Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 17 maj 1935

1947-05-06 · 19 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1947:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 17 maj 1935

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

1

Nr 37.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning om ändring i förordningen den 17 maj

1935 (nr 176) angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

m. m.

I en den 7 mars 1947 dagtecknad proposition, nr 154, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 17 maj 1935 (nr 176) angående

konungariket Sveriges stadshypotekskassa;

2) förordning om ändring i förordningen den 17 maj 1935 (nr 177) angående

grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet; samt

3) förordning angående ändring i förordningen den 3 augusti 1929 (nr

256) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;

dels ock besluta att staten skall, för ökning av konungariket Sveriges stadshypotekskassas

grundfond, genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till

förfogande svenska statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara

från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 50 miljoner kronor

med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående kassan

givna bestämmelserna taga sagda obligationer i anspråk.

Berörda författningsförslag äro av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 17 maj 1935 (nr 176) angående

konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Härigenom förordnas, att §§ 2—4, 7 och 8 förordningen den 17 maj 1935

angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av §§ 2 och 3 se 1946:97.

Bihang till riksdagens protokoll 10A7. S samt. Nr 37. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

Nuvarande lydelse:

§ 2.

Såsom grundfond för hypotekskassan

ställer staten genom fullmäktige

i riksgäldskontoret till förfogande

svenska statens tre och en halv procent

obligationer, ouppsägbara från

innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av etthundrafemtio miljoner

kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara

— — — äro fullgjorda.

Grundfondsobligationer må, — —

— kassans likvidation.

Då grundfondsobligationer---

anspråk tagna.

§3.

Därest grundfonden skulle, genom

på hypotekskassans rörelse i dess helhet

uppkomna förluster, nedgå till

etthundrafyrtio miljoner kronor, må

kassan icke upptaga nytt lån, med

mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

Om grundfonden av sådan anledning

skulle nedgå till etthundratrettio

miljoner kronor, må nytt lån

icke upptagas, med mindre riksdagen

på Konungens framställning det medgiver.

Kassans styrelse---nu sagts.

§ 4.

För anskaffande---- fastställd

amortering.

Sammanlagda beloppet av kassans

utelöpande obligationer må icke vid

något tillfälle uppgå till mera än tio

gånger det belopp, kassans grundfond

och reservfond tillhopa utgöra.

De av--— hos riksgäldskon
toret.

Av kassan —--låneavtalet be
stämd.

Föreslagen lydelse:

§ 2.

Såsom grundfond för hypotekskassan

ställer staten genom fullmäktige

i riksgäldskontoret till förfogande

svenska statens tre och en halv procent

obligationer, ouppsägbara från

innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av tvåhundra miljoner kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara

— — — äro fullgjorda.

Grundfondsobligationer må, — —

—■ kassans likvidation.

Då grundfondsobligationer--—

anspråk tagna.

§3.

Därest grundfonden skulle, genom

på hypotekskassans rörelse i dess helhet

uppkomna förluster, nedgå till

etthundraåttiofem miljoner kronor,

må kassan icke upptaga nytt lån, med

mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

Om grundfonden av sådan anledning

skulle nedgå till etthundrasjuttiofem

miljoner kronor, må nytt

lån icke upptagas, med mindre riksdagen

på Konungens framställning det

medgiver.

Kassans styrelse---nu sagts.

§ 4.

För anskaffande---fastställd

amortering.

Sammanlagda beloppet av kassans

utelöpande obligationer må icke vid

något tillfälle uppgå till mera än tio

gånger grundfondens belopp.

De av--— hos riksgäldskon
toret.

Av kassan---låneavtalet be
stämd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

3

Nuvarande lydelse:

I den —---äldre lån.

För tillfälliga,---av rörelse
medel.

Beslut om —--utsedde leda
moten.

§ 7.

Hypotekskassans behållna —--

sammanhängande syfte.

Reservfonden skall användas till

gäldande av förluster, som uppkommit

å kassans rörelse i dess helhet.

Har hypoteksförening lidit förluster,

som icke kunna täckas med föreningens

säkerhetsfond eller eljest

utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet

för föreningens förbindelser,

må kassans styrelse bevilja föreningen

erforderlig försträckning ur

kassans reservfond att återgäldas på

sått och inom Hd, som av styrelsen

bestämmes.

§ 8.

Inflyta till hypotekskassan medel,

som icke genast kunna användas till

infriande av dess förbindelser eller

till utlåning åt hypoteksföreningar,

äger kassan att göra sådana medel

fruktbärande på kortare tid genom

medlens insättande i bankinrättning

eller genom deras placering i statens,

allmänna hypoteksbankens eller hypotekskassans

egna obligationer eller

Föreslagen lydelse:

I den---äldre lån.

För tillfälliga,---av rörelse
medel.

Beslut om — — — utsedde ledamoten.

§ 7.

Hypotekskassans behållna--—-

sammanhängande syfte.

Har hypoteksförening lidit förluster,

som icke kunna täckas med föreningens

säkerhetsfond eller eljest

utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet

för föreningens förbindelser,

må kassans styrelse bevilja föreningen

bidrag utan återbetalningsskyldighet

ur kassans reservfond med

belopp motsvarande högst hälften av

reservfonden. Sådant bidrag må dock

icke lämnas med mindre ombud för

hypoteksföreningarna beretts tillfälle

att yttra sig i frågan å ombudsstämma.

1 övrigt må kassans reservfond användas

endast till gäldande av förluster,

som uppkommit å kassans

rörelse i dess helhet.

§ 8.

Inflyta till hypotekskassan medel,

som icke genast kunna användas till

infriande av dess förbindelser eller

till utlåning åt hypoteksföreningar,

äger kassan att göra sådana medel

fruktbärande på kortare tid genom

medlens insättande i bankinrättning

eller genom deras placering i statens,

allmänna hypoteksbankens eller hypotekskassans

egna obligationer eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

Nuvarande lydelse:

mot fullgod säkerhet av sådana obligationer

eller av inteckning i stadsfastighet.

Föreslagen lydelse:

mot fullgod säkerhet av sådana obligationer

eller av inteckning i fast

egendom i stad eller tomträtt till i stad

belägen tomt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 17 maj 1935 (nr 177) angående

grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet.

Härigenom förordnas, att §§ 1, 6—8, 10 och 11 förordningen den 17 maj

1935 angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verk
-

samhet1 skola erhålla ändrad lydelse

Nuvarande lydelse:

§ 1.

Hypoteksföreningar av fastighetsägare

i rikets städer och med städer

jämförliga samhällen (stadshypoteksföreningar)

hava till ändamål att med

de medel, som från konungariket Sveriges

stadshypotekskassa erhållas, tillhandahålla

sina medlemmar lån mot

sådan säkerhet av inteckning, som nedan

omförmäles.

§ 6.

Hypoteksförening må meddela lån

allenast mot säkerhet av inteckning i

bebyggd, huvudsakligen för bostads
-

pa sätt nedan angives.

Föreslagen lydelse:

§ 1.

Hypoteksföreningar av fastighetsägare

och tomtråttshavare i rikets städer

och med städer jämförliga samhällen

(stadshypoteksföreningar) hava

till ändamål att med de medel, som

från konungariket Sveriges stadshypotekskassa

erhållas, tillhandahålla sina

medlemmar lån mot säkerhet av inteckning

i fast egendom eller tomträtt.

§ 6.

Hypoteksförening må meddela lån

allenast mot säkerhet av inteckning i

fast egendom eller tomträtt. För be
-

1 Senaste lydelse av § 8 se 1946:98.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

5

Nuvarande lydelse:

ändamål eller till affärslokaler avsedd

nöjaktigt brandförsåkrad fastighet,

som är belägen inom föreningens

verksamhetsområde. Säkerheten skall

gälla för låntagareris samtliga förpliktelser

till föreningen.

För förenings---kassan med
giva.

§ 7.

Fastighet, vård lån sökes, skall besiktigas

och värderas av ojäviga värderingsmän,

som för sådant ändamål

särskilt utsetts av hypoteksföreningens

styrelse. För värderingsmännen skall

gälla instruktion, som tillika med formulär

för värderingsinstrument fastställes

av hypotekskassans styrelse;

beslut härom må icke av styrelsen fattas,

med mindre styrelsens samtliga

ledamöter äro tillstädes och beslutet

biträtts av den av Konungen förordnade

ordföranden eller den av fullmäktige

i riksgäldskontoret utsedde

ledamoten.

Vid värderingen, som avser att till

ledning för belåningen bestämma

fastighetens varaktiga värde (uppslcattningsvärde),

skall hänsyn tagas

till alla föreliggande och beräkneliga

omständigheter, som kunna påverka

Föreslagen lydelse:

viljande av lån erfordras vidare, att

deh fasta egendomen eller den med

tomträtt upplåtna tomten år belägen

inom föreningens verksamhetsområde,

att därå finnes uppförd byggnad,

som är nöjaktigt brandförsåkrad och

som huvudsakligen år avsedd för bostadsändamål

eller till affärslokaler,

samt att dd fråga är om lån mot säkerhet

av inteckning i tomträtt hypotekskassans

styrelse godkänt det avtal

varigenom tomträtten upplåtits.

Säkerhet, som i första stycket avses,

skall gälla för låntagarens samtliga

förpliktelser till föreningen.

För förenings---kassan med
giva.

§ 7.

Innan lån mot säkerhet av inteckning

i fast egendom eller tomträtt

beviljas, skall den fasta egendomen

eller byggnad, som uppförts å den med

tomträtt upplåtna tomten, besiktigas

och värderas av ojäviga värderingsmän,

som för sådant ändamål särskilt

utsetts av hypoteksföreningens

styrelse. För värderingsmännen skall

gälla instruktion, som tillika med formulär

för värderingsinstrument fastställes

av hypotekskassans styrelse;

beslut härom må icke av styrelsen fattas,

med mindre styrelsens samtliga

ledamöter äro tillstädes och beslutet biträtts

av den av Konungen förordnade

ordföranden eller den av fullmäktige i

riksgäldskontoret utsedde ledamoten.

Vid värderingen, som avser att till

ledning för belåningen bestämma det

varaktiga värdet (uppskattningsvärdet)

å den fasta egendomen eller ä

byggnad, som uppförts å den med

tomträtt upplåtna tomten, skall hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

Nuvarande lydelse:

detta värde. Är byggnad huvudsakligen

avsedd till andra affärslokaler

än kontor eller butiker eller till sådana

bostäder, kontor eller butiker,

som icke kunna förutses svara mot ortens

förhållanden, eller är byggnad av

säregen beskaffenhet med hänsyn till

sin belägenhet eller storlek i förhållande

till andra för samma ändamål

avsedda byggnader i orten eller därigenom

att den helt eller till övervägande

del anordnats för visst speciellt

ändamål eller av annan liknande anledning,

må uppskattningsvärdet icke

sättas högre än till det värde som,

med hänsyn tagen även till kostnad

för erforderlig omändring eller ombyggnad,

kan beräknas för det fall att

byggnaden skall användas endast till

sedvanliga bostäder, kontor eller butiker.

Fastighet, vård lån meddelas, skall

vara brandjörsåkrad i inländsk, med

vederbörligen stadfäst reglemente försedd

försäkringsinrättning, som kassans

styrelse finner erbjuda full säkerhet.

§ 8.

Amorteringslån må av hypoteksförening

beviljas intill högst hälften

av uppskattningsvärdet, med iakttagande

därav att lånebeloppet icke får

överstiga hälften av fastighetens vid

taxering enligt kommunalskattelagen

åsatta värde; dock må, i den mån hypotekskassans

styrelse det medgiver,

sådana lån kunna meddelas intill ett

belopp, ej överstigande sex tiondelar

av vare sig uppskattningsvärdet eller

taxeringsvärdet.

Föreslagen lydelse:

syn tagas till alla föreliggande och beräkneliga

omständigheter, som kunna

påverka detta värde. Är byggnad huvudsakligen

avsedd till andra affärslokaler

än kontor eller butiker eller

till sådana bostäder, kontor eller butiker,

som icke kunna förutses svara

mot ortens förhållanden, eller är

byggnad av säregen beskaffenhet med

hänsyn till sin belägenhet eller storlek

i förhållande till andra för samma

ändamål avsedda byggnader i orten

eller därigenom att den helt eller till

övervägande del anordnats för visst

speciellt ändamål eller av annan liknande

anledning, må uppskattningsvärdet

icke sättas högre än till det

värde som, med hänsyn tagen även

till kostnad för erforderlig omändring

eller ombyggnad, kan beräknas

för det fall att byggnaden skall användas

endast till sedvanliga bostäder,

kontor eller butiker.

Brandförsäkring, som i § 6 första

stycket avses, skall vara meddelad av

inländsk, med vederbörligen stadfäst

reglemente försedd försäkringsinrättning,

som kassans styrelse finner

erbjuda full säkerhet.

§ 8.

Amorteringslån må av hypoteksförening

beviljas intill högst hälften

av uppskattningsvärdet, med iakttagande

därav att lånebeloppet icke får

överstiga hälften av det värde, som

vid taxering enligt kommunal skattelagen

dsatts den fasta egendomen eller

byggnad, som uppförts å den med

tomträtt upplåtna tomten; dock må,

i den mån hypotekskassans styrelse

det medgiver, sådana lån kunna meddelas

intill ett belopp, ej överstigan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

7

Nuvarande lydelse:

Fasta lån kunna meddelas intill

samma belopp, som må utlämnas såsom

amorteringslån; dock må fasta

lån å längre tid än tio år meddelas

endast intilf två tredjedelar av nämnda

belopp, där den belånade fastighetens

huvudbyggnad icke är av sten

eller annat lika hållbart byggnadsämne.

I intet fall må dock lånesumman

överstiga det belopp, till vilket fastigheten

är brandförsäkrad. Lån må ej

heller meddelas till lägre belopp än

ettusen kronor.

§ 10.

Den årliga avbetalningen å amorteringslån

skall utgöra minst en halv

procent, då den belånade fastighetens

huvudbyggnad är av sten eller

annat lika hållbart byggnadsämne,

samt minst en procent, då densamma

är av mindre hållbart ämne.

I mån — — — oguldna kapitalbelopp.

§ 11.

övergår belånad fastighet till ny

ägare, skall denne, om han vill behålla

lånet, inom sex månader från

den dag, då han blev ägare av fastigheten,

hos hypoteksföreningens styrelse

göra anmälan om lånets övertagande.

Sker det ej, eller finner styrelsen

den nye ägaren icke kunna

Föreslagen lydelse:

de sex tiondelar av vare isig uppskattningsvärdet

eller taxeringsvärdet.

Fasta lån kunna meddelas intill

samma belopp, som må utlämnas såsom

amorteringslån; dock må fasta

lån å längre tid än tio år meddelas

endast intill två tredjedelar av nämnda

belopp, där huvudbyggnaden å

den fasta egendomen eller å den med

tomträtt upplåtna tomten icke är av

sten eller annat lika hållbart byggnadsämne.

I intet fall må dock lånesumman

överstiga det belopp, till vilket byggnad

å den fasta egeiidomen eller å

den med tomträtt upplåtna tomten

är brandförsäkrad. Lån må ej heller

meddelas till lägre belopp än ettusen

kronor.

§ 10.

Den årliga avbetalningen å amorteringslån

skall utgöra minst en halv

procent, då huvudbyggnaden å den

fasta egendomen eller å den med

tomträtt upplåtna tomten är av sten

eller annat lika hållbart byggnadsämne,

samt minst en procent, då

densamma är av mindre hållbart

ämne.

I mån — — — oguldna kapitalbelopp.

§ 11-

Övergår belånad fast egendom eller

tomträtt till ny ägare eller tomträttshavare,

skall denne, om han vill

behålla lånet, inom sex månader från

den dag, då han blev ägare av den

fasta egendomen eller tomträtten

övergick till honom, hos hypoteksföreningens

styrelse göra anmälan om

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

Nuvarande lydelse:

godkännas som låntagare, äger styrelsen

rätt att uppsäga lånet att inbetalas

efter ett år.

Försummar låntagare---med

ränta.

Har belånad fastighet genom vanvård

eller annorledes under lånetiden

minskats i värde, så att panten icke

anses innebära betryggande säkerhet,

äger föreningens styrelse, därest gäldenären

ej lämnar nöjaktig fyllnadssäkerhet,

uppsäga lånet att helt eller

delvis inbetalas efter ett år eller, om

sådant med hänsyn till föreliggande

omständigheter prövas erforderligt,

tidigare. Nedsättning av fastighets

taxeringsvärde skall icke ensam för

sig anses såsom tillräcklig grund för

sådan åtgärd, som nu är sagd.

Föreslagen lydelse:

lånets övertagande. Sker det ej eller

finner styrelsen den nye ägaren eller

tomträttshavaren icke kunna godkännas

som låntagare eller underlåter

tomträttshavaren att inom sex månader

efter därom erhållen anmodan

från styrelsen söka inskrivning av sitt

fång till tomträtten, äger styrelsen

rätt att uppsäga lånet att inbetalas efter

ett år.

Försummar låntagare —--med

ränta.

Har belånad fast egendom eller

tomträtt genom vanvård av byggnad

eller annorledes under lånetiden minskats

i värde, så att panten icke anses

innebära betryggande säkerhet, äger

föreningens styrelse, därest gäldenär

ren ej lämnar nöjaktig fyllnadssäkerhet,

uppsäga lånet att helt eller

delvis inbetalas efter ett år eller, om

sådant med hänsyn till föreliggande

omständigheter prövas erforderligt,

tidigare. Nedsättning av taxeringsvärde

å den fasta egendomen eller å

byggnad, som uppförts å den med

tomträtt upplåtna tomten, skall icke

ensam för sig anses såsom tillräcklig

grund för sådan åtgärd, som nu är

sagd.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

9

. Förslag

till

Förordning

angående ändring ji förordningen den 3 augusti 1929 (nr 256) om

Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.

Härigenom förordnas, att §§ 7—9, 11, 16, 19 samt 22—25 förordningen

den 3 augusti 1929 om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

§ 7.

Kassans behållna —--en re
servfond.

Såsom bidrag---- kassans skul
der.

Reservfondens avkastning---

för föreningarna.

§ 8.

Reservfonden skall placeras i statens,

Sveriges allmänna hypoteksbanks,

konungariket Sveriges stadshypotekskassas

eller Svenska skeppshypotekskassans

obligationer eller i

obligationer, som till den säkerhet de

erbjuda kunna anses jämförliga med

obligationer av något av nyss angiv
-

Föreslagen lydelse:

§ 7.

Kassans behållna —--en re
servfond.

Såsom bidrag---- kassans skul
der.

Reservfondens avkastning ----

för föreningarna.

Har förening lidit förluster, som

icke kunna täckas med föreningens

säkerhetsfond eller eljest utan anlitande

av medlemmarnas ansvarighet för

föreningens förbindelser, må kassans

styrelse bevilja föreningen bidrag utan

återbetalningsskyldighet ur kassans

reservfond med belopp motsvarande

högst hälften av reservfonden. Sådant

bidrag må dock icke lämnas med

mindre ombud för föreningarna beretts

tillfälle att yttra sig i frågan å

ombudsstämma.

§ 8.

Reservfonden skall placeras i statens,

Sveriges allmänna hypoteksbanks,

konungariket Sveriges stadshypotekskassas

eller Svenska skeppshypotekskassans

obligationer eller i obligationer,

som till den säkerhet de erbjuda

kunna anses jämförliga med

obligationer av något av nyss angiv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

Nuvarande lydelse:

na slag, eller ock mot säkerhet i fullgod

fastighetsinteckning.

§ 9.

Därest kassans förbindelser ej kunna

infrias med anlitande av dess egna

tillgängliga medel, äger kassan infordra

erforderliga tillskott från föreningarna.

För kassans förbindelser svare föreningarna

i förhållande till högsta under

räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen

av sina från kassan erhållna

lån. Kan förening icke fullgöra den

betalningsskyldighet, som till följd av

denna ansvarighet åligger föreningen,

vare övriga föreningar efter nyssnämnda

grund ansvariga för bristen.

§ 11.

Kassan förvaltas — — — antalet

ledamöter.

Konungen utser, för en tid av tre

år i sänder,. två ledamöter och två

suppleanter för dem. Av dessa skall

en ledamot, så ock suppleanten för

honom, äga insikt och erfarenhet beträffande

rörelse för fastig het sbelåning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret

utse, likaledes för en tid av tre år i

sänder, en ledamot samt suppleant för

honom. Övriga ledamöter och suppleanter

väljas å ombudsstämman. Vald

ledamot eller suppleant utses för tiden

till den ordinarie ombudsstämma,

som hålles under tredje året efter det,

då valet förrättades.

En av —--inom styrelsen.

Arvoden för —----av Konungen.

Föreslagen lydelse:

na slag, eller ock mot säkerhet i fullgod

inteckning i fast egendom eller

tomträtt.

§ 9.

För kassans förbindelser åro förcnirigarna

ansvariga i förhållande till

högsta under senast förflutna räkenskapsåret

oguldna kapitalbeloppen av

sina från kassan erhållna lån. Kunna

kassans förbindelser icke infrias med

anlitande av dess egna medel, äger

kassan, där så erfordras, efter nämnda

grund infordra tillskott från föreningarna.

Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet,

som till följd av

dessa föreskrifter åligger föreningen,

vare övriga föreningar efter enahanda

grund betalningsskyldiga för bristen.

§ 11.

Kassan förvaltas--- —- antalet

ledamöter.

Konungen utser, för en tid av tre

år i sänder, två ledamöter och två

suppleanter för dem. Av dessa skall

en ledamot, så ock suppleanten för

honom, äga insikt och erfarenhet beträffande

rörelse för fastighets- och

tomträttsbelåning. Fullmäktige i riksgäldskontoret

utse, likaledes för en tid

av tre år i sänder, en ledamot samt

suppleant för honom. Övriga ledamöter

och suppleanter väljas å ombudsstämman.

Vald ledamot eller suppleant

utses för tiden till den ordinarie

ombudsstämma, som hålles under

tredje året efter det, då valet förrättades.

En av---inom styrelsen.

Arvoden för —---av Konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37-

11

Nuvarande lydelse:

Styrelsen utser---- utsedd sty
relseledamot.

Styrelseledamöter, som — —- —

för en.

§ 16.

Bostadskreditföreningar hava till

ändamål att, i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning och i

reglemente, som utfärdas av Konungen,

tillhandahålla sina medlemmar

lån mot säkerhet av inteckning i

fastighet.

§ 19.

För förenings förbindelser svare

dess medlemmar i förhållande till

högsta under räkenskapsåret oguldna

kapitalbeloppen av sina från föreningen

erhållna lån. Kan medlem icke fullgöra

den betalningsskyldighet, som

till följd av denna ansvarighet k ligger

honom, vare föreningens övriga medlemmar

efter nyssnämnda grund ansvariga

för bristen.

§ 22.

Förening må meddela lån allenast

mot säkerhet av inteckning i bebyggd,

huvudsakligen för bostadsändamål

anordnad fastighet, som är nöjaktigt

försäkrad mot brandskada.

Föreslagen lydelse:

Styrelsen utser---- utsedd sty
relseledamot.

Styrelseledamöter, som — — —

för en.

§ 16.

Bostadskreditföreningar hava till

ändamål att, i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning och i

reglemente, som utfärdas av Konungen,

tillhandahålla sina medlemmar

lån mot säkerhet av inteckning i

fast egendom eller tomträtt.

§ 19.

För förenings förbindelser äro medlemmarna

ansvariga i förhållande till

högsta under senast förflutna räkenskapsåret

oguldna kapitalbeloppen av

sina från föreningen erhållna lån.

Kunna förenings förbindelser icke infrias

med anlitande av dess egna medel.

äger föreningen, där så erfordras,

efter nämnda grund infordra tillskott

från medlemmarna.

Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet,

som till följd av dessa

föreskrifter åligger honom, vare övriga

medlemmar efter enahanda grund

ansvariga för bristen.

§ 22.

Förening må meddela lån allenast

mot säkerhet av inteckning i fast

egendom eller tomträtt. För beviljande

av lån erfordras vidare, att den

fasta egendomen eller den med tomträtt

upplåtna tomten är belägen inom

föreningens verksamhetsområde, att

därå finnes uppförd byggnad, som

är nöjaktigt brandförsäkrad och som

huvudsakligen är avsedd för bostadsändamål

eller till affärslokaler, samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 37■

Nuvarande lydelse:

För förenings —■ — — till kassan.

Lån må — — —- ettusen kronor.

§ 23.

Till minst det belopp, till vilket lån

beviljas, skall finnas säkerhet av inteckning

eller inteckningar liggande

inom tre fjärdedelar av fastighetens

vid föreningens värdering uppskattade

värde. Inteckning skall jämväl vara

belägen inom fastighetens brandförsäkringsvärde

och tre fjärdedelar

av dess vid taxering enligt kommunalskattelagen

åsatta värde.

§ 24.

Lån må ej meddelas med mindre

lån mot säkerhet av inteckning med

bättre förmånsrätt i samma fastighet

prövas vara på betryggande sätt ordnat.

Det åligger föreningen att vid

bedömandet härav iakttaga de närmare

föreskrifter, som meddelas av

kassans styrelse.

§ 25.

Förening förvaltas av en styrelse

med säte å den ort Konungen bestämmer.

Kassans styrelse utser en av

ledamöterna i föreningens styrelse

ävensom suppleant för honom. Till

sådan ledamot och suppleant böra utses

personer med insikt och erfaren
-

Föreslagen lydelse:

att då fråga är om lån mot säkerhet

av inteckning i tomträtt kassans styrelse

godkänt det avtal varigenom

tomträtten upplåtits.

Säkerhet, som i första stycket avses,

skall gälla för låntagarens samtliga

förpliktelser till föreningen.

För förenings --— till kassan.

Lån må---ettusen kronor.

§ 23.

Inteckning i fast egendom eller

tomträtt, som utgör säkerhet för lån,

skall lyda å minst det belopp, till vilket

lån beviljas, och skall ligga inom

tre fjärdedelar av det vid föreningens

värdering uppskattade värdet å den

fasta egendomen eller å byggnad, som

uppförts ä den med tomträtt upplåtna

tomten. Inteckning skall jämväl

vara belägen inom gällande brandförsäkringsvärde

och tre fjärdedelar

av det värde, som vid taxering enligt

kommunalskattelagen åsatts nyssnämnda

egendom eller byggnad.

§ 24.

Lån må ej meddelas med mindre

lån mot säkerhet av inteckning med

bättre förmånsrätt i samma fastighet

eller tomträtt prövas vara på betryggande

sätt ordnat. Det åligger föreningen

att vid bedömandet härav

iakttaga de närmare föreskrifter,

som meddelas av kassans styrelse.

§ 25.

Förening förvaltas av en styrelse

med säte å den ort Konungen bestämmer.

Kassans styrelse utser en av ledamöterna

i föreningens styrelse

ävensom suppleant för honom. Till

sådan ledamot och suppleant böra

utses personer med insikt och erfa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

13

Nuvarande lydelse:

het beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

Föreningens styrelse---kas
sans

styrelse.

För revision--- — kassans sty
relse.

Ordinarie sammankomst--—

reglementet bestämmas.

Närmare bestämmelser — — — i

reglementet.

Föreslagen lydelse:

renhet beträffande rörelse för fastighets-

och tomtråttsbelåning.

Föreningens styrelse---kas
sans

styrelse.

För revision---kassans sty
relse.

Ordinarie sammankomst---

reglementet bestämmas.

Närmare bestämmelser — -— — i

reglementet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

Inledning.

I en den 29 november 1945 dagtecknad framställning till Kungl. Maj:t

ha styrelserna för konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska

bostadskreditkassan hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

rörande förutsättningarna för en utvidgning av stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas

verksamhet att omfatta jämväl utgivande av lån

mot säkerhet av tomträttsinteckning samt angående formerna för en sådan

långivning.

I anledning av denna framställning och med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 17 maj 1946 tillkallade chefen för finansdepartementet den 29

juni samma år försäkringsdirektören K. Eriksson och f. d. revisionssekreteraren

J. Nordenfalk att såsom sakkunniga inom finansdepartementet verkställa

utredning av frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar

att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt. Samtidigt

uppdrogs åt Nordenfalk att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Sedan härefter styrelsen för Svenska bostadskreditkassan i eu den 4 december

1946 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ingiven skrift hemställt, att bostadskreditföreningarna

måtte medgivas rätt att belåna jämväl affärsbyggnader,

har skriften överlämnats till de sakkunniga för att tagas i övervägande

vid fullgörandet av det åt de sakkunniga lämnade utredningsuppdraget.

De sakkunniga ha med skrivelse den 20 januari 1947 överlämnat betänkande

med förslag angående frågan om rätt för stadshupoteks- och bostadskreditförcningar

att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt samt

om rätt för bostadskreditföreningar att belåna affärsbyggnader.

över nämnda betänkande ha, efter remiss, yttranden avgivits av fullmäktige

i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, bank- och fondinspektio
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

nen, försäkringsinspektionen (med bifogande av yttrande från svenska försäkringsbolags

riksförbund), sparbanksinspektionen, statens byggnadslånebyrå,

aktiebolaget Stockholms tomlrättskassa, konungariket Sveriges stadshypotekskassa

(med bifogande av yttranden från 14 stadshypoteksföreningar),

svenska bostadskreditkassan (med bifogande av yttranden från 2 bostadskreditföreningar)

och Sveriges fastighetsägareförbund.

Vidare har styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa i en den

24 februari 1947 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrift gjort framställning

om ökning av kassans grundfond, som för närvarande utgjorde 150 miljoner

kronor, till 200 miljoner kronor.

Över denna framställning ha infordrade yttranden avgivits av bank- och

fondinspektionen samt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar att

utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt.

Enligt nu gällande bestämmelser äga stadshypoteks- och bostadskreditföreningama

utlämna lån allenast mot säkerhet av inteckning i fast egendom.

Någon rätt att bevilja lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt föreligger

alltså icke för dessa föreningar.

Departementschefen har anfört:

»Enligt vad de sakkunniga uttalat skulle väsentliga fördelar stå alt vinna,

därest stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna bereddes möjlighet att

utvidga sin verksamhet att omfatta jämväl utlåning mot säkerhet av inteckning

i tomträtt, och de sakkunniga ha för sin del förordat en dylik utvidgning

av lånerörelsen. Mot detta förslag ha remissinstanserna i allmänhet icke

haft något att erinra. I ett remissyttrande — av Sveriges fastighetsägareförbund

— har dock sakkunnigförslaget avstyrkts, därvid såsom motivering

för avstyrkandet åberopats den synpunkten, att tomträttsfastighetemas kreditproblem

bor lösas i samband med en av riksdagen begärd allmän revision

av tomträttslagstiftningen.

Av den verkställda utredningen framgår, att tomträttsinstitutet under senare

tid erhållit ökad användning, och det synes antagligt, att upplåtelser av

mark med tomträtt i stället för överlåtelser med äganderätt framdeles komma

att bliva vanligare än hittills. Frågan om införande av rätt för nu berörda

institutioner att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt har

med hänsyn härtill fått större praktisk betydelse än tidigare.

. Såsom framhållits under remissbehandlingen av sakkunnigförslaget föreligga

vissa skiljaktigheter mellan den säkerhet, som utgöres av å ena sidan

mtecknmg i fast egendom och å andra sidan inteckning i tomträtt. Medan

i forra fallet den rätt som tillkommer inteckning i fast egendom är noggrant

reglerad i lagstiftningsväg, är tomträttsinteckningens värde ur långivarens

synpunkt i framsta rummet beroende på innehållet i det tomträttsavtal som

upprattats mellan markägaren och låntagaren och beträffande vars innehåll

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37-

15

lagregler endast i begränsade hänseenden äro givna. Under hänvisning härtill

har, åtminstone tidigare, gjorts gällande att tomträttens värde såsom kreditobjekt

icke kan likställas med det värde som fast egendom representerar.

Emellertid torde det vara möjligt att i huvudsak eliminera de risker, som

med nuvarande lagstiftning äro förenade med ett utnyttjande av tomträtten

såsom kreditobjekt. Därest innehållet i förekommande tomträttsavtal utformas

i nära anslutning till de bestämmelser, vilka enligt nu rådande praxis

upptagas i avtalen om upplåtelse av tomträtt inom Stockholms stad, och därjämte

iakttages, att respektive kassor granska och godkänna tomträttsavtalen

innan respektive låneansökningar beviljas, torde förutsättningar föreligga för

att tomträtten skall — utan större risk än den som föreligger vid belåningen

av fast egendom — vara belåningsbar hos stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.

Med hänsyn härtill och då jag förutsätter, att —- därest de sakkunnigas

förslag om utvidgning av låneverksamheten genomföres — dessa institutioner

komma att utnyttja möjligheten att bevilja lån mot säkerhet av inteckning i

tomträtt med särskild försiktighet, anser jag mig kunna i princip biträda de

sakkunnigas förslag såvitt angår tomträttsbelåningen.

De sakkunnigas uttalanden i fråga om sådana särskilda villkor, som böra

gälla för tomträttslån hos stadshypoteks- och bostadskreditföreningar, föranleda

ingen erinran från min sida.

Såsom framhållits i flera remissyttranden torde möjligheterna att erhålla

fasta lån utan amortering hos stadshypoteksföreningama vara i viss mån

begränsade, särskilt i de fall där tiden för upplåtelsen av tomträtten närmar

sig sitt slut, men denna begränsning i lånerörelsen torde icke kunna helt elimineras,

förrän frågan om tomträttsinteckningens ställning vid prolongering

av tomrättsavtalet blivit genom civilrättslig lagstiftning löst. Även vissa andra

lagstiftningsfrågor, såsom spörsmålen om gemensamma inteckningar i

tomträtt och om inteckning i tomträtt till säkerhet för servitut, kräva sin lösning

innan tomträttsinteckningarna kunna helt jämställas med inteckningar

i fast egendom.

I likhet med de sakkunniga anser jag övervägande skäl tala för att tomträttsbelåningen

inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionema anordnas

såsom en med den hittillsvarande fastighetsbelåningen helt jämställd

rörelse. Sålunda bör för fastighets- och tomträttsbelåningen erforderligt kapital

upplånas genom utgivande av samma slags obligationer, och fonderna

hos dessa institutioner böra utgöra säkerhet för upplåningen i dess helhet.

Med avseende å tidigare obligationsinnehavares och låntagares rätt ha de

sakkunniga förordat vissa övergångsbestämmelser, varjämte de sakkunniga

föreslagit den ändringen i fråga om kassornas reservfond, att hälften av

denna fond skulle kunna tagas i anspråk för täckande av förluster hos föreningarna

innan medlemmarnas ansvarighet behövde inträda.

På sätt fullmäktige i riksbanken framhållit torde en utvidgning av föreningarnas

verksamhet till att avse även tomträttsbelåning icke kunna an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

ses innebära ett sådant försvagande av säkerheten, att tidigare obligationsinnehavares

intressen beröras därav. Jag vill understryka, att vardera kassan

såsom säkerhet för sina obligationer redovisar icke endast inteckningar,

förenade med sådan förmånsrätt att några förlustrisker praktiskt taget icke

föreligga, utan även en grundfond uppgående till omkring tio procent av

obligationernas nominella belopp. Med hänsyn härtill anser jag icke införandet

av tomträttsbelåningen böra föranleda någon särskild övergångsbestämmelse

till förmån för tidigare obligationsinnehavare.

Vad härefter angår den av de sakkunniga till skydd för tidigare låntagare

föreslagna bestämmelsen, att i fråga om brist, som uppkommit till följd av förlust

å tomträttslån, betalningsskyldighet skulle åligga medlemmarna endast

i den mån de efter de nu aktuella författningsändringarnas ikraftträdande

erhållit lån från respektive förening, ha fullmäktige i riksbanken även i detta

hänseende — liksom bank- och fondinspektionen — ifrågasatt, huruvida

något behov av en sådan övergångsbestämmelse förefunnes. Bankofullmäktige

ha härvid hänvisat till dels att hos föreningarna belåningsbara fastighets-

och tomträttsinteckningar finge anses tämligen likvärdiga ur säkerhetssynpunkt

och dels att de sakkunniga förordat den ändringen i fråga

om reservfondens användning, att medlemmarnas ansvarighet icke skulle

behöva inträda förrän hälften av kassans reservfond tagits i anspråk för

förlusternas täckande.

De av bankofullmäktige sålunda framförda synpunkterna finner jag beaktansvärda.

I enlighet härmed och då några hinder icke torde föreligga att

genomföra de sakkunnigas förslag om rätt för vederbörande kassa att taga

i anspråk halva reservfonden redan innan medlemmarnas ansvarighet utkräves,

torde ej heller i fråga om tidigare låntagare någon särskild övergångsbestämmelse

vara erforderlig.

Att såsom bank- och fondinspektionen föreslagit införa en närmare begränsning

med avseende å den omfattning, i vilken reservfonden må utnyttjas

för täckande av successivt uppkommande förluster, torde icke vara behövligt.

Vad angår stadshypotekskassans uttalande, att bidrag från reservfonden

till täckande av förluster hos föreningarna icke böra vägras utan synnerliga

skäl, föranleder detta uttalande ingen gensaga från min sida.

Mot de sakkunnigas förslag därom, att sammanlagda beloppet av stadshypotekskassans

utelöpande obligationer skall vara beroende av enbart grundfondens

storlek, har jag ej något att erinra.»

Frågan om ökning av grundfonden i konungariket Sveriges stads
hypotekskassa.

I den förut omnämnda framställningen den 24 februari 1947 från styrelsen

för konungariket Sveriges stadshypotekskassa har kassan anfört följande.

Enligt § 4 förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

må sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

17

vid något tillfälle uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond

och reservfond tillhopa utgöra. Då grundfonden för närvarande utgör

150 miljoner kronor och reservfonden i runt tal 17 miljoner kronor, omfattar

kassans upplåningsrätt mot obligationer således 1 670 miljoner kronor.

Beloppet av denna dag utelöpande obligationer samt försålda, ej likviderade

sådana uppgår till omkring 1 500 miljoner kronor eller tio gånger enbart

grundfondens belopp.

Sedan de sakkunniga för utredning av frågan om rätt för stadshypoteksoch

bostadskreditföreningar att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i

tomträtt i sitt betänkande föreslagit, att stadshypotekskassans rätt att utgiva

obligationer bör bringas i överensstämmelse med motsvarande stadgande för

bostadskreditkassan, där obligationsutgivningsrätten står i relation enbart

till grundfonden, så har kassans styrelse för att vara beredd att möta det

lånebehov, som kan förväntas uppstå, ansett sig böra hemställa om en ökning

av grundfonden, därest nämnda förslag vinner godkännande. En ökning

av 50 miljoner kronor har styrelsen funnit vara påkallad och lämplig.

I enlighet härmed har kassastyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att vidtaga sådana ändringar i §§ 2 och 3 i förordningen

angående kassan, att de i dessa paragrafer angivna beloppen 150, 140 och

130 miljoner kronor höjdes till respektive 200, 185 och 175 miljoner kronor.

Departementschefen har anfört:

I samband med min tillstyrkan av förslaget att medgiva stadshypoteksföreningama

rätt att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt förordade

jag jämväl den ändringen i fråga om stadshypotekskassans rätt att

utgiva obligationer att denna rätt skulle ställas i relation enbart till grundfonden.

Därest sistnämnda förslag genomföres, torde grundfondens belopp

böra ökas. Mot storleken av det belopp, 50 miljoner kronor, varmed enligt

kassastyrelsens föi-slag grundfonden nu borde ytterligare ökas, finner jag

icke anledning framställa någon erinran. Ej heller har jag något att invända

mot att i samband med den föreslagna ökningen av grundfonden Kungl.

Maj:ts tillstånd för upptagande av nytt lån förklaras erforderligt, om grundfonden

nedgår till 185 miljoner kronor, samt att riksdagens tillstånd för

upptagande av nytt lån förklaras erforderligt, om grundfonden nedgår till

175 miljoner kronor.

Frågan om rätt för bostadskreditföreningar att belåna affärsbyggnader.

Departementschefen har anfört:

Av vad förut anförts framgår att bostadskreditföreningamas utlåningsrörelse

är begränsad i så måtto, att lån må meddelas allenast mot säkerhet av

inteckning i bostadsfastighet. Det av de sakkunniga framlagda förslaget i

förevarande del innebär den utvidgningen av bostadskreditföreningamas

verksamhet att föreningarna skola äga rätt att utlämna lån även mot säkerhet

av inteckning i fast egendom eller tomträtt i de fall, där å den fasta

egendomen eller den med tomträtt upplåtna tomten finnes uppförd byggnad,

som är avsedd att användas huvudsakligen till affärslokaler.

Såsom framhållits under remissbehandlingen skulle, därest de sakkunnigas

förslag genomföres, full överensstämmelse uppnås mellan bostadskreditföreningama

och stadshypoteksföreningarna i fråga om de objekt, vilka

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 8 samt. Nr 37. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

kunna godtagas såsom säkerhet vid utlämnandet av lån från föreningarna.

Det torde kunna antagas, att några ökade risker icke uppkomma för bostadskreditföreningama

eller deras medlemmar genom införande av den nu ifrågasatta

utvidgningen av föreningarnas utlåningsrörelse. Med hänsyn härtill

och då vad de sakkunniga i denna del föreslagit lämnats utan erinran under

remissbehandlingen tillstyrker jag, att möjlighet beredes jämväl bostadskreditföreningarna

att meddela lån mot säkerhet av sådan inteckning som nyss

sagts. Jag förutsätter härvid, att bostadskreditföreningarna komma att iakttaga

särskild försiktighet vid prövningen av ansökningar om lån av förevarande

slag och att dylika lån få utlämnas först efter det att kassans styrelse

godkänt desamma.

Utskottets yttrande.

Vad först angår frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskrediter - eningama att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt, har den

verkställda utredningen ådagalagt, att dessa kreditinstitut med fördel böra

kunna utnyttjas för att tillgodose det ökade behov av på längre sikt bunden

tomträttskredit, som framträtt i samband med tomträttsinstitutets på

sistone alltmera ökade användning inom olika delar av landet. Ehuru tomträtten

ur lagstiftningssynpunkt företer vissa skiljaktigheter i jämförelse med

fast egendom, synas desamma dock icke vara av den betydelse att de böra

förhindra, att föreningarna erhålla den ifrågasatta utlåningsrätten utan att

den av riksdagen begärda allmänna revisionen av tomträttslagstiftningen

avvaktas. Såsom departementschefen framhållit, torde det vara möjligt att

inom den nuvarande lagstiftningens ram i huvudsak eliminera de risker,

som äro förenade med tomträttsbelåning. Närmast gäller det härvid att tillse,

att långivningen grundas på tomträttsavtal, vilka på ett tillfredsställande

sätt tillgodose kreditgivarens intressen av betryggande säkerhet. Det torde

få förutsättas, att stadshypoteks- och bostadskreditkassornas styrelser härvid

komma att i enlighet med sina i förslaget tillerkända befogenheter effektivt

reglera lånerörelsen i önskvärd riktning samt att dessa styrelser liksom

de olika föreningsstyrelserna även i övrigt iakttaga tillbörlig försiktighet vid

prövningen av låneansökningar.

Från angivna utgångspunkter har utskottet i likhet med departementschefen

ansett sig kunna förorda det föreliggande förslaget om utvidgning av stadshypoteks-

och bostadskreditföreningarnas verksamhet till att omfatta jämväl

belåning av tomträttsinteckningar, samt att tomträttsbelåningen härvid

anordnas såsom en med fastighetsbelåningen helt jämställd rörelse.

I detta sammanhang vill utskottet uttala önskvärdheten av att även sparbankerna

beredas möjlighet att utlämna bundna lån mot säkerhet av tomträttsinteckningar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de särskilda villkor,

som enligt förslaget skulle gälla för tomträttslån hos stadshypoteksoch

bostadskreditföreningarna. Beträffande det i vissa remissyttranden gjorda

påpekandet, att kravet på tomträttskreditens slutamortering under upplåtelsetiden

kan medföra en alltför stor belastning på låntagarna, torde så
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

19

som departementschefen framhållit svårigheten härutinnan icke kunna undanröjas

förrän frågan om tomträttens civilrättsliga ställning blivit slutgiltigt

reglerad genom lagstiftning. I anslutning härtill vill utskottet uttala den

förhoppningen, att det skall visa sig möjligt att inom rimlig tid genomföra

en revision av tomträttslagstiftningen, som löser icke blott den i detta sammanhang

betydelsefulla frågan om tomträttsinteckningens ställning vid prolongering

av tomträttsavtalet utan även de ur låneteknisk synpunkt viktiga

spörsmålen om gemensamma inteckningar i tomträtt och om inteckning i

tomträtt till säkerhet för servitut.

De skäl, som av departementschefen anförts beträffande obehövligheten

av särskilda övergångsregler till skydd för tidigare obligationsinnehavare och

låntagare, synas utskottet vara bärande. Vad i övrigt i detta sammanhang

föreslagits i propositionen har icke föranlett erinran eller särskilt uttalande

från utskottets sida.

Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget om ökning

av stadshypotekskassans grundfond med 50 miljoner kronor till 200 miljoner

kronor.

I propositionen har slutligen förslag framlagts om införande av rätt för

bostadskreditföreningarna, vilka f. n. äga utlämna lån allenast mot säkerhet

av inteckningar i bostadsfastigheter, att belåna jämväl affärsfastigheter.

Då en på dylikt sätt utvidgad lånerörelse skulle skapa full överensstämmelse

mellan nämnda föreningar och stadshypoteksföreningama i fråga om belåningsobjekten

och några ökade risker icke synas behöva befaras genom

den nya utlåningsmöjligheten, om blott densamma handhaves med erforderlig

försiktighet, tillstyrker utskottet förslaget även i denna del.

Med hänsyn till det anförda och då utformningen av författningsförslagen

icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 6 maj 1947.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sandén*, Sundvik, Fahlander, Grym, Johannesson*,

Annér* och Persson i Vinslöv;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby,

Sundberg, von Seth*, Nilsson i Landskrona*, Persson i Norrby, Stjärne och

Sköldin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den :17 maj 1935 a1 i texten