Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område.

1947-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:123, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 123.

Nr 123.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens

område.

(3:e avd.)

I propositionen nr 124 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 mars 1947, föreslagit riksdagen

att till Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område för budgetåret

1947/48 under V a huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 133 000 kronor.

Såsom ett led i de åtgärder, som under andra världskriget vidtogos av statsmakterna

till bekämpande av förgiftningsfaran i samband med gengasdrift,

förordnade Kungl. Maj:t den 30 juni 1944 bland annat — i enlighet med förslag

i propositionen nr 256 till 1944 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 361)

— att ledningen av den medicinska forskningsverksamheten rörande förgiftningsfaran

vid gengasdrift skulle handhavas av ett statens gengasforskningsråd

under medicinalstyrelsens överinseende.

I anslutning till riktlinjerna i propositionen nr 215 till 1945 års riksdag

(riksdagens skrivelse nr 163) inrättades sommaren 1945 eu gengasklinik vid

karolinska sjukhuset, avsedd att vara en för hela landet gemensam central för

undersökning, behandling och forskning rörande förgiftningsfaran vid gengasdrift.

Kostnaderna för verksamheten vid kliniken ha bestritts från förslagsanslaget

till åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift.

I skrivelse den 16 oktober 1946 har medicinalstyrelsen framlagt förslag till

vissa åtgärder för den yrkesmedicinska forskningens främjande. Styrelsens

förslag innebär i korthet,

att den nuvarande gengaskliniken vid karolinska sjukhuset ersättes med

en klinik för yrkessjukdomar med uppgift att i samarbete främst med den

yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan utreda och

vårda fall av yrkessjukdomar samt bedriva forskning rörande sådana sjukdomar,

att till en sådan klinik för yrkessjukdomar knytes en vårdavdelning, som

i fullt utbyggt skick skulle omfatta cirka 25 vårdplatser,

att ledningen av den medicinska forskningsverksamheten anförtros åt ett

statligt råd för yrkesmedicin under medicinalstyrelsens överinseende

samt att de uppgifter, som hittills åvilat gengaskliniken och statens gengasforskningsråd,

anförtros den yrkesmedicinska kliniken och det yrkesmedicinska

rådet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 123. 5

De ålliga kostnaderna för den centrala organisationen ha av medicinalstyrelsen

beräknats till sammanlagt 172 000 kronor.

I ärendet ha yttranden avgivits av riksförsäkringsanstalten, statens institut

för folkhälsan, statskontoret, kanslern för rikets universitet efter hörande av

de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt karolinska institutets

lärarkollegium, direktionen för karolinska sjukhuset samt statens medicinska

forskningsråd.

Föredragande statsrådet Mossberg har anfört bland annat följande.

Såsom jag redan inledningsvis antytt äro vissa för yrkeshygienens-yrkesrnedicinens

fortsatta utbyggnad i vårt land grundläggande frågor för närvarande

i olika sammanhang föremål för överväganden. Om jag begränsar mig

till det kliniska området kan konstateras, att yrkessjukdomarnas frekvens ej är

klarlagd. Någon samlad erfarenhet av utrednings- respektive vårdbehovet i

riket för yrkessjukdomsfall föreligger icke. Ej heller är utrett genom vilka anordningar

yrkessjukdomsvården kan på bästa sätt tillgodoses.

På grund härav synes mig försiktigheten bjuda att statsmakterna icke nu

binda sig alltför hårt i fråga om organisatoriska anordningar för den yrkesmedicinska

vården. Yad i detta ärende framkommit talar dock för behovet

av att den företrädesvis av den yrkeshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet

bedrivna forskningsverksamheten på området ges stödet av en

centralt bedriven yrkesmedicinsk poliklinik med speciella vårdresurser. Jag

anser mig därför böra förorda, att gengaskliniken den 1 instundande juli

ombildas till en allmän yrkesmedicinsk undersökningscentral.

I fråga om arbetsuppgifterna för denna central torde i första hand

böra framhållas, att centralen ej avser att ens provisoriskt lösa spörsmålet om

det lämpligaste sättet för yrkessjukdomsfallens omhändertagande för hela landet

utan väsentligen måste begränsa sig till att undersöka och behandla fall

från stockholmstrakten, även om remiss från landsorten av speciella fall är

både avsedd och möjlig. Centralen bör framför allt inrikta sig på praktiskt

vetenskapliga undersökningar av vissa fall i syfte att skapa grundvalar för en

mera allmän behandling respektive bedömning av yrkesmedicinska sjukdomsfall

och yrkessjukdomsrisker. Arbetet vid centralen synes mig bäst kunna

karakteriseras såsom en försöksverksamhet i huvudsakligt syfte att vinna

närmare erfarenheter för ett bedömande av i vad mån permanenta anordningar

för undersökning och behandling av yrkessjukdomar kunna vara motiverade.

Därav följer, att frågan om inrättandet av en till undersökningscentralens

förfogande stående egen vårdavdelning bör ställas på framtiden; jag

förutsätter i stället, att centralen under tiden för provisoriet kan utan inskränkning

tillgodogöra sig de sex vårdplatser på karolinska sjukhusets medicinska

avdelning, som för närvarande äro reserverade för gengasklinikens behov,

ävensom att möjligheter föreligga att därutöver utnyttja ett mindre antal

platser för vård av yrkessjukdomspatienter från Stockholms stad.

Med den begränsade omfattning, som verksamheten vid ifrågavarande

klinik avses erhålla under den närmaste framtiden, synas tillräckligt bärande

skäl för inrättande av ett yrkesmedicinskt råd knappast föreligga; jag

finner mig därför böra avstyrka förslaget i denna del. Klart är emellertid, att

frågan om behövligheten och lämpligheten av ett dylikt råd kan få förnyad

aktualitet i samband med ett, mera definitivt ställningstagande till den yrkesmedicinska

vårdens organisation.

Den av medicinalstyrelsen föreslagna personalorganisationen, som

i sina huvuddrag överensstämmer med den för gengaskliniken vid karolinska

sjukhuset nu gällande, har vid remissbehandlingen så gott som enhälligt till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 123.

Utskottet.

styrkts eller lämnats utan erinran. Endast medicinska fakulteten i Lund har

uttalat tveksamhet rörande behovet av samtliga de föreslagna läkarbefattningarna

—■ en överläkare och två underläkare — dock under samtidig förklaring

att saken komme i ett annat läge, om avsikten vore att ålägga dessa läkare

ett omfattande fältarbete. I anslutning till detta uttalande lärer böra framhållas,

att läkarna, för att det vetenskapliga arbetet skall kunna effektivt bedrivas,

måste beredas tid till bland annat serieundersökningar, bearbetande

av material, litteraturstudier och iakttagelser på de arbetsplatser, varifrån upphovet

till en yrkessjukdom kan härledas. Jag tillstyrker därför i huvudsaklig

överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag, att den närmaste ledningen

av centralen anförtros åt en överläkaren på karolinska sjukhusets medicinska

avdelning subordinerad biträdande överläkare, med samtidig uppgift att vara

konsult åt yrkeshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet, samt att denne

erhåller biträde av två underläkare.

Personalorganisationen i övrigt och medelsbehovet har statsrådet

beräknat sålunda.

1 biträdande överläkare ................................................... kronor 16 000

2 underläkare, tillhopa ................................................... » 22 000

1 laboratoriesköterska ...................................................... » 6 450

1 polikliniksköterska (halvtid) .......................................... » 3 225

1 socialkurator (halvtid) ................................................... » 3 500

1 skrivbiträde (halvtid) ................................................... » 2 240

1 städerska .................................................................. » 1860

arvoden till konsulterad expertis ....................................... » 6 000

vikariatsersättningar......................................................... » 8 000

oförutsedda utgifter ......................................................... » 10 000

materiel och omkostnader ................................................ » 4 000

forskningsarbeten ............................................................ » 50 000

Summa kronor 133 275.

Härjämte har förutsatts, att Kungl. Maj:t skall äga medgiva förstärkning

av personalen, därest så skulle befinnas oundgängligen erforderligt. Åt Kungl.

Maj:t har jämväl ansetts böra lämnas befogenhet att — med hänsyn till de

vid propositionens avlämnande pågående förhandlingarna rörande bland annat

avlöningsförhållandena för de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset

— vidtaga den jämkning i underläkarnas arvoden, som må befinnas påkallad

av nämnda förhandlingars slutresultat. Personalarvodena i övrigt ha beräknats

med utgångspunkt från de avlöningsbelopp, som vid genomförandet av den allmänna

löneregleringen komma att utgå till motsvarande befattningshavare å

karolinska sjukhusets stat.

Den ifrågavarande försöksverksamheten avses påbörjad den 1 juli 1947.

Med hänsyn till att de yrkeshygieniska och yrkesmedicinska områdena för

närvarande äro föremål för översyn och att den föreslagna verksamheten vid

en särskild central yrkesmedicinsk poliklinik ansetts böra äga allenast försökskaraktär

torde viss tveksamhet kunna råda beträffande behovet av det antal

läkare vid polikliniken, som Kungl. Maj:t föreslagit. I betraktande av vad som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128.

7

anförts angående läkarnas särskilda forskningsuppgifter och forskningsarbetets

bedrivande har utskottet dock ej velat framställa erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag i denna del. Då förslaget ej heller i övrigt föranlett erinran från utskottets

sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens

område för budgetåret 1947/48 under V a huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 133 000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtandet nr 122.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område. a1 i texten