Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

1947-01-31 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1947:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

(l:a avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till

riksdagen den 3 januari 1947 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter å

tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser

framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för den 3 januari 1947 (bilaga 6 s. 31—48 och bilaga 12

s. 79—81).

Driftbudgeten.

Nionde huvudtiteln.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.

l:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Täckande av vissa

utgifter vid Alnarps mejeri. I skrivelse den 16 augusti 1946 har styrelsen

för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt om medgivande

att av för Alnarps mejeri tillgängliga rörelsemedel utbetala i runt

tal 39 000 kronor såsom gottgörelse till vissa av mejeriets mjölkleverantörer,

som under åren 1940—1944 erhållit lägre mjölkpris än andra leverantörer

till mejeriet.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, har — efter redogörelse

för utredningen i ärendet — anfört följande.

»Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha under senare år uppstått

vissa svårigheter för Alnarps mejeri att anskaffa de kvantiteter mjölk,

som erfordras för övningar och demonstrationer vid mejeriskolan och högre

mejerikursen, samt försök och undersökningar vid skilda vid Alnarp belägna

institutioner. På grund härav har institutsstyrelsen funnit sig nödsakad att

år 1940 förbinda sig att till vissa nya leverantörer till Alnarps mejeri erlägga

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 10 sand. Nr 2—6.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Utskottet.

samma mjölkpris, som kunde komma att tillämpas av Lundaortens mejeriförening.

Då denna förenings priser av skäl som institutsstyrelsen anfört

småningom stigit, har institutet kommit att erlägga ett högre mjölkpris till

dessa nya leverantörer än till de tidigare leverantörerna. De sistnämnda, vilkas

antal uppgår till 43, ha nu framställt anspråk på att för tiden den 1 november

1940—den 31 december 1944 erhålla samma mjölkpris som Alnarpsmejeriets

övriga leverantörer erhållit. Härför skulle erfordras ett belopp av i runt

tal 39 000 kronor. Med hänsyn till gällande praxis att samtliga leverantörer

till samma mejeri erhålla betalning efter enhetliga grunder och i betraktande

av svårigheterna för mejeriet att anskaffa erforderliga kvantiteter mjölk vill

jag icke motsätta mig, att ifrågavarande leverantörer till Alnarps mejeri erhålla

gottgörelse för angivna tid med i runt tal 39 000 kronor. Emellertid

torde ett särskilt anslag böra anvisas för ändamålet. Jag förutsätter härvid,

att institutets styrelse för framtiden ordnar mjölktillförseln på sådant sätt,

att anspråk av förevarande art icke komma att framställas.»

I förevarande framställning äskas ett belopp av 39 000 kronor för utbetalning

av särskild gottgörelse till vissa av Alnarpsmejeriets leverantörer, som

under åren 1940—1944 erhållit lägre mjölkpris än övriga leverantörer till

mejeriet. Då såsom i ärendet framhållits inom mejerihanteringen plägar tilllämpas

den regeln att samtliga mjölkleverantörer till ett och samma mejeri

erhålla betalning efter enhetliga grunder och då Alnarpsmejeriet synes ha

haft vissa svårigheter att anskaffa erforderliga kvantiteter mjölk, finner utskottet

sig böra godtaga Kungl. Maj ds förslag. I likhet med departementschefen

vill utskottet emellertid understryka vikten av att institutets styrelse

för framtiden ordnar mjölktillförseln så att liknande anspråk undvikas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgdrdsinstitut:

Täckande av vissa utgifter vid Alnarps mejeri

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 39 000 kronor.

2:o) Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Enligt ett den 15

mars 1932 dagtecknat kontrakt mellan lantbruksstyrelsen å statens vägnar,

å ena, samt Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

läns hushållningssällskap, å andra sidan, har styrelsen under vissa

närmare angivna villkor upplåtit till sällskapen från och med den 1 januari

1932 till och med den 31 december 1951 nyttjanderätten till vissa fastigheter

under Söråker nr 5 i Hässjö socken, Västernorrlands län. Å fastigheterna

skulle genom sällskapens försorg enligt av lantbruksstyrelsen godkänd plan

inrättas och under kontraktstiden underhållas en trädgårdsskola, benämnd

Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Sällskapen berättigades att disponera

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

3

över visst donationsbelopp, ett av Västernorrlands läns hushållningssällskap

för ändamålet till förfogande ställt belopp och ett skolan av lotterimedel tilldelat

belopp samt ägde dessutom att under den tid, överenskommelsen gällde,

för skolans upprätthållande årligen uppbära statsunderstöd med 16 000 kronor.

Därest med skolegendomens underhåll och skötsel samt skolans upprätthållande

förenade kostnader icke helt täcktes av donationsbeloppet och

statsunderstöd samt av trädgårdsrörelsen eller eljest inflytande inkomster,

skulle bristen gäldas till en sjättedel av ett vart av Gävleborgs, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap och till två sjättedelar

av Västernorrlands läns hushållningssällskap. Skulle det årliga statsunderstödet

indragas eller minskas eller befinnas otillräckligt för driftens

upprätthållande, ägde sällskapen var för sig uppsäga kontraktet att upphöra

att gälla den 1 januari efter minst sexton månader dessförinnan skedd uppsägning.

Bidrag av statsmedel ha därefter årligen utgått till skolan. Ett särskilt bidrag

å 30 000 kronor har dessutom beviljats för täckande av de förluster,

som under åren 1939—1941 uppstått vid driften av skolan.

I skrivelse den 28 september 1946 har styrelsen för Norrlands trädgårdsskola

i Söråker hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av tillgängliga medel, förslagsvis

av medel, som avsetts till produktionsfrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands

län, anvisa ett belopp av 59 000 kronor till täckande av ett per den 31 december

1945 balanserat underskott å skolverksamheten.

Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet i skrivelsen

och yttranden av statskontoret och lantbruksstyrelsen — anfört och föreslagit

följande i ärendet.

»Såsom statskontoret framhållit äro ifrågavarande hushållningssällskap enligt

det upprättade kontraktet ansvariga för den uppkomna förlusten om

drygt 59 000 kronor. Med hänsyn till sällskapens mindre goda ekonomiska

ställning vill jag emellertid tillstyrka, att statsbidrag utlämnas för täckande

av förlusten. Såsom villkor härför torde dock böra föreskrivas, att berörda

kontrakt uppsäges, så att frågan om skolans framtida ställning kan

närmare utredas och ordnas på sådant sätt att förluster av förevarande slag

i görligaste mån undvikas. För bidraget erforderligt belopp, 59 000 kronor,

synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i

form av ett obetecknat anslag, benämnt Bidrag till Norrlands trädgårdsskola

i Söråker. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med här angivna grunder bestämma de närmare villkoren för bidragets

erhållande.»

EU fullgörande av de ekonomiska förpliktelser, de norrländska hushållningssällskapen

åtagit sig gentemot Norrlands trädgårdsskola i Söråker, skulle

enligt utskottets mening komma att oskäligt belasta sällskapens redan förut

hårt ansträngda ekonomi. Utskottet tillstyrker därför, att medel anvisas för

täckande av ifrågavarande förlust. Emellertid förutsätter utskottet i likhet

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

med departementschefen, att verksamheten vid skolan så planlägges, att förluster

av liknande art för framtiden såvitt möjligt undvikas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Norrlands trädgårdsskola

i Söråker å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 59 000 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

3:o) Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.

1944 års riksdag (prop. 188; skr. 402) bemyndigade Kungl. Maj:t att låta

igångsätta byggnadsarbeten för veterinärinrättningen i Skara och anskaffa

inventarier till inrättningen samt att till ett belopp av högst 500 000 kronor

disponera de till statens hästexportberedning inflytande hästförsäljningsmedlen.

Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten och för inredning och

utrustning m. in. vid inrättningen beräknades uppgå till 622 100 kronor, varav

328 600 kronor avsågo klinikavdelningen och 293 500 kronor försöksavdelningen.

Sistnämnda belopp skulle enligt särskilt åtagande bestridas av

Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget. De för klinikavdelningen beräknade

kostnaderna, av vilka 305 600 kronor hänförde sig till byggnadsarbeten

och 23 000 kronor till utrustning m. m., skulle enligt riksdagens medgivande

till ett belopp av omkring 300 000 kronor gäldas från hästexportmedlen och

till ett belopp av 34 900 kronor av behållna försäljningsmedel av vissa veterinärinrättningens

fastigheter.

Enligt en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 24 september 1945 gjord sammanställning

av kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattades dessa vid

denna tidpunkt till ett 127 100 kronor högre belopp än vad som ursprungligen

beräknats i förenämnda proposition. Den på försöksavdelningen belöpande

kostnadsökningen har Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget utfäst

sig att ersätta.

Genom beslut den 12 oktober 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med veterinärinrättningens i Skara nämnd för en kostnad

av högst 485 000 kronor låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten utom

vad angår den till klinikavdelningen hörande huvudbyggnaden och smedjan,

varjämte Kungl. Maj :t för bestridande av byggnadskostnaderna för sistnämnda

avdelning ställde ett belopp av högst 265 000 kronor av hästexportberedningens

medel till styrelsens förfogande. Vidare anbefallde Kungl. Maj:t

byggnadsstyrelsen att i samråd med nämnden verkställa utredning rörande

ombyggnaden av huvudbyggnaden och smedjan i syfte att i möjligaste mån

nedbringa kostnaderna under de i byggnadsstyrelsens sammanställning angivna

beloppen. I denna hade kostnaderna för ombyggnad av huvudbyggnaden

och smedjan upptagits till 119 000 kronor.

I skrivelse den 17 juli 1946 har byggnadsstyrelsen framlagt den anbe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbrulcsutskottets utlåtande nr 2.

5

fallda utredningen. Enligt denna skulle kostnaderna för ifrågavarande ombyggnadsarbeten

uppgå till lägst ett omkring 2 800 kronor högre belopp

än det av byggnadsstyrelsen tidigare beräknade. Styrelsen har i detta sammanhang

redogjort för ett alternativt förslag att förlägga de bostäder, som

skulle inrymmas i huvudbyggnaden, till två nya bostadshus. Byggnadskostnaderna

enligt detta alternativ skulle med tillägg för kostnaderna för vissa

av veterinärinrättningens nämnd begärda kompletterande arbeten stiga till

171 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har förordat sistnämnda alternativ.

Styrelsen för veterinärhögskolan har med eget utlåtande den 26 augusti

1946 överlämnat en den 1 augusti 1946 dagtecknad framställning från nämnden

för veterinårinråttningen i Skara angående bestridande av kostnaderna

för förevarande byggnadsarbeten. Nämnden har däri förklarat, att den av

byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman, 171 000 kronor, enligt nämndens

mening kunde minskas till 165 300 kronor. Nämnden har föreslagit, att

dessa kostnader skulle bestridas dels med 62 000 kronor av de hästförsäljningsmedel,

som enligt beslut vid 1944 års riksdag ställts till Ivungl. Maj ds

disposition, dels med 34 900 kronor, utgörande vissa försäljningsmedel, som

enligt nämnda beslut avsetts skola användas för detta ändamål, dels ock

genom anlitande av behållningen, omkring 68 400 kronor, å professor Hernqvists

donationsfond, vilken av styrelsen för veterinärhögskolan förvaltas

för veterinärinrättningen.

Efter redogörelse för innehållet i byggnadsstyrelsens skrivelse samt yttranden

av statskontoret och justitiekanslersämbetet har föredraganden, statsrådet

Sträng, anfört.

»Såsom av det föregående framgår ha kosnaderna för den år 1944 beslutade

moderniseringen och utbyggnaden av kliniken vid veterinärinrättningen i

Skara visat sig komma att betydligt överskrida den ursprungligen angivna

kostnadsramen. Byggnadskostnaderna skulle sålunda enligt byggnadsstyrelsens

senast gjorda beräkningar uppgå till 386 100 alternativt 396 600 kronor,

medan desamma i propositionen nr 188/1944, som legat till grund för riksdagens

beslut i ämnet, uppskattats till 305 600 kronor. Härtill har i någon

mån medverkat, att huvudbyggnaden vid en ombyggnad befunnits böra

grundförstärkas. Med hänsyn bland annat till omfattningen av de åtgärder,

som därvid ifrågasatts, anser jag mig i likhet med byggnadsstyrelsen böra

förorda, att försöksledaren och klinikchefen ej beredas bostäder i huvudbyggnaden

utan att i stället två nya bostadshus uppföras för dessa befattningshavare.

Jag vill icke heller motsätta mig att de av veterinärinrättningens

nämnd begärda kompletterande arbetena, bestående av bland annat anordnande

av tvättrum och badrum, komma till utförande. Enligt av byggnadsstyrelsen

gjorda kostnadsberäkningar, vilka synas böra godtagas, skulle

i så fall de sammanlagda byggnadskostnaderna för klinikavdelningen stiga

till 435 300 kronor. Hittills ha till byggnadsarbetena vid klinikavdelningen

anvisats 265 000 kronor av det belopp å 500 000 kronor av inflytande hästförsäljningsmedcl,

som i anslutning till beslutet om veterinärinrättningens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

J ordbruksutskottets utlåtande nr 2.

omorganisation ställts till Kungl. Maj:ts förfogande. Vidare ha av samma

medel 23 000 kronor beviljats till inredning och utrustning av kliniken. Då av

hästförsäljningsmedlen 150 000 kronor avsetts skola användas till forskningar

rörande hästsjukdomar, återstår att disponera ett belopp av 62 000 kronor,

vilket torde böra tagas i anspråk för ifrågavarande byggnadsarbeten. Vidare

böra, såsom förutsatts i propositionen nr 188/1944, de behållna försäljningsmedlen

av vissa veterinärinrättningens fastigheter disponeras för ändamålet.

Det härför disponibla beloppet utgör nu, i enlighet med vad statskontoret

upplyst, 46 750 kronor. För täckande av byggnadskostnaderna skulle sålunda

erfordras ytterligare (435 300 — 265 000 — 62 000 — 46 750 =) i runt tal

61 500 kronor. Förslaget att härför anlita tillgångar ur professor Hernqvists

donationsfond, varvid fonden skulle gottgöras ränta, motsvarande gällande

inteckningsränta, å det kapital, som komme att tagas i anspråk, finner jag

icke ändamålsenligt. Jag förordar, att i stället ett särskilt anslag av 61 500

kronor för täckande av de återstående byggnadskostnaderna äskas å riksstaten.

Med hänsyn till önskvärdheten att byggnadsprogrammet för veterinärinrättningen

genomföres utan dröjsmål synes anslaget, som bör givas reservationsanslags

karaktär, böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande

budgetår.»

Utskottet. I likhet med föredragande statsrådet anser sig utskottet böra tillstyrka,

att två nya bostadshus uppföras vid veterinärinrättningen i Skara i stället

för att huvudbyggnaden vid inrättningen ombygges. För detta ändamål ävensom

för ombyggnaden av smedjan samt de föreslagna kompletterande arbetena

finnas disponibla 62 000 kronor av de till Kungl. Maj ds förfogande

ställda hästförsäljningsmedlen och 46 750 kronor av medel, som erhållits vid

försäljning av vissa veterinärinrättningens fastigheter. Återstoden av byggnadskostnaderna,

i runt tal 61 500 kronor, torde i överensstämmelse med

Kungl. Maj ds förslag höra täckas genom ett för ändamålet anvisat anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten

å tillägsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av 61 500 kronor.

4:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för viss förlust. I

skrivelse den 17 juni 1946 har styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt

— under förmälan att avlöningsmedel till ett belopp av 10 708 kronor

63 öre gått förlorade genom stöld vid anstalten vid något tillfälle under tiden

den 30 juni—2 juli 1945 — hemställt, att ett belopp av sagda storlek måtte

ställas till anstaltens förfogande för täckande av den sålunda uppkomna förlusten.

över framställningen, därvid fogats bland annat polisutredning i

ärendet, ha yttranden avgivits av statskontoret och justitiekanslersämbetet.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört.

»Såsom framgår av det förut anförda ha de undersökningar, vilka såväl

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

7

genom anstaltsstyrelsens som polismyndighetens försorg verkställts rörande

ifrågavarande tillgrepp, icke lett till något resultat. Det har sålunda icke visat

sig möjligt att utröna vare sig vem som förövat tillgreppet eller huru därvid

närmare tillgått. Såsom justitiekanslersämbetet framhållit, kan utredningen

ej heller anses ha klart ådagalagt, att tillgreppet möjliggjorts genom

försummelse av någon befattningshavare vid anstalten. På grund härav och

med hänsyn till vad ytterligare i ärendet förekommit vill jag icke motsätta

mig, att den genom tillgreppet uppstådda förlusten får stanna å statsverket.

Jag förordar sålunda, att ett belopp av 10 700 kronor ställes till förfogande

för anstaltsstvrelsen till täckande av förlusten. Beloppet synes böra anvisas å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form av ett obetecknat

anslag, benämnt Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för viss förlust.

»

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer i enlighet Utskottet.

härmed,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Ersättning för viss förlust å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 10 700 kronor.

I. Fiskeriväsendet.

5:o) Kostnader för komplettering av vissa säkerhetsanordningar till ledning

för fiskefartyg, reservationsanslag. Under åberopande av vad föredragande

statsrådet förut samma dag anfört under nionde huvudtiteln, punkten

Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till förenämnda ändamål under förevarande punkt anvisa

ett reservationsanslag av 27 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 har chefen för

handelsdepartementet tillkallat särskilda utredningsmän att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande frågan i vilken utsträckning och på vilka

villkor lotsstyrelsen borde övertaga vården och förvaltningen av sådana säkerhetsanstalter

till ledning för fiskefartyg, vilka handhades av fiskareorganisationer

eller stode under lantbruksstyrelsens förvaltning, samt i samband

därmed stående spörsmål. Med skrivelse den 14 oktober 1946 ha utredningsmännen

överlämnat betänkande med utredning och förslag angående

säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Av betänkandet må här

återgivas följande.

Utredningsmännen ha uttalat, att det vore önskvärt, att lotsstyrelsen övertoge

vård och förvaltning av sådana vid segelled eller öppen kust belägna

till ledning för fisket tillkomna säkerhetsanstalter, som vore av påtagligt

gagn jämväl för handelssjöfarten. Detsamma borde enligt utredningsmännens

mening också gälla anordningar, vilka på grund av svårtillgängligt läge

måste anses erbjuda fiskareorganisationer eller enskilda fiskare svårigheter

i fråga om drift och underhåll. Med utgångspunkt från dessa principer ha

utredningsmännen föreslagit, att lotsstyrelsen från och med budgetåret 1947/

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

48 skulle övertaga vård och förvaltning av vissa säkerhetsanordningar för

fisket, och att samtidigt kostnaderna härför skulle överflyttas från nionde

till tionde huvudtiteln. Förslaget innebär sålunda att 29 fyrar, 1 kummel, 1

lysboj, 2 lys- och ljudbojar, 1 prickboj samt 6 prickar överföras till lotsstyrelsens

förvaltning. Härtill komma 3 fyrar och 2 utsjöprickar, till vilkas

anskaffande medel begärts för budgetåret 1947/48. I samband med lotsstyrelsens

övertagande av dessa anordningar ha utredningsmännen vidare ansett

vissa kompletteringar av den tekniska utrustningen å anordningarna i

fråga erforderliga i syfte att bringa desamma i överensstämmelse med andra,

för den allmänna sjöfarten avsedda säkerhetsanordningar. Kostnaderna härför

ha beräknats till 27 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att

dessa arbeten slutfördes om möjligt i början av budgetåret 1947/48 borde,

framhålla utredningsmännen, ett anslag av nämnda storlek anvisas å tillläggsstat

till riksstaten för löpande budgetår, därvid anslaget lämpligen syntes

böra äskas under nionde huvudtiteln.

över betänkandet ha utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, lotsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statskontoret ävensom av vissa

organisationer på fiskerinäringens område. I utlåtandena ha några vägande

erinringar mot utredningsmännens förslag icke framställts. Blekinge läns

havs fiske förening har emellertid yrkat, att lotsverket skulle övertaga ytterligare

ett antal fyrar och säkerhetsanordningar för fisket och annan sjöfart

i Blekinge skärgård. Statskontoret har ifrågasatt, om icke medel för nyanläggning

av säkerhetsanordningar av förevarande slag borde beräknas under

det under tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten med hänsyn till att dessa medel avsetts att

ställas till lotsstyrelsens förfogande. Vidare har ämbetsverket uttalat, att de

föreslagna ändringsarbetena å de säkerhetsanordningar, som skulle övertagas

av lotsstyrelsen, icke syntes vara av så angelägen beskaffenhet, att härför

erforderliga medel måste anvisas å tilläggsstat.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 6 december 1946 i anledning

av utredningsmännens förslag förordnat, att vissa i beslutet närmare angivna

säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg från och med budgetåret

1947/48 skola stå under lotsstyrelsens vård och förvaltning.

Föredragande statsrådet har — under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

— i hithörande delar anfört följande.

»Såsom framgår av det förut anförda kommer från och med nästa budgetår

ett antal säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, för vilkas underhåll

och drift medel hittills anvisats under nionde huvudtiteln, att överföras

till lotstyrelsens vård och förvaltning.

I samband med överförandet av dessa säkerhetsanordningar ha utredningsmännen

ansett kompletteringar av den tekniska utrustningen å vissa av anordningarna

erforderliga i syfte att bringa desamma i överensstämmelse med

andra, för den allmänna sjöfarten avsedda säkerhetsanordningar. Då utförandet

av dessa kompletteringsarbeten uppenbarligen kommer att bliva till

gagn icke blott för sjöfarten i allmänhet utan även för fiskerinäringens utövare

har jag intet att erinra mot att medel äskas för ändamålet under nionde

huvudtiteln. Härvid synas de av utredningsmännen verkställda kostnadsberäkningarna,

vilka sluta å 27 000 kronor, böra godtagas. Emellertid torde

det, såsom utredningsmännen anfört, vara önskvärt, att ifrågavarande kom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

9

pletteringsarbeten äro slutförda i början av nästkommande budgetår. Med

hänsyn härtill har jag för avsikt att i annat sammanhang denna dag föreslå,

att å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag

av 27 000 kronor till Kostnader för kompletering av vissa säkerhetsanordningar

till ledning för fiskefartyg.»

Utskottet, som återkommer till förevarande spörsmål vid behandlingen av

anslag för nästa budgetår till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg

(IX H. T. p. 179), tillstyrker framställningen och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Kostnader för komplettering av vissa

säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 27 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

6:o) Provisorisk skogsskolekurs, reservationsanslag. Genom beslut den 18

januari 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen

att gemensamt verkställa utredning rörande behovet av en utökning

av antalet statliga skogsskolor. I gemensam skrivelse den 6 december 1946 ha

domänstyrelsen och skogsstyrelsen — under framhållande av att redan det

förberedande utredningsarbetet utvisat, att det förelåge behov av ett ökat antal

skogvaktare — hemställt om ett anslag av 46 000 kronor för inrättande

och drift under ett år av en provisorisk skogsskola vid Kratte Masugn i Gävleborgs

län.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom framgår av de av domänstyielsen och skogsstyrelsen företagna undersökningarna

råder för närvarande brist på skogsskoleutbildad personal.

De nuvarande utbildningsmöjligheterna äro emellertid starkt begränsade

och motsvara icke behovet av dylik personal. Trots att samtliga skogsskolor

för närvarande mottaga flera elever än vad skolorna äro organiserade för,

ha ett stort antal sökande, som godkänts vid inträdesprov, icke kunnat beredas

plats. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka, att i avbidan på resultatet

av det åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen meddelade utredningsuppdraget

en provisorisk skogsskolekurs anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

ämbetsverkens förslag. I likhet med ämbetsverken vill jag understryka, att

åtgärden har karaktär av ett provisorium. Den kan därför icke anses föregripa

ställningstagandet till de förslag, nyssnämnda utredning kan föranleda.

Ämbetsverkens beräkningar av kostnaden för kursen, vilka sluta å 46 000

kronor, ha icke föranlett någon erinran från min sida. På grund av genomförandet

av den allmänna löneregleringen för befattningshavare i statens

tjänst m. fl. synas emellertid de för löner till föreståndare och yrkeslärare

avsedda beloppen böra höjas med sammanlagt 2 000 kronor. Till bestridande

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Utskottet.

Utskottet.

av kostnaderna för kursens anordnande skulle sålunda erfordras ett belopp

av 48 000 kronor. Jag förordar, att ett anslag av denna storlek med reservationsanslags

karaktär nu äskas å tilläggsstat.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Provisorisk skogsskolekurs å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 48 000 kronor.

K. Lantmäteriväsendet.

7 :o) Undersökningar rörande fotogrammetrisk kartläggning för lantmäteriändamål,

reservationsanslag. I skrivelse den 3 juni 1946 har lantmäteristyrelsen

— med överlämnande av en framställning i ämnet från byråchefen

i rikets allmänna kartverk P. Tham och byrådirektören hos styrelsen M.

Glifberg — hemställt, att till styrelsens förfogande måtte ställas ett belopp

av 20 000 kronor för genomförande av vissa undersökningar rörande fotogrammetrisk

kartläggning för lantmäteriändamål.

Efter redogörelse för lantmäteristyrelsens framställning och yttrande av

rikets allmänna kartverk har föredragande statsrådet anfört.

»Såsom lantmäteristyrelsn anfört synas resultaten av hittills företagen fotogrammetrisk

kartläggning ha givit anledning till förmodan, att dylik kartläggning

kan ske icke blott med i stort sett samma noggrannhet, som erhålles

vid nu använda markmätningar, utan även på väsentligt kortare tid än

sistnämnda mätningsmetoder erfordra. De undersökningar, för vilkas genomförande

medel begärts, avse, bland annat, att pröva olika fotogrammetriska

metoder och möjliggöra en jämförelse beträffande den noggrannhet,

som erhålles vid kartframställning enligt fotogrammetriska metoder och

enligt markmätningsmetoder. Då närmare erfarenhet om användbarheten av

fotogrammetriska metoder vid kartläggning för lantmäteriändamål synes

önskvärd, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande undersökningar komma till

stånd. Lantmäteristyrelsens kostnadsberäkning, vilken slutar å 20 000 kronor,

föranleder icke nagon erinran från min sida. Då undersökningarna torde

böra slutföras snarast möjligt, synes ett anslag av denna storlek med reservationsanslags

karaktär nu böra äskas å tilläggsstat.»

Med hänsyn till önskvärdheten av att närmare erfarenheter erhållas rörande

fotogrammetrisk kartläggning för lantmäteriändamål tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Undersökningar rörande fotogrammetrisk

kartläggning för lantmäteriändamål å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

11

N. Diverse.

8:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

Kapitalbud geten.

Diverse kapitalfonder.

9:o) Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. Inkomster

och utgifter för statens lagerhus upptagas å en särskild inkomst- och utgiftsstat

för förevarande fond, vilken stat fastställes av Kungl. Maj:t för

varje budgetår. Det belopp, varmed inkomsterna för ett visst budgetår överstiga

utgifterna under samma budgetår, tillgodoföres den å riksstaten under

driftbudgeten upptagna inkomsttiteln Diverse kapitalfonder. Genom beslut

den 12 juli 1946 har Kungl. Maj:t fastställt inkomst- och utgiftsstat för

fonden för tiden den 1 juli 1946—30 juni 1947. I staten beräknas ett överskott

för sagda tid av i runt tal 41 000 kronor.

I skrivelse den 26 oktober 1946 har statens lagerhus- och fryshusstyrelse

hemställt, att ett belopp av 360 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande

för bestridande av kostnaderna för anordnande av torkanläggningar

vid samtliga statliga spannmålslagerhus.

Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet i framställningen

och yttranden av statens livsmedelskommission och Svenska spannmålsaktiebolaget

— anfört följande.

»Genom att direkttröskning bland annat med användande av skördetröskor

blivit allt vanligare inom det svenska jordbruket har behovet av anläggningar

för torkning av spannmål ökat. Under de senaste årens osedvanligt nederbördsrika

skördetid och därmed sammanhängande otjänliga bärgningsförhållanden

har detta behov varit särskilt starkt framträdande. Då de statliga

lagerhusen icke äro tillräckligt rustade i detta hänseende, skulle erfordras

att torkanläggningarna vid de flesta av dessa utbyggdes. På grund av rådande

materialknapphet är emellertid det antal dylika anläggningar, som

kan färdigställas före hösten 1947, begränsat. Med hänsyn härtill böra endast

de statliga lagerhus, som i förhållande till beräknad tillförsel av direkttröskad

spannmål äro sämst utrustade, nu komma i fråga för eu dylik

utbyggnad. I enlighet med vad livsmedelskommissionen föreslagit förordar

jag därför, att nya torkanläggningar inredas vid de statliga lagerhusen i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Linköping, Tomelilla och Klagstorp. Mot den gjorda beräkningen av kostnaderna

härför, vilken slutar å 187 000 kronor, har jag icke något att erinra.

För ändamålet torde ett investeringsanslag av denna storlek böra äskas

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.»

Utskottet. Utskottet anser det i och för sig önskvärt, alt torkanläggningama vid de

flesta statliga lagerhusen utbyggas. Emellertid torde såsom departementschefen

framhållit den rådande materielbristen medföra att allenast ett begränsat

antal torkanläggningar kunna färdigställas före hösten 1947. Utskottet biträder

därför Kungl. Maj:ts förslag, att medel nu beräknas för dylika anläggningar

endast vid lagerhusen i Linköping, Tomelilla och Klagstorp, samt

hemställer förty,

att riksdagen må till Fonden för anordnande av spannmålslagerhus

och kylhus å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 187 000

kronor.

Stockholm den 31 januari 1947.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred

Andersson, Anderberg, Nils Olsson, Näslund och Isaksson; samt

från an d ra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta,

Ericsson i Sörsjön, Mäler, Lundbom, Larsson i Karlstad och Pettersson i Rosta!

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:15 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, såvitt propositione a1 i texten