Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1947-07-08 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1947:5, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med

förslag till lag om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn, m. m., dels ock i ämnet väckta

motioner.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

51, 52 och 92 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 3 januari 1947) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna dels till Barnbidrag ett förslagsanslag

av 10 000 000 kronor, dels till Dyrtidstillägg å barnbidrag ett

förslagsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock till Ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom en den 9 maj 1947 dagtecknad proposition,

nr 288, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialäi''enden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn,

2) lag om bidrag till änkor och änklingar med barn samt

3) lag om ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382),

dels ock under V huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa

1) till Barnbidrag ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor,

2) till Dyrtidstillägg å barnbidrag ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor,

3) till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. ett förslagsanslag

av 6 200 000 kronor och

4) till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott ett förslagsanslag

av 2 600 000 kronor.

I anledning av propositionen nr 288 ha väckts fem motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 357 av fru Sjöström-Bengtsson och herr Eriksson, Einar, samt

nr 358 av fröken Andersson ävensom

inom andra kammaren

nr 510 av fru Ewerlöf och herr Hagård,

nr 511 av fru Ericsson i Luleå m fl. samt

nr 512 av fru Linderot och herr Hagberg i Luleå.

I motionerna 1:357 och 11:511, vilka äro likalydande, hemställes, att

»riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 288 ville besluta,

att föreliggande förslag till lag om bidrag till änkor och änklingar

med barn måtte få vidgad tillämpning i så måtto, att den kommer att omBihang

till riksdagens protokoll 1947. G samt. 2 avd. Nr 5. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

fatta även frånskilda och ogifta mödrar, samt att vederbörande anslag måtte

höjas i erforderlig utsträckning».

I motionerna I: 358 och II: 510, vilka äro likalydande, hemställes,

»att bestämmelserna i nu gällande bidragsförskottslag om inkomstprövning

i princip bibehållas,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning rörande

hur och i vilken omfattning hjälp från det allmänna bör beredas änkor, frånskilda

och ogifta mödrar samt änklingar med barn och

att i avvaktan på resultatet av en dylik utredning som ett provisorium besluta

att bidrag till änka med barn, som icke fyllt 8 år, må utgå i enlighet

med förslaget i förevarande proposition».

I motionen II: 512 föreslås,

»att riksdagen för sin del beslutar sådan ändring i förslag till lag om särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn, att inkomstprövningen

bortfaller eller, om detta icke anses lämpligt, att den avdragsfria årsinkomsten

höjes med 1 000 kronor,

att särskilda barnbidrag skola utgå oberoende av om moderns make åtnjuter

folkpension,

att särskilda barnbidrag skola utgå oberoende av om faderskapet är fastställt

även under barnets tre första levnadsår,

att staten ensam måtte svara för kostnaderna för barnbidragen,

att beträffande särskilt barnbidrag för barn, vars fader eller moder avlidit,

bidraget utgår med 420 kronor jämväl när barnet stadigvarande bor

tillsammans med den efterlevande av föräldrarna,

att beloppet i samma lag par. 6 mom. 2 höjes från 250 kronor till 420

kronor,

att beträffande förslag till lag om ändring i bidragsförskottslagen bidragsförskottet

maximeras till 500 kronor samt att utskottet måtte göra erforderliga

ändringar i lagtexten i enlighet med vad här anförts».

Propositionen nr 288 samt motionerna 1:357 och 11:511 ha, såvitt angår

anslag under V huvudtiteln, hänvisats till statsutskottet. I övrigt ha propositionen

nr 288, motionerna 1:357 och 11:511 ävensom motionerna 1:358,

11:510 och 11:512 hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha

propositionen nr 288 samt i anledning därav väckta motioner hänskjutits

till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Inledning.

1934 års barnpensioneringssakkunniga framlade år 1936 dels ett betänkande

(SOU 1936: 6) med förslag rörande bidrag åt barn till änkor och vissa

invalider samt åt föräldralösa barn och dels ett betänkande (SOU 1936: 47)

med förslag rörande förskottering av underhållsbidrag till barn utom äkten
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

3

skap m. fl. Sedan proposition i de av de sakkunniga behandlade ämnena

avlåtits till 1937 års riksdag (nr 276) samt riksdagen med viss ändring antagit

de i propositionen framlagda lagförslagen, utfärdades den 18 juni 1937

lag om barnbidrag (nr 382) och lag om förskottering av underhållsbidrag

till barn (nr 383). Sistnämnda lag har sedermera ersatts av ny bidragsförskottslag

som utfärdades den 11 juni 1943 (nr 382).

Lagarna om barnbidrag och bidragsförskott bygga i fråga om förmånernas

storlek på den i 1935 års folkpensioneringslag tillämpade dyrortsgrupperingen.

Eftersom denna dyrortsgruppering enligt den antagna nya lagen om

folkpensionering skall upphöra att gälla med utgången av 1947, måste bestämmelserna

i lagarna om barnbidrag och bidragsförskott underkastas revision.

Omarbetning av dessa bestämmelser påkallas även därav att allmänna

barnbidrag avses skola utgå till alla barn under viss ålder. Då i skilda sammanhang

väckts förslag jämväl om andra ändringar i förevarande lagstiftning,

torde en allmän omprövning av densamma böra ske.

I ämnet har socialvårdskommittén i mars innevarande år avgivit betänkande

(SOU 1947:21), innefattande förslag till lagar om särskilda barnbidrag,

om bidrag till änklingar och änkor med barn samt om förskottering

av underhållsbidrag till barn.

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Gällande bestämmelser m. m.

I propositionen lämnas å s. 14—17 en redogörelse för gällande bestämmelser

beträffande barnbidrag och bidragsförskott m. m. Utskottet får hänvisa

till denna redogörelse.

Allmänna synpunkter beträffande de nuvarande hjälpformerna.

Socialvårdskommittén.

Socialvårdskommittén har utan särskild motivering utgått från att de nuvarande

barnbidragen till föräldralösa samt till änkors och invaliders barn

böra i princip bibehållas. För att skilja denna hjälpform från de allmänna

barnbidragen har för densamma föreslagits benämningen särskilda

barnbidrag.

I sitt betänkande har socialvårdskommittén till ingående behandling upptagit

frågan, huruvida den nuvarande bidragsförskottskonstrukt

i o nen för hjälpen åt barn utom äktenskap och barn till frånskilda mödrar

bör bibehållas eller ersättas med understöd i annan form.

Kommittén erinrar om att lagen om bidragsförskott för sin tillämpning

förutsätter, att faderns underhållsskyldighet blivit genom avtal eller dom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

fixerad till visst underhållsbidrag. Då sådant icke blivit bestämt, kan bidragsförskott

ej utgå. Detta är en nödvändig följd av den valda konstruktionen.

Därmed uteslutas från hjälpverksamheten barn, vilkas fäder äro

okända.

I förevarande betänkande har socialvårdskommittén uttalat, att det med

hänsyn till alla de nackdelar som vore förbundna med bidragsförskottskonstruktionen

för kommittén framstått såsom synnerligen eftersträvansvärt att

kunna ersätta bidragsförskotten med understöd av samma natur som de nuvarande

barnbidragen. Med en sådan uppläggning av hjälpsystemet skulle

barnen utom äktenskap och till frånskilda mödrar bli berättigade till understöd

från födelsen respektive den dag då föräldrarna skilts alldeles oavsett

om fadern förpliktats att utge underhållsbidrag. Understödets belopp skulle

icke stå i något förhållande till faderns förmåga alt bidraga till barnets uppehälle

utan helt bestämmas med hänsyn till barnets behov. Detta finge naturligtvis

ej innebära, att samhället skulle eftergiva underhållsskyldigheten

för fäderna. Det skulle ankomma på samhället att i efterhand kräva dessa.

Just på denna punkt mötte emellertid så stora svårigheter att kommittén

måst avstå från tanken att slopa bidragsförskottskonstruktionen.

Socialvårdskommittén har därför föreslagit, att bidragsförskottskonstruktionen

i princip bibehålies. De förslag till ändringar av lagarna om barnbidrag

och om bidragsförskott, som kommittén framlagt, äro enligt kommitténs

mening ägnade att i väsentlig mån undanröja nackdelarna av konstruktionen.

Yttrandena.

För innehållet i yttrandena i denna del redogöres å s. 22 i propositionen.

Utskottet får hänvisa till denna redogörelse.

Lagstiftningens omfattning.

Socialvårdskommittén.

Uteslutna från rätt till barnbidrag äro bl. a. 1) barn med okända fäder,

2) barn till änklingar, 3) barn i äktenskap, vars moder är invalid, 4) barn,

vars fader är invalid, då barnet är fött utom äktenskap eller vårdnaden om

detsamma efter äktenskapsskillnad handhaves av modern. Barn tillhörande

sistnämnda kategori kunna i stället erhålla bidragsförskott. Sådant är dock

i fråga om barn utom äktenskap uteslutet, om föräldrarna sammanbo eller

fadern har vårdnaden om barnet. I sistnämnda fall kan varken barnbidrag

eller bidragsförskott utgå.

Socialvårdskommittén har till behandling upptagit frågan om en utvidgning

av tillämpningsområdet för lagstiftningen om barnbidrag till att avse

även nämnda fyra kategorier barn. Såsom tidigare berörts har kommittén

härvid funnit möjligt att bereda sådan hjälp till flertalet barn med okända

fäder. Kommittén har vidare föreslagit, att samtliga barn till invalida fäder

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

5

skola äga åtnjuta barnbidrag men i stället uteslutas från rätten till bidragsförskott.

Däremot har kommittén icke funnit skäl att föreslå en utvidgning

av barnbidragslagen till att omfatta änklingars barn eller invalida mödrars

barn i äktenskap.

Regeln att barnbidrag indrages, då barnets moder ingår äktenskap med

arbetsför man, bör enligt kommitténs förslag avskaffas.

Vad angår spörsmålet om bidrag till barn med okända fäder

har kommittén beträffande antalet sådana barn hänvisat till en av

socialstyrelsen verkställd undersökning, för vilken redogörelse lämnats i

ärvdabalkssakkunnigas betänkande med förslag till föräldrabalk (SOU

1946: 49 s. 170—173).

Efter att ha avvisat framkomna förslag om specialregler för vissa kategorier

barn med okända fäder har kommittén anfört:

Faderskap till barn utom äktenskap fastställas i det stora flertalet fall

under de första åren av barnets levnad. I den mån åren gå utan att något

avgörande kommer till stånd minskas sannolikheten att överhuvud taget få

faderskapet fastställt, och därmed förfaller anledningen att strängt vidhålla

kravet på faderskapsfastställelse såsom villkor för normaliserat understöd.

Detta krav är ju icke något självändamål utan betingas av nödvändigheten

att tillse att de utomäktenskapliga fäderna fullgöra sina skyldigheter mot

barnen. Då så lång tid gått att utsikterna att få faderskapsfrågan uppklarad

och underhållsbidrag utdömt genomsnittligt måste bedömas vara skäligen

små, förlora de skäl som föranlett att kravet uppställts sin bärkraft. Enligt

socialvårdskommitténs mening kan utifrån dessa synpunkter sökas en åtminstone

partiell lösning av frågan om normaliserad hjälp åt barn med

okända fäder. Det anförda leder till att man med bibehållande i princip av

bidragsförskottskonstruktionen kunde låta ifrågavarande barn bli berättigade

till understöd enligt lagen om särskilda barnbidrag sedan de uppnått viss

ålder.

Med hänsyn till det relativt stora antal fall som kvarstå outredda ännu då

barnen uppnått tvåårsåldern synes man knappast kunna draga gränsen för

dem som skola bliva berättigade till barnbidrag lägre än vid tre års ålder.

Kommittén föreslår i enlighet härmed att barn, beträffande vilket faderskapet

ej fastställts, erhåller rätt till särskilt barnbidrag, då det fyllt tre år.

Beträffande spörsmålen om bidrag till änklingars barn och barn

i äktenskap, vars moder är invalid, har socialvårdskommittén

till en början redogjort för 1934 års barnpensioneringssakkunnigas och be1''olkningsu

fred ningens ställningstagande till dessa frågor. De sakkunniga

hade, i fråga om barn till invalida mödrar med tvekan, avvisat tanken att

låta barnbidrag utgå även till dessa kategorier. Den nu gällande lagstiftningen

har kritiserats av befolkningsutredningen, som med hänvisning bland

annat till alt hustruns död eller invaliditet i många fall komme att kännbart

försämra familjens ekonomi funnit det önskvärt, att de speciella hjälpåtgärder,

som samhället berett änkebarnen, i princip utsträcktes att gälla

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

även barn till änklingar och barn i familjer, där modern är invalid men där

fadern är arbetsför.

För egen del har socialvårdskommittén anfört:

Enligt socialvårdskommitténs uppfattning bör man vid bedömandet av förevarande

spörsmål göra skillnad mellan å ena sidan det hjälpbehov, som

har sin grund i att faderns inkomster icke räcka till barnens försörjning ens

om modern lever och är arbetsför, och å andra sidan det som föranledes av

de genom hustruns frånfälle eller invaliditet ökade kostnaderna för skötseln

av hemmet och barnen. Så som lagstiftningen om barnbidrag är upplagd

måste den med nödvändighet begränsas att avse fall där särskilda omständigheter

föreligga, vilka regelmässigt påkalla understöd från det allmänna

och klart avgränsa det föreliggande behovet från understödsbehov i allmänhet.

Vid denna gränsdragning måste man utgå från att de gifta männen i

regel ha förvärvsarbete, de gifta kvinnorna ej, och att sålunda familjerna

i allmänhet leva på männens arbetsinkomst. Om man hänförde fall där mannens

arbetsinkomst icke är tillräcklig för familjens försörjning under lagen

om barnbidrag, skulle denna helt ändra karaktär. I dylika fall bör hjälpen

såsom hittills utgå efter individuell behovsprövning. Rätt till barnbidrag bör

således icke föreligga då såväl fadern som modern leva och äro arbetsföra.

Då en moder som icke har förvärvsarbete dör eller blir invalid, förändras

den ekonomiska situationen för familjen endast såtillvida att kostnaderna

för skötseln av hemmet och barnen kunna bli större än tidigare därigenom

att moderns arbetskraft måste ersättas med lejd. (Det bortses från de särskilda

kostnaderna för vården av modern, om hon är invalid.) Detta bör

icke medföra, att det understödsbehov, som förelåg redan då modern levde

respektive var arbetsför och då måste fyllas genom hjälp efter individuell

behovsprövning, täckes genom understöd i normaliserad form. En annan sak

är att genom moderns frånfälle eller invaliditet uppkommit ett nytt understödsbehov.

Att fylla detta genom att göra barnen berättigade till barnbidrag

finner emellertid kommittén icke lämpligt. Barnbidragen äro ej alls avpassade

för ändamålet. Då endast ett barn finnes, avses barnbidrag enligt kommitténs

förslag skola utgå med högst 300 kronor för år, vilket uppenbarligen

oftast är otillräckligt för att täcka merkostnaden för hemhjälp. Om

barnantalet är stort, kan summan av barnbidragen uppgå till belopp som

överstiger sagda merkostnad. Att vid bestämmandet av barnbidragens belopp

taga hänsyn till dylika omständigheter torde ej låta sig göra. Om man

därför vill bereda hjälp i fall varom här är fråga, torde man böra söka lösningen

efter andra linjer.

I sådant hänseende har kommittén beträffande änkling med barn föreslagit,

att särskilt bidrag i vissa fall skall kunna utgå till änklingen. Vad angår

familjer, där modern är invalid, vore frågan enligt kommitténs mening mera

komplicerad. Spörsmålet gällde om särskilt bidrag borde lämnas för täckande

av merkostnaden för skötseln av hemmet och barnen i dessa familjer.

Kommittén hade förklarat sig komma att överväga spörsmålet i samband

med utarbetandet av den nya socialhjälpslagen. Enligt kommitténs

mening borde frågan om särskilt understöd till täckande av merkostnad för

hemhjälp i barnfamiljer, där hustrun vore invalid, upptagas i detta sammanhang.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

7

Socialvårdskommittén har icke funnit skäl föreslå, att särskilt barnbidrag

skall kunna utgå till änklings barn eller till barn i familjer där hustrun är

invalid.

I fråga om barn, vars fader är invalid, utgår för närvarande

såsom i det föregående omnämnts i vissa fall bidragsförskott men ej barnbidrag

och i några fall varken barnbidrag eller bidragsförskott. Socialvårdskommittén

har härom anfört:

Skälet till att understödet åt barn utom äktenskap ansetts böra utgå i form

av bidragsförskott, då modern har vårdnaden, är naturligtvis att fadern kan

åläggas betala underhållsbidrag. Detta fall har ansetts kunna behandlas lika

med andra i vilka fadern är skyldig utgiva underhållsbidrag. Emellertid synes

man därvid ha förbisett, att meningen med normaliserat understöd vid

faderns invaliditet är att täcka det hjälpbehov som uppstår på grund av

hans bristande försörjningsförmåga, d. v. s. att ge barnet något mera än

vad fadern kan prestera, vilket icke blir fallet om understödet utgår i form

av bidragsförskott. Detta får nämligen icke överstiga underhållsbidraget, vilket

när det gäller invalider oftast torde vara synnerligen lågt.

Socialvårdskommittén har icke ansett skäl föreligga att förvägra barn

utom äktenskap till invalid fader barnbidrag, då fadern har vårdnaden om

barnet.

Socialvårdskommittén har vidare på de skäl som anförts i fråga om de

utomäktenskapliga barnen ansett barnbidrag böra utgå även till samtliga

barn i äktenskap, vilkas fader är invalid; alltså även i det fall då modern

vid äktenskapsskillnad fått vårdnaden om barnet. Regeln skulle alltså enligt

kommitténs förslag bli att barnbidrag alltid utgår,- då fadern är invalid.

Barn med invalida fäder borde i stället undantagas från tillämpningen av

bidragsförskottslagen.

Beträffande den nuvarande regeln, att barnbidrag indrages om

modern ingår äktenskap med arbetsför man, har socialvårdskommittén

framhållit att det huvudsakliga skälet för densamma var att

det enligt civilrättsliga bestämmelser åligger styvfader att, så länge äktenskapet

består, efter sin förmåga bidraga till styvbarns underhåll. Kommittén

har hänvisat till att frågan om avskaffande av denna regel i anledning

av en vid 1944 års riksdag väckt motion varit föremål för riksdagens prövning.

Andra lagutskottet hade härvid i utlåtande, som godkänts av riksdagen,

bland annat yttrat att det avgörande för frågan om omfattningen av

samhällets hjälpverksamhet i förevarande hänseende endast torde vara skälighets-

och rättvisesynpunkter. Om det ur sådana synpunkter skulle vara

önskvärt att utvidga tillämpningsområdet för lagen om barnbidrag att omfatta

jämväl barn, som hade styvfader, syntes den omständigheten att styvfadern

vore underhållspliktig icke i och för sig böra utgöra hinder mot en

sådan åtgärd.

Socialvårdskommittén har instämt i vad utskottet yttrat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

Yttrandena.

För innehållet i yttrandena i denna del redogöres å s. 30—32 i propositionen.

Utskottet får hänvisa till denna redogörelse.

De särskilda barnbidragens och bidragsförskottens maximbelopp.

De nuvarande förmånerna.

Såväl barnbidragen som bidragsförskotten äro dyrortsgraderade i anslutning

till bestämmelserna i 1935 års folkpensioneringslag.

Barnbidragens maximibelopp äro för närvarande inklusive dyrtidstillägg:

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 2

Ortsgrupp 3

föräldralöst barn ............................

425

510

595

övriga fall:

för ett barn ..............................

350

425

510

för två barn..............................

613

744

892

för tre barn ..............................

875

1 062

1 275

och för varje barn därutöver ytterligare ....

175

212

255

Bidragsförskottens maximibelopp äro 252 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor

i ortsgrupp 2 och 360 kronor i ortsgrupp 3. Har modern vårdnaden om två

eller flera till bidragsförskott berättigade barn utgår dock bidragsförskottet

med följande belopp:

Antalet till bidragsförskott berättigade barn

under moderns vårdnad

Bidragsförskott (för barn räknat)

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 2

Ortsgrupp 3

två ......................................

228

276

336

tre .......................................

204

252

300

fyra eller flera..............................

180

228

276

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas

såväl barnbidrag som bidragsförskott med 60 kronor om året, vartill beträffande

barnbidragen komma ytterligare dyrtidstillägg.

Socialvårdskommittén.

Beträffande frågan om d y r o r t s g r a d e r i n g av de särskilda barnbidragens

och bidragsförskottens maximibelopp har kommittén föreslagit,

att den nuvarande dyrortsgraderingen skall slopas och alltså maximibeloppen

vara lika över hela landet.

Vidkommande spörsmålet om reduktion av maximibeloppet

vid större barnantal har socialvårdskommittén erinrat om att den

nuvarande regeln, enligt vilken maximibeloppet för barn räknat är lägre ju

större barnantalet är, tillkommit av kostnadsskäl och motiverats därmed att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5. 9

i en familj försörjningskostnaden för varje barn bleve lägre ju flera barnen

vore.

Efter övervägande av flera omständigheter har emellertid kommittén stannat

för att det särskilda barnbidraget liksom det allmänna skall till sin storlek

vara oberoende av barnantalet.

Vid bedömandet av frågan om maximibeloppets storlek har

kommittén utgått ifrån att det allmänna barnbidraget icke komme att understiga

det av befolkningsutredningen föreslagna beloppet 200 kronor per barn

och år. Ehuru kommittén ansett det önskvärt, att beloppet för särskilt barnbidrag

kunde sättas något högre än 300 kronor, har kommittén likväl stannat

för detta belopp.

Enligt kommitténs förslag bör bidragsförskottet bestämmas till samma

belopp.

Kommittén har erinrat om att enligt den gällande barnbidragslagen

maximibeloppet för föräldralösa barn är högre än för övriga bidragsberättigade

och icke funnit anledning frångå denna ordning. Maximibeloppet

för barn tillhörande denna grupp bör enligt kommitténs förslag lämpligen

fastställas till 480 kronor om året.

Beträffande frågan om begränsning av de sammanlagda förmånerna

för familjer med större barnantal har kommittén

anställt vissa jämförelser mellan barnfamiljer utan särskilda barnbidrag

med antagen årlig arbetsinkomst å 3 000 kronor samt familjer med dylika

bidrag men ingen eller ringa arbetsinkomst. I samband därmed har kommittén

gjort uttalanden, som kunna sammanfattas sålunda, att kommitténs

förslag skulle, om barnantalet vore stort, leda därtill att familjer med särskilda

barnbidrag skulle komma i en bättre ställning än åtskilliga familjer,

vilka icke ha rätt till sådana bidrag. Härigenom skulle vissa egendomliga

konsekvenser kunna uppstå. Med hänsyn härtill borde lämpligen särskilt

barnbidrag begränsas till att utgå högst med den summa som motsvarade

bidrag för fem barn eller 1 500 kronor.

Enligt kommitténs förslag borde jämväl bidragsförskottens summa begränsas

till 1 500 kronor.

Beträffande kommitténs förslag om begränsning av de särskilda barnbidragens

och bidragsförskottens summa till 1 500 kronor har en ledamot av

kommittén, generaldirektören Bexelius, anmält avvikande mening. Enligt

dennes åsikt vore det icke rationellt att konstruera ifrågavarande förmåner

så att bidragsberätligade familjer med flera än fem barn måste hänvända

sig till fattigvården, sedermera socialhjälpen, för att få full försörjning.

Yttranden över socialvårdskonimitténs förslag.

För innehållet i yttrandena i denna del redogöres å s. 42—43 i propositionen.

Utskottet får hänvisa till denna redogörelse.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

Böra särskilda barnbidrag och barnbidragsförskott inkomstprövas ?

Gällande bestämmelser.

Såväl barnbidragen som bidragsförskotten utgå efter inkomstprövning.

Sådan är anordnad med hänsyn dels till försörjarens inkomst och dels till

barnets egen inkomst.

Inkomstprövningen med avseende å försörjarens inkomst sker enligt ett

system som nära ansluter sig till det som tillämpas inom folkpensioneringen.

Sålunda är inkomsten intill visst belopp avdragsfri; överstiger inkomsten

detta belopp, minskas barnbidraget respektive bidragsförskottet med viss

kvotdel (avdragsfaktor) av det överskjutande beloppet. Den avdragsfria inkomsten,

som är högre beträffande bidragsförskott än beträffande barnbidrag,

är dyrortsgraderad.

Den avdragsfria inkomsten är för närvarande:

Försörjaren ogift

Försörjaren gift

Barnbidrag

Bidragsförskott

Barnbidrag

Bidragsförskott

Ortsgrupp 1 ..............

1200

1 450

1 400

1 900

» 2 ..............

1 600

1 850

1 900

2 400

» 3 ..............

2 000

2 250

2 400

2 900

Avdragsfaktorn är i både barnbidragslagen och bidragsförskottslagen B/io.

På grund av det sätt på vilket reglerna angående dyrtidstillägg å barnbidrag

utformats uppgår emellertid den verkliga avdragsfaktorn beträffande barnbidrag

till minst 75 procent.

Beträffande såväl barnbidrag som bidragsförskott gäller, att barnets egen

inkomst i sin helhet avdrages å det belopp som uträknats enligt de förut

nämnda reglerna. Dock är barnets arbetsinkomst avdragsfri. I fråga om

föräldralösa barn gäller en särskild bestämmelse, enligt vilken inkomstprövningen

sker efter friare normer.

Socialvårdskommittén.

Kommittén har föreslagit, att inkomstprövningen bibehålies beträffande

de särskilda barnbidragen men avskaffas i fråga om bidragsförskotten.

Rörande barnbidrag till invaliders barn har kommittén erinrat

om att enligt 1946 års folkpensioneringslag inkomstprövningen bibehållits

för invalidernas tilläggspensioner och att detta skett huvudsakligen

med hänsyn till de svårigheter som eljest skulle kunna uppstå vid invaliditetsprövningen.

Enligt kommittén torde man icke kunna undgå att ta samma

hänsyn vid övervägande av frågan om inkomstprövning av barnbidrag till

invaliders barn. Barnbidragen hade här i realiteten karaktär av tillägg till

invalidpensionen, och samma skäl som talade för att göra själva pensionen

inkomstprövad talade också för inkomstprövning av tillägget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5. 11

Vad angår frågan om inkomstprövningen av barnbidrag till änkors

barn bär kommittén påpekat, att enligt kommitténs förslag visst

bidrag skall kunna utgå till änka med barn och att detta bidrag skall vara

inkomstprövat. 1 anslutning härtill har kommittén anfört:

I och för sig kunde det väl låta sig göra att inkomstpröva änkans eget

bidrag men icke barnbidraget, men det får likväl anses ligga närmast till

hands att i detta avseende låta de båda samtidigt utgående bidragsformerna

följas åt. Man kan knappast för änkors barn i fråga om hänsynstagande

till den ekonomiska ställningen välja en helt annan linje än för invaliders

barn. I fråga om båda grupperna torde man därjämte böra ta hänsyn till

att det för medborgarna i gemen sannolikt skulle te sig egendomligt, om

invalider och änkor i god ekonomisk ställning (med förmögenhet eller med

en hög tjänstepension eller livränta) skulle med helt bortseende därifrån

erhålla särskilda barnbidrag. Situationen synes i detta avseende vara annorlunda

än i fråga om den allmänna ålderspensionen.

Beträffande frågan om inkomstprövning av bidragsförskotten

har kommittén anlagt dels principiella, dels vissa praktiska synpunkter.

I principiellt avseende har kommittén anfört, att frånskilda och ogifta

kvinnors barn genom samhällets förskottering av faderns underhållsbidrag

kunde sägas bliva i görligaste mån jämställda med barn, om vilket fadern,

i regel gemensamt med modern, hade vårdnaden och mot vilket han faktiskt

fullgjorde sin underhållsskyldighet genom att han hade barnet hos sig och

i hemmet lämnade barnet det underhåll som tillkomme detsamma. När man

gjorde rätten till bidragsförskott beroende av moderns, eventuellt hennes

makes, ekonomiska ställning, innebure detta att man begärde, att modern

respektive hennes make, när vissa inkomstgränser passerats, skulle bära

även den underhållsskyldighet som lagligen gällde för fadern. Därmed hade

man fört in ett helt nytt moment i förskotteringen, som givit bidragsförskottslagen

en enligt kommitténs mening olycklig dubbelkaraktär. Vad särskilt

anginge de fall där modern gift sig vore det ur barnets egen synpunkt olyckligt

att genom vägran av bidragsförskott styvfadern tvingades att svara för

underhållet. •— Den omständigheten att man funne de särskilda barnbidragen

till änkors och invaliders barn böra utgå efter inkomstprövning borde

ej få vara anledning till inkomstprövning av bidragsförskotten. Man torde

ej behöva befara, att ett borttagande av inkomstprövningen ur bidragsförskottslagen

komme att uppfattas som eif otillbörligt gynnande av frånskilda

och ogifta kvinnors barn i förhållande till änkors och invaliders barn.

Även om man helt bortsåge från den principiella motiveringen för den

föreslagna reformen vore denna, enligt vad kommittén vidare anfört, påkallad

av starka praktiska skäl. Härutinnan har kommittén till en början

givit uttryck för uppfattningen att reglerna i bidragsförskottslagen om inkomstuppskattningen

äro otillfredsställande. Ytterligare har framhållits, att

bidragsförskottslagen skulle bliva mera lättbegriplig och lättillämplig, om

inkomstprövningen borttoges. Slutligen har påpekats, att man genom eu

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

sådan åtgärd skulle få möjlighet att välja kalenderåret i stället för budgetåret

såsom bidragsförskottsperiod, vilket skulle vara till fördel i två hänseenden.

Dels skulle den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidragsförskott,

alltid förbli mantalsskrivningskommun under hela perioden, varigenom

beträffande ansvarighet för kommundelen av kostnaderna skulle

uppnås full överensstämmelse med folkpensionerings- och barnbidragslagarna.

Dels torde det vara en fördel för alla parter, att den med den enhetliga

bidragsförskottsperioden följande anhopningen av ansökningar i

början av en period komme under januari i stället för under juli månad.

Kommittén har ansett, att den kostnadsökning som komme att följa av

borttagandet av inkomstprövningen icke vore av den storleksordning att den

borde få utöva något större inflytande vid frågans bedömande.

De nu återgivna skälen för avskaffande av inkomstprövningen i bidragsförskottslagen

ha hänfört sig endast till frågan om sådan prövning med

hänsyn till försörjarens inkomst. Då det vore sällsynt, att barn tillhörande

bidragsförskottsklientelet hade inkomst som icke härrörde från dess eget

arbete, har kommittén funnit det ur enkelhetens synpunkt riktigt, att man

vid bestämmande av bidragsförskott bortsåge även från barnets egen

inkomst.

Tre ledamöter av kommittén, /. d. landshövdingen Eriksson, lasarettssysslomannen

Hagård och fru Nordgren, ha icke biträtt förslaget om avskaffande

av inkomstprövningen i bidragsförskottslagen. Till stöd för sin ståndpunkt

ha nämnda ledamöter anfört i huvudsak följande: Den nuvarande

inkomstprövningen av bidragsförskotten hade motiverats därmed att faderns

underhållsbidrag icke borde utgivas av det allmänna, då modern vore i stånd

att ensam försörja barnet. Inkomstprövningen medförde i tillämpningen, att

barn som erhölle bidragsförskott jämställdes med barn för vilka utginge

barnbidrag. Ehuru samhället vid lämnande av bidragsförskott övertoge barnets

fordringsrätt mot fadern, förändrades icke därigenom det förhållandet

att förskottet i verkligheten vore ett försörjningsbidrag. Om försörjningsbidraget

till änkors och invaliders barn skulle utgå efter inkomstprövning men

till ogifta och frånskilda kvinnors barn utan sådan prövning, vore det

uppenbart att dessa sistnämnda barn skulle komma i en gynnad ställning

i förhållande till de förstnämnda barnen. Detta vore ur rättvisans synpunkt

stötande och ur psykologisk synpunkt olämpligt. — Kommitténs majoritet

hade uttalat, att när man gjorde rätten till bidragsförskott beroende av moderns,

eventuellt hennes makes, ekonomiska ställning, detta innebure att

man begärde, att modern respektive hennes make, när vissa inkomstgränser

passerats, skulle bära även den underhållsskyldighet som lagligen gällde

för fadern. Majoriteten hade vidare framhållit, att det i de fall där modern

gift sig ur barnets egen synpunkt vore olyckligt att genom vägran av bidragsförskott

styvfadern tvingades att svara för underhållet. Liknande förhållande

förelåge emellertid även beträffande änkorna. Om en änka gifte om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

13

sig, finge styvfadern samma förpliktelse mot styvbarnen som en styvfader

till barn, vilka erhölle bidragsförskott. Minoriteten kunde icke finna några

övertygande skäl för att understödet borde utgå efter andra grunder och i

rikligare mån för de barn som erhölle bidragsförskott än för änkors barn.

— Vad anginge de praktiska skäl majoriteten anfört till stöd för sin mening

hade den lättnad, som med avseende å inkomstuppskattningen skulle uppkomma

genom borttagande av inkomstprövningen, av majoriteten i hög grad

överskattats.

Yttrandena.

För innehållet i yttrandena i denna del redogöres å s. 49—51 i propositionen.

Utskottet får hänvisa till denna redogörelse.

Inkomstprövningen för särskilda barnbidrag.

Socialvårdskommittén.

Beträffande spörsmålet om anordnande av inkomstprövningen med hänsyn

till försörjarens inkomst har kommittén till en början uppehållit

sig vid frågorna om den avdragsfria inkomstens och avdragsfaktorns

storlek. Kommitténs allmänna överväganden i dessa hänseenden kunna, såvitt

angår barnbidrag till invaliders barn, i korthet sammanfattas sålunda:

Enligt 1946 års folkpensioneringslag komme tilläggspension och bostadstilllägg

att utgå vid relativt höga inkomster. Om icke inkomstprövningen beträffande

barnbidragen väsentligen skulle förlora sin mening, vore det därför

nödvändigt att bestämma den avdragsfria inkomsten såvitt anginge barnbidragen

så att inom vissa inkomstgränser avdrag skedde samtidigt på pensionen

och barnbidraget. Avdragsfaktorn för summan av förmånerna borde

yäljas så att det å ena sidan icke bleve meningslöst för pensionstagaren att

skaffa sig större inkomster och att å andra sidan barnbidrag icke kunde

fortsätta att utgå vid alltför höga inkomster. Kommittén föresloge, att avdragsfaktorn

för summan av förmånerna bestämdes till 75 procent, vilket

innebure, att avdraget å själva barnbidraget bleve 25 procent vid inkomstlägen

då avdrag samtidigt skedde å pensionen och ökades till 75 procent

tidigast då inkomstprövad pension ej längre utginge.

Kommittén har ansett, att barnbidragen till änkors barn böra utgå med

samma belopp som bidragen till invaliders barn.

Från dessa utgångspunkter har kommittén med hänsyn till frågan om

dyrortsgradering utarbetat tre olika alternativ för inkomstprövning av barnbidragen.

I nedanstående tablåer redovisas den avdragsfria inkomsten och

avdragsfaktorn enligt dessa alternativ för de bostadskostnadsgrupper som

avses i den nya folkpensioneringslagen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

Försörjaren ogift.

Å

barn

) i d r a

get av

drag

s

Alt. I

Alt. II

Alt.

III

25 % av

inkomst

över

ytterligare

50 % av

inkomst

25 % av

inkomst

över

ytterligare

50 % av

inkomst

25 % av

inkomst

över

ytterligare

50 % av

inkomst

över

över

över

Bostadskostn adsgrupp

I..

1 800

3 200

2 000

2 000

1 200

2 000

It

II..

1 800

3 200

2 000

2 300

1 400

2 300

»

III..

1 800

3 200

2 000

2 600

1 600

2 600

»

IV. .

1 800

3 200

2 000

2 900

1 800

2 900

»

V..

1 800

3 200

2 000

3 200

2 000

3 200

Försörjaren gift.

A

barn

d i d r a

get av

d r a g

S

Alt. I

Alt. II

Alt.

in

25 % av

ink omst

ytterligare

50 % av

inkomst

25 % av

inkomst

ytterligare

50 % av

inkomst

25 % av

inkomst

ytterligare

50 % av

inkomst

över

över

över

över

över

över

Bostadskostnadsgrupp

I..

2 200

4 600

2 400

3 000

1 600

3 000

fl

II. .

2 200

4 600

2 400

3 400

1 800

3 400

»

III..

2 200

4 600

2 400

3 800

2 000

3 800

»

IV..

2 200

4 600

2 400

4 200

2 200

4 200

»

V..

2 200

4 600

2 400

4 600

2 400

4 600

I alternativ I förekommer ingen form av dyrortsgradering.

I alternativ II äro de avdragsfria inkomsterna ej dyrortsgraderade. Den

högre avdragsfaktorn insätter emellertid i varje bostadskostnadsgrupp vid

det inkomstläge där inkomstprövad invalidpension i den gruppen upphör

att utgå. Den gräns, vid vilken avdraget på barnbidraget ökas från 25 till

75 procent, är alltså dyrortsgraderad.

I alternativ III har anordnats dyrortsgradering beträffande såväl de avdragsfria

inkomsterna som den inkomstgräns vid vilken avdragsfaktorn

ökas från 25 till 75 procent.

Kommittén har funnit alternativ I böra väljas.

Yttrandena.

För innehållet i yttrandena i denna del redogöres å s. 55—58 i propositionen.

Utskottet får hänvisa till denna redogörelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

15

Bidrag till änkor och änklingar med barn.

Socialvårdskommittén.

Kommittén har föreslagit, att änka med barn under 10 år skall kunna

erhålla bidrag till egen försörjning under förutsättning att änkan har barnet

under sin vårdnad och stadigvarande bor tillsammans med detta. Bidraget

skulle följa samma regler som änkepensionen enligt 1946 års folkpensioneringslag.

Kommittén har även övervägt frågan, huruvida bidrag av föreslagen art

borde utgå jämväl till andra ensamstående mödrar än änkor.

Härom har kommittén anfört:

De svårigheter som möta en änka med barn äro i viss mån desamma för

alla ensamstående kvinnor med barn. En ogift kvinna, som har vårdnaden

om barn och vill söka behålla barnet eller barnen hos sig, är därför även

hon i behov av ekonomiskt stöd utöver det som i form av underhållsbidrag

från fadern eller bidragsförskott utgår för barnets eller barnens del. Likväl

ligga förhållandena här annorlunda till. Änkan har i regel redan bildat ett

hem, som hon kan ha utsikter att hålla samman om hon får något ekonomiskt

stöd. Man behöver beträffande änkorna icke räkna med att de på

grund av möjligheten att erhålla ifrågavarande bidrag i nämnvärd utsträckning

skola undandraga arbetsmarknaden sin arbetskraft. I fråga om ogifta

mödrar har man däremot anledning befara, att en del, särskilt unga sådana,

skola med barnet stanna hemma hos sina kanske relativt välställda föräldrar

och ansöka om bidrag för egen del. Bidraget skulle sålunda leda till att

deras arbetskraft undandroges arbetsmarknaden.

Ehuru det principiellt måste anses önskvärt, att varje ensamstående

kvinna med barn under sin vårdnad erhölle ekonomisk hjälp för att kunna

behålla barnet hos sig, har kommittén med hänsyn till nämnda överväganden

icke velat giva förevarande förslag en så starkt vidgad innebörd. Otvivelaktigt

är saken mest angelägen för änkornas del, och kommittén har

därför ansett, att man åtminstone tills vidare bör stanna härvid.

Beträffande spörsmålet om särskilt bidrag till änkling med minderårigt

barn har kommittén ansett att, ehuru det vore uppenbart att behovet

av bidrag vore oftare förekommande för änkors del än för änklingars, dessa

senare dock ej sällan vore i en svår situation, där ett bidrag till de ökade

omkostnader för familjen som följde av att hustrun-modern avlidit kunde

vara påkallat.

Beträffande ifrågavarande förslag har avvikande mening anmälts av ledamoten

av kommittén lasarettssgsslomannen Iiagård, som ansett att änkehidrag

borde utgå endast till dess yngsta barnet fyllt åtta år och alt motsvarande

bidrag till änklingar icke för närvarande borde förekomma. I det

förra hänseendet har Ilagård yttrat, att det under nuvarande förhållanden

måste anses såsom synnerligen betydelsefullt, att samhället avvägde den understödjande

verksamheten så att den icke motverkade benägenheten hos

t. ex. mycket unga änkor att söka och mottaga arbete, med vilket de kanske

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

tidigare varit förtrogna, så snart detta ur barnens synpunkt vore möjligt.

Vid åtta års ålder hade barnet börjat sin skolgång, erhållit skolvana och

kommit i åtnjutande av olika med skolgången förenade förmåner, såsom

skolmåltider samt tand- och annan hälsovård.

Byråchefen Broberg har ansett det föreslagna bidraget till änkling med

barn ineffektivt. Då man icke ville tillerkänna änklingen barnbidrag, kunde

man ej heller med fog åberopa likställigheten mellan könen såsom grund

för införandet av änklingsbidrag. Herr Broberg har förty avstyrkt förslaget

i denna del.

Ledamoten i kommittén fru Nordgren har utan att framställa yrkande om

ändring i kommitténs förslag uttalat vissa synpunkter till förmån för särskilt

bidrag även till andra ensamstående mödrar än änkor.

Yttrandena.

För innehållet i yttrandena i denna del redogöres å s. 63—65 i propositionen.

Utskottet får hänvisa till denna redogörelse.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört följande allmänna synpunkter:

»Införandet av allmänna barnbidrag av föreslagen storleksordning och

andra särskilda stödåtgärder för familjerna innebär, att en väsentlig del av

kostnaderna för barnens uppehälle och uppfostran överflyttas från föräldrarna

till samtliga medborgare. Föräldrarna komma dock även i fortsättningen

att få bära en icke ringa del av dessa kostnader. För barn till änkor

och invalider, utomäktenskapliga barn och andra barn, som omfattas av de

nuvarande lagarna om barnbidrag och bidragsförskott, kan man emellertid

icke påräkna att försörjaren har inkomster som äro jämförliga med dem

som en fullt arbetsför familjefader åtnjuter. Behov av alt komplettera de

allmänna barnbidragen, som utgå till alla barn oavsett familjens ekonomiska

ställning, med särskilt stöd föreligger därför alltjämt i dessa fall. Härom

torde också råda allmän enighet.

Socialvårdskommittén har i anslutning till bl. a. förslaget om allmänna

barnbidrag framlagt förslag till vissa jämkningar av den nuvarande lagstiftningen

på här förevarande område. Därvid har kommittén till övervägande

upptagit frågan huruvida icke bidragsförskotten borde kunna ersättas med

barnbidrag av samma karaktär som de vilka utgå till änkors och invaliders

barn. Kommittén har dock icke ansett sig kunna förorda en sådan anordning.

Dess förslag om bibehållande av bidragsförskottskonstruktionen har

tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga yttranden. Även jag finner

mig kunna biträda kommitténs förslag. Trots de nackdelar som otvivelaktigt

äro förenade med konstruktionen torde den, såvitt jag för närvarande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

17

kan överblicka, vara den enda lämpliga, om man vill vidhålla kravet på att

fädernas underhållsskyldighet skall i möjligaste mån fullgöras.

I ett yttrande har berörts frågan om benämningen av de speciella bidrag

som skola utgå till änkors och invaliders barn m. fl. Vad därutinnan anförts

har icke föranlett mig att frångå kommitténs förslag i vidare mån än

att i lagens rubrik bör angivas att bidragen äro avsedda för änkors och invaliders

m. fl. barn.

Socialvårdskommittén har icke närmare gått in på frågan om en omprövning

av bidragsverksamhetens organisation utan ansett denna fråga böra

anstå i avbidan på eu allmän översyn av organisationsfrågorna inom socialvården.

Kommitténs förslag innebär således, att ärenden angående barnbidrag

liksom hittills skola handhavas av pensionsnämndema och pensionsstyrelsen

samt ärenden angående bidragsförskott av barnavårdsnämnderna.

Om, såsom föreslagits i propositionen nr 220 till årets riksdag, de allmänna

barnbidragen komma att utbetalas genom barnavårdsnämnderna, kan det

synas märkligt att de särskilda barnbidragen fortfarande skola handhavas

av pensionsmyndiglieterna. Emellertid komma här i betraktande omständigheter

som göra en sådan anordning naturlig. Sålunda böra de särskilda

barnbidragen enligt min mening, som jag skall närmare redogöra för i det

följande, fortfarande vara inkomstprövade. Vad beträffar barnbidragen till

invaliders barn bör denna prövning lämpligen verkställas i samband med

den invaliditets- och inkomstprövning som skall äga rum beträffande invalidpensionerna.

Vidkommande barnbidragen till änkors barn märkes, att

enligt vad jag kommer att föreslå i ett senare avsnitt särskilt bidrag bör

utgå till änkornas egen försörjning och att detta bidrag skall följa samma

regler som änkepensionen enligt folkpensioneringslagen. Då frågan angående

dylika änkebidrag således kommer att prövas av pensionsmyndigheterna,

synes jämväl frågan angående bidrag till barnen böra handläggas av dessa

myndigheter. På grund av vad sålunda anförts biträder jag socialvårdskommitténs

förslag att den nuvarande organisationen tills vidare bibehålies.»

Beträffande lagstiftningens omfattning har departementschefen

anfört:

»Spörsmålet om hjälp åt barn med okända fäder var aktuellt redan vid

tillkomsten av den nuvarande lagstiftningen. Att de då lämnades utanför

lagarna om barnbidrag och bidragsförskott ansågs vara en nödvändig följd

av bidragsförskottskonstruktionen, som för rätt till hjälp förutsätter alt faderskapet

blivit fastställt och underhållsbidrag bestämt genom dom eller

avtal. Socialvårdskommittén bär nu försökt finna en partiell lösning av

problemet utifrån den synpunkten att anledning ej funnes att strängt vidhålla

kravet på faderskapsfaslställelse såsom villkor för normaliserat understöd

då så lång tid gått alt utsikterna att få faderskapsfrågan uppklarad

och underhållsbidrag utdömt genomsnittligt måste bedömas vara skäligen

små. På grundval av denna tankegång och viss statistisk utredning har

llihang till riksdagens protokoll 1917. G samt. 2 avd. Nr 5. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

kommittén föreslagit, att barn med okända läder skulle bli beiättigade till

särskilda barnbidrag då de uppnått tre års ålder. Endast ed fåtal av remissinstanserna

ha ställt sig avvisande till förslaget. Dessa ha framhållit bl. a.

att barnets moder — eventuellt i samförstånd med fadern kunde vägra

lämna sådana upplysningar om denne att faderskapet kunde fastställas, för

att sedan barnet fyllt tre år övervältra försörjningsbördan på det allmänna.

Det kunde därför föreligga risk att antalet barn med okända fäder komme

att ökas. I några av yttrandena har förordats, att den av kommittén föreslagna

bestämmelsen kompletteras med särskilda föreskrifter avsedda att

förebygga missbruk.

Då antalet barn med okända fäder är betydande och dessa barn oftast

torde befinna sig i ett särskilt prekärt läge, finner jag det angeläget att de

såvitt möjligt beredas understöd i normaliserad form. Att utan vidare inordna

samtliga dessa barn under lagen om särskilda barnbidrag torde av de

skäl som anförts för bibehållande av bidragsförskottskonstruktionen icke

vara möjligt. Däremot är jag beredd att acceptera den av kommittén föreslagna

partiella lösningen av frågan. De farhagor som yppats beträffande

möjligheterna till missbruk av den förordade bestämmelsen kunna icke frankännas

viss betydelse men äro enligt min mening överdrivna. Mödrar med

barn utom äktenskap befinna sig i det övervägande flertalet fall i sådan ekonomisk

situation att omedelbar hjälp till barnets underhåll är av nöden.

För att komma i åtnjutande av bidragsförskott måste modern medverka i utredningen

angående fastställande av faderskapet till barnet. Fall kunna visserligen

tänkas, då modern kan vara villig att i samförstånd med fadern

undanhålla barnavårdsmyndigheterna kännedomen om vem som är fader,

men det torde mera sällan kunna inträffa att faderskapet kan hållas hemligt,

om modern erhåller underhållsbidrag från fadern. Att barnavardsmännen

skulle visa sig mindre nitiska i sin verksamhet för uppspårande av

faderskapet borde icke kunna befaras. Jag finner icke lämpligt att såsom

föreslagits i vissa yttranden för rätten till barnbidrag uppställa särskilda villkor

med avseende å utredningen angaende faderskapet. Prövningen huruvida

ett sådant villkor vore uppfyllt komme att bliva i hög grad formell

och därför av ringa värde. Däremot synes, sasom socialstyrelsen föreslagit,

böra krävas en försäkran av modern, att hon icke uppbär eller uppburit något

underhållsbidrag eller annan gottgörelse från någon som rätteligen är

underhållsskyldig mot barnet. Bestämmelser härom synas kunna utfärdas

i administrativ ordning.

Kommittén har föreslagit, att barn till invalida fäder skulle bliva berättigade

till barnbidrag även i fall då för närvarande utgår bidragsförskott.

Om, såsom jag föreslår, inkomstprövningen avskaffas beträffande bidragsförskotten

men icke beträffande barnbidragen, skulle kommitténs förslag

medföra att barn som för närvarande äro berättigade till bidragsförskott

kunde komma i ett sämre läge än om den nuvarande ordningen bibehölles.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5. 19

Detta skulle inträffa i fall då inkomstprövningen med hänsyn till moderns

inkomst skulle leda till lägre bidrag än det belopp fadern förpliktats betala

i underhållsbidrag. Jag kan icke finna denna konsekvens tillfredsställande.

Enligt min mening bör därför bidragsförskott även i fortsättningen utgå

i fall då fadern förpliktats betala underhållsbidrag. Möjligheten att vid sidan

av bidragsförskott erhålla barnbidrag i fall då faderns underhållsbidrag är

lågt och moderns inkomst ringa bör emellertid kvarstå. På grund härav

vill jag föreslå endast den ändringen av kommitténs förslag att barn med

invalida fäder icke undantagas från tillämpningen av bidragsförskottslagen.

I fråga om kommitténs förslag att barn till änklingar och till gifta invalida

kvinnor skola vara uteslutna från rätt till barnbidrag samt att bidragsförskott

icke skall kunna utgå å moderns underhållsbidrag finner jag vad kommittén

anfört vara övertygande. Jag kan således ej förorda någon ändring

av kommittéförslaget i dessa delar.

Förslaget om avskaffande av regeln att barnbidrag skall indragas, då

barnets moder gifter sig med arbetsför man, finner jag välbetänkt.»

I fråga om de särskilda barnbidragens och bidragsförskottens

maximibelopp bar departementschefen anfört följande:
»Beträffande

frågan om dyrortsgradering av maximibeloppen må erinras

om att i propositionen nr 220 föreslagits, att de allmänna barnbidragen icke

skola vara dyrortsgraderade. Till stöd för detta förslag har anförts bl. a.,

att verkställda utredningar syntes ge vid handen, att skillnaden i levnadskostnadernas

höjd olika orter emellan i stor utsträckning berodde på olika

höga bostadskostnader. Bostäder som uppfyllde de av bostadssociala utredningen

uppställda minimikraven i fråga om standard och utrustning torde

även på billigare orter betinga relativt höga kostnader, varför variationerna

olika orter emellan, om hänsyn endast toges till dylika bostäder, icke vore

alltför betydande. De lägre bostadskostnaderna å billigare orter torde sålunda

i viss mån bero på att bostäderna i större utsträckning än å dyra

orter vore av lägre standard. Då därjämte ett enhetligt barnbidrag avsevärt

underlättade det administrativa handhavandet av barnbidragssystemet, torde

anledning saknas att dyrortsgradera de allmänna barnbidragen. Samma

skäl böra enligt min mening föranleda avskaffande av dyrortsgraderingen

för de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten.

Socialvårdskommittén har föreslagit, att maximibeloppet skulle bestämmas

så att det tillsammans med det allmänna barnbidraget skulle uppgå till

omkring (380 kronor om året för föräldralösa barn och omkring 500 kronor

om året för övriga. Jag finner dessa belopp väl avpassade och vill erinra om

att förslaget för det stora flertalet fall innebär en väsentlig ökning av förmånerna.

Kommittén har i enlighet med befolkningsutredningens förslag

beräknat det allmänna barnbidraget till 200 kronor om året och på grundval

härav ansett de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten böra fastställas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

till 480 kronor för föräldralösa och 300 kronor för de övriga. Därest det

allmänna barnbidraget, såsom föreslagits i propositionen nr 220, höjes till

260 kronor om året, synas de av kommittén föreslagna beloppen böra i motsvarande

mån reduceras. Jag förordar fördenskull, att nu ifrågavarande förmåner

bestämmas till 420 kronor för föräldralösa och 250 kronor för de

övriga. Det sistnämnda beloppet har jämkats något uppåt i förhållande till

kommitténs förslag.

Enligt gällande lagstiftning reduceras det å varje barn belöpande barnbidraget

eller bidragsförskottet, i den mån barnantalet växer. Detta har

motiverats därmed att försörjningskostnaden för varje barn i en familj blir

lägre ju flera barnen äro. I sitt betänkande angående barnkostnadernas fördelning

har befolkningsutredningen förordat bibehållande av en dylik reduktionsregel.

Socialvårdskommittén åter har föreslagit, att maximibeloppet

skulle utgå ominskat till varje barn oavsett barnantalet, dock med visst

undantag vartill jag återkommer i det följande. Väl synes det obestridligt,

att de faktiska kostnaderna för ett barns uppehälle och uppfostran minskas

ju flera barnen äro, men fråga är om hänsyn härtill bör tagas vid bestämmandet

av storleken av ett understöd som icke differentieras med hänsyn

till de varierande försörjningskostnaderna för barn i olika åldrar. Kostnaden

för ett barn i exempelvis fjortonårsåldern är avsevärt större än för ett tvåårigt

barn. Om understödet, såsom nyss föreslagits, bestämmes till 250

kronor om året, kan detta sägas innebära en överkompensation för det yngre

barnet men en underkompensation för det äldre. Denna underkompensation

reduceras i viss mån för flerbarnsfamiljernas del, om man låter vart och ett

av barnen få hela det föreslagna maximibeloppet. Till detta skäl för slopande

av den nuvarande reduktionsregeln kommer, att densamma, såsom

socialvårdskommittén framhållit, är helt omotiverad då barnen i en familj

icke bo tillsammans och att den föranleder vissa svårigheter vid tillämpningen.

På grund av det anförda tillstyrker jag kommitténs förslag i förevarande

avseende.

Ehuru kommittén ansett, att de särskilda barnbidragens och bidragsförskottens

belopp i princip böra vara oberoende av barnantalet, bär kommittén

likväl föreslagit den begränsningen, att barnbidrag och bidragsförskott icke

skall utgå med sammanlagt högre belopp än som motsvarar förmånerna för

fem barn. En ledamot av kommittén har reserverat sig mot detta förslag. I

yttrandena har förslaget utsatts för stark kritik.

Därest i enlighet med vad jag förordat de allmänna barnbidragen höjas

och de speciella understöden sänkas i förhållande till de belopp, med vilka

socialvårdskommittén räknat, förlora de skäl i bärkraft som kommittén anfört

till stöd för den föreslagna begränsningen. På grund härav och på de

skäl reservanten i övrigt anfört anser jag att någon dylik begränsning icke

bör införas.

Beträffande frågan om förhöjning av förmånerna för späda barn må er
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

21

inras om att den nuvarande bestämmelsen därom motiverats med att ett

barn under sina första levnadsår behövde mera tillsyn än äldre barn och

därför minskade moderns möjlighet till förvärvsarbete. Med hänsyn till

detta motiv borde förhöjningen egentligen ej tillämpas då modern ej själv

omhänderhar barnet. Om man, såsom jag föreslår i det följande, lämnar

särskilt bidrag till änka som stadigvarande bor tillsammans med sitt barn,

förfaller därför anledningen till förhöjning av själva barnbidraget såvitt

angår änkors barn. Något likartat bidrag föreslås däremot icke skola utgå

till ogifta och frånskilda mödrar. Det kunde på grund härav anses föreligga

viss anledning att bibehålla den nuvarande förhöjningen såvitt angår bidragsförskott.

Jag är emellertid icke benägen att komplicera bidragsförskottslagen

med en dylik bestämmelse, för vars tillämpning borde uppställas

villkoret att modem hade barnet hos sig. Det är att märka, att de sammanlagda

förmåner som i form av allmänt barnbidrag och bidragsförskott

komma att utgå till sådant barn, alltid komma att överstiga de nuvarande

bidragsförskotten. Vad beträffar invalidernas barn bör framhållas, att folkpensionerna

numera avsevärt höjts. Med hänsyn till vad sålunda anförts är

jag ense med kommittén därom, att de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten

icke böra höjas under barnens första levnadsår.»

Vad angår frågan huruvida särskilda barnbidrag och

bidragsförskott böra inkomstprövas har departementschefen

anfört:

»Beträffande frågan om inkomstprövning av barnbidrag till invaliders barn

må erinras om att själva invalidpensionen — frånsett ett grundbelopp å

200 kronor — enligt 1946 års folkpensioneringslag är inkomstprövad. Detta

sammanhänger med den förutsättningen för att invalidpension överhuvudtaget

skall utgå att pensionssökandens arbetsförmåga är så nedsatt att han

saknar förmåga att försörja sig genom eget arbete. Har han avsevärda inkomster,

minskas i hög grad presumtionen för att denna förutsättning är

för handen. Såsom socialvårdskommittén framhållit ha barnbidragen till

invaliders barn i realiteten karaktär av tillägg till invalidpensionen. De skäl

som föranlett inkomstprövning av invalidpensionen tala därför för samma

anordning beträffande barnbidragen.

Jag delar socialvårdskommitténs uppfattning att man knappast i fråga

om änkors barn kan välja en annan linje än när det gäller invaliders barn.

Enligt min mening måste det te sig stötande, om till en arbetsför änkas

barn utmättes barnbidrag i rikligare mån än till eu invalids barn.

På grund av det anförda tillstyrker jag kommitténs förslag, att hänsyn i

form av inkomstprövning skall tagas till försörjarens inkomst, såvitt angår

barnbidrag till invaliders och änkors barn.

Vad härefter angår bidragsförskotten finner jag frågan mera svårlöst. Det

kan enligt min mening ur rättvisesynpunkt göras berättigade invändningar

mot kommitténs förslag om avskaffande av inkomstprövningen vid denna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

hjälpform. Här kommer emellertid i betraktande att en inkomstprövning av

bidragsförskotten icke lämpligen kan anordnas på samma sätt som inkomstprövningen

i fråga om barnbidragen till änkors barn. Frågan om en likordning

av inkomstprövningen var föremål för övervägande såväl vid lagstiftningens

tillkomst som vid 1943 års revision av bidragsförskottslagen, därvid

en sådan väg icke ansågs framkomlig. De skäl som då anfördes torde fortfarande

äga giltighet. På grund av den olikartade inkomstprövningen har

man i de gällande lagarna ansett nödvändigt att sätta de avdragsfria inkomsterna

högre beträffande bidragsförskotten än beträffande barnbidragen.

Detta har motiverats därmed att bidragsförskottslagen till stor del avsåge

barn, vilkas mödrar utövade yrke med lön huvudsakligen i form av naturaförmåner.

Om dessa förmåner, såsom skedde vid taxering till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt, uppskattades till relativt högt belopp, skulle sagda

kategori mödrar i stor utsträckning utestängas från möjlighet att erhålla bidragsförskott.

Samma skäl torde enligt min mening leda till att man med

bibehållen inkomstprövning av bidragsförskotten även framdeles bestämde

de avdragsfria inkomsterna för dessa högre än för barnbidragen. Om, såsom

jag föreslår i det följande, dyrortsgraderingen avskaffas även beträffande

inkomstprövningen, skulle därför en sådan prövning beträffande bidragsförskotten

i det stora hela bliva meningslös såvitt angår de billigare

orterna. Det skulle vid sådant förhållande innebära en orättvisa att behålla

sn inkomstprövning som huvudsakligen utövade verkan i de dyrare orterna.

Till detta skäl för avskaffande av inkomstprövningen beträffande bidragsförskotten

kommer, att dessa dock till stor del återkrävas av den underhållsskyldige

fadern. Genom att slopa inkomstprövningen vinner man även

en viss lättnad i tillämpningen av bidragsförskottslagen.

Jag tillstyrker på grund härav socialvårdskommitténs förslag i denna del.

Socialvårdskommittén har föreslagit att såsom bidragsförskottsperiod

skulle väljas kalenderåret i stället för det statliga budgetåret. Av skäl som

anförts av Stockholms stads barnavårdsnämnd kan jag icke biträda detta

förslag utan förordar att budgetåret bibehålies som bidragsförskottsperiod.

I det föregående har jag hänfört mig endast till frågan om inkomstprövning

med hänsyn till försörjarens inkomst. Beträffande spörsmålet om sådan

prövning i förhållande till barnets egen inkomst anser jag icke skäl föreligga

att i annan mån frångå den nuvarande regeln såvitt angår barnbidragen

än att viss avdragsfri inkomst bör medgivas. Till frågan härom återkommer

jag i det följande. Då de barn som tillhöra bidragsförskottsklientelet

endast i sällsynta undantagsfall ha egen inkomst av sådan beskaffenhet

att den bör avdragas å bidragsförskottet, finner jag i likhet med socialvårdskommittén

befogat att bortse från barnets inkomst vid bestämmandet av

förskottet.»

Angående inkomstprövningen för särskilda barnbidrag

har departementschefen tillstyrkt det av socialvårdskommittén utarbetade

alternativ I.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

I fråga om bidrag till änkor och änklingar med barn

har departementschefen bland annat anfört:

»I likhet med socialvårdskommittén anser jag det påkallat, att änkor, som

ha att vårda minderåriga barn och därigenom äro bundna vid hemmet, av

allmänna medel erhålla bidrag till sin egen försörjning. Frågan är emellertid,

när en änka kan anses bunden vid hemmet i sådan mån att hennes möjligheter

att utöva förvärvsarbete äro i avsevärd mån beskurna. Bidraget bör

icke erhålla sådan karaktär att det kan tänkas i större utsträckning verka

återhållande på änkornas vilja att genom eget arbete sörja för familjens

uppehälle. Sett ur denna synpunkt sammanhänger hjälpbehovet nära med

barnens antal och ålder. Ju flera och yngre barnen äro, desto större maste

behovet av stöd vara. Men även eu änka med endast ett barn kan vara i

behov av understöd för egen del, om barnet är sjukligt eller eljest svårskött

eller nödig tillsyn ej kan beredas detsamma under tid då modern kunde taga

förvärvsarbete. I sistnämnda hänseende ma särskilt framhallas, att tillgången

på daghemsplatser ej svarar mot behovet. Och även om sådant hinder

för förvärvsverksamhet ej föreligger, är modern mången gång genom

hemsysslorna betagen möjligheten att fullt utnyttja sin förvärvsförmåga. På

grund härav är jag icke benägen att, såsom föreslagits i vissa yttranden, i

princip begränsa rätten till ifrågavarande bidrag att gälla endast vid större

barnantal. Hänsyn till de synpunkter som föranlett kravet på sådan begränsning

synes emellertid böra tagas vid bestämmandet av bidragets belopp.

Detta bör sålunda ej sättas så högt att en änka, som har möjlighet att skaffa

sig förvärvsarbete, kunde tänkas hellre vilja lyfta bidrag än åtaga sig arbetet.

Det lärer knappast kunna påstås, att det av socialvårdskommittén

föreslagna maximibeloppet, 600 kronor om året jämte bostadstillägg, kan i

nämnvärd omfattning hava sådan verkan. Med hänsyn härtill och på de

skäl kommittén i övrigt anfört godkänner jag kommitténs förslag i fråga

om beloppets storlek.

Jag finner ej anledning frångå kommitténs förslag att här avsett bidrag

skall kunna utgå till dess barnet eller, om flera barn finnas, yngsta barnet

fyllt tio år.

Såsom förutsättning för rätt till bidrag bör i enlighet med vad kommittén

anfört stadgas, att änkan har vårdnaden om barnet och stadigvarande

bor tillsammans med detta. Såsom kommittén löreslagit bör bidraget upphöra

att utgå, om änkan gifter om sig.

Kommittén har på anförda skäl ansett, att bidrag av den art varom här

är fråga icke bör utgå till andra ensamstående mödrar än änkor. Otvivelaktigt

tala vissa skäl för en utvidgning av hjälpformen till att omfatta även

ogifta och frånskilda mödrar. Jag är emellertid med hänsyn till de av kommittén

befarade och andra tänkbara konsekvenser av en sådan utvidgning

icke beredd alt nu taga ståndpunkt till frågan.

För eu änkling med minderåriga barn uppkommer ofta genom hustruns

frånfälle behov av särskild barnhjälp, vilket för lägre inkomsttagare regel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

mässigt lorde medföra en ökning av kostnaderna för familjens uppehälle.

Då änklingen endast sällan torde kunna öka sina inkomster, kan det bereda

honom stor svårighet att få dessa att räcka till de ökade utgifterna. Med hänsyn

härtill kan det vara påkallat att tillerkänna honom särskilt understöd

från det allmänna. Kommittén har föreslagit att till änkling skall kunna

utgå bidrag efter samma normer som till änka, därvid kommittén emellertid

själv framhållit, att sådant änklingsbidrag med hänsyn till de föreslagna

inkomstgränserna komme att utgå endast i mera sällsynta fall. Om hjälpen

till änklingarna skulle erhålla ett vidsträcktare tillämpningsområde,

måste inkomstprövningen göras lindrigare. Om det föreslagna änkebidraget

i detta hänseende anses godtagbart, bör det emellertid enligt min mening

icke förekomma att hjälpen till änklingarna göres rikligare. Ehuru jag inser,

att ett änklingsbidrag av den utformning som kommittén förordat icke

kan komma till någon större användning, vill jag likväl med hänsyn till de

allra mest behövande fallen tillstyrka att förslaget genomföres.»

Specialmotivering.

Beträffande specialmotiveringen får utskottet hänvisa till propositionen

s. 67—84.

Kostnadsberäkningar och anslagsfrågor.

Angående kostnadsberäkningarna och anslagsfrågorna får utskottet hänvisa

till propositionen s. 84—88.

Utskottet.

Förslaget till lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl.

barn.

Detta förslag är en omarbetning av lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag.

Omarbetningen är delvis föranledd av det till årets riksdag i propositionen

nr 220 framlagda förslaget om allmänna barnbidrag.

Enligt 5 § första stycket 2. i den föreslagna lagen om särskilda barnbidrag

skall särskilt barnbidrag utgå med 420 kronor om året för barn, vars fader

eller moder avlidit, såframt vårdnaden om barnet överflyttats till särskilt

förordnad förmyndare samt barnet ej stadigvarande bor tillsammans med

den efterlevande av föräldrarna. Sådant barn som nu nämnts kommer genom

denna bestämmelse att i bidragshänseende bliva likställt med barn,

vars föräldrar avlidit, vilket innebär alt barnbidraget utgår med högre belopp

än andra enligt lagen bidragsberättigade barn erhålla. Förslaget inne
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5. 25

bär i denna del en nyhet i förhållande till nu gällande bestämmelser. Enligt

1937 års lag utgår nämligen — härvid bortses från adoptivbarn — det högre

barnbidraget endast för barn, vars föräldrar avlidit. I motionen 11:512 föreslås,

att beträffande särskilt barnbidrag för barn, vars fader eller moder avlidit,

bidraget skall utgå med 420 kronor även när barnet stadigvarande bor

tillsammans med den efterlevande av föräldrarna. Enligt utskottets mening

bör den i propositionen föreslagna förutsättningen att barnet icke stadigvarande

bor tillsammans med den efterlevande av föräldrarna bibehållas.

Ett slopande av denna förutsättning är icke sakligt motiverad och skulle

kunna medföra risk för missbruk.

I 1937 års lag om barnbidrag stadgas, att barnbidraget indrages då kvinna,

vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag, ingår äktenskap med man,

som icke är arbetsoförmögen. Departementschefen har i propositionen uttalat,

att han funne det välbetänkt att avskaffa denna bestämmelse. Förslaget

till lag om särskilda barnbidrag innehåller ingen bestämmelse om att barnbidrag

skall indragas, då barnets moder gifter sig med arbetsför man. I 6 §

1 mom. första stycket 4. i förslaget stadgas emellertid, att särskilt barnbidrag

skall utgå för barn, vars moder är gift med annan än barnets fader, då styvfadern

åtnjuter folkpension samt modern bär vårdnaden om eller stadigvarande

bor tillsammans med barnet. Motionärerna i motionen 11:512 anse

denna bestämmelse strida mot departementschefens uttalande om avskaffande

av regeln alt barnbidrag skall indragas, då barnets moder gifter sig

med arbetsför man. Motionärerna yrka, att särskilt barnbidrag skall utgå

oberoende av om moderns make åtnjuter folkpension. Detta motionärernas

yrkande torde grunda sig på en missuppfattning av den föreslagna lagens

innehall. Särskilt barnbidrag kommer icke att indragas därför att barnets

moder gifter sig med arbetsför man. Ett bifall till ifrågavarande yrkande i

motionen II: 512 skulle leda till orimliga konsekvenser. Särskilt barnbidrag

skulle komma att utgå till praktiskt taget varje styvbarn uteslutande av det

skälet, att barnets moder gift sig med annan än barnets fader. Utskottet får

avstyrka motionen II: 512 i denna del.

Enligt 6 § 1 mom. första stycket 1. i den föreslagna lagen utgår allmänt

barnbidrag för barn, vars fader avlidit. För barn, vars moder avlidit, utgår

däremot icke särskilt barnbidrag. Den svenska familjerättsliga lagstiftningen

gör ingen åtskillnad mellan makarna. Att mannen i de flesta fall är huvudförsörjaren

återspeglar sig icke i lagstiftningen. Rent principiellt måste det

därför vara riktigt att barn, vars moder avlidit, i bidragshänseende skola

vara likställda med barn, vars fader avlidit. Särskilda barnbidrag till barn,

vars moder avlidit, skulle emellertid i den praktiska tillämpningen kunna

leda till egendomliga konsekvenser. Det skulle bliva nödvändigt att låta det

särskilda barnbidraget utgå även om den efterlevande fadern gifter om sig.

Detla skulle få till följd afl eu man, som gift om sig efter sin första hustrus

död, skulle kunna uppbära särskilt barnbidrag till sina och sin första hustrus

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

barn, vilket han icke kunnat göra så länge hans första hustru levde. Det

torde därför vara ofrånkomligt att undantaga barn, vars moder avlidit, från

rätten till särskilt barnbidrag.

För närvarande utgår icke vare sig barnbidrag eller bidragsförskott till

barn med okända fäder. Enligt 6 § 1 mom. 5. i den föreslagna lagen om

särskilda barnbidrag skola emellertid sådana bidrag utgå för barn utom

äktenskap, beträffande vilket faderskapet ej fastställts och som fyllt tre år.

I motionen II: 512 yrkas, att särskilt barnbidrag skall utgå för sådant barn

även under barnets tre första levnadsår. Utskottet kan icke tillstyrka detta

yrkande. Det är synnerligen önskvärt att barn med okända fäder av samhället

erhålla det stöd, som de så väl behöva, och utskottet tillstyrker att

detta sker i den omfattning som föreslås i propositionen. En utvidgning av

rätten till barnbidrag är i detta fall icke tillrådlig. Redan den i propositionen

föreslagna bestämmelsen är i viss utsträckning ägnad att inbjuda till

missbruk. Risken för missbruk skulle bliva mycket större, därest motionen

II: 512 bifölles i denna del, och detta skulle kunna leda till att antalet barn

med okända fäder komme att stiga. Det är inte minst för barnens del av

stor vikt att faderskapet blir fastställt.

Enligt 6 § 2 mom. i den föreslagna lagen skall särskilt barnbidrag enligt

1 mom. i samma paragraf utgå med 250 kronor för barn och år. I motionen

II: 512 yrkas, att detta belopp höjes till 420 kronor, d. v. s. samma belopp

som enligt 5 § i den föreslagna lagen utgår till föräldralösa och med dem

likställda barn. De i propositionen föreslagna bidragsbeloppen grunda sig

på noggranna beräkningar, och utskottet finner beloppen väl avvägda. Det

synes riktigt att särskilt barnbidrag för föräldralösa och med dem likställda

barn utgår med högre belopp än som utgår för övriga bidragsberättigade

barn. Utskottet avstyrker således motionen 11:512 även i denna del.

Det föreslås i propositionen, att de särskilda barnbidragen skola vara inkomstprövade.

Förslaget innebär att särskilt barnbidrag skall minskas enligt

vissa regler, när moderns årsinkomst överstiger 1 800 kronor. Är modern

gift och sammanlever hon med sin man, börjar barnbidraget minskas först

då makarnas gemensamma årsinkomst överstiger 2 200 kronor. I motionen

II: 512 yrkas, att inkomstprövningen beträffande de särskilda barnbidragen

slopas eller, om detta icke anses lämpligt, att den avdragsfria årsinkomsten

höjes med 1 000 kronor. En inkomstprövning av de särskilda barnbidragen

är enligt utskottets mening ofrånkomlig. Folkpensionen till invalider är inkomstprövad.

Särskilda barnbidrag till invaliders barn äro i realiteten tillägg

till invalidpensionen. De skäl som tala för inkomstprövning av invalidpension

leda till att även de särskilda barnbidragen till invaliders barn måste

inkomstprövas. Det torde icke vara möjligt att i fråga om änkors barn i

detta hänseende uppställa andra regler än som gälla beträffande invaliders

barn. Såsom departementschefen framhållit måste det te sig stötande, om

till en arbetsför änkas barn utmättes barnbidrag i rikligare mån än till en

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

27

invalids barn. Beträffande de avdragsfria inkomsternas storlek finner utskottet

de belopp, som i detta hänseende föreslagits i propositionen, väl avvägda.

Av nu anförda skäl avstyrker utskottet motionen 11:512 i denna del.

I 17 § tredje stycket i den föreslagna lagen stadgas, att särskilt barnbidrag,

som utgår under tid då barnet är omhändertaget för skyddsuppfostran eller

samhällsvård, skall utbetalas till det kommunala organ, som svarar för

vårdkostnaden. Staten betalar i vissa fall vårdkostnaden för barn, som är

omhändertaget för skyddsuppfostran. I dylikt fall skall särskilt barnbidrag

givetvis icke utbetalas till kommunalt organ. Detta ligger i sakens natur och

framgår även av att barnbidrag endast skall utbetalas till kommunalt organ

som svarar för vårdkostnaden.

För närvarande bidraga kommunerna till kostnaderna för barnbidrag enligt

1937 års lag om barnbidrag i enlighet med bestämmelser, som i princip

överensstämma med vad som enligt 1935 års folkpensioneringslag gäller beträffande

kommunbidragen till tilläggspensionen. I en av innevarande års

riksdag antagen lag om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen

har bestämts de grunder, efter vilka kommunernas bidrag till

folkpensionskostnaderna enligt 1946 års lag om folkpensionering skola beräknas.

I 19 § i den föreslagna lagen om särskilda barnbidrag stadgas, att

kommunerna skola bidraga till kostnaderna för de särskilda barnbidragen

efter i huvudsak samma grunder, som gälla för kommunernas bidrag til!

kostnaderna för folkpensioneringen enligt den i år antagna lagen i ämnet.

I motionen 11:512 yrkas, att staten ensam skall svara för kostnaderna för

barnbidragen. Eftersom de särskilda barnbidragen utformats i nära anslutning

till folkpensioneringen anser utskottet att fördelningen av kostnaderna för

de särskilda barnbidragen bör ske efter samma grunder som gälla för folkpensioneringen.

Utskottet avstyrker därför motionen II: 512 även i denna del.

Förslaget till lag om bidrag till änkor och änklingar med barn.

I propositionen har föreslagits, att om änka eller änkling under sin vårdnad

har barn i äktenskapet med den avlidne maken eller annat barn, som

vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem, och barnet icke

fyllt tio år, äger vårdnadshavaren av allmänna medel erhålla bidrag. Bidraget

utgår med belopp motsvarande änkepension och bostadstillägg enligt

1946 års lag om folkpensionering. Ingår vårdnadshavaren nytt äktenskap

upphör rätten till bidrag. I motionerna 1:358 och 11:510 yrkas, att riksdagen

i skrivelse till Kungi. Maj:t måtte begära utredning rörande hur och

i vilken omfattning hjälp från det allmänna bör beredas änkor, frånskilda

och ogifta mödrar samt änklingar med barn. Vidare yrkas i motionerna, att

riksdagen i avvaktan på resultatet av en dylik utredning som ett provisorium

måtte besluta, att bidrag till änka — men ej änkling — med barn, som icke

fyllt åtta år, måtte utgå i enlighet med de i propositionen föreslagna bestäm
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

melserna. Departementschefen har i likhet med socialvårdskommittén ansett

det påkallat, att änkor, som ha att vårda minderåriga barn och därigenom

äro bundna vid hemmet, av allmänna medel erhålla bidrag till sin

egen försörjning. Utskottet delar denna departementschefens uppfattning.

En änkling med minderåriga barn kan till följd av hustruns död komma

i ekonomiska svårigheter. Genom hustruns död uppkommer ofta behov avsärskild

barnhjälp. Med hänsyn härtill kan det vara påkallat att tillerkänna

änklingen särskilt understöd från det allmänna. I propositionen föreslås,

att till änkling skall kunna utgå bidrag efter samma normer som till änka.

Utskottet tillstyrker detta förslag. Det kan synas inkonsekvent, att utskottet

tillstyrker bidrag till änklingar, då utskottet tidigare avvisat tanken på att

särskilt barnbidrag skulle utgå till änklingars barn. Denna skillnad i bidragshänseende

är emellertid sakligt motiverad. Utskottet avvisade tanken

på särskilt barnbidrag till änklings barn med hänsyn till de egendomliga

konsekvenser detta skulle få, då änklingen gifte om sig. Sådana egendomliga

konsekvenser kunna icke uppstå i fråga om bidragen till änklingar med

barn, eftersom dessa bidrag föreslås skola upphöra, då vårdnadshavaren ingår

nytt äktenskap.

Utskottet finner icke anledning att frångå det i propositionen framlagda

förslaget om att bidrag till änka och änklingar skall kunna utgå till dess

barnet eller, om flera barn finnas, yngsta barnet fyller tio år.

De svårigheter som möta en änka med barn äro i viss mån desamma för

alla ensamstående kvinnor med barn. I motionerna 1:357 och 11:511 hemställes,

att lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn måtte komma

att omfatta även frånskilda och ogifta mödrar. Det måste enligt utskottets

mening ur flera synpunkter anses önskvärt, att varje ensamstående kvinna

med barn under sin vårdnad erhåller ekonomisk hjälp för att kunna behålla

barnet hos sig. Det torde emellertid icke vara tillrådligt att utan närmare

utredning utvidga den föreslagna lagen om bidrag till änkor och änklingar

med barn till att omfatta även andra ensamstående kvinnor med barn.

Utskottet förordar därför att en utredning av denna fråga kommer till stånd.

Förslaget Ull lag om ändring i bidragsförskottslagen.

I propositionen föreslås, att bidragsförskott skall utgå med högst 250

kronor för år räknat. I motionen 11:512 yrkas, att bidragsförskott skall

utgå med högst 500 kronor för år. Enligt utskottets mening bör bidragsförskottets

maximibelopp uppgå till samma belopp som särskilt barnbidrag enligt

6 § i den föreslagna lagen om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

m. fl. barn. Utskottet avstyrker därför motionen II: 512 i denna del.

För närvarande äro bidragsförskotten beroende av inkomstprövning med

avseende å försörjarens inkomst. Denna inkomstprövning är i princip anordnad

på likartat sätt som inkomstprövningen enligt 1937 års lag om barn
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

29

bidrag. Den skillnaden föreligger dock, att de avdragsfria inkomstbeloppen i

bidragsförskottslagen äro högre än i 1937 års lag och beräknas på ett annat

sätt. I propositionen föreslås, att inkomstprövningen i bidragsförskottslagen

skall slopas. I motionerna I: 358 och IT: 510 hemställes, att bestämmelserna i

bidragsförskottslagen om inkomstprövning i princip bibehållas. Såsom ovan

framhållits har utskottet ansett det nödvändigt med inkomstprövning beträffande

bidrag enligt 6 § i den föreslagna lagen om särskilda barnbidrag. Mot

avskaffande av inkomstprövningen beträffande bidragsförskotten kunna

göras starka invändningar. Om de särskilda barnbidragen till änkors och

invaliders barn utgå efter inkomstprövning men bidragsförskotten till ogifta

och frånskilda kvinnors barn utan sådan prövning, så är det, som tre reservanter

i socialvårdskommittén framhållit, uppenbart att dessa sistnämnda

barn komma i en gynnad ställning i förhållande till de förstnämnda barnen.

Detta är ur rättvisesynpunkt stötande och ur psykologisk synpunkt olämpligt.

Utskottet kan icke tillstyrka att inkomstprövningen i bidragsförskottslagen

slopas. Den föreslagna lagen om ändring i bidragsförskottslagen bör

därför kompletteras med bestämmelser om inkomstprövning. Dessa bestämmelser

synas i huvudsak böra överensstämma med motsvarande bestämmelser

i den föreslagna lagen om särskilda barnbidrag. Dock synes den årsinkomst,

som skall ligga till grund för beräknande av bidragsförskott, liksom

hittills böra upptagas till det belopp, för vilket vederbörande blivit taxerad.

Enligt den föreslagna lagen om särskilda barnbidrag sker inkomstberäkningen

på annat sätt. Med hänsyn till denna skillnad böra de avdragsfria

inkomsterna sättas högre beträffande bidragsförskotten än beträffande de

särskilda barnbidragen. Skillnaden i fråga om avdragsfria inkomstbelopp

synes lämpligen böra uppgå till 200 kronor för ensamstående och 400 kronor

för makar.

De i 6 § i den föreslagna lagen om bidrag till änkors och invaliders barn

angivna avdragsfaktorerna, 25 och 75 procent, äro närmast avpassade med

tanke på alt folkpension och barnbidrag utgå samtidigt. Avdragsfaktorn har

i princip bestämts till 75 procent, vilket innebär att avdraget å själva barnbidraget

blir 25 procent vid inkomstlägen då avdrag samtidigt sker å pensionen

och ökas till 75 procent då inkomstprövad pension ej längre utgår.

Beträffande bidragsförskotten föreligga icke dessa förutsättningar. Personer

som uppbära bidragsförskott ha i allmänhet icke folkpension. Enligt utskottets

mening utgör emellertid denna omständighet icke något hinder för att

beträffande bidragsförskotten använda samma avdragsfaktorer som föreslagits

beträffande de särskilda barnbidragen. Särskilda barnbidrag utgå för

övrigt i vissa fall utan kombination med folkpension.

Utskottet har i enlighet med ovan angivna grunder utarbetat ett förslag

till lag om ändring i bidragsförskottslagen.

Vid det förhållande att utskottet föreslår eu inkomstprövning av bidragsförskotten

med hänsyn till försörjarens inkomst synes det riktigast att vid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

bestämmandet av bidragsförskott även taga hänsyn till barnets inkomst.

Utskottet föreslår därför, att i bidragsförskottslagen bibehålies den nuvarande

bestämmelsen om minskning av bidragsförskottet med hänsyn till barnets

inkomst, som ej härrör från dess eget arbete. Denna bestämmelse synes

emellertid för erhållande av överensstämmelse med den föreslagna lagen om

särskilda barnbidrag böra erhålla det innehåll, att bidragsförskottet skall

minskas med ifrågavarande inkomst, i vad den överstiger 100 kronor. Självfallet

skall bidragsförskott icke minskas med allmänt barnbidrag som utgår

för barnet. Någon bestämmelse härom är emellertid icke erforderlig.

Bestämmelsen i nuvarande 8 § 6 mom. bidragsförskottslagen om att bidragsförskott

icke skall utgå vid belopp understigande 60 kronor synes böra

bibehållas.

I 9 § 1 mom. bidragsförskottslagen i dess nuvarande lydelse stadgas, att

såsom inkomst, vilken enligt 8 § 2 mom. första stycket skall läggas till grund

för beräknandet av bidragsförskott, anses det belopp, för vilket vederbörande

blivit taxerad till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt vid den senaste

taxeringen före barnavårdsnämndens beslut i ärendet. Enligt ett genom

propositionen nr 212 till årets riksdag framlagt förslag till förordning om

statlig inkomstskatt, vilket förslag enligt vad utskottet inhämtat i huvudsak

tillstyrkts av bevillningsutskottet, skall förordningen den 28 september 1928

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, såvitt angår skatt för inkomst,

upphöra att gälla från och med den 1 januari 1948, då förordningen om

statlig inkomstskatt föreslås skola träda i kraft. Med hänsyn härtill föreslår

utskottet den ändring i 9 § 1 mom. bidragsförskottslagen, att såsom inkomst,

vilken skall läggas till grund för beräknandet av bidragsförskott, skall anses

det belopp, för vilket vederbörande blivit taxerad till statlig inkomstskatt.

Emellertid stadgas i en övergångsbestämmelse till den föreslagna förordningen

om statlig inkomstskatt, att äldre bestämmelser fortfarande skola

tillämpas vid 1948 års taxering. Utskottet har därför i en övergångsbestämmelse

till sitt förslag till ändring i bidragsförskottslagen upptagit ett stadgande

av innehåll, att under tid innan taxering till statlig inkomstskatt skett

skall vad i 9 § 1 mom. sägs om statlig inkomstskatt gälla statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt. Någon ändring i 9 § 2 mom. bidragsförskottslagen är

icke erforderlig.

Eftersom utskottet föreslår att bidragsförskotten skola vara beroende på

inkomstprövning, har utskottet ingen anledning att föreslå någon ändring i

12 § 2 mom. bidragsförskottslagen i dess nuvarande lydelse.

Anslagsäskandena.

De i propositionen gjorda anslagsäskandena föranleda ingen erinran från

utskottets sida.

Utskottet får emellertid erinra om att här ifrågavarande anslag icke kun
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

31

nät medtagas i riksstaten för budgetåret 1947/48. Anslagen böra därför anvisas

å tilläggsstat I till nämnda riksstat.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte antaga följande genom förevarande

proposition, nr 288, framlagda förslag till

I) Lag

om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till uppehälle och uppfostran åt barn skall i fall som angivas i denna

lag, utöver allmänt barnbidrag, av allmänna medel utgivas särskilt barnbidrag.

2 §.

Ärenden rörande barnbidrag enligt denna lag handläggas av pensionsstyrelsen

och pensionsnämnderna.

3 §•

Rätt till särskilt barnbidrag tillkommer endast barn som är svensk medborgare

och stadigvarande vistas här i riket; dock äger Konungen träffa

överenskommelse med främmande makt i fråga om tillämpning av denna

lag å dess här i riket bosatta medborgare.

4§-

Särskilt barnbidrag utgår icke för längre tid än till och med den månad

under vilken barnet fyller sexton år.

5 §•

Särskilt barnbidrag utgår, där ej annat följer av vad eljest stadgas i

denna lag,

1. för barn, vars föräldrar avlidit; samt

2. för barn, vars fader eller moder avlidit, såframt vårdnaden om barnet

överflyttats till särskilt förordnad förmyndare samt barnet ej stadigvarande

bor tillsammans med den efterlevande av föräldrarna.

Bidraget utgör 420 kronor för år. Har barnet inkomst, som ej härrör

från dess eget arbete och som helt eller i mera väsentlig mån kan anses

täcka kostnaden för dess uppehälle och uppfostran, skall dock särskilt barnbidrag

antingen ej utgå eller ock nedsättas efter vad som finnes skäligt. Såsom

inkomst skall jämväl räknas underhållsbidrag samt bidragsförskott,

vartill barnet må vara berättigat enligt bidragsförskottslagen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

6§-

1 mom. Särskilt barnbidrag utgår jämväl, där ej annat följer av vad eljest

stadgas i denna lag,

1. för barn, vars fader avlidit;

2. för barn, vars fader åtnjuter ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag

enligt lagen om folkpensionering;

3. för barn, vars moder åtnjuter sådan folkpension, då föräldrarna ej

sammanleva samt modern bar vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans

med barnet;

4. för barn, vars moder är gift med annan än barnets fader, då styvfadern

åtnjuter folkpension samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande

bor tillsammans med barnet; samt

5. för barn utom äktenskap, beträffande vilket faderskapet ej fastställts

och som fyllt tre år.

Barnbidrag enligt femte punkten må ej utgå, där i mål angående fastställande

av faderskap rätten genom beslut, som må omedelbart verkställas,

förpliktat den uppgivne fadern att utgiva underhållsbidrag.

2 mom. Barnbidrag enligt 1 mom. utgår, där ej nedan annorlunda stadgas,

med 250 kronor för barn och år räknat.

3 mom. I fall som avses i 1 mom. första stycket 1 samt 3—5 minskas barnbidraget

med 25 procent av moderns årsinkomst i vad den överstiger 1 800

kronor och med ytterligare 50 procent av inkomsten i vad den överstiger

3 200 kronor. Är modern gift och sammanlever hon med sin man, minskas

barnbidraget med 25 procent av makarnas sammanlagda årsinkomst i vad

den överstiger 2 200 kronor och med ytterligare 50 procent av inkomsten i

vad den överstiger 4 600 kronor.

Motsvarande minskning äger rum i fall som avses i 1 mom. första stycket

2, därvid hänsyn tages, om föräldrarna sammanleva, till deras sammanlagda

årsinkomst samt, om de ej sammanleva, till årsinkomsten för den av

dem hos vilken barnet stadigvarande vistas eller, därest denne är gift och

sammanlever med sin make, till makarnas sammanlagda årsinkomst. Vistas

i fall, då föräldrarna ej sammanleva, barnet icke stadigvarande hos någon

av dem, skall minskningen av barnbidraget ske med hänsyn till inkomsten

för den av föräldrarna, som har eller senast haft vårdnaden om barnet, eller,

därest denne är gift och sammanlever med sin make, med hänsyn till makarnas

sammanlagda inkomst.

Finnas, då avdrag å barnbidrag skall äga rum, flera till särskilt barnbidrag

berättigade barn, minskas bidraget för ett vart av dem allenast med så

stor del av det enligt bestämmelserna ovan i delta moment beräknade avdragsbeloppet

som enligt fördelning efter huvudtalet belöper på varje barn.

Är den, vars inkomst skall läggas till grund för beräknandet av barnbidrag,

underhållsskyldig mot barn under sexton år som icke är berättigat

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

33

till särskilt barnbidrag, skall vid bestämmandet av avdrag å barnbidraget

så anses som om alla barnen vore berättigade till sådant bidrag.

4 mom. Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall

barnbidraget minskas med nämnda inkomst, i vad den överstiger 100 kronor

för år. Kan barnet antagas komma att uppbära underhållsbidrag från

någon som enligt lag är skyldig utgiva sådant bidrag eller är barnet berättigat

till bidragsförskott enligt bidragsförskottslagen, skall dock underhållsbidraget

eller bidragsförskottet i sin helhet avdragas å barnbidraget.

7 §•

För barn, som är adopterat, utgår särskilt barnbidrag endast om barnet

i sin egenskap av adoptivbarn enligt bestämmelserna nedan i denna paragraf

är berättigat till sådant bidrag.

I fråga om rätt till barnbidrag för barn, som adopterats av makar eller

av faders eller moders make, skall så anses som om barnet vore barn i

äktenskapet mellan makarna.

För annat adoptivbarn än i andra stycket avses utgår barnbidrag:

1. enligt 5 §, då adoptanten avlidit eller vårdnaden om barnet överflyttats

till särskilt förordnad förmyndare och barnet ej stadigvarande bor tillsammans

med adoptanten;

2. enligt 6 §, då adoptanten ävensom, om barnet adopterats av kvinna, då

dennas make åtnjuter ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag enligt

lagen om folkpensionering; samt

3. enligt 6 §, om barnet adopterats av kvinna som före eller efter adoptionen

ingått äktenskap, då mannen avlidit.

I fall som avses i tredje stycket 2 och 3 skall vid tillämpning av bestämmelserna

i 6 § 3 mom. minskning av barnbidrag ske med hänsyn till adoptantens

årsinkomst eller, om adoptanten är gift och sammanlever med sin

make, med hänsyn till makarnas sammanlagda årsinkomst.

Där ej särskilda omständigheter till annat föranleda utgår icke barnbidrag

av den anledningen att adoptant eller adoptants make åtnjuter folkpension

med mindre adoptionen skett minst två år före den dag då pensionen söktes.

8 §•

Inkomst som jämlikt 6 § 3 mom. eller 7 § fjärde stycket skall läggas till

grund för beräknandet av barnbidrag uppskattas i enlighet med de grunder

som angivas i 14 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering. Såsom inkomst

skall icke räknas bidrag, vartill änka må vara berättigad enligt lagen om

bidrag till änkor och änklingar med barn.

Årsinkomst avrundas till närmaste hela tiotal kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. 2 avd. Nr 5. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

9 §•

Särskilt barnbidrag avrundas för år räknat till närmaste hela krontal.

Bidrag som för barn räknat understiger 12 kronor om året höjes till detta

belopp.

10 §.

Har i fall då särskilt barnbidrag utgått för barn, adoptivbarn eller styvbarn

till någon, som uppburit invalidpension eller sjukbidrag enligt lagen

om folkpensionering, folkpensionen indragits enligt 15 § 1 mom. första stycket

nämnda lag eller den för sjukbidrags åtnjutande bestämda tiden gått till

ända, må, där särskilda skäl föreligga, barnbidrag med efter hand nedsatt

belopp utgå under ytterligare högst ett år. Ej må dock på grund av vad sålunda

stadgats barnbidrag utgå för längre tid än till och med den månad

varunder barnet fyller sexton år.

11 §•

Har inkomst, efter vilken särskilt barnbidrag blivit bestämt, ökats till sådant

belopp att rätt till barnbidrag ej längre föreligger, indrages barnbidraget.

Sker eljest mera avsevärd ändring i den inkomst, efter vilken barnbidrag

blivit bestämt, skall barnbidraget i enlighet därmed ökas eller minskas.

Befinnes barn, för vilket särskilt barnbidrag utgår, icke längre vara svensk

medborgare eller stadigvarande vistas här i riket, skall barnbidraget indragas,

såvida icke detta med hänsyn till omständigheterna prövas oskäligt.

12 §.

Den vars inkomst jämlikt 6 § 3 mom. eller 7 § fjärde stycket lagts till

grund för beräknandet av barnbidrag är pliktig att till pensionsstyrelsen

eller pensionsnämnd utan oskäligt dröjsmål anmäla:

1. om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens

död eller annorledes eller om sammanlevnaden med make upphör eller

återupptages;

2. om hans, hans makes eller barnets ekonomiska förhållanden väsentligt

förbättras;

3. där barnbidrag utgår enligt 6 § 1 mom. första stycket 3 eller 4, om

modern skiljes från vårdnaden om barnet eller, därest barnbidrag utgår utan

att modern har vårdnaden, om barnet får stadigvarande bostad annorstädes

än tillsammans med modern; samt

4. där barnbidrag utgår enligt 6 § 1 mom. första stycket 5, om faderskapet

fastställes eller uppgiven fader förpliktas utgiva underhållsbidrag till

barnet.

Har barn särskilt förordnad förmyndare, åligger det denne att göra anmälan

som nu sagts, om barnets ekonomiska förhållanden väsentligt förbätt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5. 35

rats samt, där barnbidrag utgår enligt 5 § första stycket 2, om barnet får

bostad tillsammans med fader, moder eller adoptant.

Uppbäres barnbidrag av myndighet eller annan person än ovan avses, är

jämväl sådan myndighet eller person anmälningsskyldig.

13 §.

Har för bestämmande av särskilt barnbidrag åberopats oriktig uppgift av

beskaffenhet att kunna påverka rätten till sådant bidrag, ehuru skäligen

kunnat fordras att uppgiften varit riktig,

eller har någon, vars inkomst skall läggas till grund för beräknande av

särskilt barnbidrag, utan vederlag eller mot uppenbarligen otillräckligt

vederlag avhänt sig inkomst eller egendom i sådan myckenhet att avhändelsen

avsevärt inverkar vid beräkning av bidraget, ehuru det bort förutses

att avhändelsen skulle få sådan inverkan,

eller har förmyndare låtit sådant förfarande komma sig till last med avseende

å myndlingens egendom,

skall ansökning om särskilt barnbidrag avslås och redan beviljat sådant

bidrag indragas; dock att, då avhändelse av inkomst eller egendom föreligger,

bidrag likväl må utgå men bestämmas som om vederbörande fortfarande,

helt eller delvis, vore i besittning av inkomsten eller egendomen.

Har någon försummat den honom enligt 12 § åliggande anmälningsskyldigheten

må, där försummelsen inverkat på rätten till eller beloppet av särskilt

barnbidrag och icke kan anses ursäktlig, bidraget indragas.

Avslås ansökan om eller indrages särskilt barnbidrag enligt denna paragraf

skall, där ej annat finnes påkallat, bestämmas viss tid under vilken rätten

till sådant bidrag skall vara förverkad. I samband med sådant beslut

skall ock bestämmas, huruvida rätten att erhålla särskilt barnbidrag efter

den angivna tidens utgång skall vara beroende av ny ansökning.

14 §.

Särskilt barnbidrag utgår icke för tid, under vilken kostnaderna för barnets

vård å anstalt eller för kost och bostad åt barnet helt bestridas av

statsmedel.

Där på grund av vad sålunda stadgats särskilt barnbidrag skulle innehållas

för del av kalendermånad, skall dock bidraget utgå oavkortat för den

månaden.

15 §.

Ansökning om särskilt barnbidrag skall göras:

1. om barnbidrag sökes enligt 5 § av den anledningen att barnets föräldrar,

adoptant eller adoptivföräldrar avlidit, hos pensionsnämndens ordförande

i det pensionsdistrikt där den sist avlidne av föräldrarna eller, om

barnet varit adopterat, där adoptanten eller den sist avlidne av adoptivföräldrarna

senast varit mantalsskriven;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

2. om barnbidrag sökes enligt 5 § av den anledningen att vårdnaden

överflyttats till särskilt förordnad förmyndare, hos pensionsnämndens ordförande

i det pensionsdistrikt där fader eller moder, från vilken vårdnaden

överflyttats, vid tiden för överflyttningen var mantalsskriven; samt

3. om barnbidrag sökes enligt 6 §, hos pensionsnämndens ordförande i

det pensionsdistrikt där den, vars inkomst enligt 6 § 3 mom. eller 7 § fjärde

stycket skall ligga till grund för beräknande av bidraget, eller, om bidraget

skall beräknas i förhållande till makars eller sammanlevande föräldrars inkomst,

mannen senast blivit mantalsskriven.

Finnes ej mantalsskrivningsort som ovan sagts, skall ansökning göras hos

pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt där barnet stadigvarande

vistas.

Ansökning göres, då särskilt förordnad förmyndare finnes, av denne och

eljest av den vars inkomst enligt 6 ''§ 3 mom. eller 7 § fjärde stycket skall

ligga till grund för beräknande av bidraget. Har barnavårdsman förordnats

för barnet, vare ock denne behörig att göra ansökning om särskilt

barnbidrag.

Ansökning, som avfattas enligt fastställt formulär, skall innehålla nödiga

upplysningar för utredande av rätten till särskilt barnbidrag ävensom en av

sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade upplysningarna

äro med sanningen överensstämmande. Göres ansökningen av

annan än särskilt förordnad förmyndare eller barnavårdsman och är sökanden

gift och sammanlever med sin make, skall även denne avgiva förklaring

som nyss sagts. Är sökanden eller dennes make ur stånd att själv avgiva

sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga,

med sökandens, makens och barnets förhållanden förtrogna personer.

Vad nu sagts om make till sökanden skall, om sökanden, ehuru ogift,

sammanlever med barnets fader eller moder, tillämpas å denne.

Vid ansökningen skall fogas prästbevis enligt fastställt formulär eller, där

hinder därför möter, annat bevis som pensionsstyrelsen må finna skäl

godtaga.

Vad sålunda stadgats angående ansökning om särskilt barnbidrag gäller

även beträffande ansökning om ökning av sådant bidrag.

16 §.

1 mom. Angående handläggning av ärenden rörande barnbidrag enligt

denna lag skall i tillämpliga delar gälla vad i 34—37 §§ lagen om folkpensionering

stadgas beträffande annan folkpension än allmän ålderspension.

Därvid skola ärenden om bidrag för barn, adoptivbarn eller styvbarn till

någon, som uppbär invalidpension eller sjukbidrag, handläggas i den ordning

som gäller beträffande sådan pensionsförmån och övriga ärenden handläggas

i den ordning som gäller beträffande änkepension. Minskning eller

indragning av särskilt barnbidrag beslutas av pensionsnämnd, som vid den

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

37

tid då fråga därom uppkommer är behörig att upptaga ansökning om sådant

bidrag för barnet. Ändring i pensionsnämnds beslut rörande särskilt barnbidrag

må sökas jämväl av barnavårdsman för barnet.

Bestämmelserna i 38 § första—fjärde, sjunde och åttonde styckena samt

39 och 41 §§ lagen om folkpensionering skola äga motsvarande tillämpning

beträffande barnbidrag.

2 mom. Då ärende rörande barnbidrag skall förekomma vid pensionsnämnds

sammanträde, åligger det nämndens ordförande att, såvitt möjligt

i god tid före sammanträdet, därom underrätta ordföranden i barnavårdsnämnden

i den kommun, där barnet stadigvarande vistas; och äger denne

eller annan, av barnavårdsnämnden därtill utsedd ledamot rätt att vid handläggningen

av sådant ärende deltaga i överläggningarna men ej i besluten

samt att få sin mening antecknad till protokollet.

17 §•

Särskilt barnbidrag utbetalas, där ej nedan annorlunda stadgas, till barnets

förmyndare. Pensionsstyrelsen må, om särskilda skäl därtill äro, föreskriva

att utbetalning skall ske till barnavårdsnämnd eller annan, med skyldighet

för mottagaren att utlämna erhållna belopp i den ordning som är

för barnet mest gagnelig.

Under förutsättningar som angivas i 18 § 1 mom. lagen om folkpensionering

må bambidragsbelopp motsvarande kostnad som myndighet utgivit för

barnets försörjning uppbäras av myndigheten.

Särskilt barnbidrag, som utgår under tid då barnet är omhändertaget för

skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på allmän bekostnad vårdas på

anstalt i annat fall än i 14 § sägs, utbetalas till det kommunala organ, som

svarar för vårdkostnaden. Av vad sålunda utbetalas må nämnda kostnad

täckas. Uppkommer överskott, skall detta redovisas till den som enligt första

stycket har att uppbära barnbidrag.

18 §.

Rätt till särskilt barnbidrag kan ej överlåtas och må förty icke tagas i

mät för gäld.

19 §.

Kommun skall för varje kalenderår bidraga till kostnaderna för särskilda

barnbidrag med viss andel, motsvarande tre tjugondeis procent för varje

fullt tiotal skatteören per invånare i kommunen, av kostnaden för dylika

bidrag, som under året utbetalats för barn, beträffande vilka pensionsnämnd

inom kommunen under året varit behörig pröva ansökning om särskilt barnbidrag

av det slag, varom fråga är, dock högst hälften av nämnda kostnad.

Är pensionsnämnd gemensam för två eller flera kommuner, avgöres dessa

kommuner emellan frågan om betalningsskyldigheten med hänsyn till vederbörandes

mantalsskrivningsort eller, där sådan ej finnes, vistelseort.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5

Angående beräknandet av varje kommuns andel samt tid och sätt för dess

gäldande skall i övrigt gälla vad i lagen om kommunernas bidrag till kostnaderna

för folkpensioneringen stadgas.

20 §.

De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, då lagen den 18 juni 1937

(nr 382) om barnbidrag skall upphöra att gälla.

Barn, som vid nya lagens ikraftträdande åtnjuter barnbidrag och är berättigat

till särskilt barnbidrag enligt nya lagen, skall erhålla sådant utan

särskild ansökan. Det åligger pensionsstyrelsen att omräkna nu utgående

barnbidrag i enlighet med bestämmelserna i nya lagen. I den mån omräkningen

ej kan ske med ledning av de hos pensionsstyrelsen tillgängliga handlingarna,

skall den som enligt 12 § är anmälningsskyldig beträffande förhållanden

som där nämnts efter anmaning lämna erforderliga uppgifter. Angående

sådana uppgifter samt påföljd av oriktiga upplysningar däri skall i

tillämpliga delar gälla vad om ansökning om särskilt barnbidrag i nya lagen

stadgas. Underlåter vederbörande att lämna uppgifter som nu sagts, må

särskilt barnbidrag tills vidare innehållas.

I den utsträckning pensionsstyrelsen bestämmer skola pensionsnämnderna

under år 1947 fastställa inkomst, efter vilken barnbidrag skall beräknas,

såväl jämlikt äldre lag som jämlikt bestämmelserna i nya lagen.

Där i lag eller särskild författning hänvisning skett till den upphävda lagen,

skall hänvisningen anses avse den nya lagen. Där hänvisning skett till

Visst lagrum, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall sistnämnda

bestämmelse i stället tillämpas.

De ytterligare föreskrifter, som må vara erforderliga i samband med införandet

av nya lagen, meddelas av Konungen eller efter Konungens bemyndigande

av pensionsstyrelsen.

2) Lag

om bidrag till änkor och änklingar med barn.

Har änka eller änkling under sin vårdnad barn i äktenskapet med den

avlidne maken eller annat barn, vilket vid makens död stadigvarande vistades

i makarnas hem, och bär barnet icke fyllt tio år, äger vårdnadshavaren,

under förutsättning att han stadigvarande bor tillsammans med barnet, av

allmänna medel för egen del erhålla bidrag i enlighet med vad nedan stadgas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

39

Rätt till bidrag föreligger ej, där vårdnadshavaren åtnjuter folkpension.

Ingår vårdnadshavaren nytt äktenskap, upphör rätten till bidrag.

Bidraget utgår med belopp motsvarande änkepension och bostadstillägg

enligt lagen om folkpensionering. Kommun äger besluta, att till bidragsberättigad

som är mantalsskriven inom kommunen därjämte skall utgå särskilt

bostadstillägg i enlighet med grunder som kommunen har att bestämma.

Beträffande bidraget skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i lagen om

folkpensionering stadgas om änkepension, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg.

Vid tillämpning av 14 § 1 mom. skall såsom inkomst ej räknas

bidrag enligt denna lag.

Vårdnadshavare, som åtnjuter bidrag enligt denna lag, är pliktig att ofördröjligen

till pensionsstyrelsen eller pensionsnämnd anmäla, om barnet får

stadigvarande bostad annorstädes än tillsammans med vårdnadshavaren.

Vid tillämpningen av lagen skall barn, som adopterats av makar eller av

faders eller moders make, anses som barn i äktenskapet mellan makarna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

B. att riksdagen — med förklaring att det genom förevarande

proposition, nr 288, framlagda förslaget till lag om

ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382)

icke kunnat i oförändrat skick antagas — måtte för sin del

antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

om ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382).

Härigenom förordnas, dels att 9 §

bidragsförskottslagen den It juni

1943 skall upphöra att gälla, dels ock

att 8 §, 11 § 2 och 3 inom., 12 § 2

mom. samt 23 och 25 §§ samma lag

skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

8 §•

Bidragsförskott utgår med det belopp

barnets fader jämlikt rättens

Härigenom förordnas, att 8 §, 9 §

I mom., 11 § 2 och 3 mom. samt 23

och 25 §§ bidragsförskottslagen den

II juni 1943 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

8 §•

/ mom. Där ej vad nedan stadgas

till annat föranleder, utgår bidrags
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

beslut eller enligt avtal är skyldig att

utgiva till barnets underhåll, dock

högst med 250 kronor för dr räknat.

(Utskottets förslag.)

förskott för barn och år räknat med

250 kronor.

2 mom. Bidragsförskottet minskas,

med undantag för fall som i 9 § 2

mom. sägs, med 25 procent av moderns

årsinkomst i vad den överstiger

2 000 kronor och med ytterligare

50 procent av inkomsten i vad

den överstiger 3 400 kronor. År modern

gift och sammanlever hon med

sin man samt år denne underhållsskyldig

gentemot barnet, minskas bidragsförskottet,

med undantag för

fall som i 9 § 2 mom. sågs, med 25

procent av makarnas sammanlagda

årsinkomst i vad den överstiger 2 600

kronor och med ytterligare 50 procent

av inkomsten i vad den överstiger

5 000 kronor.

Har modern flera till bidragsförskott

berättigade barn, minskas dock

förskottet för ett vart av dem allenast

med så stor del av det enligt

bestämmelserna ovan i detta moment

beräknade avdrag sbeloppet som enligt

fördelning efter huvudtalet belöper

på varje barn.

År den, vars inkomst skall läggas

till grund för beräknandet av bidragsförskott,

underhållsskyldig mot barn

under sexton dr, som icke år berättigat

till bidragsförskott, skall vid bestämmandet

av avdrag å bidragsförskottet

så anses som om alla barnen

vore berättigade till sådant förskott.

Har barn inkomst, som ej härrör

från dess eget arbete, skall bidragsförskottet

minskas med nämnda inkomst,

i vad den överstiger 100 kronor

för år.

3 mom. överstiger det enligt bestämmelserna

i 1 och 2 mom. beråk
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

41

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nade bidragsförskottet det belopp,

som barnets foder jämlikt rättens beslut

eller avtal är skyldig att utgiva

till barnets underhåll, skall bidragsförskottet

nedsättas till nämnda belopp.

4 mom. Bidragsförskott skall icke

utgå, därest beloppet av detsamma

eller, dår fråga är om flera barn under

moderns vårdnad, förskottens

sammanlagda belopp icke skulle uppgå

till minst 60 kronor för år räknat.

9 §■

1 mom. Såsom inkomst, vilken enligt

8 § 2 mom. första stycket skall

läggas till grund för beräknandet av

bidragsförskott, anses det belopp, för

vilket vederbörande blivit taxerad till

statlig inkomstskatt vid den senaste

taxeringen före barnavårdsnämndens

beslut i ärendet.

11 §•

2 mom. Beviljat bidragsförskott utbetalas icke för tid, under vilken kostnaderna

för barnets vård å anstalt eller för kost och bostad åt barnet helt

bestridas av statsmedel. Där på grund av vad sålunda stadgats bidragsförskott

skulle innehållas för del av kalendermånad, skall dock förskottet utgå

oavkortat för den månaden.

3 mom. Beviljat bidragsförskott, som belöper å tid under vilken barn är

omhändertaget för skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på allmän bekostnad

vårdas å anstalt i andra fall än förut i denna paragraf avses, skall

minst en gång varje kalenderhalvår utbetalas till det kommunala organ som

svarar för vårdkostnaden. Av vad sålunda utbetalas må nämnda kostnad

täckas. Uppkommer överskott, skall detta redovisas till barnets moder eller,

där särskilt förordnad förmyndare finnes, till denne.

n §.

2 mom. Beviljat bidragsförskott

skall genom särskilt beslut indragas

a) om, där barnet är fött utom äktenskap

eller föräldrarnas äktenskap

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

upplösts genom äktenskapsskillnad,

föräldrarna sammanflytta;

b) om barnet får bostad tillsammans

med sin fader; eller

c) om barnet be finnes icke vidare

vara svensk medborgare eller stadigvarande

vistas hår i riket samt bidragsförskottets

indragande icke med

hänsyn till omständigheterna prövas

oskäligt.

Beslut om indragning av bidragsförskott

meddelas av den barnavårdsnämnd

som beviljat förskottet samt

avser tiden från dagen för beslutet.

Har dessförinnan förskott utbetalats

för tid efter sagda dag, må sådant

belopp icke återkrävas från mottagaren.

23 §.

Hava makar eller någon av dem adoptivbarn, skall vid tillämpningen av

denna lag med barnets fader avses mannen och med barnets moder hustrun.

25 §.

Klagan över länsstyrelses beslut i ärende enligt denna lag föres hos

Konungen i vederbörande statsdepartement senast å trettionde dagen efter

den då klaganden erhöll del av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948. Bidragsförskott, som före

den 1 januari 1948 beviljats för tid efter nämnda dag, skall till beloppet

jämkas i överensstämmelse med vad som stadgas i denna lag. I fråga om

beloppet av bidragsförskott, som efter den 1 januari 1948 beviljas för tid

dessförinnan, skola de äldre bestämmelserna tillämpas.

Under tid innan taxering till statlig

inkomstskatt skett skall vad i 9 §

1 mom. sägs om statlig inkomstskatt

gälla statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

43

C. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville låta föranstalta om en utredning

angående möjligheterna att bereda andra ensamstående kvinnor

med barn än änkor samma stöd som lämnas änkor enligt

den föreslagna lagen om bidrag till änkor och änklingar

med barn samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan föranleda;

D. att riksdagen måtte å tilläggstat I till riksstaten för

budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa

1) till Barnbidrag ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor,

2) till Dyrtidstillägg å barnbidrag ett förslagsanslag av

1 650 000 kronor;

3) till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. m. ett förslagsanslag av 6 200 000 kronor;

4) till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott

ett förslagsanslag av 2 600 000 kronor;

E. att motionerna I: 357, I: 358, II: 510 och II: 511, i den

mån de icke besvarats genom vad utskottet ovan hemställt,

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd; samt

F. att motionen 11:512 icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 juli 1947.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från statsutskottet: herrar Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Albertsson,

Mårtensson, Pettersson i Dahl och Petterson i Degerfors; samt

från andra lagutskottet: herrar Norman, Forslund, Wahlund,

Hagård, fru Nordgren och herr Jacobsson i Igelsbo.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

Reservationer:

1) av herrar Pettersson i Dahl och Wahlund;

2) av herrar Gustaf Karlsson. Mårtensson, Petterson i Degerfors och Forslund,

som anfört:

De av utskottet föreslagna ändringarna i förslaget till lag om ändring i

bidragsförskottslagen innebära, att bidragsförskotten skulle bliva beroende

av inkomstprövning. Utskottet har motiverat detta med att det ur rättvisesynpunkt

skulle vara stötande och ur psykologisk synpunkt olämpligt att

bibehålla inkomstprövningen beträffande de särskilda barnbidragen och låta

bidragsförskotten utgå oberoende av inkomstprövning. I likhet med utskottet

anse vi att det icke är möjligt att slopa inkomstprövningen beträffande de

särskilda barnbidragen. Enligt vår mening utgör emellertid denna omständighet

icke något hinder för att slopa inkomstprövningen i fråga om bidragsförskotten.

De av utskottet åberopade rättvisesynpunkterna få icke tillmätas

alltför stor betydelse. Fullständig likställighet mellan de båda hjälpformerna

har icke erhållits genom utskottets förslag och torde icke heller vara

möjlig att uppnå. Inkomstprövningen av bidragsförskotten kan icke lämpligen

ordnas på samma sätt som inkomstprövningen i fråga om de särskilda

barnbidragen. Ett skäl till att slopa inkomstprövningen beträffande bidragsförskotten

är att dessa dock till stor del återkrävas av den underhållsskyldige

fadern.

Den av utskottet föreslagna inkomstprövningen kommer att i stort sett

bliva utan betydelse såvitt angår de billigare orterna. Däremot får den

betydelse i fråga om de dyrare orterna. Utskottets förslag kommer uppenbarligen

att medföra verkningar, som icke kunna ur rättvisesynpunkt försvaras.

Vi kunna av dessa skäl icke biträda utskottets förslag i ovan angivet

hänseende.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att riksdagen måtte antaga det genom förevarande proposition,

nr 288, framlagda förslaget till lag om ändring i bidragsförskottslagen

den 11 juni 1943 (nr 382) oförändrat.

3) av herrar Mannerskantz och Hagård, som anfört:

Det genom propositionen framlagda förslaget till lag om bidrag till änkor

och änklingar med barn innebär, såsom framgår av lagens benämning,

att bidrag skola kunna utgå icke endast till änkor utan även till änklingar.

Utskottet har tillstyrkt förslaget.

De föreslagna bidragen till änkor och änklingar utgöra en helt ny hjälpform.

Enligt vår mening är det av vikt att varsamhet iakttages vid in
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

45

förandet av nya hjälpformer. Frågan om bidrag till änklingar med barn

synes böra bliva föremål för ytterligare utredning, och i avbidan därpå

torde den föreslagna lagen kunna begränsas till att avse allenast änkor

med barn. Det är otvivelaktigt mest angeläget, att änkor med barn erhålla

det stöd, varom här är fråga. Vi få i detta sammanhang erinra om att

departementschefen i propositionen framhållit, att ett änklingsbidrag av

den utformning det erhållit i förslaget icke kan komma till någon större användning.

Andra ensamstående kvinnor med barn än änkor befinna sig ofta i en

situation, som icke är bättre än änkornas, och torde ha lika stort behov av

stöd som änkor. Utskottet har i enlighet med yrkande i motionerna I: 358

och II: 510 hemställt om utredning angående möjligheterna att bereda andra

ensamstående kvinnor med barn än änkor samma stöd som lämnas änkor.

Vi biträda denna hemställan och förutsätta, att utredningen även kommer

att omfatta frågan om stöd till änklingar med barn.

Enligt förslaget till lag om bidrag till änkor och änklingar med barn skall

i lagen avsett bidrag kunna utgå till dess barnet eller, om flera barn finnas,

yngsta barnet fyllt tio år. Åldersgränsen tio år synes vara godtyckligt vald

och är icke sakligt motiverad. Syftet med bidraget är givetvis att en änka

skall erhålla stöd så länge hon med hänsyn till barnet är förhindrad att

genom arbetsinkomst erhålla sin fulla försörjning. Någon förändring i detta

hänseende inträffar icke då barnet fyller tio år. Vid åtta års ålder däremot

har barnet börjat sin skolgång och erhållit skolvana. Bidragsverksamheten

får icke utformas på ett sådant sätt, att den motverkar benägenheten hos

t. ex. mycket unga änkor att söka och mottaga arbete. Enligt vår mening

bör därför bidrag till änkor med barn utgå allenast tills barnet fyllt åtta år.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att riksdagen — med förklaring att det genom förevarande

proposition, nr 288, framlagda förslaget till lag om bidrag

till änkor och änklingar med barn icke kunnat i oförändrat

skick antagas — måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

om bidrag till änkor med barn.

Har änka under sin vårdnad barn i äktenskapet med den avlidne maken

eller annat barn, vilket vid makens död stadigvarande vistades i makarnas

hem, och har barnet icke fyllt åtta år, äger änkan, under förutsättning att

hon stadigvarande bor tillsammans med barnet, av allmänna medel för egen

del erhålla bidrag i enlighet med vad nedan stadgas.

Rätt till bidrag föreligger ej, där änkan åtnjuter folkpension. Ingår änkan

nytt äktenskap, upphör rätten till bidrag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5.

Bidraget utgår med belopp motsvarande änkepension och bostadstillägg

enligt lagen om folkpensionering. Kommun äger besluta, att till bidragsberättigad

som är mantalsskriven inom kommunen därjämte skall utgå särskilt

bostadstillägg i enlighet med grunder som kommunen har att bestämma.

Beträffande bidraget skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i lagen om

folkpensionering stadgas om änkepension, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg.

Vid tillämpning av 14 § 1 mom. skall såsom inkomst ej räknas

bidrag enligt denna lag.

Änka, som åtnjuter bidrag enligt denna lag, är pliktig att ofördröjligen

till pensionsstyrelsen eller pensionsnämnd anmäla, om barnet får stadigvarande

bostad annorstädes än tillsammans med änkan.

Vid tillämpningen av lagen skall barn, som adopterats av makar eller av

faders eller moders make, anses som barn i äktenskapet mellan makarna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

Iduns tryckeri, Essclle ab. Stockholm 1947

717212

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.