Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947j48 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

1947-05-06 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947j48 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tf.

1

Nr 11.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för

budgetåret 1947j48 under elfte huvudtiteln, avseende

anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Inledning.

I propositionen nr 1 har chefen för folkhushållningsdepartementet under

elfte huvudtiteln (s. 1—7 av hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden

för den 3 januari 1947) till eu början erinrat om att

utvecklingen under innevarande budgetår ingalunda överensstämt med den

förhållandevis optimistiska ståndpunkt, som han i denna fråga intagit vid

motsvarande tidpunkt föregående år, och att till följd därav betydande

överskridanden av de till krisorganens verksamhet anvisade anslagen måste

ske. Departementschefen hax vidare lämnat en översikt över krisorganisationen

och förändringarna inom densamma samt bland personalen ävensom

uppgifter om utvecklingen av medelsbehovet för krisorganen. Beträffande

omfattningen av krisförvaltningen under budgetåret 1947/48 har departementschefen

därefter anfört följande.

I vad mån budgetåret 1947/48 kan förutses komma att möjliggöra en

mer eller mindre snabb avveckling av krisorganisationen blir i väsentlig

grad beroende på utvecklingen av försörjningsförhållandena ute i världen

och i vårt land. Att bedöma denna utveckling så lång tid förut låter sig

emellertid icke göra med någon bestämdhet. Inom vissa områden torde

påtagliga förbättringar vara att vänta, inom andra åter synes man böra

räkna med en endast långsam återgång till normala förhållanden. Samtidigt

bör man icke underlåta att taga erforderlig hänsyn till de inom vida kretsar

rådande önskemålen om att frigöras från de i många hänseenden tyngande

band som krisregleringama innebära. Uttryck åt dessa önskemål har givits

även av riksdagen i dess förut omnämnda skrivelse. Även för egen del är

jag angelägen om att krisorganisationen avvecklas så snabbt som kan ske

utan att väsentliga försörjnings- och prisvårdande intressen eftersättas. Det

oaktat vågar jag icke räkna med att krisorganisationen kommer att kunna

slopas under budgetåret 1947/48 annat än i begränsad omfattning. Sålunda

torde måhända trafikkommissionen kunna komma att under budgetåret

upphöra med sin verksamhet. Krigsförsäkringsnämnden torde, ehuru staten

med utgången av år 1946 upphört att meddela krigsförsäkring, dock komma

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 11. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet.

att erfordras under hela år 1947, låt vara i väsentligt reducerad omfattning,

för att omhänderhava verksamhetens avveckling. Kostnaderna för nämndens

verksamhet under denna tid torde böra bestridas ur det överskott, som

den statliga krigsförsäkringsverksamheten utvisar, varför icke heller nu

något särskilt anslag å riksstaten för denna nämnds del är erforderligt. Övriga

centrala krisorgan liksom även den lokala krisförvaltningen torde däremot,

såvitt nu kan bedömas, komma att i större eller mindre utsträckning

vara erforderliga under hela budgetåret.

Vid beräkningen av anslagsbehoven för krisorganen synes det med hänsyn

till de mindre tillfredsställande resultat, som erhållits med det för innevarande

budgetår tillämpade beräkningssättet, vara lämpligt att utgå från

kostnaderna för olika ändamål, sådana de för närvarande te sig, och slå ut

dem på helt år samt därefter i de sålunda erhållna beloppen vidtaga de

jämkningar, som äro betingade av omständigheter, vilka nu med någorlunda

säkerhet kunna förutses. Med ett beräkningssätt av nu angiven art kan man

visserligen befara, att anslagen bliva för högt beräknade, men detta torde

ur allmänna budgetsynpunkter vara att föredraga framför att sedermera

bliva nödsakad att avsevärt överskrida de beviljade anslagen. Från folkhushållningsdepartementets

sida kommer med biträde av överrevisionen för

krisförvaltningen tillsyn att utövas över att krisorganen avvecklas så snart

ske kan.

Den allmänna lönereglering, vars principer antagits av 1946 års höstriksdag,

har ansetts böra medföra en allmän arvodesförhöjning jämväl inom

krisförvaltningen, varvid beträffande frågan, vilka befattningshavare som

böra komma i åtnjutande av arvodesförhöjning, i huvudsak samma principer

böra tillämpas som i fråga om den av 1946 års riksdag beviljade provisoriska

avlöningsförbättringen. På grund härav måste krisorganens avlöningsanslag

upptagas till högre belopp än vad eljest skulle varit fallet.

Vad departementschefen sålunda inledningsvis anfört har icke föranlett

annat uttalande från utskottets sida än att utskottet velat framhålla, att

den av departementschefen förordade beräkningsgrunden för anslagens avvägning

icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

Folkhushållningsdepartementet.

l:o) Folkhushållnlngsdcpartementet: Avlöningar. Folkhusliållningsde
partcmentet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

1 och 2, s. 7—10), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 56 500

kronor och 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen föreslagen ändring i

personalförteckningen för folkhushållningsdepartementet;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It.

3

b) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1947/48:

1. Avlöning till departementschefen.....kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ » 57 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ » 56 800

* 4. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 87 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ s 11 300

Summa kronor 240 400;

c) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 240 400 kronor;

d) till Folkhushdllningsdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

Krisförvaltningen.

2:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3 och 4, s. 10—13), vilka innebära anslagshöjningar

med respektive 94 300 kronor och 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

4 och med den 1 juli 1947:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 52 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 62 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................... » 43 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 4 700

Summa kronor 163 500;

b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 163 500 kronor;

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsan

slag av 60 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 11.

3:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsnämnd:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

5 och 6, s. 13—15), vilka innebära anslagsminskningar med respektive

15 000 kronor och 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 275 000 kronor;

b) till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

4:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Statens industrikommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 7 och

8, s. 15—19), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 865 000 kronor

och 245 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens industrikommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 465 000 kronor;

b) till Statens industrikommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 445 000 kronor.

5:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 9 och

10, s. 19—23), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 400 000 kronor

och 121 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens bränslekommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1400 000 kronor;

b) till Statens bränslekommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 521 000 kronor.

6:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. Statens livsmedelskommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

11 och 12, s. 23—28), vilka innebära beträffande avlöningsanslaget en anslagshöjning

med 670 000 kronor och beträffande omkostnadsanslaget en

anslagsminskning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens livsmedelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 670 000 kronor;

b) till Statens livsmedelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 850 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

b

7:o) Kristidsstyrelserna m. in.: Avlöningar. Kristidsstyrelaerna nu in.:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 13 och 14,

s. 28—34), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 1 450 000 kronor

och 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 450 000 kronor;

b) till Kristidsstyrelserna in. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 750 000 kronor.

8:o) Statens handelskommission: Avlöningar. Statens handelskommisslon:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16

och 17, s. 35 och 36), vilka innebära anslagshöjningar med respektive

450 000 kronor och 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens handelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 700 000 kronor;

b) till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

9:o) Statens trafikkommission: Avlöningar. Statens trafikkommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 18 och 19,

s. 36—39), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 150 000 kronor

och 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens trafikkommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 350 000 kronor;

b) till Statens trafikkommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 85 000 kronor.

10:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Statens priskontrollnämnd:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkterna 20 och 21,

s. 39—4i)j vilka innebära anslagshöjningar med respektive 780 000 kronor

och 270 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 380 000 kronor;

b) till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 590 000 kronor.

tl:o) överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar, överrevisionen

för krisförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr it.

(punkterna 22 och 23, s. 41 och 42), vilka innebära anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar ett

förslagsanslag av 100 000 kronor;

b) till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Statlig lagerhållning m. m.

12 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 42 och 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor.

Diverse.

13 ro) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 44) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 416 000 kronor.

14:o) Kontroll å standardisering av mjölk. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27, s. 44 och 45), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

15:o) Bidrag till hemmens forskningsinstitut. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 28, s. 45—48), vilket innebär en anslagshöjning med

10 000 kronor, heniställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hemmens forskningsinstitut

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

80 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande m It.

7

16:o) Åtgärder till främjande av tillverkningen av tegelrör. Kungl. Maj:t

har (punkten 29, s. 48—51) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till främjande

av tillverkningen av tegelrör för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål anvisade 1946 års riksdag (skrivelse nr 308)

ett obetecknat anslag av 300 000 kronor.

Genom beslut den 12 juli 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t industrikommissionen

att dels utfärda bestämmelser angående statsbidrag till främjande

av produktionen av tegelrör i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

kommissionen framlagt förslag, dels ock av anslaget i enlighet med bestämmelserna

utbetala statsbidrag för ändamålet. Ur anslaget skulle utgå bidrag

för de kvantiteter rör, som vederbörande bruk tillverkade utöver 1945

års produktion under förutsättning att mur- och taktegelproduktionen vid

bruket icke understege den högsta produktionen under något av åren 1943

—1945. Premien skulle utgöra 14 kronor för 1 000 rör i dimensionen 50

mm samt med ett i förhållande därtill beräknat belopp för övriga dimensioner.

Sedermera medgav 1946 års höstriksdag (skrivelse nr 568), att Kungl.

Maj:t finge för åstadkommande av en ökning av vinterproduktionen av

tegelrör taga i anspråk ett belopp av högst 90 000 kronor av uppkommen

behållning å ovannämnda, för budgetåret 1946/47 anvisade anslaget å

300 000 kronor.

Departementschefen har beträffande behovet av medel för nästa budgetår

för främjande av tillverkningen av tegelrör anfört följande.

Den brist på tegelrör, som föranledde det subventionsförfarande, vartill

anslag beviljades av 1946 års riksdag, består alltjämt och torde icke heller

kunna avhjälpas genom den ökade subvention för främjande av vinterproduktionen

av tegelrör, som beviljats vid samma riksdags höstsession.

Behov av medel för ändamålet kommer alltså att föreligga jämväl under

budgetåret 1947/48. Anslagsbehovets storlek har av industrikommissionen

beräknats till 210 000 kronor, varvid förutsättes att samma grunder för

subventionen skola tillämpas som under innevarande år. Mot beräkningen

har jag intet att erinra. Anslagsbeloppet torde dock böra avrundas till

200 000 kronor. Det synes mig emellertid lämpligare, att anslaget erhåller

karaktär av reservationsanslag och icke såsom för närvarande av obetecknat

anslag.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 26 mars 1947 dagtecknad skrivelse —

vars innehåll under hand delgivits utskottet — har industrikommissionen

hemställt om bemyndigande att ulan hinder av bestämmelsen om murtegelproduktionens

storlek utgiva en på i skrivelsen angivet sätt reducerad subvention

till sådana tegelbruk, som verkställt inerproduktion av tegelrör,

men vilkas murtegclproduktion understigit föreskriven kvantitet, under förutsättning

att underskottet icke uppgått till större kvantitet än 15 procent

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr It.

Utskottet.

av den myckenhet, som enligt bestämmelsen skolat tillverkas. Kommissionen

har i detta ärende anfört bland annat följande:

Det har visat sig, att cirka två tredjedelar av de bruk, som tillverkat rör

utöver normal produktion, icke komma att erhålla någon produktionspremie,

då villkoret angående murtegel- och/eller taktegelproduktionen (här

nedan kallad murtegelproduktion) ej helt uppfyllts. Dessa bruk ha nämligen

icke kunnat uppnå en murtegelproduktion av erforderlig omfattning.

Orsaken härtill torde vara den, att under sommarperioden brist på arbetskraft

uppstått vid tegelbruken. Den därigenom orsakade produktionsminskningen

har främst drabbat tillverkningen av murtegel, vilken i allmänhet

förlagts till denna tid. Emellertid är differensen mellan den uppnådda produktionen

och den produktion, som borde uppnåtts, ofta relativt obetydlig.

Som exempel kan nämnas, att produktionen vid ett bruk, som haft en mertillverkning

av 2 000 000 rör (normal tillverkning 4 000 000) och en normal

produktion av 6 000 000 murtegel, understigit den högsta murtegelproduktionen

under något av åren 1943—45 med omkring 100 000 tegel. Enligt

gällande bestämmelser skulle i ett dylikt fall bruket, som tillverkat 98

procent av sin normala murtegelproduktion, icke erhålla någon som helst

ersättning, trots att det ökat sin rörtillverkning med 50 procent och därmed

bidragit till försörjningslägets förbättrande.

Under sådana omständigheter synes det skäligt, att ett jämkat statsbidrag

utginge genom att ett uppkommet underskott i murtegelproduktionen

kompenserades av ett motsvarande avdrag å den mertillverkade kvantiteten

tegelrör. Eu dylik kompensation bör dock icke äga rum om underskottet

är större än förslagsvis 15 procent.

Som princip vid beräknandet av detta kompensalionsavdrag skulle gälla

att ett bruk icke får göra någon ekonomisk vinst genom att skära ned sin

murtegelproduktion till förmån för rörtillverkningen.

Mertillverkningen av rör utgör år 1946 cirka 10 miljoner. För denna avsevärda

produktionsökning skulle, om de nuvarande bestämmelserna bibehållas,

utbetalas cirka 55 000 kronor i produktionspremier. Detta innebär

att endast cirka 3*/< miljon av mertillverkningen skulle subventioneras. Om

däremot ovan föreslagna grunder för jämkat statsbidrag tillämpades skulle

de totala kostnaderna för statssubvention av rörtillverkningen komma att

belöpa sig till cirka 110 000 kronor. Kommissionen vill i detta sammanhang

framhålla, att, därest subventionering skulle verkställas uteslutande

enligt nu gällande bestämmelser, detta torde föranleda en minskad benägenhet

hos tegelbruken att i framtiden vidmakthålla sin rörproduktion. Ett

avsevärt försämrat produktionsresultat kan därför framdeles uppkomma.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungi. Maj:Is förslag att för ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisas 200 000 kronor.

Med anledning av industrikommissionens ovannämnda framställning angående

viss uppmjukning av villkoren för erhållande av statsbidrag för tillverkning

av tegelrör vill utskottet framhålla, att utskottet icke funnit anledning

till erinran mot att i Kungl. Maj:ts hand lägges möjlighet att efter

prövning från fall till fall dispensera från gällande grunder för ifrågavarande

subventions utgående, varvid Kungl. Maj:t må äga medgiva utgivandet

av en reducerad subvention i huvudsaklig överensstämmelse med vad

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It.

9

industrikommissionen ifrågasatt. Utskottet förutsätter emellertid, att för

dylik subventions erhållande underskottet i mur- och taktegelproduktionen

må utgöra högst 15 procent av den myckenhet, som enligt de fastställda

grunderna skolat tillverkas, samt att dispensförfarandet kommer att tilllämpas

restriktivt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Åtgärder till främjande av tillverkningen av tegelrör

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad utskottet

i det föregående angivit meddela dispens från gällande

grunder för subventionering av tillverkningen av

tegelrör.

17 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 30,

s. 51), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

18:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Majd under följande punkter framställda förslag, nämligen

punkten 15: Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet;

punkten 25: Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved,

m. m.; samt

punkten 31: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Lindström, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz,

Gustaf Iwar Anderson, Albertsson, Nässlröm och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Ward, Malmborg i

Skövde, Bergström, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Holmström, Hoppe,

Onsjö, Jansson i Kalix och Birke.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr It.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 194

716785

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/48 und s. 1 i texten