Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ''Grundförbättringar: Lgckebgåns regleringsföretag.
1947-06-02 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1947:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ''Grundförbättringar: Lgckebgåns regleringsföretag.
Dokumentets text
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.
Nr 45.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till ''Grundförbättringar: Lgckebgåns regleringsföretag.
(1 :a avd.)
I en till riksdagen den 7 mars 1947 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 144, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att till Grundförbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag
å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 314 500 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet — i den män redogörelse
därför icke återfinnes i det följande — hänvisa till propositionen.
I skrivelse den 17 december 1935 hemställde 1935 års Blekingeutredning,
att för beredande av ökade försörjningsmöjligheter åt befolkningen inom
Blekinge län Kungl. Maj:t måtte, efter den utredning som kunde anses påkallad,
lämna statens jordnämnd bemyndigande att enligt angivna riktlinjer i
nämndens regi utföra ett torrläggnings- och kolonisationsföretag, avseende
reglering av Lyckebyån i Blekinge och Kalmar län beträffande sträckan Fursjön—Bockabosjön
i norr och Bånga damm omkring 800 meter nedanför
Kroksmåla i söder.
I en till 1936 års riksdag avlåten proposition, nr 265, angående anslag till
statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. framhöll chefen för socialdepartementet
efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att, därest
de fortsatta övervägandena skulle bekräfta, att de förutsättningar från
vilka Blekingeutredningen utgått vore för handen, skäl förelåge för staten
att, i den ordning förslaget avsåge, medverka vid företagets genomförande.
Sedan riksdagen i skrivelse den 19 juni 1936, nr 355, anmält, att förenämnda
uttalanden icke föranledde någon erinran från riksdagens sida, samt statens
jordnämnd föreslagit, att i stället för jordnämnden måtte för ändamålet
tillsättas ett särskilt lokalt verkställighetsorgan, tillkallade jämlikt Kungl.
Maj ds bemyndigande den 23 oktober 1936 chefen för jordbruksdepartementet
sistnämnda dag sakkunniga för vidtagande av förberedande åtgärder i syfte
att ifrågavarande företag skulle kunna komma till utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med de av 1935 års Blekingeutredning i skrivelsen den 17
december 1935 angivna riktlinjerna. Enligt sagda bemyndigande skulle det
åligga de sakkunniga att snarast möjligt för godkännande underställa chefen
för jordbruksdepartementet plan för det förberedande arbetets bedrivande.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.
5
Till fullgörande av sitt uppdrag inkommo de sakkunniga, vilka antagit benämningen
lyckebyåutredningen, med en den 23 april 1937 dagtecknad skrivelse
i ämnet, innefattande plan som nyss nämnts.
I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen att å Kungl. Maj ds
och kronans vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att omförmälda företag,
benämnt »vattenavledningsföretaget Lyckebyån mellan Bånga damm och
Fursjön», måtte under statens medverkan komma till stånd i huvudsak på det
sätt och i den ordning, som av utredningen föreslagits. I uppdraget innefattades
även bemyndigande för utredningen att inom ramen för en av distriktslantmätaren
N. Enéll uppgjord förhandsplan för Kungl. Maj ds och kronans
räkning inköpa fast egendom i den omfattning utredningen kunde finna erforderlig
för ett ändamålsenligt genomförande av den med vattenavledningsföretaget
sammanhängande kolonisationen.
I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt markinköpen för genomförandet av den nya fastighetsbildningen
torde få hänvisas till den sammanställning av beräknade kostnader härför,
som i enlighet med utredningens uppgifter återgivits i propositionen nr 300
till 1937 års riksdag (s. 46). Av denna sammanställning framgår, att de kostnader,
som avsågos skola stanna å statsverket, beräknades till 331 000 kronor,
medan ett belopp av 832 924 kronor av staten skulle förskjutas såsom
rörelsekapital åt företaget. På grund av olika omständigheter ha emellertid
kostnaderna icke kunnat hållas inom den beräknade ramen. För ändamålet
ha i olika sammanhang hittills anvisats sammanlagt 1 693 300 kronor, varav
50 000 kronor för anskaffande av traktorer och plogar för djupplöjning av
vissa torrlagda områden. Av förstnämnda belopp ha vidare 52 000 kronor avsetts
för inköp av fastigheten Flaken l1 och l4. Frågan huruvida och i vad
män ifrågavarande kostnader definitivt och allt framgent borde gäldas av arbetslöshetsanslaget
har såsom framhållits i samband med anslagsäskandena
ansetts böra få bero på en senare prövning. I anslutning härtill har Kungl.
Maj :t genom beslut den 2 februari 1945 anbefallt statens sakrevision att i samråd
med lyckebyåutredningen till granskning upptaga frågan om sättet för
nämnda företags fortsatta bedrivande liksom ock dess framtida omfattning
samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det yttrande i ämnet, som granskningen
kunde föranleda. Till fullgörande av nämnda uppdrag har statens sakrevision
med skrivelse den 14 oktober 1946 överlämnat en promemoria som
upprättats av särskilda av sakrevisionen tillkallade sakkunniga. Yttranden
häröver ha avgivits av lyckebyåutredningen, lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen
och egnahemsstyrelsen. Vid lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens
yttranden ha fogats utlåtanden av Kalmar läns södra och Blekinge läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott respektive egnahemsnämnderna i
Kalmar läns södra område och Blekinge län.
I skrivelse den 24 februari 1947 har lyckebyåutredningen hemställt om anvisande
av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.
Efter redogörelse för innehållet i förenämnda skrivelser och promemoria
samt däröver avgivna yttranden har föredraganden, statsrådet Sträng, i ärendet
anfört och föreslagit följande.
»Tillkomsten av Lyckebyåns torrläggnings- och kolonisationsföretag, vilket
igångsattes efter medgivande av 1936 års riksdag, torde få ses mot bakgrund
av då rådande förhållanden på arbetsmarknaden och behovet att bereda
ökade försörjningsmöjligheter åt befolkningen inom Blekinge län. Genom
torrläggningen beräknade man sålunda kunna tillskapa omfattande arbetstillfällen
för den arbetslösa befolkningen. Att företaget kom till stånd syntes
så mycket mera önskvärt, som man förväntade att detsamma skulle möjliggöra
förstärkning och nybildning av ett betydande antal jordbruk. Medel
för bestridande av statens utgifter för företaget samt för förskotterande av
vissa belopp för genomförande av en bättre fastighetsbildning inom regleringsområdet
ha i överensstämmelse härmed anvisats i samband med anslagen
till arbetsmarknadsreglerande åtgärder. Torrläggningsföretaget har
emellertid huvudsakligen på grund av krissvårigheter kommit att draga avsevärt
ut på tiden och är ännu icke helt slutfört. Under företagets utförande
har arbetsmarknaden i viss mån förändrat karaktär, i det att tidigare rådande
arbetslöshet numera förbytts i brist på arbetskraft. Frågan om företagets
fortsatta bedrivande synes med hänsyn härtill icke längre i första
hand böra bedömas såsom ett arbetsmarknadsspörsmål. Även om företaget
givetvis icke helt saknar betydelse ur sysselsättningssynpunkt synes emellertid
behovet av detsamma med hänsyn till nuvarande läge på arbetsmarknaden
icke tillnärmelsevis lika angeläget, som då företaget påbörjades. Då
emellertid betydande värden kunde gå till spillo om företaget nu nedlägges,
synes en avveckling på nuvarande stadium knappast kunna försvaras. Ehuru
det ekonomiska utbytet av företaget ursprungligen överskattats, såsom den
verkställda utredningen utvisar, torde nämligen de fördelar, som skulle stå
att vinna genom torrläggningens och kolonisationens slutförande, komma att
överstiga de ytterligare kostnader, som därigenom skulle åsamkas statsverket.
Under dessa förhållanden torde enligt mitt förmenande icke böra ifrågasättas
annat än att företaget fullföljes. Med hänsyn till vad nyss anförts rörande
de ändrade förhållandena å arbetsmarknaden torde emellertid medel
härför i fortsättningen icke böra utgå från anslaget till arbetsmarknadsreglerande
åtgärder utan lämpligen böra anvisas från särskilt anslag under
nionde huvudtiteln. Hittillsvarande kostnader för förevarande ändamål torde
böra slutligt belasta de anslag från vilka anvisning skett.
Vad angår företagets fortsatta bedrivande återstår av torrläggningsarbetet
huvudsakligen fullbordandet av bikanalernas uppgrävning. Beträffande kolonisationsverksamheten
har sakrevisionen i sin utredning funnit, bland annat
emedan den genom torrläggningen utvunna åkerarealen kunde beräknas
bliva betydligt mindre omfattande än vad som ursprungligen förväntats,
att den tidigare uppgjorda planen för fastighetsbildningen inom området icke
syntes lämplig att följa vid det fortsatta arbetet. På sakrevisionens uppdrag
ha därför nya planer upprättats, vilka revisionen ansett i huvudsak kunna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 45. 1
läggas till grund för den fortsatta kolonisationsverksamheten. I anslutning
härtill har sakrevisionen föreslagit, att lyckebyåutredningens verksamhet
borde avvecklas från den 1 juli 1947, då torrläggningsarbetet beräknades
vara avslutat, och att kolonisationsverksamheten därefter skulle övertagas
av de lokala egnahemsorganen i Blekinge och Kalmar län.
Enligt mitt förmenande synes ledningen för företaget, såväl i vad avser
torrläggningen som kolonisationen, ännu någon tid böra kvarligga hos lyckebyåutredningen.
I propositionen nr 75 till årets riksdag angående riktlinjerna
för den framtida jordbrukspolitiken har chefen för jordbruksdepartementet
föreslagit, att egnahemsnämnderna från och med den 1 juli 1948 skola
upphöra och ersättas med andra lokala organ, lantbruksnämnder. Under förutsättning
att detta förslag vinner riksdagens godkännande torde det därför
vara lämpligt, att avvecklingen av lyckebyåutredningens verksamhet
uppskjutes till sistnämnda dag, då torrläggningsföretaget i huvudsak kan beräknas
vara slutfört, och att kolonisationsverksamheten därefter överföres
till vederbörande lantbruksnämnder. Tills vidare torde det alltså böra ankomma
på lyckebyåutredningen att skyndsamt slutföra torrläggningsföretaget
och i samband därmed låta verkställa en överarbetning av de av sakrevisionen
utformade planerna till ny fastighetsbildning inom området. I
anslutning härtill torde bland annat frågan om bikanalemas sträckning och
dimensionering böra upptagas till prövning, varvid emellertid inga sådana
ändringar böra vidtagas vilka kunna medföra onödig tidsutdräkt. Jämväl
spörsmålet om användningen av fastigheten Flaken, för vars inköp medel
anvisats å kapitalbudgeten av 1945 års riksdag, torde få slutgiltigt avgöras
i samband med regleringsföretagets slutförande.
I lyckebyåutredningens uppdrag ingår att inom ramen för en år 1937 uppgjord
plan för statens räkning inköpa markområden i den omfattning som
kan finnas behövlig för ett ändamålsenligt genomförande av kolonisationen.
För att underlätta en lämplig fastighetsbildning inom regleringsområdet synes
utredningen böra erhålla begärt bemyndigande att inköpa även sådan
mark, som icke ingår i förenämnda plan. De medel, som jag i detta sammanhang
föreslår riksdagen att anvisa för utredningens verksamhet, torde därför
även böra kunna tagas i anspråk för att möjliggöra erforderliga markinköp.
Vad angår medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår har utredningen
i sin skrivelse den 24 februari 1947 beräknat detta till 314 500 kronor.
Nämnda belopp giver mig icke anledning till erinran. I enlighet med vad
jag förut anfört torde detsamma böra anvisas under nionde huvudtiteln. Anslaget,
som bör givas reservationsanslags karaktär, torde böra benämnas
Grundförbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag. Därest riksdagen bifaller
vad jag sålunda förordat, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare föreskrifter rörande medlens disposition.»
Såsom av den genom statens sakrevisions försorg i ärendet verkställda utredningen
framgår har resultatet av ifrågavarande torrläggningsföretag blivit
UlsTcottd.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.
icke obetydligt mindre än väntat, bland annat beroende på att de förutsättningar
rörande markernas beskaffenhet m. m., på vilka tillkomsten av företaget
grundats, visat sig icke vara riktiga. Vid besök i orten har utskottet
emellertid funnit, att slutförandet av torrläggningsföretaget kommer att bliva
till gagn för bygden och att arbetets nedläggande skulle i betydande mån
minska värdet av de fördelar, som redan vunnits. På grund härav tillstyrker
utskottet, att medel nu beviljas för företagets fullföljande. Mot Kungl. Maj :ts
förslag i ämnet har utskottet icke annan erinran än att utskottet anser det
vara lämpligast, att tidpunkten för avvecklingen av lyckebyåutredningens
verksamhet icke nu bestämmes, utan att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande
att fatta beslut härom. Utskottet har vid sin behandling av förevarande ärende
förutsatt, att den fortsatta fastighetsbildningen inom området skall ske i
huvudsaklig anslutning till den på föranstaltande av sakrevisionen utarbetade
s. k. modifierade planen, vilken främst bygger på att nu befintliga fastigheter
och brukningscentra tills vidare skola bestå, samt att den överarbetning
av nämnda plan, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skall ankomma på
lyckebyåutredningen, endast skall innefatta en bearbetning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Grund förbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag
å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 314 500
kronor.
Stockholm den 2 juni 1947.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se under utlåtandet nr 44.
477854. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län. a1 i texten