Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag för byggande av distriktsveterinärbostäder i övre Norrland.

1947-05-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1947:41, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag för byggande av distriktsveterinärbostäder i övre Norrland.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

J ordbruksutskottets utlåtande nr 41.

Nr 41.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag för byggande

av distriktsveterinärbostäder i övre Norrland.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 105 av herr Bergh, Ragnar, och II: 180 av fru Boman

m. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte hos Kimgl. Maj:t anhålla om

utredning och förslag angående statsbidrag för byggande av distriktsveterinärbostäder

i övre Norrland enligt enahanda grunder som för statsbidrag till

provinsialläkarbostäder».

Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda yrkande får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande i ärendet från medicinalstyrelsen

och statskontoret, varjämte styrelsen för Svenska distriktsveterinärföreningen

beretts tillfälle att avgiva yttrande över motionen. Vid

medicinalstyrelsens i ärendet avgivna utlåtande fanns fogat yttrande från

Svenska veterinärläkarföreningen.

Enligt kungörelsen den 2 december 1921 (nr 687) angående statsbidrag för

anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, däri ändring vidtagits

genom kungörelserna nr 152/1927, 411/1936 och 83/1946, kan bidrag

på ansökning beviljas landsting, en eller flera kommuner eller kommunalförbund

för uppförande eller inköp av byggnad eller för till- eller ombyggnad

av sökanden tillhörig byggnad i ändamål att anskaffa bostad åt provinsialläkare

i distrikt inom rikets ödemarksområden, där lämplig läkarbostad icke

kan på annat sätt erhållas. Med ödemarksområden avses områden norr om

polcirkeln, Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker samt västra delarna

av Jämtlands län; dock att skälig jämkning av denna begränsning i förekommande

fall kan medgivas av Kungl. Maj:t. Statsbidrag utgår med högst

en tredjedel av de beräknade byggnadskostnadema eller köpesumman, dock

högst med 25 000 kronor för varje bostad. Bostaden skall tillhandahållas vederbörande

provinsialläkare mot en av länsstyrelsen fastställd årlig hyra av

högst 1 800 kronor.

Medicinalstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot att den

begärda utredningen komme till stånd.

Såväl styrelsen för Svenska veterinärläkareföreningen som styrelsen för

Svenska distriktsveterinärföreningen ha på det livligaste tillstyrkt bifall till

motionärernas förslag. I samband därmed har framhållits önskvärdheten av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 41.

15

att rätten till statsbidrag till mindre bemedlade djurägares kostnader för

djursjukvård utsträcktes att gälla även sådana djurägare, vars djur opererades

eller vårdades vid till tjänstebostad för veterinär hörande sjukstall.

Statskontoret, som avstyrkt bifall till motionerna, har efter en ingående redogörelse

för de skäl, som föranlett anvisande av statsbidrag till uppförande

av provinsialläkarbostäder, anfört i huvudsak följande:

Då statsmakterna förbundit statsbidraget till uppförande av provinsialläkarbostäder

med det villkoret, att hyra av provinsialläkare icke må uttagas

med högre belopp än 1 800 kr. för år, innebär detta således, att den direkta

nyttan av statsbidraget kommit provinsialläkarna till del i form av nedsättning

av den hyra, som dessa eljest hade bort betala.

Förutom i statsbidragskungörelsen intogs sedermera berörda bestämmelse

om maximering av hyran även i avlöningsreglementet den 21 maj 1926 (nr

177) för förste provinsialläkare och provinsialläkare. På förslag av 1936 års

lönekommitté, som gjorde gällande, att ersättningen för bostaden borde bestämmas

efter fri överenskommelse mellan läkaren och bostadsupplåtaren,

upphävdes dock denna bestämmelse vid 1939 års lönereglering för provinsialläkare

i samband med att civila avlöningsreglementet blev tillämpligt å såväl

denna kår som distriktsveterinärerna. Härav torde framgå, att 1936 års lönekommitté

ansett provinsialläkarna böra betala hyra efter i huvudsak samma

grunder som andra statliga befattningshavare. På grund av förenämnda bestämmelse

i statsbidragskungörelsen är emellertid bostadsupplåtare, som erhållit

statsbidrag för anskaffande av läkarbostad, alltjämt förhindrad att uttaga

högre årlig hyra än 1 800 kr. Såvitt statskontoret kan finna hade denna

bestämmelse bort upphävas i samband med löneregleringen.

Då distriktsveterinärerna i enlighet med gällande avlöningsbestämmelser

ha att erlägga hyra efter överenskommelse med bostadsupplåtaren och någon

nedsättning av sådan hyra under vad som i allmänhet gäller på bostadsmarknaden

i orten — vilket skulle innebära en förtäckt löneförmån — enligt ämbetsverkets

mening icke bör ifrågakomma, kan statskontoret icke finna skäl

föreligga för en subventionering genom statsbidrag till anskaffande av bostäder

åt distriktsveterinärer. Att det förhållandet, att dylikt bidrag utgår till

provinsialläkarbostäder, icke bör tagas till intäkt för införande av bidrag till

anskaffande av lämpliga bostäder åt distriktsveterinärer, synes statskontoret

framgå av den ovan lämnade redogörelsen för vad som förekommit vid behandling

av förstnämnda bidrag. Statskontoret får för den skull avstyrka

bifall till förevarande motioner.

I förevarande motioner har hemställts om utredning rörande statsbidrag

för byggande av distriktsveterinärbostäder i övre Norrland enligt enahanda

grunder som gälla vid uppförandet av provinsialläkarbostäder. Såsom skäl för

sin hemställan ha motionärerna anfört, att den rådande bristen på veterinärer

lade allvarliga hinder i vägen för utbyggandet av det statliga veterinärväsendet,

särskilt inom landets nordligaste delar. Enligt motionärernas mening

kunde därför ifrågasättas, huruvida icke särskilda åtgärder borde vidtagas

för att giva de nordligaste länen större möjligheter att konkurrera med

de mera tättbefolkade landsdelarna i fråga om veterinärer. Sålunda skulle

eu förbättring av bostadsförhållandena inom de i övre Norrland belägna veterinärdistrikten

avsevärt öka möjligheterna att erhålla kompetenta krafter

vid eu utbyggnad av veterinärvården. Då emellertid vederbörande kommu
-

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 41.

ner vore hårt skattetyngda, syntes det ofrånkomligt att staten trädde stödjande

emellan.

Utskottet vill här erinra, att enligt de för distriktsveterinärerna gällande

avlöningsbestämmelserna distriktsveterinärer äga uppbära dels inkomst enligt

taxa av praktik, dels ock lön av statsmedel efter en fördelning av distriktsveterinärtjänstema

i olika lönegrupper med hänsyn till praktikinkomst

och distriktens svårskötthet. Antalet lönegrupper utgör sju, en var omfattande

fem löneklasser. Begynnelselönen utgör i lönegrupp I 4 050 kronor och

i lönegrupp VII 6 426 kronor. Å nämnda belopp utgå sedvanliga tillägg, däri

inbegripet, i förekommande fall, kallortstillägg. Då samtliga de i övre Norrland

belägna distrikten hänförts till de högsta lönegrupperna, ha sålunda de

därstädes stationerade veterinärerna beretts viss kompensation för de nackdelar,

som må vara förenade med tjänstgöring där. Enligt vad utskottet inhämtat

pläga även distriktsveterinärer med placering inom ifrågavarande

område enligt praxis erhålla förflyttning till annat distrikt efter kortare

tjänstgöringstid än som anses böra tillämpas inom andra delar av landet.

Såsom i motionerna antytts är frågan om antagande av ökat antal studerande

vid veterinärhögskolan för närvarande föremål för utredning av de

sakkunniga, som med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 november

1946 tillkallats för utredning rörande den framtida utvecklingen av högskolorna

på jordbrukets och skogsbrukets område. Då utskottet förutsätter, att

de sakkunniga därvid skola framlägga förslag som komma att medföra en

lämplig avvägning i förhållande till behovet av antalet veterinärer inom landet,

torde de av motionärerna påtalade svårigheterna, i den mån de för närvarande

äro för handen, småningom försvinna.

Motionärernas påstående att uppförandet av statliga tjänstebostäder för

distriktsveterinärer med placeringsort i övre Norrland i viss utsträckning

skulle kunna öka antalet sökande till ledigförklarade tjänster i berörda landsdelar

vill utskottet icke helt bestrida. Utskottet håller det emellertid icke för

troligt, att något veterinärdistrikt skall förbliva obesatt på grund av bristen

på tillfredsställande veterinärbostad. Vid sådant förhållande och då tillgången

å veterinärer enligt vad i det föregående antytts kan förväntas bliva förbättrad,

synes det utskottet icke föreligga skäl för anvisandet av statsbidrag

för ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.

att de likalydande motionerna I: 105 och II: 180 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 maj 1947.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 38.

477781. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.