Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckt motion.
1947-02-13 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1947:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
J ordbruksutskottets utlåtande nr 8.
1
Nr 8.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar
om anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet
väckt motion.
(l:a avd.)
Till jordbruksutskottet ha hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt de avse jordbruksärenden.
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av ifrågavarande
framställningar.
Beträffande utredningen i hithörande ärenden får utskottet hänvisa till
motsvarande punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 3
januari 1947. (Statsverkspropositionen: bilaga 30.)
Statens affärsverksfonder.
Domänverket.
1 :o) Tjänstebostäder för domänverket. För innevarande budgetår har å
kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket anvisats ett
investeringsanslag av 400 000 kronor till tjänstebostäder för domänverket.
Från anslaget bestridas kostnaderna för inköp eller uppförande av tjänstebostäder
för domänverkets befattningshavare i sådana fall, där dylika bostäder
icke annorledes kunna anskaffas.
I skrivelse den 30 augusti 1946 har domänstyrelsen hemställt, att för ifrågavarande
ändamål måtte för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag
av 550 000 kronor.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, har i ärendet anfört:
»Även för nästa budgetår torde medel böra avses för ifrågavarande ändamål.
Då enligt vad jag inhämtat en viss behållning å det för innevarande
budgetår anvisade anslaget torde komma att föreligga vid budgetårets utgång
samt något av de i domänstyrelsens förslag upptagna projekten utan alltför
stor olägenhet torde kunna uppskjutas till en annan tidpunkt, synes medelsanvisningen
för nästa budgetår kunna begränsas till 400 000 kronor. Av anslaget
torde ett belopp av omkring 100 000 kronor böra avses för inköp av
tjänstebostäder.»
Bihanri till riksdagens protokoll 1947. 10 samt. Nr S.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8-
Utskottet.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Tjänstebostäder för domänverket för
budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 400 000
kronor.
Statens allmänna fastighetsfond.
2:o) Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. Under denna anslagstitel
har för innevarande budgetår å kapitalbudgeten anvisats ett investeringsanslag
av 1 823 500 kronor.
I skrivelse den 6 september 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan
hemställt, att för nästa budgetår måtte till byggnadsarbeten upptagas ett anslag
av 3 097 800 kronor, över framställningen har yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen.
De av högskolestyrelsen föreslagna byggnadsarbetena och kostnaderna
därför enligt styrelsens beräkningar framgå av följande tabell, i vilken till
jämförelse medtagits de av byggnadsstyrelsen för vissa av arbetena beräknade
kostnaderna ävensom Kungl. Maj ds förslag i ämnet.
Kostnader
Av Kungl.
Maj:t före- slagen
medels- anvisning
Av högskolestyrelsen föreslagna arbeten
enligt hög- skolestyrel- sens beräk- ningar
enligt bygg- nadsstyrel- sens beräk- ningar
1. Institutionsbyggnad ra. m. vid botanisk-genetiska
trädgården....................................
676 000
750 000
2. Nybyggnad för restaurang, studentkårslokaler och
aula vid Ultuna..............................
1 255 000
1 255 000
1240 000
3. Häststall vid Kungsängen .....................
85 000
92 000
84 000
4. Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen ....
32 000
33 000
—
5. Tryckledning för kallvatten vid Ultuna........
7 500
7 500
7 500
6. Varm växthus och lagringsrum för institutionen
för växtodlingslära............................
50 000
53 000
7. Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler
för fjäderfäförsök å Bäcklösa ..................
50 000
53 000
8. Regnvattenledningar vid Ultuna...............
40 000
—
40 000
9. Två bostadshus för förste assistenter vid Ultuna
a) Byggnader...............................
76 600
95 000
47 500
b) Yttre ledningar ..........................
3 500
—
3 500
10. Byggnadsarbeten vid pälsdjursgården å Bäcldösa
6 600
6 600
—
11. Byggnadsarbeten ra. m. vid Flahults försöksgård
a) Ekonomibyggnad.........................
154 000
174 000
174 000
b) Ombyggnad av elevvåningen..............
17 500
—
17 500
c) Omläggning och förbättring av utfartsvägar
32100
—
16 000
12. Byggnadsarbeten vid Ugerups försöksgård m. m.
a) Bostadshus för två arbetarfamiljer........
37 000
42 000
42 000
b) Ombyggnad av ladugård m. m............
55 000
—
—
c) Statens andel av kostnaderna för beslutad
modernisering av Morslunda bränneri.....
10 600
10 600
13. Byggnadsarbeten vid Offers försöksgård ........
13 000
13 000
13 000
14. Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård......
225 000
260 000
—
15. Byggnadsarbeten vid Stenstugu försöksgård
a) Ombyggnadsarbeten......................
154 835
b) Nybyggnadsarbeten ......................
116 565
135 000
- 1
Jordbruksutskottets utlåtande nr S.
3
Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet i högskolestyrelsens
framställning och byggnadsstyrelsens yttrande — anfört:
»Såsom framgår av det förut anförda har styrelsen för lantbrukshögskolan
för nästa budgetår äskat medel till byggnadsarbeten i högst betydande
omfattning. I flera fall är fråga om sådana byggnadsföretag, beträffande vilka
styrelsen redan under tidigare budgetår framlagt förslag. Emellertid torde
de rådande förhållandena på byggnadsmarknaden nödvändiggöra, att stor
återhållsamhet iakttages vid prövningen av styrelsens ifrågavarande anslagsäskanden.
För närvarande synas sålunda blott sådana företag böra komma
i betraktande, vilka icke utan avsevärd olägenhet kunna uppskjutas.
Med utgångspunkt från denna princip har jag funnit mest angeläget, att
den ifrågasatta nybyggnaden för restaurang, kårlokaler och aula vid Ultuna
nu kommer till stånd. Att ställa uppförandet av denna byggnad ytterligare
på framtiden torde särskilt med hänsyn till den genomförda utökningen av
elevantalet vid högskolan icke böra ske. Jag förordar alltså, att erforderliga
medel anvisas för uppförande av ifrågavarande byggnad i enlighet med
den utredning som senast verkställts rörande byggnadsföretaget. De härför
beräknade kostnaderna, 1 255 000 kronor, torde böra godtagas. Då emellertid,
såsom jag förut denna dag vid behandlingen av lantbrukshögskolans
materielanslag anfört, av nämnda belopp 15 000 kronor eller vad som avsetts
för anskaffande av vissa inventarier böra upplagas under nämnda anslag,
skulle å kapitalbudgeten för ändamålet behöva anvisas (1 255 000
— 15 000 =) 1 240 000 kronor.
Även vissa av de övriga föreslagna byggnadsarbetena synas vara av den
natur, att desamma böra utföras redan under nästa budgetår. Med hänsyn
till den i ärendet förebragta utredningen anser jag mig sålunda böra tillstyrka,
att medel anvisas för uppförande av häststall vid Kungsängen, anläggande
av tryckledning för kallvatten och regnvattenledningar vid Ultuna,
uppförande av bostadshus för förste assistenten vid baljväxtlaboratorjet,
ett bostadshus vid Ugerups försöksgård samt anordnande av uthusbyggnad
vid Offers försöksgård. Då jag icke har någon annan erinran
mot de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna av dessa byggnadsarbeten
än att det för häststallet vid Kungsängen avsedda beloppet
bör begränsas till 84 000 kronor, skulle för arbetena i fråga behöva anvisas
respektive 84 000, 7 500, 40 000, 51 000, 42 000 och 13 000 kronor. Såsom
högskolestyrelsen anfört är den nuvarande ekonomibyggnaden vid Flaliults
försöksgård i mycket dåligt skick. Då enligt vad styrelsen framhållit reparation
av byggnaden icke torde löna sig, synes det ofrånkomligt, att en ny
ekonomibyggnad snarast uppföres. Emellertid torde enligt vad jag under
hand inhämtat vissa för ifrågavarande byggnad planerade anläggningar
icke vara av sådan angelägenbetsgrad, att desamma icke skulle kunna tills
vidare ställas på framtiden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i
sinom tid meddela närmare föreskrifter härom. 1 avvaktan härpå torde det
av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet, 174 000 kronor, böra godtagas.
Likasa torde den av styrelsen föreslagna ombyggnaden av elevvåningen böra
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet.
vidtagas redan under nästa budgetår. Med hänsyn till vad styrelsen upplyst
rörande beskaffenheten av försöksgårdens vägförbindelser torde vidare vara
angeläget, att en förbättring av dessa kominer till stånd. I nuvarande läge
anser jag mig blott böra förorda, att medel äskas för förbättring av norra
utfartsvägen eller sålunda till vägen Barnarp—Norrahammar. Kostnaderna
härför torde kunna uppskattas till 16 000 kronor. Med beaktande av det
anförda skulle för byggnadsarbeten m. m. vid Flahults försöksgård böra
avses ett belopp av (174 000 + 17 500 + 16 000=) 207 500 kronor. Vidare
torde för nästa budgetår böra upptagas ett belopp av 10 600 kronor, motsvarande
statens andel i kostnaderna för modernisering av Morslunda bränneri.
Däremot anser jag mig i överensstämmelse med vad jag förut anfört icke
för närvarande kunna tillstyrka någon medelsanvisning till övriga av högskolestyrelsen
föreslagna byggnadsarbeten.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för byggnadsarbeten
vid lantbrukshögskolan under nästa budgetår böra upptagas ett investeringsanslag
av (1 240 000 + 84 000 + 7 500 + 40 000 + 51 000 + 42 000 +
13 000 + 207 500 + 10 600 =) 1 695 600 kronor. Jag förutsätter härvid, att
byggnadsarbetena kunna utföras inom den sålunda angivna kostnadsramen
och att vid desamma största möjliga sparsamhet iakttages.»
Styrelsen för lantbrukshögskolan har såsom av förestående redogörelse
framgår framlagt ett omfattande byggnadsprogram för nästa budgetår. Med
hänsyn till förhållandena på byggnadsmarknaden har departementschefen
emellertid ansett stor återhållsamhet böra iakttagas vid prövningen av styrelsens
medelsäskanden och tillstyrkt medelsanvisning för allenast de byggnadsföretag,
vilka befunnits icke kunna uppskjutas utan avsevärd olägenhet.
Mot det sålunda begränsade förslaget i ämnet har utskottet icke något att erinra.
Utskottet — som har för avsikt att i annat sammanhang tillstyrka anslagsanvisning
för anskaffande av inventarier till den föreslagna byggnaden
för restaurang m. m. — tillstyrker alltså,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av
1 695 600 kronor.
3:o) Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinsti
tut.
Under denna anslagstitel har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 320 000 kronor. I skrivelser den 28 och 29 augusti samt
den 7 september 1946 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut
hemställt om anvisande av dels 14 800 kronor till viss ombyggnad
av maskininstitutionen, dels 285 000 kronor till uppförande och inredning
av en bostadsbyggnad för elever vid handelsträdgårdsmästarkursen
in. fl., dels 151000 kronor till uppförande av bostad för instruktionssmeden
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
5
och inredande av elevrum i hovbeslagsskolan, dels ock 5 000 kronor till komplettering
av elektrifieringen vid Nyckelby försöksstation.
Efter redogörelse för innehållet i institutsstyrelsens framställningar och
yttranden av lantbruksstyrelsen och byggnadsstyrelsen har departementschefen
anfört:
»Nu rådande brist på elevrum vid institutet, vilken medför betydande olägenheter,
kommer att bliva än mer kännbar, därest en dubblering av driftsledarkursen,
varom jag i annat sammanhang denna dag framlagt förslag,
kommer till stånd under nästa budgetår. Den av institutsstyrelsen föreslagna
elevbostaden är visserligen närmast avsedd för handelsträdgårdsmästarkursens
elever. Om den uppföres, skulle det emellertid bliva lättare för de elever,
som icke kunna få bostäder inom institutet, att skaffa sig rum i angränsande
samhällen. Jag vill med hänsyn härtill förorda, att ifrågavarande elevbostad
nu kommer till utförande. Vad medelsanvisningen för detta ändamål beträffar
torde man kunna utgå ifrån byggnadsstyrelsens beräkning av kostnaderna,
vilken slutar å ett belopp av 295 000 kronor. Förslag om anvisande
av de till möbler och inventarier för byggnaden erforderliga medlen,
15 000 kronor, har jag framlagt i annat sammanhang denna dag. Däremot
kan jag icke tillstyrka förslaget om ombyggnad av hovbeslagsskolans norra
flygel, varvid ny bostad skulle uppföras för instruktionssmeden. Frågan om
anskaffande av en lämpligare bostad än den nuvarande för instruktionssmeden
torde därför böra lösas på annat sätt. Då behov av ytterligare arbetsrum
och omklädningsrum för personalen vid maskininstitutionen synes föreligga,
vill jag icke motsätta mig att för ombyggnad av maskininstitutionen anvisas
det härför begärda beloppet, 14 800 kronor. Framställningen om anvisande av
5 000 kronor för elektrifiering av en ekonomibyggnad och en arbetarbostad vid
Nyckelby försöksstation har icke heller föranlett någon erinran från min sida.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle för nästa budgetår till byggnadsarbeten
vid institutet behöva anvisas ett anslag av (295 000 + 14 800 +
5 000=) 314 800 kronor.»
Utskottet —- som har för avsikt att i samband med behandlingen av anslag
till materiel m. m. för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut tillstyrka
anslagsanvisning för anskaffande av möbler och inventarier till den
föreslagna elevbostaden — biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer
följaktligen,
alt riksdagen må till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut för budgetåret 1947/48
anvisa ett investeringsanslag av 314 800 kronor.
4:o) Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt. Efter av
Kungl. Maj:t genom beslut den 17 december 1943 givet uppdrag bär lantbruksstyrelsen
den 28 oktober 1946 avgivit utredning med förslag angående
organisationen av den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten.
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet.
I nämnda utredning har styrelsen anfört, att vissa ombyggnader vore ofrånkomliga
vid huvudanstalten på grund av yrkesinspektionens krav på vissa
sanitära anordningar. Sålunda vore enligt vad styrelsen framhållit bland annat
kapprum och toaletter alldeles otillräckliga i förhållande till personalstyrkan.
För att tillgodose dessa ävensom andra i utredningen närmare angivna
utrymmesbehov har styrelsen föreslagit bland annat vissa ändringsarbeten
i huvudbyggnadens källarvåning.
Departementschefen har anfört:
»Såsom jag tidigare denna dag anfört torde det icke bliva möjligt att för
1947 års riksdag framlägga några på lantbruksstyrelsens förenämnda utredning
grundade förslag rörande omorganisation av den statliga och statsunderstödda
frökontrollverksamheten. Då de i utredningen framlagda förslagen
synas böra upptagas lill prövning i ett sammanhang, torde slutlig ställning
sålunda nu icke heller böra tagas till de ifrågasatta ombyggnadsarbetena vid
huvudanstalten. Emellertid synes med hänsyn till de ur sanitär synpunkt
otillfredsställande förhållandena vid nämnda anstalt böra övervägas, huruvida
icke vissa av de i utredningen föreslagna anordningarna redan under
nästa budgetår böra vidtagas till provisoriskt avhjälpande av de mest framträdande
bristerna. Detta skulle lämpligen kunna ske genom att det i källarvåningen
inrymda garaget omändras till omklädningsrum och toalettrum och
att i samband därmed vissa andra ombyggnadsarbeten i källarvåningen göras.
Kostnaderna härför skulle enligt uppgift från byggnadsstyrelsen uppgå
till 60 000 kronor. Samtidigt blir emellertid nödvändigt att uppföra ett särskilt
garage med redskapsbod för en beräknad kostnad av 20 000 kronor.
Vidare anser jag mig böra föreslå, att i förevarande sammanhang äskas medel
för installerande av nya ventilationsanordningar i huvudbyggnaden, då
de nuvarande enligt vad jag erfarit icke äro användbara för sitt ändamål.
Dessa anordningar ha av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 30 000
kronor.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för byggnadsarbeten
vid statens centrala frökontrollanstalt för nästa budgetår erfordras ett investeringsanslag
av (60 000 + 20 000 + 30 000 —) 110 000 kronor. Jag vill
här framhålla, att de av mig nu föreslagna byggnadsarbetena icke torde föregripa
de förslag, som kunna komma att framläggas i anledning av lantbruksstyrelsen
förut omförmälda utredning.»
Då förhållandena vid statens centrala frökontrollanstalt måste anses ur
sanitär synpunkt mindre tillfredsställande, torde i avbidan på ställningstagandet
till det av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget angående organisationen
av den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten åtgärder
böra vidtagas för att provisoriskt avhjälpa de största bristerna. Utskottet
tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens centrala
frökontrollanstalt för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 110 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
7
5:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under denna anslagstitel
har å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisats ett investeringsanslag
av 20 000 kronor. I skrivelse den 21 juni 1946 har styrelsen för
veterinärhögskolan gjort framställning om anvisande av ett belopp av 15 700
kronor för utförande av förbättringsarbeten å vissa vägar inom högskolans
område m. m. Högskolestyrelsen har vidare i skrivelse den 2 september 1946
under åberopande av ett av byggnadsstyrelsen den 16 november 1945 framlagt
förslag rörande uppförande av en nybyggnad för hundklinik vid veterinärhögskolan
hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett anslag av 790 000
kronor.
Föredraganden, statsrådet Sträng, har i ärendet anfört följande:
»Av skäl, som under punkten 2 närmare utvecklats, torde stor försiktighet
böra iakttagas i fråga om medelsanvisning för byggnadsändamål. Med
hänsyn härtill är jag icke för närvarande beredd att tillstyrka uppförandet
av en nybyggnad för hundklinik vid veterinärhögskolan. Däremot vill jag
förorda, att medel för nästa budgetår anvisas för förbättring av vägarna
inom högskolans område m. m. Då jag icke har något att erinra mot högskolestyrelsens
beräkning av kostnaderna härför, torde för ändamålet böra
anvisas ett belopp av 15 700 kronor.»
I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet uppförandet av en
nybyggnad för hundklinik vid veterinärhögskolan icke vara av den angelägenhetsgrad
att medel böra anvisas därtill i nuvarande läge. Mot förslaget
att ett belopp av 15 700 kronor anvisas för förbättring av vägar m. m. inom
högskolans område har utskottet icke något att erinra. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinårliögskolan
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av
15 700 kronor.
6:o) Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt. Under
denna anslagstitel har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 44 000 kronor. I särskilda skrivelser den 31 augusti och
den 27 november 1946 har styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt
hemställt, att till byggnadsarbeten vid anstalten för nästa budgetår måtte anvisas
ett anslag av 160 000 kronor. Av detta belopp ha 60 000 kronor avsetts
för uppförande av två vaktmästarbostäder och 100 000 kronor för uppförande
av två laboratorsbostäder. Vidare har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 5
december 1946 föreslagit, att för anskaffande av utökat utrymme åt anstalten
måtte för nästa budgetår anvisas ett belopp av 580 000 kronor.
Föredragande statsrådet har anfört:
»På grund av nu rådande knapphetsläge på byggnadsmarknaden är jag
icke för närvarande beredd att taga ställning till det av byggnadsstyrelsen
framlagda förslaget rörande utökning av lokalerna vid veterinärmedicinska
anstalten. Likaså torde med uppförande av laboratorsbostäderna tills vidare
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet.
Utskottet.
böra anstå. Däremot vill jag med hänsyn till önskvärdheten av att personal
finnes tillgänglig för skötsel av anstaltens försöksdjur och i betraktande av
nuvarande bostadsbrist förorda, att medel för nästa budgetår anvisas för
uppförande av de föreslagna vaktmästarbostäderna. Då de härför beräknade
kostnaderna icke föranleda någon erinran från min sida, vill jag tillstyrka,
att ett belopp av 60 000 kronor avses för ändamålet.»
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer förty,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska
anstalt för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 60 000 kronor.
7:o) Byggnadsarbeten vid skogshögskolans förläggning i Garpenberg. Under
denna anslagstitel har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 15 000 kronor. I skrivelse den 10 september 1946 har
byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande av ett belopp av 200 000 kronor
för utförande av vissa ändrings- och moderniseringsarbeten vid skogshögskolans
förläggning i Garpenberg.
Departementschefen har anfört:
»Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att lokalförhållandena
vid högskolans förläggning i Garpenberg äro mindre tillfredsställande.
Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka, att medel nu anvisas för utförande av
de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändrings- och moderniseringsarbetena i
huvudbyggnaden samt för omläggning av de elektriska ledningarna i samma
byggnad. Medel torde vidare böra beräknas för uppförande av ett cykelstall
och för reparation av broarna inom förläggningens område samt för vissa
planeringsarbeten. Kostnaderna för nämnda arbeten synas i anslutning till
byggnadsstyrelsens beräkningar kunna uppskattas till 150 000 kronor. Då
övriga föreslagna arbeten tills vidare synas kunna anstå, torde under förevarande
anslagstitel för nästa budgetår böra anvisas ett anslag av 150 000
kronor.»
Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid skogshögskolans
förläggning i Garpenberg för budgetåret 1947/48 anvisa ett
investeringsanslag av 150 000 kronor.
8: o) Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut m. m. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
9
Statens utlåningsfonder.
9:o) Jordbrukets maskinlånefond. Vid 1938 ärs riksdag (prop. nr 217;
r. skr. nr 275) beslöts inrättande av jordbrukets maskinlånefond, varifrån
statslån må tilldelas hushållningssällskap för utlämnande till enskild person
eller sammanslutning av lån för anskaffande av jordbruksmaskin, som avses
skola användas gemensamt av flera jordbrukare. Närmare bestämmelser för
ifrågavarande låneverksamhet återfinnas i kungörelsen den 17 juni 1938
(nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond, ändrad genom kungörelserna
nr 404/1944. och 397/1945. Sasom kapitaltillskott till fonden ha
för budgetåren 1938/39—1941/42 och 1944/45—1946/47 anvisats anslag av
respektive 1 000 000, 1 200 000, 2 000 000, 1 700 000, 830 000, 3 000 000 och
3 500 000 kronor.
I skrivelse den 18 februari 1946 har lantbruksstyrelsen, som den 26 januari
1945 erhållit i uppdrag att verkställa utredning rörande möjligheterna för
innehavare av mindre jordbruk att för underlättande av arbetet erhålla lån
och bidrag för anskaffande av maskiner till hans jordbruk och lanthushåll,
där dylika maskiner ur ekonomiska synpunkter skulle vara till gagn, framlagt
utredning och förslag i ämnet. Styrelsens förslag innebär i huvudsak
följande.
Lån från jordbrukets maskinlånefond och bidrag till återbetalning av sådant
lån skulle lämnas enskild jordbrukare för anskaffande för eget bruk
av maskiner som, ehuru ej oundgängligen nödvändiga vid det mindre jordbruket
och dess lanthushåll, dock vore ägnade att avsevärt underlätta eller
förbilliga arbetet vid dessa. Understöd skulle däremot icke givas för anskaffande
av maskiner, som med fördel kunde användas av flera jordbrukare gemensamt.
Det skulle ankomma på lantbruksstyrelsen att bestämma till vilka
maskiners anskaffande understöd skulle utgå. Enligt lantbruksstyrelsens mening
borde statsunderstöd för närvarande kunna lämnas enskild jordbrukare
för anskaffning för eget bruk av följande jordbruksmaskiner, nämligen
mjölkningsmaskin, hiss för hö eller säd, lågtryckspanna och hydroforanläggning
samt därför erforderliga elektriska motorer. Därjämte borde lån kunna
utgå för anskaffning till lanthushåll av symaskin och s. k. assistent.
Vid låneförmedlingen skulle prövningen av låneansökningarna ske med
särskild omsorg så att maskinutrustningen å de särskilda jordbruken kunde
begränsas till den i varje fall ekonomiskt försvarbara och vederbörandes ekonomi
på lång sikt icke försämrades. Den föreslagna utvidgade låneverksamheten
från maskinlånefonden skulle enligt lantbruksstyrelsens beräkningar
medföra ett ökat kapitalbehov för fonden under första budgetåret av 500 000
kronor.
Lantbruksstyrelsen har vidare i skrivelse den 31 augusti 1946 gjort framställning
om anvisande för nästa budgetår av eif anslag av 4 500 000 kronor
eller, därest nyssnämnda förslag genomfördes, 5 000 000 kronor såsom kapitalökning
till fonden.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Enligt gällande bestämmelser må lån från jordbrukets maskinlånefond utlämnas
endast för anskaffande av maskiner, som avses skola användas gemensamt
av flera jordbrukare. Såsom ett led i strävandena att utöka och underlätta
användningen av maskinella hjälpmedel i jordbruket har jag jämlikt
Kungl. Maj ds bemyndigande den 7 juni 1946 tillkallat utredningsmän
att verkställa utredning och avgiva förslag angående ordnandet av maskinhållarverksamheten.
I avvaktan på resultatet av denna utredning är jag icke
beredd att nu taga ställning till lantbruksstyrelsens förslag att lån och bidrag
skulle kunna lämnas till innehavare av mindre jordbruk för anskaffande
för eget bruk av jordbruksmaskiner. Vad angår förslaget om utvidgning av
förevarande låneverksamhet till att avse jämväl lån för anskaffande av hushållsmaskiner
vill jag framhålla, att det uppenbarligen kommer att vara förenat
med stora svårigheter att avgöra vilka maskinella anordningar som framför
andra ha användning i lanthushållet. Vidare måste det ingiva starka betänkligheter
att tillerkänna en befolkningsgrupp förmåner, varav andra grupper
kunna vara i lika stort behov. På grund av det anförda finner jag mig
icke kunna biträda lantbruksstyrelsens förslag i denna del.
Vad beträffar medelsbehovet under ifrågavarande fond för nästa budgetår
synes det önskvärt, i betraktande av den verksamhet fonden avser att främja,
att tillräckliga medel finnas tillgängliga för att möta uppkommande lånebehov.
En förstärkning av fonden torde därför vara erforderlig. Medelsanvisningen
synes i anslutning till vad lantbruksstyrelsen anfört böra bestämmas
till 4 500 000 kronor.»
Såsom departementschefen anfört torde i avbidan på resultatet av den
pågående utredningen angående ordnandet av maskinhållarverksamheten
ståndpunkt icke nu böra tagas till lantbruksstyrelsens förslag att lån och
bidrag skulle lämnas innehavare av mindre jordbruk för anskaffande för
eget bruk av jordbruksmaskiner. Då frågan om utlämnande av lån för anskaffande
av hushållsmaskiner synes böra prövas i ett vidare sammanhang,
kan utskottet ej tillstyrka det av lantbruksstyrelsen nu framlagda förslaget
om lån för''detta ändamål.
Med hänsyn till angelägenheten av att den med maskinlånefonden avsedda
verksamheten icke lider avbräck av brist på medel torde en förstärkning av
fonden vara erforderlig. Mot den föreslagna medelsanvisningen, 4 500 000
kronor, har utskottet intet att erinra och hemställer alltså,
att riksdagen må till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000
kronor.
10:o) Egnahemslånefonden. Beträffande Kungl. Majris framställning under
punkten 10 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
11
ll:o) Arbetarsmåbrukslånefonden. Under punkten 11 har Kungl. Maj:l
föreslagit riksdagen att medgiva att bestämmelser angående den statsunderstödda
arbetarsmåbruksverksamheten må utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen vid ärendets föredragning i statsrådet
förordat.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 176, av herr Persson i
Norrby, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva förhöjning intill ett
belopp av 10 000 kronor av alla arbetarsmåbrukslån.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen får utskottet hänvisa
till denna.
Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181; r. skr. nr 280) beslöts inrättande av
en arbetarsmåbrukslånefond. Enligt de för användningen av denna fond
numera gällande bestämmelserna, meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940
(nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet, må från
fonden utlämnas arbetarsmåbruksstatslån till landskommuner, vilka med anlitande
härav bevilja arbetarsmåbrukslån till skogsarbetare och därmed likställda
arbetare för att giva dem tillfälle att förvärva mindre lägenheter, ägnade
att bereda innehavaren utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan av
annan verksamhet. Högsta lånebeloppet utgör 7 000 kronor. Med avseende
å återbetalningen skall lånet delas i en stående del och en amorteringsdel.
Den stående delen skall fastställas till belopp, motsvarande kostnaden för
jordförvärvet jämte, i förekommande fall, 60 procent av beräknad kostnad
för sådant förbättringsarbete, som avses i gällande bestämmelser angående
statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. Amorteringsdelen
skall från och med sjätte kalenderåret efter det, då lånet beviljats, aterbetalas
med en trettiondel årligen. Därjämte har genom kungörelsen den 20
juni 1941 (nr 485) meddelats föreskrifter angående förhöjning i vissa fall av
beviljade arbetarsmåbrukslån.
I kungörelsen den 18 maj 1945 (nr 220) med vissa bestämmelser angående
statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet (prop. nr 64; r. skr. nr 93),
ändrad genom kungörelsen den 12 april 1946 (nr 165; prop. nr 96; r. skr. 128),
har medgivits, att arbetarsmåbrukslån, som beviljats under åren 1935—1944,
må höjas intill ett belopp av 10 000 kronor ävensom att sådana lån, som beviljades
under åren 1945—-1948, finge utgå med högre belopp än 7 000
kronor, dock högst 10 000 kronor. Det skulle därvid ankomma på egnahemsstyrelsen
att för varje särskilt fall under beaktande av sökandens villkor
och förhållanden i övrigt besluta om och i vad mån lånebeloppet finge
överstiga 7 000 kronor. I avseende å återbetalningen av det belopp, varmed
lån komme att överstiga 7 000 kronor, har föreskrivits, att hälften av beloppet
skulle tilläggas lånets stående del och återstoden dess amorteringsdel. I
brev den 18 maj 1945 har Kungl. Maj:t vidare bemyndigat egnahemsstyrelsen
att beträffande arbetarsmåbrukslån av årsgrupperna 1935—1938 medgiva
uppskov med utförande av återstående arbeten intill utgången av år
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
1946 samt att i fråga om arbetarsmåbrukslån, för vilka amorteringsskyldighet
inträdde under år 1945 eller år 1946, medgiva den förlängning av den
amorteringsfria tiden, som prövades skäligt, dock att förlängning finge ske
med högst två år.
I skrivelse den 31 augusti 1946 har egnahemsstyrelsen anfört, att fondens
disponibla behållning den 1 juli 1946 uppginge till omkring 4 500 000 kronor.
Under budgetåret 1945/46 hade från fonden utbetalats omkring
7 100 000 kronor, medan å andra sidan till fonden influtit återbetalningar
å omkring 4 400 000 kronor. Under hänvisning till den betydande reservationen
å fonden har egnahemsstyrelsen uttalat, att något kapitalökningsanslag
till fonden icke behövde anvisas för budgetåret 1947/48.
Sedermera har egnahemsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1946 hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva att för fortsatt
möjliggörande av förhöjning intill ett belopp av 10 000 kronor av arbetarsmåbrukslån,
som beviljats under åren 1935—1945, arbetarsmåbruksstatslån
må av egnahemsstyrelsen kunna tilldelas kommun, som därom ingiver ansökan
till styrelsen, dels ock förklara hinder ej möta för Kungl. Maj:t att
bemyndiga egnahemsstyrelsen att beträffande 1935—1938 års arbetarsmåbrukslån
medgiva uppskov med återstående arbetens utförande längst till
utgången av år 1948 och beträffande 1939—1942 års arbetarsmåbrukslån,
för vilka amorteringsskvldighet ej inträtt, meddela förlängning av den amorteringsfria
tiden längst till och med år 1948.
Till stöd för sin framställning i vad den avser fortsatt förhöjning av vissa
arbetarsmåbrukslån har egnahemsstyrelsen anfört bland annat följande.
o Enligt kungörelsen den 18 maj 1945 (nr 220) skulle ansökning om statslån
till de i kungörelsen angivna låneförhöjningarna vara av kommunerna
ingivna till egnahemsstyrelsen senast den 1 december 1945. För fastställande
av de statslånebelopp, som kommunerna därvid borde söka, ansågs erforderligt,
att egnahemsstyrelsen blev i tillfälle att förhandsgranska de enskilda
låntagarnas ansökningar om låneförhöjningar, vilka ansökningar kommunerna
därefter hade att via egnahemsnämnderna översända till egnahemsstyrelsen.
I cirkulärskrivelse den 8 juni 1945 till samtliga låneförmedlande
kommuner föreskrev styrelsen därför, att arbetarsmåbrukslåntagares ansökningar
skulle vara ingivna till vederbörande egnahemsnämnd senast den 10
juli 1945. Kommunernas tid för införskaffande av de enskilda låntagarnas
ansökningar blev sålunda tämligen begränsad. Det har senare visat sig, att
en del låntagare, som otvivelaktigt behövt låneförhöjningar, av olika anledningar
försummat att i tid ingiva ansökningar därom. Én del av dessa och
även andra arbetarsmåbrukslåntagare av ifrågavarande årsklasser ha i stället
för att utnyttja möjligheterna till låneförhöjning anhållit om bostadsförbättringsbidrag
företrädesvis till ordnande av vatten- och avloppsfrågan.
Då den hjälp till ordnandet vid arbetarsmåbruken av bland annat vattenoch
avloppsfrågan, som staten lämnat i form av angivna låneförhöjningar,
i allmänhet torde ha varit förmånligare för vederbörande än om bostadsförbättringsbidrag
erhållits för ändamålet, synes enligt egnahemsstyrelsens
förmenande det lämpligaste och mest effektiva sättet att bispringa de nu
åsyftade arbetarsmåbrukslåntagarna av årsklasserna 1935—1944 vara, att
de beredas nya möjligheter att erhålla låneförhöjningar upp till den förut
angivna maximigränsen av 10 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8-
13
Då även ett fåtal arbetarsmåbrukslåntagare av årsklassen 1945 erhållit
lån, som så pass mycket understiga 10 000 kronor, att en nöjaktig^ hjälp till
vissa förbättringsåtgärder skulle kunna lämnas dem i form av låneförhöjning
intill sagda maximigräns, bör enligt styrelsens mening även denna
årsklass inrymmas bland de låntagare, vilka styrelsen ansett böra beredas
nya möjligheter att erhålla låneförhöjning.
I fråga om förfaringssättet för utlämnande av de ifrågasatta låneförhöjningarna
och lånens amortering in. m. har styrelsen uttalat, att i huvudsak
samma bestämmelser, som meddelats i kungörelsen nr 220/1945, syntes
böra tillämpas. Med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge kunna
beräkna igångsättandet eller slutförandet av ifrågavarande arbeten har styrelsen
emellertid föreslagit, att någon särskild tid, inom vilken kommunernas
ansökningar om statslån för ändamålet skulle vara ingivna, icke fastställdes.
Däremot syntes det lämpligt, att tiden för statslåns lyftande begränsades
till ett år från det lånet beviljats. Styrelsen har framhållit, att något ytterligare
kapitaltillskott till arbetarsmåbrukslånefonden för att möjliggöra de
nu åsyftade låneförhöjningarna icke syntes vara erforderlig.
Vad angår förslaget om förlängning av amorteringstiden för ifrågavarande
lån har styrelsen uttalat bland annat följande.
De förbättringsåtgärder, som avses komma till stånd genom förslaget om
fortsatt möjlighet till låneförhöjning, torde i huvudsak icke komma att
omfatta arbeten, som äro erforderliga för att ett arbetarsmåbruk skall kunna
avsynas såsom färdigt, utan inrymma arbeten eller åtgärder, som därutöver
kunna vara önskvärda, såsom exempelvis anordningar för vatten och
avlopp, förbättrade uppvärmningsanordningar, önskvärda arealkompletteringar
och åtgärder för betesfrågans ordnande. Ytterligare uppskov med färdigställande
av vissa arbetarsmåbruk -—- utöver vad som medgivits i Kungl.
Maj ds brev den 18 maj 1945 — torde dock erfordras. En av styrelsen verkställd
undersökning giver vid handen, att antalet arbetarsmåbruk, som vid
utgången av år 1946 skola vara färdigställda, uppgår till omkring 1 500. Av
dessa ha omkring hälften av olika anledningar ansetts icke kunna helt
färdigställas till nämnda tidpunkt. Skälen härför ha uppgivits vara i första
hand omöjligheten att anskaffa erforderlig cement. Dessutom ha i många
fall brist på även annan erforderlig materiel, såsom dränerings- och värmeledningsrör,
spik, oljefärg m. m., uppgivits utgöra oöverkomliga hinder för
arbetenas utförande inom behörig tid. Då det icke nu torde kunna förutses,
huru länge den nuvarande bristen på byggnadsmateriel kan komma att
fortsätta, får egnahemsstyrelsen föreslå, att styrelsen bemyndigas att i mån
av behov medgiva anstånd intill 1948 års utgång med färdigställande av de
av 1935—1938 års arbetarsmåbruk, där vissa arbeten av angivna skäl icke
kunnat komma till utförande.
Beträffande sådana 1939—1940 års arbetarsmåbrukslån, vilka på grund
av redan medgiven förlängning av den amorteringsfria liden icke börjat
amorteras, ävensom lån av årsklasserna 1941 och 1942 föreligger samma
behov att få tiden för småbrukens färdigställande utsträckt i samma omfattning,
som föreslagits för 1935—1938 års låntagare. För innehavare av
1939—1942 års lån synes dock den behövliga utsträckningen av tiden för
småbrukens färdigställande böra ordnas genom erforderlig förlängning av
den amorteringsfria liden.
14
J ordbruksutskottets utlåtande nr S.
Utskottet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom egnahemsstyrelsens framställning giver vid handen har den möjlighet,
som genom beslut av 1945 års riksdag medgivits vissa arbetarsmåbrukslåntagare
att erhålla förhöjning av ifrågavarande lån upp till en maximigräns
av 10 000 kronor, endast utnyttjats i mindre utsträckning. Då en
bidragande orsak härtill synes ha varit, att den tid, inom vilken ansökningar
om låneförhöjning skulle vara ingivna, varit alltför knappt tillmätt,
vill jag föreslå, att arbetarsmåbruksstatslån alltjämt må kunna tilldelas
kommuner för möjliggörande av en förhöjning intill 10 000 kronor av under
åren 1935—1944 beviljade arbetarsmåbrukslån. En dylik låneförhöjning
synes även böra beviljas arbetarsmåbrukslåntagare av årsgruppen
1945. Låneförhöjningen torde kunna genomföras utan särskilt tillskott till
arbetarsmåbrukslånef onden.
Med hänsyn till de av nuvarande krisläge föranledda svårigheterna för
arbetarsmåbrukslåntagare att färdigställa småbruken synes i överensstämmelse
med egnahemsstyrelsens förslag bemyndigande böra kunna lämnas styrelsen
att beträffande arbetarsmåbruk av årsgrupperna 1935—1938 medgiva
uppskov med återstående arbetens utförande längst intill utgången av år
1948 samt att i fråga om de arbetarsmåbrukslån, som utlämnats under
åren 1939—1942 och för vilka amorteringsskyldighet ej inträtt, medgiva
förlängning av den amorteringsfria tiden längst intill utgången av år 1948.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut i
ärendet meddelats, utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.»
Av den föregående redogörelsen framgår, att den vid 1945 års riksdag medgivna
förhöjningen av arbetarsmåbrukslån av årsklasserna 1935—1944 upp
till ett belopp av 10 000 kronor icke utnyttjats i väntad utsträckning av
bland annat den anledningen att tiden för ingivande av ansökningar om låneförhöjning
tillmätts för knappt. På grund härav torde i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag ifrågavarande arbetarsmåbrukslåntagare böra beredas
nya möjligheter att erhålla dylik låneförhöjning. Motsvarande förmån
torde även medgivas de låntagare av årsklassen 1945, som icke erhållit lån
till nämnda belopp. Utskottet har ej heller något att erinra mot att ytterligare
uppskov med återstående arbetens utförande medgives beträffande 1935—
1938 års arbetarsmåbruk eller att den amorteringsfria tiden förlänges intill
utgången av år 1948 i fråga om arbetarsmåbrukslån, som beviljats åren
1939—1942.
Vad härefter angår den i ämnet väckta motionen synes det däri framlagda
förslaget innebära, att den av utskottet nu förordade förhöjningen av arbetarsmåbrukslånen
skulle utsträckas till att avse jämväl lån, som beviljats
under åren 1933 och 1934. Otvivelaktigt äro bostadshusen å vissa arbetarsmåbruk
av nämnda båda årsklasser sådana, att de icke uppfylla de krav på
standard, som numera böra ställas på bostadshus av hithörande slag. Detta
torde främst sammanhänga med att lånebeloppen från början voro alltför
låga. Utskottet finner därför åtskilligt tala för att åtgärder vidtagas till dessa
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
15
bristers avhjälpande. Emellertid vill utskottet i detta sammanhang erinra,
att utskottet i sitt utlåtande nr 8 till 1945 års riksdag i anledning av Kungl.
Maj ds proposition nr 64 angående förhöjning i vissa fall av arbetarsmåbrukslån
m. m. uttalade, att egnahemsstyrelsen syntes böra företaga ytterligare
utredning beträffande spörsmålet om förbättring av bostadsstandarden
å de äldsta arbetarsmåbruken och framlägga de förslag som därav kunde föranledas.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår för närvarande denna utredning
inom egnahemsstyrelsen. I avvaktan på resultatet av utredningen finner utskottet
sig icke kunna tillstyrka, att en ändring nu genomföres beträffande
lånebeloppen för arbetarsmåbrukslån av årsgruppema 1933 och 1934.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må medgiva, att bestämmelser angående
den statsunderstödda arbetarsmäbruksverksamheten må utfärdas
i huvudsaklig överensstämmelse med vad utskottet
förordat;
2) att motionen II: 176 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
12:o) Statens avdikningslånefond. Utskottet biträder Kungl. Maj ds under
punkten 12 gjorda förslag och hemställer,
att riksdagen må medgiva
1) att under budgetåret 1947/48 må beviljas lån från statens
avdikningslånefond å tillhopa högst 4 000 000 kronor;
2) att Kungl. Maj:t må, för beredande av erforderligt rådrum
åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter, under
tiden 1 juli 1947—30 juni 1948 medgiva anstånd med erläggande
av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens
avdikningslånefond.
13 :o) Bevattningslånefonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under förevarande punkt hemställer utskottet,
alt riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat II till rifcsstaten
för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget
till Bevattningslånefonden må under budgetåret 1947/48 användas
för med anslaget avsett ändamål.
14 :o) Statens fiskredskapslånefond. Tillstyrkande bifall till Kungl. Majds
förslag under punkten 14 hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 kronor.
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
Fonden för låneunderstöd.
15:o) Lån för anskaffande av skol jordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor.
Enligt beslut vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 109; r. skr.
nr 230) skola lantmanna- och lanthushållsskolor vara försedda med skoljordbruk.
För anskaffande av dylika jordbruk skola utlämnas lån av statsmedel
enligt i huvudsak de bestämmelser, som stadgas för lån till egnahemsjordbruk.
Lånebeloppet må icke överstiga 5/e av skoljordbrukets värde men
bör i allmänhet begränsas till 100 000 kronor för lantmannaskola och 30 000
kronor för lanthusliållsskola. Av statsfinansiella skäl har med anvisande av
medel för ändamålet anstått tills vidare. Med hänsyn härtill har i övergångsbestämmelserna
till stadgan den 21 juni 1940 (nr 724) för statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalter föreskrivits, att bestämmelserna om
skyldighet för lantmanna- och lanthushållsskola alt innehava skoljordbruk
icke skola äga tillämpning förrän den 1 november 1948.
I skrivelse den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Styrelsen har i sin skrivelse anfört, att det syntes vara nödvändigt, att
medel till utlämnande av lån för anskaffande av skoljordbruk nu anvisades,
om samtliga lantmanna- och lanthushållsskolor skulle kunna före den 1 november
1948 förses med skoljordbruk. På grund av de förändringar i prisnivån,
som inträffat sedan 1939, och med hänsyn till att för lantmannaskolorna
såsom skoljordbruk i allmänhet inköptes större jordbruk än vid 1939
års lagtima riksdag förutsatts har lantbruksstyrelsen ansett, att villkoren för
ifrågavarande lån borde ändras så, att lånebeloppet för skoljordbruk åt lantmannaskola
kunde få uppgå till 200 000 kronor och åt lanthushållsskola till
75 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Såsom av den föregående redogörelsen framgår äro de i förenämnda reglemente
meddelade föreskrifterna om skyldighet för lantmanna- och lanthushållsskolor
att innehava skoljordbruk avsedda att träda i kraft den 1 november
1948. För anskaffandet av sådana jordbruk skola enligt beslut vid 1939
års riksdag lån av statsmedel kunna utlämnas. Med hänsyn till angelägenheten
av att ikraftträdandet av nyssnämnda föreskrifter såvitt möjligt icke
ytterligare uppskjutes vill jag förorda, att medel nu anvisas för utlämnande
av dylika lån. I anslutning till lantbruksstyrelsens förslag synes ett belopp
av 1 000 000 kronor böra för nästa budgetår beräknas för ändamålet. Då
jordvärdena sedan år 1939 undergått en icke oväsentlig stegring, torde maximibeloppen
för lånen böra höjas till 200 000 kronor för lantmannaskolor
och till 75 000 kronor för lanthushållsskolor. Lån intill maximibeloppen torde
dock icke böra ifrågakomma i andra fall än då särskilda skäl därtill föreligga.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter
rörande låneverksamhetens bedrivande.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.
17
I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget, att 1939 års
lagtima riksdags beslut om lån av statsmedel för anskaffande av skoljordbruk
vid lantmanna- och lanthushållsskolor snarast genomföres. Utskottet
tillstyrker därför att för ändamålet anvisas ett belopp av 1 000 000 kronor
för nästa budgetår. Med hänsyn till att på skoljordbrukens utrustning med
byggnader och maskiner måste ställas höga krav samt i betraktande av den
avsevärda stegring av jordvärdena och byggnadskostnaderna, som inträtt sedan
1939 års riksdag fattade sitt beslut i ämnet, torde såsom departementschefen
föreslagit maximibeloppen för lånen böra höjas från 100 000 kronor
till 200 000 kronor för lantmannaskolor och från 30 000 kronor till 75 000
kronor för lanthushållsskolor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Län för anskaffande av skoljordbruk
vid lantmanna- och lanthushållsskolor för budgetåret 1947/
48 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
16:o) Lån för anskaffande av grästorkar m. m. Utskottet, som ej har någon
erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer,
att riksdagen må till Lån för anskaffande av grästorkar
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av
400 000 kronor.
17 :o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk ni. in. Beträffande
Kungl. Maj ds framställning under punkten 17 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 13 februari 1947.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson
lriherre Beck-Friis, Näslund, Svedberg och Isaksson; samt
, Anderberg,
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Ericsson
i Sorsjon, Garlström, Lundbom, Andersson i Surahammar, Pettersson i Rosta
och Andersson i Hyssna.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 10 samt. Nr 8.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:40 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitali a1 i texten