Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utökning i vissa fall av frikretsarna för landsbygdens telefonabonnenter.

1947-05-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:113, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utökning i vissa fall av frikretsarna för landsbygdens telefonabonnenter.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 113.

Utskottet.

Nr 113.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utökning

i vissa fall av frikretsarna för landsbygdens telefonabonnenter.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt motion.

(II: 149) har hemställts, att riksdagen ville besluta uttala, att en utökning av

frikretsarna omedelbart företages i de fall, där ledningar redan finnas, genom

att telegrafverket övertager nämnda ledningar, oavsett om de ägas av

eller uthyras till abonnenterna av telegrafverket.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning framställd begäran,

yttrande avgivits av telegrafstyrelsen, vilket yttrande såsom bilaga fogats

härvid (Bilaga.).

Av telegrafstyrelsens i anledning av motionen avgivna yttrande framgår,

att styrelsen har för avsikt att tillmötesgå motionärernas önskemål

om slopandet snarast möjligt av inträdes- och abonnemangsavgifter för

förhyrd huvudledning. Häremot synes — ehuru såsom styrelsen framhållit

på grund av den därigenom stimulerade tillströmningen av nya abonnenter

väntetiden för dessa med hänsyn till försörjningsläget i fråga om arbetskraft

och materiel torde komma att bli avsevärt längre än för närvarande

— icke något vara att erinra. Vad åter angår önskemålet om att telegrafverket

omedelbart skall övertaga även de ledningar, som icke förhyras

av telegrafverket utan som abonnenterna själva anlagt och underhålla, torde

detta såsom telegrafstyrelsen framhållit och såsom för övrigt förutsattes

vid föregående års riksdagsbeslut angående förbättring av landsbygdens

telefonförhållanden kunna tillgodoses först successivt. Även härvidlag har

emellertid styrelsen förklarat sig hava för avsikt att vidtaga åtgärder i samband

med vissa saneringsarbeten.

Av telegrafstyrelsens yttrande har utskottet bibragts den uppfattningen,

att styrelsen inom ramen av föreliggande möjligheter söker tillgodose de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113.

9

önskemål, åt vilka motionärerna givit uttryck. Med framhållande härav

får utskottet hemställa,

att motionen 11:149 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 9 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 112.

Kungl. Telegrafstyrelsen. Bilaga.

Till Riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 19 februari 1947 har Kungl. Maj:t anmodat telegrafstyrelsen

att avgiva yttrande över en inom riksdagen väckt och till statsutskottet

remitterad motion 11:149 av herr Hansson i Skediga m. fl. angående

utökning i vissa fall av frikretsarna för landsbygdens telefonabonnenter.

Telegrafstyrelsen får i anledning härav anföra följande.

Efter framställning i proposition nr 219 till 1946 års riksdag beslöt riksdagen

bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som hade anförts i statsrådsprotokollet över lcommunikationsärenden

för den 22 mars 1946 låta vidtaga åtgärder för förbättring av landsbygdens

telefonförhållanden. Dessa åtgärder avsågo i huvudsak utvidgning av

frikretsarna, utökning av frisamtalsförmånerna, ändring av grunderna för

ersättning till föreståndare vid manuella växelstationer med 1-—34 helårsabonnemang

samt olika driftsåtgärder vid landsbygdens telefonstationer.

I motionen anföres nu, att arbetena med att förbättra landsbygdens telefonförhållanden

icke kommit i gång i den utsträckning, som säkerligen var

riksdagens avsikt, vilket hade väckt missnöje bland landsbygdens telefonabonnenter,

som väntat lättnader i sina ofta dryga kostnader för att hålla

telefon. Då av ett interpellationssvar, som statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

lämnade vid föregående riksdags höstsession,

framgått, att utvidgningen av frikretsarna låter vänta på sig, föreslås i motionen,

att riksdagen ville besluta uttala, att en utökning av frikretsarna omedelbart

företages i de fall, där ledningar redan finnas, genom att telegrafverket

övertager nämnda ledningar, oavsett om de ägas av eller uthyras till

abonnenterna av telegrafverket.

Ehuru motionen sålunda närmast tar sikte på utvidgningen av frikretsarna,

anser sig telegrafstyrelsen med hänsyn till vad motionärerna inled
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 113.

ningsvis ha anfört först böra lämna en sammanfattande redogörelse för vad

som hittills varit möjligt realisera beträffande det av telegrafstyrelsen framlagda

programmet till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, vilket

inom telegrafstyrelsen utarbetats av 1944 års telefonkommitté och som

legat till grund för riksdagens ovan omnämnda beslut.

Vad först angår utökningen av frisamtalsförmånerna samt nedsättningar

av periodavgiftema för rikssamtal ha från och med årsskiftet 1946/47 alla

de i programmet upptagna förslagen genomförts, vilka kunnat realiseras

utan anläggning i betydande omfattning av landskablar eller blanka ledningar.

De sålunda genomförda frisamtalsförmånerna och nedsättningarna

omfatta cirka hälften av de i telefonkommitténs betänkande specificerade

fallen och inkludera bland annat 5 fall i Norrland, där fritrafik

införts mellan hela taxeområden.

Förbättringen av avlöningsförmånerna till föreståndare för manuella

växelstationer med under 35 abonnenter har i sin helhet genomförts från

och med den 1 januari 1947. Förändringen innebär, alt telegrafverket

övertagit kostnaderna för lokal och betjäning vid stationer med 20—34

lielårsabonnemang och att telegrafverket lämnar bidrag till växlingskostnaderna

åt föreståndare vid stationer med mindre än 20 abonnemang. I samband

med dessa ändringar ha öppenhållningstiderna vid ifrågavarande stationer

i viss utsträckning kunnat utökas.

Nattjänst på telegrafverkets bekostnad, som normalt anordnas så snart

antalet abonnenter stigit till 100, har införts även vid 25 stationer med lägre

abonnentantal, som utgöra knutpunkter i telefonnätet i mera glest bebyggda

områden. Härigenom ha även skapats telefoneringsmöjligheter nattetid

för ett betydande antal andra, smärre stationer i berörda trakter.

Tidigare gällande villkor för anordnandet av fristående samtalsstationer

ha ändrats därhän, att intressenterna ha befriats från skyldigheten att på

egen bekostnad tillhandahålla stolpar, körslor, hantlangning och dylikt.

Telefonfrågan för de glest befolkade trakter, där telefon hittills saknats, har

därigenom kommit i ett för vederbörande intressenter mycket gynnsammare

läge.

Abonnenternas andel i kostnaden för flyttning av sådana stationer, beträffande

vilka abonnenterna ha att vidkännas kostnaderna för lokal och

betjäning, bär maximerats till 15 kronor per huvudabonnemang.

Vad därefter angår frågan om utvidgning av frikretsarna, som nu upptages

till behandling i den föreliggande motionen, vill styrelsen till en början

erinra därom, att 1944 års telefonkommitté för sin del hade tänkt sig

att de föreslagna förbättringarna skulle genomföras under en tidrymd av

6 år. Vid framläggandet av kommitténs förslag för Kungl. Maj:t i början

av år 1946 framhöll telegrafstyrelsen, som i allt väsentligt anslöt sig till

de av kommittén framlagda förslagen, att ett realiserande av dessa förslag

i vad de förutsatte utförandet av mera omfattande anläggningsarbeten, exempelvis

sådana som kräva kablar och större mängder smiden och annan

linjemateriel, icke omedelbart kunde påbör jas, enär såväl telegrafverkets som

den svenska industriens resurser redan voro utnyttjade till det yttersta.

Situationen i fråga om tillgången på materiel hade nämligen icke lättat på

sätt man tidigare haft anledning vänta.

I propositionen nr 219 framhöll också departementschefen, att det mot

bakgrunden av de utav telegrafstyrelsen angivna förhållandena låg

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113.

11

i sakens natur, att ett genomförande av förslagen avseende bland annat

utvidgning av frikretsarna vore ett arbete på lång sikt, vilket måste stå

tillbaka för det ordinarie anläggningsarbetet. Statsutskottet uttalade för

sin del beträffande tiden för förbättringarnas genomförande, att utskottet

väl insåge de svårigheter, som förelåge, men att utskottet samtidigt ville uttala

önskvärdheten av att ifrågavarande åtgärder vidtoges så snart som

möjligt.

Styrelsen har velat erinra om dessa uttalanden, enär det mot bakgrunden

härav icke kan anses vara riktigt att — såsom motionärerna —- säga,

att riksdagen skulle ha beslutat att förbättringarna skulle genomföras under

de närmaste sex åren. Styrelsen vill dessutom framhålla, att när styrelsen

igångsatte den förenämnda utredningen om landsbygdens telefonförhållanden

det hölls för sannolikt, att tillgången på materiel och arbetskraft

skulle komma att förbättras efter kriget. Utvecklingen har emellertid som

bekant blivit den rakt motsatta, så att det för närvarande råder en mycket

besvärande brist på materiel och arbetskraft, något som till och med

omöjliggör utbyggande av stationer och ledningsnät i takt med den stora

abonnenttillströmningen.

I detta sammanhang vill styrelsen, med anledning av ett uttalande i riksdagens

första kammare den 7 december förra året angående inköp av materiel

från utlandet, upplysa om att styrelsen självfallet undersökt varje

möjlighet att även på detta sätt söka förbättra materieltillgången. Omedelbart

efter krigets upphörande trädde styrelsen sålunda i kontakt med ett

stort antal utländska industrier i USA, Belgien, Norge, Frankrike, Finland,

Österrike, Canada, England, Tjeckoslovakien, Tyskland, Danmark, Schweiz,

Italien och Holland, varvid avtal om inköp av materiel ha träffats i så stor

omfattning som varit möjligt utan alltför stora ekonomiska uppoffringar.

Leveranser påbörjades redan så tidigt som i augusti 1945 och ha sedan

dess fortgått.

De utomordentligt stora krav, som nu ställas på telegrafverket i olika

hänseenden, belysas av följande uppgifter beträffande tillströmningen av

nya abonnenter.

Den största abonnentökning, som förekom före kriget, kunde noteras år

1938, då antalet abonnemang (nytecknade minus annullerade) ökade med

(13 300. År 1945 hade ökningen — trots under kriget vidtagna höjningar

av inträdesavgifterna — stigit till 78 400. Under år 1946 inträdde emellertid

en ytterligare stegring i tillströmningen av nya abonnenter, och ökningen

blev delta år 108 600. På ett år hade ökningen sålunda stigit med inemot

40 °/o. Enligt vad som framgår av hittills föreliggande rapporter har ökningen

under den gångna delen av år 1947 varit ännu kraftigare eller 63 °/o

större än under motsvarande tid rekordåret 1946.

Vad detta innebär kanske lättast förstås om man erinrar om att hela

antalet abonnemang den 1 januari 1946 uppgick till 1 237 000. Förra årets

ökning av antalet tecknade abonnemang har därför medfört en ökning av

hela abonnemangsstocken med cirka 9 °/o eller med en elftedel.

Det kan ytterligare framhållas, att apparatantalet i telegrafverkets nät

sedan den 1 januari 1940 ökat från 845 000 till omkring 1 315 000 eller med

mera än 55 °/o. Denna kraftiga ökning har inträffat under eu period, då

det rått mycket stora svårigheter att skaffa materiel, varför förkrigstidens

reserver i nät och på stationer äro helt förbrukade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 113.

Inför den utveckling som ovan skisserats är det naturligt, att telegrafstyrelsen

måste känna sig i hög grad tveksam om lämpligheten av att nu

vidtaga åtgärder, som skulle komina att än ytterligare stimulera abonnentökningen.

Även motionärerna framhålla, att det, i den mån det gäller anläggning

av linjer till nytillträdande abonnenter, måhända är svårt att

göra något med hänsyn till bristen på materiel. Men, fortsätta motionärerna,

där ledningar redan finnas, vare sig de ägas av abonnenterna själva

eller uthyras av telegrafverket, är förhållandet ett annat, och i dessa fall

borde en utvidgning av frikretsarna utan vidare kunna genomföras.

Motionärernas yrkande tar i första hand sikte på att de nu utgående

årliga hyresavgifterna för ledning utanför de nuvarande frikretsarna skola

slopas. Av de i motionen anförda exemplen på höga kostnader, som befolkningen

på landsbygden i vissa fall för närvarande måste vidkännas för att

erhålla telefon, har telegrafstyrelsen emellertid dragit den slutsatsen, att

motionen även avser ett slopande av inträdesavgifterna för ledning; I själva

verket äro nog dessa senare avgifter också betydligt mera betungande än

de årliga hyresavgifterna.

Eftersom telegrafstyrelsen själv varit förslagsställare till de av föregående

års vårriksdag beslutade åtgärderna för förbättring av landsbygdens telefonförhållanden,

vill styrelsen självfallet icke lämna några vägar oförsökta

att snarast möjligt söka infria landsbygdens förväntningar i nu förevarande

hänseende. Styrelsen är därför för sin del beredd att medverka till

att de nuvarande inträdes- och abonnemangsavgifterna för förhyrd huvudledning

slopas. På grund av att vissa administrativa arbeten först måste utföras

kan avgiftsbefrielsen träda i kraft tidigast den 1 oktober 1947. Upplysningsvis

vill styrelsen nämna, att de årliga hyresavgifterna för ledning

för närvarande uppgå till cirka 1 200 000 kronor och inträdesavgifterna till

ett belopp av omkring 1 000 000 kronor per år. Den sammanlagda avgiftslältnaden

per år för befintliga och nya abonnenter på landsbygden kommer

således att uppgå till betydande belopp.

Styrelsen måste emellertid i detta sammanhang starkt understryka, att

ett realiserande av den planerade åtgärden får vissa ofördelaktiga verkningar.

Detta gäller särskilt slopandet av inträdesavgiften för huvudledning, eftersom

detta kommer att ytterligare stimulera tillströmningen av nya abonnenter

och speciellt sådana, som fordra anläggandet av långa materiel- och

arbetskrävande ledningar. I nuvarande redan till bristningsgränsen ansträngda

försörjningsläge i fråga om arbetskraft och framför allt telefonmateriel

måste åtgärden med nödvändighet medföra, att väntetiderna för

nyanmälda abonnenter — icke blott för dem som kräva långa ledningar

utan för alla — bli avsevärt längre än för närvarande och komma att på

åtskilliga håll uppgå till ett år eller mera.

Telegrafstyrelsen vill vidare erinra om att 1944 års telefonkommitté föreslog

uppställandet av vissa villkor för rätten att erhålla avgiftsfri ledning.

Dessa villkor, för vilka redogörelse lämnats på sid. 11—12 i propositionen

nr 219 till 1946 års riksdag, innebära i huvudsak, att telegrafverket skall äga

bestämma till vilken station ledningen skall ingå, att avlägset boende abonnent

under vissa förutsättningar skall vara skyldig upplåta sin telefonapparat

åt allmänheten, alt telegrafverket skall äga rätt använda abonnentledning

såsom anslutningsledning till eu eventuell växelstation på orten

samt att — i likhet med vad som redan finnes stadgat i det av Kungl.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113.

13

Maj:t utfärdade telefonreglementet — telegrafverket skall förbehållas rätt

att på en abonnentledning intaga ytterligare en eller flera abonnentapparater.

Kommittén förutsatte även, att när telegrafverket utan särskild avgift

tillhandahåller ledning till det egna stationsområdets station, bör hyresavgift

motsvarande de verkliga kostnaderna utgå för ledning, ifall abonnent

yrkar på att bli ansluten till annan station än den han rätteligen skulle

tillhöra. Telegrafstyrelsen förutsätter, att de av kommittén sålunda föreslagna

villkoren skola tillämpas samtidigt med avgiftsbefrielsen i övrigt,

varvid dock vissa övergångsbestämmelser kunna komma alt visa sig behövliga.

Beträffande det andra av motionärerna framförda önskemålet, nämligen

att telegrafverket omedelbart skulle övertaga de ledningar, som icke förhyras

av telegrafverket utan som abonnenterna själva ha anlagt och underhålla,

vill styrelsen framhålla följande.

Ett omedelbart övertagande av dessa ledningar har icke föreslagits av

1944 års telefonkommitté, av telegrafstyrelsen eller av Kungl. Maj:t. Tvärtom

förutsattes såväl i telegrafstyrelsens framställning i ämnet som i propositionen,

att övertagandet skulle ske successivt under en lång följd av år. Anledningen

till att så måste ske är, att de ifrågavarande abonnentlinjerna oftast;

befinna sig i så dåligt skick, att de icke kunna rationellt underhållas

ulan först måste byggas om. Om verket skall övertaga ledningarna och

ombesörja underhållet av desamma förutsätter detta ovillkorligen, att de

av telegrafverket sättas i sådant skick, att de icke kräva oupphörliga personalutryckningar

för felavhjälpning och reparationer.

För att ge en uppfattning om storleksordningen av de arbeten, som äro

nödvändiga för denna ombyggnad av abonnenternas ledningar må här anföras

följande uppskattade uppgifter beträffande de avsevärda mängder materiel

som erfordras; 280 000 stolpar, 200 000 stolpreglar, 3 000 ton järntråd,

1 200 000 isolatorer, 450 000 krok. Antalet dagsverken för att utföra dessa

arbeten uppskattas till cirka 300 000. Den sammanlagda kostnaden har beräknats

till omkring 15 miljoner kronor.

De materielkvantiteter, som för närvarande stå att uppbringa äro ej tillräckliga

ens för att kunna effektuera beställningar av nya abonnemang på

nu gällande villkor. Under sådana förhållanden är det nödvändigt att fördela

de disponibla resurserna så, att de bli till största möjliga gagn för det

gemensamma folkhushållet. Det synes då styrelsen naturligt, att materielen

i första hand användes för de anläggningar, som erfordras för inkoppling av

nya abonnenter och för sådana utökningar av förbindelsenäten mellan

stationerna, som äro nödvändiga, för att den med abonnentökningen stegrade

riks- och landstrafiken skall kunna hjälpligt avvecklas. Att jämsides

därmed nu igångsätta ett allmänt övertagande av abonnenter tillhöriga ledningar

är icke möjligt. Det är emellertid styrelsens avsikt att successivt

genomföra även delta åtagande, vilket i första hand bör ske i samband med

vissa saneringsarbeten såsom anläggning av nya växelstalioner, kablifiering

av blankledningsstråk osv.

Sammanfattningsvis vill styrelsen således framhålla, att styrelsen icke

funnit det vara möjligt att omedelbart övertaga abonnenterna tillhöriga ledningar,

men att styrelsen, såvida ej riksdagen med hänsyn till det ansträngda

försörjningsläget anser sig böra uttala sig däremot, har för avsikt, att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 113.

tillmötesgå motionärernas önskemål i vad de avse slopandet av inträdes- och

abonnemangsavgifter för huvudledning.

Stockholm den 29 mars 1947.

KUNGL. TELEGRAFSTYRELSEN

HÅKAN STERKY

H. Heimburger. / T. Nygren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.