre biträdande arbetsledaren hos statens arbetsmarknadskommission

Anders Olofjöns Andersson, platsledaren hos kommissionen Johan Alger

Bergenståhl samt redogöraren hos kommissionen Karl Vilhelm Malmqvist.

Under punkten 6 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att förre biträdande arbetsledaren hos statens arbetsmarknadskommission

Anders Olofjöns Andersson, platsledaren hos kommissionen Johan

Alger Bergenståhl samt redogöraren hos kommissionen Karl Vilhelm Malmqvist

må, Andersson räknat från och med den 1 april 1946 samt envar av

Bergenståhl och Malmqvist från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning, under återstående livstiden från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära årliga pensioner med följande

belopp, nämligen Andersson 1 536 kronor, Bergenståhl 2 868 kronor och

Malmqvist 1 644 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må vinna

riksdagens bifall.

8:o.

Förre specialarbetaren hos statens arbetsmarknadskommission Carl August

Bäckström. Under punkten 7 av förenämnda proposition föreslår Kungl.

Maj:t riksdagen medgiva, att förre specialarbetaren hos statens arbetsmarknadskommission

Carl August Bäckström må, räknat från och med den 1

december 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 696 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må vinna

riksdagens bifall.

9:o.

Förre extra stallbiträdet vid statens bakteriologiska laboratorium Erik

Leonard Björn. Under punkten 8 av förenämnda proposition föreslår Kungl.

Maj:t riksdagen medgiva, att förre extra stallbiträdet vid statens bakteriologiska

laboratorium Erik Leonard Björn må, räknat från och med den 1 juli

1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära eu årlig pension av 900 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.

i.

10 :o.

Städerskan hos pensionsstyrelsen Ellen Charlotta Johansson. Under punkten

9 av förevarande proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,

att städerskan hos pensionsstyrelsen Ellen Charlotta Johansson må från och

med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, imder

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 432 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

11 :o.

Förre kriminalkommissarien Johan Aron A:son Bymark. I motionen I: 94

hemställa herrar Anderberg och Bondeson, »att riksdagen måtte besluta, att

Rymark från och med den 1 oktober 1945 under sin återstående livstid må

komma i åtnjutande av ett årligt pensionstillägg av 1 461 kronor jämte rörligt

tillägg och kristillägg».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rymark är född den 10 mars 1887 och således 60 år gammal;

att han under tiden den 1 november 1914—den 30 september 1916 innehaft

anställning såsom konstapel vid Eslövs poliskår;

att han under tiden den 1 oktober 1916—den 31 december 1920 varit anställd

såsom poliskonstapel vid Kristianstads läns ridande centralpolis;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

7

att han under tiden den 16 januari 1921—den 31 december 1925 tjänstgjort

såsom konstapel vid Malmöhus läns ordnings- och kriminalpolis;

att han under tiden den 1 januari 1926—den 31 december 1931 innehaft

anställning såsom kriminalkonstapel vid Hälsingborgs polisdistrikt med verksamhet

huvudsakligen utom distriktet;

att han under år 1932 innehaft motsvarande anställning vid Malmö polisdistrikt;
att

han den 1 januari 1933, med bibehållande av anställningen vid Malmö

polisdistrikt, överförts till den nyinrättade statspolisen, där han varit ordinarie

kriminalöverkonstapel under tiden 1 januari 1933 30 september 1939,

biträdande kriminalkommissarie under tiden 1 oktober 1939 31 decembei

1943 samt ordinarie kriminalkommissarie 1 januari 1944—30 september

1945, då han avgått ur tjänst med pension;

samt att han i pension uppbär dels från Malmö polisdistrikt ett årligt belopp

av 2 028 kronor, motsvarande 13 3I12 av hel pension 4 577 kronor 60 öre,

dels från Malmöhus läns landsting ett årligt belopp av 590 kronor, dels ock

från Hälsingborgs polisdistrikt ett årligt belopp av 504 kronor eller tillhopa

3 122 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg därå.

Sedan Kristianstads läns landsting den 8 september 1943 och stadsfullmäktige

i Eslöv den 25 augusti 1944 avslagit framställningar från Rymark om

erhållande av fyllnadspension, har Rymark i en till Kungl. Maj:t ställd skrift

den 7 oktober 1944 anhållit, att fyllnadspension av statsmedel måtte tillerkännas

honom dels för den tid av fyra år tre månader, varunder han varit

anställd i Kristianstads läns landstings tjänst, dels ock för en tid av ett år sex

månader av hans anställning i Eslövs stads tjänst.

Statskontoret anförde i avgivet utlåtande följande:

De fall där gottgörelse av statsmedel vid sidan av de i polislagstiftningen

reglerade statsbidragen utgivits till kostnaderna för pensionering av kommunalt

anställda polismän — bortsett härvid från pensioneringen av vissa

fjärdingsman — ha huvudsakligen haft avseende å polismän, som vant anställda

för hela rikets behov eller ock anlitats för tjänstgöring vid särskilda

för polisväsendet i dess helhet inrättade institutioner. Framställningar

om att statsverket skulle påtaga sig de ökade kostnader för pension åt kommunalt

anställd polisman, som uppkomma därigenom, att denne far sasom

tjänsteår för pension tillgodoräkna sig verksamhet i icke pensionsberättigande

anställning hos annat polisdistrikt, torde städse hava lämnats utan bifall.

I betraktande härav kan statskontoret icke tillstyrka, att statsverket

bereder Rymark pension för den tid han varit anställd såsom poliskonstapel

i Eslövs stad. .

Vad angår Rymarks anställning vid Kristianstads läns landstings centralpolis

vill statskontoret erinra, att det vid tillkomsten av statspolisorganisationen

förutsattes, att staten skulle ansvara för de särskilda kostnader för

pensionering, som kunde uppkomma i händelse landstingspolismännen överginge

i tjänst hos stad i samband med den nya organisationen (se prop. 178

1932. s. 43). ...... ,

Rymark har visserligen övergått från anställning vid landstingspolisen

till polisbefattning hos stad redan före statspolisorganisationens genomförande,

men synes hans verksamhet såsom polisman såväl före som efter tid
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Uankoutskottets utlåtande nr 18.

Utskottet.

punkten för tillkomsten av statspolisavdelningama huvudsakligen hava varit

förlagd utom det polisdistrikt, där han varit anställd. Statskontoret vill därlör

föreslå, att statsverket i viss utsträckning påtager sig kostnaderna för en

pension åt Rymark grundad på hans anställning vid landstingspolisen i Kristianstads

län. Förutsättning för att staten skall lämna sådant bidrag till

Rymarks pensionering bör dock vara, att Kristianstads läns landsting bereder

honom en på sagda anställning grundad pension. Då Rymarks avlöning under

anställningen hos landstinget synes hava till tre fjärdedelar bestritts av

statsmedel, bör landstinget erhålla gottgörelse av statsmedel för tre fjärdedelar

av pensioneringskostnaderna. För beredande av dylik ersättning torde erfordras

medgivande av riksdagen.

Sedan Kristianstads läns landstings förvaltningsutskott beretts tillfälle inkomma

med utlåtande i ärendet samt utskottet för vidare prövning hänskjutit

ärendet till landstinget, har landstinget enligt protokollsutdrag av den

5 september 1945 beslutat vidhålla sitt förut fattade beslut att avslå Rymarks

framställning om fyllnadspension.

Genom beslut den 22 februari 1946 fann Kungl. Maj:t framställningen icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Rymark i egenskap av förutvarande

befattningshavare vid polisväsendet är tillförsäkrad avkortade pensionsförmåner

å tillhopa 3 122 kronor jämte rörliga tilläggsförmåner. Det i motionen

väckta förslaget avser, att Rymark skulle på grund av tidigare tjänstgöring

såsom poliskonstapel i Eslövs stad samt vid Kristianstads läns ridande

centralpolis tillerkännas pension av statsmedel till sådant belopp, att hans

sammanlagda pensionsförmåner komme att motsvara hel tjänstepension. Såsom

statskontoret framhållit, synes det ej kunna ifrågakomma att statsverket

skulle bereda Rymark pension för tjänstgöringen i Eslövs stad. Vad angår

anställningen vid landstingspolisen bör såsom villkor för statens medverkan

vid pensioneringen gälla, att landstinget bereder Rymark en på anställningen

grundad pension. Av utredningen framgår emellertid, att landstinget avslagit

framställning i sådant syfte. Med hänsyn härtill kan utskottet icke tillstyrka

bifall till den väckta motionen. Frågan om fyllnadspension av statsmedel

åt Rymark har för övrigt nyligen prövats av Kungl. Maj:t utan att föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion I: 94 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

12: o.

Förre fjärdingsmannen Bernhard Jönsson. I motionen II: 303 hemställer

herr Nilson i Spånstad, »att riksdagen må medgiva, att Jönsson må från

och med den 1 januari 1947 under sin återstående livstid från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension med som

skäligt ansett belopp».

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

9

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Jörsson är född den 19 apxil 1885 och således 61 år gammal;

att han under åtta år varit anställd såsom banarbetare vid statens järnvägar;
att

han därefter under tiden den 1 januari 1923—den 31 oktober 1943 bestritt

tjänstgöring såsom fjärdingsman i Tjärby socken, från och med den

20 juli 1933 såsom extra fjärdingsman;

att han, då Tjärby och Laholms socknar från och med den 1 november

1943 sammanslagits till ett polisdistrikt, entledigats från sin befattning;

att hans inkomst av tjänsten under ett vart av åren 1941—1943 uppgått till

1 200 kronor;

att han jämte sin hustru är ägare till en mindre till 7 600 kronor taxerad

jordbruksfastighet, vilken besväras av intecknad skuld å 6 900 kronor;

samt all han i arrende för fastighetens jordbruk uppbär ett belopp av 400

kronor per år samt att han därutöver har en årlig inkomst av omkring 450

kronor.

Genom beslut den 20 mars 1944 hava kommunalfullmäktige i Tjärby kommun

förklarat sig villiga tilldela Jönsson en årlig pension av 225 kronor under

förutsättning att av statsmedel årligen motsvarande belopp tillerkändes

honom.

I en den 4 april 1944 till länsstyrelsen i Hallands län ingiven skrift hemställde

Jönsson, att Kungl. Maj:t måtte tillerkänna honom en årlig pension

av statsmedel.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet tillstyrkte länsstyrelsen i

skrivelse till Kungl. Majd den 18 augusti 1944, att Jönsson tillerkändes en

årlig pension av 225 kronor att ulgå från och med år 1944.

I avgivet utlåtande i ärendet den 5 september 1944 framhöll statskontoret,

att Jönssons entledigande icke skett i anledning av den år 1925 beslutade nya

polisorganisationen. De av 1938 års riksdag godkända grunderna för beviljande

av statsbidrag till pensionering av vissa fjärdingsmän vore därför i

förevarande fall icke tillämpliga. Vid sådant förhållande och då förutsättningar

för bidrag från statens sida till pensionering av Jönsson i enlighet

med stadgandet i 15 § 3 punkten polislagen ej heller syntes föreligga, avstyrkte

statskontoret framställningen.

Genom beslut den 22 september 1944 fann Kungl. Maj:t ifrågavarande

framställning icke "föranleda någon Kungl. Maj ds åtgärd.

Såsom statskontoret framhållit, har Jönssons entledigande icke skett i an- Utskottet.

ledning av den nya polisorganisationens genomförande från och med den 1

november 1943 inom Tjärby kommun. Enär de av 1938 års riksdag godkända

grunderna för beviljande av statsbidrag till pensionering av vissa

fjärdingsmän således icke äro tillämpliga i förevarande fall, har en hos

Kungl. Majd gjord framställning om dylikt statsbidrag av Kungl. Majd lämnats

utan bifall. Vid sådant förhållande och då utskottet icke är berett att

förorda ett utsträckande av de förutsättningar, under vilka statsbidrag må

utgå till pensionering av förutvarande fjärdingsmän, får utskottet avstyrka

bifall till motionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

»

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 303 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

IV. Kommunikationsdepartementet.

13:o.

Underingenjören hos djurgårdskommissionen Per Kourtzman. Under

punkten 10 av förenämnda proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva att underingenjören hos djurgårdskommissionen Per Kourtzman må

från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 2 904 kronor.

Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj-.ts ifrågavarande framställning.

14:o.

Förre vägarbetaren Petter Mattias Bäckman. I motionen II: 67 hemställer

herr Andersson i Alfredshem, »att riksdagen måtte bevilja förre vägarbetaren

Petter Mattias Bäckman, Skorpeds socken, Västemorrlands län, pension

av statsmedel under återstående livstid att utgå med skäligt årligt belopp

utan tilläggsförmåner».

År handlingarna inhämtas,

att Bäckman är född den 29 juni 1885 och alltså 61 år gammal;

att hans styrkta anställningstid i statens tjänst, hos väghållningsdistrikt

och vägdistrikt utgjort sammanlagt 16 år 1 månad 1 dag;

samt att han på grund av sjukdom avgått ur vederbörande vägdistrikts

tjänst den 30 oktober 1943 vid en levnadsålder av 58 år.

över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som hört väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, enär Bäckman* redan vid 58 års

ålder slutat sin anställning vid vägväsendet och därefter icke vunnit mera

stadigvarande anställning vid vägförvaltning, ansett sig icke kunna tillstyrka

det i motionen framlagda förslaget.

Statskontoret har anfört följande:

Bäckman kan visserligen åberopa anställning i statens tjänst, hos väghållningsdistrikt

och vägdistrikt om sammanlagt mer än 16 år. Då han emellertid

är född efter den 1 januari 1884 samt avgått ur vägdistriktets tjänst före

utgången av år 1943 på grund av sjukdom, uppfyller han icke de i kungörelsen

nr 502/1944 angivna betingelserna för att komma i åtnjutande av

pension. Såsom framgår av 1946 års riksdags beslut den 21 maj 1946, skri
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

11

velse nr 249 (bankoutsk. uti. nr 37), i anledning av väckta motioner om pension

åt vissa f. d. vägarbetare, har riksdagen tidigare ansett sig böra vid sidan

av pensioneringen enligt nämnda kungörelse bevilja pension av statsmedel

endast åt sådana vägarbetare, som kunnat hänvisa på särskilt lång anställningstid.

Då sådant skäl för ett undantagsmedgivande icke kan åberopas i det

föreliggande fallet, kan statskontoret icke tillstyrka pension åt Bäckman.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Bäckman icke uppfyller de i

kungörelsen nr 502/1944 angivna villkoren för erhållande av pension. Såsom

statskontoret framhållit, har riksdagen hittills genom beslut i särskild ordning

medgivit pension endast åt sådana vägarbetare, som kunnat åberopa

särskilt långvarig anställning. Då Bäckmans styrkta anställningstid endast

uppgår till sammanlagt omkring 16 år, kan utskottet fördenskull i likhet

med statskontoret och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke tillstyrka bifall

till motionärens yrkande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 67 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

15:o.

Förre byggnadskontrollanten, majoren i armén Carl Axel Hjalmar Carlquist.

I motionen 11:88 hemställer herr förste vice talmannen Magnusson,

»att riksdagen måtte bevilja majoren i armén Carl Axel Hjalmar Carlquist

en årlig pension av 1 368 kronor».

Av handlingarna inhämtas,

att Carlquist är född den 8 juni 1867 och således 79 år gammal;

att han efter uppnådd pensionsålder den 1 augusti 1918 avgick från beställning

såsom kapten å aktiv stat vid fortifikationen;

att han åtnjuter pension enligt reglementet för arméns pensionskassa och

bestämmelserna om fyllnadspension för arméns befäl och underbefäl med

vederlikar, vilken pension — vars grundbelopp uppgår till 4 212 kronor för

år — inberäknat rörliga tilläggsförmåner för närvarande utgår med 511 kronor

88 öre för månad;

samt att han åren 1918—1945 innehaft anställning såsom arbetschef hos

kasernbyggnadsnämnden och såsom byggnadskontrollant hos byggnadsstyrelsen

med en sammanlagd tjänstetid av 22 ''/2 år, varvid avlöningsförmånerna

under den tid, han varit anställd hos byggnadsstyrelsen för månad utgjort 500

kronor intill utgången av år 1926, 250 kronor januari—mars 1927, 500 kronor

april—november 1927, 550 kronor juli—oktober 1929, 675 kronor november

1929—november 1930, 550 kronor december 1930—oktober 1931, 400 kronor

november 1931—februari 1933, 450 kronor april 1934—november 1936, 500

kronor december 1936—mars 1937, 450 kronor april 1937—april 1938, 600

kronor maj—december 1938, 450 kronor januari 1939—augusti 1940, 400 kronor

september 1940—oktober 1941, 300 kronor oktober 1942—augusti 1943

samt 400 kronor september 1943—-juli 1945.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

Utskottet.

*

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 oktober 1945 hemställde byggnadsstyrelsen

om tilläggspension å 1 200 kronor åt Carlquist på grund av hans berörda

anställning hos byggnadsstyrelsen.

Statskontoret tillstyrkte i avgivet utlåtande, att Carlquist bereddes en pension

i nu förevarande avseende å 1 368 kronor.

Genom beslut den 22 februari 1946 fann Kungl. Maj.t framställningen icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, uppbär Carlquist i egenskap

av förutvarande aktiv officer vid fortifikationen författningsenliga tjänstepensionsförmåner,

vilka för närvarande uppgå till sammanlagi 511 kronor 88

öre för månad. I motionen hemslälles nu, att Carlquist skulle beredas viss

tilläggspension på grund av sin anställning såsom byggnadskontrollant hos

byggnadsstyrelsen. Vid prövning av denna fråga har utskottet i likhet med

Kungl. Maj:t funnit sig icke kunna förorda riksdagen att bevilja Carlquist

ytterligare pension utöver den honom författningsenligt tillkommande. Utskottet

hemställer därför,

att förevarande motion II: 88 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

V. Ecklesiastikdepartementet.

16:o.

Tekniska biträdet vid tandläkarinstitutet Hulda Kristina Andersson. Under

punkten 11 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att tekniska biträdet vid tandläkarinstitutet Hulda Kristina Andersson

må från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 792 kronor.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj :ts förevarande framställning må vinna riksdagens

bifall.

17 :o.

Förra städerskan i ecklesiastikdepartementet Iris Amalia Hellström, född

Engman. Under punkten 12 av propositionen nr 70 föreslår Kungl. Maj:t

riksdagen medgiva, att förra städerskan i ecklesiastikdepartementet Iris Amalia

Hellström, född Engman, må, räknat från och med den 1 oktober 1946,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 618 kronor, varvid skall iakttagas den

Hellström genom Kungl. Maj ds beslut den 30 december 1946 ålagda återbetalningsskyldigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.

18:o.

Förra städerskan vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö Alma

Feldt. Under punkten 13 av propositionen nr 70 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att förra städerskan vid högre allmänna läroverket för gossar

i Malmö Alma Feldt må, räknat från och med den 1 juli 1946, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 432 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

19:o.

Städerskan vid folkskoleseminariet i Linköping Anna Josefina Kihlström,

född Johansson. Under punkten 14 av förenämnda proposition föreslår

Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att städerskan vid folkskoleseminariet i Linköping

Anna Josefina Kihlström, född Johansson, må från och med månaden

näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en

årlig pension av 432 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

20 :o.

Extra vaktmästaren vid statens historiska museum Karl Elof Pettersson.

Kungl. Maj:t har under punkten 15 av förevarande proposition föreslagit

riksdagen medgiva, att extra vaktmästaren vid statens historiska museum

Karl Elof Pettersson må från och med månaden näst efter den, varunder han

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd in. m. uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

21 :o.

F. d. gymnastikläraren, majoren Ivar Aminoff. I motionen 11:41 hemställa

herrar Birke och Thorell, »att riksdagen måtte besluta medgiva Aminoff

att uppbära militär och civil pension till ett sammanlagt belopp av 5 504

kronor årligen, samt att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva

motsvarande avsteg från ovannämnda bestämmelse i 7 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet

i framdeles uppkommande likartade fall».

Av handlingarna inhämtas,

att Aminoff är född år 1879;

att han åren 1899—1919 innehade beställning såsom officer på aktiv stat;

att han den 1 januari 1920 övergick till reservstat i samband med utnämning

till gymnastiklärare vid Södertälje realskola, sedermera Södertälje högre

allmänna läroverk;

att han år 1929 avgick med pension såsom kapten på reservstat;

att han den 1 juli 1942 avgick med pension från sin gymnastiklärartjänst;

att han åren 1920—1929 uppbar oavkortad reservstatslön och oavkortad

gy mnastiklärarlön;

att han därefter intill den 1 juli 1942 uppbar oavkortad reservstatspension

jämte oavkortad gymnastiklärarlön;

att från och med den 1 juli 1942 Aminoffs pensionsförmåner — 3 504 kronor

tjänstepension å gymnastiklärartjänsten och 2 000 kronor reservstatspension

— jämlikt föreskrift i 7 § 1 mom. 1934 års civila tjänstepensionsreglemente

beträffande reduktion av sammanträffande pensionsförmåner rätteligen

skolat utgå med sammanlagt 5 004 kronor, exklusive rörliga tilläggsförmåner;
att

emellertid dylik reduktion vidtagits först från och med den 1 juli 1945;

samt att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 december 1946 befriat Aminoff

från återbetalningsskyldighet i fråga om för mycket uppburen pension för

tiden den 1 juli 1942—den 30 juni 1945.

Hos Kungl. Maj :t anhöll Aminoff om rätt att utan hinder av berörda föreskrift

i 7 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet uppbära oavkortade

pensionsförmåner såsom förutvarande kapten på reservstat och gymnastiklärare.

I häröver avgivet utlåtande framhöll statskontoret, att frågan om medgivande

av förening utan reducering av pension såsom f. d. militär — å aktiv

stat, övergångsstat eller reservstat — med gymnastiklärarpension varit föremål

för prövning utan att någon bestämmelse med dylik innebörd intagits i

vederbörande pensionsreglementen. Vid angivna förhållande ansåge ämbetsverket

den gjorda framställningen icke böra föranleda någon Kungl. Maj ds

vidare åtgärd.

Genom beslut den 8 mars 1946 fann Kungl. Maj:t framställningen icke föranleda

någon Kungl. Maj ds åtgärd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr IS.

15

I egenskap av f. d. gymnastiklärare är Aminoff — i likhet med övningslärare

i aVmänhet — underkastad 1934 års civila tjänstepensionsreglemente.

Jämlikt föreskrift i 7 § 1 mom. nämnda reglemente skall vid sammanträffande

av pensionsförmåner viss reduktion därav äga rum. Avsteg från ifrågavarande

föreskrift är icke möjligt utan riksdagens medverkan. I 1941 års allmänna

tjänstepensionsreglemente ha föreskrifter om sammanträffande av

pensionsförmåner intagits i 29 § av innehåll, att på Kungl. Maj:ts prövning

skall bero, om och i vad mån de till tjänstepension enligt nämnda reglemente

hörande förmånerna skola minskas med de till annan tjänstepension hörande

förmånerna. Såsom statskontoret i sitt ovan återgivna utlåtande anfört, har

frågan om medgivande av förening utan reduktion av pension såsom f. d.

militär beställningshavare med gymnastiklärarpension varit föremål för övervägande

utan att likväl någon bestämmelse av dylik innebörd influtit i vederbörliga

tjänstepensionsreglementen.

Mot bakgrunden av det anförda finner sig utskottet icke kunna tillstyrka

det i motionen väckta yrkandet om rätt för Aminoff att uppbära militär och

civil pension med ett sammanlagt belopp av 5 504 kronor årligen. Den reduktion

av 500 kronor, som Aminoff författningsenligt har att vidkännas å

sina pensionsförmåner, synes utskottet för övrigt knappast vara av den storleksordning,

att sakliga skäl föreligga för ett frångående av gällande regler.

Med den ståndpunkt utskottet ovan intagit kan utskottet icke heller biträda

det i motionen framförda förslaget, att riksdagen skulle bemyndiga Kungl.

Maj:t att i framdeles uppkommande, med det nu föreliggande likartade fall

besluta om avsteg från stadgandet i 7 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglernentet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 41 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

VI. Jordbruksdepartementet.

22 :o.

Kontoristen hos statens skogsforskningsinstitut Sigrid Matilda Öberg, född

Lindgren. Under punkten 16 av förevarande proposition föreslår Kungl.

Maj:t riksdagen medgiva, att kontoristen hos statens skogsforskningsinstitut

Sigrid Matilda Öberg, född Lindgren, må från och med månaden näst efter

den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 1 500 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Majrts ifrågavarande förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskott et.

¥

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

B. Affärsdrivande verks medel.

I. Telegrafmedel.

23 :o

Städerskorna hos telegrafverket Emma Kristina Andersson, född Törnqvist,

och Maria Wenthzel, född Svenningsdotter. Under punkten 17 av

propositionen nr 70 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att en var av

städerskorna hos telegrafverket Emma Kristina Andersson, född Törnqvist,

och Maria Wenthzel, född Svenningsdotter, må från och med månaden näst

efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid

uppbära en årlig pension av 432 kronor, att utgå av telegrafverkets medel.

Med biträdande av Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds ifrågavarande framställning.

II. Trafikmedel.

24:o.

Förra städerskan hos statens järnvägar Elin Strömblad, född Hallbäck.

Under punkten 18 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Majd riksdagen

medgiva, att förra städerskan hos statens järnvägar Elin Strömblad, född

Hallbäck, må, räknat från och med den 1 mars 1946, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 408 kronor, att utgå av trafikmedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds ifrågavarande proposition.

25 :o.

Förre arbetsförmannen Per Erik Pettersson. I motionen II: 99 hemställer

herr Senander, »att riksdagen måtte bevilja förre arbetsförmannen Per Erik

Pettersson i Himmene, Syninge, årlig pension med det belopp som med hänsyn

till omständigheterna kan anses vara erforderligt och skäligt».

Av handlingarna inhämtas,

att Pettersson är född den 1 oktober 1872 och således 74 år gammal;

samt att han åren 1902—1903 samt 1909—1917 innehaft vissa anställningar

såsom arbetare vid statens järnvägar och vattenfallsverket med en

sammanlagd styrkt anställningstid av 6 år 11 månader 12 dagar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

17

Hos järnvägsstyrelsen anhöll Pettersson år 1942 att erhålla pension. Genom

beslut den 19 september 1942 fann järnvägsstyrelsen, enär Pettersson

icke enligt gällande bestämmelser kunde ifrågakomma till erhållande av vare

sig pension eller gratifikation, framställningen icke föranleda någon styrelsens

åtgärd.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, upphörde Petterssons

anställning i statens tjänst år 1917. Vidare inhämtas av handlingarna i ärendet,

att Petterssons styrkta anställningstid i statens tjänst utgjort allenast 6 år

11 månader 12 dagar. Vid angivna förhållanden kan utskottet icke tillstyrka,

att pension av statsmedel beredes Pettersson.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 99 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

26 :o.

Förra vagnstäderskan Beda Maria Westin. I motionen II: 69 hemställer

herr Mäler, »att riksdagen ville besluta, att förra vagnstäderskan Beda Maria

Westin i Långsele tilldelas en årlig pension, motsvarande vad enligt tjänsteår

och uppburna avlöningar skulle lia tillkommit henne, därest kungl. kungörelsen

den 30 juni 1942 varit tillämplig på henne».

Av handlingarna inhämtas,

att Westin är född den 27 maj 1881 och således 65 år gammal;

att hon vissa kortare tider av åren 1918—1921 innehaft anställning som

rums- och barackstäderska vid statens järnvägar;

att hon åren 1933—1944 varit anställd såsom tillfällig vagnstäderska vid

statens järnvägar med en sammanlagd tjänstetid av omkring 5 år 3 månader;

att hon enligt ett den 12 september 1944 utfärdat läkarintyg på grund av

sjukdom är för framtiden oförmögen till arbete;

samt att enligt ett av vederbörande kommunalkamrer den 12 september

1944 utfärdat intyg hennes man Erik Viktor Westin år 1944 taxerats för

2 770 kronors inkomst av tjänst och 230 kronors inkomst av annan fastighet

och att makarna Westin inneha en till 2 800 kronor taxeringsvärderad gårdslägenhet.

Hos järnvägsstyrelsen anhöll Westin om pension. Genom beslut den 24 november

1944 fann järnvägsstyrelsen ansökningen icke kunna föranleda någon

styrelsens åtgärd, enär Westin icke enligt gällande bestämmelser kunde

ifrågakomma till erhållande av vare sig pension eller därmed jämförligt understöd.

Med hänsyn till Westins obetydliga tjänstetid i statens tjänst — något

över 5 år — finner sig utskottet icke kunna tillstyrka någon åtgärd i motionens

syfte. Utskottet hemställer förty,

att motionen II: 69 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Bihanq till riksdagens protokoll 1947. 8 samt. Nr 18. 2

Utskottet

Utskottet

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

Utskottet.

27 :o.

Förra städerskan Selma Ålund. I motionen II: 304 hemställer herr Johansson

i Stockholm, »att riksdagen måtte besluta tilldela städerskan Selma Ålund

i Sundbyberg en årspension motsvarande vad jämförliga arbetstagare bruka

erhålla».

Av handlingarna inhämtas,

att Ålund är född den 28 december 1882 och således 64 år gammal;

samt att hon åren 1917—1946 innehaft anställning såsom rumsstäderska

vid statens järnvägar, därvid den genomsnittliga dagliga arbetstiden uppgått

till en timme.

Hos järnvägsstyrelsen anhöll Ålund om pension. Genom beslut den 27 november

1946 fann sig järnvägsstyrelsen icke kunna bifalla den gjorda framställningen,

enär Ålund, som endast haft en arbetstid av cirka en timme per

socken dag, icke fyllde de i kungl. kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 696)

omförmälda förutsättningarna för erhållande av pension.

Av redogörelsen framgår, att den av Ålund innehavda anställningen haft

karaktären av bisyssla. Vid sådant förhållande kan utskottet icke tillstyrka

det i motionen väckta yrkandet. Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 304 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

III. Statens vattenfallsverks medel.

28 :o.

Förre arbetaren vid statens vattenfallsverk Johan Ferdinand Andersson.

Under punkten 19 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att förre arbetaren vid statens vattenfallsverk Johan Ferdinand

Andersson må, räknat från och med den 1 december 1946, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 696 kronor, att utgå av statens

vattenfallsverks medel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds ifrågavarande

framställning.

29:o.

Förre arbetaren Erik Gerhard Wiklander. I motionen II: 16 hemställer

herr Jonsson i Haverö, »att riksdagen utan hinder av att Wiklanders anställningstid

i statens tjänst uppgår till endast 11 ar före fyllda 60 ar i stället

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

19

för författningsensligt stadgade minst 12 år ville för tiden från och med den 1

oktober 1946 bevilja vederbörande den pensionsförmån, vartill han skulle

varit berättigad med en anställningstid av minst 12 år före fyllda 60 år.»

Av handlingarna inhämtas,

att Wiklander är född den 6 september 1881 och således 65 år gammal;

att han åren 1930—1946 innehaft anställning vid statens vattenfallsverk

med en sammanlagd tjänstetid av 16 år, därav 11 år före uppnådd ålder

av 60 år.

Hos vattenfallsstyrelsen anhöll Wiklander om pension från och med den

1 oktober 1946.

Genom beslut den 10 september 1946 förklarade sig vattenfallsstyrelsen,

enär Wiklander icke fyllde förutsättningarna för erhållande av pension enligt

kungörelsen 1942: 696 med föreskrifter angående pensionering av viss

arbetarpersonal i statens tjänst, icke kunna bifalla ansökningen.

En av Wiklander hos vattenfallsstyrelsen gjord framställning om erhållande

av tjänstelivränta har genom styrelsens beslut den 28 oktober 1946

lämnats utan bifall.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgör Wiklanders sammanlagda

anställningstid som arbetare i statens tjänst 16 år. Ehuru av

nämnda anställningstid endast 11 år infallit före 60 års ålder, finner utskottet

det vara med billighet förenligt, att Wiklander — på sätt tidigare i

vissa med det förevarande likartade fall av riksdagen medgivits — tillerkännes

en årlig pension av statsmedel under sin återstående livstid. Pensionsbeloppet

synes böra bestämmas till 696 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 16,

må medgiva, att förre arbetaren Erik Gerhard Wiklander må,

räknat från och med den 1 januari 1947, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 696 kronor, att utgå

av statens vattenfallsverlcs medel.

30:o.

Förre stenarbetaren Alfred Julius Sjögren. I motionen 11:38 hemställer

herr Lundqvist, »alt riksdagen måtte bevilja f. d. stenarbetaren Alfred Julius

Sjögren, Skälsbo, Trollhättan, en årlig pension till belopp, som kan anses

skäligt.»

Av handlingarna inhämtas,

att Sjögren är född den 19 juli 1883 och således 63 år gammal;

att han åren 1909, 1910, 1916—1918, 1921—1928 samt 1936—1941 innehaft

anställningar vid statens vattenfallsverk med en sammanlagd tjänstetid

av 14 år 7 månader 1 dag;

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskoitets utlåtande nr 18.

Utskottet.

Utskottet.

samt att han den 12 september 1940 ådrog sig kroppsskada i arbetet (bäckenbrott)

och i följd därav tillerkänts livränta från riksförsäkringsanstalten,

vilken livränta för närvarande utgår med 1 200 kronor för år jämte 20 procent

dyrtidstillägg därå.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Sjögrens sammanlagda

anställningstid i statens tjänst uppgått till 14 år 7 månader 1 dag. Även om

det får antagas, att Sjögren, därest icke det honom ågångna olycksfallet mellankommit,

kunnat förvärva för erhållande av summarisk arbetarpension

föreskrivet antal tjänstår om minst 15, är utskottet icke berett att tillstyrka,

att Sjögren genom särskilt beslut av riksdagen tillerkännes en pension vid sidan

av den livränta, som tillerkänts honom från riksförsäkringsanstalten.

Enligt utskottets mening är ifrågavarande ärende för övrigt av beskaffenhet

att i första hand böra prövas av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 38 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

31 :o.

Förre bokhållaren Karl Gustaf Sigfrid Lidman. I motionen II: 39 hemställer

herr Lundqvist, »att riksdagen må bevilja f. d. bokhållaren Karl Gustaf

Sigfrid Lidman, Fasanen 4, Trollhättan, en årlig pension till belopp, som

kan anses skäligt».

Av handlingarna inhämtas,

att Lidman är född den 15 juli 1882 och således 64 år gammal;

samt att han åren 1903—1909 samt 1937—1946 innehaft anställningar vid

postverket och statens vattenfallsverk med en sammanlagd tjänstetid av 15

år 18 dagar, därav 10 år 10 månader 2 dagar före 60 års ålder.

Hos vattenfallsstyrelsen anhöll Lidman om pension. Genom beslut den 12

september 1946 fann sig styrelsen icke kunna bifalla ansökningen, enär Lidman,

även om kungörelsen 1942: 696 med föreskrifter angående pensionering

av viss arbetarpersonal i statens tjänst varit å honom tillämplig, icke före

60 års ålder innehaft anställning i statens tjänst under så lång tid, som stadgas

i nämnda författning.

Ehuru utskottet hyser den uppfattningen, att försiktighet bör iakttagas vid

eftergivande av de i kungörelsen 1942: 696 uppställda kraven beträffande anställningstidens

omfattning, har utskottet i förevarande fall icke velat motsätta

sig, att Lidman beredes en årlig pension av statsmedel. Härvid har utskottet

ansett avgörande betydelse böra tillmätas den omständigheten, att

Lidman uppfyller minimikravet beträffande anställningstidens längd som

sådan, låt vara att den före 60 års ålder infallande tjänstetiden understiger

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr IS.

21

föreskriven minimitid av 12 år med något mera än ett år. Pensionsbeloppet

synes utskottet böra bestämmas till 696 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 39, må

medgiva, att förre bokhållaren Karl Gustaf Sigfrid Lidman

må, räknat från och med den 1 januari 1947, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 696 kronor, att

utgå av statens vattenfallsverks medel.

32 :o.

Förre betongarbetaren Axel Julius Gustavsson. I motionen II: 40 hemställer

herr Lundqvist, »att riksdagen måtte bevilja f. d. betongarbetaren Axel

Julius Gustavsson, kv. 30 ing. 3, Trollhättan, en årlig pension till belopp, som

kan anses skäligt».

Av handlingarna inhämtas,

att Gustavsson är född den 11 juli 1881 och således 65 år gammal;

samt att han åren 1910—1915, 1917, 1933, 1934 samt 1936—1943 innehaft

anställningar vid statens vattenfallsverk med en sammanlagd tjänstetid av

13 år 5 månader 23 dagar, därav 11 år 1 månad före fyllda 60 år.

Med hänsyn till omfattningen av Gustavssons anställningstid i statens tjänst

kan utskottet icke tillstyrka bifall till det i motionen väckta yrkandet om beredande

av riksdagspension åt honom. Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 40 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1947.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Andersson i Rossvik. Leander, Edin, Petersson

i Karlskrona, Fahlander, Andersson i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen

och Persson i Vinslöv;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Fröderberg, Sundberg, von Seth, Nilsson i Landskrona och Persson

i Norrby.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

477496. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:98 Skrivelse till Konungen i anledning av framställningar angående pensioner eller understöd åt vissa i statens tjänst) anställda personer m. fl. a1 i texten