Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning till arbetaren K. E. F. Eriksson för sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring.

1947-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1947:39, Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning till arbetaren K. E. F. Eriksson för sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

1

Nr 39.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning till arbetaren

K. E. F. Eriksson för sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring.

I en till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisad, inom andra

kammaren under nr 242 väckt motion hemställer herr Lundberg, »att riksdagen

måtte förklara arbetaren Kurt Erik Folke Eriksson, Lillvreta, Storvreta,

berättigad att komma i åtnjutande av ersättning från riksförsäkringsanstalten

för under militärtjänstgöring ådragen sjukdom med belopp, som

skall utgå enligt vanliga grunder».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Eriksson är född den 10 april 1913;

att han var inkallad til! militärtjänstgöring under tiderna 3 juli 1940—

22 mars 1941 samt 1—30 augusti 1941;

att han var sjukskriven under tiderna 17 december 1940—10 januari

1941 samt 6—30 augusti 1941;

samt att han den 6 augusti 1941 befanns lida av lungtuberkulos, varefter

han den 27 i samma månad överfördes till akademiska sjukhusets

centralsanatorium i Uppsala.

Riksförsäkringsanstalten, varest Eriksson anhöll om ersättning på grund

av berörda sjukdom, fann genom beslut den 24 november 1941 ersättning

jämlikt 1927 års militärersättningsförordning icke kunna tillerkännas

honom, enär skälig anledning funnes att antaga, att sjukdomens

framträdande föranletts av annan orsak än militärtjänstgöringen och

att denna icke väsentligen bidragit därtill. Sedan anstalten på förekommen

anledning förehaft ersättningsfrågan till ny behandling, förklarade anstalten

genom beslut den 22 januari 1942, att anstalten ej funne skäl föreligga

till ändring i sitt beslut den 24 november 1941.

Försäkringsrådet, varest Eriksson besvärade sig, fann enligt utslag den

29 maj 1942 ej skäl göra ändring i riksförsäkringsanstaltens beslut.

I ett av överläkaren vid nämnda centralsanatorium E. Hedvall den 28 oktober

1946 avgivet utlåtande framhålles bl. a., att med hänsyn till förekomsten

av läkta rester efter ett vänstersidigt primärkomplex tidpunkten

för ett första nedsmittande med tuberkulos i detta fall uppenbarligen låge

långt tillbaka i tiden. Med hänsyn till under militärtjänstgöringen yppade

sjukdomstecken och till det röntgenologiska fyndet i övrigt vid sjukdomens

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 8 samt. Nr 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

upptäckt kunde man emellertid icke med fog framföra något skäl mot antagandet,

att uppträdandet och den börjande utvecklingen av Erikssons lungsot

kunde ha ägt rum under hans tjänstgöring juli 1940—mars 1941.

Bataljonsläkaren vid Upplands regemente O. Månsson har vidare i ett den

5 september 1941 avgivet intyg såsom sin uppfattning uttalat, att Erikssons

militärtjänstgöring vintern 1941 eller hösten 1940 måste anses såsom bidragande

orsak till sjukdomens uppkomst, på vilken sjukdom manifesta

symtom först i augusti 1941 kunde konstateras.

tskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava riksförsäkringsanstalten

och försäkringsrådet funnit ersättning icke författningsenligt kunna

tillerkännas Eriksson, enär skälig anledning funnes till antagande, att omförmälda

sjukdoms framträdande föranletts av annan orsak än militärtjänstgöringen

och att denna icke väsentligen bidragit därtill. Vederbörande

sanatorielälrare har emellertid uttalat, att man icke med fog kunde framföra

något skäl mot antagandet, att uppträdandet och utvecklingen av

Erikssons sjukdom kunde ha ägt rum under militärtjänstgöringen. Bataljonsläkaren

vid det truppförband, varest Erikssons tjänstgöring fullgjorts,

har för sin del ansett, att militärtjänstgöringen finge anses såsom bidragande

orsak til! sjukdomens uppkomst. Utskottet har icke kunnat undgå

att taga intryck av de sålunda gjorda uttalandena och finner därför billighetsskäl

tala för att Eriksson tillerkännes någon ersättning i anledning av

sjukdomen. Riksdagen har också tidigare i några fall, vilka torde ha varit

i viss män jämförliga med det nu föreliggande, beviljat understöd från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. med belopp, som skolat

tillkomma vederbörande, därest militärersättningsförordningen varit tillämplig,

dock utan rätt för vederbörande att å understödet åtnjuta tilläggsförmåner.

I sådant hänseende må särskilt åberopas 1944 års riksdags beslut om

understöd åt Ernst Bertil Karlsson (bankoutsk. uti. nr 30, p. 3).

I anslutning till vad sålunda förekommit finner sig utskottet således böra

tillstyrka, att Eriksson tillerkännes ersättning med belopp, som skolat tillkomma

honom, därest 1927 års militärersättningsförordning varit tillämplig

å honom. Ersättningen torde böra utgå räknat från och med den 1 januari

1947. Å ersättningen böra emellertid icke utgå några tilläggsförmåner.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 242,

må medgiva, att till Kurt Erik Folke Eriksson må, räknat

från och med den 1 januari 1947, från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. utbetalas den ersättning, som

skulle hava tillkommit honom, därest förordningen den

18 juni 1927 om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, varit å honom tillämplig,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

3

dock utan rätt för Eriksson att å sagda ersättning åtnjuta

några tilläggsförmåner.

Stockholm den 13 maj 1947.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Andersson i Rossvik, Leander*,

Petersson i Karlskrona*, Grym, Ljungdahl* och Johannesson*;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Mattsson*, Fröderberg, von Seth, Nilsson i Landskrona* och Svensson

i Alingsås.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:229 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ersättning till arbetaren K. E. F. Eriksson för sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring. a1 i texten