Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ''Grundförbättringar: Lgckebgåns regleringsföretag.

1947-06-02 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1947:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ''Grundförbättringar: Lgckebgåns regleringsföretag.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.

Nr 45.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till ''Grundförbättringar: Lgckebgåns regleringsföretag.

(1 :a avd.)

I en till riksdagen den 7 mars 1947 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 144, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att till Grundförbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag

å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 314 500 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet — i den män redogörelse

därför icke återfinnes i det följande — hänvisa till propositionen.

I skrivelse den 17 december 1935 hemställde 1935 års Blekingeutredning,

att för beredande av ökade försörjningsmöjligheter åt befolkningen inom

Blekinge län Kungl. Maj:t måtte, efter den utredning som kunde anses påkallad,

lämna statens jordnämnd bemyndigande att enligt angivna riktlinjer i

nämndens regi utföra ett torrläggnings- och kolonisationsföretag, avseende

reglering av Lyckebyån i Blekinge och Kalmar län beträffande sträckan Fursjön—Bockabosjön

i norr och Bånga damm omkring 800 meter nedanför

Kroksmåla i söder.

I en till 1936 års riksdag avlåten proposition, nr 265, angående anslag till

statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. framhöll chefen för socialdepartementet

efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att, därest

de fortsatta övervägandena skulle bekräfta, att de förutsättningar från

vilka Blekingeutredningen utgått vore för handen, skäl förelåge för staten

att, i den ordning förslaget avsåge, medverka vid företagets genomförande.

Sedan riksdagen i skrivelse den 19 juni 1936, nr 355, anmält, att förenämnda

uttalanden icke föranledde någon erinran från riksdagens sida, samt statens

jordnämnd föreslagit, att i stället för jordnämnden måtte för ändamålet

tillsättas ett särskilt lokalt verkställighetsorgan, tillkallade jämlikt Kungl.

Maj ds bemyndigande den 23 oktober 1936 chefen för jordbruksdepartementet

sistnämnda dag sakkunniga för vidtagande av förberedande åtgärder i syfte

att ifrågavarande företag skulle kunna komma till utförande i huvudsaklig

överensstämmelse med de av 1935 års Blekingeutredning i skrivelsen den 17

december 1935 angivna riktlinjerna. Enligt sagda bemyndigande skulle det

åligga de sakkunniga att snarast möjligt för godkännande underställa chefen

för jordbruksdepartementet plan för det förberedande arbetets bedrivande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.

5

Till fullgörande av sitt uppdrag inkommo de sakkunniga, vilka antagit benämningen

lyckebyåutredningen, med en den 23 april 1937 dagtecknad skrivelse

i ämnet, innefattande plan som nyss nämnts.

I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen att å Kungl. Maj ds

och kronans vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att omförmälda företag,

benämnt »vattenavledningsföretaget Lyckebyån mellan Bånga damm och

Fursjön», måtte under statens medverkan komma till stånd i huvudsak på det

sätt och i den ordning, som av utredningen föreslagits. I uppdraget innefattades

även bemyndigande för utredningen att inom ramen för en av distriktslantmätaren

N. Enéll uppgjord förhandsplan för Kungl. Maj ds och kronans

räkning inköpa fast egendom i den omfattning utredningen kunde finna erforderlig

för ett ändamålsenligt genomförande av den med vattenavledningsföretaget

sammanhängande kolonisationen.

I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget

samt markinköpen för genomförandet av den nya fastighetsbildningen

torde få hänvisas till den sammanställning av beräknade kostnader härför,

som i enlighet med utredningens uppgifter återgivits i propositionen nr 300

till 1937 års riksdag (s. 46). Av denna sammanställning framgår, att de kostnader,

som avsågos skola stanna å statsverket, beräknades till 331 000 kronor,

medan ett belopp av 832 924 kronor av staten skulle förskjutas såsom

rörelsekapital åt företaget. På grund av olika omständigheter ha emellertid

kostnaderna icke kunnat hållas inom den beräknade ramen. För ändamålet

ha i olika sammanhang hittills anvisats sammanlagt 1 693 300 kronor, varav

50 000 kronor för anskaffande av traktorer och plogar för djupplöjning av

vissa torrlagda områden. Av förstnämnda belopp ha vidare 52 000 kronor avsetts

för inköp av fastigheten Flaken l1 och l4. Frågan huruvida och i vad

män ifrågavarande kostnader definitivt och allt framgent borde gäldas av arbetslöshetsanslaget

har såsom framhållits i samband med anslagsäskandena

ansetts böra få bero på en senare prövning. I anslutning härtill har Kungl.

Maj :t genom beslut den 2 februari 1945 anbefallt statens sakrevision att i samråd

med lyckebyåutredningen till granskning upptaga frågan om sättet för

nämnda företags fortsatta bedrivande liksom ock dess framtida omfattning

samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det yttrande i ämnet, som granskningen

kunde föranleda. Till fullgörande av nämnda uppdrag har statens sakrevision

med skrivelse den 14 oktober 1946 överlämnat en promemoria som

upprättats av särskilda av sakrevisionen tillkallade sakkunniga. Yttranden

häröver ha avgivits av lyckebyåutredningen, lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen. Vid lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens

yttranden ha fogats utlåtanden av Kalmar läns södra och Blekinge läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott respektive egnahemsnämnderna i

Kalmar läns södra område och Blekinge län.

I skrivelse den 24 februari 1947 har lyckebyåutredningen hemställt om anvisande

av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.

Efter redogörelse för innehållet i förenämnda skrivelser och promemoria

samt däröver avgivna yttranden har föredraganden, statsrådet Sträng, i ärendet

anfört och föreslagit följande.

»Tillkomsten av Lyckebyåns torrläggnings- och kolonisationsföretag, vilket

igångsattes efter medgivande av 1936 års riksdag, torde få ses mot bakgrund

av då rådande förhållanden på arbetsmarknaden och behovet att bereda

ökade försörjningsmöjligheter åt befolkningen inom Blekinge län. Genom

torrläggningen beräknade man sålunda kunna tillskapa omfattande arbetstillfällen

för den arbetslösa befolkningen. Att företaget kom till stånd syntes

så mycket mera önskvärt, som man förväntade att detsamma skulle möjliggöra

förstärkning och nybildning av ett betydande antal jordbruk. Medel

för bestridande av statens utgifter för företaget samt för förskotterande av

vissa belopp för genomförande av en bättre fastighetsbildning inom regleringsområdet

ha i överensstämmelse härmed anvisats i samband med anslagen

till arbetsmarknadsreglerande åtgärder. Torrläggningsföretaget har

emellertid huvudsakligen på grund av krissvårigheter kommit att draga avsevärt

ut på tiden och är ännu icke helt slutfört. Under företagets utförande

har arbetsmarknaden i viss mån förändrat karaktär, i det att tidigare rådande

arbetslöshet numera förbytts i brist på arbetskraft. Frågan om företagets

fortsatta bedrivande synes med hänsyn härtill icke längre i första

hand böra bedömas såsom ett arbetsmarknadsspörsmål. Även om företaget

givetvis icke helt saknar betydelse ur sysselsättningssynpunkt synes emellertid

behovet av detsamma med hänsyn till nuvarande läge på arbetsmarknaden

icke tillnärmelsevis lika angeläget, som då företaget påbörjades. Då

emellertid betydande värden kunde gå till spillo om företaget nu nedlägges,

synes en avveckling på nuvarande stadium knappast kunna försvaras. Ehuru

det ekonomiska utbytet av företaget ursprungligen överskattats, såsom den

verkställda utredningen utvisar, torde nämligen de fördelar, som skulle stå

att vinna genom torrläggningens och kolonisationens slutförande, komma att

överstiga de ytterligare kostnader, som därigenom skulle åsamkas statsverket.

Under dessa förhållanden torde enligt mitt förmenande icke böra ifrågasättas

annat än att företaget fullföljes. Med hänsyn till vad nyss anförts rörande

de ändrade förhållandena å arbetsmarknaden torde emellertid medel

härför i fortsättningen icke böra utgå från anslaget till arbetsmarknadsreglerande

åtgärder utan lämpligen böra anvisas från särskilt anslag under

nionde huvudtiteln. Hittillsvarande kostnader för förevarande ändamål torde

böra slutligt belasta de anslag från vilka anvisning skett.

Vad angår företagets fortsatta bedrivande återstår av torrläggningsarbetet

huvudsakligen fullbordandet av bikanalernas uppgrävning. Beträffande kolonisationsverksamheten

har sakrevisionen i sin utredning funnit, bland annat

emedan den genom torrläggningen utvunna åkerarealen kunde beräknas

bliva betydligt mindre omfattande än vad som ursprungligen förväntats,

att den tidigare uppgjorda planen för fastighetsbildningen inom området icke

syntes lämplig att följa vid det fortsatta arbetet. På sakrevisionens uppdrag

ha därför nya planer upprättats, vilka revisionen ansett i huvudsak kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 45. 1

läggas till grund för den fortsatta kolonisationsverksamheten. I anslutning

härtill har sakrevisionen föreslagit, att lyckebyåutredningens verksamhet

borde avvecklas från den 1 juli 1947, då torrläggningsarbetet beräknades

vara avslutat, och att kolonisationsverksamheten därefter skulle övertagas

av de lokala egnahemsorganen i Blekinge och Kalmar län.

Enligt mitt förmenande synes ledningen för företaget, såväl i vad avser

torrläggningen som kolonisationen, ännu någon tid böra kvarligga hos lyckebyåutredningen.

I propositionen nr 75 till årets riksdag angående riktlinjerna

för den framtida jordbrukspolitiken har chefen för jordbruksdepartementet

föreslagit, att egnahemsnämnderna från och med den 1 juli 1948 skola

upphöra och ersättas med andra lokala organ, lantbruksnämnder. Under förutsättning

att detta förslag vinner riksdagens godkännande torde det därför

vara lämpligt, att avvecklingen av lyckebyåutredningens verksamhet

uppskjutes till sistnämnda dag, då torrläggningsföretaget i huvudsak kan beräknas

vara slutfört, och att kolonisationsverksamheten därefter överföres

till vederbörande lantbruksnämnder. Tills vidare torde det alltså böra ankomma

på lyckebyåutredningen att skyndsamt slutföra torrläggningsföretaget

och i samband därmed låta verkställa en överarbetning av de av sakrevisionen

utformade planerna till ny fastighetsbildning inom området. I

anslutning härtill torde bland annat frågan om bikanalemas sträckning och

dimensionering böra upptagas till prövning, varvid emellertid inga sådana

ändringar böra vidtagas vilka kunna medföra onödig tidsutdräkt. Jämväl

spörsmålet om användningen av fastigheten Flaken, för vars inköp medel

anvisats å kapitalbudgeten av 1945 års riksdag, torde få slutgiltigt avgöras

i samband med regleringsföretagets slutförande.

I lyckebyåutredningens uppdrag ingår att inom ramen för en år 1937 uppgjord

plan för statens räkning inköpa markområden i den omfattning som

kan finnas behövlig för ett ändamålsenligt genomförande av kolonisationen.

För att underlätta en lämplig fastighetsbildning inom regleringsområdet synes

utredningen böra erhålla begärt bemyndigande att inköpa även sådan

mark, som icke ingår i förenämnda plan. De medel, som jag i detta sammanhang

föreslår riksdagen att anvisa för utredningens verksamhet, torde därför

även böra kunna tagas i anspråk för att möjliggöra erforderliga markinköp.

Vad angår medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår har utredningen

i sin skrivelse den 24 februari 1947 beräknat detta till 314 500 kronor.

Nämnda belopp giver mig icke anledning till erinran. I enlighet med vad

jag förut anfört torde detsamma böra anvisas under nionde huvudtiteln. Anslaget,

som bör givas reservationsanslags karaktär, torde böra benämnas

Grundförbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag. Därest riksdagen bifaller

vad jag sålunda förordat, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare föreskrifter rörande medlens disposition.»

Såsom av den genom statens sakrevisions försorg i ärendet verkställda utredningen

framgår har resultatet av ifrågavarande torrläggningsföretag blivit

UlsTcottd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.

icke obetydligt mindre än väntat, bland annat beroende på att de förutsättningar

rörande markernas beskaffenhet m. m., på vilka tillkomsten av företaget

grundats, visat sig icke vara riktiga. Vid besök i orten har utskottet

emellertid funnit, att slutförandet av torrläggningsföretaget kommer att bliva

till gagn för bygden och att arbetets nedläggande skulle i betydande mån

minska värdet av de fördelar, som redan vunnits. På grund härav tillstyrker

utskottet, att medel nu beviljas för företagets fullföljande. Mot Kungl. Maj :ts

förslag i ämnet har utskottet icke annan erinran än att utskottet anser det

vara lämpligast, att tidpunkten för avvecklingen av lyckebyåutredningens

verksamhet icke nu bestämmes, utan att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande

att fatta beslut härom. Utskottet har vid sin behandling av förevarande ärende

förutsatt, att den fortsatta fastighetsbildningen inom området skall ske i

huvudsaklig anslutning till den på föranstaltande av sakrevisionen utarbetade

s. k. modifierade planen, vilken främst bygger på att nu befintliga fastigheter

och brukningscentra tills vidare skola bestå, samt att den överarbetning

av nämnda plan, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skall ankomma på

lyckebyåutredningen, endast skall innefatta en bearbetning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Grund förbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag

å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 314 500

kronor.

Stockholm den 2 juni 1947.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 44.

477854. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län. a1 i texten