Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga om ändringar i riksgäldskontorets personalorganisation.

1947-06-05 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1947:38, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga om ändringar i riksgäldskontorets personalorganisation.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

1

Nr 38.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

i fråga om ändringar i riksgäldskontorets

personalorganisation.

I skrivelse den 6 mars 1947 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret

framlagt förslag i fråga om vissa ändringar i riksgäldskontorets

personalorganisation.

I berörda skrivelse hava fullmäktige anfört följande:

Riksgäldskontorets nuvarande organisation har varit gällande sedan den

1 juli 1935. Den har under den gångna tiden visat sig i stort sett fylla måttet

och endast försetts med provisoriska utbyggnader, föranledda av den starkt

ökade statliga upplåningen fr. o. m. år 1940. I en del fall ha sådana tillfälliga

organisationer fallit bort, i andra återigen finnas de fortfarande kvar.

Det ökade personalbehovet har till största delen fyllts med tillfällig arbetskraft.

På framställningar från fullmäktige ha emellertid såväl 1944 som

1945 års riksdagar medgivit inrättande av ordinarie tjänster i avsikt att avhjälpa

disproportionen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare.

Härvid ha fullmäktige anfört, att frågan i vad mån framdeles

ytterligare ordinarie tjänster eventuellt kunde behöva inrättas finge bli beroende

på den närmare utredning angående riksgäldskontorets personalbehov,

som komme att företagas så snart mera stabila förhållanden inträtt.

Sedan 1940 års försvarslån, som medförde en avsevärd arbetsbelastning,

särskilt å riksgäldskontorets statsskuldboksbyrå, konverterats och inlösts

under år 1945, har tidpunkten ansetts vara inne att taga under övervägande,

i vilken utsträckning den provisoriska organisationen bör bibehållas och

givas en fastare utformning. På riksgäldsdirektörens förslag beslöto fullmäktige

därför i mars 1946, att en organisationsundersökning inom riksgäldskontoret

skulle utföras. För detta ändamål genomgingo t. f. kamreraren

A. Sandqvist och e. o. kammarskrivaren C. Reuterwald, båda i riksgäldskontoret,

efter uppdrag av fullmäktige en utbildningskurs hos statens

organisationsnämnd. Vid besök i riksgäldskontoret av generaldirektören

T. Sällfors och kanslichefen G. Dahlberg i organisationsnämnden planlades

arbetet med organisationsundersökningen. Därefter infordrades arbetsredogörelser

från tjänstemän inom verket. Sedan detta material inkommit i mitten

på maj månad, vidtog bearbetningen därav. I sagda arbete har på förslag

av organisationsnämnden förste postassistenten i generalpoststvrelsen

K. H. Jäder deltagit.

Under arbetets fortgång framlades av utredningsmännen förslag till rationaliseringar

i arbetsmetoderna m. m. Vissa av dessa förslag ha kunnat omedelbart

genomföras. I andra fall däremot pågå fortfarande undersökningar,

Bihang till riksdagens protokoll 194 7. 8 samt. Nr 38. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

som ännu torde kräva ganska lång lid. Då det emellertid ej synts nödvändigt

att avvakta organisationsarbetets slutförande i alla detaljer för att kunna

bedöma personalbehovet utan det hittills uppnådda resultatet ansetts tillräckligt

för att ligga till grund för ett förslag i ämnet, ha utredningsmännen

i en den 5 februari 1947 dagtecknad promemoria för fullmäktige framlagt

förslag till personalorganisation för riksgäldskontoret.

Från organisationsnämnden har meddelats, att de förslag, som framställts

i promemorian, anslöte sig till de principer som organisationsnämnden följde

i sitt arbete, varför förslagen syntes böra komina till genomförande.

Över promemorian ha vidare yttranden avgivits av riksgäldskontorets

tjänstemannaförening och civilförvaltningens personalförbund avd. 3. Föreningen

har därvid uttalat önskemål om uppflyttning av vissa tjänster till

högre lönegrad samt om viss utökning av den ordinarie personalen. Personalförbundet

har förordat höjning av tjänstegraderna och ändrade benämningar

å befattningarna för viss vaktpersonal.

Efter övervägande av promemorian och de i anledning därav avgivna yttrandena

få fullmäktige för bankoutskottet framlägga förslag till ändringar

i riksgäldskontorets personalorganisation fr. o. m. den 1 juli 1947 i nedan

angivna avseenden.

Inledningsvis vilja fullmäktige beröra några allmänna synpunkter.

Det synes fullmäktige lämpligt att, såsom fallet är i riksbanken, kammarskrivarna

i 16:e lönegraden principiellt ej tilldelas speciella arbetsuppgifter.

Till övervägande del bör anställningsformen för dem vara extra ordinarie.

Vidare torde nuvarande system för vikariatsförordnanden inskränkas till att

avse tjänster i högre lönegrad än 7 :e (kameralbiträden). Skillnaden i kvalitet

mellan arbetsuppgifterna för ett kontorsbiträde (4:e lgr) och ett kameralbiträde

är ofta svår att angiva, och det är därför fullmäktiges avsikt att vid

omarbetande av tjänstgöringsordningen för riksgäldskontoret ej upptaga särskilda

arbetsuppgifter för dessa tjänstemän.

I likhet med vad som genomförts i riksbanken bör nuvarande system med

kassören som ansvarig för eventuellt genom felräkning uppkomna kassabrister

övergivas och ansvaret övertagas av verket. Härmed följer slopande

av felräkningspenningarna. Den nuvarande ordinarie innehavaren av kassörstjänsten

bör emellertid, så länge han uppehåller kassörstjänsten, alltjämt erhålla

felräkningspenningar till oförändrat belopp. Bestämmelserna i 50 ''§

3 mom. avlöningsreglementet angående felräkningspenningar böra därför

kvarstå t. v. för att tillämpas å den nuvarande kassören.

I fråga om placeringen av befattningarna å de olika byråerna böra fullmäktige

beträffande befattningarna upp t. o. m. 22:a lönegraden äga frihet

att placera desamma, där de vid varje tid bäst behövas. Vad däremot beträffar

befattningarna i 24 :e—30 :e lönegraderna bör den av riksdagen godkända

placeringen vara bindande, såvida ej särskilt starka skäl skulle tala

för en omplacering.

Fullmäktige övergå härefter till att behandla personalorganisationen i

högre lönegrader (SO—16).

I RA 30 finnas 4 tjänster, 1 riksgäldssekreterare och 3 riksgäldskommissarier.

Beträffande dessa tjänster ha fullmäktige ej funnit anledning föreslå

någon ändring. Vad angår chefen för riksdagens ekonomibyrå, vilken nu är

såsom byrådirektör hänförd till lönegraden RA 28, vilja fullmäktige med

erinran om att föregående innehavaren av sagda tjänst alltsedan år 1930

såsom föreståndare för riksdagens tryckeriexpedition åtnjöt ett personligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

3

arvode av 1 000 kronor om året samt med hänsyn till det med befattningen

förenade, synnerligen krävande och ansvarsfulla arbetet föreslå, att befattningen

uppflyttas till RA 30 med benämningen byråchef, därvid för nuvarande

innehavaren bör utan ansökan utfärdas konstitutorial å tjänsten.

I RA 28 finnas 2 byrådirektörer. Enligt 1935 års organisationsplan skulle

den ene vara chef för riksdagens ekonomibyrå och den andre chef för revisionsbyrån.

Uen sistnämnda tjänsten uppehälles emellertid f. n. genom förordnande

med vikariatslön, sedan fullmäktige i anledning av beslut av

bankoutskottet konstituerat kamreraren å statsskuldboksbyråns valvsavdelning

till tjänsteman i RA 28 och medgivit hans fortsatta placering som föreståndare

för nämnda avdelning. Befattningen som chef för revisionsbyrån

föreslås nu överförd på ordinarie stat. I personalförteckningen bör då angivas,

att så länge nuvarande föreståndaren för statsskuldboksbyråns valvsavdelning

kvarstår i innehavande befattning, utbytes en tjänst som kamrerare

i lönegraden RA 24 mot en byrådirektörstjänst i lönegraden RA 28. Vid

bifall till vad ovan föreslagits beträffande chefen för riksdagens ekonomibyrå

torde i personalförteckningen upptagas 1 byrådirektör i lönegrad RA 28.

Beträffande förste byråsekreteraren och ombudsmannens placering i RA 27

föreslås ingen ändring.

Kamrerarna äro samtliga placerade i RA 24. Av de 3 ordinarie tjänsterna

i denna lönegrad är en placerad å räkenskapsbyrån, en å obligationsbyrån

och en som föreståndare för statsskuldboksbyråns valvsavdelning. Befattningen

som föreståndare för statsskuldboksbyråns inskrivningsavdelning har

alltsedan år 1942 uppehållits genom förordnande i 24 :e lönegraden med vikariatslön.

Denna tjänst, vars innehavare är byråchefens ersättare, föreslås

överförd till ordinarie stat. Antalet ordinarie tjänster i RA 24 skulle härefter

bli 4.

I RA 22 äro placerade 1 byråsekreterare, 1 kassör och 3 revisorer. Dessa

senare tre tjänster äro fördelade med en å räkenskapsbyrån, en å obligationsbyrån

och en å revisionsbyrån. Å statsskuldboksbyrån finnes en e. o. tjänst

i samma lönegrad. Utöver denna tjänst har under flera år å statsskuldboksbyrån

funnits två tjänster i 22 :a lönegraden, som uppehållits på förordnande,

den ena under de senaste åren med vikariatslön. Sedan förra året har

ytterligare en 22:a-gradstjänst tillsatts på förordnande, vilket sammanlagt

gör 4 sådana icke-ordinarie befattningar. Två av dem äro placerade å inskrivningsavdelningen

och två på valvsavdelningen.

Enligt utredningsmännens promemoria skulle inskrivningsavdelningen

uppdelas i tre underavdelningar, nämligen en expeditionsavdelning under

omedelbar ledning av föreståndaren för inskrivningsavdelningen samt en

bokföringsavdelning och en korrespondensavdelning, vardera under ledning

av en revisor. De båda revisorsbefattningarna böra uppföras å ordinarie

stat i RA 22.

Av valvsavdelningens vårdare äro två förordnade i 22 :a lönegraden. Den

ena bör med placering å ordinarie stat behållas i nämnda lönegrad. I fråga

om den andra tjänsten anse fullmäktige, att såsom här nedan föreslås en

lägre placering bör prövas.

Beträffande de ordinarie befattningarna i RA 22 å övriga byråer föreslås

ingen annan ändring än att felräkningspenningarna för kassören borttagas

i enlighet med i det föregående avgivet förslag. Ej heller beträffande befattningen

som e. o. byråsekreterare föreslås nu någon ändring. Antalet ordinarie

tjänster i RA 22 skulle enligt ovanstående förslag bli 8.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

Kammarskrivarna äro i riksgäldskontoret placerade i RA 16 och RA 17,

under det att de i riksbanken befinna sig i RA 16 och RA 18, de sistnämnda

med benämningen förste kammarskrivare. Uppflvttning av kammarskrivarna

i RA 17 till RA 18 genomfördes i riksbanken fr. o. m. 1 juli 1937.

Samma lönegradsplacering föreslås även för kammarskrivarna i RA 17 i

riksgäldskontoret. Nuvarande innehavare av de 3 befattningarna i RA 17

skulle härvid konstitueras till förste kammarskrivare i RA 18 ulan ansökan.

Av tjänsterna i fråga är en placerad å kanslibyrån, en å räkenskapsbyrån

och en å statsskuldboksbyrån (ränteutbetalningen).

Såsom tidigare nämnts uppehälles den tredje vårdaretjänsten å valvsavdelningen

genom förordnande i 22 :a lönegraden med vikariatsersättning.

Denna placering torde dock vara för hög, om man jämför med riksbankens

depositaexpeditions valv, där tredje vårdaren är en tjänsteman i 18 :e lönegraden.

Ifrågavarande tjänst föreslås därför placerad i RA 18.

Förslagsvis skulle endast en av revisionsbyråns två kammarskrivare i

16 :e lönegraden behållas. Med hänsyn till att denna kammarskrivare mera

än förut kommer att bli arbetsledare närmast under byrådirektören föreslås

placering i RA 18.

Såsom av det föregående framgår skulle fem tjänster erfordras i 18:e lönegraden.

Det förutsättes emellertid, att endast tre bliva ordinarie, nämligen

å räkenskapsbyrån, statsskuldboksbyråns valvsavdelning och revisionsbyrån.

Den nuvarande ordinarie tjänsten å kanslibyrån bör tillsvidare upptagas

som extra ordinarie i avvaktan på ett slutligt ordnande av den under utredning

varande frågan om upphandling, arkivvård m. m. Likaledes bör tjänsten

å den föreslagna bokföringsavdelningen med närmaste ansvaret för

ränteutbetalningen upptagas som extra ordinarie. Inlösen av försvarslånen

och den fortgående minskningen av antalet förfallotider i förhållande till

lånens antal gör det nämligen ovisst, om det framdeles här kan behövas en

tjänst med denna placering. Antalet tjänster i RA 18 skulle bli 3 eller samma

antal som nu i RA 17. Sistnämnda lönegrad skulle utgå ur tjänsteförteckningen.

Ordinarie befattningar i RA 16 finnas för närvarande till ett antal av 5.

Två äro placerade på räkenskapsbyrån, varav en som kassakontrollant, två

å revisionsbyrån och en å statsskuldboksbyrån. Såsom i det föregående föreslagits

skulle kammarskrivarna i 16 :e lönegraden ej tilldelas fasta arbetsuppgifter.

Undantag skulle dock göras för kassakontrollanttjänsten, som

skulle bibehålla sina speciella arbetsuppgifter. En tjänst å räkenskapsbyrån

och en tjänst å revisionsbyrån skulle kunna indragas. Den andra tjänsten å

revisionsbyrån skulle ersättas med en tjänst i RA 18 och skulle härigenom

också utgå ur personalförteckningen. Av ordinarie kammarskrivare i RA 16

skulle sålunda endast 2 bibehållas, nämligen kassakontrollanten och en kammarskrivare

å statsskuldboksbyrån.

Vad härefter angår bitrcidespersonalen (lönegraderna 14—4) föreslå fullmäktige

följande.

För närvarande finnas endast 2 ordinarie tjänster i I1A 14, en registrator

å kanslibyrån och en förste kontorsskrivare i kassaexpeditionen. För dessa

tjänster föreslås ingen ändring. Härutöver finnas emellertid sedan flera år

tillbaka 3 extra ordinarie och 1 förordnandetjänst i 14 :e lönegraden, varav

två i statsskuldboksbyråns expedition och en å byråns vinstutbetalning samt

en å obligationsbyråns vinstkontroll. Dessa tjänster böra överföras till ordinarie

stat med undantag av den ena tjänsten i statsskuldboksbyråns expe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

5

dition. Det kan nämligen ifrågasättas, om det i framtiden ej kan räcka med

en förste kontorsskrivare i expeditionen. Den andra tjänsten bör därför tillsvidare

behållas i e. o. 14. Ännu en tjänst i 14:e lönegraden är för närvarande

motiverad, nämligen som arbetsledare för den s. k. värdeavskiljningen.

Sagda tjänst föreslås uppförd å ordinarie stat.

Antalet ordinarie befattningar i RA 14 skulle enligt ovanstående förslag

bli 6.

I RA 11 (kontorsskrivare) äro placerade sex ordinarie befattningar, tre å

obligationsbyrån (två å kupongkontrollen och en å vinstkontrollen) och tre

å statsskuldboksbyrån (två å värdeavskiljningen och en i expeditionen).

Härutöver äro följande tjänster i 11 :e lönegraden tillfälligt inrättade, nämligen

en e. o. tjänst å obligationsbyråns emissionsavdelning och två förordnanden,

ett under riksdagstid å ekonomibyrån och ett å revisionsbyrån. Förordnandet

å ekonomibyrån uppehälles av det å byrån placerade ordinarie

kameralbiträdet, som har tjänstgöring året runt. Någon skillnad i kvalitet

på detta biträdes arbetsuppgifter under riksdagstid och övrig tid av året

torde i stort sett icke föreligga, varför en placering under hela året i ll:e

lönegraden kan anses motiverad. Sistnämnda två tjänster föreslås överförda

till ordinarie stat. Tjänsten å emissionsavdelningen skulle behållas som extra

ordinarie.

Som förste kontorsskrivarens ställföreträdare och biträdande arbetsledare

är en kontorsskrivare placerad å obligationsbyråns vinstkontroll. En liknande

anordning kommer att förefinnas å statsskuldboksbyråns värdeavskiljning,

därest förslaget om uppförande i RA 14 av arbetsledaren för

värdeavskiljningen hifalles. I ännu ett fall bör en kontorsskrivare, uppförd

å ordinarie stat, placeras som arbetsledarens ersättare, nämligen å statsskuldboksbyråns

vinstutbetalning. Antalet ordinarie tjänster i RA 11

skulle bli 8.

Lönegraden RA 7 (kameralbiträden) upptager 15 ordinarie tjänster i personalförteckningen.

För att bereda personalen i 4:e lönegraden kompensation

för uteblivna förordnanden i 7:e lönegraden och förbättra deras befordringsförhållanden

behöver antalet tjänster i sistnämnda lönegrad ökas.

En ökning med 5 till 20 kan motiveras med hänsyn till befordringsförhållandena.

För att kompensera mistade vikariatsersättningar erfordras emellertid,

att några e. o. tjänster i 7:e lönegraden inrättas utöver de två som

finnas för närvarande.

Genom den föreslagna utökningen av antalet ordinarie tjänster i RA 14,

RA 11 och RA 7 skulle sammanlagt 11 kontorsbiträden kunna påräkna befordran

till kameralbiträden. Anställningstiden för dem, som kunna beräknas

ifrågakomma, varierar mellan 17 och 14 år.

Antalet ordinarie tjänster i RA 7 skulle bli 20.

I RA i (kontorsbiträden) finnas 30 tjänster upptagna i personalförteckningen.

Den reglering av anställningsförhållandena för viss bilrädespersonal

inom statsförvaltningen, som efter förslag av Kungl. Maj:t godkänts av årets

riksdag, utgår från att den normala väntetiden för erhållande av ordinarie

anställning icke bör överstiga 7 år. Liknande bestämmelser torde komma

att införas iiven för riksdagens verk. Genom utökning av antalet ordinarie

tjänster i högre lönegrader skulle 11 e. o. kontorsbiträden kunna erhålla

ordinarie anställning, av vilka de senast antagna hava just omkring 7 års

anställning i verket. Något omedelbart behov alt inrätta ytterligare ordinarie

befattningar i 4:e lönegraden torde därför icke föreligga, utan bestämmelser

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

om befordringsgången för biträdespersonalen vid riksdagens verk kunna avvaktas.

Frågan om erhållande av ordinarie tjänst i 4:e lönegraden kommer

icke heller att för personalen få samma betydelse som hittills, då extra ordinarie

tjänstemän i lönehänseende skola jämställas med ordinarie tjänstemän

i motsvarande lönegrad.

Antalet ordinarie tjänster i RA 4 skulle liksom hittills bli 30.

Beträffande slutligen vaktpersonalen få fullmäktige erinra om, att antalet

vaktmästare för närvarande utgör sammanlagt It, varav 1 förste riksgäldsvaktmästare

i RA 9 och 10 riksgäldsvaktmästare i RA 7. Förmanskapet för

riksbankens vaktpersonal vid huvudkontoret utövas av en övervaktmästare

i RA 16, en biträdande över vaktmästare i RA 12 och en förste bank vaktmästare

i RA 10.

Utredningsmännen ha föreslagit, att nu utgående postarvoden och arvode

för handhavande av riksdagstryck böra inräknas i lönerna. Postarvode utgår

med 420 kronor om året, vilket belopp ligger mellan en och två löneklassers

förhöjning. Av de tre vaktmästare, som för närvarande ombesörja

postbefordran, bör förste riksgäldsvaktmästaren frigöras från detta bestyr

för att kunna ägna sin tid åt handhavande av förrådet av blanketter, skrivmaterialier

m. m., övervakande av vaktpersonal och städerskor samt ordnande

av budskickning utom kontoret. Fn placering i RA 12 för förste riksgäldsvaktmästaren

torde vid jämförelse med motsvarande tjänster i riksbanken

vara lämpligt avvägd. Såsom benämning för tjänsten föreslås övervaktmästare.

Innehavaren av nuvarande befattning som förste riksgäldsvaktmästare

i RA 9 torde utan ansökan böra konstitueras till övervaktmästare

i RA 12. De båda övriga vaktmästare, som nu ombesörja postbefordran,

böra lämpligen placeras i RA 9 med benämning förste riksgäldsvaktmästare.

I samma lönegrad bör även den vaktmästare, som handhar riksdagstrycket,

placeras. Arvodet, som utgår till honom, utgör 240 kronor om året och är

sålunda lägre än postarvodet. Den ingående kännedom om riksdagstrycket,

som kräves av denne befattningshavare, motiverar emellertid en placering i

RA 9, varvid såsom benämning å befattningen torde böra användas expeditionsförman.

Antalet ordinarie vaktmästare i riksgäldskontoret skulle fortfarande vara

11. övervaktmästaren skulle placeras i RA 12, 1 expeditionsförman och 2

förste riksgäldsvaktmästare i RA 9 samt övriga 7 i RA 7.

Fullmäktiges här ovan framlagda förslag innebär tillmötesgående av

tjänstemannaföreningens önskemål i fråga om riksgäldssekreterare- och

riksgäldskommissarietjänsternas bibehållande såsom befattningar i RA 30,

beträffande högre lönegradsplacering för chefen för riksdagens ekonomibyrå

samt om uppförande å ordinarie stat av revisorn å den föreslagna korrespondensavdelningen

och en förste kontorsskrivare för värdeavskiljningen

(RA 14) ävensom i viss mån av personalförbundets önskemål om ändrade

tjänstebenämningar för vissa vaktmästare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

7

Nedan intagna tablå utvisar den ordinarie personalens storlek för närvarande

och enligt fullmäktiges förslag.

Befattning

Personalförteckning

ökning +

Lönegrad

nuvarande

förslag

Minskning —

RA

30

Riksgäldssekreterare och byråchef ....

1

1

»

30

Riksgäldskommissarie och byråchef ..

3

3

+ 1

»

30

Byråchef ..........................

—

1

»

28

Byrådirektör ......................

2

l1

- 1

»

27

Förste byråsekreterare och ombudsman

1

1

+ 1

»

24

Kamrerare ........................

3

41

»

22

Revisor............................

3

6

+ 3

»

22

Byråsekreterare ....................

1

1

22

Kassör ............................

1

1

18

Förste kammarskrivare..............

—

3

+ 3

17

Kammarskrivare....................

3

—

— 3

»

16

Kammarskrivare....................

5

2

— 3

»

14

Registrator ........................

1

1

+ 4

»

14

Förste kontorsskrivare..............

1

5

»

12

Övervaktmästare....................

—

i

+ 1

»

11

Kontorsskrivare ....................

6

8

+ 2

»

9

Expeditionsförman..................

—

1

+ 1

9

Förste riksgäldsvaktmästare..........

1

2

+ 1

»

7

Riksgäldsvaktmästare ..............

10

7

— 3

»

7

Kameralbiträde ....................

15

20

4* 5

4

Kontorsbiträde ....................

30

30

87

99

+ 12

1 Så länge nuvarande föreståndaren för statsskuldboksbyråns valvsavdelning kvarstår i

innehavande befattning utbytes en tjänst som kamrerare i lgr RA 24 mot en byrådirektörstjänst

i RA 28.

De ovan föreslagna förändringarna i personalorganisationen avse en ökning

av den ordinarie personalen med 12 till 99, varigenom sagda personal

skulle komma att utgöra omkring hälften av hela den nuvarande personalstyrkan.

Proportionen mellan befordrad personal (lgr 7—14) och hela biträdespersonalen

blir 28 procent. Motsvarande siffra för biträdespersonalen vid riksbankens

huvudkontor blir enligt den nya övergångsplanen 31 procent. Hela

biträdespersonalen utom reservpersonal och tillfälliga biträden utgör för närvarande

i riksgäldskontoret 121 och i riksbanken 98 tjänstemän.

Det framlagda förslaget skulle medföra en kostnadsökning av omkring

23 000 kronor för år, beroende på det relativt stora antalet nya tjänster i

biträdesgraderna.

Med åberopande av vad ovan anförts ha fullmäktige hemställt, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen

l:o) besluta, att den vid avlöningsreglementet för riksdagens verk fogade

tjänsteförteckningen skall i fråga om riksgäldskontoret, med tillämpning

fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla följande ändrade lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

Tjänsteförteckning.

Riksgäldskontoret.

Befattningar Lönegrad

Kontorsbiträde ............................................. RA 4

Riksgäldsvaktmästare ....................................... » 7

Kameralbiträde ............................................. » 7

Förste riksgäldsvaktmästare.................................. » 9

Expeditionsförman .......................................... » 9

Kontorsskrivare ............................................ » n

Övervaktmästare ........................................... » 12

Förste kontorsskrivare ...................................... » 14

Registrator ................................................ » 14

Kammarskrivare ............................................ » 16

Förste kammarskrivare ...................................... » 18

Kassör .................................................... » 22

Byråsekreterare ............................................ » 22

Revisor .................................................... » 22

Kamrerare ................................................. » 24

Förste byråsekreterare och ombudsman........................ > 27

Byrådirektör ............................................... » 28

Byråchef................................................... » 30

Riksgäldskommissarie och byråchef .......................... » 30

Riksgäldssekreterare och byråchef ............................ » 30

Riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret................ RO 8;

2:o) besluta, att personalförteckningen för riksgäldskontoret skall, med

tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla följande ändrade lydelse:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret ............ RC 8

1 riksgäldssekreterare och byråchef.......................... RA 30

3 riksgäldskommissarier och byråchefer...................... > 30

1 byråchef ................................................ » 30

1 byrådirektör ............................................ » 281

1 förste byråsekreterare och ombudsman..................... » 27

4 kamrerare .............................................. » 241

6 revisorer ................................................ » 22

1 byråsekreterare .......................................... » 22

1 Så länge nuvarande föreståndaren för statsskuldboksbyråns valvsavdelning kvarstår i

innehavande befattning utbytes en tjänst som kamrerare i Igr RA 24 mot en bvrådirekförstjänst

i lgr RA 28.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

9

Befattning

1 kassör ..................

3 förste kammarskrivare . ..

2 kammarskrivare .........

1 registrator ..............

5 förste kontorsskrivare ....

1 övervaktmästare .........

8 kontorsskrivare ..........

1 expeditionsförman .......

2 förste riksgäldsvaktmästare

7 riksgäldsvaktmästare .....

20 kameralbiträden .........

30 kontorsbiträden..........

3 ro) godkänna vad fullmäktige under allmänna synpunkter här ovan föreslagit

i fråga om meddelande av förordnanden, borttagande av kassörens felräkningspenningar

och placering av de ordinarie tjänsterna.

Vid ärendets behandling inom fullmäktige den 6 mars 1947 anmälde fullmäktigen

Magnusson, att han med hänsyn till inom statsförvaltningen tilllämpade

lönesatser icke kunnat biträda fullmäktiges beslut angående höjning

av en byrådirektörstjänst i RA 28 till RA 30 och ej heller beslutet om

höjning av löneställningen för vissa vaktmästartjänster.

Fullmäktigen Eriksson anförde till protokollet, att han ansett att den föreslagna

expeditionsförmanstjänsten å riksdagens ekonomibyrå i jämförelse

med vaktmästartjänsterna i riksgäldskontoret erhållit en för låg placering.

Med hänsyn emellertid till den pågående utredningen rörande vaktmästarnas

i riksdagshuset löneställning m. m. hade han icke ansett sig nu böra föreslå

någon höjning av ifrågavarande befattning.

I detta anförande instämde herr Strand.

Slutligen antecknades till fullmäktiges protokoll, att vice ordföranden,

herr Lindqvist, icke deltagit i fullmäktiges förevarande beslut med hänsyn

till att han komme att taga befattning med den föreliggande frågan i egenskap

av ordförande i lönenämnden för riksdagens verk.

Över fullmäktiges förslag har lönenämnden för riksdagens verk på anmodan

av utskottet den 6 maj 1947 avgivit utlåtande och därvid anfört:

I skrivelse den 11 mars 1947 till lönenämnden för riksdagens verk har

riksdagens bankoutskott anhållit, att lönenämnden ville avgiva och till utskottet

inkomma med utlåtande över ett av fullmäktige i riksgäldskontoret

framlagt förslag till ändringar i riksgäldskontorets personalorganisation. Vidare

har riksgäldskontorets tjänstemannaförening i en den 3 april 1947

daterad skrivelse till lönenämnden framfört vissa synpunkter i anledning av

det förenämnda förslaget, varjämte kameralbiträdet Wiran Thoman till lönenämnden

överlämnat en till bankoutskottet ställd, den 12 mars 1947 daterad

Lönegrad

RA 22

» 18

» 16

» 14

» 14

» 12

» 11

» 9

» 9

» 7

» 7

» 4;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

skrivelse angående inplacering i lönegrad av viss befattning inom ekonomibyrån.

Härutöver har riksgäldsvaktmästaren Axel Ivar Larsson hos lönenämndens

ordförande gjort viss framställning om inplacering av en vaktmästarbefattning

i lönegrad RA 10, därvid Larsson såsom skäl för sin framställning

åberopat, att han under förste riksgäldsvaktmästarens (enligt förslaget

övervaktmästare i lönegrad RA 12) ledigheter tjänstgjorde såsom vikarie

för denne.

I anledning härav får lönenämnden anföra följande.

Lönenämnden vill härvid till eu början framhålla, att det enligt den för

lönenämnden gällande instruktionen bland annat åligger lönenämnden att

i sin verksamhet eftersträva likformighet i riksdagens verks löneförhållanden.

Lönenämnden, som med denna utgångspunkt verkställt sin granskning

av det föreliggande förslaget och de i anslutning härtill framförda önskemålen

från tjänstemannaföreningen in. fl., har ock funnit anledning att göra

vissa uttalanden av mera principiell natur, vartill lönenämnden nedan återkommer.

Ehuru lönenämnden icke ansett sig böra eller i detta sammanhang

kunna göra en detaljerad jämförelse mellan och översyn av befattningarnas

lönegradsställning i riksgäldskontoret och riksbanken — en jämförelse som

närmast skulle få karaktär av en tjänsteförteckningsrevision — är lönenämnden

likväl av den uppfattningen, att lönegradsplaceringen för de föreslagna

nya befattningarna i riksgäldskontoret i stort sett icke skiljer sig från den

lönegradsplacering, som för jämförbara befattningar tillämpats inom riksbanken.

Vad därefter angår de principuttalanden i detta sammanhang, som lönenämnden

ovan antytt, vill lönenämnden erinra, att fullmäktige förordat en

inskränkning i det nuvarande systemet för vikariatsförordnanden till att avse

tjänster i högre lönegrad än 7 :e. Enligt vad lönenämnden inhämtat ha mera

vittgående inskränkningar genomförts inom riksbanken. Inom detta verk

meddelas sålunda vikariatsförordnanden endast i 18 :e lönegraden och högre

lönegrader. Med hänsyn till det merarbete, som förordnandesystemet medför,

och då arbetsuppgifterna särskilt i varandra näraliggande lägre befattningar

ofta torde vara tämligen likartade, synes det lönenämnden, att skäl

tala för en revidering av de nu gällande reglerna för meddelandet av vikariatsförordnanden

även inom riksgäldskontoret. Lönenämnden har emellertid

icke ansett sig böra framlägga ett preciserat förslag härutinnan utan

har allenast velat fästa uppmärksamheten på den bristande överensstämmelse

beträffande den omfattning av vikariatsförordnanden inom riksbanken

och riksgäldskontoret, som också ett genomförande av riksgäldsfullmäktiges

föreliggande förslag skulle medföra.

Frågan om tillsättningsformen för de ledande befattningarna inom riksgäldskontoret

har varit föremål för delade meningar under förarbetena för

framläggandet av ifrågavarande förslag. Vid den organisationsundersökning,

som genom särskilda utredningsmän företagits inom riksgäldskontoret, har

förslag framlagts om byråchefsbefattningarnas överförande till RC-planen,

d. v. s. tillsättning genom förordnande på viss tid. Fullmäktige ha emellertid

ej funnit anledning föreslå någon ändring av den nu tillämpade tillsättningsformen.

Lönenämnden vill för sin del framhålla, att nämnden i sina

utlåtanden över riksbankens omorganisation, inom vilket verk fråga varit

om tillämpning i betydande utsträckning av systemet med förordnandetjänster,

berört nu föreliggande spörsmål. Lönenämnden uttalade sålunda,

att, ehuru det vore förenat med betydande fördelar att anställningsformerna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

11

vore ordnade på sådant sätt att personal och organisation lätt kunde anpassas

till uppkommande ändringar i verksamheten, förordnandetjänster

likväl endast borde ifrågakomma beträffande de verkligt ledande befattningarna

och vid sådana befattningar, till vilka befordran på grund av

befattningarnas art borde kunna äga rum i särskild ordning. Med beaktande

härav och det förhållandet, alt förordnandetjänster i avsevärd

omfattning inrättats inom riksbanken, finner lönenämnden principiella

skäl tala för byråchefstjänsternas inom riksgäldskontoret överförande till

förordnandetjänster. Då riksgäldsfullmäktige emellertid icke ansett sig böra

föreslå någon ändring i det nuvarande systemet, bär lönenämnden endast

velat erinra om sin principiella inställning till frågan.

De av fullmäktige framlagda förslagen till inrättande av ytterligare ordinarie

befattningar och lönegradsplaceringen för dessa anser sig lönenämnden

böra biträda, då desamma enligt lönenämndens mening äro lämpligt

avvägda. Lönenämnden har sålunda icke funnit anledning föreslå några

ändringar på grund av de förslag, som enligt vad ovan angivits hos lönenämnden

härom framställts. Sistnämnda förslag ha ock enligt vad lönenämnden

inhämtat varit föremål för överväganden inom riksgäldsfullmäktige,

innan fullmäktiges förslag framlades. Det må ock nämnas, att tjänstemannaföreningens

önskemål i andra hänseenden blivit i icke obetydlig utsträckning

av fullmäktige tillgodosedda såsom ock närmare framgår av fullmäktiges

föreliggande framställning. Beträffande Wiran Thomans förenämnda

skrivelse vill lönenämnden erinra, att varken ovanberörda utredningsmän

eller riksgäldsfullmäktige funnit den av Thoman begärda löneställningen

motiverad. Lönenämnden har ej heller funnit skäl föreligga för

en förhöjning av Thomans löneställning utöver vad fullmäktige föreslagit.

Av fullmäktige i övrigt framlagda förslag ha icke givit lönenämnden anledning

till särskilt uttalande.

Vid lönenämndens utlåtande hade fogats särskilt yttrande av ledamoten

Falk, vari uttalats önskvärdheten av att en översyn av tjänsteförteckningarna

för riksbanken och riksgäldskontoret företoges i ett sammanhang.

Till utskottet hava i anledning av lönenämndens utlåtande inkommit skrivelser

dels från riksgäldskontorets tjänstemannaförening och dels från kameralbiträdet

i riksgäldskontoret Wiran Thoman.

I samband med ärendets behandling inom utskottet har inom utskottets

kansli upprättats en den 13 maj 1947 dagtecknad promemoria med förslag

angående införande av en enhetlig stat för den personal, som handhar riksdagens

ekonomiska angelägenheter, m. in. I promemorian anföres följande.

För närvarande är den personal, som under riksgäldsfullmäktige handhar

riksdagens ekonomiska och administrativa angelägenheter samt vården av

riksdagshuset, riksdagstrycket och riksdagens förråd in. in., lördelad på dels

en hyrå i riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, dels ock det s. k. riksdagens

hus. Under riksdagstiden tillkommer viss hos riksdagen tillfälligt

anställd personal å tryckeriexpeditionen, som är ett organ för riksdagens

kanslideputerade. Inom riksdagens ekonomibyrå tjänstgöra en byrådirektör,

en revisor (i princip endast under riksdagstiden), en kammarskrivare (tidvis

under riksdagstiden), ett kameralbiträde, ett kontorsbiträde och tva riks
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

gälds vaktmästare. Till riksdagens hus hänföras en materialförvaltare och

övervaktmästare, en övermaskinist, en biträdande maskinist och reparatör,

två reparatörer, tre eldare och två portvakter ävensom städerskepersonal.

Förenämnda hos riksdagen tillfälligt anställda personal utgöres av fyra å

tryckeriexpeditionen tjänstgörande vaktmästare, fyra portvakter och två

kanslibiträden. Hela denna personal är underställd chefen för ekonomibyrån

i hans dubbla egenskap av chef för ekonomibyrån och under riksdagstiden

chef för tryckeriexpeditionen. Erinras må dock om det förmanskap,

materialförvaltaren och övervaktmästaren utövar över riksdagens vaktmästare.

Såsom av det föregående framgår, är ovannämnda personal fördelad på

tre skilda grupper. Avlöningen till personalen bestrides av tre olika anslag

och utgår delvis efter olika grunder. Ur såväl organisatorisk som redovisningssynpunkt

skulle det vara ändamålsenligt, om den nuvarande ekonomibyrån

och riksdagens hus sammanfördes till en enhet, förslagsvis med benämningen

riksdagens ekonomikontor. Under förutsättning att den nu pågående

utredningen om beredande av fastare anställning åt riksdagsvaktmästare

och jämställd personal hos riksdagen leder till åsyftat resultat, bör

till ekonomikontoret dessutom hänföras icke blott den tredje personalgruppen,

nämligen riksdagsvaktmästarna å tryckeriexpeditionen, portvakterna

och ovannämnda kanslibiträden, utan även samtliga övriga riksdagsvaktmästare,

som erhålla årsanställning hos riksdagen. I sistnämnda fall skulle fördelarna

med en enhetlig personalstat och enhetliga avlöningsbestämmelser

bli särskilt framträdande.

Ekonomikontoret skulle i likhet med nuvarande ekonomibyrå och riksdagens

hus vara underställt riksgäldsfullmäktige och riksgäldsdirektören.

Avlönings- och omkostnadsanslag till riksdagens ekonomikontor skulle i

riksstaten uppföras under särskild rubrik, skild från riksgäldskontoret.

Samtliga tjänster skulle uppföras på särskild personalförteckning. Som chef

för ekonomikontoret skulle placeras nuvarande chefen för ekonomibyrån

med av fullmäktige föreslagen löneställning i RA 30 och med benämningen

byråchef.

Den föreslagna anordningen skulle icke innebära någon ökning av kostnaderna,

men dessa skulle bli budgetmässigt riktigare fördelade på riksdagen

(inkl. riksdagens hus) och riksgäldskontoret än för närvarande. Ett

överförande av de nu å tryckeriexpeditionen tjänstgörande riksdagsvaktmästarna

till ekonomikontoret skulle även innebära den fördelen, att ekonomibyråns

och tryckeriexpeditionens vaktpersonal organisatoriskt bleve

sammanförd under en och samma myndighet, riksgäldsfullmäktige. I samband

härmed böra gränserna mellan fullmäktiges och kanslideputerades befattning

med riksdagstrycket regleras.

Liksom för närvarande är fallet beträffande ekonomibyrån och riksdagens

hus, synes det vara lämpligt, att för ekonomikontorets del förande av matrikel

och personalkort samt uppgörande av avlöningslistor ombesörjas av

riksgäldskontoret, som jämväl bör fungera som kassaförvaltning och redovisningsmyndighet

för ekonomikontoret.

Förslag till förordnanden skulle upprättas i samråd med riksgäldskontorets

kanslibyrå, då behovet av vikarier å ekonomikontoret lämpligen bör tillgodoses

av riksgäldskontoret.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

13

över promemorian hava fullmäktige i riksgäldskontoret på anmodan av

utskottet den 22 maj 1947 avgivit yttrande och därvid anfört:

Fullmäktige kunna för sin del instämma i uttalandet i promemorian att

det ur såväl organisatorisk som redovisningssynpunkt skulle vara ändamålsenligt,

om den nuvarande riksdagens ekonomibyrå och riksdagens hus sammanfördes

till en enhet. Fullmäktige vilja salunda tillstyrka den föreslagna

anordningens genomförande. Det synes emellertid fullmäktige lämpligt att

bibehålla benämningen riksdagens ekonomibyrå, särskilt om chefen på sätt

fullmäktige föreslagit placeras i lönegrad RA 30 med titeln byråchef.

Såsom i promemorian framhålles, skulle den nya ekonomibyrån komma

att vara underställd fullmäktige i riksgäldskontoret liksom den nuvarande

byrån och riksdagens hus.

Fullmäktige instämma i uttalandet i promemorian att vid genomförandet

av ifrågavarande anordning gränserna mellan fullmäktiges och kanslideputerades

befattning med riksdagstrycket böra närmare regleras.

Fullmäktige hava ej något att erinra mot att förandet av matrikel och personalkort

samt uppgörande av avlöningslistor för den nya ekonomibyran

ombesörjes av riksgäldskontoret.

I övrigt har innehållet i promemorian ej givit fullmäktige anledning till

någon erinran eller annat uttalande.

Riksgäldskontorets nuvarande organisation har, såsom fullmäktige erinrat,

i stort sett varit oförändrad alltsedan den 1 juli 1935. Den under världskriget

starkt ökade statliga upplåningen har emellertid medfört, att personalen

måst avsevärt utökas — den utgör f. n. 186 personer mot 108 vid krigets

början —- varjämte vissa organisatoriska utbyggnader måst genomföras.

Personalbehovet har, frånsett inrättande av ett mindre antal nya ordinarie

kammarskrivar-, biträdes- och vaktmästarbefattningar, tillgodosetts

genom anställande av extra ordinarie, extra och tillfälliga tjänstemän. I

väsentlig mån har personalbehovet kunnat hållas nere genom fortgående

rationaliseringsåtgärder och därigenom, att riksgäldskontoret för oiika arbetsuppgifter

inom den statliga lånetjänsten kunnat anlita biträde av postverket,

affärsbankerna och sparbankerna. En stor del av arbetsökningen har

fallit på statsskuldboksbyrån med påföljd att denna byrå måst uppdelas på

två avdelningar, inskrivnings- och valvsavdelningarna, förstnämnda avdelning

dessutom på några underavdelningar. Till följd av ökningen av arbetsuppgifter

och tillkomsten av nya låneformer ha även övriga byråer måst

organisatoriskt förstärkas. Erforderliga nya befattningar såsom arbetsledare

ha i samtliga fall uppehållits av förordnad eller extra ordinarie personal.

Sedan genom inlösen av första försvarslånet hösten 1945 en viss arbetsoch

personalminskning ernåtts särskilt inom statsskuldboksbyrån, ha fullmäktige

nu funnit tiden vara inne för en allmän översyn av verket i syfte

att utröna möjligheterna för en ytterligare rationalisering av arbetsmetoderna

och i görligaste mån avveckla de nuvarande provisoriska anordningarna

inom personalorganisationen. Den härför erforderliga utredningen har

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

skett i nära samverkan med statens organisationsnämnd och med beaktande

i tillämpliga delar av erfarenheterna från riksbankens för några år sedan

genomförda omorganisation. I korthet innebär det föreliggande förslaget,

att den provisoriska utbyggnaden till väsentlig del infogas i verkets organisation,

i samband varmed flertalet av de under de senaste åren tillkomna

arbetsledande befattningarna skulle uppföras på ordinarie stat. Antalet nya

ordinarie tjänster skulle enligt förslaget ökas med 12, av vilka 11 tillhöra

biträdesgraderna. Sistnämnda utökning avser samtidigt att tillgodose personalens

önskemål om en mera gynnsam proportion mellan ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän. Antalet befattningar inom högre lönegrader (16

■—30) skulle utökas med en tjänst (kamrerare å inskrivningsavdelningen);

inom denna grupp föreslås dessutom uppflyttning av en byrådirektör till

byråchef och tre kammarskrivare i 17 lönegraden till förste kammarskrivare

i 18 lönegraden, inrättande av tre revisorstjänster i 22 lönegraden och

indragning av tre kammarskrivartjänster i 16 lönegraden. I samband med

avveckling av nu utgående arvoden för postbefordran föreslås, att förste

riksgäldsvaktmästarbefattningen skulle uppflyttas från 9 till 12 lönegraden

med den ändrade benämningen övervaktmästare samt att två riksgäldsvaktmästare

i 7 lönegraden skulle uppflyttas till 9 lönegraden och benämnas

förste riksgäldsvaktmäslare. Till sistnämnda lönegrad skulle dessutom uppflyttas

en å riksdagens ekonomibyrå tjänstgörande vaktmästare, vilken därvid

skulle erhålla benämningen expeditionsförman. Slutligen innebär förslaget,

att felräkningspenningarna till kassören skulle — frånsett nuvarande

innehavaren — slopas. Förslaget beräknas medföra en kostnadsökning av

23 000 kronor för år.

Fullmäktiges ifrågavarande förslag har icke föranlett någon erinran från

lönenämndens sida. Även utskottet finner sig kunna tillstyrka, att de förändringar

i riksgäldskontorets personalorganisation, för vilka ovan redogjorts,

genomföras fr. o. m. den 1 juli 1947. I den utsträckning fullmäktige

ifrågasatt böra nuvarande tjänstinnehavare utan ansökan konstitueras

å de nya tjänsterna.

Vad fullmäktige anfört i fråga om placeringen av befattningarna å de

olika byråerna inom riksgäldskontoret (se s. 2) har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, har i en inom utskottet

upprättad promemoria framförts det förslaget, att riksdagens ekonomibyrå

skulle utbrytas ur riksgäldskontoret och sammanslås med »riksdagens

hus» —- under vilken benämning redovisas den för skötseln av riksdagsbyggnaden

anställda personalen — till ett enhetligt organ, benämnt riksdagens

ekonomikontor och i likhet med ekonomibyrån och riksdagens hus

underställt riksgäldsfullmäktige. Under förutsättning att den nu pågående

utredningen av frågan om beredande av helårsanställning åt riksdagens

vaktmästare leder till åsyftat resultat, skulle jämväl denna personal hänföras

till ekonomikontoret. En dylik omläggning skulle innebära fördelar ur

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 3S.

15

organisatoriska och budgettekniska synpunkter. Förslaget har biträtts av fullmäktige,

dock med den avvikelsen att den nya organisationen borde benämnas

riksdagens ekonomibyrå. Jämväl utskottet finner sig böra tillstyrka,

att organisationsförändringen i fråga kommer till stånd fr. o. m. den 1 juli

1947 samt att det nya organet erhåller den av fullmäktige föreslagna benämningen.

I anslutning härtill har utskottet vidtagit erforderliga jämkningar

i fullmäktiges förslag till tjänste- och personalförteckningar för riksgäldskontoret.

Dessa jämkningar innebära, att från riksgäldskontoret till

ekonomibyrån överföras följande ordinarie befattningar, nämligen en byråchef

i 30 lönegraden, en kontorsskrivare i 11 lönegraden och en expeditionsförman

i 9 lönegraden. Å tjänste- och personalförteckningarna för byrån

skulle i övrigt upptagas de f. n. under riksdagens hus redovisade ordinarie

befattningarna. I enlighet härmed framlägger utskottet i det följande förslag

till sådana förteckningar för ekonomibyrån. På byrån skulle i övrigt

liksom f. n. är fallet beträffande den nuvarande ekonomibyrån och riksdagens

hus tjänstgöra erforderligt antal icke-ordinarie tjänstemän, förutom

den personalförstärkning, som är behövlig under riksdagstiden. Därest riksdagsvaktmästarna

m. fl. komma att erhålla helårsanställning såsom extra

ordinarie tjänstemän, skulle även denna personalgrupp såsom ovan antytts

hänföras till riksdagens ekonomibyrå.

Den ifrågasatta organisationsförändringen föranleder vissa ändringar i

reglementet för riksgäldskontoret, beträffande vilka utskottet senare framlägger

förslag.

Såsom i promemorian, med instämmande av fullmäktige, framhållits böra

efter inrättandet av den nya ekonomibyrån gränserna mellan fullmäktiges

och kanslideputerades befattning med riksdagstrycket närmare regleras. Det

torde böra ankomma på fullmäktige att i samråd med kanslideputerade

ordna denna angelägenhet.

Enligt fullmäktiges förslag skulle nuvarande system för vikariatsförordnanden

i riksgäldskontoret inskränkas till att avse tjänster i högre lönegrad

än den 7 (kameralbiträde). Lönenämnden har emellertid framhållit att, även

med den av fullmäktige sålunda förordade inskränkningen, dylika förordnanden

syntes komma att i riksgäldskontoret meddelas i större utsträckning

än vad fallet är inom riksbanken. De tjänster i riksgäldskontoret, varom här

är fråga, äro placerade i 16, 14 och 11 lönegraderna. Enligt vad utskottet

inhämtat, åvilar en av befattningarna i 16 lönegraden (kassakontrollanten)

och flertalet befattningar i 14 lönegraden värdeförvaltning eller expedilionstjänst,

varför vikarier i regel måste förordnas vid förfall för de ordinarie

innehavarna. Även å arbetsledande befattningar i 11 lönegraden torde i regel

behov av vikarier förekomma. I övrigt synes beträffande tjänster, tillhörande

nämnda lönegrader, böra tillämpas samma praxis som inom riksbanken,

nämligen att icke meddela några vikariatsförordnanden.

Fullmäktige ha icke närmare ingått på ett inom utredningen framkommet

förslag om överförande av byråchefsbefattningarna i riksgäldskontoret (riks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

dagens ekonomibyrå) från RA- till RC-planen, innebärande att befattningarna

i stället för att tillsättas medelst konstitutorial skulle tillsättas genom

förordnande på viss tid. Lönenämnden har funnit principiella skäl tala för

en dylik anordning. I avsaknad av närmare utredning anser sig utskottet

icke böra taga ställning i frågan. Därest fullmäktige efter ytterligare övervägande

skulle finna ändamålsenligt, att förordnandeformen, vilken i riksgäldskontoret

f. n. endast tillämpas beträffande riksgäldsdirektören, kommer

till användning inom byråchefsgraden, torde förslag i ämnet lämpligen

böra framläggas för nästa års bankoutskott.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må

1) besluta, att fr. o. m. den 1 juli 1947 skall i enlighet

med vad utskottet ovan förordat inrättas ett särskilt organ

för handläggning av riksdagens ekonomiska angelägenheter,

benämnt riksdagens ekonomibyrå och underställt fullmäktige

i riksgäldskontoret;

2) besluta, att den vid avlöningsreglementet för riksdagens

verk fogade tjånsteförteckningen skall i fråga om riksgäldskontoret,

med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla

följande ändrade lydelse:

Riksgäldskontoret.

Befattningar Lönegrad

Kontorsbiträde ................................ RA 4

Kameralbiträde ................................ » 7

Riksgäldsvaktmästare ....................... » 7

Förste riksgäldsvaktmästare..................... » 9

Kontorsskrivare................................ » 11

Övervaktmästare............................... » 12

Förste kontorsskrivare.......................... » 14

Registrator.................................... » 14

Kammarskrivare............................... » 16

Förste kammarskrivare......................... » 18

Byråsekreterare................................ » 22

Kassör........................................ » 22

Revisor....................................... » 22

Kamrerare .................................... » 24

Förste byråsekreterare och ombudsman .......... » 27

Byrådirektör .................................. » 28

Riksgäldskommissarie och byråchef.............. » 30

Riksgäldssekreterare och byråchef................ » 30

Riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret . . RC 8;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

17

3) besluta, alt personalförteckningen för riksgäldskontoret

skall, med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla föl
-

jande ändrade lydelse:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret . . RC 8

3 riksgäldskommissarier och byråchefer .......... RA 30

1 riksgäldssekreterare och byråchef.............. » 30

1 byrådirektör................................. » 28

1 förste byråsekreterare och ombudsman.......... » 27

4 kamrerare................................... » 241

1 byråsekreterare.............................. » 22

1 kassör ...................................... » 22

6 revisorer.................................... » 22

3 förste kammarskrivare ....................... » 18

2 kammarskrivare ............................. » 16

5 förste kontorsskrivare ........................ » 14

1 registrator .................................. » 14

1 övervaktmästare .............................. » 12

7 kontorsskrivare .............................. » 11

2 förste riksgäldsvaktmästare................... » 9

20 kameralbiträden ............................ » 7

7 riksgäldsvaktmästare ........................ » 7

30 kontorsbiträden ............................ » 4;

1 Så länge nuvarande föreståndaren för statsskuldboksbyråns valvsavdelning

kvarstår i innehavande befattning, utbytes en tjänst soin

kamrerare i Igr RA 24 mot en byrådirektörstjänst i lgr RA 28.

4) besluta, att den vid avlöningsreglementet för riksdagens

verk fogade tjänsteförteckningen skall i fråga om riksdagens

hus, med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla

följande ändrade lydelse:

Riksdagens ekonomibyrå.

Befattningar Lönegrad

Portvakt ..................................... RA 6

Eldare ....................................... » 7

Reparatör .................................... » 7

Expeditionsförman ............................ » 9

Biträdande maskinist .......................... » 11

Kontorsskrivare ............................... » n

övermaskinist................................. » 15

Materialförvaltare och övervaktmästare .......... » 16

Byråchef ..................................... » 30;

Bihang till riksdagens protokoll I9A7. 8 sund. Nr 38. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 38..

5) besluta, att personalförteckningen för riksdagens ekonomibyrå

skall, med tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1947,

erhålla följande ändrade lydelse:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 byråchef ........... Ra 30

1 materialförvaltare och övervaktmästare ........ » 16

1 övermaskinist ............................... 5 15

1 biträdande maskinist......................... 5 11

1 kontorsskrivare.............................. 5 11

1 expeditionsförman ........................... » 9

2 eldare ...................................... » 7

2 reparatörer .................... .. ........... » 7

1 portvakt .................................... » 6;

6) godkänna vad utskottet ovan föreslagit i fråga om meddelande

av vikariatsförordnanden, borttagande av kassörens

felräkningspenningar och placering av de ordinarie tjänsterna.

Stockholm den 5 juni 1947.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande

från första kammaren: herrar Åkerberg, Andersson i Rossvik, Sundvik,

Friggeråker, Edin, Fahlander, Andersson i Tidaholm och Annér;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Sundberg, Nilsson i Landskrona, Persson i Norrby, Stjärne och

Fagerholm.

av herr Fagerholm.

Reservation

Iduiis tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1917

716793

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.