Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om en utredning angående jårnvägsnämnder.

1947-04-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1947:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om en utredning angående jårnvägsnämnder.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

Nr 4.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion om en utredning angående jårnvägsnämnder.

I en inom riksdagens första kammare väckt, till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion nr 50 har herr Forslund m. fl. hemställt, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

av frågan om inrättande av järnvägsnämnder inom respektive län.

I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

över motionen ha yttranden inhämtats från järnvägsstyrelsen, kommerskollegium,

länsstyrelserna i Stockholms och Blekinge län, statens organisationsnämnd,

handelskamrarnas nämnd, Smålands och Blekinge handelskammare,

Svenska järnvägsföreningen, Svenska landstingsförbundet och

Landsorganisationen i Sverige.

Järnvägsstyrelsen, som under hand erfarit, att motionen avser ej enbart

sekundärbanor utan även huvudlinjerna, anför i huvudsak följande:

Enligt gällande instruktion skola distriktscheferna följa förhållandena

inom respektive distrikts trafikområde och därvid stå i nära förbindelse

med allmänheten för att lära känna dess behov och önskemål.

Motsvarande skyldigheter åligga trafikinspektörerna, en var inom sin

sektion.

Stationsföreståndarna skola stå i nära kontakt med och skaffa sig god

kännedom om ortens näringsliv. De böra därför förskaffa sig kännedom

om det trafikbehov och de önskemål, som finnas inom stationens trafikområde,

och inom ramen för tjänstens ändamålsenliga och ekonomiska

skötsel själva vidtaga eller hos vederbörande befäl föreslå åtgärder för

dessas tillgodoseende.

Inom varje trafiksektion finnas dessutom särskilda trafikombud som

genom personlig kontakt med trafikanter och trafikantsammanslutningar

skola stå dessa till tjänst med upplysningar och hjälp i transport- och

andra frågor.

Vidare åligger det all personal att var och en på sin ort verka för trafikens

främjande.

Å andra sidan finnas också — som även i motionen anförts -— organ för

tillvaratagande av trafikanternas och orternas intressen i avseende på järnvägstrafikens

ordnande. Sådana organ äro handelskamrarna och bl. a. trafiknämnder,

trafikkommittéer, trafikutskott, vilka sistnämnda organ i regel

utsetts av vederbörande kommunala myndigheter oftast efter direkt begäran

från järnvägsledningens sida.

Det är sålunda enligt styrelsens åsikt sörjt för att god kontakt skall

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4. 7

kunna åstadkommas mellan järnvägen och de berörda bygderna. Särskilt

framträder detta vid behandling av en av de frågor, som motionärerna

omnämnt, nämligen tidtabellsändringar. Innan en tidtabell fastställes —

vilket i regel sker en gång om året — äger nämligen en omfattande kontakt

rum mellan järnvägsledningen och de berörda orterna genom förhandlingar

med de förut angivna lokala organen, genom anordnande av en

mångfald lokala sammanträden med trafikanterna o. dyl. Härvid framföras

i regel önskemål, ej blott i vad avser tidtabellens utformning utan även

berörande andra förhållanden inom trafikens områden. Att ersätta dessa

förhandlingar och sammanträden med remisser till eller annan kontakt

med länsnämnder anser styrelsen icke lämpligt eller ens möjligt, enär det

för en länsnämnd torde bliva omöjligt att i erforderlig grad kunna bedöma

alla de olika lokala förhållandena. Härtill kommer att tiden för tidtabellernas

utarbetande är synnerligen knapp, då arbetet i viss mån är

beroende av internationella förhandlingar, varför ett införande av ytterligare

organ eller instanser icke lämpligen låter sig göra.

Aven om styrelsen sålunda i vissa avseenden måste intaga en negativ

ståndpunkt till möjligheten att genom inrättande av järnvägsnämnder

åstadkomma en ökad kontakt med representanter för trafikområdet, vill

dock styrelsen erkänna, att motionärernas uppslag är värt att upptagas

till närmare utredning. Det synes nämligen kunna vara av intresse och

även till fördel för styrelsen och även för linjemyndighetema att vid

bedömande av viktigare frågor, som icke äro enbart lokalt betonade, kunna

hänvända sig till ett organ, som kan sägas vara representativt för ett visst

område, och av detta erhålla ett uttalande, liksom ock att det å andra sidan

kan vara av stort värde att detta organ genom sin kontakt med järnvägsmyndigheterna

erhåller en fördjupad insikt i föreliggande trafikproblem

och därigenom bättre blir i stånd att bedöma såväl behov av som möjligheter

för en lösning. Huruvida ett dylikt organ skall representera ett helt

län eller om gränsen för dess verksamhet skall bestämmas efter andra

normer, torde kunna ifrågasättas, liksom ock om ledamöterna skola utses

av landsting eller på annat sätt.

Styrelsen har sålunda icke något att erinra mot att en förutsättningslös

utredning kommer till stånd angående inrättande av särskilda järnvägsnämnder.

Kommcrskollegium åberopar ett från Sveriges industriförbund inhämtat

yttrande, i vilket förbundet, som avstyrker bifall till motionen, erinrar om

att de lokala kommunalmyndigheterna, trafikutskott in. fl. redan nu kunna

hänvända sig till distriktsbefälet, järnvägsstyrelsen eller Kungl. Maj:t med

sina önskemål, och att dessa myndigheter i sin tur ha möjlighet att inhämta

yttranden från ovannämnda och andra institutioner, som företräda

ortens eller länets trafikintressen. För egen del framhåller kollegium, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

det måste vara av den största vikt att såväl statens järnvägars ledning som

dess olika lokala organ stå i nära och obyråkratisk kontakt med befolkningen

inom de olika bandelarnas trafikområden. Även med denna allmänna

synpunkt på frågan måste kollegium dock ifrågasätta behövligheten

eller ens lämpligheten av att vid sidan av alla de möjligheter av de mest

skilda slag som allmänheten redan har att framföra sina önskemål beträffande

järnvägstrafiken tillskapa en ny offentlig nämndinstitution sådan

som motionärerna tänkt sig. Jämväl kommerskollegium avstyrker motionen.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför i huvudsak följande:

Att döma av den i motionen förebragta motiveringen åsyfta motionärerna

att få till stånd en utredning angående tillskapande inom varje län

av ett organ med uppgift att till ledningen för statens järnvägar förmedla

kännedom om de behov och önskemål, som från allmänhetens sida göra

sig gällande i fråga om den trafik, som sagda järnvägar utöva, och särskilt

beträffande den del därav, som är av mera lokal betydelse. Givetvis är

i och för sig intet att invända mot detta syfte. Åstadkommandet av en fortlöpande

kontakt mellan statens järnvägar och allmänheten i berörda hänseende

skulle otvivelaktigt bliva till nytta. Emellertid synes frågeställningen,

sådan den föreligger i remitterade motionen, innebära en begränsning,

som knappast torde kunna anses vare sig naturlig eller ändamålsenlig.

Enligt länsstyrelsens uppfattning bör nämligen icke endast statens järnvägars

trafik komma i betraktande i förevarande hänseende, utan även

den trafik, som de enskilda järnvägarna bedriva. Av motionen framgår, att

motionärerna räknat med att det av dem avsedda kontaktorganet skulle

ägna uppmärksamhet ej blott åt själva järnvägstrafiken, utan även åt statens

järnvägars biltrafik. I den mån de enskilda järnvägarna utöva trafik

av sistnämnda slag, borde detsamma följdriktigt gälla även beträffande

denna trafik. Ifrågasättas kan emellertid om det är rationellt att stanna

ens härvid och om icke även såväl den reguljära biltrafiken i övrigt som

ock, i kustlänen, skärgårdstrafiken förtjänar att beaktas i förevarande

sammanhang. Länsstyrelsen är för sin del böjd att anse, att kontaktorgan

med sålunda vidgade uppgifter, trafiknämnder, skulle bli till avsevärt större

gagn än de av motionärerna föreslagna järnvägsnämnderna.

Länsstyrelsen i Blekinge län vitsordar behovet av sakkunniga, väl insalta

i de lokala förhållandena, samt svårigheten för vederbörande järnvägsbefäl

att självständigt förvärva och upprätthålla tillräckligt ingående lokalkännedom

samt tillägger, att det synes lämpligt att samla och organisera sådan

lokal sakkunskap i järnvägsnämnder i analogi med de redan existerande

länsvägnämnderna. I enlighet med motionärernas förslag böra järnvägsnämndens

representanter utses av länets landsting. Särskilt i stora län med

helt olika trafikproblem i olika delar av länet torde det vara av vikt, att

länets olika delar bli representerade i nämnden. Antalet ledamöter i nämn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

9

den bör alltså icke vara så litet, att någon del av länet icke blir representerad

i nämnden. Järnvägsnämnden bör vara rådgivande men även ha rätt

att taga initiativ. Skyldighet för järnvägsmyndigheterna att inhämta yttrande

från nämnden och upptaga till prövning eller vidarebefordra nämndens

framställningar torde böra stadgas. Länsstyrelsen tillstyrker bifall till

motionen.

Statens organisationsnamnet erinrar om de organ inom och utom statens

järnvägar, som redan nu hava till uppgift att förmedla kontakten mellan

järnvägarna och trafikanterna, och framhåller vidare, att om emellertid

det oaktat jämvägsnämnder anses oundgängligen erforderliga, vilken fråga

undandrager sig organisationsnämndens bedömande, de dock icke böra så

inordnas i förvaltningsapparaten, att de komma att utgöra tyngande mellaninstanser

vid trafikfrågornas behandling. Ett inrättande av järnvägsnämnder

får givetvis icke heller inkräkta på redan förefintliga institutioners och

sammanslutningars möjligheter att göra sig hörda i sådana frågor.

Handelskamrarnas nämnd framhåller, att behov synes föreligga av att

åtgärder vidtagas för att en bättre lokal kontakt än hittills skall kunna

ernås mellan trafikanterna och de lokala järnvägsmyndigheterna, och nämnden

har icke något att erinra mot eu förutsättningslös utredning. Nämnden

ifrågasätter emellertid, om ej en sådan utredning lämpligen borde sammankopplas

med en utredning rörande ändrad distriktsindelning vid statens

järnvägar samt distriktschefemas befogenheter att självständigt handlägga

vissa ärenden. Vidare framhåller nämnden, att godslrafikanterna, med

hänsyn till den övervägande betydelse som godstrafiken har för järnvägarnas

ekonomi, böra beredas en häremot svarande representation uti ifrågavarande

samarbetsorgan. Slutligen anser handelskamrarnas nämnd, att det

bör övervägas, om icke lokala trafiknämnder för handläggning av alla

trafikärenden inom en bygd kunna inrättas. Dylika trafiknämnder skulle

sålunda tjäna som trafikanternas rådgivande organ åt myndigheterna icke

enbart i jämvägstrafikfrågor utan även i ärenden rörande biltrafik och i

förekommande fall sjötrafik.

Smålands och Blekinge handelskammare anför bl. a. följande.

1944 års trafikutredning har i skrivelse till Konungen bl. a. hemställt

om utredning dels angående järnvägsstyrelsens organisation, dels angående

ändrad distriktsindelning. Handelskammaren vill ifrågasätta, om det inte

vore lämpligt att den nu begärda utredningen sammankopplas med den av

trafikutredningen begärda. Däremot ställer sig handelskammaren tveksam

till lämpligheten av att inrätta en järnvägsnämnd inom varje län. Det kan

bliva betungande för dislriktschefema att behöva förhandla med många

olika organ. Möjligt är att syftet på ett smidigare sätt vinnes genom inrättande

av distriktsnämnder, sammansatta av representanter för de län,

som distriktet berör. Eftersom förslag har framlagts om inrättande av ett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr A.

Utskottet.

centralt organ, statens trafiknämnd, borde man överväga lämpligheten av

att komplettera detta med lokala trafiknämnder, vilka hade att yttra sig

över icke blott jämvägsfrågor utan trafikfrågorna i allmänhet. Handelskammaren

har intet att erinra mot att en utredning kommer till stånd.

Svenska järnvägsföreningen anför följande.

Vid de enskilda järnvägarna har i företagens eget intresse alltid upprätthållits

god kontakt mellan trafikledning och trafikanter. Ledningen

är väl förtrogen med de lokala förhållandena samt föreliggande trafikbehov

och önskemål. I stor utsträckning äro dessutom ortsrepresentanter ledamöter

i järnvägsbolagens styrelser.

De skäl, som motionärerna anfört för behovet av trafiknämnder vid

statens järnvägar, synas sålunda ej kunna åberopas beträffande de enskilda

järnvägarna. Förhållandena därstädes motivera ej enligt föreningens förmenande

vidtagande av åtgärder i av motionärerna föreslagen riktning.

Svenska landstingsförbundet framhåller svårigheten för lokala intressen

att göra sig gällande i samma mån förvaltningen av landets järnvägar

centraliseras. Något organ för sammanförande och samordnande av de

lokala intressena finnes ej. Fn länsnämnd av den i motionen ifrågasatta

beskaffenheten skulle otvivelaktigt kunna få en viss betydelse härvidlag.

I likhet med motionärerna finner styrelsen, att landstinget, såsom representant

för den samlade opinionen inom länet, skulle vara ägnat att utse

ledamöter i en dylik nämnd. Därvid finge emellertid tillses, att nämnden

bleve relativt allsidigt sammansatt, varvid icke blott olika länsdelar utan

även skilda trafikantgrupper borde vara representerade. Detta förutsätter,

att antalet ledamöter i nämnden ej blir alltför snävt tilltaget.

Landsorganisationen tillstyrker bifall, då förbindelseorgan av den typ och

med de uppgifter motionärerna ifrågasätta tvivelsutan skulle vara av betydelse

för en ändamålsenlig reglering av vissa lokala trafikproblem.

För att trafikanstalterna skola kunna fylla sin uppgift på ett för alla

parter tillfredsställande sätt kräves samarbete mellan trafikorganen och

den trafikerande allmänheten. Sådan kontakt har också, såsom av de i

ärendet avgivna yttrandena framgår, i ej ringa omfattning etablerats mellan

vårt lands järnvägar genom olika funktionärer och allmänheten, varvid

kommunala trafikutskott och dylikt samt sammanslutningar av skilda slag

inom närings- och reselivet fått företräda trafikanternas intressen. Några

särskilda organ för samordnande av dessa olika intressen finnas emellertid

icke. Värdet av dylika organ har vitsordats i flertalet av remissyttrandena.

Även järnvägsstyrelsen, som genom det successiva förstatligandet av rikets

järnvägar kommit att i överväldigande grad representera järnvägarna i vårt

land, har ansett motionärernas förslag värt att närmare utredas. Utskottet

är för sin del också berett att tillstyrka en utredning i motionens syfte.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr A.

11

Enligt motionen skulle de föreslagna jämvägsnämnderna inrättas länsvis.

I likhet med några av remissinstanserna anser emellertid utskottet det

vara ovisst, om länsindelningen lämpligen bör vara normgivande, när det

gäller att bestämma verksamhetsområdena för dylika nämnder. Det kan

sålunda tänkas, att det vid fastställandet av gränserna för dessa områden

vore ändamålsenligt att beakta den inom statens järnvägar gällande distriktsindelningen.

Frågan synes böra ägnas uppmärksamhet vid den föreslagna

utredningen.

Motionärerna ha uttalat sig för lämpligheten av att landstingen skulle

vara valkorporationer för utseende av ledamöter i de föreslagna järnvägsnämndema.

Utskottet får i anslutning härtill framhålla vikten av att nämnderna

erhålla en sådan sammansättning, att de verkligen komma att utgöra

representativa organ för de olika trafikantgrupper, vilkas intressen de skola

bevaka. Att beakta är sålunda bl. a., att huvudparten av järnvägarnas verksamhet

hänför sig till godstransporterna samt att alltså även näringslivet

har stora intressen att bevaka i sammanhanget. Den föreslagna utredningen

torde böra få överväga även detta spörsmål.

I ett par yttranden har framkommit tanken att i stället för de i motionen

föreslagna jämvägsnämnderna inrätta allmänna lokala trafiknämnder med

uppgift att handlägga trafikfrågor, som beröra icke blott statens järnvägar

utan även enskilda järnvägar samt bil- och sjötrafik. Härigenom skulle

tvivelsutan skapas förutsättningar för ett mera allsidigt bedömande av trafikproblemen.

Det vill därför synas utskottet, som om dylika vidgade trafiknämnder

skulle kunna bliva till större gagn än de i motionen föreslagna

jämvägsnämnderna. Då emellertid motionen icke tagit sikte härpå, anser

sig utskottet förhindrat framlägga något förslag i sådant hänseende.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att första kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning avfrågan

om inrättande av järnvägsnämnder.

Stockholm den 11 april 1947.

På utskottets vägnar:

OLOF LÖTHNER.

Närvarande: Herrar Löthner, Nils Elowsson, Birger Andersson, fru Svenson

samt herrar Rosenberg*, Ramberg*, Albertsson ocli Einar Eriksson*.

* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.