Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-05-13 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:116, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

1

Nr 116.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de

allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

153, 161 och 172, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 54 000 000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

ett anslag av 30 000 kronor;

dels ock till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar

ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 151 framlagt de förslag,

som närmare angivas i det följande.

l:o) Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (avdelning I, s. 2—65 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 7 mars 1947) föreslagit riksdagen att

1. besluta, att nya elementarskolans i Stockholm gymnasium och en 4-årig

latingymnasielinje vid högre allmänna läroverket i Bromma skola avvecklas

samt att i stället samrealskolorna i Enskede och Ängby skola utbyggas till

högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu befintliga realskollinjer,

vartdera en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje; skolande nämnda

organisationsändringar ske successivt från och med budgetåret 1947/48 eller

den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, allt under villkor att Stockholms

stad åtager sig ej mindre att tillhandahålla för ifrågavarande nya läroverk

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal än även bevilja ett engångsanslag av minst 5 000

kronor till komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av

biblioteket vid högre allmänna läroverket i Enskede;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 6 saml. Nr 116—118.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 116.

2. besluta att vid samrealskolan i Piteå skall från och med budgetåret

1947/48 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt inrättas

en 4-årig realskollinje i stället för den tredje, ofullständiga parallelllinjen

av den 5-åriga realskolan;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen anfört;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1947/48, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller

ämneslärarinnebefattning;

5. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48;

6. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen

och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,

som föranledas av den fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor

till samrealskolor;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 52 721 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 235) och den andra inom andra kammaren av

herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 354), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

dels besluta, att det kommunala gymnasiet i Kiruna skall successivt förstatligas

från och med ingången av budgetåret 1947/48, dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att företaga därav föranledda ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, dels ock uppräkna förslagsanslaget till avlöningar vid

de allmänna läroverken med 31 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (I: 236) och den andra inom andra kammaren av herrar

Håstad och von Friesen (II: 355), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att för nästa budgetår verkställa en uppräkning av de sedan 1907

utgående arvodena till provårshandledarna, vilka av departementschefen nu

föreslås att åter oförändrade utgå, varvid hänsyn likväl bör tagas till jämförliga

yrkeskategoriers villkor, samt att snarast möjligt upptaga frågan om

särskild placering av lärarna vid provårsläroverken i löneskalan till bedömande.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 235 och I: 236.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

3

1. Organisationsfrågor,

a) Upprättande av nya statliga gymnasier.

1927 års riksdagsbeslut rörande de allmänna läroverkens organisation

innefattade upprättande av 49 högre allmänna läroverk. Sedermera ha

ytterligare 16 sådana tillkommit, varför hela antalet för närvarande uppgår

till 65. Av de 16 nyupprättade gymnasierna tillkommo 9 under åren

1930—1937. De övriga 7 nya högre allmänna läroverken äro flickläroverket

å Södermalm i Stockholm (1939), läroverken i Boden och Hässleholm (1942),

statens normalskola (1943), läroverken i Ludvika och Örnsköldsvik (1944)

samt läroverket i Sollefteå (1945).

Gymnasiefråg an i landsorten.

I propositionen 1946: 142 erinrades om, att framställningar om upprättande

av statliga gymnasier förelågo beträffande Alingsås, Arvika,

Avesta, Karlshamn, Nässjö, Oskarshamn, Söderhamn, Tranås, Varberg,

Åmål och Ängelholm. Med hänsyn till att skolöverstyrelsen funnit särskilt

starka skäl tala för att statliga gymnasier upprättades i Arvika, Söderhamn

och Varberg utan att resultatet av det pågående utredningsarbetet

på skolans område avvaktades, upptogos dessa framställningar till närmare

behandling i nyssnämnda proposition. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

framhöll därvid att, därest icke de inom skolans område pågående

utredningarna enligt hans förmenande tvingade till skärpt återhållsamhet

i fråga om mera betydande förändringar av läroverksorganisationen, han

för sin del icke skulle ha tvekat att med hänsyn till de skäl, som kunde

anföras till stöd för ifrågavarande framställningar, förorda bifall till desamma.

I skolfrågans dåvarande läge ansåg han sig döck icke böra medverka till den

ifrågasatta utbyggnaden av en organisation, som måhända stode inför en

omdaning, vars förverkligande skulle försvåras av en sådan utbyggnad.

Han ansåg sig därför icke i stånd att tillstyrka ifrågavarande framställningar.

Med hänsyn emellertid till de särskilda skäl, som kunde anses tala

till förmån för framställningarna från Arvika och Söderhamn på grund

av förekomsten av kommunala gymnasier därstädes, förordades såsom en

provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning av gymnasiefrågan

en höjning av statsunderstödet till ifrågavarande kommunala gymnasier

från 6 000 kronor till 15 000 kronor. Vad sålunda anförts och föreslagits

från departementschefens sida föranledde ingen erinran från riksdagens

sida.

Sedan nyssnämnda proposition framlades, ha ytterligare framställningar

om inrättande av statliga gymnasier i landsorten inkommit, nämligen från

Kiruna, Malmberget, Mora och Trollhättan, varjämte

förnyade ansökningar gjorts från Karlshamn, Nässjö och Åmål.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 116.

Skolöverstyrelsen, som yttrat sig över samtliga ifrågavarande framställningar,

har beträffande Malmberget, Mora, Nässjö och

Trollhättan uttalat, att önskemålen om upprättande av statliga gymnasier

å dessa orter icke borde upptagas till behandling isolerade utan först i

samband med en allmän översyn av den statliga gymnasieorganisationen.

Beträffande Karlshamn och Åmål har överstyrelsen i anslutning

till framlagd utredning funnit goda skäl tala för upprättande av statliga gymnasier

i dessa städer, men överstyrelsen har i här förevarande sammanhang

icke ansett sig böra framlägga förslag därom utan hemställt, att frågan måtte

upptagas i samband med frågan om förstatligande av de kommunala gymnasierna

i Arvika och Söderhamn.

Vidkommande slutligen framställningen från Kiruna har överstyrelsen

funnit speciella skäl, nämligen de stora avstånden inom Norrbottens län

och lärjungeområdets karaktär av gränsområde, tala för att gymnasiefrågan

där löses utan avvaktan å resultatet av pågående utredningar. Överstyrelsen

har därför hemställt, att det i Kiruna befintliga kommunala 3-åriga

latin- och realgymnasiet måtte successivt förstatligas från och med budgetåret

1947/48 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer.

Kostnaderna för ett förstatligande av gymnasiet ha beräknats till i runt

tal 104 000 kronor efter fullt genomförd organisation och till i runt tal

31 000 kronor under första året.

Statskontoret har — under erinran om statsmakternas ställningstagande

förra året till frågan om förstatligande av de kommunala gymnasierna i

Arvika och Söderhamn — anfört följande.

Jämväl med förstatligandet av det kommunala gymnasiet i Kiruna torde

av samma skäl böra tillsvidare anstå. Statskontoret finner emellertid för

sin del skäl tala för att ifrågavarande läroanstalt, som hittills icke synes

hava tillerkänts något statsbidrag, får komma i åtnjutande av dylikt understöd

för sin fortsatta verksamhet. I syfte att möjliggöra en medelstilldelning

för ändamålet torde anslaget till understöd åt kommunala gymnasier för

nästkommande budgetår böra uppräknas med skäligt belopp, förslagsvis

15 000 kronor.

Gymnasiefrågan i Stockholm.

Departementschefen har först lämnat en redogörelse för läroverksfrågans

i Stockholm tidigare utveckling, varav inhämtas i huvudsak följande.

1940 års skolutredning m. m. Utredningens den 19 februari

1942 avgivna förslag innebar i huvudsak:

1) nedläggande av nya elementarskolan (med en 4-årig och två 5-åriga

realskollinjer, en 4-årig latingymnasielinje samt en 3-årig och två 4-åriga

realgymnasielinjer),

2) nedläggande av högre lärarinneseminariet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

5

3) upprättande av statens normalskola, som skulle bestå av lärarinneseminariets

övningsskola (med en linje av vardera 6-årig folkskola, 7-årig

flickskola och 4-årig realskola), en 5-årig realskollinje, en 4-årig latingymnasielinje

och en 3-årig realgymnasielinje,

4) upprättande av nya elementarskolan i Bromma, bestående av tre

5-åriga och en 4-årig realskollinje samt en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje,

samt

5) upprättande av högre allmänna läroverket i Enskede, bestående av

två 5-åriga realskollinjer samt en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje.

Dessa skolutredningens förslag inneburo ingen utökning av läroverksorganisationen

i Stockholm utan endast en omfördelning av redan förefintliga

linjer på de olika stadsdelarna.

I utlåtande den 21 mars 1942 över skolutredningens förslag tillstyrkte

skolöverstyrelsen detsamma med vissa modifikationer.

1942 års riksdag. I propositionen 1942:255 framlade Kungl. Maj:t

för riksdagen förslag till förändringar i läroverksorganisationen i Stockholm

i enlighet med skolutredningens förslag och de däri av skolöverstyrelsen

förordade modifikationerna. Riksdagen (skrivelsen 1942:406) biföll emellertid

icke förslaget i annan mån än att riksdagen beslöt dels att högre lärarinneseminariet

skulle nedläggas med utgången av budgetåret 1942/43, dels ock

att vid högre flickläroverket å Södermalm skulle från och med budgetåret

1943/44 successivt upprättas en 5-årig realskollinje, varvid förutsattes att

en av de 5-åriga realskollinjerna vid flickläroverket å Norrmalm samtidigt

skulle nedläggas. Beträffande förslaget i övrigt anhöll riksdagen, att Kungl.

Maj :t måtte låta verkställa förnyad utredning.

1943 års riksdag. Sedan i anledning av 1942 års riksdags ställningstagande

skolöverstyrelsen anbefallts att verkställa förnyad utredning

i frågan, inkom överstyrelsen den 31 oktober 1942 med ny utredning i

ämnet. Utredningen utmynnade i förslag, att Stockholms läroverksfråga

skulle lösas, antingen på sätt i propositionen 1942: 253 förordats, eller på

nämnda sätt i förening med upprättande av ett högre allmänt läroverk även

i Solna, uppbyggt på samrealskolan i Sundbyberg jämte den kommunala

mellanskolan i Solna, vilken i så fall skulle förstatligas och förstärkas med

en 5-årig linje från Vasa realskola i Stockholm.

I propositionen 1943:150 upptogos endast frågorna om upprättande av

statens normalskola samt samrealskolorna i Enskede och Ängby. Riksdagen

(skrivelsen 1943:229) biträdde Kungl. Maj:ts förslag.

De nya läroverken erhöllo följande organisation, nämligen statens normalskola

(förutom övningsskolans 6-åriga folkskola, 7-åriga flickskola och

4-åriga realskola) en 5-årig realskollinje och en 4-årig latingymnasielinje

(den planerade 3-åriga realgymnasielinjen ännu ej organiserad i avvaktan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 116.

på lösningen av läroverkets byggnadsfråga), samrealskolan i Ängby tre

5-åriga realskollinjer och samrealskolan i Enskede två 5-åriga och en 4-årig

realskollinje. Samtidigt påbörjades det successiva nedläggandet av nya

elementarskolans realskola (två 5-åriga och en 4-årig realskollinje) samt

avvecklingen av två 5-åriga realskollinjer vid högre allmänna läroverket i

Bromma, en 5-årig realskollinje vid högre allmänna läroverket för gossar å

Södermalm, en 5-årig realskollinje vid Katarina realskola och en 4-årig

latingymnasielinje vid högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm.

Nu föreliggande förslag. Med skrivelse den 6 december 1945

har överståthållarämbetet med egen tillstyrkan överlämnat en framställning

från Stockholms stad om upprättande av ett högre allmänt läroverk

i Brännkyrka samt anordnande av gymnasier vid samrealskolorna i Ängby

och Enskede i samband med nedläggandet av gymnasiet vid nya elementarskolan.

Skolöverstyrelsen framhåller i utlåtande den 14 februari 1946 över nämnda

framställning — efter att ha lämnat en översikt1 rörande överskottet respektive

bristen på platser å realskole- och gymnasiestadiet i de nu befintliga

läroverken i Stockholm ävensom rörande befolkningsutvecklingen i de skilda

stadsdelarna — att, då de skäl, varpå överstyrelsen år 1942 byggde sin tillstyrkan

av skolutredningens förslag om, bland annat, upprättande av högre

allmänna läroverk i Ängby och Enskede, numera vunnit ytterligare i styrka,

överstyrelsen ansåge sig böra upprepa detta förslag. Såsom tidigare framhållits,

skulle denna omorganisation icke innebära någon utökning av läroverksorganisationen

i Stockholm utan endast en omfördelning av redan befintliga

linjer. För ändamålet skulle nämligen disponeras den 4-åriga latingymnasielinjen

och de båda 4-åriga realgymnasielinjema vid nya elementarskolan

jämte en 4-årig latingymnasielinje från högre allmänna läroverket i

Bromma. Överstyrelsen framhåller vidare, att upprättandet av ett högre

allmänt läroverk i Brännkyrka vore väl motiverat både av det faktiska behovet

av platser i såväl realskolans som gymnasiets begynnelseklasser och

av befolkningens nuvarande och väntade storlek. Detta skulle visserligen

innebära en utökning av läroverksorganisationen i Stockholm, men några

vägande invändningar häremot syntes ej kunna göras i betraktande av att

Stockholms folkmängd under tiden den 1 januari 1942—den 1 januari 1946

ökat med icke mindre än i runt tal 72 000 personer.

Beträffande de nya läroverkens organisation har överstyrelsen anfört

följande.

I enlighet med det av överstyrelsen den 21 mars 1942 tillstyrkta förslaget

bör såväl samrealskolan i Ängby som samrealskolan i Enskede utbyggas

med vardera en 4-årig latingymnasielinje och en 4-årig realgymnasielinje.

Det högre allmänna läroverket i Brännkyrka bör i enlighet med det styrkta

1 Beträffande denna torde få hänvisas till s. 9—11 i propositionen nr 151.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

7

behovet utrustas med en linje av vardera 5-årig och 4-årig realskola samt

4-årigt latin- och 4-årigt realgymnasium.

Samtidigt med upprättande av ifrågavarande gymnasielinjer bör nya elementarskolans

gymnasium och en 4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna

läroverket i Bromma successivt nedläggas. Avvecklingen av realskollinjerna

vid nya elementarskolan, som påbörjades läsåret 1943/44, har

fortskridit så långt, att realskolan i sin helhet blir helt avvecklad i och med

utgången av läsåret 1946/47. Sistnämnda läsår har uppbyggandet av realskolorna

i Ängby och Enskede uppnått klass 45. Det synes därför vara ändamålsenligt,

att avvecklingen av gymnasiet vid nya elementarskolan och

uppbyggandet av de nya gymnasierna påbörjas läsåret 1947/48.

I detta sammanhang har departementschefen upptagit till behandling en

av nya elementarskolans kamratförening gjord framställning, vari yrkas, i

första hand att en förnyad undersökning måtte göras om bibehållande av

nya elementarskolan i stadens inre delar genom sammanslagning av densamma

med statens normalskola, och i andra hand att läroverket icke måtte

upphöra att existera som ett enhetligt läroverk utan flyttas till Bromma

och sammanslås med samrealskolan i Ängby till ett högre allmänt läroverk

under namnet nya elementarskolan och att till detta måtte överföras den

nuvarande nya elementarskolans bibliotek, institutioner, fonder m. m.

Överstyrelsen har i anledning av föreningens förstnämnda förslag icke ansett

sig kunna tillstyrka, att frågan om det nya läroverket på Östermalm tages

upp till ny prövning. Däremot har överstyrelsen tillstyrkt kamratföreningens

i andra hand framförda förslag om ett överflyttande av nya elementarskolans

bibliotek, institutioner, fonder m. m. å det tilltänkta högre allmänna läroverket

i Ängby.

Överstyrelsen har beräknat kostnaderna för ett genomförande av de föreslagna

organisationsändringarna sålunda:

Kostnad vid fullständigt genomförd organisation:

Omorganisation av samrealskolan i Ängby

Omorganisation av samrealskolan i Enskede

..........................

Upprättande av högre allmänt läroverk

i Brännkyrka...................

Kostnadsminskning vid avveckling av

nya elementarskolans gymnasium ....

Kostnadsminskning vid avveckling av en

4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna

läroverket i Bromma........

kronor 113159

» 108 561

» 240 644 kronor 462 364

» 235 254

» 43 969 > 279 223

Nettokostnad kronor 183 141;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 116.

Kostnad under omorganisationens första år:

Omorganisation av samrealskolan i Ängby

Omorganisation av samrealskolan i Enskede

..........................

Upprättande av högre allmänt läroverk

i Brännkyrka...................

Kostnadsminskning vid avveckling av nya

elementarskolans gymnasium........

Kostnadsminskning vid avveckling av en

4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna

läroverket i Bromma........

kronor 2 070

» 2 070

* 58 973 kronor 63 113

» 42 409

> 10 914 > 53 323

Nettokostnad kronor 9 790.

1940 års skolutredning har i allt väsentligt tillstyrkt överstyrelsens förslag,

men har föreslagit, att en av de planerade nya gymnasielinjerna — lämpligen

vid högre allmänna läroverket i Brännkyrka — organiseras som 3-årig.

En minoritet inom skolutredningen har icke velat tillstyrka förslaget, i

vad det avser upprättande av helt nya gymnasielinjer, innan ställning tagits

till den stora frågan om gymnasiets framtida organisation.

Statskontoret har med hänsyn till den pågående utredningen angående

gymnasiets omorganisation funnit det tveksamt, huruvida för närvarande

en så genomgripande ändring av läroverksorganisationen i Stockholm som

den nu föreslagna borde vidtagas. Då emellertid i varje fall en rationellare

fördelning av gymnasielinjerna mellan de olika stadsdelarna i Stockholm

syntes vara av behovet påkallad, ville statskontoret icke motsätta sig ett

genomförande av skolöverstyrelsens föreliggande förslag i den del, detsamma

avsåge en omgruppering av redan förefintliga gymnasielinjer i Stockholm.

Däremot syntes med en utökning av dessa linjer tills vidare böra

anstå i avvaktan å resultatet av förenämnda utredning.

b) Upprättande av en 4-årig realskollinje vid samrealskolan i Piteå.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 2 december 1946 hemställt om upprättande

successivt från och med budgetåret 1947/48 av en 4-årig realskollinje

i stället för en för närvarande ofullständig parallellinje av den 5-åriga

realskolan i Piteå. Av handlingarna i ärendet framgår, att staden åtagit sig

de villkor, som regelmässigt uppställas för organisationsförändringar vid de

allmänna läroverken.

Departementschefen har beträffande gymnasiefrågan i landsorten

förklarat sig dela skolöverstyrelsens uppfattning, att framställningarna

om inrättande av statliga gymnasier i Karlshamn, Malmberget, Mora, Nässjö,

Trollhättan och Åmål borde prövas i ett större sammanhang. Departementschefen

har emellertid framhållit, att ehuru situationen alltjämt manade till

fortsatt återhållsamhet på förevarande område, arbetet med en blivande skolreform

likväl numera fortskridit så långt, att grundad förhoppning funnes,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

9

att spörsmålet om en fortsatt utbyggnad av läroverksorganisationen med

statliga gymnasier inom en nära framtid skulle kunna upptagas till allmänt

övervägande. I fråga om Kiruna har departementschefen anfört följande.

Endast i ett fall, nämligen Kiruna, har överstyrelsen ansett sådana speciella

omständigheter föreligga, att en lösning av gymnasiefrågan borde ske

utan avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet. Ehuru

otvivelaktigt flera skäl — såsom ortens storlek och egenskap av centrum för

en vidsträckt bygd, ett betryggande underlag i form av realskolor, de stora

avstånden till närmaste gymnasiestäder, förefintligheten sedan flera år av

ett kommunalt gymnasium, lärjungeområdets karaktär av gränstrakt m. m.

— tala till förmån för ett statligt gymnasium i Kiruna, är jag dock under

hänvisning till vad jag nyss framhållit icke beredd att för närvarande tillstyrka

ifrågavarande förslag. Under erinran om att Arvika och Söderhamn

sedan flera år åtnjutit understöd av statsmedel till upprätthållande av de

kommunala gymnasierna å dessa orter, vilka understöd enligt beslut av

1946 års riksdag ej oväsentligt höjts, finner jag emellertid skäligt, att även

Kiruna såsom en provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning

av gymnasiefrågan kommer i åtnjutande av sådant understöd. Jag anser

det vidare motiverat att Karlshamns stad tillerkännes visst statsunderstöd

för därvarande kommunala gymnasium. Av övriga befintliga kommunala

gymnasier har intet varit i verksamhet så länge, att studentexamen hunnit

förrättas vid gymnasiet. Då jag i likhet med skolöverstyrelsen är av den

uppfattningen, att viss erfarenhet bör vinnas rörande ett kommunalt gymnasiums

verksamhet, innan frågan om statsunderstöd till detsamma tages

upp till övervägande, är jag icke beredd att i vidare mån än vad nyss anförts

förorda sådana statsunderstöd. Till frågan om storleken av de föreslagna

understöden till Kiruna och Karlshamn tager jag ställning i det följande,

varvid jag även kommer att ifrågasätta en ytterligare höjning av understöden

till de kommunala gymnasierna i Arvika och Söderhamn.

Beträffande därefter frågan om läroverksorganisationen i

Stockholm har departementschefen anfört i huvudsak följande.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har upprättandet av

statens normalskola samt samrealskolorna i Ängby och Enskede till en del

medfört den åsyftade utjämningen emellan olika stadsdelar av utbildningsmöjligheterna

på realskolstadiet. Sålunda har bristen på platser i realskolans

begynnelseklasser minskat för Östermalm från 96 år 1941 till 23

år 1945, för Bromma från 72 till 40 och för Enskede från 68 till 32. Samtidigt

har det tidigare överskottet å Norrmalm minskat från 177 till 62.

I Brännkyrka däremot har det tidigare starka underskottet ytterligare

accentuerats; år 1945 förelåg där en brist på 99 platser mot SO år 1941.

Att bristen på platser å Östermalm samt i Bromma och Enskede icke i ännu

större utsträckning avhjälpts genom de redan vidtagna åtgärderna torde

till en del bero därpå, att de nvupprättade läroverkens kapacitet icke kunnat

fullt tagas i anspråk på grund av otillräckliga lokaler.

Vad gymnasiestudiet beträffar kvarstår alltjämt den ogynnsamma balansen

mellan olika stadsdelar. Visserligen har bristen på platser ä Östermalm

i huvudsak eliminerats genom tillkomsten av statens normalskola, men i

Bromma, Enskede och Brännkyrka förefanns år 1945 en brist å respektive

46, 34 och 31 platser mot respektive 31, 38 och 12 platser år 1941. Mot

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 116.

detta stod år 1945 ett överskott av icke mindre än 203 platser å Norrmalm.

Det är denna uppenbara disproportion mellan tillgången och efterfrågan på

gymnasieplatser i vissa stadsdelar, som överstyrelsen vill avhjälpa genom

det nu ånyo framförda förslaget om upprättande av gymnasier i Ängby

och Enskede samt genom det nya förslaget om upprättande av ett nytt

högre allmänt läroverk i Brännkyrka. Gymnasierna i Ängby och Enskede

skulle vartdera bestå av en 4-årig real- och en 4-årig latinlinje, vilka linjer

skulle överflyttas från nya elementarskolan (två 4-åriga reallinjer och en

4- årig latinlinje) och från högre allmänna läroverket i Bromma (en 4-årig

latinlinje). Förslaget i denna del skulle alltså icke innebära någon utvidgning

av gymnasieorganisationen i Stockholm. Så skulle däremot bli fallet

med det ifrågasatta läroverket i Brännkyrka, som skulle organiseras med

5- årig och 4-årig realskola samt 4-årigt latin- och realgymnasium.

Vid bedömandet av föreliggande förslag bör beaktas — förutom den nyss

berörda starkt framträdande disproportionen mellan tillgången och efterfrågan

på platser, främst å gymnasiestadiet, i vissa stadsdelar — det förhållandet,

att nya elementarskolans gymnasium kommer att stå utan underlag

av elever från egen realskola, sedan denna med utgången av innevarande

budgetår helt avvecklats. Redan av denna anledning är det, därför erforderligt

att underkasta gymnasiefrågan i Stockholm en förnyad prövning.

Detta förutsattes också av 1943 års riksdag vid behandlingen av frågan om

realskolans avveckling. Något annat alternativ än en överflyttning av elementarskolans

gymnasielinjer till andra läroanstalter torde icke föreligga.

Den otvivelaktigt naturligaste lösningen synes härvid vara ett överförande

av linjerna till samrealskolorna i Ängby och Enskede, varest, som förut

nämnts, behovet av ytterligare gymnasieplatser är starkt framträdande.

Härigenom skulle med relativt små medel högst betydelsefulla förbättringar

i läroverksorganisationen i Stockholm ernås. Med hänsyn till att den nuvarande

situationen beträffande nya elementarskolans gymnasium framtvingar

en åtgärd av ena eller andra slaget och då den ifrågasatta anordningen

icke samtidigt innebär en utvidgning av gymnasieorganisationen i

huvudstaden, synes några principiella betänkligheter av den art, som i det

föregående anförts i fråga om en utbyggnad av gymnasieorganisationen i

landsorten, knappast kunna göras gällande mot förslaget i denna del. Jag

vill även framhålla, att förberedande arbeten för ordnande av lokalfrågan i

Ängby och Enskede pågå, och vissa utsikter finnas för att de nya lokalerna

skola kunna tagas i bruk inom en relativt snar framtid. Till dess torde provisoriska

lokaler kunna tagas i anspråk för de nya gymnasiernas första ringar.

Jag tillstyrker därför, att från och med nästa budgetår den 4-åriga latingymnasielinjen

och de båda 4-åriga realgymnasielinjerna vid nya elementarskolan

successivt nedläggas, medan samtidigt motsvarande linjer upprättas

vid samrealskolorna i Ängby och Enskede. För erhållande av en 4-årig latinoch

en 4-årig realgymnasielinje vid vartdera av sistnämnda läroverk bör

vidare i enlighet med överstyrelsens förslag en 4-årig latingymnasielinje vid

högre allmänna läroverket i Bromma överflyttas. Vid nya elementarskolan

skulle sedan återstå endast den 3-åriga realgymnasielinjen, vilken ursprungligen

var avsedd att överflyttas till statens normalskola men på grund av

detta läroverks lokalsvårigheter ännu icke kunnat överföras. Frågan om vart

denna linje bör flyttas torde böra avgöras först nästa år. Då linjen är 3-årig,

kommer avvecklingen av densamma att trots detta kunna vara avslutad

samtidigt med avvecklingen av de 4-åriga linjerna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

11

Av vad sålunda anförts framgår, att jag icke är beredd att tillmötesgå

nya elementarskolans kamratförenings framställning om ett bibehållande

av skolan i stadens inre delar genom sammanslagning av densamma med

statens normalskola. Såsom överstyrelsen framhållit skulle detta innebära,

att det av statsmakterna beträffande sistnämnda läroverk år 1943 fattade

beslutet skulle upprivas. I likhet med överstyrelsen är jag icke beredd att

medverka härtill.

Överstyrelsens förslag om upprättande av ett nytt högre allmänt läroverk

i Brännkyrka är jag icke beredd att för närvarande tillstyrka. Då detsamma

innebär en faktisk utökning av läroverksorganisationen i Stockholm,

torde denna fråga böra upptagas först i samband med den allmänna omprövning

av denna organisation, som torde böra komma till stånd i anslutning

till en kommande skolreform. Till dess torde även böra anstå med en

prövning av den av 1940 års skolutredning väckta frågan om ytterligare

3- åriga gymnasielinjer för de södra stadsdelarna ävensom frågan om behovet

av ökade studiemöjligheter för ungdomen jämväl inom andra förorter, t. ex.

Solna.

Beträffande därefter frågan om nya elementarskolans bibliotek, institutioner,

fonder m. m., vill jag framhålla, att starka skäl synas tala för ett

sammanhållande till en enhet av elementarskolans värdefulla institutioner,

arkiv och bibliotek. Jag förordar, att dessa överflyttas till det blivande

högre allmänna läroverket i Ängby, vilket i anslutning därtill även torde

böra erhålla benämningen nya elementarskolan i Ängby. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser rörande tidpunkten

för ifrågavarande överflyttning m. m. Till frågan om fonderna är

jag icke för närvarande beredd att taga ställning. I vad man en överflyttning

till en annan läroanstalt av dessa kan ske är givetvis beroende av

de bestämmelser och villkor, som kunna vara knutna till de olika fonderna.

En utredning härutinnan synes böra komma till stånd.

Överstyrelsens kostnadsberäkningar rörande den föreslagna omorganisationen

ha icke givit mig anledning till erinran.

Vad överstyrelsen anfört rörande ledningen av den nuvarande nya elementarskolan

och den blivande nya elementarskolan i Ängby under själva

omorganisationen samt rörande de villkor, som böra uppställas för de föreslagna

organisationsändringarna, föranleder ingen erinran från min sida.

Departementschefen har slutligen biträtt förslaget om upprättande av en

4- årig realskollinje vid sam realskolan i Piteå.

I motionerna I: 235 och II: 354 anföres till stöd för yrkandet om förstatligande

av det kommunala gymnasiet i Kiruna i huvudsak följande.

För att kunna bedöma, huruvida skolöverstyrelsens eller departementschefens

resonemang i förevarande avseende är övertygande, är det tydligen angeläget

att bilda sig en uppfattning om huruvida och i vad mån ett förstatligande

av det kommunala gymnasiet i Kiruna kan tänkas innebära ett föregripande

av den blivande omorganisationen av våra gymnasier. Det synes vid

ett dylikt bedömande till en början vara anledning att fastslå, att i och med

ett förstatligande inträder ingen väsentlig ändring för närvarande beträffande

läroanstaltens arbetssätt och organisation, utan den ändring som kan tänkas

ifrågakomma hänför sig till tidpunkten för den ifrågasatta nya läroverks
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 116.

organisationens genomförande. Ur organisationssynpunkt kan det därför anses

skäligen likgiltigt, om gymnasiet vid denna tidpunkt är statligt eller kommunalt.

Däremot är av betydelse, huruvida ett gymnasium i Kiruna i och

för sig anses behövligt eller ej för framtiden. Departementschefen torde själv

ha den uppfattningen, att ett gymnasium i Kiruna är motiverat, eftersom

han föreslagit statsbidrag till dess uppehållande. Såvitt nu är känt, räknar

man även i framtiden med treåriga gymnasier, och skulle beträffande läraruppsättning

och dylikt väsentliga förändringar inträda, erbjuder ju gällande

lönekungörelse goda möjligheter att reglera hithörande förhållanden. Det avgörande

för bedömande av huruvida gymnasiet redan nu bör förstatligas eller

ej blir sålunda frågan om läroanstaltens behövlighet för framtiden. Men på

denna punkt har ingen invändning gjorts mot överstyrelsens resonemang.

Det är sålunda svårt att finna departementschefens argumentering övertygande.

2. Anslagsberäkningar,

a) Besparingsåtgärder m. m.

Eventuell indragning av vissa linjer. Liksom föregående

år har överstyrelsen ansett sig även nu böra undersöka, huruvida icke på

något håll inom läroverksorganisationen mindre välbesökta linjer finnas,

vilka utan alltför kännbara olägenheter kunna indragas. Överstyrelsen har

därvid anträffat endast två fall, där lärjungeantalet i begynnelseklassen under

två på varandra följande år understigit 10 eller eljest lärjungetillströmningen

syntes mindre tillfredsställande. En översikt över dessa linjer lämnas i följande

tablå.

Linje

L ä r j u n

g e a n t a 1

höstterminen 1945

höstterminen 1946

Gymnasielinjer:

Nyköping: 4-årig latinlinje . .

8 + 7 + 6 + 10=31

8 + 8 + 9 + 5=30

Strängnäs: 4-årig latinlinje . .

7 + 8 + 2 + 10=27

0 + 10 + 8+3=21

Överstyrelsen har icke velat föreslå linjen i Nyköping till indragning.

Beträffande linjen i Strängnäs förordar överstyrelsen, att ny första ring

av denna linje icke må upprättas, såvitt ej lärjungeantalet vid höstterminens

början uppgår till minst 5.

Delning av klassavdelning vid nybörjarundervisning

i främmande levande språk. Enligt kungörelsen

den 17 mars 1933 angående timplaner för rikets allmänna läroverk (nr 110)

gäller, att klassavdelning med mer än 20 lärjungar må delas i två undervisningsavdelningar

under 1 veckotimme i vart och ett av ämnena modersmålet,

tyska, engelska och franska i de klasser av realskolan, där undervisningen

i dessa ämnen tager sin början. Motsvarande bestämmelser gälla

beträffande de kommunala flickskolorna och mellanskolorna, de praktiska

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

13

mellanskolorna och de högre folkskolorna. Från och med budgetåret 1940/41

har emellertid varit föreskrivet, att angiven uppdelning av klassavdelning

vid nybörjarundervisning i språk icke må äga rum, om särskilda kostnader

för statsverket därav föranledas.

I samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår har överstyrelsen

upptagit till behandling frågan om ett eventuellt slopande av nämnda besparingsåtgärd,

varjämte även diskuterats möjligheten av en sänkning

av lärjungemaximum i realskolans avslutningsklass och flickskolornas två

högsta klasser från nuvarande 35 till 30 lärjungar. Överstyrelsen har dock

med hänsyn till den hotande lärarbristen endast ansett sig kunna förorda ett

slopande vid de allmänna läroverken, de högre kommunala skolorna och privatläroverken

av förbudet mot uppdelning av klassavdelning vid nybörjarundervisning

i tyska, engelska och franska.

Ett genomförande av ifrågavarande förslag skulle enligt överstyrelsens

beräkningar för nästa budgetår medföra en kostnadsökning med följande

belopp.

Allmänna läroverken................................ kronor 275 000

Kommunala flickskolorna............................ » 39 900

» mellanskolorna.......................... » H 800

Praktiska mellanskolorna............................ » 20 800

Högre folkskolorna.................................. » 1 700

Privatläroverken.................................... »_5 400

Summa kronor 354 600

Departementschefen har för egen del beträffande dessa och övriga i detta

sammanhang berörda frågor anfört i huvudsak följande.

Jag ansluter mig till vad överstyrelsen anfört angående ett eventuellt återupprättande

av vissa sedan en följd av år nedlagda gymnasielinjer. Jag

förutsätter således, att Kungl. Maj:t må kunna efter prövning i varje särskilt

fall besluta om återupprättande av lyceilinjen vid högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö, de 3-åriga latingymnasielinjerna vid^ högre

allmänna läroverken i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad, Västerås och

för gossar i Malmö samt karolinska högre allmänna läroverket i Örebro

ävensom den 4-åriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Vänersborg.

En sådan åtgärd synes dock i regel icke böra vidtagas, därest icke

lärjungeantalet i första kretsen respektive ringen vid höstterminens början

uppgår till minst 10. Intagning i första ringen av det 3-åriga latingymnasiet

vid gossläroverket å Södermalm i Stockholm torde alltjämt böra få ske

endast om motsvarande ring vid gossläroverket å Norrmalm visar sig

otillräcklig.

I likhet med överstyrelsen är jag icke beredd att för närvarande förorda

indragning av den mindre besökta 4-åriga latinlinjen i Nyköping. Beträffande

motsvarande linje i Strängnäs vill jag för egen del föreslå, att ny

första ring av denna linje må upprättas först om lärjungeantalet vid höstterminens

början uppgår till minst 8, dock att Kungl. Maj:t bör äga rätt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 116.

att efter särskild framställning medgiva upprättande av sådan ring, även

om lärjungeantalet skulle understiga 8.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har överstyrelsen med

hänsyn till den hotande lärarbristen icke ansett sig i år kunna upprepa förslaget

om sänkning av lärjungemaximum i realskolans högsta klass och

flickskolans två högsta klasser. Beträffande språkundervisningen har överstyrelsen

av samma skäl endast ansett sig kunna tillstyrka ett upphävande

av restriktionerna i vad gäller undervisningen i tyska, engelska och franska.

Jag anser mig nu böra biträda detta förslag, vilket avser, förutom läroverken,

även de högre kommunala läroanstalterna och privatläroverken.

Måhända kan, såsom även överstyrelsen framhållit, lärartillgången i viss

mån komma att försvåra ett fullständigt genomförande av den ifrågasatta

åtgärden. Jag förutsätter därvid att överstyrelsen fördelar den tillgängliga

lärarkraften med hänsyn till de mest trängande behoven. Kostnadsberäkningarna

för ett genomförande av förslaget, slutande på i runt tal 355 000

kronor, varav 275 000 kronor vid de allmänna läroverken, ha icke givit mig

anledning till erinran.

Någon ändring beträffande de omständigheter, som föranlett riksdagen

att för de båda senaste budgetåren icke föreskriva något maximum för antalet

nybörj ar avdelningar vid de allmänna läroverken, synes icke ha skett.

Jag vill därför förorda, att icke heller för nästa budgetår någon föreskrift

i sådant hänseende meddelas. Därvid förutsätter jag givetvis alltjämt, att

medgivande från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya parallellavdelningar

inom nybörj ar a vdelningar skall föregås av en noggrann prövning och att

sådant medgivande icke skall lämnas annat än då särskilda omständigheter

så föranleda.

Mot skolöverstyrelsens beräkningar av antalet klassavdelningar för budgetåret

1947/48 har jag icke funnit anledning till erinran. Enligt dessa beräkningar

skulle alltså det totala antalet klassavdelningar komma att uppgå

till 2 637, varav 715 skulle utgöra nybörjaravdelningar. Vid ett bifall till

vad jag i det föregående förordat rörande ett återupprättande av vissa

gymnasielinjer kunna givetvis dessa siffror komma att undergå någon ringa

ökning.

b) Nya ordinarie tjänstemän.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om antalet ordinarie tjänstemän följande

förändringar i förhållande till nu gällande personalorganisation.

Rektorer. På grund av det fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor

ökas antalet rektorer med 3, varjämte rektorstjänsterna vid samrealskolorna

i Enskede och Ängby i samband med dessa läroanstalters ombildning

till högre allmänna läroverk uppflyttas från lönegraden E 8 till lönegraden

E 12.

Lektorer. Antalet ökas med 12, varav 4 vid läroverk under upprättande

eller omorganisation och 8 för ernående av en bättre lektorsrepresentation

vid andra läroverk.

Adjunkter. Antalet ökas med 157, varav 8 betingade av pågående organisationsändringar,

57 (av vilka dock 3 tills vidare icke skola besättas) av förstatligandet

av kommunala mellanskolor samt 92 av syftet att förbättra proportionen

mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie ämneslärartjänster.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

15

Ämneslärarinnor. Antalet ökas med 28 i samband med förstatligandet av

kommunala mellanskolor.

Övningslärare. 3 nya teckningslärar- och 5 nya gymnastiklärartjänster

föreslås.

Vaktmästare. En vaktmästare föreslås uppflyttad från lönegraden A 6 till

lönegraden A 7, varjämte två extra ordinarie vaktmästare skulle bli ordinarie

med placering i lönegraderna A 5 respektive A 6.

Vidare föreslås, att det Kungl. Maj:t av riksdagen sedan flera år givna bemyndigandet

att, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras

ledig såsom adjunkts- eller ämneslärarinnebefattning, skall gälla även i fråga

om läroverk för enbart flickor.

c) Anslagsbehovet.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 18186 000

kronor, fördelande sig på de olika anslagsposterna sålunda.

Nuvarande

belopp

kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän .... 22 790 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................. 722 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 7 415 000

4. Rörligt tillägg..................... 4 534 300

35 461 600 +18 186 000

Avgå:''särskilda uppbördsmedel.......... 926 600_—

34 535 000 18 186 000

Beträffande ordinarieposten föranledes höjningen förutom av

de förordade nya ordinarie tjänsterna av den allmänna löneregleringen.

Det ökade medelsbehovet under arv o desposten betingas dels av

elevantalets ökning, dels av förordad höjning av veckoarvodet för de deltidstjänstgörande

skolsköterskorna från 75 till 100 kronor samt utsträckning av

sköterskornas tjänstgöringstid, dels av en förstärkning av den kvinnliga biträdeshjälpen

å vissa rektorsexpeditioner, dels av en provisorisk förbättring av

arvodena åt övriga biträden å rektorsexpeditionerna (»rektors skrivbiträden»),

innebärande att grundarvodena höjas med 50 procent och tilläggsarvodena

höjas från 1 krona 25 öre till 1 krona 75 öre för varje under höstterminen

närvarande lärjunge, dels ock av ett återförande av de särskilda

arvodena vid provårsläroverken till de belopp, varmed de utgingo före budgetåret

1941/42.

Föreslagen höjning

( + ) resp.

minskning (—)

kronor

+13 760 000

+ 177 300

+ 5 458 000 .

— 1209 300

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 116.

I fråga om icke-ordinarieposten är den ifrågasatta anslagshöjningen

till huvudsaklig del föranledd av beräknad ökning av antalet klassavdelningar

samt den allmänna löneregleringen. Departementschefen har även

förordat en ökning av antalet extra ordinarie adjunktstjänster från 350 till

475 ävensom en ökning — utöver den rent automatiska — av undervisningen

i musik med 100 veckotimmar och i gymnastik med lek och idrott med 250

veckotimmar, varjämte förordats anvisande av medel till 50 veckotimmars

frivillig undervisning i kvinnlig slöjd.

Den föreslagna ökningen av antalet extra ordinarie adjunktstjänster utgör

en provisorisk åtgärd för beredande av förbättrade anställningsförhållanden

för sådana lärare, vilka genomgått provår. Skolöverstyrelsen hade för sin del

framlagt förslag om införande vid de allmänna läroverken, folk- och småskoleseminarierna

samt de högre kommunala skolorna av en fast befordringsgång

för de icke-ordinarie ämneslärarna, innebärande, att extra ordinarie anställning

skulle efter 4 terminers tjänstgöring kunna vinnas dels av lärare,

som avlagt för adjunktstjänst föreskriven akademisk examen och genomgått

pro vårsutbildning, i lönegraden Eo 21 samt av lärare med dylik examen men

utan provårsutbildning i lönegraden Eo 20, dels ock av lärare med examen

från högre lärarinneseminarium i lönegraden Eo 18.

Departementschefen har förklarat sig helt dela överstyrelsens uppfattning

om den stora betydelse för en förbättrad lärarrekrytering, som en reglerad

befordringsgång för de icke-ordinarie ämneslärarna skulle äga. Särskilt angeläget

syntes vara att kunna bereda extra ordinarie anställning även åt lärare,

som icke genomgått provårsutbildning men i övrigt fyllde villkoren för erhållande

av adjunktstjänst. I likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden

hade emellertid departementschefen kommit till den uppfattningen, att

frågan om befordringsgångens närmare utformning borde hänskjutas till 1944

års personalutredning, som hade till uppgift att överväga motsvarande spörsmål

för andra yrkesgrupper. Han vore därför icke nu beredd att upptaga överstyrelsens

förslag till närmare prövning, men hoppades, att det skulle bli

möjligt att förelägga nästa års riksdag förslag i ämnet.

Beträffande gymnastikundervisningen inhämtas av statsrådsprotokollet,

att överstyrelsen i syfte att genom minskning av gymnastikavdelningarnas

storlek skapa bättre betingelser för denna undervisning framlagt en plan,

innebärande en ökning av antalet gymnastiktimmar vid de allmänna läroverken,

utöver den rent automatiska ökningen på grund av högre elevantal, med

sammanlagt 900 veckotimmar under de närmaste tre budgetåren, varav 500

veckotimmar skulle falla å nästa budgetår och 200 timmar å ett vart av

budgetåren 1948/49 och 1949/50. Överstyrelsen hade emellertid samtidigt

framhållit, att överstyrelsen icke vore övertygad om att de timmar, som därgenom

tillfördes läroverken, med hänsyn till bristen på lokaler och lärarkrafter

verkligen komme de läroverk till godo, där en förstärkning i och för sig

vore mest önskvärd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

17

Departementschefen, som funnit dessa överstyrelsens betänkligheter berättigade,

har förklarat sig icke beredd att nu förorda förslaget i hela dess vidd.

Då emellertid en viss ökning av det till läroverkens förfogande stående timantalet

i gymnastik under alla omständigheter syntes önskvärd, ville departementschefen

på så sätt tillmötesgå överstyrelsens önskemål härutinnan, att

han förordade, att medel för nästa budgetår anvisades för ytterligare 250

veckotimmar utöver den rent automatiska ökningen. Den sålunda förordade

förstärkningen syntes i första hand böra utnyttjas för ett avskaffande av de

blandade gymnastikavdelningarna å högre åldersstadier än klass l3.

Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda ett av överstyrelsen

framfört förslag om viss ökad medelsanvisning för möjliggörande av en ytterligare

nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare vid provårsläroverk,

vilka vore särskilt betungade med handledning av provårskandidater.

Departementschefen vore nämligen av den uppfattningen, att i nuvarande

läge med bristande tillgång på lärare erforderlig kompensation för provårshandledarnas

merarbete främst borde givas formen av kontant ersättning

och i sådant avseende — såsom i det föregående angivits — förordat, att

de särskilda arvodena vid provårsläroverken återfördes till samma nivå som

tidigare.

Till stöd för det i motionerna 1:236 och II: 355 gjorda yrkandet om en

uppräkning av de särskilda arvodena vid provårsläroverken anföres bland

annat följande.

Det må till en början erinras om, att de här nämnda beloppen utgått enligt

beräkningar, som 1907 ansågos skäliga, alltså för fyrtio år sedan. Efter den

tidens penningvärde utgjorde dessa arvoden ett ingalunda oväsentligt tillägg

på grundlönen. Sedan den tiden har emellertid löneskalan helt förändrats men

arvodena förblivit oförändrade. Det synes därför ändamålsenligt och rättvist,

att dels en riktigare proportion mellan grundlön och arvode kommer till

stånd, dels hänsyn tages till penningvärdesförsämringen under de senaste

åren, vilken nyligen föranlett riksdagen till en uppräkning av de statsanställdas

löner.

1 detta sammanhang bör även nämnas att närmast motsvarande lärarkategori,

övningslärarna, d. v. s. de folkskollärare, vilka tjänstgöra vid folkskoleseminariernas

övningsskolor, enligt statsliggaren äro placerade tre lönegrader

högre än lärare vid vanliga folkskolor, vilket betyder en extra ersättning

för deras handledarverksamhet på något över 1 200 kronor. Skulle läroverkens

provårslärare gottgöras efter en liknande princip, bleve beloppet omkring

1 500. Det vore säkerligen till stor fördel för rekryteringen av lärare

vid provårsläroverken, om dessa på ett motsvarande sätt finge en fast, särskild

placering i löneskalan.

Bör alltså »erforderlig kompensation för provårshandledarnas merarbete

främst givas formen av kontant ersättning», som departementschefen hävdar,

synes det vara ett oavvisligt behov, att grunderna för denna ersättning upptagas

till förnyat bedömande, varvid hänsyn bland annat böra tagas till de

synpunkter, vilka här anlagts. 2

2 — Bihang till riksdagens protokoll 10/^7. G samt. Nr 116 —118.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

18 Statsutskottets utlåtande nr 116.

Vad gymnasiefrågan i landsorten angar, har departementschefen

— såsom av den lämnade redogörelsen framgår — icke funnit

sig beredd att nu tillstyrka bifall till de föreliggande framställningarna om

inrättande av nya statliga gymnasier i Karlshamn, Malmberget, Mora,

Nässjö, Trollhättan och Åmål. Departementschefen har nämligen ansett, att

dessa framställningar borde prövas i ett större sammanhang. Emellertid har

departementschefen tillika framhållit, att arbetet med en blivande skolreform

numera fortskridit så långt, att grundad förhoppning funnes, att spörsmålet

om en fortsatt utbyggnad av läroverksorganisationen med statliga gymnasier

inom en nära framtid skulle kunna upptagas till allmänt övervägande.

Utskottet är därför ense med departementschefen om att frågorna angående

upprättandet av statliga gymnasiet på ovannämnda orter icke lämpligen

böra behandlas isolerade utan i samband med den av departementschefen angivna

allmänna översynen av läroverksorganisationen.

Beträffande Kiruna har skolöverstyrelsen ansett sådana speciella omständigheter

föreligga, att en lösning av gymnasiefrågan för denna orts vidkommande

borde ske utan avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet,

varför överstyrelsen framlagt förslag om att det kommunala gymnasiet

därstädes måtte successivt förstatligas från och med budgetåret 1947/48.

Kostnaderna härför under första året hava av överstyrelsen uppskattats till

31 000 kronor. Departementschefen har — under hänvisning till den ståndpunkt

han intagit till övriga föreliggande framställningar om nya statliga

gymnasier i landsorten — icke ansett sig böra biträda överstyrelsens förslag.

Såsom en provisorisk anordning har departementschefen emellertid förordat,

att det kommunala gymnasiet i Kiruna tillerkännes understöd av statsmedel

för upprätthållande av sin verksamhet. I sådant avseende föreslås för nästa

budgetår under avdelning II av förevarande proposition anvisande av ett belopp

av 30 000 kronor. I motionerna I: 235 och II: 354 har ett yrkande framställts

av samma innebörd som skolöverstyrelsens ovannämnda hemställan.

Utskottet, som funnit departementschefens ifrågavarande förslag innebära

en för närvarande godtagbar lösning av gymnasiefrågan i Kiruna, tillstyrker

bifall härtill och anser sig följaktligen icke böra biträda den i motionerna

I: 235 och II: 354 gjorda framställningen.

I likhet med departementschefen finner jämväl utskottet motiverat att

Karlshamns stad tillerkännes visst statsunderstöd för därvarande kommunala

gymnasium.

Beträffande läroverksorganisationen i Stockholm

ansluter utskottet sig till det förslag, som nu framlagts av departementschefen,

innebärande i huvudsak att från och med nästa budgetår den 4-åriga latingymnasielinjen

och de båda 4-åriga realgymnasielinjerna vid nya elementarskolan

successivt nedläggas, medan samtidigt motsvarande linjer upprättas

vid samrealskolorna i Ängby och Enskede, varjämte för erhållande av en

4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje vid vartdera av sistnämnda läroverk

en 4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna läroverket i Bromma

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116. 19

överflyttas. Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och

föreslagit föranleder icke annan erinran eller annat uttalande från utskottets

sida än att utskottet förutsätter, att vid den blivande utredningen angående

nya elementarskolans fonder jämväl till övervägande upptages frågan om

Ängby-1 äroverkets benämning efter det nya elementarskolan helt avvecklats.

I enlighet med departementschefens förslag tillstyrker utskottet, att vid

samrealskolan i Piteå från och med budgetåret 1947/48 successivt

upprättas en 4-arig realskollinje i stället för en där för närvarande förefintlig

ofullständig parallellinje av den 5-åriga realskolan.

Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit med avseende å

besparingsåtgärder m. m, nya ordinarie tjänstemän

och anslagsbehovet. Vad beträffar motionerna I: 236 och II: 355

vill utskottet framhalla, att vissa skäl tala för den i motionerna påyrkade

ytterligare uppräkningen av arvodena vid provårsläroverken med hänsyn till

att dessa arvoden — även efter den av departementschefen förordade uppräkningen

komma att utgå med belopp, som utmätts enligt grunder, vilka

måhända numera icke längre kunna anses lämpligt avvägda. Utskottet förutsätter

därför, att Ivungl. Maj:t ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet.

Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner — så vitt nu är i fråga

— få anses besvarade.

Utskottet avstyrker bifall till vad i motionerna I: 236 och II: 355 i övrigt

föreslagits, varför motionerna i denna del icke böra till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet delar den av

departementschefen uttalade uppfattningen om den stora betydelsen för en

förbättrad lärarrekrytering, som en reglerad befordringsgång för de icke-ordinarie

ämneslärarna skulle äga. Utskottet hyser liksom departementschefen

den förhoppningen att resultatet av den i utsikt ställda utredningen av denna

fråga kommer att kunna föreligga i sadan tid, att därpå grundat förslag kan

föreläggas nästa års riksdag.

Beträffande gymnastikundervisningen innebär vad av departementschefen

förordats, att medel anvisas för nästa budgetår för ytterligare 250 veckotimmar

utöver den rent automatiska ökningen av timantalet på grund av högre

elevantal, i syfte att genom minskning av gymnastikavdelningarnas storlek

skapa bättre betingelser för denna undervisning. Detta förslag, som visserligen

icke motsvarar den ökning av timantalet, som av skolöverstyrelsen

ifragasatts, maste likväl betecknas sasom ett steg i rätt riktning och utskottet

vill framhålla önskvärdheten av att där detta låter sig göra med hänsyn

till tillgången på lokaler och lärarkrafter strävandena inriktas på en fortgående

minskning av gymnastikavdelningarnas storlek.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen ma, med bifall till Kung], IVIaj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 235 och II: 354,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 116.

1. besluta, att nya elementarskolans i Stockholm gymnasium

och en 4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna

läroverket i Bromma skola avvecklas samt att i stället

samrealskolorna i Enskede och Ängby skola utbyggas till

högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu befintliga

realskollinjer, vartdera en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje;

skolande nämnda organisationsändringar ske

successivt från och med budgetåret 1947/48 eller den senare

tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, allt under villkor att

Stockholms stad åtager sig ej mindre att tillhandahålla för

ifrågavarande nya läroverk erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal än även bevilja ett engångsanslag

av minst 5 000 kronor till komplettering av undervisningsmaterielen

och utvidgning av biblioteket vid högre

allmänna läroverket i Enskede;

2. besluta att vid samrealskolan i Piteå skall från och

med budgetåret 1947/48 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, successivt inrättas en 4-årig realskollinje

i stället för den tredje, ofullständiga parallellinjen av den

5-åriga realskolan;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad departementschefen anfört;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1947/48, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

5. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 36 550 000

2. Arvoden och särskilda Ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

21

a) Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga . .kronor 450

b) Arvoden åt tillsyns
lärare

.......... >

c) Personliga tilläggs
arvoden

åt första

lärarinnor....... »

d) Arvoden åt skollä
kare

m. m., förslagsvis

............ »

e) Arvoden åt bibliotekarier

......... »

f) Arvoden åt sekreterare

m. m...... »

g) Särskilda arvoden

vid provårsläroverk »

h) Särskilda arvoden

vid statens aftonskola

........... »

i) Arvode åt biträdande

föreståndarinna »

j) Personlig lönefyll
nad

åt vissa rektorer

............ »

12 250

600

325 000

108 700

213 400

221 400

6 100

1 200

10 500 kronor 899 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 12 873 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 3 325 000

Summa kronor 53 647 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad........kronor 15 000

2. Av kommuner och lärare

erlagda hyresersättningar

och hyror

3. Avkastning av dona
tioner

från kronan

m. m.............

4. Av vaktmästare er
lagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse ..........

274 000

37 600

120 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 116.

Utskottet.

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarperso
nalens

avlöning .... kronor 480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 52 721 000;

6. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden av

maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas av den

fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor till

samrealskolor;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 52 721 000 kronor; . . : t

B. att motionerna I: 236 och II: 355 må, i vad avser arvodena

vid provårsläroverken, anses besvarade med vad utskottet

ovan anfört samt i övrigt icke till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

2:o) Anslag till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier m. m. Kungl. Maj:t har (avdelning II, s. 66—72) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av 125 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 95 000 kronor.

Därvid har understödet åt de kommunala gymnasierna i Arvika och Söderhamn

föreslagits höjt från 15 000 kronor till 30 000 kronor för vartdera gymnasiet,

varjämte förordats att understöd även måtte beviljas åt de kommunala

gymnasierna i Kiruna och Karlshamn med respektive 30 000 kronor och

15 000 kronor. Det högre bidraget till Kiruna-gymnasiet motiveras av att

detta gymnasium omfattar både latin- och reallinje, medan gymnasiet i

Karlshamn i likhet med gymnasierna i Arvika och Söderhamn är organiserat

endast med realgymnasium. Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt innebär

vidare, att ett bidrag å 20 000 kronor skulle beviljas till den med kommunala

flickskolan i Karlstad kombinerade 3-åriga realskollinjen samt att

statsunderstöd enligt eljest gällande grunder skulle under innevarande och

nästa budgetår få utgå till de merkostnader för avlönande av lärare, vilka

föranledas av vissa pågående undervisningsförsök vid Göteborgs högre samskola.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och under

hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1947/48

under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 125 000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

23

3:o) Förslagsanslaget till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning III,

s. 72 och 73), vilket innebär en av den allmänna löneregleringen föranledd anslagshöjning

med 10 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 45 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .. » 2 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... » 51 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 10 000

Summa kronor 108 600;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 108 600 kronor.

4:o) Förslagsanslag till centralnämnden för skolungdomsutbytet med

utlandet. Kungl. Maj:t har (avdelning IV, s. 74—83) föreslagit riksdagen

att till förenämnda ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Swedberg väckt motion (II: 367), vari hemställts, att riksdagen,

utöver det anslag av 5 000 kronor, som Kungl. Maj:ts proposition

nr 151 föreslår, måtte anvisa ett förslagsanslag av ytterligare 3 000 kronor,

vilken summa skall ställas till centralnämndens för skolungdomsutbytet med

utlandet disposition för att användas till stipendier åt mindre bemedlade på

sätt som centralnämnden föreslagit.

I detta sammanhang beröras dels frågan om skolungdomsutbytet med

utlandet, dels ock frågan om lärjungebrevväxlingen med utlandet.

Skolungdomsutbytet.

Med bifall till i propositionen 1938: 91 framlagt förslag anvisade riksdagen

för budgetåret 1938/39 för ifrågavarande ändamål ett förslagsanslag

av 1 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 juni 1938 inrättades

från och med den 1 juli 1938 en centralnämnd för skolungdomsutbytet

med utlandet. Enligt den för nämnden den 31 mars 1939 fastställda instruktionen

åligger det nämnden att planlägga och organisera Sveriges skolungdomsutbyte

med utlandet samt utöva ledningen av detsamma. Uppmärk
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 116.

samhet bör jämväl, i den mån så är möjligt, ägnas åt andra former för förbindelse

mellan svensk och utländsk skolungdom, särskilt i sådana fall, då ett

utbyte i egentlig mening visar sig svårt eller omöjligt att åstadkomma. —

Anslaget var även för budgetåret 1939/40 uppfört med 1 000 kronor men

har därefter varit indraget.

I skrivelse den 30 augusti 1946 har centralnämnden — under framhållande

att den under kriget avbrutna utbytesverksamheten i begränsad utsträckning

redan återupptagits och under nästa år kunde väntas åter uppnå

en relativt stor omfattning — anhållit om anvisande för nästa budgetår

av ett anslag av 15 000 kronor, varav 5 000 kronor vore avsedda för stipendier

åt mindre bemedlade deltagare i utbytet.

Beträffande sistnämnda förslag har nämnden anfört följande.

Inom centralnämnden har övervägts, huruvida icke anmälningsavgifterna

borde helt bortfalla. Då ett statsövertagande av de utgifter, som för närvarande

täckas genom anmälningsavgifterna, emellertid skulle gå till rätt

avsevärda belopp och då riksdagen uttalat den principiella uppfattningen,

att utbytet så långt som möjligt bör vara självförsörjande, samt då slutligen

ett borttagande av terminsavgifterna vid de högre skolorna, varifrån

flertalet av deltagarna kommer, ännu icke skett, har centralnämnden icke

för närvarande ansett sig böra ifrågasätta någon sådan ändring i fråga

om skolungdomsutbytets finansiering.

För att emellertid underlätta deltagandet för mindre bemedlade och begåvade

lärjungar, som önska vara med i utbytet men av ekonomiska skäl

äro hindrade därifrån, föreslår centralnämnden, att ett belopp av statsmedel

anvisas att användas dels för befrielse från eller nedsättning i anmälningsavgift,

dels för bidrag till resekostnader, lägeravgifter och dylikt. Stipendiets

storlek bör i de enskilda fallen bestämmas av centralnämnden men

synes icke i något fall böra överstiga 200 kronor, däri inberäknat befrielse

från anmälningsavgift. Centralnämnden föreslår för budgetåret 1947/48 40

stipendier om i medeltal 125 kronor eller sammanlagt 5 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt den begärda medelsanvisningen, medan

statskontoret avstyrkt densamma.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Det synes ur många synpunkter önskvärt, att det under krigsåren i det

närmaste helt avbrutna skolungdomsutbytet med utlandet med det snaraste

åter kan komma i gång. Av naturliga skäl måste utbytet, åtminstone för de

närmaste åren, få en i viss mån annan karaktär än före kriget, i det att detsamma

nu främst torde få inriktas på England jämte Irland och Skottland

samt Frankrike, Belgien och Holland. Såsom i ärendet framhållits, kommer

detta att föranleda icke oväsentligt ökade utgifter för planläggning och administration,

varför utbytesverksamheten icke kan tänkas bli självförsörjande

på samma sätt som tidigare, då det jämförelsevis lättorganiserade och mycket

omfattande utbytet med Tyskland till och med lämnade ett ekonomiskt överskott.

Då jag icke anser mig kunna ifrågasätta någon höjning av anmälningsavgiften,

som länge utgått med 40 kronor per deltagare, synes det därför

nödvändigt, att staten ekonomiskt engagerar sig i utbytesverksamheten i

något större omfattning än tidigare.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har centralnämnden be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116.

25

räknat omkostnaderna för 1947 års skolungdomsutbyte till omkring 10 000

kronor. Med hänsyn till omfattningen av det utbyte, som under nuvarande

förhållanden skäligen kan beräknas komma till stånd, synas dessa kostnader

väl höga. Bland annat torde en höjning av det till sekreteraren utgående

dagarvodet knappast vara motiverad. En del av utgifterna torde

kunna bestridas medelst inflytande anmälningsavgifter, varjämte även befintliga

överskottsmedel från den föregående verksamheten, för närvarande

uppgående till omkring 10 000 kronor, torde kunna delvis tagas i anspråk.

Då det emellertid, såsom centralnämnden framhållit, synes önskvärt, att

nämnden alltid har en viss anslagsmarginal för mötande av oförutsedda

utgifter m. m., synes ett visst tillskott av statsmedel böra lämnas. Jag anser

mig emellertid vid anslagsavvägningen böra räkna med att detta för nästa

budgetår kan begränsas till 5 000 kronor. I avvaktan på närmare erfarenheter

rörande omfattningen av det blivande skolungdomsutbytet och behovet

av stipendier för mindre bemedlade deltagare är jag icke beredd att

för närvarande förorda anvisande av särskilda medel till sistnämnda

ändamål.

Beträffande centralnämndens förslag, att skolungdomsutbytet med de

övriga nordiska länderna helt borde omhänderhas av föreningen Norden

och dess skolresetjänst under samarbete med Reso, vill jag erinra, att jag

under punkten 327 i årets åttonde huvudtitel förordat anvisande av 5 000

kronor såsom bidrag till kostnaderna för den av sammanslutningen Nordens

skolresetjänst bedrivna utbytesverksamheten. I anslutning till detta mitt

tidigare ställningstagande finner jag nu lämpligt tillstyrka, att centralnämnden

helt befrias från bestyret med det internordiska skolungdomsutbytet.

I motionen II: 367 framhålles, att då utbytet med de länder, som nu kunde

komma ifråga, komme att inverka fördyrande för deltagarna i utbytet, motsatsförhållandet

mellan bättre och sämre bemedlade ytterligare komme att

betonas och att det vore troligt, att de mindre bemedlade bleve utestängda

från möjligheten att deltaga i utbytet.

Lärjungebrevväxlinge n.

Departementschefen har härom anfört följande.

I nära samband med det internationella skolungdomsutbytet står frågan

om den internationella lärjungebrevväxlingen. Denna har hittills i huvudsak

handhafts av läroverksadjunkten N. Hallbeck på uppdrag av läroverkslärarnas

riksförbund. I och för vinnande av erforderlig kontroll och samordning

med andra strävanden från statens sida till kontakt mellan svensk och utländsk

skolungdom finner jag i likhet med de hörda myndigheterna lämpligt,

att en verksamhet av ifrågavarande slag omhänderhaves av ett statligt organ.

Närmast till hands synes därvid ligga att åt centralnämnden för skolungdomsutbytet

uppdrages att bedriva även denna verksamhet, som ju äger

ett nära samband med centralnämndens övriga arbetsuppgifter. Jag förordar

därför att så sker. I anledning av vad föreningen Norden anfört i

ärendet, finner jag dock ändamålsenligt, att den internordiska brevväxlingen

i likhet med det internordiska skolungdomsutbytet omhänderhaves

av nämnda organisation. En viss anmälningsavgift, förslagsvis 1 krona,

synes åtminstone till en början böra utgå. Av centralnämndens beräkningar

framgår, att nämndens ökade omkostnader för brevväxlingen därigenom

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

26 Statsutskottets utlåtande nr 116.

skulle i stort sett täckas av de inflytande avgifterna. Någon ytterligare

medelsanvisning för nämndens verksamhet torde därför icke behöva föranledas

av detta mitt förslag. Jag förutsätter därvid, att centralnämnden

med i huvudsak nuvarande organisation skall kunna handhava även denna

nya verksamhetsgren. Anslag till centralnämndens verksamhet under nästa

budgetår torde alltså böra uppföras med förut angivet belopp, 5 000 kronor.

Anslaget bör liksom tidigare erhålla förslagsanslags natur.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av centralnämnden

meddela de ändrade bestämmelser rörande nämndens verksamhet,

som kunna föranledas av vad jag i det föregående förordat.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av vad i motionen II: 367 anförts och hemställts vill utskottet

framhålla, att utskottet i likhet med departementschefen ansett, att

närmare erfarenhet rörande omfattningen av det blivande skolungdomsutbytet

och behovet av stipendier för mindre bemedlade deltagare bör avvaktas

innan beslut fattas om anvisande av särskilda medel för sistnämnda ändamål.

Utskottet avstyrker alltså bifall till ovannämnda motion.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 367, till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1947/48 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 000

kronor.

5:o) Överlåtelse å Västerås stad av Kungl. Maj:t och kronan tillkommande

rätt till viss av Västerås högre allmänna läroverk disponerad

mark in. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning V, s. 84—86)

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den Kungl. Maj:t och kronan

tillkommande rätten till de delar av gårdstomterna n:ris

27 och 28, som ingå i kvarteret Halfdan — med undantag

för den del av tomt nr 27, som disponeras för stiftsbiblioteket

med tillhörande stenmur — jämte den å tomterna befintliga

Järnverksbyggnaden må utan vederlag till kronan överlåtas

å Västerås stad, under villkor att, därest tomterna icke längre

användas för skoländamål, desamma skola i gravationsfritt

skick utan ersättning återställas till kronan, varvid staden

skall äga tillgodogöra sig å desamma uppförda byggnader.

Stockholm den 13 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 117.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:198 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte s. 1 i texten