Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli 1928

1947-04-17 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1947:27, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

1

Nr 27.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den

18 juli 1928 (nr 309) om de svenska lapparnas rätt till

renbete i Sverige, m. m., såvitt propositionen hänvisats

till jordbruksutskottet, dels ock en i ämnet väckt

motion.

I årets statsverksproposition (IX H.T. p. 146) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbi dan på särskild proposition i ämnet till Kolonisation:

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. för

budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 180 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 28 februari 1947 avlåten

proposition, nr 96, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse

av 56 § lagen den 18 juli 1928 (nr 309) om de svenska lapparnas rätt

till renbete i Sverige;

dels medgiva att bestämmelser rörande upplåtelse av norrländska fjällägenheter

må meddelas i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

för den 14 februari 1947 angivna riktlinjer;

dels ock till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av

odlingslägenheter m. fl. å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

Propositionen har, såvitt angår lagförslaget, hänvisats till lagutskott och i

övrigt till jordbruksutskottet.

I samband med propositionen har jordbruksutskottet till behandling förehaft

en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 351,

av herr Jacobson i Vilhelmina, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte framhålla såsom synnerligen önskvärt,

att vattenledning och avlopp, där så lämpligen kan ske, anordnas i ifrågavarande

lägenheter samt att bestämmelse härom intages i kungörelsen om lägenhetsupplåtelsema.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till densamma.

I skrivelse den 30 augusti 1946 har domänstyrelsen hemställt, att till Kolonisation:

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl. måtte för budgetåret 1947/48 anvisas ett förslagsanslag av 80 000 kro
Bihany

till riksdagens protokoll 1947. 10 saml. Nr 27.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

nor. Vidare har styrelsen i skrivelse den 11 december 1946 hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte utverka bemyndigande att det Kungl. Maj:t vid 1939 års

riksdag lämnade medgivandet att bevilja ersättning för utfört arbete till innehavare

av skogstorp eller odlingslägenhet, vars nedläggande vore av allmänt

intresse, skulle utsträckas till att avse jämväl ersättning till innehavare

av kronotorp, som upplåtits enligt kungörelsen den 14 juni 1929 (nr 170)

angående upplåtande av kronotorp å vissa kronoparker m. m. Genom beslut

den 30 december 1946 har Kungl. Maj:t funnit gott tillerkänna innehavaren

av kronotorpet Spångvik å kronoparken Torvsjöån i Vilhelmina socken, Västerbottens

län, ersättning med 2 000 kronor för å ifrågavarande torp nedlagt

arbete samt anbefallt domänstyrelsen att, sedan torpet avträtts, utbetala

nämnda belopp från förevarande anslag.

I egenskap av särskilt tillkallad utredningsman för utredning rörande vissa

med lapparnas förhållanden sammanhängande spörsmål har f. d. generaldirektören

L. Berglöf med skrivelse den 15 september 1945 inkommit med

utredning och förslag rörande bland annat ordningen och villkoren för upplåtelse

av arrendelägenheter å hemman och andra fastigheter, inköpta för utvidgning

av renbetesfjällen i Jämtlands län. Över förslaget avgåvos yttranden

av statskontoret, riksräkenskapsverket, domänstyrelsen, egnahemsstyrelsen,

allmänna lönenämnden och länsstyrelsen i Jämtland län. Vid domänstyrelsens

yttrande hade fogats yttranden av överjägmästaren i mellersta

Norrlands distrikt och jägmästaren i renbetesfjällens revir. Länsstyrelsen

hade överlämnat yttrande från lappfogden i länet.

Vid anmälan av detta förslag (prop. nr 56/1946) anförde chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Sköld, att förslaget syntes äga sådant samband

med då pågående utredning angående reglering av fjällägenheter, som

upplåtits jämlikt kungörelsen den 3 juni 1915 (nr 169) angående upplåtande

av odlingslägenheter m. m. i trakterna ovan odiingsgränsen i Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker, att ståndpunkt till förslaget icke borde

tagas förrän nämnda utredning slutförts.

Sedermera har Berglöf med skrivelse den 30 oktober 1946 framlagt betänkande

med förslag rörande vissa lägenhetsupplåtelser å kronomark i

Norrlands fjälltrakter (SOU 1946:80). Detta förslag avser såväl arrendelägenheter

å renbetesfjällen i Jämtlands län som fjällägenheter ovan odiingsgränsen

i Västerbottens och Norrbottens län. Över betänkandet ha yttranden

avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, domänstyrelsen, egnahemsstyrelsen,

allmänna lönenämnden, länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län samt Sveriges kronotorpare- och Lolon i stförbund. Därjämte

ha yttranden överlämnats av domänstyrelsen från överjägmästarna i

de fem norra distrikten, av egnahemsstyrelsen från egnahemsnämnderna i

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt av länsstyrelserna från

lappfogdarna i nämnda län. Vid egnahemsstyrelsens utlåtande har fogats

ett särskilt yttrande av ledamoten i styrelsen riksdagsmannen J. A. Andersson

i Tungelsta.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

3

Hittills tillämpade upplåtelseformer i fjälltrakterna m. m.

I fjälltrakterna förekomma ett flertal olika former av jordupplåtelse, nämligen

skogstorp enligt Kungl. Maj:ts skrivelse den 29 maj 1891 (nr 29) angående

upplåtande av odlingslägenheter (skogstorp) å kronoparker i Norrbottens

län och kungörelsen den 27 maj 1904 (nr 21 s. 4) angående upplåtande

av odlingslägenheter å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens

län, odlingslägenheter enligt kungörelsen den 18 juni 1909 (nr 69) angående

upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de

sex nordligaste länen, fjällågenheter enligt kungörelsen den 3 juni 1915 (nr

169) angående upplåtande av odlingslägenheter m. m. i trakterna ovan odlingsgränsen

i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, jämtländska

arrendelägenheter enligt 56 § lagen den 18 juli 1928 (nr 309) om de svenska

lapparnas rätt till renbete i Sverige och Kungl. Maj:ts brev den 22 maj 1891,

renlappsbostäder och odling i mindre omfattning enligt 42 och 43 §§ samma

lag samt jordbruks- och bostadslägenheter åt lappar enligt kungörelsen den

6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark

m. m. och kungörelsen den 29 mars 1946 (nr 132) om upplåtelse till

lappar av vissa lägenheter å renbetesfjällen i Jämtlands län. Vidare ha enligt

56 § renbeteslagen upplåtits bete, slåtter, inägor, jakt, fiske m. m. samt

med stöd av kungörelsen nr 169/1915 mark för sommarbostäder, fiske- och

jaktstugor, odlingsområden att tilläggas hemman och lägenheter m. m.

Rörande tillkomsten av nämnda upplåtelseformer torde få hänvisas till betänkandet

s. 7—17. Å s. 6—12 i propositionen ha intagits gällande bestämmelser

om nämnda upplåtelseformer samt om upplåtelse av kronotorp.

Utredningsmannens förslag.

Utredningsmannens förslag innebär i huvudsak följande.

För upplåtelser av fjällågenheter ovan odlingsgränsen i Västerbottens och

Norrbottens län samt arrendelägenheter å de till utvidgning av renbetesfjälien

i Jämtlands län inköpta fastigheterna, vilka båda slag av lägenheter av

utredningsmannen benämnas norrländska fjällågenheter, skola utfärdas gemensamma

bestämmelser. Upplåtelserna skola prövas av Kungl. Maj:t. Lägenheterna

skola stå under egnahemsorganens vård och förvaltning. För

upplåtelserna skola i huvudsak gälla de grunder, som enligt beslut vid 1943

års riksdag gälla för upplåtelse av kronotorp. Upplåtelsetiden skall sålunda

i regel bestämmas till 30 år med rätt för arrendatorn att efter upplåtelsetidens

utgång i allmänhet erhålla ny upplåtelse på 30 år. Vidare skall lägenhet

genom kronans försorg förses med boningshus, nödiga ekonomibyggnader

och övriga för jordbrukets drift behövliga anläggningar. Det skall

åligga kronan att å de byggnader och andra anläggningar, som äro erforderliga

för jordbruket, verkställa för deras bibehållande i brukbart skick nödvändiga

reparationer, som ej äro av allenast mindre omfattning och som ej

föranletts av arrendatorns vållande. I samband med upplåtelse av lägenhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

skall arrendatorn kunna erhålla lån för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier,

foder och dylikt samt för andra nödvändiga utgifter för igångsättande

av driften å lägenheten (inventarielån). Till skillnad från kronotorp

skola däremot de norrländska fjällägenhetema icke få av arrendatorn

inlösas med äganderätt. Särskilda föreskrifter skola meddelas till skydd för

de renskötande lapparna och renskötseln.

De nya bestämmelserna skola i möjligaste mån komma till tillämpning

även med avseende å nu bestående liknande upplåtelser. Vid prövningen av

möjligheten för sådana lägenheters omföring böra därför vissa eftergifter

göras i bestämmelserna för nyupplåtelser. Till utrönande av lägenheternas

beskaffenhet och lämpligaste disposition skall verkställas en inventering av

hela lägenhetsbeståndet. För underlättande av förflyttning av innehavare av

lägenhet, som befinnes böra nedläggas, skall utgå statsbidrag med högst

2 000 kronor.

De av förslaget föranledda årliga kostnaderna ha beräknats till 120 000

kronor för lägenheternas iståndsättande med byggnader och anläggningar,

20 000 kronor för uppodling och förbättring av jordbruket samt 20 000 kronor

för nyanläggningar eller således sammanlagt 160 000 kronor. Dessa kostnader

skola, till den del de icke täckas av arrendeavgifterna för lägenheterna,

bestridas från anslag å riksstaten under nionde huvudtiteln. För inventarielån

bör anvisas ett investeringsanslag av 120 000 kronor. Flyttningsbidrag till

innehavare av lägenhet, som nedlägges, bör utgå från statens lappfond. På

grund av det ökade arbete, som överförandet av lägenheterna till egnahemsorganens

förvaltning medför, bör vid envar av egnahemsnämnderna i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län inrättas en befattning såsom extra

egnahemsassistent.

I fråga om motiveringen till utredningsmannens förslag får utskottet hänvisa

till propositionen s. 13—31.

Yttranden.

Utredningsmannens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan

erinran i flertalet yttranden. I vissa yttranden har emellertid framhållits

vikten av att stor återhållsamhet iakttages i fråga om upplåtelser av nya

lägenheter och att stränga bedömningsgrunder tillämpas vid omföringen av

äldre lägenheter till den föreslagna nya upplåtelseformen. Länsstyrelsen i

Norrbottens län har ansett, att nyupplåtelser överhuvud taget icke böra förekomma.

Förslaget har avstyrkts av egnahemsstyrelsen, egnahemsnämnden

och lappfogdarna i Norrbottens län samt överjägmästama i övre och nedre

Norrbottens distrikt, i vad det avser fjällägenhetema ovan odlingsgränsen i

Västerbottens och Norrbottens län, samt av riksräkenskapsverket, i vad det

avser de jämtländska arrendelägenhetema. I ett flertal yttranden ha även

vissa detaljanmärkningar framställts mot förslaget.

Beträffande innehållet i yttrandena i övrigt hänvisas till propositionen s.

32—40.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

5

Departementschefen.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, har i ärendet anfört

och föreslagit följande.

»Å kronomark ovan odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län

samt å renbetesfjällen i Jämtlands län äro upplåtna vissa lägenheter, s. k.

fjällägenheter respektive jämtländska arrendelägenheter. Innehavarna av dessa

lägenheter leva under tryckta ekonomiska förhållanden på grund av de svårigheter,

som där föreligga för jordbrukets bedrivande. De klimatiska förhållandena,

de långa avstånden och den odlade jordens ringa omfattning utgöra

de främsta orsakerna till detta förhållande.

Vissa andra lägenhetsinnehavare i dessa områden ha vid olika tillfällen

tillerkänts ett betydande stöd av statsmakterna. Sålunda ha bestämmelser

härom beslutats 1943 för innehavare av kronotorp och 1941 och 1946 ifråga

om upplåtelser av jordbrukslägenheter åt lappar. Ett av de avgörande skälen

för dessa åtgärder har varit, att dessa lägenhetsupplåtelser fylla ett samhälleligt

behov, kronotorpen för tryggande av tillgång på arbetskraft å kronans

skogar och lapplägenheterna för att bereda utkomst för lappar, som icke

längre kunna ägna sig åt renskötseln. Men de sociala synpunkterna ha givetvis

även spelat en stor roll, då det gällt att bereda dessa lägenhetsinnehavare ökat

stöd från det allmännas sida.

Något motsvarande ingripande till förbättring av fjällägenhetsinnehavarnas

ställning har hittills icke skett. Måhända kunna icke i förevarande fall de

allmänna intressena tillmätas samma vikt. Obestridligt är emellertid att det

är betydelsefullt med en viss bosättning även i fjälltrakterna. Många personer

äro av olika anledning nödsakade att resa genom dessa områden. Turisttrafiken

har också sin betydelse. Möjligheter till samfärdsel i dessa trakter måste

därför finnas. Det är följaktligen nödvändigt att folk finnes tillhands för

hållande av båtar i sjöarna, för postbefordran, för underhåll av stigar och

färdleder samt för underlättande på annat sätt av färder i dessa trakter. Härvidlag

spela dessa olika fjällägenheter en betydelsefull roll, och det är ett

allmänt intresse att ett för detta ändamål erforderligt antal lägenheter finnes.

För nyssnämnda ändamål äro icke alla nuvarande fjällägenheter erforderliga

och ändamålsenliga. Åtskilliga torde efter hand böra nedläggas. Men ett stort

antal kommer otvivelaktigt att bestå.

Med hänsyn till det anförda vill jag förorda, att åtgärder från det allmännas

sida vidtagas för en förbättring av förhållandena även å dessa lägenheter. Då

de jämtländska arrendelägenheterna i flera avseenden förete likheter med fjälllägenheterna,

torde samma bestämmelser böra gälla för båda ifrågavarande

upplåtelseformer.

Uppenbart är, att olika meningar kunpa råda om på vilket sätt det statliga

stödet lämpligen bör lämnas lägenhetsinnehavarna. A ena sidan har utredningsmannen

föreslagit, att lägenhetsinnehavarna skulle erhålla motsvarande

förmåner, som tillerkänts kronotorpare enligt kungörelsen den 17 juni 1943

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbrnksutskottets utlåtande nr 27.

(nr 532) angående upplåtelse av kronotorp och lappar enligt kungörelsen

den 6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark

m. m. samt kungörelsen den 29 mars 1946 (nr 132) om upplåtelse till

lappar av vissa lägenheter å renbetesfjällen i Jämtlands län. Å andra sidan

har i vissa av yttrandena över utredningsmannens förslag förordats, att de

statliga stödåtgärderna skulle erhålla formen av ökade bidrag för bostadsoch

ladugårdsförbättring. övervägande skäl tala enligt min mening för ett

genomförande av utredningsmannens förslag, då härigenom dessa lägenhetsinnehavare

skulle få en avsevärt tryggare och bättre ställning. Även för dem

skulle då komma att gälla de sociala arrendebestämmelserna, i det att byggnadsskyldigheten

skulle övertagas av staten. Därjämte skulle de erhålla

ytterligare fördelar, av vilka de såsom förut nämnts äro i stort behov. Jag

vid i detta sammanhang även erinra, att enligt beslut vid 1943 års riksdag

Kungl. Maj:t må i fråga om upplåtelser ovan odlingsgränsen medgiva motsvarande

förmåner, som beviljas sådan innehavare av lägenhet nedan odlingsgränsen

som önskar övergå till de nya bestämmelserna om kronotorp.

Jag anser mig således kunna i huvudsak ansluta mig till det av utredningsmannen

framlagda förslaget.

Emellertid torde såsom utredningsmannen uttalat och i vissa av yttrandena

ytterligare understrukits stor återhållsamhet böra iakttagas, såvitt angår

upplåtelse av nya lägenheter å ifrågavarande områden. Med hänsyn till

de för jordbruksdrift ogynnsamma betingelserna och i betraktande av de

förpliktelser gentemot lägenhetsinnehavarna, som enligt vad jag nyss antytt

böra hädanefter åvila det allmänna, synes böra föreskrivas, att upplåtelse av

ny lägenhet må äga rum endast där det finnes påkallat ur allmän synpunkt

på grund av sådana behov som jag förut berört. Skulle det därjämte visa sig

behövligt att vid något tillfälle upplåta mindre områden för uppodling för

att därigenom underlätta för vederbörande hemmans- eller lägenhetsinnehavare

att erhålla tillräcklig mark, torde hinder härför icke böra möta. Enligt

den nu tillämpade kungörelsen den 3 juni 1915 (nr 169) angående upplåtande

av odlingslägenheter m. m. i trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och

Norrbottens läns lappmarker må upplåtelse av fjällägenheter icke ske annat

än efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall, under det att enligt

56 § lagen den 18 juli 1928 (nr 309) om de svenska lapparnas rätt till renbete

i Sverige rätten att meddela upplåtelse i fråga om de jämtländska arrendelägenheterna

tillkommer länsstyrelsen. Med hänsyn till vikten av att upplåtelser

av lägenheter ovan odlingsgränsen ske restriktivt anser jag i likhet med

utredningsmannen att upplåtelser där liksom hittills skola få ske endast efter

Kungl. Maj ds prövning. Samma bestämmelser torde böra tillämpas i fråga

om lägenheter å renbetesfjällen. Däremot vill jag av skäl, isom egnahemsstyrelsen

anfört, förorda att överlåtelse av nyttjanderätt till redan upplåten

lägenhet icke skall underställas Kungl. Maj ds prövning utan få bedömas av

den myndighet Kungl. Majd bestämmer.

I fråga om förvaltningen av förevarande lägenheter, vilka torde böra benämnas

norrländska fjällägenheter, har utredningsmannen föreslagit, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

7

densamma skall anförtros åt egnahemsorganen. Såsom förut framhållits

handhava dessa myndigheter redan nu vården och förvaltningen av de lägenheter,

som upplåtas till lappar enligt kungörelsen nr 484/1941 och kungörelsen

nr 132/1946. Med hänsyn bland annat härtill förordar jag, att förvaltningen

av de norrländska fjällägenheterna överflyttas å egnahemsorganen

eller de organ, som i framtiden kunna komma att övertaga egnahemsmyndighetemas

arbetsuppgifter. Till egnahemsorganens förvaltning torde

emellertid böra överflyttas även de lägenheter inom förevarande områden,

som ej omföras till den nya upplåtelseformen. Till dess närmare erfarenheter

vunnits rörande omfånget av de arbetsuppgifter, som komma att tillföras

egnahemsnämnderna, torde någon förstärkning av nämndernas arbetskrafter

icke böra ske. Såsom framgår av vad jag anfört i lagrådsremissen den

17 januari 1947 angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

avses att egnahemsnämnderna skola upphöra från och med den 1 juli 1948

och deras verksamhet övertagas av de nyinrättade lantbruksnämnderna. Behovet

av personal för dessa nämnder torde böra prövas av en särskild utredning,

som jag har för avsikt att begära bemyndigande av Kungl. Maj:t att få

igångsätta. Behovet av arbetskraft för nu ifrågavarande ändamål synes därvid

böra beaktas.

Vid handläggningen i egnahemsnämnden av ärenden, som röra ifrågavarande

lägenheter, synes, i överensstämmelse med utredningsmannens förslag

och såsom redan nu gäller beträffande lägenheter upplåtna enligt nyssnämnda

båda kungörelser, vederbörande lappfogde böra inträda såsom ledamot i

nämnden. Därjämte torde vederbörande överjägmästare eller annan tjänsteman

hos domänverket, som Kungl. Maj:t bestämmer, böra ingå såsom ledamot

i nämnden vid behandling av ärenden avseende rätt för lägenhetsinneliavare

till skogsförnödenheter, kreatursbete, jakt eller fiske å kronomark,

som står under domänstyrelsens förvaltning. Jag vill i detta sammanhang

understryka vikten av att lappfogdarna jämte dem underställd personal, även

sedan förvaltningen av lägenheterna överflyttats till egnahemsorganen, i största

möjliga utsträckning lämna lägenhetsinnehavarna liksom egnahemsmyndigheterna

erforderligt biträde.

Härefter torde jag få ingå på de särskilda bestämmelser, som böra reglera

ifrågavarande upplåtelser. I stort sett kan jag härvid biträda utredningsmannens

förslag, som i väsentliga hänseenden ansluter sig till de bestämmelser

vilka gälla i fråga om upplåtelse av kronotorp. En närmare redogörelse för

de föreslagna upplåtelsevillkoren synes därför icke erfordras i vidare mån

än jag funnit anledning till avvikelse från utredningsmannens förslag.

I fråga om lägenhetsinnehavares rätt att uppsäga upplåtelseavtalet före

upplåtelsetidens utgång torde böra givas enahanda föreskrift som beträffande

kronotorp eller således att lägenhetsinnehavaren, där upplåtelseavtalet är

gällande för längre tid än fem år, må uppsäga avtalet till upphörande med

utgången av femte året. Samma rätt bör tillkomma lägenhetsinnehavaren

vid utgången av vart femte år därefter.

Vad angår brandförsäkring av byggnaderna å lägenheterna har i vissa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

yttranden uttalats, att lägenhetsinnehavarna icke borde vara skyldiga att hålla

byggnaderna brandförsäkrade och att erlägga försäkringspremierna. Med anledning

härav vill jag erinra, att frågan om försäkring av kronoegendom,

däribland kronotorp, för närvarande är föremål för övervägande inom finansdepartementet.

Därest i anslutning härtill skulle meddelas bestämmelser av

innebörd, att kronotorpare befrias från sin skyldighet att hålla byggnaderna

å kronotorp brandförsäkrade, torde motsvarande föreskrifter böra utfärdas

i fråga om de norrländska fjällägenheterna. Vid bestämmandet av avgifterna

för upplåtelserna bör emellertid under sådana förhållanden hänsyn tagas till

att lägenhetsinnehavarna fritagits från skyldigheten att hålla byggnaderna

försäkrade. Såsom Sveriges kronotorpare- och kolonistförbund framhållit

torde skäl knappast föreligga att föreskriva, att brandförsäkring skall tagas

företrädesvis i brandstodsförening för länet eller orten.

Med anledning av vad domänstyrelsen anfört rörande utredningsmannens

förslag om rätt till fårbete vill jag framhålla, att det givetvis bör ankomma

på egnahemsnämnden att, innan dylikt bete upplåtes, pröva huruvida hinder

mot upplåtelsen möter i gällande lag.

Mot de av utredningsmannen föreslagna bestämmelserna till skydd för de

renskötande lapparna och renskötseln har jag icke någon erinran. Däremot

kan jag icke biträda förslaget, att lägenhetsinnehavare icke skulle få utan

tillstånd av egnahemsnämnden låta personer, som ej tillhöra hans hushåll,

för längre tid taga uppehåll å lägenheten. Till motivering för detta förslag

har utredningsmannen anfört, att en dylik bestämmelse i vissa fall visat sig

vara av behovet påkallad. Då emellertid i 2 kap. 36 § allmänna nyttjanderättslagen,

vilket lagrum även skall tillämpas beträffande ifrågavarande

lägenhetsinnehavare, finnes föreskrift därom, att arrenderätten är förverkad,

därest arrendatom å fastigheten för eller tillåter andra föra ett sådant leverne,

som väcker allmän förargelse eller verkar störande på omgivningen, synes

den av utredningsmannen föreslagna bestämmelsen icke behövlig.

I likhet med kronotorpare torde innehavare av norrländsk fjällägenhet

böra kunna erhålla odlingsbidrag och inventarielån. Vad domänstyrelsen föreslagit

i fråga om bidrag för betesanläggningar anser jag mig likaledes böra

biträda.

De nu förordade bestämmelserna kunna icke utan vidare bliva tillämpliga

å de redan förut upplåtna lägenheterna. I betraktande av de väsentligt ökade

förmåner, som enligt de nya reglerna tillkomma lägenhetsinnehavarna, torde

det emellertid kunna antagas, att många av dem komma att söka övergå till

de nya bestämmelserna. En dylik övergång synes i möjligaste mån böra

underlättas. Då såsom jag förut framhållit upplåtelser av nya lägenheter

endast sparsamt böra medgivas, erhålla de nya bestämmelserna sin största

betydelse för de redan befintliga lägenheterna. Vad utredningsmannen föreslagit

i fråga om förutsättningarna för omföring av de äldre lägenheterna till

"den nya upplåtelseformen finner jag mig kunna i stort sett biträda. Emellertid

torde det med hänsyn till den av mig förut föreslagna strängare prövningen

av förutsättningarna för upplåtelser av nya lägenheter böra övervägas om

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

9

icke även en viss begränsning bör göras i möjligheterna att omföra äldre

lägenheter. I detta hänseende synes, i viss anslutning till vad egnahemsstyrelsen

anfört, i allt fall den regeln böra tillämpas, att omföring icke må äga

rum, där man kan förvänta att lägenheten inom den närmaste framtiden

kommer att nedläggas. Såsom domänstyrelsen och överjägmästaren i Umeå

distrikt anfört torde innehavare av lägenhet, som omföres till den nya upplåtelseformen,

böra erhålla skälig nedsättning i arrendeavgiften till dess lägenheten

iordningställts.

För utrönande av de nuvarande lägenheternas beskaffenhet och lämpligaste

disposition torde på sätt utredningsmannen föreslagit böra företagas en inventering

av hela lägenhetsbeståndet. Denna inventering synes böra omfatta

jämväl skogstorp och odlingslägenheter ovan odlingsgränsen. I anslutning

till inventeringen bör avgöras huruvida lägenhet överhuvud bör bestå

eller nedläggas. För underlättande av förflyttning av innehavare av lägenhet,

som befinnes böra nedläggas, torde statsbidrag få utgå. Någon anledning

att lämna flyttningsbidrag endast för den händelse lägenhetsinnehavaren

flyttar till annan lägenhet synes mig knappast förefinnas. Enligt min mening

torde sådant bidrag även böra kunna beviljas, om lägenhetsinnehavaren

t. ex. övergår till annat näringsfång. Flyttningsbidraget torde i allmänhet

böra utgå med högst 2 000 kronor. I de fall, där det av innehavaren å

lägenheten nedlagda arbetet uppskattas till högre värde, synes emellertid

flyttningsbidraget efter Kungl. Maj:ts prövning böra få utgå med högre belopp

än 2 000 kronor.

För genomförandet av den förordade omläggningen torde i överensstämmelse

med utredningsmannens förslag i första hand böra tagas i anspråk de

för lägenheterna utgående arrendeavgifterna. Återstående kostnader för lägenheternas

iståndsättande synas böra bestridas från det under nionde huvudtiteln

uppförda anslaget till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt

innehavare av odlingslägenheter m. fl. Detta anslag, som för innevarande

budgetår uppförts med 80 000 kronor, torde med anledning härav böra i avvaktan

på närmare erfarenheter av förevarande verksamhet för budgetåret

1947/48 uppräknas med 100 000 kronor. Såsom förut framhållits avses för

närvarande av nämnda anslag ett belopp av 10 000 kronor för byggnadshjälp

åt brukarna av de nuvarande fjällägenheterna. För de lägenheter, som icke

komma att omföras till den nya upplåtelseformen, torde medel för byggnadshjälp

alltjämt böra beräknas under anslaget. Av skäl som egnahemsstyrelsen

anfört synes ett med 15 000 kronor till 25 000 kronor förhöjt belopp böra

upptagas för detta ändamål. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare föreskrifter rörande användningen av sistnämnda belopp. Kostnaderna

för de av mig förordade flyttningsbidragen synas icke lämpligen

böra bestridas från statens lappfond utan torde härför erforderliga medel

böra beräknas under förevarande anslag. För nästa budgetår torde ett belopp

av 20 000 kronor få avses härför. Vid bifall till vad jag sålunda förordat

skulle anslaget för budgetåret 1947/48 böra uppföras med (80 000 +

100 000 + 15 000 + 20 000 — ) 215 000 kronor. Från anslaget torde jämväl

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

såsom domänstyrelsen i sin skrivelse den 11 december 1946 föreslagit få bestridas

kostnaderna för nedläggande av kronotorp, som upplåtits enligt kungörelsen

den 14 juni 1929 (nr 170) angående upplåtande av kronotorp å vissa

kronoparker m. m.

Då för inventarielån till fjällägenlietsinnehavare föreslagits samma villkor

som gälla för lån från kronotorpamas inventarielånefond, torde det såsom

statskontoret anfört icke vara erforderligt att för utlämnande av förstnämnda

lån inrättas en särskild lånefond utan synes lägenhetsinnehavarnas lånebehov

i stället böra täckas genom lån från kronotorpamas inventarielånefond.

Något särskilt anslag för ändamålet behöver således icke upptagas.

I överensstämmelse med utredningsmannens förslag torde arrendeavgifterna

för lägenheterna böra tillföras en i egnahemsstyrelsens räkenskaper

för ändamålet upplagd diversemedelstitel och de med medlen bestridda utgifterna

avföras direkt å denna titel. I den mån anslagsmedel disponeras böra

dessa tagas i anspråk genom utgifternas avförande direkt å anslaget. För den

husbehovsskog, som förbehålles innehavare av lägenheter ovan odlingsgränsen

i Västerbottens och Norrbottens län, torde såsom utredningsmannen

förordat ersättning böra tillföras domänfonden.

Ett genomförande av de av mig förordade förslagen synes påkalla ändring

av 56 § renbeteslagen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår äro

bestämmelserna om upplåtelse av jämtländska arrendelägenheter och fjälllägenheter

ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län upptagna

dels i nämnda lagrum och dels i kungörelsen den 3 juni 1915 (nr 169) angående

upplåtande av odlingslägenheter m. m. i trakterna ovan odlingsgränsen

i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. I 56 § fjärde stycket

renbeteslagen stadgas att, där upplåtelse av nyttjanderätt till inägor ovan

odlingsgränsen eller å renbetesfjällen finnes kunna äga rum utan avsevärt

men för renskötseln, sådan upplåtelse må mot avgift meddelas av länsstyrelsen.

Enligt kungörelsen nr 169/1915 ankommer det på Kungl. Maj:t att,

där synnerliga skäl föreligga, meddela upplåtelse av odlingslägenhet eller

eljest med nyttjanderätt upplåta mark ovan odlingsgränsen. I anslutning till

vad jag förut anfört torde bestämmelsen i 56 § renbeteslagen böra kompletteras

med en föreskrift, att upplåtelse av nyttjanderätt till mark inom ifrågavarande

områden må meddelas även där det påkallas med hänsyn till den

allmänna samfärdseln. Vidare synes böra föreskrivas, att där synnerliga skäl

föreligga må även eljest upplåtas nyttjanderätt till mark för bostadsändamål

eller annat liknande ändamål. I samband härmed torde kungörelsen

nr 169/1915 böra upphävas.

Då enligt vad jag förut tillstyrkt upplåtelse av ny lägenhet skall underställas

Kungl. Maj:ts prövning men överlåtelse av nyttjanderätt till redan

upplåten lägenhet skall prövas av den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer,

torde i 56 § fjärde stycket renbeteslagen böra stadgas, att där avsedda upplåtelser

skola meddelas av Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t

bestämmer. Av praktiska skäl synes motsvarande böra föreskrivas i fråga

om övriga i 56 § omförmälda upplåtelser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

11

Förslaget att de för lägenheterna utgående arrendeavgifterna skola tagas i

anspråk för lägenheternas iordningställande och förvaltning föranleder en

jämkning av bestämmelsen i 56 § sista stycket renbeteslagen, att medel, som

inflyta genom de i 56 § avsedda upplåtelserna, skola användas till förmån

för lapparna.

De av mig nu förordade bestämmelserna torde böra träda i kraft den

1 juli 1947.

I överensstämmelse med det anförda har inom jordbruksdepartementet

upprättats förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli

1928 (nr 309) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige. Detta förslag

är av den natur, att lagrådets yttrande över detsamma bör inhämtas.

I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter som kunna bliva erforderliga för genomförande av de i det föregående

av mig förordade förslagen.»

Av olika skäl torde det för det allmänna vara av värde att en viss bosättning

finnes i fjälltrakterna. En stor del av befolkningen inom dessa

områden1 har emellertid en ur ekonomisk synpunkt svår ställning. Detta gäller

särskilt innehavare av fjällägenheter å kronomark ovan odlingsgränsen i

Västerbottens och Norrbottens län men även innehavare av arrendelägenheter

å renbetesfjällen i Jämtlands län. För att dessa lägenhetsinnehavare skola

komma i åtnjutande av den höjning av levnadsstandarden, som under senare

tid kommit andra jämförliga befolkningsgrupper till del, torde ett betydande

stöd av statsmakterna vara erforderligt. Utskottet finner det därför tillfredsställande,

att Kungl. Maj:t nu framlagt förslag till åtgärder från det

allmännas sida för en förbättring av förhållandena å nämnda lägenheter.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha olika meningar yppat

sig om på vilket sätt lägenhetsinnehavarna skola erhålla stöd från statsmakterna.

Utredningsmannen har med instämmande av flertalet remissmyndigheter

föreslagit, att lägenhetsinnehavarna skulle erhålla motsvarande förmåner

som beslutats vid 1943 års riksdag för innehavare av kronotorp samt vid

1941 och 1946 års riksdagar för lappar. I vissa av remissyttrandena har

emellertid förordats, att de statliga stödåtgärderna skulle erhålla formen av

ökade bidrag för bostads- och ladugårdsförbättring. I likhet med departementschefen

anser utskottet uredningsmannens förslag vara att föredraga.

Utskottet vill i detta sammanhang endast erinra, att redan enligt beslut vid

1943 års riksdag innehavare av fjällägenheter kunna tillerkännas de förmåner,

som beviljas sådan innehavare av lägenhet nedan odlingsgränsen som

önskar övergå till de nya bestämmelserna om kronotorp.

Emellertid torde såsom departementschefen anfört stor återhållsamhet

böra iakttagas, såvitt angår upplåtelse av nya lägenheter inom ifrågavarande

områden. Utskottet har därför icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

att upplåtelse av ny lägenhet skall få äga rum endast där det finnes

påkallat ur allmän synpunkt. Ej heller har ulskotlet funnit anledning till

erinran mot de förslag, som i förevarande proposition framlagts beträffande

U tskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

ordningen för lägenheternas upplåtande samt i fråga om vården och förvaltningen

av lägenheterna. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag böra

lägenheterna benämnas norrländska fjällägenheter.

Beträffande de särskilda bestämmelser, som böra reglera ifrågavarande

upplåtelser, ansluter sig Kungl. Maj:ts förslag i huvudsak till de föreskrifter,

som gälla för upplåtelse av kronotorp. Detta innebär bland annat, att lägenheterna

skola genom kronans försorg förses med boningshus, nödiga ekonomibyggnader

och övriga för jordbrukets drift behövliga anläggningar. Det

skall vidare åligga kronan att å de byggnader och andra anläggningar, som

äro erforderliga för jordbruket, verkställa för deras bibehållande i brukbart

stånd nödvändiga reparationer, som ej äro av allenast mindre omfattning

och som ej föranletts av lägenhetsinnehavarens vållande. I samband med

upplåtelse av lägenhet skall lån för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier

m. in. (inventarielån) kunna beviljas. Till skillnad från kronotorp skola

dock de norrländska fjällägenhetema icke få av lägenhetsinnehavarna inlösas

med äganderätt. Någon motsvarighet till den arbetsskyldighet, som regelmässigt

gäller för kronotorpare, har ej heller ifrågasatts. De sålunda föreslagna

bestämmelserna för upplåtelse av norrländska fjällägenheter finner

utskottet i stort sett ändamålsenliga. Vad angår det i motionen II: 351 berörda

spörsmålet om lägenheternas utrustande med vattenledning och avlopp anser

utskottet i likhet med motionären det visserligen i och för sig önskvärt

att lägenheterna, där så utan alltför stora kostnader lämpligen kan ske, förses

med vatten- och avloppsledningar. Någon uttrycklig föreskrift om hur

lägenheterna skola vara utrustade i detta hänseende torde emellertid lika litet

som beträffande jordbruksarrenden i allmänhet vara erforderlig.

De nya bestämmelserna rörande norrländska f jällägenheter torde med hänsyn

till att upplåtelser av nya lägenheter endast sparsamt böra medgivas

erhålla sin största betydelse för de redan befintliga lägenheterna. Vad departementschefen

förordat i fråga om de äldre lägenheternas omföring till den

nya upplåtelseformen, inventering av lägenhetsbeståndet och flyttningsbidrag

till lägenhetsinnehavare, som avstår från rätten till sin lägenhet för att

slå sig ned på annan plats, finner sig utskottet kunna biträda. Utskottet förutsätter

sålunda i likhet med departementschefen, att äldre lägenheter, som

kunna förväntas komma att nedläggas inom den närmaste framtiden, icke

skola omföras till den nya upplåtelseformen.

För lägenheternas iståndsättande och förvaltning torde i första hand böra

tagas i anspråk de för lägenheterna utgående arrendeavgifterna. Återstoden

av kostnaderna för genomförandet av den förordade omläggningen synes

böra bestridas från anslaget till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt

innehavare av odlingslägenheter m. fl. Detta anslag, som för innevarande

budgetår är uppfört med 80 000 kronor, varav 10 000 kronor avsetts för

byggnadshjälp åt brukarna av de nuvarande fjällägenhetema, torde i överensstämmelse

med Kungl. Maj ds förslag böra uppräknas med 100 000 kronor

för lägenheternas iståndsättande, med 15 000 kronor för ytterligare byggnadshjälp

till innehavarna av de lägenheter, som icke bliva omförda till den nya

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

13

upplåtelseformen, samt med 20 000 kronor för bestridande av de i det föregående

förordade flyttningsbidragen. Anslaget synes sålunda för budgetåret

1947/48 böra uppföras med 215 000 kronor. Från anslaget torde jämväl böra

bestridas kostnaderna för nedläggandet av kronotorp, som upplåtits enligt

kungörelsen den 14 juni 1929 (nr 170) angående upplåtande av kronotorp å

vissa kronoparker m. m. För utlämnande av inventarielån till innehavarna

av norrländska fjällägenheter synes kronotorpamas inventarielånefond böra

få tagas i anspråk.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) medgiva att bestämmelser rörande upplåtelse av norrländska

fjällägenheter må meddelas i huvudsaklig överensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för den 14 februari 1947 angivna riktlinjerna;

2) till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare

av odling slågenheter m. fl. å riksstaten för budgetåret

1947/48 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kronor;

B. att motionen II: 351, i den mån densamma icke kan anses

besvarad genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1947.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson,

Alfred Andersson, Nils Olsson, Näslund, Svedberg, Hagman och Isaksson;

samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Gustafson i Vimmerby,

Mäler, Andersson i Surahammar, Larsson i Karlstad, Gustafson i Dädesjö,

Jacobson i Vilhelmina och Svensson i Ljungskile.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:175 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli 1928 a1 i texten