Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående en plan för utvecklingen och inriktningen av landets produktiva resurser in. in.

1947-03-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1947:2, Utlåtande i anledning av väckt motion angående en plan för utvecklingen och inriktningen av landets produktiva resurser in. in.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

5

Nr 2.

Första kammarens and r a tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående en plan för utvecklingen

och inriktningen av landets produktiva

resurser in. in.

I en inom första kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion nr 171 har herr Linderot m. fl. föreslagit, dels att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att så snart ske kan och helst vid 1947

års riksdag en plan framlägges för utvecklingen och inriktningen av landets

produktiva resurser samt att i fortsättningen regelbundet framläggas

dylika planer, dels ock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om skyndsam utredning om de lämpligaste administrativa formerna

för den ekonomiska planeringen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande fråga var föremål för behandling jämväl vid 1946 års riksdag.

I två likalydande motioner 1:189 och 11:296 föreslogs då, dels att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att så snart kunde

ske och senast vid 1947 års lagtima riksdag en plan framlades för utvecklingen

och inriktningen av landets produktiva resurser, i vilken samhällsekonomiska

plan den direkta statsbudgeten inginge som en reglerande och

balanserande faktor, samt att i fortsättningen regelbundet framlades dylika

planer, dels ock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om förslag angående inrättande av ett permanent statligt planeringsverk eller

planeringsinstitut för uppgörande av de nödvändiga planerna och prognoserna

för samhällsekonomiens utveckling.

Första kammarens andra tillfälliga utskott, dit motion I: 189 hänvisades,

inhämtade yttranden över densamma från konjunkturinstitutet, Sveriges

industriförbund, kooperativa förbundet, landsorganisationen i Sverige,

Sveriges lantbruksförbund och riksförbundet landsbygdens folk. I sitt

över motionen avgivna utlåtande nr 8 anförde utskottet, efter att ha refererat

yttrandena, för egen del följande:

»En planering i stort för utnyttjande av landets produktiva resurser bör

enligt utskottets uppfattning helt visst vara av värde för alla parter. Utskottet

anser emellertid, att planeringsverksamheten, om den skall giva

önskat resultat, bör bedrivas efter väsentligen andra linjer än som i motionen

angivits. Det får nämligen anses helt uteslutet, att i ett samhälle som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Forsla kammarens andra tillfälliga ulskolls utlåtande nr 2.

vårl, vars näringsliv är i så hög grad baserat på export, såsom i motionen

föreslagits göra upp detaljerade flerårsplaner, vilka skulle kunna garantera

en på samma gång fullständig och effektiv samt jämn sysselsättning inom

alla delar av näringslivet. Dylika planer skulle svårligen kunna anpassas

efter de i stor utsträckning oförutsebara konjunkturväxlingarna på

världsmarknaden. Det synes i stället vara angeläget, att planeringsverksamheten

tager sikte på att i största omfattning söka lämpa de åtgärder, som

behöva vidtagas, allt efter det aktuella lägets krav för att på så sätt så effektivt

som möjligt söka motverka ogynnsamma inflytelser utifrån på det

ekonomiska livet.

Utskottet anser det önskvärt, att de årliga prognoser för samhällsekonomien,

som redan nu regelmässigt lämnas, om möjligt erhålla en fastare utformning.

Vidare föreligger enligt utskottets mening ovedersägligen på vissa

områden av näringslivet behov av rationalisering i olika avseenden, därvid

även samhällets medverkan kan visa sig erforderlig. Utskottet kan däremot

icke dela motionärernas uppfattning i fråga om lämpligheten att för

ändamålet inrätta ett planeringsverk av i motionen angivet slag. Det förefaller

utskottet i stället mera ändamålsenligt, om statsmakterna i samverkan

med det enskilda näringslivet fortsätta på de vägar, som redan beträtts,

och i görligaste mån söka bringa samstämmighet mellan enskilda och samhälleliga

åtgärder för vinnande av en jämn och trygg utveckling.

Utskottet vill dessutom erinra om att riksdagen de senaste åren begärt

el i flertal utredningar inom olika områden av samhällslivet, vilka skulle ha

till ändamål att — envar inom sitt område —- få till stånd en planering på

längre sikt. Utskottet syftar härvid på de av riksdagen begärda utredningarna

dels angående åtgärder mot landsbygdens avfolkning (riksdagens skrivelse

1944:437), dels angående befolknings- och näringsförhållanden i Sverige

(riksdagens skrivelse 1945:536), dels ock angående samhällsplanering

och beskattning av jordvärdestegring m. in. (riksdagens skrivelse 1945:

538). 1 allt fall synas resultaten av dessa utredningar böra avvaktas, innan

ytterligare åtgärder vidtagas.

Då utskottet såsom av det anförda framgår icke kan finna, att ett bifall

till motionen skulle medföra ökade förutsättningar för ett effektivt utnyttjande

av landets produktiva resurser eller för ökad behovstillfredsställelse,

får utskottet hemställa, att ifrågavarande motion icke måtte till någon

första kammarens åtgärd föranleda.»

Utskottets hemställan bifölls av första kammaren. Andra kammaren avslog

motionen II: 296.

1 anledning av den till behandling nu förevarande motionen får utskottet

anföra.

Såvitt utskottet kan finna har, sedan riksdagen år 1946 behandlade den

föreliggande frågan, icke inträffat något, som kan motivera ett ändrat

ståndpunktstagande.

Däremot vill utskottet framhålla ett par omständigheter, som giva ytterligare

stöd åt utskottets förra året uttalade uppfattning. Under år 1946

tillsattes den s. k. markutredningen med uppgift att verkställa utredning av

frågan om utformningen av en rationell markpolitik, såvitt angår jordens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

7

användning för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk. Under innevarande

år ha tillkallats särskilda sakkunniga med uppgift att utreda frågan

om näringslivets lokalisering. Dessa utredningar torde komma att behandla

spörsmål, som sammanhänga med frågan om utvecklingen av landets

produktiva resurser. Utskottet kan icke finna annat än alt en mera

vittomfattande utredning i motionens syfte med nödvändighet först och

främst måste komma att undersöka de spörsmål, som nämnda båda utredningar

ha till uppgift att närmare överväga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 mars 1947.

På utskottets vägnar:

OLOF LÖTHNER.

Närvarande: herrar Löthner, Nils Elowsson, Birger Anderson, fru Svenson,* herrar

Rosenberg, Ramberg, Albertsson och Einar Eriksson.*

Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.