Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område.
1947-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:123, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 123.
Nr 123.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens
område.
(3:e avd.)
I propositionen nr 124 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 mars 1947, föreslagit riksdagen
att till Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område för budgetåret
1947/48 under V a huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 133 000 kronor.
Såsom ett led i de åtgärder, som under andra världskriget vidtogos av statsmakterna
till bekämpande av förgiftningsfaran i samband med gengasdrift,
förordnade Kungl. Maj:t den 30 juni 1944 bland annat — i enlighet med förslag
i propositionen nr 256 till 1944 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 361)
— att ledningen av den medicinska forskningsverksamheten rörande förgiftningsfaran
vid gengasdrift skulle handhavas av ett statens gengasforskningsråd
under medicinalstyrelsens överinseende.
I anslutning till riktlinjerna i propositionen nr 215 till 1945 års riksdag
(riksdagens skrivelse nr 163) inrättades sommaren 1945 eu gengasklinik vid
karolinska sjukhuset, avsedd att vara en för hela landet gemensam central för
undersökning, behandling och forskning rörande förgiftningsfaran vid gengasdrift.
Kostnaderna för verksamheten vid kliniken ha bestritts från förslagsanslaget
till åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift.
I skrivelse den 16 oktober 1946 har medicinalstyrelsen framlagt förslag till
vissa åtgärder för den yrkesmedicinska forskningens främjande. Styrelsens
förslag innebär i korthet,
att den nuvarande gengaskliniken vid karolinska sjukhuset ersättes med
en klinik för yrkessjukdomar med uppgift att i samarbete främst med den
yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan utreda och
vårda fall av yrkessjukdomar samt bedriva forskning rörande sådana sjukdomar,
att till en sådan klinik för yrkessjukdomar knytes en vårdavdelning, som
i fullt utbyggt skick skulle omfatta cirka 25 vårdplatser,
att ledningen av den medicinska forskningsverksamheten anförtros åt ett
statligt råd för yrkesmedicin under medicinalstyrelsens överinseende
samt att de uppgifter, som hittills åvilat gengaskliniken och statens gengasforskningsråd,
anförtros den yrkesmedicinska kliniken och det yrkesmedicinska
rådet.
Statsutskottets utlåtande nr 123. 5
De ålliga kostnaderna för den centrala organisationen ha av medicinalstyrelsen
beräknats till sammanlagt 172 000 kronor.
I ärendet ha yttranden avgivits av riksförsäkringsanstalten, statens institut
för folkhälsan, statskontoret, kanslern för rikets universitet efter hörande av
de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt karolinska institutets
lärarkollegium, direktionen för karolinska sjukhuset samt statens medicinska
forskningsråd.
Föredragande statsrådet Mossberg har anfört bland annat följande.
Såsom jag redan inledningsvis antytt äro vissa för yrkeshygienens-yrkesrnedicinens
fortsatta utbyggnad i vårt land grundläggande frågor för närvarande
i olika sammanhang föremål för överväganden. Om jag begränsar mig
till det kliniska området kan konstateras, att yrkessjukdomarnas frekvens ej är
klarlagd. Någon samlad erfarenhet av utrednings- respektive vårdbehovet i
riket för yrkessjukdomsfall föreligger icke. Ej heller är utrett genom vilka anordningar
yrkessjukdomsvården kan på bästa sätt tillgodoses.
På grund härav synes mig försiktigheten bjuda att statsmakterna icke nu
binda sig alltför hårt i fråga om organisatoriska anordningar för den yrkesmedicinska
vården. Yad i detta ärende framkommit talar dock för behovet
av att den företrädesvis av den yrkeshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet
bedrivna forskningsverksamheten på området ges stödet av en
centralt bedriven yrkesmedicinsk poliklinik med speciella vårdresurser. Jag
anser mig därför böra förorda, att gengaskliniken den 1 instundande juli
ombildas till en allmän yrkesmedicinsk undersökningscentral.
I fråga om arbetsuppgifterna för denna central torde i första hand
böra framhållas, att centralen ej avser att ens provisoriskt lösa spörsmålet om
det lämpligaste sättet för yrkessjukdomsfallens omhändertagande för hela landet
utan väsentligen måste begränsa sig till att undersöka och behandla fall
från stockholmstrakten, även om remiss från landsorten av speciella fall är
både avsedd och möjlig. Centralen bör framför allt inrikta sig på praktiskt
vetenskapliga undersökningar av vissa fall i syfte att skapa grundvalar för en
mera allmän behandling respektive bedömning av yrkesmedicinska sjukdomsfall
och yrkessjukdomsrisker. Arbetet vid centralen synes mig bäst kunna
karakteriseras såsom en försöksverksamhet i huvudsakligt syfte att vinna
närmare erfarenheter för ett bedömande av i vad mån permanenta anordningar
för undersökning och behandling av yrkessjukdomar kunna vara motiverade.
Därav följer, att frågan om inrättandet av en till undersökningscentralens
förfogande stående egen vårdavdelning bör ställas på framtiden; jag
förutsätter i stället, att centralen under tiden för provisoriet kan utan inskränkning
tillgodogöra sig de sex vårdplatser på karolinska sjukhusets medicinska
avdelning, som för närvarande äro reserverade för gengasklinikens behov,
ävensom att möjligheter föreligga att därutöver utnyttja ett mindre antal
platser för vård av yrkessjukdomspatienter från Stockholms stad.
Med den begränsade omfattning, som verksamheten vid ifrågavarande
klinik avses erhålla under den närmaste framtiden, synas tillräckligt bärande
skäl för inrättande av ett yrkesmedicinskt råd knappast föreligga; jag
finner mig därför böra avstyrka förslaget i denna del. Klart är emellertid, att
frågan om behövligheten och lämpligheten av ett dylikt råd kan få förnyad
aktualitet i samband med ett, mera definitivt ställningstagande till den yrkesmedicinska
vårdens organisation.
Den av medicinalstyrelsen föreslagna personalorganisationen, som
i sina huvuddrag överensstämmer med den för gengaskliniken vid karolinska
sjukhuset nu gällande, har vid remissbehandlingen så gott som enhälligt till
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 123.
Utskottet.
styrkts eller lämnats utan erinran. Endast medicinska fakulteten i Lund har
uttalat tveksamhet rörande behovet av samtliga de föreslagna läkarbefattningarna
—■ en överläkare och två underläkare — dock under samtidig förklaring
att saken komme i ett annat läge, om avsikten vore att ålägga dessa läkare
ett omfattande fältarbete. I anslutning till detta uttalande lärer böra framhållas,
att läkarna, för att det vetenskapliga arbetet skall kunna effektivt bedrivas,
måste beredas tid till bland annat serieundersökningar, bearbetande
av material, litteraturstudier och iakttagelser på de arbetsplatser, varifrån upphovet
till en yrkessjukdom kan härledas. Jag tillstyrker därför i huvudsaklig
överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag, att den närmaste ledningen
av centralen anförtros åt en överläkaren på karolinska sjukhusets medicinska
avdelning subordinerad biträdande överläkare, med samtidig uppgift att vara
konsult åt yrkeshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet, samt att denne
erhåller biträde av två underläkare.
Personalorganisationen i övrigt och medelsbehovet har statsrådet
beräknat sålunda.
1 biträdande överläkare ................................................... kronor 16 000
2 underläkare, tillhopa ................................................... » 22 000
1 laboratoriesköterska ...................................................... » 6 450
1 polikliniksköterska (halvtid) .......................................... » 3 225
1 socialkurator (halvtid) ................................................... » 3 500
1 skrivbiträde (halvtid) ................................................... » 2 240
1 städerska .................................................................. » 1860
arvoden till konsulterad expertis ....................................... » 6 000
vikariatsersättningar......................................................... » 8 000
oförutsedda utgifter ......................................................... » 10 000
materiel och omkostnader ................................................ » 4 000
forskningsarbeten ............................................................ » 50 000
Summa kronor 133 275.
Härjämte har förutsatts, att Kungl. Maj:t skall äga medgiva förstärkning
av personalen, därest så skulle befinnas oundgängligen erforderligt. Åt Kungl.
Maj:t har jämväl ansetts böra lämnas befogenhet att — med hänsyn till de
vid propositionens avlämnande pågående förhandlingarna rörande bland annat
avlöningsförhållandena för de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset
— vidtaga den jämkning i underläkarnas arvoden, som må befinnas påkallad
av nämnda förhandlingars slutresultat. Personalarvodena i övrigt ha beräknats
med utgångspunkt från de avlöningsbelopp, som vid genomförandet av den allmänna
löneregleringen komma att utgå till motsvarande befattningshavare å
karolinska sjukhusets stat.
Den ifrågavarande försöksverksamheten avses påbörjad den 1 juli 1947.
Med hänsyn till att de yrkeshygieniska och yrkesmedicinska områdena för
närvarande äro föremål för översyn och att den föreslagna verksamheten vid
en särskild central yrkesmedicinsk poliklinik ansetts böra äga allenast försökskaraktär
torde viss tveksamhet kunna råda beträffande behovet av det antal
läkare vid polikliniken, som Kungl. Maj:t föreslagit. I betraktande av vad som
Statsutskottets utlåtande nr 128.
7
anförts angående läkarnas särskilda forskningsuppgifter och forskningsarbetets
bedrivande har utskottet dock ej velat framställa erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag i denna del. Då förslaget ej heller i övrigt föranlett erinran från utskottets
sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens
område för budgetåret 1947/48 under V a huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 133 000 kronor.
Stockholm den 13 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtandet nr 122.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område. a1 i texten