Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2

1947-01-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1947:2, Bankoutskottets memorial nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgåldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1946 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1947.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 8 samt. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1947 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1946 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod

utger en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträffade förändringar

i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder, som

av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.

Den under september 1946 utkomna årsboken för budgetåret 1945/46 innehåller

text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet,

varvid jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets utgång.

Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa

till årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna

en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare

halvåret 1946.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1946.

Konvertering av 1941 års 3 °/o statslån av den 15 december. Den 21 november

1946 beslöto fullmäktige att för konvertering av ifrågavarande lån,

som enligt de för lånet gällande bestämmelserna skulle inlösas den 15 december

1946, dels emittera ett nytt lån, löpande med 3 % ränta, benämnt

Svenska statens 3 °lo lån av den 15 december 1946 och förfallande till återbetalning

den 15 december 1992, dock med rätt för riksgäldskontoret att

från och med den 15 december 1956 efter minst 3 månader förut verkställd

uppsägning inlösa lånet, dels ock erbjuda affärsbankerna samt de industribolag

m. fl., vilka hade större belopp inskrivna i statsskuldboken, att därjämte

utbyta obligationer av 1941 års lån mot skattkammarväxlar, daterade

den 15 december 1946 och förfallande till inlösen den 15 mars 1947

med ett diskonto av 0,6 % för år. Utbyte mot obligationer av det nya lånet,

vilka skulle utgivas i valörer å 10 000, 5 000 och 1 000 kronor, skulle äga

rum under tiden 2—14 december 1946 under medverkan av riksbanken och

affärsbankerna. Innehavare av obbgationsbelopp, understigande eller ej delbart

med 1 000 kronor, skulle äga kontant inbetala för utbyte erforderligt

fyllnadsbelopp. — Konverteringen gav till resultat, att av lånets hela belopp,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

3

323 milj. kronor, konverterades sammanlagt 170 milj. kronor, varav 70 milj.

kronor i obligationer av det nya lånet och 100 milj. kronor i skattkammarväxlar.

Det konverterade beloppet motsvarar 53 % av det förfallna lånet.

Av återstående, ej konverterade obligationer hade till årsskiftet 1946/1947 inlösts

obligationer å sammanlagt 146 607 000 kronor.

Konverteringen av 1936 års premieobligationslan m. in. Pa sätt framgar

av årsboken för budgetåret 1945/46 hade fullmäktige beslutat att för konvertering

av 1936 års premieobligationslån å 120 milj. kr. upplägga ett nytt

premieobligationslån, 7946 års premieobligationslan, å 150 milj. kr. Konverteringen

skulle äga rum under tiden 4 september—12 oktober 1946 samt

inlösen av ej konverterade obligationer ske fr. o. m. den 30 november 1946.

Beträffande det obligationsbelopp å 30 milj. kr., varmed 1946 års premieobligationslån

översteg 1936 års lån, hade beslutats, att försäljning härav

skulle äga rum fr. o. m. den 4 september 1946 samt att försäljningspriset

skulle tillsvidare utgöra kr. 51:— för obligation.

Konverteringen gav till resultat, att 1936 års obligationer till nom. belopp

av kr. 113 321 450:— blevo utbytta mot 1946 års premieobligationer. Det

konverterade beloppet motsvarar 94,4 °/o av det förfallna lånet. Av ej konverterade

obligationer hade till årets slut inlösts obligationer å nom. kr.

2 123 050:—. Försäljningen av 1946 års premieobligationer har t. o. m. den

31 december omfattat obligationer till ett belopp av sammanlagt nom. kr.

36 677 050:—, därvid försäljningspriset för obligation utgjorde kr. 51: —

för obligationer å nom. 27 162 100 kr., kr. 52:— för nom. 237 150 kr.,

kr. 53: 50 för nom. 303 150 kr., kr. 54: — för nom. 8 922 100 kr., kr. 54: 25

för nom. 49 700 kr. och kr. 55:— för nom. 2 850 kr. Vid årets slut återstodo

alltså osålda obligationer å sammanlagt nom. 1 500 kr.

Beträffande 1946 års premieobligationslån hava fullmäktige beslutat vissa

förenklingar i sättet för utlottning av vinster.

7946 års 3 °to stastlån av den 7 februari. Den 1 juli 1946 hade såsom statsskuld

för detta lån redovisats ett belopp av nom. 903 380 000 kr. Därefter

t o. m. september månad, varunder lånet avslutades, försåldes till parikurs

obligationer å ytterligare nom. 480 000 kr., varav emellertid obligationer

å nom. 400 000 kr. sedermera utbytts mot statsskuldförbindelser.

Såsom statsskuld för lånet redovisades därför den 31 december 903 460 000 kr.

Spar obligationer. Vid utgången av budgetåret 1945/46 hade såsom statsskuld

för utelöpande sparobligationer bokförts ett belopp av 131 548 697 kr.

70 öre, motsvarande skillnaden mellan till riksgäldskontoret dittills redovisade

försålda och sedermera inlösta obligationer. Den 31 december 1946 utgjorde

statsskulden för utelöpande sparobligationer kr. 134 295 550:90.

Rikskonton. Inlåningen å rikskonton ökade under senare halvåret 1946

från kr. 19 327 574:83 till kr. 20 317 337: 10.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2.

Statsskuldförbindelser. På grund av verkställd uppsägning förföllo av

Svenska penninglotteriet aktiebolag övertagna 3 %> statsskuldförbindelser till

ett belopp av 5 milj. kronor till återbetalning den 31 december 1946. Efter

därom träffad överenskommelse skall nämnda belopp fortfarande innestå i

riksgäldskontoret under tiden till den 1 oktober 1956 och förräntas efter en

räntefot av 2,65 °/o för år. I enlighet härmed ha till bolaget överlämnats nya

statsskuldförbindelser å angivna belopp.

Den 1 oktober inlöstes statsskuldförbindelser å 1,2 milj. kr., tillhörande

postgirokontoret. Den 21 i samma månad förföllo förbindelser å 10 milj. kr.,

tillhörande postsparbanken. Sistnämnda belopp skall enligt därom träffad

överenskommelse fortfarande innestå i riksgäldskontoret såsom särskild deposition

till den 31 oktober 1950 mot en ränta av 2,1 % för år.

I övrigt ha å ifrågavarande konto under senare halvåret 1946 icke inträffat

annan ändring än att Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader

å landet i utbyte mot obligationer av 1946 års 3 °/o lån av den 1 februari

å 400 000 kr. erhållit statsskuldförbindelser med samma villkor som

gälla för detta lån.

Lån hos statsinstitutioner och fonder. Vid ingången av budgetåret 1946/47

uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas såsom lån

hos statsinstitutioner och fonder m. m., till kr. 555 582 349: 84. Under senare

halvåret 1946 ökades detta belopp med (netto) kr. 88 198 600:—, i följd

varav här berörda del av statsskulden den 31 december 1946 utgjorde kr.

643 780 949:84.

Inlåningen från vissa statsinstitutioner m. m. (genom riksbanken).

På framställning av riksbanken har beslutats en avveckling av den inlåning

i riksgäldskontoret, som enligt därom träffade överenskommelser genom

riksbankens förmedling ägt rum från dels olika statsinstitutioner, dels

ock sparbanker och centralkassor för jordbrukskredit. Förstnämnda inlåning

uppgick per den 10 december till 668,5 milj. kronor, varav övervägande delen

— cirka 541 milj. kronor — innestod utan ränta, medan å återstoden

beräknades en ränta, varierande mellan högst 3 % och lägst 7* °/o. Placeringen

i riksgäldskontoret av medel, tillhörande sparbanker och centralkassor

för jordbrukskredit, vilken hänföres till riksgäldskontorets långfristiga upplåning,

belöpte sig den 30 nästlidna november till ett belopp av 93,5 milj.

kronor.

Följande arrangemang har i dec. 1946 överenskommits med riksbanken:

a) De långfristiga räkningarna avföras helt ur riksbankens böcker och

överföras i stället till riksgäldskontoret såsom direkt upplåning från vederbörande

insättare.

b) De kortfristiga räkningarna (inlåningen från vissa statsinstitutioner)

bibehållas av riksbanken såsom direkt inlåning, varvid riksbanken i förekommande

fall svarar för förräntningen. Utlåningen av dessa medel till riksgäldskontoret

upphör.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

5

c) Riksbankens fordran på riksgäldskontoret, svarande mot kontot »Till

riksgäldskontorets förfogande ställda medel» efter det att de långa räkningarna

övertagits av riksgäldskontoret, omlägges så att kontoret till riksbanken

överlämnar motsvarande belopp, avrundat till ett jämnt 100-tal miljoner kronor,

i skattkammarväxlar med f. n. sex månaders löptid och ett diskonto

av 1U %>.

d) Riksgäldskontoret äger att helt eller delvis inlösa nämnda skattkammarväxlar

före förfallodagen, varjämte riksbanken är beredd att tillfälligt

övertaga ytterligare skattkammarväxlar för tillgodoseende av ett kortfristigt

medelsbehov från riksgäldskontorets sida. Riksbanken äger utbyta sin behållning

av skattkammarväxlarna mot statsobligationer eller andra statsskuldförbindelser,

avpassade efter ett eventuellt behov av förstärkning av

riksbankens open-market-portfölj.

I enlighet med ovanstående överenskommelse har till riksbanken den 16

december överlämnats 7 st. skattkammarväxlar var och en å 100 milj. kronor,

förfallande den 16 juni 1947. (Se vidare under Viss tillfällig upplåning

i riksbanken.)

Inlåning från generalpoststyrelsen. Inlåningen från postsparbanken och

postgirokontoret har huvudsakligen karaktären av depositioner i riksgäldskontoret

på viss tid. Beroende på depositionstidens längd hänföres denna inlåning

antingen till fonderad statsskuld (vid en depositionstid överstigande

5 år) eller till tillfällig statsskuld (vid en depositionstid av högst 5 år).

Under senare halvåret 1946 har postsparbanken insatt (den 2 juli) 20 milj.

kr., bundna till den 31 oktober 1954 och löpande med ränta av 2,5 %> för

år, varjämte från kontot »Statsskuldförbindelser» den 21 oktober överförts

10 milj. kr. till kontot »Tillfällig statsskuld: postsparbanken», att förräntas

efter en räntefot av 2,1 % för år under tiden till den 31 oktober 1950 (jfr

ovan under Statsskuldförbindelser).

Postgirokontoret har i riksgäldskontoret insatt dels den 15 oktober mot

0,5 °/o diskontränta ett belopp av 25 milj. kronor, förfallande till återbetalning

den 15 jannuari 1947, dels ock den 5 november ytterligare 25 milj. kr.,

bundna till den 31 juli 1955 och löpande med 2,6 °/o ränta. Dessutom må

nämnas, att av en postgirokontorets deposition per den 3 oktober å 30 milj.

kr. ett belopp av 16 milj. kr. fortfarande skall innestå i riksgäldskontoret

under tiden till den 28 februari 1954 mot en årlig ränta av 2,5 %> och 14

milj. kr. till den 28 februari 1950 mot en årlig ränta av 1,9 %. Den 22 november

överlämnade postgirokontoret ett belopp av 25 milj. kr. såsom förtidsinbetalning

å närmaste under år 1947 emitterade långfristiga 3 °/o statslån.

Skattkammarväxlar. Vid det nya budgetårets ingång utgjorde riksgäldskontorets

skuld på grund av utelöpande skattkammarväxlar 550 milj. kr.

Av dessa växlar, vilka förföllo till inlösen den 15 oktober 1946, innehade

riksbanken 143 milj. kr., medan ca 6 milj. kr. voro placerade hos industri
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

och rederibolag och återstoden, i runt tal 400 milj. kr., hos affärsbankerna.

I samband med inlösen av ifrågavarande växlar — vilket till ett belopp av

100 milj. kr., som innehades av riksbanken, skedde redan i början av oktober,

alltså före förfallodagen -—- antogos infordrade anbud å nya växlar till

ett sammanlagt belopp av 400 milj. kr. De nya växlarna, som övertagits av

affärsbankerna, förfalla den 15 innevarande januari. Diskontot utgör 0,5 %>.

I början av november träffades överenskommelse med riksbanken om att

riksgäldskontoret skulle tillhandahålla banken skattkammarväxlar per den

15 februari 1947 intill ett sammanlagt belopp av 25 milj. kr. till ett diskonto

av 0,5 % för beredande av placering för vissa utländska tillgodohavanden

inom landet. I enlighet härmed ha hittills överlämnats växlar till ett belopp

av 5 milj. kr. för Tjeckoslovakiens räkning.

Såsom redan i det föregående omnämnts, har riksgäldskontoret den 16

december till riksbanken överlämnat 7 st. skattkammarväxlar, var och en å

100 milj. kr., med sex månaders löptid och ett diskonto av 0,5 °/o, i samband

med att överenskommelse träffats mellan riksgäldskontoret och riksbanken

om avveckling av inlåningen i riksgäldskontoret från vissa statsinstitutioner

genom riksbanken. För en samtidigt härmed av riksbanken tillhandahållen

tillfällig kredit överlämnades till riksbanken ytterligare en 6 månaders skattkammarväxel

å 100 milj. kr. till 0,5 °/o diskonto, förfallande den 16 juni

1947.

I samband med konverteringen av 1941 års 3 % statslån av den 15 december

(se ovan) placerades skattkammarväxlar till ett sammanlagt belopp av

100 milj. kr., förfallande till betalning den 15 mars 1947.

Den 30 december upptog riksgäldskontoret ett tillfälligt lån i riksbanken

å 50 milj. kr. mot en skattkammarväxel med tre månaders löptid och ett

diskonto av 0,5 %.

Genom samtliga här omnämnda transaktioner skedde under senare halvåret

1946 en ökning av riksgäldskontorets skuld mot utelöpande skattkammarväxlar

med 805 milj. kr. till 1 355 milj. kr.

Viss tillfällig upplåning i riksbanken. För mötande av utbetalningskrav på

riksgäldskontorets kassa upptogo fullmäktige i riksbanken den 28 oktober

resp. den 1 november tillfälliga lån i riksbanken å sammanlagt 100 milj. kr.

Dessa lån återbetalades redan den 14 resp. 16 november.

Pensionsstyrelsen överlämnade den 19 augusti till riksgäldskontoret 10

milj. kr. att innestå med 45 dagars uppsägning. Beloppet återbetalades den

31 oktober, varvid även erlades ränta efter 0,5 % för år.

Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen har den 12 november i riksgäldskontoret

insatt ett belopp av 2 milj. kr., att återbetalas den 15 juni 1947 tillika

med 0,6 % ränta.

Av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolets depositioner i riksgäldskontoret

återbetalades 5 milj. kr. jämte ränta efter 1 %, varefter riksgäldskontorets

kvarstående skuld till bolaget uppgår till 5 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

7

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning

utgjorde den 1 juli 1946 6 000 milj. kr., sedan tillfälliga återbetalningar

å sammanlagt 550 milj. kr. skett till riksgäldskontoret. Efter ytterligare återbetalningar

hade statskontorets ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret den

31 december 1946 nedgått till 5 800 milj. kr.

Exportkreditnämnden har under senare halvåret 1946 å sin kredit hos

riksgäldskontoret lyft 10 milj. kr., varigenom nämndens skuld till riksgäldskontoret

å ifrågavarande konto ökades till 38,5 milj. kr. Efter framställning

av nämnden och i enlighet med beslut av 1946 års riksdag har riksgäldskontoret

den 31 december med kr. 40 973 597: 18 gottgjort nämnden för av

densamma utbetalade ersättningar till innehavare av finska skattkammarväxlar

och andelsbevis, avseende sådana växlar. Beloppet har i första hand

använts för att utjämna nämndens skuld å 38,5 milj. kr., medan överskjutande

beloppet, kr. 2 473 597:18, överförts till kontot »Tillfällig statsskuld:

Exportkreditf ondem.

Å telegrafverkets rörliga kredit, varå den 1 juli 1946 utestod ett belopp

av 3 milj. kr., utbetalades under senare halvåret 1946 ytterligare sammanlagt

12 milj. kr. Efter en återbetalning av 5 milj. kr., uppgick telegrafverkets

skuld till riksgäldskontoret på grund av förevarande kredit den 31 december

1946 till 10 milj. kr.

Statens

riksgäldskontoret ett belopp av 75 000 kr., vilket även utgjorde anstaltens

skuld till riksgäldskontoret den 31 december.

Stockholm den 10 januari 1947.

ANDERS ÖRNE

AXEL LINDQVIST

ARTUR RYBERG

KARL MAGNUSSON

ERNST ERIKSSON

AXEL STRAND

ELON ANDERSSON

/

Eric öhlin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.