Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 19A7/A8 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1947-05-06 · 51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 19A7/A8 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 19A7/A8 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1947) föreslagsit riksdagen

att

dels godkänna av departementschefen förordade förändringar i personalförteckningen

för handelsdepartementet,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 396 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 236 500

kronor.

Enligt beslut av 1946 års riksdag bemyndigades Kungl. Maj:t att i gällande

personalförteckning för handelsdepartementet från och med den 1 januari

1947 upptaga en befattning såsom byråchef i lönegraden C 6. Medelsbehovet

till avlöning åt byråchefen medför en uppräkning av anslaget.

Med hänsyn till den ökade arbetsbördan på departementets statssekreteraravdelning

föreslås att personalen därstädes förstärkes med en förste

kanslisekreterare i lönegrad A 26 samt att medel anvisas för en å personalförteckningen

uppförd befattning som andre kanslisekreterare i lönegrad

Eo 21. Vidare har behov ansetts föreligga av en kanslibiträdesbefattning i

lönegrad Eo 7.

Anslagshöjningen är i övrigt föranledd av ytterligare behövlig förstärkning

av amanuenspersonalen, reglering av befordringsgången för amanuenspersonal

samt den allmänna löneregleringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 10.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag om förstärkning av handelsdepartementets arbetskrafter

tillstyrkes av utskottet, som ej heller har något att erinra mot den

verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för handelsdepartementet, som betingas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över han
-

delsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... » 244 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 102 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 22 500

Summa kronor 396 800;

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 396 800 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 3), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebär en höjning med 5 000 kronor, avseende reseersättningar

och övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillvcrkningen.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 3—8) att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 20 000

kronor.

På grund av att krigsmaterielinspektionens verksamhet under krigsåren

varit av ytterst ringa omfattning ifrågasatte riksdagens år 1945 församlade

revisorer, huruvida icke inspektionens arbetsuppgifter kunde överflyttas till

annat lämpligt organ. Detta föranledde riksdagen att begära en utredning

rörande den lämpligaste formen för utövandet av statskontrollen över krigsmaterieltillverkningen.

Den sålunda begärda utredningen föreligger nu i form

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

3

av en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria. I denna framhålles

bland annat, att inspektionens arbetsuppgifter under det senaste året ökat

högst avsevärt. Delvis sammanhänger ökningen med att åtskilliga företag,

vilka under kriget tillverkade krigsmateriel för statens räkning, numera

önska tillverka sådan materiel för export. Vidare har inspektionen erhållit

nya arbetsuppgifter, bland annat handläggningen av vissa ärenden rörande

utförsel av vapen in. m., som tidigare ankommit på annan befattningshavare

inom handelsdepartementet. Det anföres vidare i promemorian att Sveriges

anslutning till Förenta nationerna möjligen kommer att medföra ökade krav

på kontroll över handeln med och tillverkningen av krigsmateriel samt att

det måhända kan visa sig lämpligt att åt kontrollmyndigheten uppdraga

handläggningen av ärenden angående import av krigsmateriel.

Den verkställda utredningen har synts departementschefen giva vid handen,

att man kan förutse en ytterligare avsevärd ökning av kontrollverksamheten.

Den myndighet, som har att svara för kontrollen, måste äga särskild

kännedom om och förståelse för därmed sammanhängade frågor av politisk

natur. Det är med hänsyn härtill naturligt, framhåller departementschefen,

att krigsmaterielkontrollen utövas av ett organ inom Kungl. Maj:ts kansli.

Detta organ har synts departementschefen liksom hittills böra vara förlagt

till handelsdepartementet. En överflyttning av kontrollen till ett underlydande

verk skulle enligt departementschefen sannolikt icke medföra några

ekonomiska fördelar men däremot säkerligen åtskilligt dubbelarbete genom

att vissa med kontrollen sammanhängande frågor ovillkorligen måste underställas

Kungl. Maj:t. Departementschefen har således förordat, att krigsmaterielinspektionen

inom handelsdepartementet bibehålies.

Med hänsyn till att det till krigsmaterielinspektören utgående arvodet ansetts

böra uppräknas i anslutning till den allmänna löneregleringen och att

ytterligare medel till skrivhjälp synts bliva erforderliga, föreslås att anslaget

till utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen ökas med 5 000

kronor till 20 000 kronor.

Såsom departementschefen erinrat begärde föregående års riksdag, att en

undersökning skulle komma till stånd rörande den lämpligaste formen för

utövandet av statskontrollen över krigsmaterieltillverkningen. Den i detta

hänseende nu verkställda utredningen har icke givit utskottet anledning ifrågasätta

någon ändring i bestående förhållanden. Utskottet delar alltså departementschefens

uppfattning, att krigsmaterielkonlrollen alltjämt bör utövas

av ett organ inom Kungl. Maj:ts kansli och att detta organ liksom hittills

bör vara förlagt till handelsdepartementet.

Den föreslagna anslagshöjningen tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll ä krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

U tskott

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 8—17) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för kommerskollegium,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 1 344 200 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 871 900

kronor.

För att åstadkomma en lämplig differentiering av de ordinarie befattningarna

i 24 lönegraden vid kommerskollegium har föreslagits, att två befattningar

som förste byråsekreterare, en som förste byråingenjör och en som

förste aktuarie uppflyttas till lönegrad A 26. Vidare föreslås att en extra ordinarie

aktuariebefattning i lönegrad Eo 21 och fyra extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar

i lönegrad Eo 7 överföras till ordinarie stat.

Regleringen av befordringsgången föranleder, att antalet kontorsbiträdesbefattningar

i lönegrad A 4 ökas från 19 till 37 samt att 2 skrivbiträdesbefattningar

i lönegrad A 2 utgå ur personalförteckningen.

Det till sjöåklagaren nu utgående arvodet, 4 000 kronor, har med hänsyn

till det omfattande arbete och ansvar, som är förenat med sjöåklagartjänsten,

föreslagits höjt med 1 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att å kollegii elektriska byrå inrättas

en byråingenjörsbefattning i lönegrad Eo 21.

Med avseende å den nyinrättade monopolutredningsbyrån föreslås att ett

belopp av 100 000 kronor anvisas för avlöningar till byråns personal samt

till ersättningar åt särskilda sakkunniga. Därvid förutsättes, att byrådirektören,

som nu är anställd mot arvode, erhåller ställning som extra ordinarie

befattningshavare i lönegrad Eo 28 samt att avlöningarna till byråns övriga

personal bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med en av kommerskollegium

framlagd personalstat.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av regleringen av befordringsgången

för biträdes- och amanuenspersonal samt av den allmänna löneregleringen.

Utskottet. Utskottet finner bärande skäl hava anförts för de föreslagna ändringarna

i kommerskollegii personalförteckning. Vad beträffar den föregående år inrättade

monopolutredningsbyrån är utskottet ense med departementschefen

om att ytterligare erfarenheter av byråns verksamhet böra avvaktas, innan

den erhåller en mera definitiv organisation. I anslutning härtill synes medels
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5

anvisningen för byråns avlöningskostnader kunna begränsas till föreslagna

100 000 kronor. Mot den för byråns personal angivna lönesfällningen synes

i huvudsak icke något vara att invända. Kostnadsberäkningarna i övrigt under

anslaget tillstyrkas jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för kommerskollegium, som betingas av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 862 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t .......... » 7 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » . 402 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 71 700

Summa kronor 1 344 200;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1947/

48 anvisa ett förslagsanslag av 1 344 200 kronor.

b:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 17—20), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebär en höjning med 38 500 kronor, beroende till huvudsaklig

del på den föreslagna utbyggnaden av monopolutredningsbyrån,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 214 500

kronor.

6:0) Kommerskollegium: Särskilda kostnader för handläggning av vissa

låneärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 20), vilket

innebär en minskning med 10 000 kronor i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår, hemställer utskottet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

att riksdagen må till Kommerskollegium: Särskilda kostnader

för handläggning av vissa låneärenden för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

7:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

7, s. 21—23) att

dels godkänna av departementschefen förordade förändringar i personalförteckningen

för bergsstaten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bergsstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 136 300 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 91 000 kronor.

Kommerskollegium har uttalat, att kompetenta sökande till gruvingenjörsbefattningama

torde kunna erhållas endast genom erbjudande av bättre

ekonomiska villkor samt att man därvid kunde framgå på olika vägar. Antingen

kunde gruvingenjörernas avlöning höjas att utgå enligt lönegraden A 26

eller också kunde bergmästarbefattningamas antal ökas och bergmästardistrikten

göras i motsvarande grad mindre, så att de minskade distrikten

kunde skötas av bergmästarna utan annat än tillfälligt biträde av bergstek - niskt utbildade medhjälpare. Avlöningsanslaget skulle enligt det förra alternativet

sluta på i runt tal 94 500 kronor och enligt det senare på i runt tal

103 300 kronor. Kollegium har förordat förstnämnda alternativ, till vilket

departementschefen även anslutit sig.

Kostnadsökningen i övrigt under anslaget är föranledd av den allmänna

löneregleringen.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen synes framgå, att betydande svårigheter

föreligga för besättande av gruvingenjörsbefattningama. Av de båda

angivna alternativen för att åvägabringa en lösning av rekryteringsfrågan anser

utskottet sig böra förorda den av departementschefen föreslagna utvägen,

varför utskottet tillstyrker, att ifrågavarande befattningar uppflyttas

från lönegrad A 24 till A 26.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under nu ifrågavarande punkt icke givit

utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för bergsstaten, som betingas av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

i

Aviöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 121 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 7 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 7 700

Summa kronor 136 300;

c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 136 300 kronor.

8:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8, s. 23), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår

innebär en höjning med 2 500 kronor, avseende reseersättningar och

övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 21 200 kronor.

9ro) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 23 och 24), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 21 200 kronor, beroende på dels

löneklassförändringar, dels regleringen av befordringsgången för biträdespersonal

— medförande att antalet kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad

A 4 ökas från 1 till 2 — dels ock den allmänna löneregleringen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för sprängämnesinspektionen, som betingas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande aviöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Aviöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

............................ kronor 47 700 *

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

.............................. » 25 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 4 400

Summa kronor 78 700;

c) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 78 700 kronor.

/

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Ui skottet.

10:o) Sprängäinnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 10, s. 25), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 1 200 kronor, avseende övriga

expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängäinnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 15 600

kronor.

ll:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 12, s. 25—28) att

dels godkänna av departementschefen förordade förändringar i personalförteckningen

för fartygsinspektionen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 396 300 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 256 200 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att till ordinarie stat i lönegraden A 18

överföres en vid Skellefteå fartygsinspektionsdistrikt placerad extra ordinarie

andre fartygsinspektörsbefattning i lönegrad Eo 18. Vidare föreslås, att för

förstärkning av personalen vid fartygsinspektionens distrikt i Göteborg medel

anvisas till avlöningar åt två extra andre fartygsinspektörer, en med ingenjörsutbildning

i lönegraden Ex 20 och en med nautisk utbildning i lönegraden

Ex 18, samt åt ett extra skrivbiträde i lönegraden Ex 2.

Regleringen av befordringsgången för biträdespersonal föranleder, att antalet

kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad A 4 ökas från 7 till 8.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av, förutom vissa smärre jämkningar,

den allmänna löneregleringen.

Då stadigvarande behov synes föreligga av den vid Skellefteå fartygsinspektionsdistrikt

placerade extra ordinarie andre fartygsinspektörsbefattningen

tillstyrker utskottet, att befattningen i fråga uppföres på ordinarie stat.

Då föreslagna förändringar i övrigt i personalförteckningen samt i avlöningsstaten

icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för fartygsinspektionen, som betingas av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1947 anfört;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

9

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 326 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 48 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 22 000

Summa kronor 396 300;

c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 396 300 kronor.

12:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13, s. 29), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebär en höjning med 6 000 kronor, avseende posterna till

reseersättningar och till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 68 000

kronor.

*

13:o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 14, s. 29—31) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 34 100 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 26 700 kronor.

I betraktande av de kompetenskrav, som måste ställas på skeppsmätningskontrollörerna,

och med hänsyn till påtalade svårigheter att besätta kontrollörsbefattningarna

har departementschefen förordat, att de med befattningarna

förenade arvodena höjas till 10 000 kronor, vilket innebär en något högre

arvodesuppräkning än den som direkt föranledes av den allmänna löneregleringen.

Vidare har föreslagits, att för ersättning till biträde åt skeppsmätningskontrollören

i Göteborg beräknas ett belopp av 2 000 kronor.

Utskottet finner goda skäl tala för departementschefens förslag under förevarande

punkt, varför den äskade medelsanvisningen tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 34 100

kronor.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

14 :o) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

15:o) Torvingenjörer m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

16, s. 31 och 32), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade

anslaget innebär en minskning med 1 000 kronor, får utskottet — under

erinran att motsvarande bemyndigande, som nu begäres, lämnats av föregående

års riksdag — hemställa,

att riksdagen må

a) till Torvingenjörer m. fl. för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 2 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt vad i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1947 anförts

vid beviljande under år 1948 av torvlån från industrilånefonden

i särskilda fall medgiva undantag från gällande lånebes

tämmelser.

16:o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i hemslöjd: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 17 och 18, s. 32), vilka

i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära beträffande

förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda

anslag en av belastningen föranledd höjning med 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 8 000

kronor;

b) till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 500 kronor.

17:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 19, s. 32—34) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för navigationsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 608 900 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 438 100 kro
-

nor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

Med utgångspunkt från bestämmelserna i kungörelsen den 28 juni 1946

(nr 403) med vissa bestämmelser angående ersättning under budgetåret 1946/

47 åt biträdande lärare och timlärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

undervisningsanstalter har räknats med i runt tal 7 000 kronor till förhöjda

ersättningar åt timlärare. Anslagshöjningen i övrigt är i huvudsak föranledd

av den allmänna löneregleringen.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 447 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 2 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................. » 144 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 29 700

Summa kronor 622 900

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar ............ kronor 14 000

Neltoutgift kronor 608 900;

b) till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 608 900 kronor.

18:o) Navigationsskolorna: Omkostnader. Navigationsskolorna: Kom
pletteringskurs

vid tekniskt läroverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 20 och 21, s. 35), vilka i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda anslag en minskning

med 500 kronor och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Navigationsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 30 500 kronor;

b) till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt

läroverk ett anslag av 2 900 kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10.

U tskottet.

19:o) Navigationsskolorna: Praktisk lärarkurs. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, s. 35 och 36) och med förmälan, att kostnaderna

för kursen helt avses för arvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Praktisk lärarkurs

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 36—38) att

dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för Sveriges

geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48,

dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 477 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 347 000 kronor.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har föreslagits, att befattningen

såsom överdirektör vid Sveriges geologiska undersökning skall uppflyttas

från lönegraden B 1 till B 2.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av kostnader för löneklassförändringar,

regleringen av befordringsgången och den allmänna löneregleringen.

På de skäl, som chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor, tillstyrker utskottet att överdirektörsbefattningen

uppflyttas till lönegraden B 2. Då Kungl. Maj:ts förslag

ej heller i övrigt givit anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning, som

betingas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ...........................kronor 234 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 216 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 26 000

Summa kronor 477 000;

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 477 000 kronor.

21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 39 och 40), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 142 000 kronor.

22 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande

gruvarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 40—43),

vilket innebär att de båda å innevarande budgetårs riksstat uppförda anslagen

till undersökningsarbeten å områden, som äro eller kunna varda för kronans

räkning inmutade, m. m., och till undersöknings- och förberedande

gruvarbeten å respektive 148 000 kronor och 500 000 kronor sammanslås till

ett anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning och förberedande gruvarbeten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kronor.

23:o) Sveriges geologiska undersökning: Jordartskartcring inom Norrbottens

län. Sveriges geologiska undersökning: Agrogeoiogiska kartor över

sydvästra Skåne. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 26 och

27, s. 43 och 44) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Sveriges geologiska undersökning: Jordartslcartering

inom Norrbottens län ett reservationsanslag av 33 600 kronor;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Agrogeoiogiska

kartor över sydvästra Skåne ett reservationsanslag av 11 300

kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10.

24 :o) Sveriges geologiska undersökning: Instrumentutrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 44—46), som avser nyanskaffningar

för ämbetsverkets kemiska och geokemiska laboratorier, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Instrumentutrustning för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 25 700 kronor.

25 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 46), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en minskning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

26:o) Statens provningsanstalt: Komplettering och modernisering av anstaltens

maskinutrustning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 32, s. 48), vilket innebär anvisande av återstoden av det för ifrågavarande

ändamål till 216 000 kronor beräknade beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Komplettering

och modernisering av anstaltens maskinutrustning m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 76 000

kronor.

27 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 33, s. 48—56) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för flygtekniska försöksanstalten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygtekniska

försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48,

dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 617 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 388 000

kronor.

Departementschefen har föreslagit, att befattningen såsom avdelningsingenjör

å mättekniska laboratoriet uppflyttas från lönegraden Eo 24 till Eo

27. Vidare föreligga förslag om inrättande av en avdelningsingenjörsbefattning

i lönegrad Eo 22 samt om uppflyttning av dels kassörsbefattningen från

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 15

lönegrad Eo 14 till Eo 17, dels ock expeditionsvaktsbefattningen från lönegrad

Eo 5 till Eo 6.

Med hänsyn till anstaltens utbyggnad för undersökningar rörande reaktionsdrift

för flygplan erfordras ytterligare personal. Densamma har synts

departementschefen böra arvodesavlönas. För arvoden och andra ersättningar

till dylik personal har beräknats ett belopp av 50 000 kronor.

Till avlöningar till verkstadsarbetare och tillfälliga biträden har föreslagits

en medelsanvisning av 125 000 kronor, innebärande en höjning med

25 000 kronor.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av löneklassuppflyttningar, regleringen

av befordringsgången för biträdespersonal samt den allmänna löneregleringen.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att medel i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag anvisas för arvoden och andra ersättningar till den för undersökningar

i samband med användning av reaktionsdrift för flygplan erforderliga

personalen. Det torde såsom förutsatts få ankomma på Kungl. Maj:t att

bestämma arvodenas och ersättningarnas storlek.

Förslagen om ombildning och nyinrättande av vissa befattningar synas

utskottet tillräckligt motiverade, varför desamma tillstyrkas. Mot kostnadsberäkningarna

i övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för flygtekniska försöksanstalten, som

betingas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 77 000

2. Arvoden och ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ...................... » 50 000

3. Avlöningar till verkstadsarbetare och till
fälliga

biträden, förslagsvis.......... » 125 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 339 900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 25 000

Summa kronor 617 500;

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 617 500 kronor.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 56—58), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 14 900 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 200 900 kronor.

29:o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 60—68) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 130 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår äro uppförda dels under tionde huvudtiteln

ett anslag å 80 000 kronor till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:

Akademien, ett anslag å 170 000 kronor till Tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet, ett förslagsanslag å

45 000 kronor till Statens tekniska forskningsråd samt ett reservationsanslag

å 700 000 kronor till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., dels ock under

åttonde huvudtiteln under rubriken Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna ett reservationsanslag å 220 000 kronor till bidrag till främjande

av teknisk forskning.

Departementschefen har funnit önskvärt, att till anslaget till teknisktvetenskaplig

forskning m. m. i största möjliga utsträckning sammanföras de

medel, som äro avsedda för direkta bidrag till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet

i egentlig mening. Att en sådan koncentration skulle medföra

avsevärda fördelar har synts departementschefen vara uppenbart. Den

bidragsförmedlande verksamheten skulle därigenom bli förbehållen den institution,

som torde ha de bästa bedömningsmöjlighetema, nämligen statens

tekniska forskningsråd. En mera samlad överblick över forskningsverksamheten

skulle vidare ernås icke minst för statsmakterna, vilka ytterst bära

ansvaret för att statsbidragen komma till rationell användning. Därjämte

skulle vinnas att forskningsarbetet på sådana områden, där enhetlighet och

kontinuitet äro önskvärda, kunde bättre än förut samordnas. Med hänsyn

härtill har departementschefen ansett sig böra i princip förorda att de delar

av anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet, vilka hittills avsetts för egentlig forskningsverksamhet, undantagas

från ingenjörsvetenskapsakademiens direkta disposition och tillföras

anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. Departementschefen

har vidare föreslagit, att till sistnämnda anslag även överföras de för de

tekniska högskolorna avsedda medel, som för närvarande utgå från det under

åttonde huvudtiteln upptagna anslaget till bidrag till främjande av teknisk

forskning.

Anslaget till akademien under rubriken Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien

är, såsom ovan nämnts, för innevarande budgetår uppfört med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

17

80 000 kronor. Såsom bidrag till driftkostnaderna vid den under akademiens

ledning stående försöksstationen har för detta budgetår avsetts ett belopp

av 50 000 kronor från anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet

inom kraft- och bränsleområdet. Departementschefen har förordat, att

båda dessa belopp för budgetåret 1947/48 upptagas i anslaget till akademien,

vilket sålunda bör uppräknas till 130 000 kronor.

Nyssnämnda anslag till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet innefattar för innevarande budgetår, förutom bidraget

till försöksstationen å 50 000 kronor, även ett belopp å 120 000 kronor

avsett för den egentliga forskningsverksamheten. Departementschefen har

föreslagit, att sistnämnda belopp i sin helhet överföres till anslaget till tekniskt-vetenskaplig

forskning m. m. I följd härav skulle det under Bidrag till

ingenjörsvetenskapsakademien uppförda anslaget till tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet från och med budgetåret

1947/48 utgå ur riksstaten.

Anslaget till statens tekniska forskningsråd har för nästa

budgetår föreslagits skola uppföras med oförändrat belopp 45 000 kronor.

Av vad förut anförts framgår att anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning

m. m., som för innevarande budgetår är bestämt till 700 000 kronor,

skulle uppräknas med dels 220 000 kronor, motsvarande det under rubriken

Gemensamma ändamal vid de tekniska högskolorna uppförda anslaget till

bidrag till främjande av teknisk forskning, och dels 120 000 kronor från anslaget

till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet. Departementschefen har sålunda förordat, att till tekniskt-vetenskaplig

forskning m. m. för nästa budgetår anvisas

(700 000 + 220 000 + 120 000 =) 1 040 000 kronor.

Den nu föreslagna omläggningen av medelsanvisningen har synts departementschefen

icke böra fa föranleda att de tekniska högskolorna och deras

Personal komma i sämre läge beträffande möjligheterna att erhålla statsbidrag

till tekniskt-vetenskaplig forskning. Departementschefen har sålunda

i första hand förutsatt, att även för nästa budgetår för tekniska högskolans

i Stockholm och Chalmers tekniska högskolas räkning reserveras bidrag till

allmän teknisk forskning med 100 000 respektive 50 000 kronor och vidare

att högskolorna erhålla bidrag till elektronikforskning med oförändrade belopp.

Därutöver hava emellertid högskolorna och hos dem anställda forskare

ansetts böra tillgodoses med forskningsbidrag efter samma principer som

hittills tillämpats da de ansökt om medel från det nuvarande anslaget till

tekniskt-vetenskaplig forskning m. in. I fråga om forskningen inom kraftoch

bränsleområdet bör, framhåller departementschefen, tillses att denna, i

den mån med hänsyn till utvecklingen så finnes ändamålsenligt, blir tillgodosedd

i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande praxis.

Kung], Majds förslag innebär, att till anslaget till tekniskt-vetenskaplig

forskning in. in. skulle sammanföras de medel, som äro avsedda för

direkta bidrag till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet i egentlig me
Bihamj

till riksdagens protokoll 1947. G samt. Å r 10. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

ning. Då den i sådant hänseende föreslagna omläggningen av medelsanvisningen

är förenad med bestämda fördelar, anser utskottet sig böra tillstyrka

förslaget i fråga.

Beträffande formerna för tilldelning av särskilda forskningsbidrag från

anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. gäller för närvarande att

bidragen, i regel efter förslag av statens tekniska forskningsråd, beviljas

av Kungl. Maj:t. Utskottet har icke något att erinra mot att rådet åtminstone

tills vidare bemyndigas att i viss utsträckning på egen hand utdela dylika

bidrag.

De föreslagna ändringarna i anslagsbeloppen för här ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår äro allenast betingade av den ovan angivna omläggningen

av medelsanvisningen och innebära alltså icke någon höjning av statsbidragen.

Under hänvisning härtill tillstyrker utskottet att anslaget till akademien

bestämmes till 130 000 kronor samt att till statens tekniska forskningsråd

och till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. anvisas anslag å

45 000 respektive 1 040 000 kronor.

Beträffande sistnämnda båda anslag kommer utskottet att göra hemställan

under en efterföljande punkt.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingenjör svetenskapsakademien:

Akademien för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 130 000 kronor.

30:o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Ersättning för viss inredning

av försöksstationen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

39, s. 68—70), som avser utförande av ny golvbeläggning i akademiens försöksstation,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:

Ersättning för viss inredning av försöksstationen för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 14 000

kronor.

31 :o) Statens tekniska forskningsråd. Tekniskt-vetenskaplig forskning

m. in. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 29 anfört får

utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 40 och 41, s. 70)

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens tekniska forskningsråd ett förslagsanslag av

45 000 kronor;

b) till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. ett reservationsanslag

av 1 040 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

32 :o) Statens kommitté för byggnadsforskning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 42, s. 70—73) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 48 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 kronor.

Därjämte har till Byggnadsforskning för samma budgetår anvisats ett

reservationsanslag av 200 000 kronor.

Beträffande medelsbehovet till kommittén har departementschefen föreslagit,

att medel beräknas för ytterligare en assistent. Kostnaden härför har

uppskattats till 9 000 kronor. Departementschefen har även förordat ökad

medelsanvisning för avlönande av erforderlig kontorsbiträdespersonal. Härför

har en höjning av anslaget med 1 800 kronor ansetts vara tillräcklig.

Arvodet till sekreteraren har i anslutning till den allmänna löneregleringen

uppräknats med 1 200 kronor till 13 200 kronor. Vad sålunda föreslagits

medför en ökning av anslaget till kommittén med 12 000 kronor. Å andra

sidan har kommittén räknat med minskade kostnader för arvoden åt ordföranden

och ledamöterna i kommitténs arbetsutskott samt för reseersättningar.

Dessa poster ha nedräknals med respektive 2 500 och 1 000 kronor.

Nettoökningen skulle således uppgå till 8 500 kronor och anslaget upptagas

med 48 500 kronor.

Vad härefter angår anslaget till byggnadsforskning har departementschefen

förordat, att detsamma för nästa budgetår upptages till 300 000 kronor.

Därvid har förutsatts, att anslaget även användes för bestridande av

eventuella kostnader för samarbetskommittén för byggnadsfrågor.

Den föreslagna höjningen av anslaget till kommittén avser att möjliggöra

en förstärkning av personalen och uppräkning av sekreterararvodet. Utskottet

tillstyrker förslaget härom. Ej heller synes utskottet något vara att

erinra mot den för byggnadsforskning äskade medelsanvisningen.

Utskottet, som under nästföljande punkt gör hemställan om medelsanvisning

till byggnadsforskning, får med avseende å nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till Statens kommitté för bygnadsforskning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag (av

48 500 kronor.

33:o) Byggnadsforskning. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört får utskottet i enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 43, s. 73) hemställa,

att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

34:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t bär föreslagit

riksdagen (punkt 44, s. 73—77) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 518 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 463 300 kronor.

Verksamheten vid träforskningsinstitutets avdelningar för grundläggande

forskning ha numera utbyggts i den omfattning, som förutsatts i det mellan

staten och stiftelsen svensk träforskning träffade avtalet. Enligt detta avtal

skall statens årliga bidrag till personalkostnader (löner) utgöra 231 000 kronor.

I denna summa inräknas då ej tilläggsbelopp, motsvarande rörligt och

provisoriskt tillägg samt kristillägg.

Då den i avtalet angivna slutsumman i följd av ett räknemisstag kommit

att upptagas till 231 000 kronor i stället för rätteligen 231 500 kronor har departementschefen

funnit sig böra tillstyrka att sistnämnda belopp anvisas

till grundavlöningar. Det har synts departementschefen få ankomma på

Kungl. Maj:t att fördela detta belopp på olika befattningshavare ävensom att

i den mån det befinnes ändamålsenligt medgiva avvikelser från den personalplan

med däri angivna grundlöner, som uppgjorts vid institutets planläggning.

Enligt avtalet skola lönebidragen justeras i enlighet med de grunder för

rörligt tillägg och kristillägg, som gälla för tjänstemän vid statens nyreglerade

verk. Avsikten med denna bestämmelse torde ha varit att bereda anställningshavama

vid institutet samma dyrtidskompensation som skulle ha

tillkommit dem, om de åtnjutit motsvarande grundlön enligt de statliga löneplanerna.

Kungl, Maj:t, som utgått från denna tolkning av bestämmelsen,

har genom särskilda beslut medgivit institutet rätt att till flertalet anställda

utbetala dels under budgetåret 1945/46 avlöningstillägg motsvarande tillfälligt

lönetillägg, dels under innevarande budgetår avlöningstillägg motsvarande

provisoriskt lönetillägg. Departementschefen har ansett, att i enlighet härmed

även huvudparten av institutets tjänstemän under budgetåret 1947/48

bör komma i åtnjutande av en avlöningsförbättring, motsvarande den som

genom allmänna löneregleringen är avsedd att tillkomma löneplansplacerade

statstjänstemän i motsvarande löneställning. På Kungl. Maj:t har synts få

ankomma att fastställa beloppet av avlöningstilläggen. Kostnaderna för tillläggen

hava föreslagits skola belasta den förslagsvis beräknade posten till

rörligt tillägg och kristillägg.

Departementschefen har icke velat motsätta sig att de assistenter, som

förestå en institution och varit anställda vid institutet under minst två år,

erhålla pensionsrätt.

Utskottet. Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att på sätt departementschefen föreslagit

institutets tjänstemän under nästa budgetår må komma i åtnjutande

av avlöningsförbättring, motsvarande den som genom allmänna löneregleringen

är avsedd att tillkomma löneplansplacerade statstjänstemän i mot
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

21

svarande löneställning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa

beloppet av avlöningstilläggen. Ej heller vill utskottet framställa någon erinran

mot att de assistenter, som förestå en institution och varit anställda vid

institutet under minst två år, erhålla pensionsrätt. Mot kostnadsberäkningarna

har utskottet icke något att invända liksom ej hellei mot vad departementschefen

i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

518 800 kronor.

35:o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 45, s. 77 och 78) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 82 400 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 72 800 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av föreslagen förbättring av arvodena för

befattningshavarna vid institutet.

Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt anfört rörande

föreslagen förbättring av arvodena till vissa befattningshavare vid träforskningsinstitutet

tillstyrker utskottet, att motsvarande avlöningstillägg må

tillkomma jämväl befattningshavare vid textilforskningsinstitutet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

82 400 kronor.

36:o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 46, s. 79 och 80), vilket avser statens avtalsenliga

årliga bidrag till institutets driftkostnader, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

20 000 kronor.

37:o) Utrustning för institutet för konserveringsforskning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 80), vilket avser statens avtalsenliga andel

i kostnaderna för institutets utrustning, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Utrustning för institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 256 000 kronor.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

38:o) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 80 och 81), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för

vissa forskningsarbeten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

39:o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och

småindustri. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 49, s. 81 och 82),

vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär

en till följd av föreningarnas växande arbetsuppgifter föranledd ökning med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet

i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

40:o) Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 50, s. 82), vilket i förhållande till

motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt

bildade tekniker för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

41 :o) Tekniska och industriella specialstudier i utlandet. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 51, s. 82—84), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska och industriella specialstudier

i utlandet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

42 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 52 och 53, s. 84—87), vilka

beträffande förstnämnda anslag innebära oförändrad medelsanvisning och

beträffande sistnämnda anslag en höjning med 15 000 kronor, avseende studieavdelningen,

bildarkivet och utredningsavdelningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 50 000 kronor;

b) såsom Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av

50 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

43:o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 87—89), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär oförändrat anslagsbelopp och enahanda

villkor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 400 000

kronor.

44:o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 55, s. 89—91) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

År 1941 bildades under medverkan av vissa statliga verk, tekniska föreningar

och andra sammanslutningar en organisation kallad tekniska nomenklaturcentralen,

TNC. Enligt sina stadgar har organisationen till uppgift

att åstadkomma en för svenska förhållanden lämpad teknisk nomenklatur.

Nomenklaturcentralen grundar sin verksamhet på samarbete mellan de till

organisationen anslutna medlemmarna samt stödjare och medverkande företag.

Organ för centralen äro representantförsamlingen och arbetsutskottet.

Ordföranden i representantförsamlingen samt en av centralens revisorer skola

utses av Kungl. Maj:t. Stadgarna ha genom beslut den 23 maj 1941 fastställts

av Kungl. Maj:t.

Bland de bidragsgivande medlemmarna märkas främst statens affärsdrivande

verk. Andra medlemmar, såsom tekniska högskolan i Stockholm, generaltullstyrelsen,

patent- och registreringsverket, skolöverstyrelsen m. fl.,

hava trots deklarerat intresse för centralens arbete icke ansett sig kunna

lämna ekonomiskt stöd.

Nomenklaturcentralen har beräknat kostnaderna för centralens verksamhet

för nästa budgetår till minst 75 000 kronor, av vilket belopp staten borde

bidraga med 50 000 kronor.

Departementschefen har ansett anslaget lämpligen böra bestämmas till

30 000 kronor och har härvid förutsatt, att nomenklaturcentralen skall från

enskilda företag erhålla ekonomiska bidrag till minst samma belopp ävensom

att särskilda understöd från statliga verk skola upphöra att utgå.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att bidraget till här ifrågavarande

ändamål bestämmes till föreslaget belopp. Detsamma torde böra utgå under

av departementschefen angivna förutsättningar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 30 000

kronor.

Utskottei.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Sjöfart och handel.

45 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57, s. 92—95) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för lotsstyrelsen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 419 700 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 290 400 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet anfört vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har befattningen såsom

generallotsdirektör (nu lönegrad B 3) från och med nästa budgetår med bibehållen

egenskap av fullmaktstjänst föreslagits skola placeras i lönegrad med

samma årslön som tillkomme förordnandetjänsteman i nuvarande lönegraden

C 12.

Då lotsstyrelsen vore i stort behov av ytterligare arbetskraft med högre

elektroteknisk utbildning, har departementschefen förordat, att vid styrelsen

inrättas en befattning, vars innehavare skulle ha till uppgift att förestå och

leda de elektrotekniska arbetena inom styrelsens verksamhetsområde. Befattningen

borde vara placerad i lönegraden A 27 och dess innehavare benämnas

förste fyringenjör.

I fråga om personalförteckningen har vidare föreslagits, att de på övergångsstat

uppförda befattningarna som kamrerare i lönegraden A 22 och

verkmästare i lönegraden A 21 till följd av pensionsavgång skola avföras ur

förteckningen.

Ytterligare har föreslagits uppförande å extra ordinarie stat i lönegraden

Eo 10 av en vid lotsverkets verkstad vid Rosenvik anställd arbetsförman.

Anslagsökningen i övrigt är föranledd av regleringen av befordringsgången

för amanuenspersonal samt av den allmänna löneregleringen.

Utskottet. Förslaget om förbättrad löneställning för generallotsdirektören har motiverats

med att löneställningen för verkscheferna i fullmaktsställning med tiden

kommit att framstå såsom mindre tillfredsställande, särskilt till följd av den

relativa sammanpressning av löneskalan som ägt rum. Utskottet har ansett

sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts härutinnan framställda förslag. Jämväl

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt, innebärande bland annat

att en befattning såsom förste fyringenjör i lönegrad A 27 skulle nyinrättas,

biträdas av utskottet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lotsstyrelsen, som betingas av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 298 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 98 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 23 200

Summa kronor 419 700;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos

lotsstyrelsen för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 419 700 kronor.

46:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58, s. 96—101) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och

fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 388 200 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 452 000

kronor.

Departementschefen har förordat, att vid Garpens fyrplats fyrmästarbefattningen

i lönegraden A 10 uppflyttas till lönegraden A 12 och en förste

fyrvaktarbefattning i lönegraden A 8 inrättas, vid Hanö fyrplats en fyrvaktarbefattning

i lönegraden A 5 inrättas, vid Nidingens fyrplats en fyrvaktarbefattning

i lönegraden A 7 uppflyttas till befattning såsom förste fyrvaktare

i lönegraden A 8 och två fyrvaktarbefattningar i lönegraden A 5 uppflyttas

till lönegraden A 6 samt slutligen vid Draghällans fyrplats en extraordinarie

fyrvaktarbefattning i lönegraden Eo 5 överföres till ordinarie stat

i lönegraden A 6. Å andra sidan ha de för fyrskeppet Utgrunden avsedda

befattningarna, nämligen en fyrmästarbefattning i lönegraden A 10, en fyrvaklarbefatlning

i lönegraden A 6 och två fyrvaktarbefattningar i lönegraden

A 5 föreslagits skola indragas med hänsyn till avsett uppläggande av fyrskeppet.

Sedan numera ytterligare 4 fyrvaktare i lönegraden A 5 förskaffat

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

sig föreskriven kompetens för anställning vid fyrplats med radiofyr, böra,

framhåller departementschefen, i personalförteckningen vidtagas även de förändringarna

att antalet å övergångsstat uppförda fyrvaktarbefattningar minskas

från 9 till 5 samt att anmärkning 3 ändras till att avse 5 fyrvaktartjänster.

Med hänsyn till stegrade avlöningar till tillfällig personal och nödvändigheten

att i ökad utsträckning anlita extra befattningshavare och tillfällig personal

har anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal föreslagits

ökad med 100 000 kronor.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av den allmänna löneregleringen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran motvadKungl. Maj dunder

förevarande punkt föreslagit, får hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majd att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten, vilka betingas av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 3 901 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 1 780 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................ » 1 390 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 316 400

Summa kronor 7 388 200;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch

fyrstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 7 388 200 kronor.

47 :o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 59, s. 101—103), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebär en höjning med 80 000 kronor, varav 4 000 kronor

belöpa på anslagsposten till expenser, 3 500 kronor på anslagsposten till publikationstryck

och återstoden, 72 500 kronor, på anslagsposten till övriga utgifter,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 980 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

48 :o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 60) har

riksdagen (skrivelse nr 32) redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

49:o) Handelsflottans pcnsionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 61, s. 109 och 110) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48,

dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 26 900 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 19 700 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av dels löneklassuppflyttningar, dels höjning

av arvodet åt en tillfällig befattningshavare, dels ock den allmänna löneregleringen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, Utskott-!:.

får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1947/48:

Avlöningsstat.

U tgif ter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 19 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t.............. » 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 11800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 1 500

Summa kronor 35 900

Särskilda u p-p bör ds me del:

Räntor å förvaltningskostnadsfondensamtbö
tesandelar

............................ kronor 9 000

Nettoutgift kronor 26 900;

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 26 900 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande nr 10.

50 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 110), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

5 500 kronor.

51 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 63, s. 110—113) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för statens skeppsprovningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48,

dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 236 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 168 800 kronor.

Departementschefen har biträtt ett av styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt

framställt förslag om uppflyttning av två från och med den

1 juli 1946 inrättade avdelningschefsbefattningar från lönegraden Eo 26 till

lönegraden Eo 28.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av löneklassuppflyttningar och den

allmänna löneregleringen.

Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna löneförbättringen för de

två avdelningscheferna. Då utskottet icke heller funnit något vara att erinra

mot den verkställda anslagsberäkningen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skeppsprovningsanstalt, som

betingas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ......................... kronor 42 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 133 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis

......................... » 50 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 10 600

Summa kronor 236 500;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 236 500 kronor.

52:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 113—115), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 1 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

46 500 kronor.

53:o) Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader m. in. Kungl. Maj:t bär

föreslagit riksdagen (punkt 65, s. 115) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 370 000

kronor.

Departementschefen, som för nästa budgetår förordat oförändrad medelsanvisning,

har erinrat om att 1946 års riksdag medgivit att av det för budgetåret

1946/47 anvisade förslagsanslaget till Statens isbrytarverksamhet:

Driftkostnader m. m. ett belopp av 15 000 kronor finge användas för bestridande

av kostnaderna för förbättring av ventilationen och uppvärmningen

å statsisbrytaren Ymer. Dessa arbeten ha beräknats draga en sammanlagd

kostnad av 35 000 kronor, varav 20 000 kronor skulle bli erforderliga under

budgetåret 1947/48. För då återstående arbeten syntes departementschefen

— därest riksdagen icke hade något att erinra däremot — medel få

disponeras från nästa budgetårs anslag till Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader

m. m.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har intet att erinra

mot att medel från nästa budgetårs anslag disponeras för då återstående

arbeten med förbättring av ventilationen och uppvärmningen å statsisbrytaren

Ymer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 370 000 kronor.

54 :o) Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning av isbrytarfartyg. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 115), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning

av isbrytarfartyg för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

55:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär föreslagit

riksdagen (punkt 67, s. 116—119) att

dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen

för statens sjöhistoriska museum,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48;

dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret 1947/

48 anvisa ett förslagsanslag av 109 100 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Cad Eric Ericsson och Lindström (I: 140) och den andra

inom andra kammaren av herr Lindberg m. fl. (II: 135), hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av statsverkspropositionen, i vad gäller statens sjöhistoriska

museums anslagsbehov för budgetåret 1947/48, måtte besluta

antingen att konservatorsbefaltningen placeras i lönegraden Eo 20 eller att

åt nuvarande innehavaren av nämnda befattning inrättas en personlig tjänst

i samma lönegrad.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört i huvudsak följande.

Den nuvarande konservatorn har varit verksam vid museet alltsedan dettas

tillblivelse, och hans tjänst har ständigt tillmätts en stor och väsentlig

betydelse. Redan i sitt yttrande den 15 februari 1932 över förslaget till museets

första personalorganisation uttalade riksantikvarien, att en konservator

var behövlig, och med hänsyn till de stora krav, som måste ställas på

denne, ansågs det erforderligt med en högre tjänsteställning för konservatorn

än för amanuenserna, exempelvis 20 lönegraden i löneskalan för ickeordinarie

befattningshavare.

I det betänkande med förslag angående sjöhistoriska museets personalorganisation,

som avgavs den 29 november 1944 av inom handelsdepartementet

tillkallade sakkunniga, föreslogo utredningsmännen att vid museet

måtte inrättas en konservatorstjänst i lönegrad 17 på extra ordinarie stat.

Museets nämnd framhöll emellertid i sitt remissyttrande att konservatorstjänsten

med hänsyn till den speciella och långvariga utbildning, som måste

krävas av innehavaren, förslagsvis borde placeras i lönegrad Eo 18. Departementschefen

följde i proposition nr 155/1945 emellertid icke de sakkunnigas

förslag men väl allmänna lönenämndens, varefter konservatorn placerades

i lönegrad Eo 15. Såsom det framgick av upplysningar i då väckta

motioner liksom av kammardebattema berodde förslaget om en placering i

blott 15 lönegraden uppenbarligen på en missuppfattning om storleken av

konservatorns tidigare arvodesinkomster.

Givetvis innebär det i årets statsverksproposition framlagda förslaget till

höjning av konservatorns lönegrad en förbättring. Likväl synes den lönegradsplacering

han härigenom skulle nå icke giva full eller skälig kompensation

för de tjänsteåligganden befattningshavaren fullgör. Av det ovan anförda

framgar klart att hans insatser till museets och den allmänna kulturminnesvårdens

fromma äro av stor betydelse. Med de allmänna praktiska

kunskaper, den nuvarande konservatorn inhämtat såsom utexaminerad sjökapten

med därpå följande år till sjöss och under de 16 år han varit verksam

vid museet, förenar han en gedigen vetenskaplig kunnighet inom sitt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

31

speciella fack. I sina strävanden att därvid nå allt mer fördjupad kunskap

har han bedrivit ingående sjöhistoriska forskningar, och hans litterära produktion

är betydande. Enligt vad vi inhämtat torde han numera vara att

betrakta såsom vårt lands numera ojämförligt främste kännare av riggens

historia. Såsom en icke oväsentlig faktor bör även framhållas att den nuvarande

konservatorn är utexaminerad navigationslärare och tidvis har fungerat

såsom lärare vid Stockholms navigationsskola. Även denna speciella

gren av hans utbildning har självfallet vid många tillfällen varit museet till

gagn, framför allt i anslutning till institutionens facktekniska behanding

av sådana problem.

I kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens anslagsäskanden

för nästa budgetår har akademien hemställt att fil. dr Agnes Geijer måtte

knytas till statens historiska museums konserveringsanstalt i egenskap av

textilkonservator med tjänsten förslagsvis placerad i Eo 23. I sitt yttrande

härom har departementschefen givit uttryck åt sin övertygelse »om lämpligheten

av att doktor Geijer, som torde vara en av vårt lands främsta i

fråga om textiliers utforskning, konservering och vård, beredes en fastare

anställning vid museet. Jag förordar därför, att en personlig tjänst som textilkonservator

inrättas i lönegrad Eo 21».

Det synes oss som skulle härvid föreligga ett jämförbart parallellfall. Doktor

Geijers erkända skicklighet och djupgående kunskaper i ett speciellt

ämne ha motiverat departementschefens förslag. Statens sjöhistoriska museums

konservator äger kunskaper och innehar en tjänst som helt kan sägas

motvara den befattning, till vilken doktor Geijer har föreslagits. Det synes

därför icke obilligt att statens sjöhistoriska museums konservator uppflyttas

i en ungefär motsvarande lönegrad.

Med hänvisning till vad här anförts vilja vi ansluta oss till museets förslag

att konservatorn måtte uppflyttas i 20 lönegraden på extra ordinarie

stat. Därest riksdagen icke finner skäl föreligga att befattningen såsom sådan

placeras i denna lönegrad utan endast i 17 lönegraden, hemställa vi att

den nuvarande innehavaren, konservatorn Sam Svensson, med hänsyn till

dennes särpräglade kunskaper och höga kvalifikationer måtte såsom personligt

lönetillägg erhålla placering i 20 lönegraden på extra ordinarie stat

med därmed förenade förmåner.

Statens sjöhistoriska museums nämnd har för nästa budgetår föreslagit

vissa lönegradsuppflyttningar samt inrättande av nya befattningar. Sålunda

har nämnden, bland annat, hemställt om medel till uppflyttning av konservatorsbefattningen

från lönegraden Eo 15 till Eo 20 samt till inrättande av en

befattning såsom museivakt i lönegrad Eo 5.

Med avseende å konservatorsbefattningen har nämnden anfört i huvudsak

följande.

Genom beslut av 1945 års riksdag erhöll museet en befattning som konservator

i lönegraden Eo 15. Innehavaren av denna befattning blev genom

beslut av Kungl. Maj:t den 12 oktober 1915 placerad i t7:e löncklassen.

Nämndens åsikt är att den låga lönegradsplaceringen av en för museet ytterst

väsentlig befattningshavare innebär stora risker. Konservatorns utbildning

är icke blott av betydande omfattning utan även av mycket speciell

natur och någon person med motsvarande tekniska och kulturhistoriska

kunskaper torde icke finnas i landet. Risken för att museet under nuvarande

förhållanden icke skall kunna behålla befattningshavaren är därför

stor. Nämnden vill emellertid i än högre grad betona det förhållandet att

konservatorns arbetsuppgifter, sedan han tillträdde tjänsten den 1 juli 1945,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

i hög grad ökats. I allt större utsträckning erhåller museet beställningar

från varv och rederier på framför allt fartygsmodeller. Museet omhänderhar

i praktiken även restaureringen och vården av kyrkornas votivskepp. Dessa

ärenden överlämnas genomgående av riksantikvarieämbetet till statens sjöhistoriska

museum, vilket är den enda institution i landet, som äger möjlighet

och kompetens att behandla historiska minnen av denna art. På grund

av konserveringsanstaltens och modellverkstadens härigenom ökade arbetsbörda

har personalen därstädes sedan 1945 ökat med två man och torde

under innevarande budgetår komma att utökas ytterligare.

Framställningen om inrättande av ytterligare en museivaktbefattning har

nämnden motiverat med att under kommande budgetår ytterligare utställningar

beräknades bliva färdigställda och att det under sådana förhållanden

icke vore möjligt att med nuvarande vaktpersonal hålla erforderlig uppsikt

över de för allmänheten tillgängliga samlingarna.

Departementschefen har, med hänsyn till att personalorganisationen vid

statens sjöhistoriska museum varit föremål för en allmän översyn så sent

som vid 1945 års riksdag, funnit sig icke nu kunna tillstyrka några mera

väsentliga förändringar i museets personalorganisation. Departementschefen

har dock ansett, att museets nämnd anfört bärande skäl för en uppflyttning

i lönegrad av konservatorsbefattningen samt för inrättande av en ny befattning

såsom museivakt. Förstnämnda befattning har synts departementschefen

böra placeras i lönegraden Eo 17. Med anledning av vad som anförts vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har befattningen såsom

museivakt föreslagits skola hänföras till lönegraden Eo 5. Kontorsbiträdesbefattningen

i lönegraden Eo 4 har i enlighet med de riktlinjer, som

uppdragits av 1944 års personalutredning, föreslagits överförd till ordinarie

stat i lönegraden A 4.

Av nämnden framställt förslag om ett särskilt anslag å 2 500 kronor för

den sjöhistoriska undersökningen har departementschefen ansett sig kunna

såtillvida biträda, att han förordat att för arbeten å avdelningen beräknas

ett belopp av 1 000 kronor.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av löneklassuppflyttningar och av

den allmänna löneregleringen.

Utskottet. Vad beträffar löneställningen för konservatorsbefattningen vill utskottet

framhålla att denna befattning är av utomordentlig betydelse för museets

verksamhet, icke minst i fråga om samlingarnas vård och bevarande, samt

att densamma förutsätter hos innehavaren — förutom yrkeskunnighet inom

en konservators tekniska arbetsområden —- historiskt vetenskapliga intressen

samt en ingående kännedom om äldre och nyare tiders skeppsbyggnads- och

riggningsteknik. Med hänsyn härtill och till den speciella och långvariga utbildning,

som konservatorstjänsten sålunda kräver av sin innehavare, synes den

av 1945 års riksdag för befattningen beslutade lönegraden, Eo 15, uppenbart

för låg. Utskottet delar sålunda departementschefens uppfattning, att konservatorn

bör beredas en förmånligare löneställning men anser den härvid

föreslagna placeringen i lönegraden Eo 17 icke giva rättvis kompensation

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

33

för de tjänsteåligganden, befattningshavaren fullgör. En placering av befattningen

i 20 lönegraden synes utskottet närmast motsvara med densamma

förenade arbetsuppgifter, vilka sedan befattningen senast lönereglerades

betydligt ökats. Utskottet har funnit ytterligare stöd för denna sin uppfattning

i det förhållandet, att konservatorns löneställning ansetts böra unge

färligen motsvara den som tillkommer amanuenserna, vilka till följd av den

reglerade befordringsgången numera nå upp till 21 lönegraden. Utskottet vill

vidare såsom jämförelse erinra, att enligt beslut av årets riksdag innehavaren

av den i viss mån likvärdiga befattningen såsom textilkonservator vid

statens historiska museum placerats i sistnämnda lönegrad. Vid angivna förhållanden

finner utskottet sig i anslutning till det motionsvis gjorda yrkan

det böra föreslå, att konservatorsbefattningen vid sjöhistoriska museet uppflyttas

till lönegraden Eo 20.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under förevarande punkt har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Vid bifall till utskottets förslag i fråga om löneställningen för konservatorsbefattningen

torde anslagsposten till Avlöningar till icke-ordinarie personal

böra höjas med 700 kronor till 54 600 kronor och anslagets slutsumma

från 109 100 kronor till 109 800 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 140 och II: 135

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens sjöhistoriska museum, som av

utskottet ovan förordats;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoris

ka museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 49 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... » 54 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 200

Summa kronor 109 800;

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 109 800 kronor.

56:o) Statens sjöhistoriska museuin: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 68, s. 120 och 121), vilket i förhållande till medelsanvisningen

för innevarande budgetår innebär en ökning med 1 000 kronor,

avseende anslagsposten till expenser, hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 10. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Vtskottei.

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 15 600 kronor.

57:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 69, s. 121), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

av samlingarna för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 kronor.

58:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 122—124), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning och enahanda villkor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

59:o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen

(punkt 71, s. 124) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 35 000 kronor. Anslaget

var för budgetåren 1943/46 upptaget med samma belopp.

Under ettvart av de två budgetåren närmast före krigsutbrottet och under

det därpå följande budgetåret uppgingo utbetalningarna från anslaget till i

medeltal 65 200 kronor. Under de övriga budgetåren under kriget varierade

utgifterna å anslaget, räknat i avrundade tal, mellan 32 800 kronor och

26 100 kronor. Sistförflutna budgetår utgjorde belastningen å anslaget i

runt tal 79 600 kronor. Denna höga belastningssiffra berodde, framhåller

departementschefen, på sjöfartens återgång till normala förhållanden. För

budgetåret 1947/48 syntes departementschefen en i jämförelse med sistnämnda

belopp något minskad belastning kunna förutses. Departementschefen

har därför förordat att ett belopp av 70 000 kronor anvisas för ifrågavarande

ändamål.

Utskottet, som tillstyrker den äskade medelsanvisningen, hemställer,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

60:o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till

och från hemorten i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

72, s. 124 och 125), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Beredande ao billigare biljettkostnader

för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 85 000

kronor.

61:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 125), vilket i förhållande till medelsanvisningen

för innevarande budgetår innebär en minskning med 140 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor.

62 :o) Befrämjande av fartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 125 och

126), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fartygs förseende med

radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

63 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Bidrag till handelshögskolan

I Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 75 och

76, s. 126—128), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår

innebära oförändrade anslagsbelopp och enahanda villkor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) såsom Bidrag till handelshögskolan i Stockholm ett anslag

av 50 000 kronor;

b) såsom Bidrag till handelshögskolan i Göteborg ett anslag

av 40 000 kronor.

64:o) Orienterande marknadsundersökningar. Exportstipendier och handclsstudicstipendicr.

Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 77—79, s. 128—130) och under

erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer

utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Orienterande marknadsundersökningar ett reservationsanslag

av 80 000 kronor;

b) till Exportstipendier och handelsstudiestipendier ett reservationsanslag

av 15 000 kronor;

c) till Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ett an

slag av 102 000 kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

65:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 80, s. 130—147) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för patent - och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48;

dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret 1947/

48 anvisa ett förslagsanslag av 3 152 200 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 1 889 600 kronor.

Patent- och registreringsverket har under senare år redovisat ett oavbrutet

ökat antal icke avgjorda ärenden. Trots personalförstärkning och trots

effektivitetsbefrämjande åtgärder inom verket har denna utveckling mot allt

större arbetsbalans icke kunnat förhindras. Detta förhållande ter sig, framhåller

departementschefen, särskilt betänkligt i belysning av att den nya

aktiebolagslagen, som träder i kraft den 1 januari 1948, kommer att pålägga

verket nya och omfattande arbetsuppgifter. Skall patent- och registreringsverket

på ett åtminstone nöjaktigt sätt kunna fullgöra sina särskilt för näringslivet

så betydelsefulla uppgifter är det, framhåller departementschefen

vidare, oundgängligen nödvändigt att ämbetsverket tillföres ny personal i

väsentligen den omfattning, som ämbetsverket föreslagit.

Beträffande patentan in älningsavdelningarna har ämbetsverket

föreslagit dels inrättande av ytterligare femton befattningar såsom tekniska

ledamöter, fördelade i lönegraderna A 28, A 26 och Eo 24, dels ock

förbättrad löneställning för innehavare av befattningar i lönegraderna A 24

och Eo 22. Ämbetsverket har därjämte föreslagit en förmånligare befordringsgång

för de biträdande ingenjörerna och de extra tekniska ledamöterna

å förevarande avdelningar. Departementschefen har förordat, att befattningshavarna

å patentanmälningsavdelningarna ökas med tre byrådirektörsbefattningar

i lönegraden A 28, tre förste byråingenjörsbefattningar i lönegraden

A 26, tre förste byråingenjörsbefattningar i lönegraden A 24 samt sex

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

befattningar såsom tekniska ledamöter i lönegraden Eu 22. Departementschefen

har däremot icke biträtt vad ämbetsverket i övrigt föreslagit i fråga

om den tekniska personalen å avdelningarna. På grund av vad sålunda förordats

har departementschefen vad angår patentanmälningsavdelningarnas

extra ordinarie tekniska personal beräknat medel för trettiofyra tekniska

ledamöter i lönegraden Eo 22, sex biträdande ingenjörer i lönegraden Eo 20

och tjugotre tekniska tjänstemän i lönegraden Ex 20.

Rörande biblioteket har departementschefen tillstyrkt ämbetsverkets

förslag om uppflyttning av bibliotekariebefattningen från lönegraden A 24

till lönegraden A 26.

I fråga om bolagsavdelningen har ämbetsverket föreslagit inrättande

av fem byrådirektörsbefattningar, två i lönegraden A 28 och tre i lönegraden

Eo 28, samt eu förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24 och

fem byråsekreterarbefattningar, varav fyra i lönegraden A 21 och en i lönegraden

Eo 21. Departementschefen har ansett sig böra såtillvida tillstyrka

ämbetsverkets förslag i fråga om byrådirektörsbefattningarna, att han förordat

att två byrådirektörsbefattningar i lönegraden A 28, två förste byråsekreterarbefattningar

i lönegraden Eo 26 och en förste byråsekreterarbefattning

i lönegraden Eo 24 inrättas. Ämbetsverkets förslag om inrättande av

en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24 och fyra byråsekreterarbefattningar

i lönegraden A 21 samt en byråsekreterarbefattning i lönegraden

Eo 21 har däremot icke föranlett någon erinran från departementschefens

sida.

Vad angår varumärkes- och administrativa avdelningen

har departementschefen till en början tillstyrkt ämbetsverkets förslag om inrättande

av en byrådirektörsbefattning i lönegraden A 28 för att underlätta

byråchefens arbete. Departementschefen har även förordat förslag av ämbetsverket

om inrättande av en byrådirektörsbefattning i nämnda lönegrad

för handläggning av ärenden rörande registrering av varumärken och mönster.

Ett av ämbetsverket framställt förslag om ombildning av den nuvarande

byråsekreterarbefattningen i lönegraden Eo 24 till byrådirektörsbefattning i

lönegraden Eo 28 har departementschefen däremot icke biträtt.

Regleringen av befordringsgången för amanuens personal bär föranlett

departementschefen att beräkna medel till ytterligare en byråsekreterarbefattningen

i lönegraden Eo 21. Vidkommande juristpersonalen i lägre

lönegrader än den 20 :e syntes departementschefen med hänsyn till regleringen

av befordringsgången för amanuenspersonal böra räknås med å ena

sidan en ökning av tolv amanuenser i lönegraden Ex 17 samt å andra sidan

en minskning med två förste amanuenser i lönegraden Eo 18, fem amanuenser

i lönegraden Eo 16 och fyra amanuenser i lönegraden Ex 16.

Vad angår kontorspersonalen har departementschefen på grund

av de allmänna riktlinjerna vid behandlingen av lönefrågor i årets slaLsverksproposition

samt regleringen av befordringsgången för biträdespersonal beräknat

medel för ytterligare följande befattningshavare, nämligen sju kontorsbiträden

i lönegraden A 4, två kansliskrivare i lönegraden Eo 11. två

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utstcaltet.

kontorister i lönegraden Eo 9, fyra kanslibiträden i lönegraden Eo 7, ett

skrivbiträde i lönegraden Eo 2 samt tolv skrivbiträden i lönegraden Ex 2. Av

de sju kontorsbiträdesbefattningama i lönegraden A 4 hänföra sig fem till

regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen.

Rörande vaktpersonalen har ämbetsverket föreslagit inrättande avytterligare

två expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden A 5. Såvitt avser

den icke-ordinarie vaktpersonalen innebär ämbetsverkets förslag en ökning

med en expeditionsvakt i lönegraden Ex 2 men å andra sidan en minskning

med en expeditionsvakt i lönegraden Eo2. Berörda förslag ha tillstyrkts avdepartementschefen.

Ett bifall till vad departementschefen sålunda förordat har beräknats med

föra nettoutgifter dels å anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän med 179 200 kronor, varav i runt tal 17 200 kronor hänföra

sig till regleringen av befordringsgången för biträdespersonal, dels ock å anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal med

192 700 kronor. Av sistnämnda belopp hänföra sig i runt tal 49 200 kronor

till regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal.

Anslagsposterna ha alltså föreslagits skola höjas till 1 146 000 kronor respektive

869 000 kronor.

Den allmänna löneregleringen har föranlett departementschefen uppräkna

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 504 200 kronor

och anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal med 456 000 kronor.

Beträffande sistnämnda post har beräknats tillkomma arvodeshöjningar

i anledning av den allmänna löneregleringen med 800 kronor. Posterna ha således

upptagits till (1 146 000 + 504 200 —) 1 650 200 kronor respektive

(869 000 + 456 000 + 800 —) 1 325 800 kronor.

Till rörligt tillägg ha beräknats 176 200 kronor.

Vad ämbetsverket och departementschefen anfört synes utskottet giva vid

handen, att en ytterligare väsentlig förstärkning av ämbetsverkets personaluppsättning

är ofrånkomlig, särskilt som den nya aktiebolagslagens ikraft

trädande den 1 januari 1948 beräknas komma att medföra vidgade arbetsuppgifter

för verket. Utskottet har för sin del ansett sig kunna tillstyrka, att

personaluppsättningen förstärkes i den omfattning departementschefen förordat.

Den verkställda anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket, som

betingas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 650 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 1325 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 176 200

Summa kronor 3 152 200;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för bud

getåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 152 200 kronor.

66:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t bär

föreslagit riksdagen (punkt 81, s. 147—150) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 441 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 406 500 kronor. Enligt

en av Kungl. Maj:t fastställd omkostnadsstat disponeras anslaget med 12 500

kronor till sjukvård m. m., 2 500 kronor till reseersättningar, 165 000 kronor

till expenser, 275 000 kronor till publikationstryck och 465 500 kronor till

övriga utgifter. Såsom särskilda uppbördsmedel ha beräknats 40 000 kronor

av prenumerationsavgifter och dylikt samt 19 000 kronor av avgifter för

reproduktioner, tillhopa 59 000 kronor.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift må av anslagsposten till expenser

tagas i anspråk för bränsle, lyse, elektrisk ström, gas och hisskötsel

förslagsvis 30 000 kronor och för övriga expenser högst 135 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att om den av honom förordade personalökningen

komme till stånd, en betydlig höjning av ämbetsverkets anslag till

omkostnader syntes vara nödvändig. Departementschefen tillstyrkte därför,

att anslagsposterna till sjukvård in. m., till reseersättningar

och till publikationstryck höjas med av ämbetsverket föreslagna

belopp. Anslagsposterna borde således uppföras med respektive 15 000, 5 000

och 300 000 kronor. Departementschefen har ej heller haft något att i och

för sig erinra mot av ämbetsverket begärd uppräkning till 186 000 kronor

respektive 11 500 kronor av delposterna till övriga expenser och till

reproduktionsverksamheten. Emellertid har ämbetsverket där

vid räknat med engångsutgifter dels under delposten till övriga expenser å

tillhopa 46 000 kronor, dels ock under delposten till reproduktionsverksamheten

å sammanlagt 4 500 kronor för vissa maskiner å verkets fotostatavdelning.

Departementschefen har förordat, att för ändamålet erforderlig medels

anvisning, tillhopa 50 500 kronor, såsom för innevarande år är fallet, sker

över anslagsrubriken Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning

av verkets ämbetsbyggnad. Delposterna till övriga expenser och till re

produktionsverksamheten har departementschefen således upptagit till

140 000 kronor respektive till oförändrat belopp, 7 000 kronor. Då övriga del
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

poster å utgiftssidan i omkostnadsstaten beräknats till oförändrade belopp,

skulle således anslagsposterna till expenser och till övriga utgifter

uppföras med 170 000 kronor respektive med oförändrat belopp, 10 500

kronor.

De särskilda uppbörds in edlen ha beräknats till 59000 kronor,

därav prenumerationsavgifter och dylikt 38 000 kronor samt avgifter

för reproduktioner 21 000 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle alltså uppgå till (15 000 + 5 000 + 170 000

+ 300 000 + 10 500 — 59 000 =) 441 500 kronor.

Utskottet tillstyrker den under förevarande anslag äskade medelsanvisningen

och har intet att erinra mot att över anslagsrubriken Patent- och registreringsverket:

Inredning och utrustning av verkets ämbetsbyggnad anvisas

ett belopp av 50 500 kronor för bestridande av vissa engångsutgifter.

Till sistnämnda anslagsfråga återkommer utskottet under nästföljande punkt.

I detta sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

441 500 kronor.

67 ro) Patent- och registreringsverket: Inredning oeh utrustning av verkets

ämbetsbyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s.

150 och 151) och under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående

punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Inredredning

och utrustning av verkets ämbetsbyggnad för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 50 500

kronor.

68:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 151), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

69:o) Särskilda kostnader för förenings- in. fl. register. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 153), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 25 000 kronor, får utskottet

med erinran, att inflytande avgifter för registreringar och anmäl
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

ningar i förenings- in. fl. register äro å riksstatens inkomstsida för nästa budgetår

beräknade till 350 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

Diverse.

70:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkterna 88 och 89, s. 154 och

155) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens del fond ett förslagsanslag av 914 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmäima fastighetsfond: Lotsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 298 000 kronor.

71:o) Bidrag till internationell patrullcringstjänst i norra Atlanten. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 155) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 kronor.

Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 5 000 kronor.

I skrivelse den 26 september 1946 har svenska beskickningen i Washington

meddelat, att jämlikt uppgift av den amerikanska kustbevakningsmyndigheten

de sammanlagda kostnaderna för upprätthållande av ifrågavarande

patrulleringstjänst under år 1947 enligt preliminär uppskattning beräknades

komma att uppgå till 240 000 dollars. Den å Sverige belöpande andelen om

2 procent uppginge sålunda till 4 800 dollars. Myndigheten i fråga önskade

emellertid reservera sig för eventuell justering uppåt av beloppet, förorsakad

av att Tysklands andel — 10 procent — förmodligen komme att slås ut på

kvarstående signatärmakter av 1929 års konvention. Definitiv uppgift om

beloppets storlek kunde förväntas i början av 1947.

På grund av vad beskickningen i Washington meddelat syntes departementschefen

anslaget för nästa budgetår böra upptagas med betydligt högre

belopp än det för innevarande budgetår anvisade. Departementschefen förordade,

att anslaget bestämdes till 18 000 kronor eller till samma belopp, som

beviljats för ändamålet under budgetåren 1940/41 och 1941/42.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

Utskottet, som tillstyrker den äskade medelsanvisningen, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till internationell patrulleringstjänst

i norra Atlanten för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 18 000 kronor.

72ro) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, s. 155 och 156) och under erinran, att samma belopp

för ändamålet anvisats å tilläggsstat för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap

Spartel för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

3 000 kronor.

73:o) Bidrag till vissa internationella byråer. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 92, s. 156 och 157) att till ifrågavarande ändamål för bud

getåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Under förevarande anslagsrubrik bär Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning

dels för bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern, dels

ock för bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar.

Såsom bidrag till förstnämnda byrå är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag

av 3 000 kronor.

Beträffande den internationella utställningsbyrån i Paris har departementschefen

upplyst följande.

Den 22 november 1928 avslöts mellan ett flertal länder, bland dem Sverige,

en konvention angående internationella utställningar. Konventionen, som

har till syfte att åstadkomma en begränsning och reglering av det internationella

utställningsväsendet, innehåller bland annat bestämmelser om upprättandet

av en internationell utställningsbyrå med uppgift att övervaka konventionens

tillämpning. Utgifterna för byrån, som har sitt säte i Paris, skola

bestridas genom bidrag från de till konventionen anslutna länderna. För bestridande

av Sveriges bidrag till byrån var under en följd av år anvisat ett

förslagsanslag, benämnt Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar.

Sedan för Kungl. Maj:t anmälts, att de av 1940 och 1941 års riksdagar

för byråns verksamhet anvisade anslagen — vartdera å 1 000 kronor

— icke disponerats, begärdes icke något nytt anslag för budgetåret 1942/43.

Anslaget har ej heller därefter uppförts i riksstaten. Sedan emellertid byrån

efter kriget börjat återupptaga sin verksamhet, har Kungl. Maj:t enligt beslut

den 1 mars 1946 efter framställning av byrån ställt ett belopp av 1 049

kronor 68 öre från tionde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter

till förfogande för gäldande av Sveriges bidrag till byrån för räkenskapsåret

1 april 1945—31 mars 1946. Samma belopp har av Kungl. Maj :t genom beslut

den 23 augusti 1946 ställts till förfogande från nämnda anslag för gäldande

av motsvarande bidrag för räkenskapsåret 1 april 1946—31 mars 1947.

Departementschefen har förordat, att över ett förslagsanslag, benämnt Bidrag

till vissa internationella byråer, för nästa budgetår anvisas dels till bi
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

43

drag till patentunionens internationella byrå i Bern 3 000 kronor (oförändrat

belopp), dels ock till internationella byrån i Paris för utställningar 2 000 kronor,

tillhopa 5 000 kronor.

Utskottet bär intet att erinra mot att under ett gemensamt förslagsanslag

med den av departementschefen föreslagna benämningen anvisas erforderliga

medel för bestridande av å Sverige belöpande andel av kostnaderna för de

ifrågavarande byråernas verksamhet. Då intet synes vara att erinra mot storleken

av det äskade anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

74:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 93, s. 158—160) alt till ifrågavarande ändamal

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 4 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 250 000

kronor.

I förslaget till riksstat för nästkommande budgetår är inkomstposten Tipsmedel

beräknad till 16 000 000 kronor. Enligt de av 1939 års riksdag godkända

principerna för fördelningen av dessa inkomster — innebärande att

av den tillgängliga behållningen av Aktiebolaget Tipstjänsts verksamhet 50

procent skulle tillföras fonden för idrottens främjande, 20 procent reserveras

för främjande av friluftslivet samt återstoden, eller 30 procent, användas för

allmänt budgetära ändamål — skulle alltså 8 000 000 kronor tillföras fonden

för idrottens främjande. Alltjämt torde emellertid, framhåller departementschefen,

i nuvarande läge tilldelningen av medel för nämnda ändamål

böra begränsas.

Av innevarande budgetårs anslag äro omkring 1 800 000 kronor avsedda

för idrottsorganisationernas verksamhet. Med hänsyn till dessa organisationers

ekonomiska svårigheter har departementschefen ansett sig böra förorda

att detta bidrag för nästa budgetår avsevärt liöjes. Departementschefen

har tillstyrkt att för ändamålet beräknas 3 000 000 kronor.

Till idrottsanläggningar ha av innevarande budgetårs anslag avsetts 450 000

kronor. Riksidrottsförbundet har hemställt om ett bidrag å 3 000 000 kronor

till samma ändamål. Departementschefen har vitsordat det stora behovet

av nya idrottsanläggningar och därför funnit det väl motiverat att ett avsevärt

bidrag lämnas härtill. Vid bedömande av bidragsbeloppets storlek måste

emellertid, framhåller departementschefen, beaktas att arbetsmarknads- och

investeringsläget även under nästkommande budgetår torde förhindra att

nya idrottsanläggningar byggas i den omfattning, som i och för sig vore önsklig.

Med hänsyn till att icke obetydlig del av anläggningsarbetena kunde utföras

på fritid och med ringa materialåtgång kunde dock förutses, att arbe
-

Ulskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

Utskottet.

tena under nästkommande budgetår åtminstone icke skulle bliva av mindre

omfattning än under det löpande budgetåret. Snarare syntes man ha rätt att

räkna med en viss ökning. Härjämte borde beaktas att i den mån tillgången

på arbetskraft och materiel ökade, behovet av medel för nya anläggningar

komme att i stegrad grad framträda. Med hänsyn härtill syntes det departementschefen

lämpligt att avse någon del av det för nästa budgetår utgående

bidragsbeloppet för utbyggnadsbehov, som kunde tillgodoses först efter utgången

av nämnda budgetår. Under åberopande av det anförda har departementschefen

tillstyrkt, att bidraget för idrottsanläggningar höjes till 1 000 000

kronor.

Till avsättning till fonden för idrottens främjande skulle sålunda enligt

departementschefens förslag för nästa budgetår anvisas sammanlagt 4 OOO 000

kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för idrottens

främjande för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

4 000 000 kronor.

75:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Majd har

föreslagit riksdagen (pimkt 94, s. 160 och 161) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 2 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000

kronor.

Med tillämpning av de vid 1939 års lagtima riksdag godkända principerna

skulle fonden för friluftslivets främjande nästa budgetår tillföras 20 procent

av 16 000 000 kronor, till vilket belopp inkomstposten Tipsmedel beräknats

i förslaget till riksstat för samma budgetår, eller således 3 200 000 kronor. I

nuvarande läge torde dock, framhåller departementschefen, en viss begränsning

av detta belopp vara nödvändig. Om verksamheten skall kunna uppehållas

i någorlunda tillfredsställande omfattning, har emellertid medelsanvisningen

ansetts ej böra bestämmas lägre än statens fritidsnämnd föreslagit

eller till 2 000 000 kronor.

Utskottet har ansett sig kunna tillstyrka Kungl. Maj.ts förevarande förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

2 000 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

76:o) Avsättning till lottcrimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 95, s. 161 och. 162) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Elof sson m. fl. (1:85) och den andra inom andra kammaren av

herr Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 148), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att av inkomsten av lotterimedel ett belopp av 5 miljoner

kronor avsättes till en fond, förslagsvis kallad »Landsbygdens lotterimedelsfond»,

varav medel skulle utgå till byggande och underhåll av samlingslokaler

på landsbygden samt till främjande av landsbygdens kulturella behov

av studieverksamhet, möjligheter till sunda nöjen och förströelser samt

landsbygdsungdomens självverksamhet i övrigt,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Persson m. fl. (I: 185) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Mysinge m. fl. (11:297), vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära skyndsam utredning och därefter

framläggande av förslag för riksdagen, avseende inrättande av en statens

kulturfond i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som i motionerna

angivits.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna 1:85 och

II: 148 gjorda yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen II: 148.

Till stöd för det i motionerna I: 185 och 11:297 gjorda yrkandet har anförts

följande.

Det har många gånger klagats över att stat och kommun i alltför ringa

utsträckning lämnat ekonomiskt understöd åt kulturlivets olika former.

Det ligger också åtskilligt berättigat i dessa klagomål, även om de icke få

överdrivas. De större städerna torde ha lämnat bidrag åt olika kulturinstitutioner

inom sina stadsområden i ganska betydande utsträckning, och

även staten har på skilda sätt anslagit medel. Statens verksamhet i detta

fall har dock varit relativt ringa i förhållande till behovet. Under krigsåren

var ju det statsfinansiella läget ytterst ansträngt, och det är fullt förståeligt.

om statsmakterna då visade återhållsamhet med utgifter för de kulturella

ändamålen.

Nu förberedes ju eu kulturell upprustning, vilken bland annat tagit sig

uttryck i ökade anslag till forskning och akademisk undervisning. Vi hälsa

detta med tillfredsställelse men vilja samtidigt framhålla, att även andra

områden av kulturlivet än undervisningen i dess skilda former och forskningen

böra kunna ha rätt att göra anspråk på ekonomiskt stöd. Särskilt

är detta fallet med landsbygdens kulturliv, som i det väsentliga har fått

arbeta utan den hjälp och uppmuntran som bidrag till olika nödvändiga

utgifter skulle utgöra.

Från statens lotterimedelsfond har bidrag av denna karaktär lämnats,

men vid fördelningen av dess rätt knappa tillgångar ha städerna gynnats

på landsbygdens bekostnad. Från denna fond ha således statsteatrarna i

Stockholm, operan och dramatiska teatern, tilldelats understöd för sin verksamhet,

och även andra teatrar, både i Stockholm och andra städer, ha

jämte konsertföreningarna i olika städer tilldelats bidrag ur denna fond.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10.

För innevarande budgetår avsattes til! lotterimedelsfonden 6.6 milj. kr. A\

denna summa har kungl. operan erhållit 1,42 milj. kr., till annan teaterverksamhet

i städerna ha anslagits 1,5 milj. kr. och till konsert- och orkesterföreningar

0,5 milj. kr. Drygt hälften av medlen har således anslagits enbart

till teater- och musiklivet i städerna. Då även många andra kulturella

ändamål för både städerna och landsbygden skola tillgodoses genom fondens

medel, säger det sig självt, att landsbygdens andel av dessa blir mycket

ringa. Fördelningen av lotterifondens medel har varit föremål för riksdagens

prövning vid flera tillfällen genom väckta motioner, men någon ändring

i den nu tillämpade ordningen har icke åstadkommits.

Enligt vår mening bör man snarast söka få till stånd mera tillfredsställande

förhållanden på detta område. För det första böra de medel, som ställas

till förfogande för kulturlivets främjande, väsentligt ökas, och för det

andra måste fördelningen av dessa medel ske på ett mera rättvist sätt, så

att landsbygdens kulturliv tillgodoses i minst lika stor utsträckning som tätorternas.

Enligt av 1938 års riksdag fastställda grunder skulle behållningen av penninglotteriet

delas lika mellan den allmänna budgeten och lotterimedelsfonden,

från vilken senare enligt Kungl. Maj:ts bestämmande skulle bestridas

bidrag för vissa kulturella ändamål. På grund av det statsfinansiella läget

ha dessa grunder emellertid icke följts. Huvudparten av lotterimedlen har

inlevererats till den allmänna budgeten, medan lotterimedelsfonden fått nöja

sig med ett mindre belopp. För innevarande budgetår beräknas lotterimedlen

uppgå till 40 milj. kr., men endast 6,5 milj. kr. avsattes till fonden. För

nästa budgetår beräknas lotterimedlen till 43 milj. kr., men fonden föreslås

endast erhålla 7,5 milj. kr.

Då statens inkomster nu flöda rikligare än förut och kulturlivets behov

av ekonomiskt understöd är stort, anse vi det riktigt, att 1938 års grunder

nu börja tillämpas. Lotterimedelsfonden borde sålunda erhålla 21,5 milj.

kr. för nästa budgetår. Det borde också övervägas, om icke en ombildning

av denna fond borde ske, så att det upprättades en statens kulturfond, som

tillfördes medel även från andra håll. Staten erhåller nu hälften av de medel,

som uppbäras i nöjesskatt. När denna skatteform ursprungligen infördes,

var den helt kommunal, och avsikten med densamma var bland annat,

att kommunerna skulle kunna erhålla medel för att understödja kulturell

verksamhet genom dessa skattemedel. Sedermera ha dessa skattemedel uppdelats

mellan staten och kommunerna, och statens andel går till den allmänna

budgeten. Det vore enligt vår mening lämpligt, att dessa medel överfördes

från budgeten till den av oss föreslagna kulturfonden. Man kunde

också av många skäl överväga att göra nöjesskatten helt statlig och låta

samtliga nöjesskattemedel gå till denna fond. Med hänsyn till att frågan om

nöjesskattens förstatligande nyligen varit föremål för riksdagens prövning

och icke accepterats av densamma, anse vi oss emellertid icke på nytt böra

taga upp denna fråga. Möjligen skulle även andra statliga fonder kunna slås

samman med den nämnda kulturfonden; vi tänka särskilt på den allmänna

arvsfonden, vilken tjänar likartade ändamål, samt den av tipsmedel bildade

fonden för idrottens främjande. Minst 50 procent av de inflytande tipsmedlen

böra tillföras den föreslagna kulturfonden.

Om eu fond av denna storleksordning bildades, skulle staten stå väl rustad

att ekonomiskt stödja och främja kulturlivet i dess skiftande former.

Då medborgare såväl i stad som på land lämna bidrag till såväl lotterimedlen

som nöjesskatten, anse vi det lämpligast, att den av oss föreslagna fonden

bör anslå medel till kulturella ändamål både i städerna och på landsbygden.

Dess verksamhetsområde hör omfatta hela riket. Vi anse emeller
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

tid, att medel frän denna fond icke böra utgå till kungl. operan och kungl.

dramatiska teatern i Stockholm. Dessa teatrar kunna sägas vara riksteatrar,

alltså för hela landet gemensamma institutioner. Det understöd, dessa teatrar

kunna behöva, böra de därför erhålla genom direkta anslag från den

allmänna budgeten under åttonde huvudtiteln.

I övrigt bör från denna kulturfond understöd lämnas åt ungefär samma

verksamhet, som nu erhåller understöd från lotterimedelsfonden. Verksamheten

bör emellertid kunna väsentligt utvidgas, och särskilt bör landsbygden

här komma i åtanke på grund av dess hittills missgynnade ställning. Det

kan givetvis inte bli fråga om att här ens göra ett försök att ange alla de

ändamål, som böra tillgodoses genom anslag från denna fond; endast några

antydningar må göras. För landsbygdens del bör man i första hand sträva

efter att åstadkomma lämpliga samlingslokaler eller s. k. bygdegårdar, där

bygdens ungdom kunde samlas för att bedriva studier, utöva musik, spela

amatörteater och dylikt. Dessa bygdegårdar äro också mycket lämpliga som

sammanträdeslokaler för bygdens föreningar och sammanslutningar. För

städernas del böra medel anslås för exempelvis uppförande av ungdomsgårdar,

teater- och konsertlokaler m. m. Den frivilliga bildningsverksamheten

såväl i stad som på land bör understödjas, likaså amatörmusikerverksamheten

liksom den mera professionella i konsert- och orkesterföreningar. Befrämjandet

av idrott och gymnastik bör också höra till fondens uppgifter.

Anslag bör lämnas till anläggande av idrottsplatser och gymnastiklokaler,

icke minst på landsbygden, där behovet är störst, liksom även till gymnastik-

och idrottsföreningarnas verksamhet. Understöd till författare och

konstnärer bör också utgå från fonden liksom medel till inköp av konstverk

för prydande av allmänna lokaler. Man kan givetvis också överväga

att från fonden lämna stipendier till studier vid olika läro- och undervisningsanstalter.

Särskilt för landsbygdens ungdom har ju detta problem varit

aktuellt. Numera lämnar ju staten emellertid på annat sätt medel till dylika

stipendier, varför detta i varje fall icke kan bli någon huvuduppgift för fonden.

Däremot äro de ekonomiska möjligheterna för studier vid universitet

och fackhögskolor för obemedlade mycket ringa. Här skulle genom fonden

ekonomisk hjälp till studierna kunna erhållas.

Den av oss föreslagna kulturfonden torde böra ställas under statskontorets

förvaltning, men fördelningen av medlen från densamma bör enligt vår

mening icke i likhet med vad som nu är fallet avgöras av Kungl. Maj:t.

Vi anse, att eu särskild nämnd bör tillsättas för detta ändamål. Kungl. Maj:t

bör ha rätt att utse ordförande i denna nämnd och eventuellt även någon

ytterligare ledamot. I övrigt böra ledamöterna av nämnden väljas av organisationer,

som äro verksamma i kulturlivet, varvid bör tillses, att vid sammansättningen

riktig balans skapas mellan landsbygdens och städernas intressen.

Vi anse, att eu fond av den art, som här skisserats, skulle komma att utgöra

en mäktig hävstång för utvecklingen av vårt kulturliv, i synnerhet på

landsbygden, som i detta fall varit mycket eftersatt, men även för landet i

dess helhet. 1 detta sammanhang vilja vi dock bestämt understryka, att in

rättandet av en statens kulturfond icke får tas till intäkt för onödiga nedprutningar

av de anslag till kulturella ändamål, som utgå direkt från den

allmänna budgeten. Något direkt yrkande om inrättande av eu dylik fond

redan nu anse vi oss icke kunna framställa. Frågan bör genom Kungl. Ma.j:ts

försorg utredas innan definitivt beslut fattas.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med fi 500 000

kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

1 förslaget till riksstat för nästa budgetår har inkomsten av lotterimedel

beräknats till 43 000 000 kronor. Enligt de av 1938 års riksdag godkända

grunderna för medlens fördelning skulle av detta belopp hälften eller

21 500 000 kronor tillfalla lotterimedelsfonden och andra hälften den allmänna

budgeten. Det rådande läget har dock synts departementschefen motivera

en jämkning i denna fördelningsgrund till förmån för den allmänna

budgeten. De ändamål, vilka tillgodoses av medel ur lotterimedelsfonden,

äro dels sådana, som betinga en årligen återkommande bidragstilldelning,

dels ock ändamål av mera tillfällig art. För den förra kategorien kan, framhåller

departementschefen, medelsbehovet under såväl innevarande som nästkommande

budgetåret uppskattas till omkring 5 100 000 kronor. Då vid utgången

av budgetåret 1945/46 av det för innevarande budgetår anvisade avsättningsanslaget

å 6 500 000 kronor redan disponerats omkring 730 000 kro

nor, står alltså endast ett belopp av omkring 670 000 kronor till förfogande

för tillfälliga ändamål. Med hänsyn till bidragsbehovet och vid en jämförelse

med bidragsverksamheten under åren närmast före krisen måste, fortsätter

departementschefen, detta belopp anses synnerligen knappt tilltaget. Departementschefen

här därför föreslagit, att anslaget för nästkommande budgetår

bestämmes till 7 500 000 kronor.

Utskottet vill erinra, att riksdagen tidigare vid behandlingen av motsvarande

anslagsfråga uttalat, att det av redovisningen över anslagets disposition

syntes framgå, att de mindre städernas och landsbygdens berättigade

anspråk på stöd för kulturell verksamhet icke i tillräcklig grad tillgodosetts.

Riksdagen har vidare framhållit, att Ivungl. Maj:t det oaktat icke vidtagit

någon större ändring av grunderna för fördelningen av ifrågavarande medel

och att huvudparten av dessa fortfarande tilldelades storstäderna. Detta

förhållande kvarstår i huvudsak alltjämt.

För åstadkommande för landsbygdens del av en mera rättvis avvägning

av lotterimedlen har i motionerna 1:85 och II: 148 yrkats att av inkomsten

av dessa medel skulle avsättas ett belopp av 5 miljoner kronor till en särskild

fond med uteslutande syfte att främja bildningsverksamheten på landsbygden.

Utskottet anser sig icke kunna utan föregående utredning förorda eu

dylik lösning av frågan.

Därest emellertid en utredning på hithörande område skulle befinnas böra

komma till stånd, vilket enligt utskottets mening torde få anses önskvärt med

hänsyn till att den nuvarande ordningen för lotterimedlens fördelning icke

är tillfredsställande och dessutom vid upprepade tillfällen påtalats av riksdagen,

synes densamma lämpligen böra ske i anknytning till det mera vidsträckta

uppslag, som framförts i motionerna I: 185 och II: 297. I dessa mo

tioner har ifrågasatts, huruvida icke en ombildning av lotterimedelsfonden

borde ske i syfte att i vidare omfattning än vad hittills varit fallet bereda

möjligheter för staten att ekonomiskt stödja och främja kulturlivet i dess

olika former såväl i stad som på landsbygd. Motionärerna ha därför tänkt

sig inrättandet av en statens kulturfond, vilken skulle tillföras icke allenast

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

bidrag från lotterimedelsfonden utan även medel från andra håll, närmast

nöjesskattemedel, varjämte i den nya fonden skulle ingå vissa andra statliga

fonder, såsom den allmänna arvsfonden och den av tipsmedel bildade

fonden för idrottens främjande.

Utan att nu ingå på ett bedömande av det i sistnämnda båda motioner

väckta förslaget vare sig i fråga om dess principiella innebörd eller beträffande

det angivna sättet för medlens förvaltning och fördelning vill utskottet i

enlighet med det i motionerna gjorda yrkandet föreslå, att berörda spörsmål

blir föremål för utredning. Härigenom torde de båda förstnämnda motionerna

I: 85 och II: 148 få anses besvarade.

Det av Kungl. Maj:t till avsättning till lotterimedelsfonden föreslagna beloppet,

som med 1 miljon kronor överstiger motsvarande anslag för löpande

budgetår, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor;

b) med bifall till motionerna I: 185 och 11:297 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

utredning rörande den i motionerna berörda frågan om

inrättande av en statens kulturfond samt för riksdagen framlägga

det förslag i ämnet, vartill utredningen kan föranleda;

II. alt motionerna 1:85 och 11:148 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

77:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 162 och 163) och under erinran, att å

riksstaten för budgetåret 1946/47 för ändamålet anvisats 400 000 kronor, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

78:o) Planering av allmänna arbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 97, s. 163) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Till täckning av planeringskostnader anvisades å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 80 000 kronor. Anslaget ställdes enligt beslut den 30 juni 1944 till lotsstyrelsens

förfogande. Å anslaget, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 september

1946 må disponeras under innevarande budgetår, fanns vid utgången

av budgetåret 1945/46 eu reservation av omkring 15 900 kronor. Denna re
Biliang

till riksdagens protokoll 1947. ti sand. Nr in.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

50 Statsutskottets utlåtande nr 10.

servation har beräknats bliva i sin helhet förbrukad under innevarande budgetår.

Efter framställning av statens arbetsmarknadskommission har Kungl. Maj:t

enligt beslut den 30 december 1946 uppdragit åt lotsstyrelsen att verkställa

detaljplanering beträffande sådana arbetsföretag inom styrelsens verksamhetsområde,

vilka lämpligen borde ingå i blivande investeringsreserv för budgetåret

1947/48. Med hänsyn härtill har departementschefen ansett anslag

böra anvisas för samma budgetår till bestridande av kostnaderna för denna

planering. Anslaget har beräknats till 20 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker den äskade medelsanvisningen, får hemställa,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

79:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s.

164), vilket innebär en anslagsökning med 15 000 kronor för mötande av

ökade kostnader för utländska tjänsteresor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

80 :o) Utskottet, som denna dag avgiver särskilt utlåtande beträffande

punkten 84: Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader och punkten

85: Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet, kommer

framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj:t under

följande punkter framställda förslag, nämligen

punkten 30: Statens provningsanstalt: Avlöningar,

punkten 31: Statens provningsanstalt: Omkostnader,

punkten 35: Statens hantverksinstitut: Avlöningar,

punkten 36: Statens hantverksinstitut: Omkostnader,

punkten 37: Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning,

punkten 87: Avsättning till försäkringsinspektionens fond samt

punkten 99: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ur 10-

51

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Heiding,

Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson, Näsström och Wetter; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,

Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Åkerström, Holmström,

Hoppe, Jansson i Kalix och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/48 und s. 1 i texten