Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av tillfällig postanstalt för poströstning vid sjukhus och andra vårdanstalter in. m.
1947-03-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1947:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av tillfällig postanstalt för poströstning vid sjukhus och andra vårdanstalter in. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr ti.
3
Nr 8.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående ordnande av tillfällig postanstalt för poströstning
vid sjukhus och andra vårdanstalter in. m.
Uti de likaiydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 117
i första kammaren av herr Andersson, Lars, in. fl. och nr 90 i andra kammaren
av herr Pettersson i Dahl m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte dels
uttala att tillfällig postanstalt för poströstning inrättas vid sjukhus och
andra vårdanstalter, så att röstmottagning kan ske å dagar, då allmänna
val äga rum, dels besluta följande tillägg till 70 § 1 mom. lagen om val
till riksdagen och 35 § 1 mom. kommunala vallagen: Finnes sådan postanstalt
inrättad å sjukvårdsanstalt inom riket, må den, som där vårdas, å
valdagen avlämna valsedel, som nyss sagts, å postanstalten, ändock att han
vistas inom den ort, där han är i röstlängd uppförd, dels ock i övrigt beakta
de i motionen framförda synpunkterna».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Gällande bestämmelser om deltagande i allmänna val innebära, att röstberättigad,
som vistas å sjukvårdsanstalt och på grund härav är förhindrad
att i vanlig ordning avlämna sin valsedel, kan utöva sin rösträtt endxist
därest röstning kan ske genom äkta make, eller därest fast postanstalt finnes
å sjukhuset och delta är beläget inom annat valdistrikt än det, där den
sjuke är uppförd i röstlängden. Sådana postanstalter förefinnas för närvarande
å vissa större kroppssjukhus samt å ett flertal sanatorier.
Vid 1944 års riksdag väcktes motion (nr II: 100) om utredning genom
sakkunniga och framläggande av förslag till 1945 års riksdag om underlättande
av deltagande i val till riksdagens andra kammare och kommunala
val, Konstitutionsutskottet, som tillstyrkte dylik utredning, uttalade i sitt
utlåtande (nr 2) bland annat:
Det är ■—---såsom utskottet redan tidigare vid upprepade tillfällen
framhållit av vikt, att de röstberättigade i största möjliga utsträckning beredas
möjlighet att utöva sin rösträtt. Utskottet finner del angeläget, att en
allsidigt sammansatt sakkunnigberedning redan före de förestående andrakammarvalen
tillkallas inom vederbörande departement med uppgift att
med stöd av erfarenheterna från 1942 års kommunalval och 1944 års andrakammarvai
undersöka frågan om det nya röstningssystemets förenkling
samt om dess komplettering. Resultatet av eu så bedriven utredning bör
kunna föreläggas riksdagen före 1940 års allmänna kommunalval.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.
Sedan riksdagen med bifall till utskottets hemställan hos Kungl. Maj:t
anhållit om utredning i ämnet (skr. nr 61) tillkallades 1944 års vallagssakkunniga.
Härefter hemställdes i motioner vid 1945 års riksdag (I: 45 och II: 82 samt
II: 51) angående utredning om rätt för sjuka personer att utan personlig
inställelse utöva rösträtt vid allmänna val. Motionerna avslogos av riksdagen,
sedan konstitutionsutskottet (uti. nr .3) hänvisat till att den förevarande
frågan inginge i direktiven för 1944 års vallagssakkunniga.
Dessa avgåvo den 22 december 1945 »Betänkande angående underlättande
av deltagandet i allmänna val» (SOU 1945:64). I betänkandet behandlades
bland annat frågan om rätt för sjuka personer att utöva rösträtt utan personlig
inställelse.
Sedan de sakkunniga av olika skäl avstyrkt röstning för sjuka, som ej
vårdas å sjukvårdsanstalt, behandlades frågan om särskilda röstmottagare
å dylik anstalt. En begränsning måste enligt de sakkunniga härvidlag ske
därigenom, att röstning å epidemisjukhus, sinnessjukhus, sjuk vårdsanstalter
inom fångvården och enskilda anstalter knappast kunde komma i fråga.
Vidare uppkomme svårigheter med avseende på valhemlighetens bevarande,
bekostande av röstmottagare samt skapandet av garantier för att obehörig
påtryckning å den röstande ej skulle förekomma. Enligt de sakkunnigas beräkning
skulle antalet röstande å de anstalter där röstning kunde ske understiga
10 000. På anförda skäl ansågo sig de sakkunniga ej kunna tillstyrka
systemet med särskilda röstmottagare.
Vad härefter angick frågan om inrättande av postanstalter å vissa sjukhus
framhöllo de sakkunniga i huvudsak, att dylika postanstalter skulle kunna
inrättas för röstmottagning å de dagar, då allmänna val äga rum. Röstmottagning
kunde ske å olika platser inom sjukvårdsanstalten, dock icke i
vårdrummen. Som emellertid detta röstningssätt skulle kunna användas endast
av personer, röstberättigade å annan ort än den där sjukvårdsanstalten
vore belägen, ifrågasatte de sakkunniga, huruvida icke i vallagarna borde
vidtagas sådan ändring, att även patienter, röstberättigade å den ort, där
sjukvårdsanstalten vore belägen, kunde rösta på angivet sätt. De sakkunnigas
förslag härutiiman har upptagits av motionärerna.
Avgörandet av frågan å vilka sjukvårdsanstalter ifrågavarande röstmottagning
skulle förekomma, borde enligt de sakkunniga avgöras av Kungl.
Maj:t efter hörande av medicinalstyrelsen och generalpoststyrelsen. En begränsning
skulle dock till en början ske till sådana anstalter, där ett större
antal röstberättigade vårdades, förslagsvis sådana som hade minst 100 eller
minst 200 vårdplatser.
Om röstning å sjukvårdsanstalter finge ske endast i nu angiven ordning,
skulle enligt de sakkunniga de väsentligaste av de olägenheter, som eljest
vore förbundna med sådan röstning, icke uppkomma. Det vore dock tvek
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.
5
samt, huruvida nu berörda åtgärder med hänsyn till därmed förenade besvär
och kostnader kunde anses vara av sådan betydelse för underlättande
av valdeltagandet, att dessa åtgärder borde vidtagas, eftersom ett sådant
röstningssätt i huvudsak skulle komma att användas endast av icke sängliggande
patienter å ett begränsat antal sjukvårdsanstalter.
För att sjuka personers deltagande i val i någon mån skulle underlättas,
förordade de sakkunniga emellertid, att vid kommande allmänna val till
andra kammaren samt allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige tillfälliga postanstalter, avsedda för röstmottagning,
efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande å valdagen inrättades å
större sjukvårdsanstalter samt att å dessa intagna personer där finge utöva
sin rösträtt även för det fall, att sjuk vårdsanstalten vore belägen inom den
ort, där de uppförts i röstlängd.
Över betänkandet ha remissyttranden avgivits. Flertalet remissinstanser
ha ej haft något att erinra mot de sakkunnigas förslag. I ett yttrande har
förordats, att förevarande fråga upptoges i samband med en allmän revision
av gällande bestämmelser om röstning; i ett annat har framhållits
att, ehuru en rvform vore önskvärd, intresset likväl ej syntes vara av den
storleksordning, att för ändamålet alltför vidlyftiga och dyrbara kontrollanordningar
borde tillskapas.
Några åtgärder för att underlätta valdeltagandet i enlighet med de sakkunnigas
förslag ha ej vidtagits.
Det i motionerna framlagda förslaget skiljer sig i några väsentliga avseenden
från de sakkunnigas. Tillfällig postanstalt bör sålunda enligt motionärerna
å valdagen inrättas å sjukvårdsanstalter oberoende av dessas storlek.
Vidare föreslås, att postfunktionären må kunna avhämta rösterna å
vårdrummen, såvida läkare lämnar tillstånd därtill och den röstande bär
sina själsförmögenheter i behåll.
Enligt utskottets mening äro de sakkunnigas skäl för en begränsning av
det antal sjukvårdsanstalter, där poströstning åtminstone tillsvidare bör få
förekomma, bärande. Vidare kan utskottet icke biträda motionärernas förslag,
att läkaren i stor utsträckning skall avgöra frågan om den sjuke må
rösta eller ej. Eu dylik ordning skulle innebära, att en för det gällande
systemet främmande diskvalifikationsgrund infördes. Ej heller kan ett ansvar
av sådan art läggas å läkaren.
Utskottet vill emellertid, under åberopande av sina tidigare avgivna uttalanden
i ämnet, förorda, att möjlighet att rösta beredes å sjukvårdsinrättning
intagna, utöver vad för närvarande kan ske, i anslutning till de sakkunnigas
förslag. I syfte att främja valdeltagandet böra sålunda tillfälliga postanstalter
inrättas under valdagar å vissa sjukhus, samt sådana ändringar
företagas i vallagarna, alt även den, som är röstberättigad å den ort där
Utskoitet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.
sjukvårdsanstalten är belägen, må kunna å sagda postanstalt avgiva sin röst.
De erfarenheter, som härav vinnas, kunna framdeles tjäna till ledning vid
ytterligare reformer.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, i skrivelse
till Kungl. Maj:t ville hemställa, att Kungl. Maj:t, i
anslutning till de förslag som framlagts av 1944 års vallagssakkunniga,
måtte vidtaga åtgärder i syfte att underlätta
valdeltagandet för å sjukvårdsanstalter intagna röstberättigade
personer samt för riksdagen framlägga de förslag till
ändring av vallagarna som bliva erforderliga.
Stockholm den 18 mars 1947.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August
Johanson,* Elmgren, Mattsson, Linden,* Sandberg, Söderdahl, Englund och
Lodenius; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Thorell, Nilsson i Göteborg, Nolin,
Norén,* Spångberg,* Edberg,* Jonsson i Haveri)* och Johnsson i Stockholm.
*
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:94 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om antalet st åt sdepartement och statsråd utan departement. a1 i texten