Bankoutskottets utlåtande nr 27
1947-04-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1947:27, Bankoutskottets utlåtande nr 27
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
15
Nr 27.
Utlåtande i anledning av framställningar angående understöd åt
efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer
m. fl.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar beträffande understöd åt efterlevande till vissa
i statens tjänst anställda personer m. fl., att utgå dels från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel.
Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet,
i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande
proposition (nr 125) och motioner.
A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
I. Utrikesdepartementet.
l:o.
Förre portvakten och vaktmästaren vid svenska beskickningen i Paris
Eugéne Rhönes änka. I en den 7 mars 1947 dagtecknad proposition nr 125
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit
riksdagen medgiva, att förre portvakten och vaktmästaren vid svenska beskickningen
i Paris Eugéne Rhönes änka Marie Benoite Rhöne, född Paoaud,
må från och med den 1 april 1946 under sin återstående livstid, så länge
hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 600 kronor, varå rörliga tilläggsförmåner icke
skola utgå.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds förevarande fram
ställning.
16
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
II. Försvarsdepartementet.
2:o.
F. d. lektorn vid sjökrigsskolan filosofie doktorn Johan Adolf Bruuns
änka. Under punkten 2 av förenämnda proposition nr 125 föreslår Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att f. d. lektorn vid sjökrigsskolan filosofie doktorn
Johan Adolf Bruuns änka Anastasia Bruun, född Preisinger, må från och
med den 1 april 1946 under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka,
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 900 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
III. Socialdepartementet.
3:o.
F. d. provinsialläkaren Ernst Erik August Haglunds änka. Under punkten
3 av förenämnda proposition nr 125 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att f. d. provinsialläkaren Ernst Erik August Haglunds änka Svea Lilly
Emilia Haglund, född Andersson, må från och med den 1 september 1946
under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 858
kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
4:o.
Förre extra ordinarie tjänstemannen hos riksförsäkringsanstalten Carl
Johan Lindells änka. Under punkten 4 av förenämnda proposition föreslår
Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att förre extra ordinarie tjänstemannen hos
riksförsäkringsanstalten Carl Johan Lindells änka Olga Emilia Henrietta
Lindell, född Söderström, må från och med den 1 april 1946 under sin återstående
livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 600 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande fram
ställning.
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
17
5:o.
T. f. provinsialläkaren Georg Larssons änka och barn. I motionen I: 10
hemställa herrar Bondeson och Anderberg, »att riksdagen måtte medgiva, att
t. f. ordinarie provinsialläkaren i Kävlinge distrikt Georg Larssons efterlevande
må komma i åtnjutande av de familjepensionsförmåner, som skulle
ha tillkommit dem, därest Larsson vid sitt frånfälle varit utnämnd till ordinarie
provinsialläkare, eller, därest riksdagen icke finner detta motiverat,
att riksdagen måtte tillerkänna Larssons efterlevande en årlig tilläggspension
till belopp, som med hänsyn till föreliggande omständigheter befinnes
skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Larsson var född den 5 augusti 1892 och avled den 21 januari 1946;
att han under tiden den 15 december 1930—den 31 december 1945 innehade
med pensionsrätt i statens pensionsanstalt förenad befattning såsom
extra provinsialläkare i Kävlinge extra provinsialläkardistrikt;
att han, sedan nämnda provinsialläkardistrikt från och med den 1 januari
1946 omorganiserats till ordinarie, från samma tidpunkt intill sin död innehade
förordnande såsom tillförordnad ordinarie provinsialläkare inom
distriktet;
samt att han vid sin död efterlämnade änkan Fremja Larsson, vilken är född
år 1896, samt fyra barn, födda åren 1924, 1927, 1930 och 1933 respektive.
Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört statens pensionsanstalt.
Statens pensionsanstalt har anfört:
Larsson innehade under tiden 15 december 1930—31 december 1945 med
pensionsrätt i statens pensionsanstalt förenad befattning såsom extra provinsialläkare
i Kävlinge extra provinsialläkardistrikt. På grund av denna anställning
tilldelades hans efterlevande, änka och tre barn under 21 år, en
jämlikt § 34: l:a) reglementet för pensionsanstalten försäkringstekniskt beräknad
pension å 1 048 kronor. För änkan ensam utgör pensionen 655 kronor.
De nämnda pensionsbeloppen ökas genom tilläggsförmåner enligt nu gällande
bestämmelser till respektive 1 774 kronor 32 öre och 1 068 kronor.
Därest Larsson vid dödsfallet fortfarande varit innehavare av den extra provinsialläkarbefattningen,
skulle hans efterlevandes pension jämlikt § 34: l:b)
reglementet ha beräknats försäkringstekniskt till 2 153 kronor 60 öre (för
änkan ensam 1 346 kronor). Genom tilläggsförmåner skulle beloppen ha
ökats till respektive 3 393 kronor 36 öre och 2 067 kronor 84 öre.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser pensionsanstalten skäligt,
att åt Larssons efterlevande beviljas tilläggspension med sådant belopp
att denna tillsammans med de från pensionsanstalten utgående pensionsförmånerna
kommer att uppgå till vad som skulle utgått, därest Larsson vid
dödsfallet fortfarande varit innehavare av den extra provinsialläkarbefattn
ingen.
Statskontoret har anslutit sig till vad pensionsstyrelsen i ärendet anfört.
Bihang till riksdagens protokoll 1.9i7. S samt. Nr 26—28. 2
18
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
V Iskottet.
Med hänsyn till i ärendet föreliggande särskilda omständigheter tillstyrker
utskottet det av statens pensionsanstalt framlagda förslaget, vilket innebär
att Larssons efterlevande tillförsäkras samma pensionsförmåner som
skolat tillkomma dem, därest Larsson vid sitt frånfälle alltjämt varit innehavare
av omförmälda extra provinsialläkartjänst.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion I: 10, må
medgiva, att t. f. provinsialläkaren Georg Larssons efterlevande
må komma i åtnjutande av de familjepensionsförmåner,
som skulle hava tillkommit dem, om Larsson vid sitt
frånfälle innehaft befattning såsom extra provinsialläkare i
Kävlinge provinsialläkardistrikt.
IV. Kommunikationsdepartementet.
6:o.
Vägingenjörsassistenten Karl Anton Gunnar Krouthéns änka. Under punkten
5 av förenämnda proposition nr 125 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att vägingenjörsassistenten Karl Anton Gunnar Krouthéns änka Margarete
(Grete) Johanna Fredrike Krouthén, född Kammann, må från och med
den 1 juli 1946 under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 990 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
V. Ecklesiastikdepartementet.
7:o.
Förre skådespelaren vid dramatiska teatern Carl Gabriel Alws änka. Under
punkten 6 av propositionen nr 125 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att förre skådespelaren vid dramatiska teatern Carl Gabriel Alws änka Eva
Charlotta Alw, född Scholander, må frän och med den 1 december 1946
under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 428
kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande fram
ställning.
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
19
8:o.
Förre korsångaren vid kungi. teatern Einar Forsbergs änka. Under punkten
7 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att förre korsångaren vid kungl. teatern Einar Forsbergs änka Elsa Klara
Charlotta Forsberg, född Lennstrand, må från och med den 1 november 1946
under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 990
kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
9:o.
Förre skräddaren vid kungl. teatern Erik Magnus Lindblads änka. Under
punkten 8 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att förre skräddaren vid kungl. teatern Erik Magnus Lindblads änka
Eufrosyne Amalia Lindblad, född Johansson, må från och med den 1 maj
1946 under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 384
kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
VI. Handelsdepartementet.
10:o.
Förste styrmannen Carl Wilhelm Adrian Anderssons änka. I motionen
I: 61 hemställer herr Ericsson, Carl Eric, jämte två av kammarens övriga ledamöter,
»att riksdagen måtte besluta tillerkänna fru Märta Are en årlig pension
med belopp som må befinnas skäligt samt dessutom ett engångsbelopp,
motsvarande denna pension sedan 1939.»
Handlingarna i ärendet utvisa följande:
Den 1 eller den 2 december 1917 krigsförliste i Nordsjön ångaren »Vind»,
tillhörig rederiaktiebolaget Bore i Göteborg. Hela besättningen omkom. De
efterlevande erhöllo ersättning i enlighet med då gällande bestämmelser för
dylika olyckshändelser. Bland de omkomna befann sig även förste styrmannen
Carl Wilhelm Adrian Andersson, född den 22 november 1885. Denne efterlämnade
hustru och en 10 månader gammal son. Den ersättning, som jämlikt
1916 års lag utbetalades av försäkringsaktiebolaget Fylgia, uppgick till
62 kronor 50 öre per månad eller 750 kronor per år. Änkan, fru Märta Are
20
Brmkoutskottets utlåtande nr 27.
U i-skottet.
(familjen har i samband med sonens uppväxt och uppfostran antagit släktnamnet
Are), har på grund av sjukdom varit ur stånd att i nämnvärd mån
bidraga till familjens uppehälle.
I motionen framhålles till stöd för det däri framställda yrkandet följande:
Genom beslut av 1937 års riksdag antogs en ny lag om krigsförsäkring
för ombord å fartyg tjänstgörande personer (SFS 1937:348). I förhållande
till 1916 års lag innebar denna betydande ekonomiska förbättringar, vilket
ytterligare accentuerades genom riksdagens beslut den 13 december 1939
samt även följande år senast genom lagändringen 1943.
I och med denna lagstiftning har samhället uttryckligen erkänt sig hava
viss ekonomisk ansvarighet gentemot de personer, som beröras av krigsfall
inom handelsmarinen. Att denna samhällets ståndpunkt är riktig och motiverad
kan icke från något håll ifrågasättas. Men konsekvenserna därav böra
enligt vårt förmenande icke endast göras tillämpliga på krigsfall, som inträffat
under det senaste världskriget. Även under förra världskriget förekommo
dylika fall, som ställde många personer inför betydande ekonomiska svårigheter.
Visserligen fanns för dessa 1916 års lag om försäkring för olycksfall i
arbete till följd av krigsåtgärd, varigenom berörda personer erhöllo vissa ekonomiska
bidrag. I den mån dessa bidrag fortfarande utgå till efterlevande eller
skadade, ha realvärdena därav decimerats i sådan grad, att de ej på något sätt
motsvara de förmåner, som utgå på grund av krigsåtgärder under det senaste
världskriget och därför ej heller kunna tjäna sitt syfte i den grad, som förutsattes
vid tidpunkten för denna lagstiftnings tillkomst.
Av samma skäl, som motiverade ovannämnda lagstiftning under senaste
världskrig, torde de änkor och efterlevande till sjömän, som misle livet redan
under första världskriget, nu böra tillerkännas en förstärkning av statsmedel
till sina pensioner, som till följd av penningvärdesförsämringen betydligt
understiga existensminimum. Eventuellt skulle därför lämpligen kunna tagas
i anspråk en ytterst obetydlig del av det överskott på ca 225 miljoner kronor,
som statens krigsförsäkringsverksamhet lämnat. Beloppets storlek torde böra
tillmätas så, att det tillsammans med den nu utgående livräntan medgiver fru
Are en skälig försörjning för framtiden. Riktigt synes även vara, att fru Are
tillerkännes ett engångsbelopp, som ungefärligen motsvarar den upplupna
summan av detta pensionsbelopp, därest detsamma utbetalats redan från 1939.
Det i motionen framlagda förslaget avser, att änkan efter en under första
världskriget vid krigsförlisning omkommen förste styrman skulle, med retroaktiv
verkan från år 1939, beredas förbättring av de förmåner, som tillerkänts
henne jämlikt de vid tiden för krigsförlisningen gällande ersättningsreglerna.
Detta förslag är emellertid att anse som ett principspörsmål av stor
räckvidd, vilket aktualiserar ersättningsfrågan för samtliga efterlevande till
under första världskriget omkomna personer vid handelsflottan. Utskottet är
icke herett att taga ställning till denna fråga. Därest det anses påkallat, att åtgärder
vidtagas i det syfte som avses i motionen, bör initiativet härvidlag komma
från Kungl. Maj:t. Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion I: 61 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
21
B. Affärsdrivande verks medel.
I. Postmedel.
ll:o.
Avlidne förre överpostiljonen Karl Axel Knut Bergvalls frånskilda hustru.
Under punkten 9 av förenämnda proposition nr 125 föreslår Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, »att avlidne förre överpostiljonen Karl Axel Knut Bergvalls
frånskilda hustru Hilda Maria Charlotta Bergvall, född Jansson, må från och
med den 1 juli 1946 under sin återstående livstid, så länge hon förblir ogift,
uppbära en årlig pension av 1 188 kronor, att utgå av postmedel.»
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
II. Trafikmedel.
12:o.
Förre förste sehaktmästaren Karl August Widerströms änka. I motionen
I: 93 hemställer herr Bärg, Johan, »att riksdagen måtte besluta att tillerkänna
f. d. l:e schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader Karl August Widerströms
änka Elin Augusta Widerström en årlig pension till belopp som
kan befinnas skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Widerström var född den 24 september 1872 och avled den 17 november
1946;
att han under åren 1892—1897 utfört stakningsarbeten för järnvägslinjer
i Norrland samt vid byggande av olika enskilda järnvägar;
att han innehade anställningar vid statens järnvägar såsom schaktmästare
och förste schaktmästare under tiden den 1 december 1897—30 september
1935, vid vilken sistnämnda tidpunkt han avgick ur tjänst med pension;
att han under år 1917 ingick äktenskap med Elin Augusta Widerström,
född Lundberg den 25 november 1876;
att han vid sin död efterlämnade förutom änkan fem vuxna barn i ett
tidigare äktenskap;
att bouppteckningen efter Widerström utvisar en brist i boet å 3 333
kronor;
samt att änkan, som saknar möjlighet att genom eget arbete försörja sig,
icke är författningsenligt berättigad till familjepension.
Sedan änkefru Widerström hos järnvägsstyrelsen gjort framställning om
familjepension efter sin avlidne make, förklarade styrelsen den 20 december
1946, att hon icke författningsenligt vore berättigad till sådan pension, varför
styrelsen saknade befogenhet att tillerkänna henne sådan förmån.
22
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
Utskottet. Då det i motionen väckta förslaget enligt utskottets mening i första hand
bör bli föremål för prövning av Kungl. Maj:t, kan utskottet icke tillstyrka
någon åtgärd i motionens syfte, varför utskottet hemställer,
att förevarande motion I: 93 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
13:o.
Ritaren vid statens järnvägsbyggnader John Melker Äströms änka. I motionen
1:95 hemställer herr Hage, > atl riksdagen måtte bevilja änkan efter
ritaren John Melker Åström, fru Albina Henrietta Åström, Luleå, en årlig
pension eller ett understöd, att utgå fr. o. m. tiden för mannens död och avpassat
under hänsynstagande till mannens långa anställning i allmän tjänst
samt i övrigt med hänsyn till arten av dennes arbete».
Av handlingarna inhämtas,
att Åström vad född den 24 december 1884 och avled den 30 maj 1946;
att han under omkring 18 år varit anställd vid statens järnvägar samt under
27 år innehaft anställning vid Norrbottens läns vägväsende, varav 12 år
hos distriktsingenjören vid Norrbottens väg- och vattenbyggnadsdistrikt;
att han vid sin död efterlämnade änkan Albina Henrietta Åström, född Johansson
den 22 maj 1887;
samt att bouppteckningen efter Åström utvisade en brist av 5 065 kronor.
Utskottet. Enligt utskottets mening är förevarande pensionsärende av beskaffenhet
att i första hand böra prövas av Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande får utskottet
hemställa,
att förevarande motion I: 95 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 april 1947.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Närvarande: se under utlåtande nr 26.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:145 Skrivelse till Konungen i anledning av framställningar angående pensioner eller understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. a1 i texten