Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga om ändringar i riksgäldskontorets personalorganisation.
1947-06-05 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1947:38, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga om ändringar i riksgäldskontorets personalorganisation.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
1
Nr 38.
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning
i fråga om ändringar i riksgäldskontorets
personalorganisation.
I skrivelse den 6 mars 1947 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret
framlagt förslag i fråga om vissa ändringar i riksgäldskontorets
personalorganisation.
I berörda skrivelse hava fullmäktige anfört följande:
Riksgäldskontorets nuvarande organisation har varit gällande sedan den
1 juli 1935. Den har under den gångna tiden visat sig i stort sett fylla måttet
och endast försetts med provisoriska utbyggnader, föranledda av den starkt
ökade statliga upplåningen fr. o. m. år 1940. I en del fall ha sådana tillfälliga
organisationer fallit bort, i andra återigen finnas de fortfarande kvar.
Det ökade personalbehovet har till största delen fyllts med tillfällig arbetskraft.
På framställningar från fullmäktige ha emellertid såväl 1944 som
1945 års riksdagar medgivit inrättande av ordinarie tjänster i avsikt att avhjälpa
disproportionen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare.
Härvid ha fullmäktige anfört, att frågan i vad mån framdeles
ytterligare ordinarie tjänster eventuellt kunde behöva inrättas finge bli beroende
på den närmare utredning angående riksgäldskontorets personalbehov,
som komme att företagas så snart mera stabila förhållanden inträtt.
Sedan 1940 års försvarslån, som medförde en avsevärd arbetsbelastning,
särskilt å riksgäldskontorets statsskuldboksbyrå, konverterats och inlösts
under år 1945, har tidpunkten ansetts vara inne att taga under övervägande,
i vilken utsträckning den provisoriska organisationen bör bibehållas och
givas en fastare utformning. På riksgäldsdirektörens förslag beslöto fullmäktige
därför i mars 1946, att en organisationsundersökning inom riksgäldskontoret
skulle utföras. För detta ändamål genomgingo t. f. kamreraren
A. Sandqvist och e. o. kammarskrivaren C. Reuterwald, båda i riksgäldskontoret,
efter uppdrag av fullmäktige en utbildningskurs hos statens
organisationsnämnd. Vid besök i riksgäldskontoret av generaldirektören
T. Sällfors och kanslichefen G. Dahlberg i organisationsnämnden planlades
arbetet med organisationsundersökningen. Därefter infordrades arbetsredogörelser
från tjänstemän inom verket. Sedan detta material inkommit i mitten
på maj månad, vidtog bearbetningen därav. I sagda arbete har på förslag
av organisationsnämnden förste postassistenten i generalpoststvrelsen
K. H. Jäder deltagit.
Under arbetets fortgång framlades av utredningsmännen förslag till rationaliseringar
i arbetsmetoderna m. m. Vissa av dessa förslag ha kunnat omedelbart
genomföras. I andra fall däremot pågå fortfarande undersökningar,
Bihang till riksdagens protokoll 194 7. 8 samt. Nr 38. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
som ännu torde kräva ganska lång lid. Då det emellertid ej synts nödvändigt
att avvakta organisationsarbetets slutförande i alla detaljer för att kunna
bedöma personalbehovet utan det hittills uppnådda resultatet ansetts tillräckligt
för att ligga till grund för ett förslag i ämnet, ha utredningsmännen
i en den 5 februari 1947 dagtecknad promemoria för fullmäktige framlagt
förslag till personalorganisation för riksgäldskontoret.
Från organisationsnämnden har meddelats, att de förslag, som framställts
i promemorian, anslöte sig till de principer som organisationsnämnden följde
i sitt arbete, varför förslagen syntes böra komina till genomförande.
Över promemorian ha vidare yttranden avgivits av riksgäldskontorets
tjänstemannaförening och civilförvaltningens personalförbund avd. 3. Föreningen
har därvid uttalat önskemål om uppflyttning av vissa tjänster till
högre lönegrad samt om viss utökning av den ordinarie personalen. Personalförbundet
har förordat höjning av tjänstegraderna och ändrade benämningar
å befattningarna för viss vaktpersonal.
Efter övervägande av promemorian och de i anledning därav avgivna yttrandena
få fullmäktige för bankoutskottet framlägga förslag till ändringar
i riksgäldskontorets personalorganisation fr. o. m. den 1 juli 1947 i nedan
angivna avseenden.
Inledningsvis vilja fullmäktige beröra några allmänna synpunkter.
Det synes fullmäktige lämpligt att, såsom fallet är i riksbanken, kammarskrivarna
i 16:e lönegraden principiellt ej tilldelas speciella arbetsuppgifter.
Till övervägande del bör anställningsformen för dem vara extra ordinarie.
Vidare torde nuvarande system för vikariatsförordnanden inskränkas till att
avse tjänster i högre lönegrad än 7 :e (kameralbiträden). Skillnaden i kvalitet
mellan arbetsuppgifterna för ett kontorsbiträde (4:e lgr) och ett kameralbiträde
är ofta svår att angiva, och det är därför fullmäktiges avsikt att vid
omarbetande av tjänstgöringsordningen för riksgäldskontoret ej upptaga särskilda
arbetsuppgifter för dessa tjänstemän.
I likhet med vad som genomförts i riksbanken bör nuvarande system med
kassören som ansvarig för eventuellt genom felräkning uppkomna kassabrister
övergivas och ansvaret övertagas av verket. Härmed följer slopande
av felräkningspenningarna. Den nuvarande ordinarie innehavaren av kassörstjänsten
bör emellertid, så länge han uppehåller kassörstjänsten, alltjämt erhålla
felräkningspenningar till oförändrat belopp. Bestämmelserna i 50 ''§
3 mom. avlöningsreglementet angående felräkningspenningar böra därför
kvarstå t. v. för att tillämpas å den nuvarande kassören.
I fråga om placeringen av befattningarna å de olika byråerna böra fullmäktige
beträffande befattningarna upp t. o. m. 22:a lönegraden äga frihet
att placera desamma, där de vid varje tid bäst behövas. Vad däremot beträffar
befattningarna i 24 :e—30 :e lönegraderna bör den av riksdagen godkända
placeringen vara bindande, såvida ej särskilt starka skäl skulle tala
för en omplacering.
Fullmäktige övergå härefter till att behandla personalorganisationen i
högre lönegrader (SO—16).
I RA 30 finnas 4 tjänster, 1 riksgäldssekreterare och 3 riksgäldskommissarier.
Beträffande dessa tjänster ha fullmäktige ej funnit anledning föreslå
någon ändring. Vad angår chefen för riksdagens ekonomibyrå, vilken nu är
såsom byrådirektör hänförd till lönegraden RA 28, vilja fullmäktige med
erinran om att föregående innehavaren av sagda tjänst alltsedan år 1930
såsom föreståndare för riksdagens tryckeriexpedition åtnjöt ett personligt
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
3
arvode av 1 000 kronor om året samt med hänsyn till det med befattningen
förenade, synnerligen krävande och ansvarsfulla arbetet föreslå, att befattningen
uppflyttas till RA 30 med benämningen byråchef, därvid för nuvarande
innehavaren bör utan ansökan utfärdas konstitutorial å tjänsten.
I RA 28 finnas 2 byrådirektörer. Enligt 1935 års organisationsplan skulle
den ene vara chef för riksdagens ekonomibyrå och den andre chef för revisionsbyrån.
Uen sistnämnda tjänsten uppehälles emellertid f. n. genom förordnande
med vikariatslön, sedan fullmäktige i anledning av beslut av
bankoutskottet konstituerat kamreraren å statsskuldboksbyråns valvsavdelning
till tjänsteman i RA 28 och medgivit hans fortsatta placering som föreståndare
för nämnda avdelning. Befattningen som chef för revisionsbyrån
föreslås nu överförd på ordinarie stat. I personalförteckningen bör då angivas,
att så länge nuvarande föreståndaren för statsskuldboksbyråns valvsavdelning
kvarstår i innehavande befattning, utbytes en tjänst som kamrerare
i lönegraden RA 24 mot en byrådirektörstjänst i lönegraden RA 28. Vid
bifall till vad ovan föreslagits beträffande chefen för riksdagens ekonomibyrå
torde i personalförteckningen upptagas 1 byrådirektör i lönegrad RA 28.
Beträffande förste byråsekreteraren och ombudsmannens placering i RA 27
föreslås ingen ändring.
Kamrerarna äro samtliga placerade i RA 24. Av de 3 ordinarie tjänsterna
i denna lönegrad är en placerad å räkenskapsbyrån, en å obligationsbyrån
och en som föreståndare för statsskuldboksbyråns valvsavdelning. Befattningen
som föreståndare för statsskuldboksbyråns inskrivningsavdelning har
alltsedan år 1942 uppehållits genom förordnande i 24 :e lönegraden med vikariatslön.
Denna tjänst, vars innehavare är byråchefens ersättare, föreslås
överförd till ordinarie stat. Antalet ordinarie tjänster i RA 24 skulle härefter
bli 4.
I RA 22 äro placerade 1 byråsekreterare, 1 kassör och 3 revisorer. Dessa
senare tre tjänster äro fördelade med en å räkenskapsbyrån, en å obligationsbyrån
och en å revisionsbyrån. Å statsskuldboksbyrån finnes en e. o. tjänst
i samma lönegrad. Utöver denna tjänst har under flera år å statsskuldboksbyrån
funnits två tjänster i 22 :a lönegraden, som uppehållits på förordnande,
den ena under de senaste åren med vikariatslön. Sedan förra året har
ytterligare en 22:a-gradstjänst tillsatts på förordnande, vilket sammanlagt
gör 4 sådana icke-ordinarie befattningar. Två av dem äro placerade å inskrivningsavdelningen
och två på valvsavdelningen.
Enligt utredningsmännens promemoria skulle inskrivningsavdelningen
uppdelas i tre underavdelningar, nämligen en expeditionsavdelning under
omedelbar ledning av föreståndaren för inskrivningsavdelningen samt en
bokföringsavdelning och en korrespondensavdelning, vardera under ledning
av en revisor. De båda revisorsbefattningarna böra uppföras å ordinarie
stat i RA 22.
Av valvsavdelningens vårdare äro två förordnade i 22 :a lönegraden. Den
ena bör med placering å ordinarie stat behållas i nämnda lönegrad. I fråga
om den andra tjänsten anse fullmäktige, att såsom här nedan föreslås en
lägre placering bör prövas.
Beträffande de ordinarie befattningarna i RA 22 å övriga byråer föreslås
ingen annan ändring än att felräkningspenningarna för kassören borttagas
i enlighet med i det föregående avgivet förslag. Ej heller beträffande befattningen
som e. o. byråsekreterare föreslås nu någon ändring. Antalet ordinarie
tjänster i RA 22 skulle enligt ovanstående förslag bli 8.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
Kammarskrivarna äro i riksgäldskontoret placerade i RA 16 och RA 17,
under det att de i riksbanken befinna sig i RA 16 och RA 18, de sistnämnda
med benämningen förste kammarskrivare. Uppflvttning av kammarskrivarna
i RA 17 till RA 18 genomfördes i riksbanken fr. o. m. 1 juli 1937.
Samma lönegradsplacering föreslås även för kammarskrivarna i RA 17 i
riksgäldskontoret. Nuvarande innehavare av de 3 befattningarna i RA 17
skulle härvid konstitueras till förste kammarskrivare i RA 18 ulan ansökan.
Av tjänsterna i fråga är en placerad å kanslibyrån, en å räkenskapsbyrån
och en å statsskuldboksbyrån (ränteutbetalningen).
Såsom tidigare nämnts uppehälles den tredje vårdaretjänsten å valvsavdelningen
genom förordnande i 22 :a lönegraden med vikariatsersättning.
Denna placering torde dock vara för hög, om man jämför med riksbankens
depositaexpeditions valv, där tredje vårdaren är en tjänsteman i 18 :e lönegraden.
Ifrågavarande tjänst föreslås därför placerad i RA 18.
Förslagsvis skulle endast en av revisionsbyråns två kammarskrivare i
16 :e lönegraden behållas. Med hänsyn till att denna kammarskrivare mera
än förut kommer att bli arbetsledare närmast under byrådirektören föreslås
placering i RA 18.
Såsom av det föregående framgår skulle fem tjänster erfordras i 18:e lönegraden.
Det förutsättes emellertid, att endast tre bliva ordinarie, nämligen
å räkenskapsbyrån, statsskuldboksbyråns valvsavdelning och revisionsbyrån.
Den nuvarande ordinarie tjänsten å kanslibyrån bör tillsvidare upptagas
som extra ordinarie i avvaktan på ett slutligt ordnande av den under utredning
varande frågan om upphandling, arkivvård m. m. Likaledes bör tjänsten
å den föreslagna bokföringsavdelningen med närmaste ansvaret för
ränteutbetalningen upptagas som extra ordinarie. Inlösen av försvarslånen
och den fortgående minskningen av antalet förfallotider i förhållande till
lånens antal gör det nämligen ovisst, om det framdeles här kan behövas en
tjänst med denna placering. Antalet tjänster i RA 18 skulle bli 3 eller samma
antal som nu i RA 17. Sistnämnda lönegrad skulle utgå ur tjänsteförteckningen.
Ordinarie befattningar i RA 16 finnas för närvarande till ett antal av 5.
Två äro placerade på räkenskapsbyrån, varav en som kassakontrollant, två
å revisionsbyrån och en å statsskuldboksbyrån. Såsom i det föregående föreslagits
skulle kammarskrivarna i 16 :e lönegraden ej tilldelas fasta arbetsuppgifter.
Undantag skulle dock göras för kassakontrollanttjänsten, som
skulle bibehålla sina speciella arbetsuppgifter. En tjänst å räkenskapsbyrån
och en tjänst å revisionsbyrån skulle kunna indragas. Den andra tjänsten å
revisionsbyrån skulle ersättas med en tjänst i RA 18 och skulle härigenom
också utgå ur personalförteckningen. Av ordinarie kammarskrivare i RA 16
skulle sålunda endast 2 bibehållas, nämligen kassakontrollanten och en kammarskrivare
å statsskuldboksbyrån.
Vad härefter angår bitrcidespersonalen (lönegraderna 14—4) föreslå fullmäktige
följande.
För närvarande finnas endast 2 ordinarie tjänster i I1A 14, en registrator
å kanslibyrån och en förste kontorsskrivare i kassaexpeditionen. För dessa
tjänster föreslås ingen ändring. Härutöver finnas emellertid sedan flera år
tillbaka 3 extra ordinarie och 1 förordnandetjänst i 14 :e lönegraden, varav
två i statsskuldboksbyråns expedition och en å byråns vinstutbetalning samt
en å obligationsbyråns vinstkontroll. Dessa tjänster böra överföras till ordinarie
stat med undantag av den ena tjänsten i statsskuldboksbyråns expe
-
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
5
dition. Det kan nämligen ifrågasättas, om det i framtiden ej kan räcka med
en förste kontorsskrivare i expeditionen. Den andra tjänsten bör därför tillsvidare
behållas i e. o. 14. Ännu en tjänst i 14:e lönegraden är för närvarande
motiverad, nämligen som arbetsledare för den s. k. värdeavskiljningen.
Sagda tjänst föreslås uppförd å ordinarie stat.
Antalet ordinarie befattningar i RA 14 skulle enligt ovanstående förslag
bli 6.
I RA 11 (kontorsskrivare) äro placerade sex ordinarie befattningar, tre å
obligationsbyrån (två å kupongkontrollen och en å vinstkontrollen) och tre
å statsskuldboksbyrån (två å värdeavskiljningen och en i expeditionen).
Härutöver äro följande tjänster i 11 :e lönegraden tillfälligt inrättade, nämligen
en e. o. tjänst å obligationsbyråns emissionsavdelning och två förordnanden,
ett under riksdagstid å ekonomibyrån och ett å revisionsbyrån. Förordnandet
å ekonomibyrån uppehälles av det å byrån placerade ordinarie
kameralbiträdet, som har tjänstgöring året runt. Någon skillnad i kvalitet
på detta biträdes arbetsuppgifter under riksdagstid och övrig tid av året
torde i stort sett icke föreligga, varför en placering under hela året i ll:e
lönegraden kan anses motiverad. Sistnämnda två tjänster föreslås överförda
till ordinarie stat. Tjänsten å emissionsavdelningen skulle behållas som extra
ordinarie.
Som förste kontorsskrivarens ställföreträdare och biträdande arbetsledare
är en kontorsskrivare placerad å obligationsbyråns vinstkontroll. En liknande
anordning kommer att förefinnas å statsskuldboksbyråns värdeavskiljning,
därest förslaget om uppförande i RA 14 av arbetsledaren för
värdeavskiljningen hifalles. I ännu ett fall bör en kontorsskrivare, uppförd
å ordinarie stat, placeras som arbetsledarens ersättare, nämligen å statsskuldboksbyråns
vinstutbetalning. Antalet ordinarie tjänster i RA 11
skulle bli 8.
Lönegraden RA 7 (kameralbiträden) upptager 15 ordinarie tjänster i personalförteckningen.
För att bereda personalen i 4:e lönegraden kompensation
för uteblivna förordnanden i 7:e lönegraden och förbättra deras befordringsförhållanden
behöver antalet tjänster i sistnämnda lönegrad ökas.
En ökning med 5 till 20 kan motiveras med hänsyn till befordringsförhållandena.
För att kompensera mistade vikariatsersättningar erfordras emellertid,
att några e. o. tjänster i 7:e lönegraden inrättas utöver de två som
finnas för närvarande.
Genom den föreslagna utökningen av antalet ordinarie tjänster i RA 14,
RA 11 och RA 7 skulle sammanlagt 11 kontorsbiträden kunna påräkna befordran
till kameralbiträden. Anställningstiden för dem, som kunna beräknas
ifrågakomma, varierar mellan 17 och 14 år.
Antalet ordinarie tjänster i RA 7 skulle bli 20.
I RA i (kontorsbiträden) finnas 30 tjänster upptagna i personalförteckningen.
Den reglering av anställningsförhållandena för viss bilrädespersonal
inom statsförvaltningen, som efter förslag av Kungl. Maj:t godkänts av årets
riksdag, utgår från att den normala väntetiden för erhållande av ordinarie
anställning icke bör överstiga 7 år. Liknande bestämmelser torde komma
att införas iiven för riksdagens verk. Genom utökning av antalet ordinarie
tjänster i högre lönegrader skulle 11 e. o. kontorsbiträden kunna erhålla
ordinarie anställning, av vilka de senast antagna hava just omkring 7 års
anställning i verket. Något omedelbart behov alt inrätta ytterligare ordinarie
befattningar i 4:e lönegraden torde därför icke föreligga, utan bestämmelser
6
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
om befordringsgången för biträdespersonalen vid riksdagens verk kunna avvaktas.
Frågan om erhållande av ordinarie tjänst i 4:e lönegraden kommer
icke heller att för personalen få samma betydelse som hittills, då extra ordinarie
tjänstemän i lönehänseende skola jämställas med ordinarie tjänstemän
i motsvarande lönegrad.
Antalet ordinarie tjänster i RA 4 skulle liksom hittills bli 30.
Beträffande slutligen vaktpersonalen få fullmäktige erinra om, att antalet
vaktmästare för närvarande utgör sammanlagt It, varav 1 förste riksgäldsvaktmästare
i RA 9 och 10 riksgäldsvaktmästare i RA 7. Förmanskapet för
riksbankens vaktpersonal vid huvudkontoret utövas av en övervaktmästare
i RA 16, en biträdande över vaktmästare i RA 12 och en förste bank vaktmästare
i RA 10.
Utredningsmännen ha föreslagit, att nu utgående postarvoden och arvode
för handhavande av riksdagstryck böra inräknas i lönerna. Postarvode utgår
med 420 kronor om året, vilket belopp ligger mellan en och två löneklassers
förhöjning. Av de tre vaktmästare, som för närvarande ombesörja
postbefordran, bör förste riksgäldsvaktmästaren frigöras från detta bestyr
för att kunna ägna sin tid åt handhavande av förrådet av blanketter, skrivmaterialier
m. m., övervakande av vaktpersonal och städerskor samt ordnande
av budskickning utom kontoret. Fn placering i RA 12 för förste riksgäldsvaktmästaren
torde vid jämförelse med motsvarande tjänster i riksbanken
vara lämpligt avvägd. Såsom benämning för tjänsten föreslås övervaktmästare.
Innehavaren av nuvarande befattning som förste riksgäldsvaktmästare
i RA 9 torde utan ansökan böra konstitueras till övervaktmästare
i RA 12. De båda övriga vaktmästare, som nu ombesörja postbefordran,
böra lämpligen placeras i RA 9 med benämning förste riksgäldsvaktmästare.
I samma lönegrad bör även den vaktmästare, som handhar riksdagstrycket,
placeras. Arvodet, som utgår till honom, utgör 240 kronor om året och är
sålunda lägre än postarvodet. Den ingående kännedom om riksdagstrycket,
som kräves av denne befattningshavare, motiverar emellertid en placering i
RA 9, varvid såsom benämning å befattningen torde böra användas expeditionsförman.
Antalet ordinarie vaktmästare i riksgäldskontoret skulle fortfarande vara
11. övervaktmästaren skulle placeras i RA 12, 1 expeditionsförman och 2
förste riksgäldsvaktmästare i RA 9 samt övriga 7 i RA 7.
Fullmäktiges här ovan framlagda förslag innebär tillmötesgående av
tjänstemannaföreningens önskemål i fråga om riksgäldssekreterare- och
riksgäldskommissarietjänsternas bibehållande såsom befattningar i RA 30,
beträffande högre lönegradsplacering för chefen för riksdagens ekonomibyrå
samt om uppförande å ordinarie stat av revisorn å den föreslagna korrespondensavdelningen
och en förste kontorsskrivare för värdeavskiljningen
(RA 14) ävensom i viss mån av personalförbundets önskemål om ändrade
tjänstebenämningar för vissa vaktmästare.
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
7
Nedan intagna tablå utvisar den ordinarie personalens storlek för närvarande
och enligt fullmäktiges förslag.
Befattning
Personalförteckning
ökning +
Lönegrad
nuvarande
förslag
Minskning —
RA
30
Riksgäldssekreterare och byråchef ....
1
1
»
30
Riksgäldskommissarie och byråchef ..
3
3
+ 1
»
30
Byråchef ..........................
—
1
»
28
Byrådirektör ......................
2
l1
- 1
»
27
Förste byråsekreterare och ombudsman
1
1
+ 1
»
24
Kamrerare ........................
3
41
»
22
Revisor............................
3
6
+ 3
»
22
Byråsekreterare ....................
1
1
22
Kassör ............................
1
1
18
Förste kammarskrivare..............
—
3
+ 3
17
Kammarskrivare....................
3
—
— 3
»
16
Kammarskrivare....................
5
2
— 3
»
14
Registrator ........................
1
1
+ 4
»
14
Förste kontorsskrivare..............
1
5
»
12
Övervaktmästare....................
—
i
+ 1
»
11
Kontorsskrivare ....................
6
8
+ 2
»
9
Expeditionsförman..................
—
1
+ 1
9
Förste riksgäldsvaktmästare..........
1
2
+ 1
»
7
Riksgäldsvaktmästare ..............
10
7
— 3
»
7
Kameralbiträde ....................
15
20
4* 5
4
Kontorsbiträde ....................
30
30
87
99
+ 12
1 Så länge nuvarande föreståndaren för statsskuldboksbyråns valvsavdelning kvarstår i
innehavande befattning utbytes en tjänst som kamrerare i lgr RA 24 mot en byrådirektörstjänst
i RA 28.
De ovan föreslagna förändringarna i personalorganisationen avse en ökning
av den ordinarie personalen med 12 till 99, varigenom sagda personal
skulle komma att utgöra omkring hälften av hela den nuvarande personalstyrkan.
Proportionen mellan befordrad personal (lgr 7—14) och hela biträdespersonalen
blir 28 procent. Motsvarande siffra för biträdespersonalen vid riksbankens
huvudkontor blir enligt den nya övergångsplanen 31 procent. Hela
biträdespersonalen utom reservpersonal och tillfälliga biträden utgör för närvarande
i riksgäldskontoret 121 och i riksbanken 98 tjänstemän.
Det framlagda förslaget skulle medföra en kostnadsökning av omkring
23 000 kronor för år, beroende på det relativt stora antalet nya tjänster i
biträdesgraderna.
Med åberopande av vad ovan anförts ha fullmäktige hemställt, att bankoutskottet
ville föreslå riksdagen
l:o) besluta, att den vid avlöningsreglementet för riksdagens verk fogade
tjänsteförteckningen skall i fråga om riksgäldskontoret, med tillämpning
fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla följande ändrade lydelse:
8
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
Tjänsteförteckning.
Riksgäldskontoret.
Befattningar Lönegrad
Kontorsbiträde ............................................. RA 4
Riksgäldsvaktmästare ....................................... » 7
Kameralbiträde ............................................. » 7
Förste riksgäldsvaktmästare.................................. » 9
Expeditionsförman .......................................... » 9
Kontorsskrivare ............................................ » n
Övervaktmästare ........................................... » 12
Förste kontorsskrivare ...................................... » 14
Registrator ................................................ » 14
Kammarskrivare ............................................ » 16
Förste kammarskrivare ...................................... » 18
Kassör .................................................... » 22
Byråsekreterare ............................................ » 22
Revisor .................................................... » 22
Kamrerare ................................................. » 24
Förste byråsekreterare och ombudsman........................ > 27
Byrådirektör ............................................... » 28
Byråchef................................................... » 30
Riksgäldskommissarie och byråchef .......................... » 30
Riksgäldssekreterare och byråchef ............................ » 30
Riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret................ RO 8;
2:o) besluta, att personalförteckningen för riksgäldskontoret skall, med
tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla följande ändrade lydelse:
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret ............ RC 8
1 riksgäldssekreterare och byråchef.......................... RA 30
3 riksgäldskommissarier och byråchefer...................... > 30
1 byråchef ................................................ » 30
1 byrådirektör ............................................ » 281
1 förste byråsekreterare och ombudsman..................... » 27
4 kamrerare .............................................. » 241
6 revisorer ................................................ » 22
1 byråsekreterare .......................................... » 22
1 Så länge nuvarande föreståndaren för statsskuldboksbyråns valvsavdelning kvarstår i
innehavande befattning utbytes en tjänst som kamrerare i Igr RA 24 mot en bvrådirekförstjänst
i lgr RA 28.
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
9
Befattning
1 kassör ..................
3 förste kammarskrivare . ..
2 kammarskrivare .........
1 registrator ..............
5 förste kontorsskrivare ....
1 övervaktmästare .........
8 kontorsskrivare ..........
1 expeditionsförman .......
2 förste riksgäldsvaktmästare
7 riksgäldsvaktmästare .....
20 kameralbiträden .........
30 kontorsbiträden..........
3 ro) godkänna vad fullmäktige under allmänna synpunkter här ovan föreslagit
i fråga om meddelande av förordnanden, borttagande av kassörens felräkningspenningar
och placering av de ordinarie tjänsterna.
Vid ärendets behandling inom fullmäktige den 6 mars 1947 anmälde fullmäktigen
Magnusson, att han med hänsyn till inom statsförvaltningen tilllämpade
lönesatser icke kunnat biträda fullmäktiges beslut angående höjning
av en byrådirektörstjänst i RA 28 till RA 30 och ej heller beslutet om
höjning av löneställningen för vissa vaktmästartjänster.
Fullmäktigen Eriksson anförde till protokollet, att han ansett att den föreslagna
expeditionsförmanstjänsten å riksdagens ekonomibyrå i jämförelse
med vaktmästartjänsterna i riksgäldskontoret erhållit en för låg placering.
Med hänsyn emellertid till den pågående utredningen rörande vaktmästarnas
i riksdagshuset löneställning m. m. hade han icke ansett sig nu böra föreslå
någon höjning av ifrågavarande befattning.
I detta anförande instämde herr Strand.
Slutligen antecknades till fullmäktiges protokoll, att vice ordföranden,
herr Lindqvist, icke deltagit i fullmäktiges förevarande beslut med hänsyn
till att han komme att taga befattning med den föreliggande frågan i egenskap
av ordförande i lönenämnden för riksdagens verk.
Över fullmäktiges förslag har lönenämnden för riksdagens verk på anmodan
av utskottet den 6 maj 1947 avgivit utlåtande och därvid anfört:
I skrivelse den 11 mars 1947 till lönenämnden för riksdagens verk har
riksdagens bankoutskott anhållit, att lönenämnden ville avgiva och till utskottet
inkomma med utlåtande över ett av fullmäktige i riksgäldskontoret
framlagt förslag till ändringar i riksgäldskontorets personalorganisation. Vidare
har riksgäldskontorets tjänstemannaförening i en den 3 april 1947
daterad skrivelse till lönenämnden framfört vissa synpunkter i anledning av
det förenämnda förslaget, varjämte kameralbiträdet Wiran Thoman till lönenämnden
överlämnat en till bankoutskottet ställd, den 12 mars 1947 daterad
Lönegrad
RA 22
» 18
» 16
» 14
» 14
» 12
» 11
» 9
» 9
» 7
» 7
» 4;
10
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
skrivelse angående inplacering i lönegrad av viss befattning inom ekonomibyrån.
Härutöver har riksgäldsvaktmästaren Axel Ivar Larsson hos lönenämndens
ordförande gjort viss framställning om inplacering av en vaktmästarbefattning
i lönegrad RA 10, därvid Larsson såsom skäl för sin framställning
åberopat, att han under förste riksgäldsvaktmästarens (enligt förslaget
övervaktmästare i lönegrad RA 12) ledigheter tjänstgjorde såsom vikarie
för denne.
I anledning härav får lönenämnden anföra följande.
Lönenämnden vill härvid till eu början framhålla, att det enligt den för
lönenämnden gällande instruktionen bland annat åligger lönenämnden att
i sin verksamhet eftersträva likformighet i riksdagens verks löneförhållanden.
Lönenämnden, som med denna utgångspunkt verkställt sin granskning
av det föreliggande förslaget och de i anslutning härtill framförda önskemålen
från tjänstemannaföreningen in. fl., har ock funnit anledning att göra
vissa uttalanden av mera principiell natur, vartill lönenämnden nedan återkommer.
Ehuru lönenämnden icke ansett sig böra eller i detta sammanhang
kunna göra en detaljerad jämförelse mellan och översyn av befattningarnas
lönegradsställning i riksgäldskontoret och riksbanken — en jämförelse som
närmast skulle få karaktär av en tjänsteförteckningsrevision — är lönenämnden
likväl av den uppfattningen, att lönegradsplaceringen för de föreslagna
nya befattningarna i riksgäldskontoret i stort sett icke skiljer sig från den
lönegradsplacering, som för jämförbara befattningar tillämpats inom riksbanken.
Vad därefter angår de principuttalanden i detta sammanhang, som lönenämnden
ovan antytt, vill lönenämnden erinra, att fullmäktige förordat en
inskränkning i det nuvarande systemet för vikariatsförordnanden till att avse
tjänster i högre lönegrad än 7 :e. Enligt vad lönenämnden inhämtat ha mera
vittgående inskränkningar genomförts inom riksbanken. Inom detta verk
meddelas sålunda vikariatsförordnanden endast i 18 :e lönegraden och högre
lönegrader. Med hänsyn till det merarbete, som förordnandesystemet medför,
och då arbetsuppgifterna särskilt i varandra näraliggande lägre befattningar
ofta torde vara tämligen likartade, synes det lönenämnden, att skäl
tala för en revidering av de nu gällande reglerna för meddelandet av vikariatsförordnanden
även inom riksgäldskontoret. Lönenämnden har emellertid
icke ansett sig böra framlägga ett preciserat förslag härutinnan utan
har allenast velat fästa uppmärksamheten på den bristande överensstämmelse
beträffande den omfattning av vikariatsförordnanden inom riksbanken
och riksgäldskontoret, som också ett genomförande av riksgäldsfullmäktiges
föreliggande förslag skulle medföra.
Frågan om tillsättningsformen för de ledande befattningarna inom riksgäldskontoret
har varit föremål för delade meningar under förarbetena för
framläggandet av ifrågavarande förslag. Vid den organisationsundersökning,
som genom särskilda utredningsmän företagits inom riksgäldskontoret, har
förslag framlagts om byråchefsbefattningarnas överförande till RC-planen,
d. v. s. tillsättning genom förordnande på viss tid. Fullmäktige ha emellertid
ej funnit anledning föreslå någon ändring av den nu tillämpade tillsättningsformen.
Lönenämnden vill för sin del framhålla, att nämnden i sina
utlåtanden över riksbankens omorganisation, inom vilket verk fråga varit
om tillämpning i betydande utsträckning av systemet med förordnandetjänster,
berört nu föreliggande spörsmål. Lönenämnden uttalade sålunda,
att, ehuru det vore förenat med betydande fördelar att anställningsformerna
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
11
vore ordnade på sådant sätt att personal och organisation lätt kunde anpassas
till uppkommande ändringar i verksamheten, förordnandetjänster
likväl endast borde ifrågakomma beträffande de verkligt ledande befattningarna
och vid sådana befattningar, till vilka befordran på grund av
befattningarnas art borde kunna äga rum i särskild ordning. Med beaktande
härav och det förhållandet, alt förordnandetjänster i avsevärd
omfattning inrättats inom riksbanken, finner lönenämnden principiella
skäl tala för byråchefstjänsternas inom riksgäldskontoret överförande till
förordnandetjänster. Då riksgäldsfullmäktige emellertid icke ansett sig böra
föreslå någon ändring i det nuvarande systemet, bär lönenämnden endast
velat erinra om sin principiella inställning till frågan.
De av fullmäktige framlagda förslagen till inrättande av ytterligare ordinarie
befattningar och lönegradsplaceringen för dessa anser sig lönenämnden
böra biträda, då desamma enligt lönenämndens mening äro lämpligt
avvägda. Lönenämnden har sålunda icke funnit anledning föreslå några
ändringar på grund av de förslag, som enligt vad ovan angivits hos lönenämnden
härom framställts. Sistnämnda förslag ha ock enligt vad lönenämnden
inhämtat varit föremål för överväganden inom riksgäldsfullmäktige,
innan fullmäktiges förslag framlades. Det må ock nämnas, att tjänstemannaföreningens
önskemål i andra hänseenden blivit i icke obetydlig utsträckning
av fullmäktige tillgodosedda såsom ock närmare framgår av fullmäktiges
föreliggande framställning. Beträffande Wiran Thomans förenämnda
skrivelse vill lönenämnden erinra, att varken ovanberörda utredningsmän
eller riksgäldsfullmäktige funnit den av Thoman begärda löneställningen
motiverad. Lönenämnden har ej heller funnit skäl föreligga för
en förhöjning av Thomans löneställning utöver vad fullmäktige föreslagit.
Av fullmäktige i övrigt framlagda förslag ha icke givit lönenämnden anledning
till särskilt uttalande.
Vid lönenämndens utlåtande hade fogats särskilt yttrande av ledamoten
Falk, vari uttalats önskvärdheten av att en översyn av tjänsteförteckningarna
för riksbanken och riksgäldskontoret företoges i ett sammanhang.
Till utskottet hava i anledning av lönenämndens utlåtande inkommit skrivelser
dels från riksgäldskontorets tjänstemannaförening och dels från kameralbiträdet
i riksgäldskontoret Wiran Thoman.
I samband med ärendets behandling inom utskottet har inom utskottets
kansli upprättats en den 13 maj 1947 dagtecknad promemoria med förslag
angående införande av en enhetlig stat för den personal, som handhar riksdagens
ekonomiska angelägenheter, m. in. I promemorian anföres följande.
För närvarande är den personal, som under riksgäldsfullmäktige handhar
riksdagens ekonomiska och administrativa angelägenheter samt vården av
riksdagshuset, riksdagstrycket och riksdagens förråd in. in., lördelad på dels
en hyrå i riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, dels ock det s. k. riksdagens
hus. Under riksdagstiden tillkommer viss hos riksdagen tillfälligt
anställd personal å tryckeriexpeditionen, som är ett organ för riksdagens
kanslideputerade. Inom riksdagens ekonomibyrå tjänstgöra en byrådirektör,
en revisor (i princip endast under riksdagstiden), en kammarskrivare (tidvis
under riksdagstiden), ett kameralbiträde, ett kontorsbiträde och tva riks
-
12
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
gälds vaktmästare. Till riksdagens hus hänföras en materialförvaltare och
övervaktmästare, en övermaskinist, en biträdande maskinist och reparatör,
två reparatörer, tre eldare och två portvakter ävensom städerskepersonal.
Förenämnda hos riksdagen tillfälligt anställda personal utgöres av fyra å
tryckeriexpeditionen tjänstgörande vaktmästare, fyra portvakter och två
kanslibiträden. Hela denna personal är underställd chefen för ekonomibyrån
i hans dubbla egenskap av chef för ekonomibyrån och under riksdagstiden
chef för tryckeriexpeditionen. Erinras må dock om det förmanskap,
materialförvaltaren och övervaktmästaren utövar över riksdagens vaktmästare.
Såsom av det föregående framgår, är ovannämnda personal fördelad på
tre skilda grupper. Avlöningen till personalen bestrides av tre olika anslag
och utgår delvis efter olika grunder. Ur såväl organisatorisk som redovisningssynpunkt
skulle det vara ändamålsenligt, om den nuvarande ekonomibyrån
och riksdagens hus sammanfördes till en enhet, förslagsvis med benämningen
riksdagens ekonomikontor. Under förutsättning att den nu pågående
utredningen om beredande av fastare anställning åt riksdagsvaktmästare
och jämställd personal hos riksdagen leder till åsyftat resultat, bör
till ekonomikontoret dessutom hänföras icke blott den tredje personalgruppen,
nämligen riksdagsvaktmästarna å tryckeriexpeditionen, portvakterna
och ovannämnda kanslibiträden, utan även samtliga övriga riksdagsvaktmästare,
som erhålla årsanställning hos riksdagen. I sistnämnda fall skulle fördelarna
med en enhetlig personalstat och enhetliga avlöningsbestämmelser
bli särskilt framträdande.
Ekonomikontoret skulle i likhet med nuvarande ekonomibyrå och riksdagens
hus vara underställt riksgäldsfullmäktige och riksgäldsdirektören.
Avlönings- och omkostnadsanslag till riksdagens ekonomikontor skulle i
riksstaten uppföras under särskild rubrik, skild från riksgäldskontoret.
Samtliga tjänster skulle uppföras på särskild personalförteckning. Som chef
för ekonomikontoret skulle placeras nuvarande chefen för ekonomibyrån
med av fullmäktige föreslagen löneställning i RA 30 och med benämningen
byråchef.
Den föreslagna anordningen skulle icke innebära någon ökning av kostnaderna,
men dessa skulle bli budgetmässigt riktigare fördelade på riksdagen
(inkl. riksdagens hus) och riksgäldskontoret än för närvarande. Ett
överförande av de nu å tryckeriexpeditionen tjänstgörande riksdagsvaktmästarna
till ekonomikontoret skulle även innebära den fördelen, att ekonomibyråns
och tryckeriexpeditionens vaktpersonal organisatoriskt bleve
sammanförd under en och samma myndighet, riksgäldsfullmäktige. I samband
härmed böra gränserna mellan fullmäktiges och kanslideputerades befattning
med riksdagstrycket regleras.
Liksom för närvarande är fallet beträffande ekonomibyrån och riksdagens
hus, synes det vara lämpligt, att för ekonomikontorets del förande av matrikel
och personalkort samt uppgörande av avlöningslistor ombesörjas av
riksgäldskontoret, som jämväl bör fungera som kassaförvaltning och redovisningsmyndighet
för ekonomikontoret.
Förslag till förordnanden skulle upprättas i samråd med riksgäldskontorets
kanslibyrå, då behovet av vikarier å ekonomikontoret lämpligen bör tillgodoses
av riksgäldskontoret.
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
13
över promemorian hava fullmäktige i riksgäldskontoret på anmodan av
utskottet den 22 maj 1947 avgivit yttrande och därvid anfört:
Fullmäktige kunna för sin del instämma i uttalandet i promemorian att
det ur såväl organisatorisk som redovisningssynpunkt skulle vara ändamålsenligt,
om den nuvarande riksdagens ekonomibyrå och riksdagens hus sammanfördes
till en enhet. Fullmäktige vilja salunda tillstyrka den föreslagna
anordningens genomförande. Det synes emellertid fullmäktige lämpligt att
bibehålla benämningen riksdagens ekonomibyrå, särskilt om chefen på sätt
fullmäktige föreslagit placeras i lönegrad RA 30 med titeln byråchef.
Såsom i promemorian framhålles, skulle den nya ekonomibyrån komma
att vara underställd fullmäktige i riksgäldskontoret liksom den nuvarande
byrån och riksdagens hus.
Fullmäktige instämma i uttalandet i promemorian att vid genomförandet
av ifrågavarande anordning gränserna mellan fullmäktiges och kanslideputerades
befattning med riksdagstrycket böra närmare regleras.
Fullmäktige hava ej något att erinra mot att förandet av matrikel och personalkort
samt uppgörande av avlöningslistor för den nya ekonomibyran
ombesörjes av riksgäldskontoret.
I övrigt har innehållet i promemorian ej givit fullmäktige anledning till
någon erinran eller annat uttalande.
Riksgäldskontorets nuvarande organisation har, såsom fullmäktige erinrat,
i stort sett varit oförändrad alltsedan den 1 juli 1935. Den under världskriget
starkt ökade statliga upplåningen har emellertid medfört, att personalen
måst avsevärt utökas — den utgör f. n. 186 personer mot 108 vid krigets
början —- varjämte vissa organisatoriska utbyggnader måst genomföras.
Personalbehovet har, frånsett inrättande av ett mindre antal nya ordinarie
kammarskrivar-, biträdes- och vaktmästarbefattningar, tillgodosetts
genom anställande av extra ordinarie, extra och tillfälliga tjänstemän. I
väsentlig mån har personalbehovet kunnat hållas nere genom fortgående
rationaliseringsåtgärder och därigenom, att riksgäldskontoret för oiika arbetsuppgifter
inom den statliga lånetjänsten kunnat anlita biträde av postverket,
affärsbankerna och sparbankerna. En stor del av arbetsökningen har
fallit på statsskuldboksbyrån med påföljd att denna byrå måst uppdelas på
två avdelningar, inskrivnings- och valvsavdelningarna, förstnämnda avdelning
dessutom på några underavdelningar. Till följd av ökningen av arbetsuppgifter
och tillkomsten av nya låneformer ha även övriga byråer måst
organisatoriskt förstärkas. Erforderliga nya befattningar såsom arbetsledare
ha i samtliga fall uppehållits av förordnad eller extra ordinarie personal.
Sedan genom inlösen av första försvarslånet hösten 1945 en viss arbetsoch
personalminskning ernåtts särskilt inom statsskuldboksbyrån, ha fullmäktige
nu funnit tiden vara inne för en allmän översyn av verket i syfte
att utröna möjligheterna för en ytterligare rationalisering av arbetsmetoderna
och i görligaste mån avveckla de nuvarande provisoriska anordningarna
inom personalorganisationen. Den härför erforderliga utredningen har
Utskottet.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
skett i nära samverkan med statens organisationsnämnd och med beaktande
i tillämpliga delar av erfarenheterna från riksbankens för några år sedan
genomförda omorganisation. I korthet innebär det föreliggande förslaget,
att den provisoriska utbyggnaden till väsentlig del infogas i verkets organisation,
i samband varmed flertalet av de under de senaste åren tillkomna
arbetsledande befattningarna skulle uppföras på ordinarie stat. Antalet nya
ordinarie tjänster skulle enligt förslaget ökas med 12, av vilka 11 tillhöra
biträdesgraderna. Sistnämnda utökning avser samtidigt att tillgodose personalens
önskemål om en mera gynnsam proportion mellan ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän. Antalet befattningar inom högre lönegrader (16
■—30) skulle utökas med en tjänst (kamrerare å inskrivningsavdelningen);
inom denna grupp föreslås dessutom uppflyttning av en byrådirektör till
byråchef och tre kammarskrivare i 17 lönegraden till förste kammarskrivare
i 18 lönegraden, inrättande av tre revisorstjänster i 22 lönegraden och
indragning av tre kammarskrivartjänster i 16 lönegraden. I samband med
avveckling av nu utgående arvoden för postbefordran föreslås, att förste
riksgäldsvaktmästarbefattningen skulle uppflyttas från 9 till 12 lönegraden
med den ändrade benämningen övervaktmästare samt att två riksgäldsvaktmästare
i 7 lönegraden skulle uppflyttas till 9 lönegraden och benämnas
förste riksgäldsvaktmäslare. Till sistnämnda lönegrad skulle dessutom uppflyttas
en å riksdagens ekonomibyrå tjänstgörande vaktmästare, vilken därvid
skulle erhålla benämningen expeditionsförman. Slutligen innebär förslaget,
att felräkningspenningarna till kassören skulle — frånsett nuvarande
innehavaren — slopas. Förslaget beräknas medföra en kostnadsökning av
23 000 kronor för år.
Fullmäktiges ifrågavarande förslag har icke föranlett någon erinran från
lönenämndens sida. Även utskottet finner sig kunna tillstyrka, att de förändringar
i riksgäldskontorets personalorganisation, för vilka ovan redogjorts,
genomföras fr. o. m. den 1 juli 1947. I den utsträckning fullmäktige
ifrågasatt böra nuvarande tjänstinnehavare utan ansökan konstitueras
å de nya tjänsterna.
Vad fullmäktige anfört i fråga om placeringen av befattningarna å de
olika byråerna inom riksgäldskontoret (se s. 2) har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, har i en inom utskottet
upprättad promemoria framförts det förslaget, att riksdagens ekonomibyrå
skulle utbrytas ur riksgäldskontoret och sammanslås med »riksdagens
hus» —- under vilken benämning redovisas den för skötseln av riksdagsbyggnaden
anställda personalen — till ett enhetligt organ, benämnt riksdagens
ekonomikontor och i likhet med ekonomibyrån och riksdagens hus
underställt riksgäldsfullmäktige. Under förutsättning att den nu pågående
utredningen av frågan om beredande av helårsanställning åt riksdagens
vaktmästare leder till åsyftat resultat, skulle jämväl denna personal hänföras
till ekonomikontoret. En dylik omläggning skulle innebära fördelar ur
Bankoutskottets utlåtande nr 3S.
15
organisatoriska och budgettekniska synpunkter. Förslaget har biträtts av fullmäktige,
dock med den avvikelsen att den nya organisationen borde benämnas
riksdagens ekonomibyrå. Jämväl utskottet finner sig böra tillstyrka,
att organisationsförändringen i fråga kommer till stånd fr. o. m. den 1 juli
1947 samt att det nya organet erhåller den av fullmäktige föreslagna benämningen.
I anslutning härtill har utskottet vidtagit erforderliga jämkningar
i fullmäktiges förslag till tjänste- och personalförteckningar för riksgäldskontoret.
Dessa jämkningar innebära, att från riksgäldskontoret till
ekonomibyrån överföras följande ordinarie befattningar, nämligen en byråchef
i 30 lönegraden, en kontorsskrivare i 11 lönegraden och en expeditionsförman
i 9 lönegraden. Å tjänste- och personalförteckningarna för byrån
skulle i övrigt upptagas de f. n. under riksdagens hus redovisade ordinarie
befattningarna. I enlighet härmed framlägger utskottet i det följande förslag
till sådana förteckningar för ekonomibyrån. På byrån skulle i övrigt
liksom f. n. är fallet beträffande den nuvarande ekonomibyrån och riksdagens
hus tjänstgöra erforderligt antal icke-ordinarie tjänstemän, förutom
den personalförstärkning, som är behövlig under riksdagstiden. Därest riksdagsvaktmästarna
m. fl. komma att erhålla helårsanställning såsom extra
ordinarie tjänstemän, skulle även denna personalgrupp såsom ovan antytts
hänföras till riksdagens ekonomibyrå.
Den ifrågasatta organisationsförändringen föranleder vissa ändringar i
reglementet för riksgäldskontoret, beträffande vilka utskottet senare framlägger
förslag.
Såsom i promemorian, med instämmande av fullmäktige, framhållits böra
efter inrättandet av den nya ekonomibyrån gränserna mellan fullmäktiges
och kanslideputerades befattning med riksdagstrycket närmare regleras. Det
torde böra ankomma på fullmäktige att i samråd med kanslideputerade
ordna denna angelägenhet.
Enligt fullmäktiges förslag skulle nuvarande system för vikariatsförordnanden
i riksgäldskontoret inskränkas till att avse tjänster i högre lönegrad
än den 7 (kameralbiträde). Lönenämnden har emellertid framhållit att, även
med den av fullmäktige sålunda förordade inskränkningen, dylika förordnanden
syntes komma att i riksgäldskontoret meddelas i större utsträckning
än vad fallet är inom riksbanken. De tjänster i riksgäldskontoret, varom här
är fråga, äro placerade i 16, 14 och 11 lönegraderna. Enligt vad utskottet
inhämtat, åvilar en av befattningarna i 16 lönegraden (kassakontrollanten)
och flertalet befattningar i 14 lönegraden värdeförvaltning eller expedilionstjänst,
varför vikarier i regel måste förordnas vid förfall för de ordinarie
innehavarna. Även å arbetsledande befattningar i 11 lönegraden torde i regel
behov av vikarier förekomma. I övrigt synes beträffande tjänster, tillhörande
nämnda lönegrader, böra tillämpas samma praxis som inom riksbanken,
nämligen att icke meddela några vikariatsförordnanden.
Fullmäktige ha icke närmare ingått på ett inom utredningen framkommet
förslag om överförande av byråchefsbefattningarna i riksgäldskontoret (riks
-
16
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
dagens ekonomibyrå) från RA- till RC-planen, innebärande att befattningarna
i stället för att tillsättas medelst konstitutorial skulle tillsättas genom
förordnande på viss tid. Lönenämnden har funnit principiella skäl tala för
en dylik anordning. I avsaknad av närmare utredning anser sig utskottet
icke böra taga ställning i frågan. Därest fullmäktige efter ytterligare övervägande
skulle finna ändamålsenligt, att förordnandeformen, vilken i riksgäldskontoret
f. n. endast tillämpas beträffande riksgäldsdirektören, kommer
till användning inom byråchefsgraden, torde förslag i ämnet lämpligen
böra framläggas för nästa års bankoutskott.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må
1) besluta, att fr. o. m. den 1 juli 1947 skall i enlighet
med vad utskottet ovan förordat inrättas ett särskilt organ
för handläggning av riksdagens ekonomiska angelägenheter,
benämnt riksdagens ekonomibyrå och underställt fullmäktige
i riksgäldskontoret;
2) besluta, att den vid avlöningsreglementet för riksdagens
verk fogade tjånsteförteckningen skall i fråga om riksgäldskontoret,
med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla
följande ändrade lydelse:
Riksgäldskontoret.
Befattningar Lönegrad
Kontorsbiträde ................................ RA 4
Kameralbiträde ................................ » 7
Riksgäldsvaktmästare ....................... » 7
Förste riksgäldsvaktmästare..................... » 9
Kontorsskrivare................................ » 11
Övervaktmästare............................... » 12
Förste kontorsskrivare.......................... » 14
Registrator.................................... » 14
Kammarskrivare............................... » 16
Förste kammarskrivare......................... » 18
Byråsekreterare................................ » 22
Kassör........................................ » 22
Revisor....................................... » 22
Kamrerare .................................... » 24
Förste byråsekreterare och ombudsman .......... » 27
Byrådirektör .................................. » 28
Riksgäldskommissarie och byråchef.............. » 30
Riksgäldssekreterare och byråchef................ » 30
Riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret . . RC 8;
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
17
3) besluta, alt personalförteckningen för riksgäldskontoret
skall, med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla föl
-
jande ändrade lydelse:
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret . . RC 8
3 riksgäldskommissarier och byråchefer .......... RA 30
1 riksgäldssekreterare och byråchef.............. » 30
1 byrådirektör................................. » 28
1 förste byråsekreterare och ombudsman.......... » 27
4 kamrerare................................... » 241
1 byråsekreterare.............................. » 22
1 kassör ...................................... » 22
6 revisorer.................................... » 22
3 förste kammarskrivare ....................... » 18
2 kammarskrivare ............................. » 16
5 förste kontorsskrivare ........................ » 14
1 registrator .................................. » 14
1 övervaktmästare .............................. » 12
7 kontorsskrivare .............................. » 11
2 förste riksgäldsvaktmästare................... » 9
20 kameralbiträden ............................ » 7
7 riksgäldsvaktmästare ........................ » 7
30 kontorsbiträden ............................ » 4;
1 Så länge nuvarande föreståndaren för statsskuldboksbyråns valvsavdelning
kvarstår i innehavande befattning, utbytes en tjänst soin
kamrerare i Igr RA 24 mot en byrådirektörstjänst i lgr RA 28.
4) besluta, att den vid avlöningsreglementet för riksdagens
verk fogade tjänsteförteckningen skall i fråga om riksdagens
hus, med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1947, erhålla
följande ändrade lydelse:
Riksdagens ekonomibyrå.
Befattningar Lönegrad
Portvakt ..................................... RA 6
Eldare ....................................... » 7
Reparatör .................................... » 7
Expeditionsförman ............................ » 9
Biträdande maskinist .......................... » 11
Kontorsskrivare ............................... » n
övermaskinist................................. » 15
Materialförvaltare och övervaktmästare .......... » 16
Byråchef ..................................... » 30;
Bihang till riksdagens protokoll I9A7. 8 sund. Nr 38. 2
18
Bankoutskottets utlåtande nr 38..
5) besluta, att personalförteckningen för riksdagens ekonomibyrå
skall, med tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1947,
erhålla följande ändrade lydelse:
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 byråchef ........... Ra 30
1 materialförvaltare och övervaktmästare ........ » 16
1 övermaskinist ............................... 5 15
1 biträdande maskinist......................... 5 11
1 kontorsskrivare.............................. 5 11
1 expeditionsförman ........................... » 9
2 eldare ...................................... » 7
2 reparatörer .................... .. ........... » 7
1 portvakt .................................... » 6;
6) godkänna vad utskottet ovan föreslagit i fråga om meddelande
av vikariatsförordnanden, borttagande av kassörens
felräkningspenningar och placering av de ordinarie tjänsterna.
Stockholm den 5 juni 1947.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande
från första kammaren: herrar Åkerberg, Andersson i Rossvik, Sundvik,
Friggeråker, Edin, Fahlander, Andersson i Tidaholm och Annér;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,
Sundberg, Nilsson i Landskrona, Persson i Norrby, Stjärne och
Fagerholm.
av herr Fagerholm.
Reservation
Iduiis tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1917
716793
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.