Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds verksamhet.

1947-05-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds verksamhet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

1

Nr 119.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels

fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock

täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds

verksamhet.

(2:a avd.)

I propositionen nr 182 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 28 februari

1947, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 förefintlig reservation

å det å riksstaten för samma budgetår under elfte huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget till Tillverkning av syntetiskt gummi må användas för

fortsatt tillverkning av dylikt gummi samt vetenskaplig forsknings- och försöksverksamhet

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

dels till Täckande av viss förlust hos statens reservförrådsnänmd å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under elfte huvudtiteln

anvisa ett anslag av 5 775 000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift om att av departementschefen

angivna förluster å reservförrådsnämndens verksamhet å tillhopa

omkring 18 186 000 kronor skola täckas ur förefintligt överskott å verksamheten

i övrigt.

Fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m.

Till den med statsmakternas stöd sedan några år tillbaka bedrivna verksamheten

beträffande syntetiskt gummi — omfattande dels tekniskt-vetenskaplig

forskning i laboratoriemässig skala och experimentella försök i halvstor

skala, dels ock fabriksmässig tillverkning vid två särskilda fabriker i

Ljungaverk och Stockvik — ha hittills av statsmedel anvisats sammanlagt

19 894 000 kronor. Av de anvisade medlen ha tillhopa 16 994 000 kronor

upptagits å driftbudgeten eller, efter att från början ha haft form av anslag

å kapitalbudgeten, täckts medelst avskrivningsanslag å driftbudgeten, medan

ett belopp av sammanlagt 2 900 000 kronor alltjämt har karaktären av

kapitalbudgetsanslag. Av sistnämnda belopp ha 750 000 kronor beräknats

motsvara restvärde å den numera nedlagda gummifabriken i Stockvik och

850 000 kronor beräknats motsvara den 1 april 1945 vid gummifabrikerna

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 119.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 119.

befintligt råvarulager. Det återstående beloppet, 1 300 000 kronor, utgör rörelsekapital,

som beviljades av 1945 års riksdag.

Under tiden 1 april 1945—30 juni 1946 har tillverkningen av syntetiskt

gummi — däri inbegripet även forsknings- och försöksverksamhet rörande

sådan tillverkning — finansierats på sådant sätt, att statens reservförrådsnämnd

enligt uppdrag av Kungl. Maj:t inköpt de partier syntetiskt gummi,

som tillverkats under angivna tid, till pris motsvarande tillverkningskostnaderna,

inklusive kostnaderna för forsknings- och försöksverksamheten. Det

sålunda inköpta gummit har därefter av reservförrådsnämnden försålts till

det pris, som kunnat erhållas å marknaden, ett pris som varit avsevärt lägre

än inköpspriset. Härigenom har reservförrådsnämnden gjort en förlust av i

runt tal 5 775 000 kronor, vilket belopp måste medräknas vid angivandet

av de kostnader, som genom ifrågavarande tillverknings- och forskningsverksamhet

åsamkats statsverket.

1946 års riksdag anvisade ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor till

Tillverkning av syntetiskt gummi, varvid angavs, att denna tillverkning

borde fortsätta vid en av de båda fabrikerna med halv produktion, varjämte

vetenskaplig forskning på området borde bedrivas i viss omfattning. Driftskostnaderna

vid fabriken beräknades därvid till omkring 2 150 000 kronor

och kostnaden för forskning till 720 000 kronor, varjämte ett belopp av

130 000 kronor avsågs för avveckling av den fabrik, som skulle läggas ned

och hållas i beredskap. De inkomster, som skulle inflyta genom försäljning

av syntetiskt gummi, förutsattes skola tillföras anslaget såsom inkomst.

Enligt av industrikommissionen lämnade uppgifter ha forskningskostnaderna

och driftskostnaderna vid fabriken i Ljungaverk under senare halvåret

1946 uppgått till i runt tal 1 200 000 kronor. Under samma tid tillverkad

svedopren (syntetiskt gummi av den typ, tillverkningen och forskningen

hittills avsett) har försålts för ett belopp av cirka 200 000 kronor, vartill

kommer försäljningsinkomst från lagret i Stock vik om cirka 150 000

kronor. Nettokostnaderna för drift och forskning under första halvåret 1947

uppskattas till 1 150 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1946/47 skulle

alltså å det av 1946 års riksdag beviljade anslaget kvarstå en reservation

av omkring 1 000 000 kronor. Härutöver räknar kommissionen med, att avtidigare

anvisade medel kvarstå oförbrukade omkring 550 000 kronor, varför

till disposition för ifrågavarande ändamål skulle vid budgetårets slut

förefinnas en behållning av i runt tal 1 550 000 kronor.

Industrikommissionen har i skrivelser den 30 oktober 1946 och den 29

januari 1947 framlagt förslag rörande verksamheten på ifrågavarande område

under budgetåret 1947/48, innebärande att av nyss nämnda överskott

cirka 700 000 kronor skulle tagas i anspråk för utgifter för forsknings- och

försöksverksamhet — inklusive kostnader å 225 000 kronor för anskaffande

av viss ny apparatur, till större delen avsedd för forskning angående en annan

typ av syntetiskt gummi, kallad buna — samt att återstoden skulle få

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

3

tagas i anspråk för fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi vid fabriken i

Ljungaverk under en tid av omkring It månader.

I skrivelse den 20 februari 1947 har reservförrådsncimnden framhållit, att

enligt nämndens åsikt den ovan angivna förlust å i runt tal 5 775 000 kronor,

som uppstått för nämnden genom inköp och försäljning av det tillverkade

syntetiska gummit, borde täckas genom särskilda för ändamålet anvisade

medel.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar sig i anledning av

industrikommissionens framställning i princip för en fortsättning under viss

tid av såväl tillverkningen som forsknings- och försöksverksamheten.

Nämnden anser emellertid sistnämnda verksamhet dels böra inskränkas till

att avse med svedoprentillverkningen sammanhängande frågor, dels böra

utsträckas till att avse en tid av tre år. Kostnaderna för forsknings- och försöksverksamheten

under denna tid beräknas av riksnämnden till sammanlagt

minst 800 000 kronor, däri inberäknat 80 000 kronor för anskaffande

av ny apparatur. Fabriksdriften föreslås skola fortsättas till den 1 april 1948,

varför beräknas en nettokostnad — inberäknat utgifterna för fabrikernas

konservering samt för konstruktionsritningar, arbetsbeskrivningar in. in.,

som med ledning av gjorda erfarenheter borde utföras för att stå till förfogande

vid ett eventuellt framtida återupptagande av svedoprentillverkningen

— av omkring 600 000 kronor. Eventuellt återstående disponibla medel böra

enligt riksnämnden få användas för ändamål, varom här är fråga, enligt

bestämmande av Kungl. Maj:t.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Då reservförrådsnämndens inköps- och försäljningsverksamhet på förevarande

område haft karaktären av en särskild form av statssubvention för

tillverkning av syntetiskt gummi, vilken ligger helt vid sidan av reservförrådsnämndens

ordinarie verksamhet, finner jag lämpligt, att den nämnden

åsamkade förlusten täckes genom ett driftbudgetsanslag. Jag får därför

förorda, att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under elfte

huvudtiteln anvisas ett anslag av 5 775 000 kronor till Täckande av viss förlust

hos reservförrådsnämnden.

Såsom riksnämnden framhållit synas utsikterna att här i landet uppnå eu

ekonomiskt lönande produktion av syntetiskt gummi vara mycket ovissa.

Ett fortsatt uppehållande av driften vid gummifabriken i Ljungaverk kan

därför icke grundas på några förväntningar härulinnan. Däremot är en viss

tids fortsättning av driften motiverad ur beredskapssynpunkt. Det var även

dylika synpunkter, som ansågos tala för det anslag å 3 000 000 kronor, som

för ändamålet beviljades av 1946 års riksdag. Man ville genom den fortsatta

driften erhålla ett gynnsammare utgångsläge för återupptagande av tillverkningen,

därest så skulle påfordras. Av olika skäl har tillverkningen under

innevarande budgetår icke bedrivits i den omfattning som tidigare beräknats,

varigenom å ena sidan vissa kostnadsbesparingar gjorts men å andra

sidan ännu någon tids fortsättande av tillverkningen erfordras för vinnande

av det nyss angivna syftet. Med hänsyn till att lösning av vissa ännu kvarstående

problem på detta område synes kunna vinnas genom ännu någon

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 119.

Utskottet.

lids fortsatt drift av berörda fabrik, finner jag mig böra medverka till att

möjlighet till sådan fortsatt drift beredes i huvudsak i den omfattning, som

riksnämnden föreslagit. Driften bör dock icke pågå längre än som kan anses

oundgängligen nödvändigt för att lösa de problem, som anses böra vara

klarlagda vid utarbetandet av beredskapsplanen för en eventuell framtida

tillverkning av förevarande slag.

En fortsatt forsknings- och försöksverksamhet på ifrågavarande område

torde vara synnerligen betydelsefull ur beredskapssynpunkt. För att denna

verksamhet skall erhålla nödig stadga synas garantier böra lämnas för att

den skall kunna fortsätta under viss tid, förslagsvis tre år framåt. I likhet

med riksnämnden vill jag förorda att forskningen inskränkes till sådana frågor

som äro av betydelse för svedoprentillverkningen, med utelämnande

i detta sammanhang av bunaforskningen. Det torde böra tillkomma Kungl.

Maj:t att fastställa plan för den fortsatta verksamheten.

Vad angår finansieringen framgår av det anförda, att omkring 1 550 000

kronor kunna antagas vid utgången av detta budgetår finnas disponibla för

ändamålet. Då 1946 års riksdag vid anvisande av anslaget för innevarande

budgetår endast tagit ställning till frågan om fortsättande av forskningen

och tillverkningen under samma budgetår, har jag ansett frågan om ianspråktagande

av förenämnda medel för fortsatt forskning och tillverkning

böra underställas riksdagen. Härvid finner jag mig böra erinra om att av de

anslag på kapitalbudgeten, som vid olika tillfällen anvisats av tidigare riksdagar,

sammanlagt 2 900 000 kronor, varken blivit täckta genom avskrivningsanslag

eller återbetalade till riksgäldskontoret. Det torde därför bliva

nödvändigt att reglera uppkomna kapitalförluster genom avskrivningsanslag

å driftbudgeten. Med förslag i sådant hänseende torde emellertid böra anstå

till dess tillverkningen av syntetiskt gummi avslutats och översikt av då återstående

tillgångar kunna erhållas.

Mot de av riksnämnden i förevarande sammanhang framlagda beräkningarna

och framförda synpunkterna har jag i övrigt intet att erinra.

Jag finner mig alltså böra tillstyrka, att den reservation, som vid utgången

av innevarande budgetår kan föreligga å det av 1946 års riksdag anvisade

anslaget till Tillverkning av syntetiskt gummi, må användas för fortsatt tillverkning

av dylikt gummi samt för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet

på förevarande område i huvudsaklig överensstämmelse med vad riksnämnden

föreslagit.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen i

likhet med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anselt att viss tids

fortsättning av driften vid fabriken i Ljungaverk vore motiverad ur beredskapssynpunkt.

Härigenom kunde — framhåller departementschefen — eu

lösning vinnas av vissa ännu kvarstående problem rörande tillverkningen av

syntetiskt gummi.

Utskottet har icke velat motsätta sig, att driften vid ifrågavarande fabrik

fortsätter i den omfattning riksnämnden föreslagit. Utskottet vill emellertid

i likhet med departementschefen understryka, att driften icke bör pågå

längre än som befinnes oundgängligen nödvändigt för att lösa de problem,

som anses böra vara klarlagda vid utarbetandet av beredskapsplanerna för

en eventuell framtida tillverkning av ovannämnda slag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

5

Forsknings- och försöksverksamheten på förevarande område torde såsom

departementschefen förordat böra inskränkas till att avse med svedoprentillverkningen

sammanhängande frågor.

Utskottet, som i likhet med departementschefen icke funnit anledning till

erinran mot de av riksnämnden framlagda beräkningarna rörande kostnaderna

för fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi samt vetenskaplig forsknings-

och försöksverksamhet, har ansett sig böra biträda departementschefens

förslag med avseende å finansieringen av ifrågavarande verksamhet.

Med hänsyn till att reservförrådsnämndens inköps- och försäljningsverksamhet

på förevarande område — såsom departementschefen framhållit —

haft karaktären av en särskild form av statssubvention för tillverkning av

syntetiskt gummi, vilken ligger helt vid sidan av reservförrådsnämndens

ordinarie verksamhet, har utskottet funnit, att den av reservförrådsnämnden

redovisade förlusten å i runt tal 5 775 000 kronor bör på sätt departementschefen

förordaf täckas genom ett anslag på driftbudgeten. Utskottet tillstyrker

därför, att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår anvisas ett anslag av angivna storleksordning.

Täckande av vissa förluster på reservförrådsnämndens verksamhet.

I skrivelse den 20 februari 1947 har statens reservförrådsnämnd hemställt

om medel för täckande av vissa förluster å sin verksamhet. Nämnden angiver

här, att dessa förluster icke uppkommit i nämndens ordinarie verksamhet

utan samtliga hänförde sig till inköp eller betalningar, som nämnden

i prisreglerande syfte verkställt enligt särskilda uppdrag av Kungl. Maj:t

i sammanhang med under kristiden upptagen eller utvidgad inhemsk produktion

av vissa varor. Nämnden anför, att i likhet med vad som förut skett

beträffande dylika förluster, senast för räkenskapsåret 1944/45, dessa förluster

borde täckas genom särskilda för ändamålet anvisade medel.

Ifrågavarande förluster, vilka i reservförrådsnämndens skrivelse redovisas

för varje varuslag för sig, äro till största delen sådana, där nämnden i prisreglerande

eller produktionsstödjande syfte på särskilt uppdrag av Kungl.

Maj:t inköpt varor och därefter med Kungl. Maj:ts bemyndigande försålt

dem till pris, som kunnat erhållas, även om detta pris understigit nämndens

självkostnadspris. Frågan om täckande av reservförrådsnämndens förlust

vid försäljning av inom landet tillverkat syntetiskt gummi har behandlats

i det föregående. Övriga till ifrågavarande kategori hörande förluster framgå

av följande sammanställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 119.

Varuslag Förlust

kronor

aluminium .................... 1 762 382:23

elektrotackjärn ................ 9 995:06

koppar ....................... 3 988 058: —

zink .......................... 122 970: —

gjutna muffrör ................ 7 812: 38

nickel och nickelsulfat......... 1 069 487:39

fenol ........................ 7 590:65

skifferbensin .................. 568 334:26

bensol ........................ 2 583 490:13

skattefri sprit ................. 1 937 192: —

trätjårprodukter ............... 5 601 747:95

kalciumklorid ................. 91611:50

pappersskördegarn ..... 1 492: 01

Summa 17 752 163: 17

Utöver angivna förluster begär reservförrådsnämnden täckning för vissa

förluster av något annan karaktär. I det ena fallet har reservförrådsnämnden

på uppdrag av Kungl. Maj:t till ett företag utbetalat ersättning för att

viss tillverkning av konstsilke för bileordgarn, varom industrikommissionen

träffat avtal med företaget, tills vidare skulle avbrytas. Denna utbetalning,

som uppgått till 176 000 kronor, har ansetts kunna åläggas reservförrådsnämnden,

enär, därest avbrott av tillverkningen icke skulle ha ägt rum,

reservförrådsnämnden torde blivit pliktig inlösa tillverkade produkter och

därefter nödsakad utförsälja dem till pris, understigande självkostnadspriset.

Det andra fallet innefattar ett underskott å 257 610 kronor 20 öre å en av

reservförrådsnämnden handhavd prisreglering å aluminium och aluminiumprodukter,

som vid upphörandet den 20 februari 1946 visat underskott. De

i det föregående angivna förlusterna uppgå till sammanlagt i runt tal

18 186 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Tidigare ha förluster av ifrågavarande slag täckts genom att medel anvisats

från det å förskottsstat upptagna anslaget till pris- och handelsreglerande

åtgärder eller — såsom skett beträffande de under budgetåret 1944/45

uppkomna förlusterna — från särskilt anslag för ändamålet å driftbudgeten.

Emellertid framgår av reservförrådsnämndens sista bokslut, att avsevärt

överskott uppstått å nämndens verksamhet. Bokslutet utvisar nämligen, att,

om inneliggande varulager, för vilket angives ett förkrigsvärde av omkring

65 000 000 kronor, nedskrives till 0, en odisponerad reserv återstår av omkring

48 000 000 kronor. Med hänsyn härtill synes det lämpligt att man,

i stället för att belasta driftbudgeten med ett särskilt anslag för täckande

av förlusterna, för ändamålet tager i anspråk erforderlig del av berörda

odisponerade reserv. Någon risk för att reservförrådsnämnden härigenom

skulle komma att icke hava tillräckliga medel för fullföljande av sina egentliga

uppgifter torde icke förefinnas.

I detta sammanhang må anmärkas, att i samband med den omläggning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

7

av grunderna för finansieringen av reservförrådsnämndens verksamhet,

varom beslut fattades av 1946 års riksdag (riksdagens skrivelse 1946:460),

samtliga riksgäldskontorets tidigare fordringar mot nämnden i form av anslag

eller förskott blivit reglerade samt att den av samma riksdag beviljade

rörliga krediten å 100 000 000 kronor hittills icke behövt tagas i anspråk.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att ovan angivna förluster på reservförrådsnämndens

verksamhet täckas på sätt departementschefen föreslagit.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 förefintlig

reservation å det å riksstaten för samma budgetår

under elfte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till

Tillverkning av syntetiskt gummi må användas för fortsatt

tillverkning av dylikt gummi samt vetenskaplig forskningsoch

försöksverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen förordat;

b) till Täckande av viss förlust hos statens reservförrådsnämnd

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av 5 775 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift om att

i det föregående angivna förluster å reservförrådsnämndens

verksamhet å tillhopa omkring 18 186 000 kronor skola täckas

ur förefintligt överskott å verksamheten i övrigt.

Stockholm den 13 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Gustaf Karlsson, fröken Andersson, herrar Gillström, Albertsson,

Rosenberg, Gustav Emil Andersson, Ilesselbom, Ragnar Bergh och Ivar

Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Åkerström,

Hoppe, Sefve, Thapper och Persson i Svensköp.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock täckande av vissa förlu a1 i texten