Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckt motion.

1947-02-13 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1947:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar

om anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet

väckt motion.

(l:a avd.)

Till jordbruksutskottet ha hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar

om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt de avse jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av ifrågavarande

framställningar.

Beträffande utredningen i hithörande ärenden får utskottet hänvisa till

motsvarande punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 3

januari 1947. (Statsverkspropositionen: bilaga 30.)

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

1 :o) Tjänstebostäder för domänverket. För innevarande budgetår har å

kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket anvisats ett

investeringsanslag av 400 000 kronor till tjänstebostäder för domänverket.

Från anslaget bestridas kostnaderna för inköp eller uppförande av tjänstebostäder

för domänverkets befattningshavare i sådana fall, där dylika bostäder

icke annorledes kunna anskaffas.

I skrivelse den 30 augusti 1946 har domänstyrelsen hemställt, att för ifrågavarande

ändamål måtte för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag

av 550 000 kronor.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, har i ärendet anfört:

»Även för nästa budgetår torde medel böra avses för ifrågavarande ändamål.

Då enligt vad jag inhämtat en viss behållning å det för innevarande

budgetår anvisade anslaget torde komma att föreligga vid budgetårets utgång

samt något av de i domänstyrelsens förslag upptagna projekten utan alltför

stor olägenhet torde kunna uppskjutas till en annan tidpunkt, synes medelsanvisningen

för nästa budgetår kunna begränsas till 400 000 kronor. Av anslaget

torde ett belopp av omkring 100 000 kronor böra avses för inköp av

tjänstebostäder.»

Bihanri till riksdagens protokoll 1947. 10 samt. Nr S.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8-

Utskottet.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Tjänstebostäder för domänverket för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 400 000

kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

2:o) Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. Under denna anslagstitel

har för innevarande budgetår å kapitalbudgeten anvisats ett investeringsanslag

av 1 823 500 kronor.

I skrivelse den 6 september 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan

hemställt, att för nästa budgetår måtte till byggnadsarbeten upptagas ett anslag

av 3 097 800 kronor, över framställningen har yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen.

De av högskolestyrelsen föreslagna byggnadsarbetena och kostnaderna

därför enligt styrelsens beräkningar framgå av följande tabell, i vilken till

jämförelse medtagits de av byggnadsstyrelsen för vissa av arbetena beräknade

kostnaderna ävensom Kungl. Maj ds förslag i ämnet.

Kostnader

Av Kungl.

Maj:t före- slagen

medels- anvisning

Av högskolestyrelsen föreslagna arbeten

enligt hög- skolestyrel- sens beräk- ningar

enligt bygg- nadsstyrel- sens beräk- ningar

1. Institutionsbyggnad ra. m. vid botanisk-genetiska

trädgården....................................

676 000

750 000

2. Nybyggnad för restaurang, studentkårslokaler och

aula vid Ultuna..............................

1 255 000

1 255 000

1240 000

3. Häststall vid Kungsängen .....................

85 000

92 000

84 000

4. Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen ....

32 000

33 000

—

5. Tryckledning för kallvatten vid Ultuna........

7 500

7 500

7 500

6. Varm växthus och lagringsrum för institutionen

för växtodlingslära............................

50 000

53 000

7. Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler

för fjäderfäförsök å Bäcklösa ..................

50 000

53 000

8. Regnvattenledningar vid Ultuna...............

40 000

—

40 000

9. Två bostadshus för förste assistenter vid Ultuna

a) Byggnader...............................

76 600

95 000

47 500

b) Yttre ledningar ..........................

3 500

—

3 500

10. Byggnadsarbeten vid pälsdjursgården å Bäcldösa

6 600

6 600

—

11. Byggnadsarbeten ra. m. vid Flahults försöksgård

a) Ekonomibyggnad.........................

154 000

174 000

174 000

b) Ombyggnad av elevvåningen..............

17 500

—

17 500

c) Omläggning och förbättring av utfartsvägar

32100

—

16 000

12. Byggnadsarbeten vid Ugerups försöksgård m. m.

a) Bostadshus för två arbetarfamiljer........

37 000

42 000

42 000

b) Ombyggnad av ladugård m. m............

55 000

—

—

c) Statens andel av kostnaderna för beslutad

modernisering av Morslunda bränneri.....

10 600

10 600

13. Byggnadsarbeten vid Offers försöksgård ........

13 000

13 000

13 000

14. Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård......

225 000

260 000

—

15. Byggnadsarbeten vid Stenstugu försöksgård

a) Ombyggnadsarbeten......................

154 835

b) Nybyggnadsarbeten ......................

116 565

135 000

- 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr S.

3

Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet i högskolestyrelsens

framställning och byggnadsstyrelsens yttrande — anfört:

»Såsom framgår av det förut anförda har styrelsen för lantbrukshögskolan

för nästa budgetår äskat medel till byggnadsarbeten i högst betydande

omfattning. I flera fall är fråga om sådana byggnadsföretag, beträffande vilka

styrelsen redan under tidigare budgetår framlagt förslag. Emellertid torde

de rådande förhållandena på byggnadsmarknaden nödvändiggöra, att stor

återhållsamhet iakttages vid prövningen av styrelsens ifrågavarande anslagsäskanden.

För närvarande synas sålunda blott sådana företag böra komma

i betraktande, vilka icke utan avsevärd olägenhet kunna uppskjutas.

Med utgångspunkt från denna princip har jag funnit mest angeläget, att

den ifrågasatta nybyggnaden för restaurang, kårlokaler och aula vid Ultuna

nu kommer till stånd. Att ställa uppförandet av denna byggnad ytterligare

på framtiden torde särskilt med hänsyn till den genomförda utökningen av

elevantalet vid högskolan icke böra ske. Jag förordar alltså, att erforderliga

medel anvisas för uppförande av ifrågavarande byggnad i enlighet med

den utredning som senast verkställts rörande byggnadsföretaget. De härför

beräknade kostnaderna, 1 255 000 kronor, torde böra godtagas. Då emellertid,

såsom jag förut denna dag vid behandlingen av lantbrukshögskolans

materielanslag anfört, av nämnda belopp 15 000 kronor eller vad som avsetts

för anskaffande av vissa inventarier böra upplagas under nämnda anslag,

skulle å kapitalbudgeten för ändamålet behöva anvisas (1 255 000

— 15 000 =) 1 240 000 kronor.

Även vissa av de övriga föreslagna byggnadsarbetena synas vara av den

natur, att desamma böra utföras redan under nästa budgetår. Med hänsyn

till den i ärendet förebragta utredningen anser jag mig sålunda böra tillstyrka,

att medel anvisas för uppförande av häststall vid Kungsängen, anläggande

av tryckledning för kallvatten och regnvattenledningar vid Ultuna,

uppförande av bostadshus för förste assistenten vid baljväxtlaboratorjet,

ett bostadshus vid Ugerups försöksgård samt anordnande av uthusbyggnad

vid Offers försöksgård. Då jag icke har någon annan erinran

mot de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna av dessa byggnadsarbeten

än att det för häststallet vid Kungsängen avsedda beloppet

bör begränsas till 84 000 kronor, skulle för arbetena i fråga behöva anvisas

respektive 84 000, 7 500, 40 000, 51 000, 42 000 och 13 000 kronor. Såsom

högskolestyrelsen anfört är den nuvarande ekonomibyggnaden vid Flaliults

försöksgård i mycket dåligt skick. Då enligt vad styrelsen framhållit reparation

av byggnaden icke torde löna sig, synes det ofrånkomligt, att en ny

ekonomibyggnad snarast uppföres. Emellertid torde enligt vad jag under

hand inhämtat vissa för ifrågavarande byggnad planerade anläggningar

icke vara av sådan angelägenbetsgrad, att desamma icke skulle kunna tills

vidare ställas på framtiden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i

sinom tid meddela närmare föreskrifter härom. 1 avvaktan härpå torde det

av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet, 174 000 kronor, böra godtagas.

Likasa torde den av styrelsen föreslagna ombyggnaden av elevvåningen böra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

vidtagas redan under nästa budgetår. Med hänsyn till vad styrelsen upplyst

rörande beskaffenheten av försöksgårdens vägförbindelser torde vidare vara

angeläget, att en förbättring av dessa kominer till stånd. I nuvarande läge

anser jag mig blott böra förorda, att medel äskas för förbättring av norra

utfartsvägen eller sålunda till vägen Barnarp—Norrahammar. Kostnaderna

härför torde kunna uppskattas till 16 000 kronor. Med beaktande av det

anförda skulle för byggnadsarbeten m. m. vid Flahults försöksgård böra

avses ett belopp av (174 000 + 17 500 + 16 000=) 207 500 kronor. Vidare

torde för nästa budgetår böra upptagas ett belopp av 10 600 kronor, motsvarande

statens andel i kostnaderna för modernisering av Morslunda bränneri.

Däremot anser jag mig i överensstämmelse med vad jag förut anfört icke

för närvarande kunna tillstyrka någon medelsanvisning till övriga av högskolestyrelsen

föreslagna byggnadsarbeten.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för byggnadsarbeten

vid lantbrukshögskolan under nästa budgetår böra upptagas ett investeringsanslag

av (1 240 000 + 84 000 + 7 500 + 40 000 + 51 000 + 42 000 +

13 000 + 207 500 + 10 600 =) 1 695 600 kronor. Jag förutsätter härvid, att

byggnadsarbetena kunna utföras inom den sålunda angivna kostnadsramen

och att vid desamma största möjliga sparsamhet iakttages.»

Styrelsen för lantbrukshögskolan har såsom av förestående redogörelse

framgår framlagt ett omfattande byggnadsprogram för nästa budgetår. Med

hänsyn till förhållandena på byggnadsmarknaden har departementschefen

emellertid ansett stor återhållsamhet böra iakttagas vid prövningen av styrelsens

medelsäskanden och tillstyrkt medelsanvisning för allenast de byggnadsföretag,

vilka befunnits icke kunna uppskjutas utan avsevärd olägenhet.

Mot det sålunda begränsade förslaget i ämnet har utskottet icke något att erinra.

Utskottet — som har för avsikt att i annat sammanhang tillstyrka anslagsanvisning

för anskaffande av inventarier till den föreslagna byggnaden

för restaurang m. m. — tillstyrker alltså,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

1 695 600 kronor.

3:o) Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinsti
tut.

Under denna anslagstitel har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 320 000 kronor. I skrivelser den 28 och 29 augusti samt

den 7 september 1946 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut

hemställt om anvisande av dels 14 800 kronor till viss ombyggnad

av maskininstitutionen, dels 285 000 kronor till uppförande och inredning

av en bostadsbyggnad för elever vid handelsträdgårdsmästarkursen

in. fl., dels 151000 kronor till uppförande av bostad för instruktionssmeden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

5

och inredande av elevrum i hovbeslagsskolan, dels ock 5 000 kronor till komplettering

av elektrifieringen vid Nyckelby försöksstation.

Efter redogörelse för innehållet i institutsstyrelsens framställningar och

yttranden av lantbruksstyrelsen och byggnadsstyrelsen har departementschefen

anfört:

»Nu rådande brist på elevrum vid institutet, vilken medför betydande olägenheter,

kommer att bliva än mer kännbar, därest en dubblering av driftsledarkursen,

varom jag i annat sammanhang denna dag framlagt förslag,

kommer till stånd under nästa budgetår. Den av institutsstyrelsen föreslagna

elevbostaden är visserligen närmast avsedd för handelsträdgårdsmästarkursens

elever. Om den uppföres, skulle det emellertid bliva lättare för de elever,

som icke kunna få bostäder inom institutet, att skaffa sig rum i angränsande

samhällen. Jag vill med hänsyn härtill förorda, att ifrågavarande elevbostad

nu kommer till utförande. Vad medelsanvisningen för detta ändamål beträffar

torde man kunna utgå ifrån byggnadsstyrelsens beräkning av kostnaderna,

vilken slutar å ett belopp av 295 000 kronor. Förslag om anvisande

av de till möbler och inventarier för byggnaden erforderliga medlen,

15 000 kronor, har jag framlagt i annat sammanhang denna dag. Däremot

kan jag icke tillstyrka förslaget om ombyggnad av hovbeslagsskolans norra

flygel, varvid ny bostad skulle uppföras för instruktionssmeden. Frågan om

anskaffande av en lämpligare bostad än den nuvarande för instruktionssmeden

torde därför böra lösas på annat sätt. Då behov av ytterligare arbetsrum

och omklädningsrum för personalen vid maskininstitutionen synes föreligga,

vill jag icke motsätta mig att för ombyggnad av maskininstitutionen anvisas

det härför begärda beloppet, 14 800 kronor. Framställningen om anvisande av

5 000 kronor för elektrifiering av en ekonomibyggnad och en arbetarbostad vid

Nyckelby försöksstation har icke heller föranlett någon erinran från min sida.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle för nästa budgetår till byggnadsarbeten

vid institutet behöva anvisas ett anslag av (295 000 + 14 800 +

5 000=) 314 800 kronor.»

Utskottet —- som har för avsikt att i samband med behandlingen av anslag

till materiel m. m. för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut tillstyrka

anslagsanvisning för anskaffande av möbler och inventarier till den

föreslagna elevbostaden — biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer

följaktligen,

alt riksdagen må till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 314 800 kronor.

4:o) Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt. Efter av

Kungl. Maj:t genom beslut den 17 december 1943 givet uppdrag bär lantbruksstyrelsen

den 28 oktober 1946 avgivit utredning med förslag angående

organisationen av den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

I nämnda utredning har styrelsen anfört, att vissa ombyggnader vore ofrånkomliga

vid huvudanstalten på grund av yrkesinspektionens krav på vissa

sanitära anordningar. Sålunda vore enligt vad styrelsen framhållit bland annat

kapprum och toaletter alldeles otillräckliga i förhållande till personalstyrkan.

För att tillgodose dessa ävensom andra i utredningen närmare angivna

utrymmesbehov har styrelsen föreslagit bland annat vissa ändringsarbeten

i huvudbyggnadens källarvåning.

Departementschefen har anfört:

»Såsom jag tidigare denna dag anfört torde det icke bliva möjligt att för

1947 års riksdag framlägga några på lantbruksstyrelsens förenämnda utredning

grundade förslag rörande omorganisation av den statliga och statsunderstödda

frökontrollverksamheten. Då de i utredningen framlagda förslagen

synas böra upptagas lill prövning i ett sammanhang, torde slutlig ställning

sålunda nu icke heller böra tagas till de ifrågasatta ombyggnadsarbetena vid

huvudanstalten. Emellertid synes med hänsyn till de ur sanitär synpunkt

otillfredsställande förhållandena vid nämnda anstalt böra övervägas, huruvida

icke vissa av de i utredningen föreslagna anordningarna redan under

nästa budgetår böra vidtagas till provisoriskt avhjälpande av de mest framträdande

bristerna. Detta skulle lämpligen kunna ske genom att det i källarvåningen

inrymda garaget omändras till omklädningsrum och toalettrum och

att i samband därmed vissa andra ombyggnadsarbeten i källarvåningen göras.

Kostnaderna härför skulle enligt uppgift från byggnadsstyrelsen uppgå

till 60 000 kronor. Samtidigt blir emellertid nödvändigt att uppföra ett särskilt

garage med redskapsbod för en beräknad kostnad av 20 000 kronor.

Vidare anser jag mig böra föreslå, att i förevarande sammanhang äskas medel

för installerande av nya ventilationsanordningar i huvudbyggnaden, då

de nuvarande enligt vad jag erfarit icke äro användbara för sitt ändamål.

Dessa anordningar ha av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 30 000

kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för byggnadsarbeten

vid statens centrala frökontrollanstalt för nästa budgetår erfordras ett investeringsanslag

av (60 000 + 20 000 + 30 000 —) 110 000 kronor. Jag vill

här framhålla, att de av mig nu föreslagna byggnadsarbetena icke torde föregripa

de förslag, som kunna komma att framläggas i anledning av lantbruksstyrelsen

förut omförmälda utredning.»

Då förhållandena vid statens centrala frökontrollanstalt måste anses ur

sanitär synpunkt mindre tillfredsställande, torde i avbidan på ställningstagandet

till det av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget angående organisationen

av den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten åtgärder

böra vidtagas för att provisoriskt avhjälpa de största bristerna. Utskottet

tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens centrala

frökontrollanstalt för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 110 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

7

5:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under denna anslagstitel

har å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisats ett investeringsanslag

av 20 000 kronor. I skrivelse den 21 juni 1946 har styrelsen för

veterinärhögskolan gjort framställning om anvisande av ett belopp av 15 700

kronor för utförande av förbättringsarbeten å vissa vägar inom högskolans

område m. m. Högskolestyrelsen har vidare i skrivelse den 2 september 1946

under åberopande av ett av byggnadsstyrelsen den 16 november 1945 framlagt

förslag rörande uppförande av en nybyggnad för hundklinik vid veterinärhögskolan

hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett anslag av 790 000

kronor.

Föredraganden, statsrådet Sträng, har i ärendet anfört följande:

»Av skäl, som under punkten 2 närmare utvecklats, torde stor försiktighet

böra iakttagas i fråga om medelsanvisning för byggnadsändamål. Med

hänsyn härtill är jag icke för närvarande beredd att tillstyrka uppförandet

av en nybyggnad för hundklinik vid veterinärhögskolan. Däremot vill jag

förorda, att medel för nästa budgetår anvisas för förbättring av vägarna

inom högskolans område m. m. Då jag icke har något att erinra mot högskolestyrelsens

beräkning av kostnaderna härför, torde för ändamålet böra

anvisas ett belopp av 15 700 kronor.»

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet uppförandet av en

nybyggnad för hundklinik vid veterinärhögskolan icke vara av den angelägenhetsgrad

att medel böra anvisas därtill i nuvarande läge. Mot förslaget

att ett belopp av 15 700 kronor anvisas för förbättring av vägar m. m. inom

högskolans område har utskottet icke något att erinra. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinårliögskolan

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

15 700 kronor.

6:o) Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt. Under

denna anslagstitel har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 44 000 kronor. I särskilda skrivelser den 31 augusti och

den 27 november 1946 har styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt

hemställt, att till byggnadsarbeten vid anstalten för nästa budgetår måtte anvisas

ett anslag av 160 000 kronor. Av detta belopp ha 60 000 kronor avsetts

för uppförande av två vaktmästarbostäder och 100 000 kronor för uppförande

av två laboratorsbostäder. Vidare har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 5

december 1946 föreslagit, att för anskaffande av utökat utrymme åt anstalten

måtte för nästa budgetår anvisas ett belopp av 580 000 kronor.

Föredragande statsrådet har anfört:

»På grund av nu rådande knapphetsläge på byggnadsmarknaden är jag

icke för närvarande beredd att taga ställning till det av byggnadsstyrelsen

framlagda förslaget rörande utökning av lokalerna vid veterinärmedicinska

anstalten. Likaså torde med uppförande av laboratorsbostäderna tills vidare

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Utskottet.

böra anstå. Däremot vill jag med hänsyn till önskvärdheten av att personal

finnes tillgänglig för skötsel av anstaltens försöksdjur och i betraktande av

nuvarande bostadsbrist förorda, att medel för nästa budgetår anvisas för

uppförande av de föreslagna vaktmästarbostäderna. Då de härför beräknade

kostnaderna icke föranleda någon erinran från min sida, vill jag tillstyrka,

att ett belopp av 60 000 kronor avses för ändamålet.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska

anstalt för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 60 000 kronor.

7:o) Byggnadsarbeten vid skogshögskolans förläggning i Garpenberg. Under

denna anslagstitel har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett

investeringsanslag av 15 000 kronor. I skrivelse den 10 september 1946 har

byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande av ett belopp av 200 000 kronor

för utförande av vissa ändrings- och moderniseringsarbeten vid skogshögskolans

förläggning i Garpenberg.

Departementschefen har anfört:

»Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att lokalförhållandena

vid högskolans förläggning i Garpenberg äro mindre tillfredsställande.

Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka, att medel nu anvisas för utförande av

de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändrings- och moderniseringsarbetena i

huvudbyggnaden samt för omläggning av de elektriska ledningarna i samma

byggnad. Medel torde vidare böra beräknas för uppförande av ett cykelstall

och för reparation av broarna inom förläggningens område samt för vissa

planeringsarbeten. Kostnaderna för nämnda arbeten synas i anslutning till

byggnadsstyrelsens beräkningar kunna uppskattas till 150 000 kronor. Då

övriga föreslagna arbeten tills vidare synas kunna anstå, torde under förevarande

anslagstitel för nästa budgetår böra anvisas ett anslag av 150 000

kronor.»

Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid skogshögskolans

förläggning i Garpenberg för budgetåret 1947/48 anvisa ett

investeringsanslag av 150 000 kronor.

8: o) Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut m. m. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

9

Statens utlåningsfonder.

9:o) Jordbrukets maskinlånefond. Vid 1938 ärs riksdag (prop. nr 217;

r. skr. nr 275) beslöts inrättande av jordbrukets maskinlånefond, varifrån

statslån må tilldelas hushållningssällskap för utlämnande till enskild person

eller sammanslutning av lån för anskaffande av jordbruksmaskin, som avses

skola användas gemensamt av flera jordbrukare. Närmare bestämmelser för

ifrågavarande låneverksamhet återfinnas i kungörelsen den 17 juni 1938

(nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond, ändrad genom kungörelserna

nr 404/1944. och 397/1945. Sasom kapitaltillskott till fonden ha

för budgetåren 1938/39—1941/42 och 1944/45—1946/47 anvisats anslag av

respektive 1 000 000, 1 200 000, 2 000 000, 1 700 000, 830 000, 3 000 000 och

3 500 000 kronor.

I skrivelse den 18 februari 1946 har lantbruksstyrelsen, som den 26 januari

1945 erhållit i uppdrag att verkställa utredning rörande möjligheterna för

innehavare av mindre jordbruk att för underlättande av arbetet erhålla lån

och bidrag för anskaffande av maskiner till hans jordbruk och lanthushåll,

där dylika maskiner ur ekonomiska synpunkter skulle vara till gagn, framlagt

utredning och förslag i ämnet. Styrelsens förslag innebär i huvudsak

följande.

Lån från jordbrukets maskinlånefond och bidrag till återbetalning av sådant

lån skulle lämnas enskild jordbrukare för anskaffande för eget bruk

av maskiner som, ehuru ej oundgängligen nödvändiga vid det mindre jordbruket

och dess lanthushåll, dock vore ägnade att avsevärt underlätta eller

förbilliga arbetet vid dessa. Understöd skulle däremot icke givas för anskaffande

av maskiner, som med fördel kunde användas av flera jordbrukare gemensamt.

Det skulle ankomma på lantbruksstyrelsen att bestämma till vilka

maskiners anskaffande understöd skulle utgå. Enligt lantbruksstyrelsens mening

borde statsunderstöd för närvarande kunna lämnas enskild jordbrukare

för anskaffning för eget bruk av följande jordbruksmaskiner, nämligen

mjölkningsmaskin, hiss för hö eller säd, lågtryckspanna och hydroforanläggning

samt därför erforderliga elektriska motorer. Därjämte borde lån kunna

utgå för anskaffning till lanthushåll av symaskin och s. k. assistent.

Vid låneförmedlingen skulle prövningen av låneansökningarna ske med

särskild omsorg så att maskinutrustningen å de särskilda jordbruken kunde

begränsas till den i varje fall ekonomiskt försvarbara och vederbörandes ekonomi

på lång sikt icke försämrades. Den föreslagna utvidgade låneverksamheten

från maskinlånefonden skulle enligt lantbruksstyrelsens beräkningar

medföra ett ökat kapitalbehov för fonden under första budgetåret av 500 000

kronor.

Lantbruksstyrelsen har vidare i skrivelse den 31 augusti 1946 gjort framställning

om anvisande för nästa budgetår av eif anslag av 4 500 000 kronor

eller, därest nyssnämnda förslag genomfördes, 5 000 000 kronor såsom kapitalökning

till fonden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Enligt gällande bestämmelser må lån från jordbrukets maskinlånefond utlämnas

endast för anskaffande av maskiner, som avses skola användas gemensamt

av flera jordbrukare. Såsom ett led i strävandena att utöka och underlätta

användningen av maskinella hjälpmedel i jordbruket har jag jämlikt

Kungl. Maj ds bemyndigande den 7 juni 1946 tillkallat utredningsmän

att verkställa utredning och avgiva förslag angående ordnandet av maskinhållarverksamheten.

I avvaktan på resultatet av denna utredning är jag icke

beredd att nu taga ställning till lantbruksstyrelsens förslag att lån och bidrag

skulle kunna lämnas till innehavare av mindre jordbruk för anskaffande

för eget bruk av jordbruksmaskiner. Vad angår förslaget om utvidgning av

förevarande låneverksamhet till att avse jämväl lån för anskaffande av hushållsmaskiner

vill jag framhålla, att det uppenbarligen kommer att vara förenat

med stora svårigheter att avgöra vilka maskinella anordningar som framför

andra ha användning i lanthushållet. Vidare måste det ingiva starka betänkligheter

att tillerkänna en befolkningsgrupp förmåner, varav andra grupper

kunna vara i lika stort behov. På grund av det anförda finner jag mig

icke kunna biträda lantbruksstyrelsens förslag i denna del.

Vad beträffar medelsbehovet under ifrågavarande fond för nästa budgetår

synes det önskvärt, i betraktande av den verksamhet fonden avser att främja,

att tillräckliga medel finnas tillgängliga för att möta uppkommande lånebehov.

En förstärkning av fonden torde därför vara erforderlig. Medelsanvisningen

synes i anslutning till vad lantbruksstyrelsen anfört böra bestämmas

till 4 500 000 kronor.»

Såsom departementschefen anfört torde i avbidan på resultatet av den

pågående utredningen angående ordnandet av maskinhållarverksamheten

ståndpunkt icke nu böra tagas till lantbruksstyrelsens förslag att lån och

bidrag skulle lämnas innehavare av mindre jordbruk för anskaffande för

eget bruk av jordbruksmaskiner. Då frågan om utlämnande av lån för anskaffande

av hushållsmaskiner synes böra prövas i ett vidare sammanhang,

kan utskottet ej tillstyrka det av lantbruksstyrelsen nu framlagda förslaget

om lån för''detta ändamål.

Med hänsyn till angelägenheten av att den med maskinlånefonden avsedda

verksamheten icke lider avbräck av brist på medel torde en förstärkning av

fonden vara erforderlig. Mot den föreslagna medelsanvisningen, 4 500 000

kronor, har utskottet intet att erinra och hemställer alltså,

att riksdagen må till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000

kronor.

10:o) Egnahemslånefonden. Beträffande Kungl. Majris framställning under

punkten 10 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

11

ll:o) Arbetarsmåbrukslånefonden. Under punkten 11 har Kungl. Maj:l

föreslagit riksdagen att medgiva att bestämmelser angående den statsunderstödda

arbetarsmåbruksverksamheten må utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen vid ärendets föredragning i statsrådet

förordat.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 176, av herr Persson i

Norrby, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva förhöjning intill ett

belopp av 10 000 kronor av alla arbetarsmåbrukslån.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen får utskottet hänvisa

till denna.

Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181; r. skr. nr 280) beslöts inrättande av

en arbetarsmåbrukslånefond. Enligt de för användningen av denna fond

numera gällande bestämmelserna, meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940

(nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet, må från

fonden utlämnas arbetarsmåbruksstatslån till landskommuner, vilka med anlitande

härav bevilja arbetarsmåbrukslån till skogsarbetare och därmed likställda

arbetare för att giva dem tillfälle att förvärva mindre lägenheter, ägnade

att bereda innehavaren utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan av

annan verksamhet. Högsta lånebeloppet utgör 7 000 kronor. Med avseende

å återbetalningen skall lånet delas i en stående del och en amorteringsdel.

Den stående delen skall fastställas till belopp, motsvarande kostnaden för

jordförvärvet jämte, i förekommande fall, 60 procent av beräknad kostnad

för sådant förbättringsarbete, som avses i gällande bestämmelser angående

statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. Amorteringsdelen

skall från och med sjätte kalenderåret efter det, då lånet beviljats, aterbetalas

med en trettiondel årligen. Därjämte har genom kungörelsen den 20

juni 1941 (nr 485) meddelats föreskrifter angående förhöjning i vissa fall av

beviljade arbetarsmåbrukslån.

I kungörelsen den 18 maj 1945 (nr 220) med vissa bestämmelser angående

statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet (prop. nr 64; r. skr. nr 93),

ändrad genom kungörelsen den 12 april 1946 (nr 165; prop. nr 96; r. skr. 128),

har medgivits, att arbetarsmåbrukslån, som beviljats under åren 1935—1944,

må höjas intill ett belopp av 10 000 kronor ävensom att sådana lån, som beviljades

under åren 1945—-1948, finge utgå med högre belopp än 7 000

kronor, dock högst 10 000 kronor. Det skulle därvid ankomma på egnahemsstyrelsen

att för varje särskilt fall under beaktande av sökandens villkor

och förhållanden i övrigt besluta om och i vad mån lånebeloppet finge

överstiga 7 000 kronor. I avseende å återbetalningen av det belopp, varmed

lån komme att överstiga 7 000 kronor, har föreskrivits, att hälften av beloppet

skulle tilläggas lånets stående del och återstoden dess amorteringsdel. I

brev den 18 maj 1945 har Kungl. Maj:t vidare bemyndigat egnahemsstyrelsen

att beträffande arbetarsmåbrukslån av årsgrupperna 1935—1938 medgiva

uppskov med utförande av återstående arbeten intill utgången av år

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

1946 samt att i fråga om arbetarsmåbrukslån, för vilka amorteringsskyldighet

inträdde under år 1945 eller år 1946, medgiva den förlängning av den

amorteringsfria tiden, som prövades skäligt, dock att förlängning finge ske

med högst två år.

I skrivelse den 31 augusti 1946 har egnahemsstyrelsen anfört, att fondens

disponibla behållning den 1 juli 1946 uppginge till omkring 4 500 000 kronor.

Under budgetåret 1945/46 hade från fonden utbetalats omkring

7 100 000 kronor, medan å andra sidan till fonden influtit återbetalningar

å omkring 4 400 000 kronor. Under hänvisning till den betydande reservationen

å fonden har egnahemsstyrelsen uttalat, att något kapitalökningsanslag

till fonden icke behövde anvisas för budgetåret 1947/48.

Sedermera har egnahemsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1946 hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva att för fortsatt

möjliggörande av förhöjning intill ett belopp av 10 000 kronor av arbetarsmåbrukslån,

som beviljats under åren 1935—1945, arbetarsmåbruksstatslån

må av egnahemsstyrelsen kunna tilldelas kommun, som därom ingiver ansökan

till styrelsen, dels ock förklara hinder ej möta för Kungl. Maj:t att

bemyndiga egnahemsstyrelsen att beträffande 1935—1938 års arbetarsmåbrukslån

medgiva uppskov med återstående arbetens utförande längst till

utgången av år 1948 och beträffande 1939—1942 års arbetarsmåbrukslån,

för vilka amorteringsskvldighet ej inträtt, meddela förlängning av den amorteringsfria

tiden längst till och med år 1948.

Till stöd för sin framställning i vad den avser fortsatt förhöjning av vissa

arbetarsmåbrukslån har egnahemsstyrelsen anfört bland annat följande.

o Enligt kungörelsen den 18 maj 1945 (nr 220) skulle ansökning om statslån

till de i kungörelsen angivna låneförhöjningarna vara av kommunerna

ingivna till egnahemsstyrelsen senast den 1 december 1945. För fastställande

av de statslånebelopp, som kommunerna därvid borde söka, ansågs erforderligt,

att egnahemsstyrelsen blev i tillfälle att förhandsgranska de enskilda

låntagarnas ansökningar om låneförhöjningar, vilka ansökningar kommunerna

därefter hade att via egnahemsnämnderna översända till egnahemsstyrelsen.

I cirkulärskrivelse den 8 juni 1945 till samtliga låneförmedlande

kommuner föreskrev styrelsen därför, att arbetarsmåbrukslåntagares ansökningar

skulle vara ingivna till vederbörande egnahemsnämnd senast den 10

juli 1945. Kommunernas tid för införskaffande av de enskilda låntagarnas

ansökningar blev sålunda tämligen begränsad. Det har senare visat sig, att

en del låntagare, som otvivelaktigt behövt låneförhöjningar, av olika anledningar

försummat att i tid ingiva ansökningar därom. Én del av dessa och

även andra arbetarsmåbrukslåntagare av ifrågavarande årsklasser ha i stället

för att utnyttja möjligheterna till låneförhöjning anhållit om bostadsförbättringsbidrag

företrädesvis till ordnande av vatten- och avloppsfrågan.

Då den hjälp till ordnandet vid arbetarsmåbruken av bland annat vattenoch

avloppsfrågan, som staten lämnat i form av angivna låneförhöjningar,

i allmänhet torde ha varit förmånligare för vederbörande än om bostadsförbättringsbidrag

erhållits för ändamålet, synes enligt egnahemsstyrelsens

förmenande det lämpligaste och mest effektiva sättet att bispringa de nu

åsyftade arbetarsmåbrukslåntagarna av årsklasserna 1935—1944 vara, att

de beredas nya möjligheter att erhålla låneförhöjningar upp till den förut

angivna maximigränsen av 10 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8-

13

Då även ett fåtal arbetarsmåbrukslåntagare av årsklassen 1945 erhållit

lån, som så pass mycket understiga 10 000 kronor, att en nöjaktig^ hjälp till

vissa förbättringsåtgärder skulle kunna lämnas dem i form av låneförhöjning

intill sagda maximigräns, bör enligt styrelsens mening även denna

årsklass inrymmas bland de låntagare, vilka styrelsen ansett böra beredas

nya möjligheter att erhålla låneförhöjning.

I fråga om förfaringssättet för utlämnande av de ifrågasatta låneförhöjningarna

och lånens amortering in. m. har styrelsen uttalat, att i huvudsak

samma bestämmelser, som meddelats i kungörelsen nr 220/1945, syntes

böra tillämpas. Med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge kunna

beräkna igångsättandet eller slutförandet av ifrågavarande arbeten har styrelsen

emellertid föreslagit, att någon särskild tid, inom vilken kommunernas

ansökningar om statslån för ändamålet skulle vara ingivna, icke fastställdes.

Däremot syntes det lämpligt, att tiden för statslåns lyftande begränsades

till ett år från det lånet beviljats. Styrelsen har framhållit, att något ytterligare

kapitaltillskott till arbetarsmåbrukslånefonden för att möjliggöra de

nu åsyftade låneförhöjningarna icke syntes vara erforderlig.

Vad angår förslaget om förlängning av amorteringstiden för ifrågavarande

lån har styrelsen uttalat bland annat följande.

De förbättringsåtgärder, som avses komma till stånd genom förslaget om

fortsatt möjlighet till låneförhöjning, torde i huvudsak icke komma att

omfatta arbeten, som äro erforderliga för att ett arbetarsmåbruk skall kunna

avsynas såsom färdigt, utan inrymma arbeten eller åtgärder, som därutöver

kunna vara önskvärda, såsom exempelvis anordningar för vatten och

avlopp, förbättrade uppvärmningsanordningar, önskvärda arealkompletteringar

och åtgärder för betesfrågans ordnande. Ytterligare uppskov med färdigställande

av vissa arbetarsmåbruk -—- utöver vad som medgivits i Kungl.

Maj ds brev den 18 maj 1945 — torde dock erfordras. En av styrelsen verkställd

undersökning giver vid handen, att antalet arbetarsmåbruk, som vid

utgången av år 1946 skola vara färdigställda, uppgår till omkring 1 500. Av

dessa ha omkring hälften av olika anledningar ansetts icke kunna helt

färdigställas till nämnda tidpunkt. Skälen härför ha uppgivits vara i första

hand omöjligheten att anskaffa erforderlig cement. Dessutom ha i många

fall brist på även annan erforderlig materiel, såsom dränerings- och värmeledningsrör,

spik, oljefärg m. m., uppgivits utgöra oöverkomliga hinder för

arbetenas utförande inom behörig tid. Då det icke nu torde kunna förutses,

huru länge den nuvarande bristen på byggnadsmateriel kan komma att

fortsätta, får egnahemsstyrelsen föreslå, att styrelsen bemyndigas att i mån

av behov medgiva anstånd intill 1948 års utgång med färdigställande av de

av 1935—1938 års arbetarsmåbruk, där vissa arbeten av angivna skäl icke

kunnat komma till utförande.

Beträffande sådana 1939—1940 års arbetarsmåbrukslån, vilka på grund

av redan medgiven förlängning av den amorteringsfria liden icke börjat

amorteras, ävensom lån av årsklasserna 1941 och 1942 föreligger samma

behov att få tiden för småbrukens färdigställande utsträckt i samma omfattning,

som föreslagits för 1935—1938 års låntagare. För innehavare av

1939—1942 års lån synes dock den behövliga utsträckningen av tiden för

småbrukens färdigställande böra ordnas genom erforderlig förlängning av

den amorteringsfria liden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

J ordbruksutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom egnahemsstyrelsens framställning giver vid handen har den möjlighet,

som genom beslut av 1945 års riksdag medgivits vissa arbetarsmåbrukslåntagare

att erhålla förhöjning av ifrågavarande lån upp till en maximigräns

av 10 000 kronor, endast utnyttjats i mindre utsträckning. Då en

bidragande orsak härtill synes ha varit, att den tid, inom vilken ansökningar

om låneförhöjning skulle vara ingivna, varit alltför knappt tillmätt,

vill jag föreslå, att arbetarsmåbruksstatslån alltjämt må kunna tilldelas

kommuner för möjliggörande av en förhöjning intill 10 000 kronor av under

åren 1935—1944 beviljade arbetarsmåbrukslån. En dylik låneförhöjning

synes även böra beviljas arbetarsmåbrukslåntagare av årsgruppen

1945. Låneförhöjningen torde kunna genomföras utan särskilt tillskott till

arbetarsmåbrukslånef onden.

Med hänsyn till de av nuvarande krisläge föranledda svårigheterna för

arbetarsmåbrukslåntagare att färdigställa småbruken synes i överensstämmelse

med egnahemsstyrelsens förslag bemyndigande böra kunna lämnas styrelsen

att beträffande arbetarsmåbruk av årsgrupperna 1935—1938 medgiva

uppskov med återstående arbetens utförande längst intill utgången av år

1948 samt att i fråga om de arbetarsmåbrukslån, som utlämnats under

åren 1939—1942 och för vilka amorteringsskyldighet ej inträtt, medgiva

förlängning av den amorteringsfria tiden längst intill utgången av år 1948.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut i

ärendet meddelats, utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.»

Av den föregående redogörelsen framgår, att den vid 1945 års riksdag medgivna

förhöjningen av arbetarsmåbrukslån av årsklasserna 1935—1944 upp

till ett belopp av 10 000 kronor icke utnyttjats i väntad utsträckning av

bland annat den anledningen att tiden för ingivande av ansökningar om låneförhöjning

tillmätts för knappt. På grund härav torde i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag ifrågavarande arbetarsmåbrukslåntagare böra beredas

nya möjligheter att erhålla dylik låneförhöjning. Motsvarande förmån

torde även medgivas de låntagare av årsklassen 1945, som icke erhållit lån

till nämnda belopp. Utskottet har ej heller något att erinra mot att ytterligare

uppskov med återstående arbetens utförande medgives beträffande 1935—

1938 års arbetarsmåbruk eller att den amorteringsfria tiden förlänges intill

utgången av år 1948 i fråga om arbetarsmåbrukslån, som beviljats åren

1939—1942.

Vad härefter angår den i ämnet väckta motionen synes det däri framlagda

förslaget innebära, att den av utskottet nu förordade förhöjningen av arbetarsmåbrukslånen

skulle utsträckas till att avse jämväl lån, som beviljats

under åren 1933 och 1934. Otvivelaktigt äro bostadshusen å vissa arbetarsmåbruk

av nämnda båda årsklasser sådana, att de icke uppfylla de krav på

standard, som numera böra ställas på bostadshus av hithörande slag. Detta

torde främst sammanhänga med att lånebeloppen från början voro alltför

låga. Utskottet finner därför åtskilligt tala för att åtgärder vidtagas till dessa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

15

bristers avhjälpande. Emellertid vill utskottet i detta sammanhang erinra,

att utskottet i sitt utlåtande nr 8 till 1945 års riksdag i anledning av Kungl.

Maj ds proposition nr 64 angående förhöjning i vissa fall av arbetarsmåbrukslån

m. m. uttalade, att egnahemsstyrelsen syntes böra företaga ytterligare

utredning beträffande spörsmålet om förbättring av bostadsstandarden

å de äldsta arbetarsmåbruken och framlägga de förslag som därav kunde föranledas.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår för närvarande denna utredning

inom egnahemsstyrelsen. I avvaktan på resultatet av utredningen finner utskottet

sig icke kunna tillstyrka, att en ändring nu genomföres beträffande

lånebeloppen för arbetarsmåbrukslån av årsgruppema 1933 och 1934.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må medgiva, att bestämmelser angående

den statsunderstödda arbetarsmäbruksverksamheten må utfärdas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad utskottet

förordat;

2) att motionen II: 176 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

12:o) Statens avdikningslånefond. Utskottet biträder Kungl. Maj ds under

punkten 12 gjorda förslag och hemställer,

att riksdagen må medgiva

1) att under budgetåret 1947/48 må beviljas lån från statens

avdikningslånefond å tillhopa högst 4 000 000 kronor;

2) att Kungl. Maj:t må, för beredande av erforderligt rådrum

åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter, under

tiden 1 juli 1947—30 juni 1948 medgiva anstånd med erläggande

av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens

avdikningslånefond.

13 :o) Bevattningslånefonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

under förevarande punkt hemställer utskottet,

alt riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat II till rifcsstaten

för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget

till Bevattningslånefonden må under budgetåret 1947/48 användas

för med anslaget avsett ändamål.

14 :o) Statens fiskredskapslånefond. Tillstyrkande bifall till Kungl. Majds

förslag under punkten 14 hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Fonden för låneunderstöd.

15:o) Lån för anskaffande av skol jordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor.

Enligt beslut vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 109; r. skr.

nr 230) skola lantmanna- och lanthushållsskolor vara försedda med skoljordbruk.

För anskaffande av dylika jordbruk skola utlämnas lån av statsmedel

enligt i huvudsak de bestämmelser, som stadgas för lån till egnahemsjordbruk.

Lånebeloppet må icke överstiga 5/e av skoljordbrukets värde men

bör i allmänhet begränsas till 100 000 kronor för lantmannaskola och 30 000

kronor för lanthusliållsskola. Av statsfinansiella skäl har med anvisande av

medel för ändamålet anstått tills vidare. Med hänsyn härtill har i övergångsbestämmelserna

till stadgan den 21 juni 1940 (nr 724) för statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalter föreskrivits, att bestämmelserna om

skyldighet för lantmanna- och lanthushållsskola alt innehava skoljordbruk

icke skola äga tillämpning förrän den 1 november 1948.

I skrivelse den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Styrelsen har i sin skrivelse anfört, att det syntes vara nödvändigt, att

medel till utlämnande av lån för anskaffande av skoljordbruk nu anvisades,

om samtliga lantmanna- och lanthushållsskolor skulle kunna före den 1 november

1948 förses med skoljordbruk. På grund av de förändringar i prisnivån,

som inträffat sedan 1939, och med hänsyn till att för lantmannaskolorna

såsom skoljordbruk i allmänhet inköptes större jordbruk än vid 1939

års lagtima riksdag förutsatts har lantbruksstyrelsen ansett, att villkoren för

ifrågavarande lån borde ändras så, att lånebeloppet för skoljordbruk åt lantmannaskola

kunde få uppgå till 200 000 kronor och åt lanthushållsskola till

75 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Såsom av den föregående redogörelsen framgår äro de i förenämnda reglemente

meddelade föreskrifterna om skyldighet för lantmanna- och lanthushållsskolor

att innehava skoljordbruk avsedda att träda i kraft den 1 november

1948. För anskaffandet av sådana jordbruk skola enligt beslut vid 1939

års riksdag lån av statsmedel kunna utlämnas. Med hänsyn till angelägenheten

av att ikraftträdandet av nyssnämnda föreskrifter såvitt möjligt icke

ytterligare uppskjutes vill jag förorda, att medel nu anvisas för utlämnande

av dylika lån. I anslutning till lantbruksstyrelsens förslag synes ett belopp

av 1 000 000 kronor böra för nästa budgetår beräknas för ändamålet. Då

jordvärdena sedan år 1939 undergått en icke oväsentlig stegring, torde maximibeloppen

för lånen böra höjas till 200 000 kronor för lantmannaskolor

och till 75 000 kronor för lanthushållsskolor. Lån intill maximibeloppen torde

dock icke böra ifrågakomma i andra fall än då särskilda skäl därtill föreligga.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter

rörande låneverksamhetens bedrivande.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

17

I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget, att 1939 års

lagtima riksdags beslut om lån av statsmedel för anskaffande av skoljordbruk

vid lantmanna- och lanthushållsskolor snarast genomföres. Utskottet

tillstyrker därför att för ändamålet anvisas ett belopp av 1 000 000 kronor

för nästa budgetår. Med hänsyn till att på skoljordbrukens utrustning med

byggnader och maskiner måste ställas höga krav samt i betraktande av den

avsevärda stegring av jordvärdena och byggnadskostnaderna, som inträtt sedan

1939 års riksdag fattade sitt beslut i ämnet, torde såsom departementschefen

föreslagit maximibeloppen för lånen böra höjas från 100 000 kronor

till 200 000 kronor för lantmannaskolor och från 30 000 kronor till 75 000

kronor för lanthushållsskolor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Län för anskaffande av skoljordbruk

vid lantmanna- och lanthushållsskolor för budgetåret 1947/

48 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

16:o) Lån för anskaffande av grästorkar m. m. Utskottet, som ej har någon

erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer,

att riksdagen må till Lån för anskaffande av grästorkar

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

400 000 kronor.

17 :o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk ni. in. Beträffande

Kungl. Maj ds framställning under punkten 17 kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 februari 1947.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson

lriherre Beck-Friis, Näslund, Svedberg och Isaksson; samt

, Anderberg,

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Ericsson

i Sorsjon, Garlström, Lundbom, Andersson i Surahammar, Pettersson i Rosta

och Andersson i Hyssna.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 10 samt. Nr 8.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:40 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitali a1 i texten