Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av tillfällig postanstalt för poströstning vid sjukhus och andra vårdanstalter in. m.

1947-03-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1947:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av tillfällig postanstalt för poströstning vid sjukhus och andra vårdanstalter in. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ti.

3

Nr 8.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående ordnande av tillfällig postanstalt för poströstning

vid sjukhus och andra vårdanstalter in. m.

Uti de likaiydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 117

i första kammaren av herr Andersson, Lars, in. fl. och nr 90 i andra kammaren

av herr Pettersson i Dahl m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte dels

uttala att tillfällig postanstalt för poströstning inrättas vid sjukhus och

andra vårdanstalter, så att röstmottagning kan ske å dagar, då allmänna

val äga rum, dels besluta följande tillägg till 70 § 1 mom. lagen om val

till riksdagen och 35 § 1 mom. kommunala vallagen: Finnes sådan postanstalt

inrättad å sjukvårdsanstalt inom riket, må den, som där vårdas, å

valdagen avlämna valsedel, som nyss sagts, å postanstalten, ändock att han

vistas inom den ort, där han är i röstlängd uppförd, dels ock i övrigt beakta

de i motionen framförda synpunkterna».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Gällande bestämmelser om deltagande i allmänna val innebära, att röstberättigad,

som vistas å sjukvårdsanstalt och på grund härav är förhindrad

att i vanlig ordning avlämna sin valsedel, kan utöva sin rösträtt endxist

därest röstning kan ske genom äkta make, eller därest fast postanstalt finnes

å sjukhuset och delta är beläget inom annat valdistrikt än det, där den

sjuke är uppförd i röstlängden. Sådana postanstalter förefinnas för närvarande

å vissa större kroppssjukhus samt å ett flertal sanatorier.

Vid 1944 års riksdag väcktes motion (nr II: 100) om utredning genom

sakkunniga och framläggande av förslag till 1945 års riksdag om underlättande

av deltagande i val till riksdagens andra kammare och kommunala

val, Konstitutionsutskottet, som tillstyrkte dylik utredning, uttalade i sitt

utlåtande (nr 2) bland annat:

Det är ■—---såsom utskottet redan tidigare vid upprepade tillfällen

framhållit av vikt, att de röstberättigade i största möjliga utsträckning beredas

möjlighet att utöva sin rösträtt. Utskottet finner del angeläget, att en

allsidigt sammansatt sakkunnigberedning redan före de förestående andrakammarvalen

tillkallas inom vederbörande departement med uppgift att

med stöd av erfarenheterna från 1942 års kommunalval och 1944 års andrakammarvai

undersöka frågan om det nya röstningssystemets förenkling

samt om dess komplettering. Resultatet av eu så bedriven utredning bör

kunna föreläggas riksdagen före 1940 års allmänna kommunalval.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

Sedan riksdagen med bifall till utskottets hemställan hos Kungl. Maj:t

anhållit om utredning i ämnet (skr. nr 61) tillkallades 1944 års vallagssakkunniga.

Härefter hemställdes i motioner vid 1945 års riksdag (I: 45 och II: 82 samt

II: 51) angående utredning om rätt för sjuka personer att utan personlig

inställelse utöva rösträtt vid allmänna val. Motionerna avslogos av riksdagen,

sedan konstitutionsutskottet (uti. nr .3) hänvisat till att den förevarande

frågan inginge i direktiven för 1944 års vallagssakkunniga.

Dessa avgåvo den 22 december 1945 »Betänkande angående underlättande

av deltagandet i allmänna val» (SOU 1945:64). I betänkandet behandlades

bland annat frågan om rätt för sjuka personer att utöva rösträtt utan personlig

inställelse.

Sedan de sakkunniga av olika skäl avstyrkt röstning för sjuka, som ej

vårdas å sjukvårdsanstalt, behandlades frågan om särskilda röstmottagare

å dylik anstalt. En begränsning måste enligt de sakkunniga härvidlag ske

därigenom, att röstning å epidemisjukhus, sinnessjukhus, sjuk vårdsanstalter

inom fångvården och enskilda anstalter knappast kunde komma i fråga.

Vidare uppkomme svårigheter med avseende på valhemlighetens bevarande,

bekostande av röstmottagare samt skapandet av garantier för att obehörig

påtryckning å den röstande ej skulle förekomma. Enligt de sakkunnigas beräkning

skulle antalet röstande å de anstalter där röstning kunde ske understiga

10 000. På anförda skäl ansågo sig de sakkunniga ej kunna tillstyrka

systemet med särskilda röstmottagare.

Vad härefter angick frågan om inrättande av postanstalter å vissa sjukhus

framhöllo de sakkunniga i huvudsak, att dylika postanstalter skulle kunna

inrättas för röstmottagning å de dagar, då allmänna val äga rum. Röstmottagning

kunde ske å olika platser inom sjukvårdsanstalten, dock icke i

vårdrummen. Som emellertid detta röstningssätt skulle kunna användas endast

av personer, röstberättigade å annan ort än den där sjukvårdsanstalten

vore belägen, ifrågasatte de sakkunniga, huruvida icke i vallagarna borde

vidtagas sådan ändring, att även patienter, röstberättigade å den ort, där

sjukvårdsanstalten vore belägen, kunde rösta på angivet sätt. De sakkunnigas

förslag härutiiman har upptagits av motionärerna.

Avgörandet av frågan å vilka sjukvårdsanstalter ifrågavarande röstmottagning

skulle förekomma, borde enligt de sakkunniga avgöras av Kungl.

Maj:t efter hörande av medicinalstyrelsen och generalpoststyrelsen. En begränsning

skulle dock till en början ske till sådana anstalter, där ett större

antal röstberättigade vårdades, förslagsvis sådana som hade minst 100 eller

minst 200 vårdplatser.

Om röstning å sjukvårdsanstalter finge ske endast i nu angiven ordning,

skulle enligt de sakkunniga de väsentligaste av de olägenheter, som eljest

vore förbundna med sådan röstning, icke uppkomma. Det vore dock tvek
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

5

samt, huruvida nu berörda åtgärder med hänsyn till därmed förenade besvär

och kostnader kunde anses vara av sådan betydelse för underlättande

av valdeltagandet, att dessa åtgärder borde vidtagas, eftersom ett sådant

röstningssätt i huvudsak skulle komma att användas endast av icke sängliggande

patienter å ett begränsat antal sjukvårdsanstalter.

För att sjuka personers deltagande i val i någon mån skulle underlättas,

förordade de sakkunniga emellertid, att vid kommande allmänna val till

andra kammaren samt allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige tillfälliga postanstalter, avsedda för röstmottagning,

efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande å valdagen inrättades å

större sjukvårdsanstalter samt att å dessa intagna personer där finge utöva

sin rösträtt även för det fall, att sjuk vårdsanstalten vore belägen inom den

ort, där de uppförts i röstlängd.

Över betänkandet ha remissyttranden avgivits. Flertalet remissinstanser

ha ej haft något att erinra mot de sakkunnigas förslag. I ett yttrande har

förordats, att förevarande fråga upptoges i samband med en allmän revision

av gällande bestämmelser om röstning; i ett annat har framhållits

att, ehuru en rvform vore önskvärd, intresset likväl ej syntes vara av den

storleksordning, att för ändamålet alltför vidlyftiga och dyrbara kontrollanordningar

borde tillskapas.

Några åtgärder för att underlätta valdeltagandet i enlighet med de sakkunnigas

förslag ha ej vidtagits.

Det i motionerna framlagda förslaget skiljer sig i några väsentliga avseenden

från de sakkunnigas. Tillfällig postanstalt bör sålunda enligt motionärerna

å valdagen inrättas å sjukvårdsanstalter oberoende av dessas storlek.

Vidare föreslås, att postfunktionären må kunna avhämta rösterna å

vårdrummen, såvida läkare lämnar tillstånd därtill och den röstande bär

sina själsförmögenheter i behåll.

Enligt utskottets mening äro de sakkunnigas skäl för en begränsning av

det antal sjukvårdsanstalter, där poströstning åtminstone tillsvidare bör få

förekomma, bärande. Vidare kan utskottet icke biträda motionärernas förslag,

att läkaren i stor utsträckning skall avgöra frågan om den sjuke må

rösta eller ej. Eu dylik ordning skulle innebära, att en för det gällande

systemet främmande diskvalifikationsgrund infördes. Ej heller kan ett ansvar

av sådan art läggas å läkaren.

Utskottet vill emellertid, under åberopande av sina tidigare avgivna uttalanden

i ämnet, förorda, att möjlighet att rösta beredes å sjukvårdsinrättning

intagna, utöver vad för närvarande kan ske, i anslutning till de sakkunnigas

förslag. I syfte att främja valdeltagandet böra sålunda tillfälliga postanstalter

inrättas under valdagar å vissa sjukhus, samt sådana ändringar

företagas i vallagarna, alt även den, som är röstberättigad å den ort där

Utskoitet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

sjukvårdsanstalten är belägen, må kunna å sagda postanstalt avgiva sin röst.

De erfarenheter, som härav vinnas, kunna framdeles tjäna till ledning vid

ytterligare reformer.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, i skrivelse

till Kungl. Maj:t ville hemställa, att Kungl. Maj:t, i

anslutning till de förslag som framlagts av 1944 års vallagssakkunniga,

måtte vidtaga åtgärder i syfte att underlätta

valdeltagandet för å sjukvårdsanstalter intagna röstberättigade

personer samt för riksdagen framlägga de förslag till

ändring av vallagarna som bliva erforderliga.

Stockholm den 18 mars 1947.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August

Johanson,* Elmgren, Mattsson, Linden,* Sandberg, Söderdahl, Englund och

Lodenius; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Thorell, Nilsson i Göteborg, Nolin,

Norén,* Spångberg,* Edberg,* Jonsson i Haveri)* och Johnsson i Stockholm.

*

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:94 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om antalet st åt sdepartement och statsråd utan departement. a1 i texten