Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds verksamhet.
1947-05-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds verksamhet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 119.
1
Nr 119.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels
fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock
täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds
verksamhet.
(2:a avd.)
I propositionen nr 182 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 28 februari
1947, föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 förefintlig reservation
å det å riksstaten för samma budgetår under elfte huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget till Tillverkning av syntetiskt gummi må användas för
fortsatt tillverkning av dylikt gummi samt vetenskaplig forsknings- och försöksverksamhet
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
dels till Täckande av viss förlust hos statens reservförrådsnänmd å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under elfte huvudtiteln
anvisa ett anslag av 5 775 000 kronor;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift om att av departementschefen
angivna förluster å reservförrådsnämndens verksamhet å tillhopa
omkring 18 186 000 kronor skola täckas ur förefintligt överskott å verksamheten
i övrigt.
Fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m.
Till den med statsmakternas stöd sedan några år tillbaka bedrivna verksamheten
beträffande syntetiskt gummi — omfattande dels tekniskt-vetenskaplig
forskning i laboratoriemässig skala och experimentella försök i halvstor
skala, dels ock fabriksmässig tillverkning vid två särskilda fabriker i
Ljungaverk och Stockvik — ha hittills av statsmedel anvisats sammanlagt
19 894 000 kronor. Av de anvisade medlen ha tillhopa 16 994 000 kronor
upptagits å driftbudgeten eller, efter att från början ha haft form av anslag
å kapitalbudgeten, täckts medelst avskrivningsanslag å driftbudgeten, medan
ett belopp av sammanlagt 2 900 000 kronor alltjämt har karaktären av
kapitalbudgetsanslag. Av sistnämnda belopp ha 750 000 kronor beräknats
motsvara restvärde å den numera nedlagda gummifabriken i Stockvik och
850 000 kronor beräknats motsvara den 1 april 1945 vid gummifabrikerna
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 119.
2
Statsutskottets utlåtande nr 119.
befintligt råvarulager. Det återstående beloppet, 1 300 000 kronor, utgör rörelsekapital,
som beviljades av 1945 års riksdag.
Under tiden 1 april 1945—30 juni 1946 har tillverkningen av syntetiskt
gummi — däri inbegripet även forsknings- och försöksverksamhet rörande
sådan tillverkning — finansierats på sådant sätt, att statens reservförrådsnämnd
enligt uppdrag av Kungl. Maj:t inköpt de partier syntetiskt gummi,
som tillverkats under angivna tid, till pris motsvarande tillverkningskostnaderna,
inklusive kostnaderna för forsknings- och försöksverksamheten. Det
sålunda inköpta gummit har därefter av reservförrådsnämnden försålts till
det pris, som kunnat erhållas å marknaden, ett pris som varit avsevärt lägre
än inköpspriset. Härigenom har reservförrådsnämnden gjort en förlust av i
runt tal 5 775 000 kronor, vilket belopp måste medräknas vid angivandet
av de kostnader, som genom ifrågavarande tillverknings- och forskningsverksamhet
åsamkats statsverket.
1946 års riksdag anvisade ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor till
Tillverkning av syntetiskt gummi, varvid angavs, att denna tillverkning
borde fortsätta vid en av de båda fabrikerna med halv produktion, varjämte
vetenskaplig forskning på området borde bedrivas i viss omfattning. Driftskostnaderna
vid fabriken beräknades därvid till omkring 2 150 000 kronor
och kostnaden för forskning till 720 000 kronor, varjämte ett belopp av
130 000 kronor avsågs för avveckling av den fabrik, som skulle läggas ned
och hållas i beredskap. De inkomster, som skulle inflyta genom försäljning
av syntetiskt gummi, förutsattes skola tillföras anslaget såsom inkomst.
Enligt av industrikommissionen lämnade uppgifter ha forskningskostnaderna
och driftskostnaderna vid fabriken i Ljungaverk under senare halvåret
1946 uppgått till i runt tal 1 200 000 kronor. Under samma tid tillverkad
svedopren (syntetiskt gummi av den typ, tillverkningen och forskningen
hittills avsett) har försålts för ett belopp av cirka 200 000 kronor, vartill
kommer försäljningsinkomst från lagret i Stock vik om cirka 150 000
kronor. Nettokostnaderna för drift och forskning under första halvåret 1947
uppskattas till 1 150 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1946/47 skulle
alltså å det av 1946 års riksdag beviljade anslaget kvarstå en reservation
av omkring 1 000 000 kronor. Härutöver räknar kommissionen med, att avtidigare
anvisade medel kvarstå oförbrukade omkring 550 000 kronor, varför
till disposition för ifrågavarande ändamål skulle vid budgetårets slut
förefinnas en behållning av i runt tal 1 550 000 kronor.
Industrikommissionen har i skrivelser den 30 oktober 1946 och den 29
januari 1947 framlagt förslag rörande verksamheten på ifrågavarande område
under budgetåret 1947/48, innebärande att av nyss nämnda överskott
cirka 700 000 kronor skulle tagas i anspråk för utgifter för forsknings- och
försöksverksamhet — inklusive kostnader å 225 000 kronor för anskaffande
av viss ny apparatur, till större delen avsedd för forskning angående en annan
typ av syntetiskt gummi, kallad buna — samt att återstoden skulle få
Statsutskottets utlåtande nr 119.
3
tagas i anspråk för fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi vid fabriken i
Ljungaverk under en tid av omkring It månader.
I skrivelse den 20 februari 1947 har reservförrådsncimnden framhållit, att
enligt nämndens åsikt den ovan angivna förlust å i runt tal 5 775 000 kronor,
som uppstått för nämnden genom inköp och försäljning av det tillverkade
syntetiska gummit, borde täckas genom särskilda för ändamålet anvisade
medel.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar sig i anledning av
industrikommissionens framställning i princip för en fortsättning under viss
tid av såväl tillverkningen som forsknings- och försöksverksamheten.
Nämnden anser emellertid sistnämnda verksamhet dels böra inskränkas till
att avse med svedoprentillverkningen sammanhängande frågor, dels böra
utsträckas till att avse en tid av tre år. Kostnaderna för forsknings- och försöksverksamheten
under denna tid beräknas av riksnämnden till sammanlagt
minst 800 000 kronor, däri inberäknat 80 000 kronor för anskaffande
av ny apparatur. Fabriksdriften föreslås skola fortsättas till den 1 april 1948,
varför beräknas en nettokostnad — inberäknat utgifterna för fabrikernas
konservering samt för konstruktionsritningar, arbetsbeskrivningar in. in.,
som med ledning av gjorda erfarenheter borde utföras för att stå till förfogande
vid ett eventuellt framtida återupptagande av svedoprentillverkningen
— av omkring 600 000 kronor. Eventuellt återstående disponibla medel böra
enligt riksnämnden få användas för ändamål, varom här är fråga, enligt
bestämmande av Kungl. Maj:t.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Då reservförrådsnämndens inköps- och försäljningsverksamhet på förevarande
område haft karaktären av en särskild form av statssubvention för
tillverkning av syntetiskt gummi, vilken ligger helt vid sidan av reservförrådsnämndens
ordinarie verksamhet, finner jag lämpligt, att den nämnden
åsamkade förlusten täckes genom ett driftbudgetsanslag. Jag får därför
förorda, att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under elfte
huvudtiteln anvisas ett anslag av 5 775 000 kronor till Täckande av viss förlust
hos reservförrådsnämnden.
Såsom riksnämnden framhållit synas utsikterna att här i landet uppnå eu
ekonomiskt lönande produktion av syntetiskt gummi vara mycket ovissa.
Ett fortsatt uppehållande av driften vid gummifabriken i Ljungaverk kan
därför icke grundas på några förväntningar härulinnan. Däremot är en viss
tids fortsättning av driften motiverad ur beredskapssynpunkt. Det var även
dylika synpunkter, som ansågos tala för det anslag å 3 000 000 kronor, som
för ändamålet beviljades av 1946 års riksdag. Man ville genom den fortsatta
driften erhålla ett gynnsammare utgångsläge för återupptagande av tillverkningen,
därest så skulle påfordras. Av olika skäl har tillverkningen under
innevarande budgetår icke bedrivits i den omfattning som tidigare beräknats,
varigenom å ena sidan vissa kostnadsbesparingar gjorts men å andra
sidan ännu någon tids fortsättande av tillverkningen erfordras för vinnande
av det nyss angivna syftet. Med hänsyn till att lösning av vissa ännu kvarstående
problem på detta område synes kunna vinnas genom ännu någon
4
Statsutskottets utlåtande nr 119.
Utskottet.
lids fortsatt drift av berörda fabrik, finner jag mig böra medverka till att
möjlighet till sådan fortsatt drift beredes i huvudsak i den omfattning, som
riksnämnden föreslagit. Driften bör dock icke pågå längre än som kan anses
oundgängligen nödvändigt för att lösa de problem, som anses böra vara
klarlagda vid utarbetandet av beredskapsplanen för en eventuell framtida
tillverkning av förevarande slag.
En fortsatt forsknings- och försöksverksamhet på ifrågavarande område
torde vara synnerligen betydelsefull ur beredskapssynpunkt. För att denna
verksamhet skall erhålla nödig stadga synas garantier böra lämnas för att
den skall kunna fortsätta under viss tid, förslagsvis tre år framåt. I likhet
med riksnämnden vill jag förorda att forskningen inskränkes till sådana frågor
som äro av betydelse för svedoprentillverkningen, med utelämnande
i detta sammanhang av bunaforskningen. Det torde böra tillkomma Kungl.
Maj:t att fastställa plan för den fortsatta verksamheten.
Vad angår finansieringen framgår av det anförda, att omkring 1 550 000
kronor kunna antagas vid utgången av detta budgetår finnas disponibla för
ändamålet. Då 1946 års riksdag vid anvisande av anslaget för innevarande
budgetår endast tagit ställning till frågan om fortsättande av forskningen
och tillverkningen under samma budgetår, har jag ansett frågan om ianspråktagande
av förenämnda medel för fortsatt forskning och tillverkning
böra underställas riksdagen. Härvid finner jag mig böra erinra om att av de
anslag på kapitalbudgeten, som vid olika tillfällen anvisats av tidigare riksdagar,
sammanlagt 2 900 000 kronor, varken blivit täckta genom avskrivningsanslag
eller återbetalade till riksgäldskontoret. Det torde därför bliva
nödvändigt att reglera uppkomna kapitalförluster genom avskrivningsanslag
å driftbudgeten. Med förslag i sådant hänseende torde emellertid böra anstå
till dess tillverkningen av syntetiskt gummi avslutats och översikt av då återstående
tillgångar kunna erhållas.
Mot de av riksnämnden i förevarande sammanhang framlagda beräkningarna
och framförda synpunkterna har jag i övrigt intet att erinra.
Jag finner mig alltså böra tillstyrka, att den reservation, som vid utgången
av innevarande budgetår kan föreligga å det av 1946 års riksdag anvisade
anslaget till Tillverkning av syntetiskt gummi, må användas för fortsatt tillverkning
av dylikt gummi samt för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet
på förevarande område i huvudsaklig överensstämmelse med vad riksnämnden
föreslagit.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen i
likhet med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anselt att viss tids
fortsättning av driften vid fabriken i Ljungaverk vore motiverad ur beredskapssynpunkt.
Härigenom kunde — framhåller departementschefen — eu
lösning vinnas av vissa ännu kvarstående problem rörande tillverkningen av
syntetiskt gummi.
Utskottet har icke velat motsätta sig, att driften vid ifrågavarande fabrik
fortsätter i den omfattning riksnämnden föreslagit. Utskottet vill emellertid
i likhet med departementschefen understryka, att driften icke bör pågå
längre än som befinnes oundgängligen nödvändigt för att lösa de problem,
som anses böra vara klarlagda vid utarbetandet av beredskapsplanerna för
en eventuell framtida tillverkning av ovannämnda slag.
Statsutskottets utlåtande nr 119.
5
Forsknings- och försöksverksamheten på förevarande område torde såsom
departementschefen förordat böra inskränkas till att avse med svedoprentillverkningen
sammanhängande frågor.
Utskottet, som i likhet med departementschefen icke funnit anledning till
erinran mot de av riksnämnden framlagda beräkningarna rörande kostnaderna
för fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi samt vetenskaplig forsknings-
och försöksverksamhet, har ansett sig böra biträda departementschefens
förslag med avseende å finansieringen av ifrågavarande verksamhet.
Med hänsyn till att reservförrådsnämndens inköps- och försäljningsverksamhet
på förevarande område — såsom departementschefen framhållit —
haft karaktären av en särskild form av statssubvention för tillverkning av
syntetiskt gummi, vilken ligger helt vid sidan av reservförrådsnämndens
ordinarie verksamhet, har utskottet funnit, att den av reservförrådsnämnden
redovisade förlusten å i runt tal 5 775 000 kronor bör på sätt departementschefen
förordaf täckas genom ett anslag på driftbudgeten. Utskottet tillstyrker
därför, att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår anvisas ett anslag av angivna storleksordning.
Täckande av vissa förluster på reservförrådsnämndens verksamhet.
I skrivelse den 20 februari 1947 har statens reservförrådsnämnd hemställt
om medel för täckande av vissa förluster å sin verksamhet. Nämnden angiver
här, att dessa förluster icke uppkommit i nämndens ordinarie verksamhet
utan samtliga hänförde sig till inköp eller betalningar, som nämnden
i prisreglerande syfte verkställt enligt särskilda uppdrag av Kungl. Maj:t
i sammanhang med under kristiden upptagen eller utvidgad inhemsk produktion
av vissa varor. Nämnden anför, att i likhet med vad som förut skett
beträffande dylika förluster, senast för räkenskapsåret 1944/45, dessa förluster
borde täckas genom särskilda för ändamålet anvisade medel.
Ifrågavarande förluster, vilka i reservförrådsnämndens skrivelse redovisas
för varje varuslag för sig, äro till största delen sådana, där nämnden i prisreglerande
eller produktionsstödjande syfte på särskilt uppdrag av Kungl.
Maj:t inköpt varor och därefter med Kungl. Maj:ts bemyndigande försålt
dem till pris, som kunnat erhållas, även om detta pris understigit nämndens
självkostnadspris. Frågan om täckande av reservförrådsnämndens förlust
vid försäljning av inom landet tillverkat syntetiskt gummi har behandlats
i det föregående. Övriga till ifrågavarande kategori hörande förluster framgå
av följande sammanställning.
6
Statsutskottets utlåtande nr 119.
Varuslag Förlust
kronor
aluminium .................... 1 762 382:23
elektrotackjärn ................ 9 995:06
koppar ....................... 3 988 058: —
zink .......................... 122 970: —
gjutna muffrör ................ 7 812: 38
nickel och nickelsulfat......... 1 069 487:39
fenol ........................ 7 590:65
skifferbensin .................. 568 334:26
bensol ........................ 2 583 490:13
skattefri sprit ................. 1 937 192: —
trätjårprodukter ............... 5 601 747:95
kalciumklorid ................. 91611:50
pappersskördegarn ..... 1 492: 01
Summa 17 752 163: 17
Utöver angivna förluster begär reservförrådsnämnden täckning för vissa
förluster av något annan karaktär. I det ena fallet har reservförrådsnämnden
på uppdrag av Kungl. Maj:t till ett företag utbetalat ersättning för att
viss tillverkning av konstsilke för bileordgarn, varom industrikommissionen
träffat avtal med företaget, tills vidare skulle avbrytas. Denna utbetalning,
som uppgått till 176 000 kronor, har ansetts kunna åläggas reservförrådsnämnden,
enär, därest avbrott av tillverkningen icke skulle ha ägt rum,
reservförrådsnämnden torde blivit pliktig inlösa tillverkade produkter och
därefter nödsakad utförsälja dem till pris, understigande självkostnadspriset.
Det andra fallet innefattar ett underskott å 257 610 kronor 20 öre å en av
reservförrådsnämnden handhavd prisreglering å aluminium och aluminiumprodukter,
som vid upphörandet den 20 februari 1946 visat underskott. De
i det föregående angivna förlusterna uppgå till sammanlagt i runt tal
18 186 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Tidigare ha förluster av ifrågavarande slag täckts genom att medel anvisats
från det å förskottsstat upptagna anslaget till pris- och handelsreglerande
åtgärder eller — såsom skett beträffande de under budgetåret 1944/45
uppkomna förlusterna — från särskilt anslag för ändamålet å driftbudgeten.
Emellertid framgår av reservförrådsnämndens sista bokslut, att avsevärt
överskott uppstått å nämndens verksamhet. Bokslutet utvisar nämligen, att,
om inneliggande varulager, för vilket angives ett förkrigsvärde av omkring
65 000 000 kronor, nedskrives till 0, en odisponerad reserv återstår av omkring
48 000 000 kronor. Med hänsyn härtill synes det lämpligt att man,
i stället för att belasta driftbudgeten med ett särskilt anslag för täckande
av förlusterna, för ändamålet tager i anspråk erforderlig del av berörda
odisponerade reserv. Någon risk för att reservförrådsnämnden härigenom
skulle komma att icke hava tillräckliga medel för fullföljande av sina egentliga
uppgifter torde icke förefinnas.
I detta sammanhang må anmärkas, att i samband med den omläggning
Statsutskottets utlåtande nr 119.
7
av grunderna för finansieringen av reservförrådsnämndens verksamhet,
varom beslut fattades av 1946 års riksdag (riksdagens skrivelse 1946:460),
samtliga riksgäldskontorets tidigare fordringar mot nämnden i form av anslag
eller förskott blivit reglerade samt att den av samma riksdag beviljade
rörliga krediten å 100 000 000 kronor hittills icke behövt tagas i anspråk.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att ovan angivna förluster på reservförrådsnämndens
verksamhet täckas på sätt departementschefen föreslagit.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 förefintlig
reservation å det å riksstaten för samma budgetår
under elfte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till
Tillverkning av syntetiskt gummi må användas för fortsatt
tillverkning av dylikt gummi samt vetenskaplig forskningsoch
försöksverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med
vad departementschefen förordat;
b) till Täckande av viss förlust hos statens reservförrådsnämnd
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av 5 775 000 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift om att
i det föregående angivna förluster å reservförrådsnämndens
verksamhet å tillhopa omkring 18 186 000 kronor skola täckas
ur förefintligt överskott å verksamheten i övrigt.
Stockholm den 13 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Gustaf Karlsson, fröken Andersson, herrar Gillström, Albertsson,
Rosenberg, Gustav Emil Andersson, Ilesselbom, Ragnar Bergh och Ivar
Persson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Åkerström,
Hoppe, Sefve, Thapper och Persson i Svensköp.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock täckande av vissa förlu a1 i texten