Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till riksräkenskapsverket.

1947-05-16 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:133, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till riksräkenskapsverket.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 133.

3r 133.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1947148 till riksräkenskapsverket.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjunde huvudtiteln, punkterna

16—18, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet

för budgetåret 1947/48 beräkna till Riksräkenskapsverket: Avlöningar

1 050 000 kronor, till Riksräkenskapsverket: Omkostnader 148 000 kronor

och till Riksräkenskapsverket: Förstärkning av riksräkenskapsverkets administration

m. m. 195 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 136, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 28 februari

1947, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i

nämnda statsrådsprotokoll angivna ändringar i den för riksräkenskapsverket

gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för riksräkenskapsverket, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1947/48, dels ock för nämnda budgetår under sjunde

huvudtiteln såsom förslagsanslag för riksräkenskapsverket anvisa till avlöningar

1 340 000 kronor och till omkostnader 181 000 kronor.

I gällande riksstat är under rubriken Riksräkenskapsverket upptagna följande

anslag nämligen till Avlöningar 748 000 kronor, till Omkostnader

148 000 kronor och till Förstärkning av riksräkenskapsverkets administration

m. m. 134 500 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj tis bemyndigande tillkallade sakkunniga ha verkställt

en allmän översyn över riksräkenskapsverkets organisation och arbetsuppgifter.

Resultatet av de sakkunnigas utredning har redovisats i ett innevarande

år framlagt betänkande (SOU 1947: 13). Däri ha de sakkunniga föreslagit

vissa förändringar beträffande ämbetsverkets gransknings- och kontrollverksamhet

ävensom beträffande organisationen och personal.

De sakkunniga ha i ett särskilt avsnitt av sitt betänkande (s. 38—46) konstaterat,

att den sedan budgetåret 1938/39 inträdda ökningen av statsverksamhetens

omfattning fram till och med budgetåret 1945/46 medfört en fördubbling

av riksräkenskapsverkets granskningsmaterial, mätt i folioantal. I anslutning

härtill hava de sakkunniga konstaterat, att beloppet av inlevererade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

5

aktoratsmedel under vart och ett av de senaste budgetåren uppgått till nära

400 000 kronor. Vid sidan härav ligger, anföra de sakkunniga, den besparingseffekt,

som vinnes genom erinringar under hand, genom besvarandet av

1''örhandsförfrågningar och genom att fortlöpande felaktiga utbetalningar

förhindras till följd av framställd anmärkning.

Sammanfattningsvis innebära de sakkunnigas förslag följande förändringar

beträffande riksräkenskapsverkets personal.

1. Riksräkenskapsverkets skattekontor, å vilket vid utgången av 1946 funnos

2 revisionskommissarier, utbrytes från andra revisionsbyrån till en byrå

för inkomstgranskningen, varvid följande tjänster tillkomma, nämligen 1 byråchef

(A 30), 2 förste revisorer (A 24), 2 kansliskrivare (A 11) samt 1 kontorist

(A 9). Bemärkas bör, att frågan om inrättande av en eller flera förste

revisorstjänster å skattekontoret vid 1939 års omorganisation lämnades öpI>en

i avbidan på en uppbördsreform.

2. För upplysningsverksamhet (periodiska meddelanden till myndigheter

och redogörare) och övriga förebyggande åtgärder, för föredragning av vissa

ärenden samt för utarbetande i enlighet med riksdagens uttalade önskan av

revisionsberättelse för statsverket i dess helhet tillskapas 1 revisionskommissarietjänst

(A 26), tillika föreståndare för riksräkenskapsverkets kansli.

3. Utgiftsrevisionen i övrigt tillföres 1 förste revisor (A 24) och 4 kansliskrivare

(A 11); samtidigt indragas två för närvarande vakantsatta revisorstjänster

(A 21) och en kontoristtjänst (A 9).

4. På budgetbyrån uppflyttas en kontorist (A 9) till kansliskrivare (A 11).

5. På finansstatistiska byrån tillskapas en kansliskrivarebefattning (A 11).

6. Förste expeditionsvakten (A 7) uppflyttas till materialförvaltare (A 10).

7. 2 skrivbiträden (A 2) uppflyttas till kontorsbiträden (A 4).

Den föreslagna ändringen i personalorganisationen sammanfattas i nedanstående

tablå.

Riksräkenskapsverkets ordinarie personal (inkl. dubblerade tjänster

med vikariatslön).

SI/i 2 1946

Enligt

förslaget

Ökning ( + )

Minskning (—)

Styrelsen.

Generaldirektör (B 3)..........................

1

1

—

Byråchefer (A 30).............................

4

5

+ 1

Säger

5

6

+ 1

Kansliet.

Revisionskommissarie (A 26)...................

—

1

+ 1

Registrator (A 11).............................

1

1

—

Kassör (A 11).................................

1

1

—

Säger

2

8

+ 1

I Revisionsbyrån (två revisionskontor).

Revisionskommissarier (A 26)..................

3

2

- 1

Förste revisorer (A 24)........................

2

2

—

Kansliskrivare (A 11).........................

—

2

+ 2

Kontorister (A 9).............................

2

1

- 1

Säger

7

7

—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 133.

II Revisionsbyrån (två revisionskontor).

31/is 1946

Enligt

förslaget

Ökning (+)

Minskning (—)

Revisionskommissarier (A 26)..................

3

2

- 1

Förste revisorer (A 24)........................

1

2

+ 1

Kansliskrivare (A 11) .........................

—

2

+ 2

Kontorist (A 9)..............................,

1

1

—

Säger

5

7

+ 2

III Revisionsbyrån (två revisionskontor).

Revisionskommissarier (A 26)..................

—

2

+ 2

Förste revisorer (A 24)........................

—

2

+ 2

Kansliskrivare (A 11).........................

—

2

+ 2

Kontorist (A 9)...............................

—

1

+ 1

Säger

—

7

+ 7

Budgelbyrån.

Byrådirektör (A 28)''...........................

1

1

—

Förste revisor (A 24)..........................

1

1

—

Kansliskrivare (A 11)..........................

—

1

+ 1

Kontorister (A 9).............................

2

1

- 1

Säger

4

4

—

Finansstatistiska byrån.

Kansliskrivare (A 11).........................

—

1

+ 1

Säger

—

1

+ 1

Gemensam revisionspersonal.

Revisorer i tjänst (A 21)......................

24

24

—

Vakantsatta revisorer (A 21) ..................

2

—

_ 2

Revisionsassistenter (A 18).....................

8

8

—

Säger

34

32

- 2

Gemensam bitrådespersonal.

Kanslibiträden (A 7)..........................

16

16

—

Kontorsbiträden (A 4).........................

11

13

+ 2

Skrivbiträden (A 2)...........................

2

—

- 2

Säger

29

29

—

Vaktpersonal.

Materialförvaltare (A" 10)......................

—

1

+ 1

Förste expeditionsvakt (A 7) ..................

1

—

- 1

Expeditionsvakter (A 5).......................

4

4

—

Säger

5

5

—

Sammanfattning.

Generaldirektör (B 3).........................

1

1

—

Byråchefer (A 30) ............................

4

5

+ 1

Byrådirektör (A 28)...........................

1

1

—

Revisionskommissarier (A 26)..................

6

7

+ 1

Förste revisorer (A 24)........................

4

7

+ 3

Revisorer (A 21)..............................

26

24

- 2

Revisionsassistenter (A 18).....................

8

8

—

Kansliskrivare (A 11).........................

2

10

+ 8

Materialförvaltare (A 10)......................

—

1

+ 1

Kontorister (A 9) .............................

5

4

- 1

Förste expeditionsvakt (A 7) ..................

1

__

- 1

Kanslibiträden (A 7)..........................

16

16

—

Expeditionsvakter (A 5).......................

4

4

—

Kontorsbiträden (A 4).........................

11

13

+ 2

Skrivbiträden (A 2)...........................

2

—

- 2

Summa

91

101

+ 10

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

7

De sakkunnigas förslag innebär i jämförelse med innevarande budgetårs

anslag en ökning av avlöningskostnaderna för riksräkenskapsverkets personal

med 88 500 kronor vid nu gällande avlöningsbestämmelser, varvid hänsyn

icke tagits till den besparing, som indragandet av de två vakantsatta

revisorstjänsterna innebär. Vidare beräknas utgifterna för omkostnader stiga

med 23 500 kronor. Härom anföra de sakkunniga.

ökningen av avlöningskostnaderna, tillhopa 88 500 kronor, kan beräknas

fördela sig på kostnader hänförliga till uppbördsreformen med 60 000 kronor,

till upplysningsverksamhet och övriga förebyggande åtgärder med

23 500 kronor samt till budgetbyrån och finansstatistiska byrån med 5 000

kronor. Härtill kommer kristillägg. Av ökningen å omkostnadsanslaget, 23 500

kronor, hänföra sig 19 500 kronor (8 500 kronor till ökade resor, 8 000 kronor

till ökat blankettryck och omkring 3 000 kronor i övrigt) till uppbördsreformen.

Av den sålunda beräknade totala kostnadsökningen, 112 000 kronor,

hänföra sig 79 500 kronor eller 71 procent till uppbördsreformen samt 32 500

kronor eller 29 procent till övriga, väsentligen nya arbetsuppgifter.

över de sakkunnigas förslag ha, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, statens sakrevision

och statens organisationsnämnd.

Inom riksräkenskapsverket har majoriteten (tre ledamöter) ingått på en

kritisk granskning av de sakkunnigas förslag huvudsakligen vad beträffar

utgiftsrevisionens uppläggning. Riksräkenskapsverket har därvid framhållit,

bland annat, att det icke vore möjligt att utan en mycket omfattande och

kostnadskrävande utbyggnad av ämbetsverkets personalorganisation, skapa

förutsättningar för en fullständig räkenskapsgenomgång, men att å andra

sidan stickprovsgranskningen redan nu fått en sådan omfattning, att någon

ytterligare inskränkning av revisionsarbetet icke kunde anses tillrådlig. Redan

nu måste varje år ett stort antal räkenskaper avskrivas såsom helt

ogranskade. Riksräkenskapsverket har icke ansett sig kunna svara för följderna

av en så radikal begränsning av granskningsverksamheten som av utredningsmännen

föreslagits.

Två ledamöter i riksräkenskapsverket ha uttalat avvikande mening och

ansett sig böra biträda vad de sakkunniga anfört och föreslagit i fråga om

verkets organisation och arbetsformer. Då emellertid reservanterna ansett

den inträdda ökningen av räkenskapsmaterialet och antalet remisser samt

även ämbetsverkets upplysningsverksamhet ha medfört en stark stegring av

riksräkenskapsverkets arbetsbörda, ha de funnit de sakkunnigas förslag i vad

avser riksräkenskapsverkets personalorganisation vara relativt blygsamt. Med

utgångspunkt därifrån ha reservanterna i huvudsak anslutit sig till majoritetens

förslag om inrättande av ytterligare tjänster och uppfinningar i lönegrad.

Departementschefen har anfört följande.

Den nu framlagda utredningen om ändrad organisation av riksräkenskapsverket

utgör ett led i den översyn av det statliga revisionssystemet, varom

riksdagen tidigare gjort framställning. Det hade givetvis varit önskvärt, att

denna översyn kunnat göras i ett sammanhang och sålunda utan den upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 133.

delning av arbetet i olika utredningar av begränsad omfattning, som nu ägt

rum. Emellertid ha inträdda förhållanden gjort det nödvändigt att bryta ut

vissa särskilt aktuella organisationsfrågor och bringa dessa till en snar lösning.

För riksräkenskapsverkets del ha den under kriget inträdda ansvällningen

av räkenskapsmaterialets omfattning och uppbördsreformens genomförande

gjort en omedelbar översyn av verkets organisation nödvändig. Det

är angeläget, att den förstärkning av riksräkenskapsverkets effektivitet, som

härvid åsyftas, sker på sådant sätt, att den bidrager till att skapa det organisatoriska

underlag, som under alla omständigheter är erforderligt för bedrivande

av den statliga revisionsverksamheten. Därigenom underlättas det

definitiva ställningstagande till frågan om samordning av de olika revisionsorganens

arbete, som framdeles bör ske så snart förhållandena det medgiva.

Av vikt är även att, såsom de sakkunniga framhållit, den föreslagna organisationen

av riksräkenskapsverket icke föregriper en framtida omreglering av

redogöraransvaret och anmärkningsprocessen, vilka centrala spörsmål ännu

återstå att lösa.

I den föreliggande utredningen ha de sakkunniga i fråga om utgiftskontrollen

fortsatt på den genom 1939 års omorganisation beträdda utvecklingslinjen.

Den omfattning, i vilken de olika delarna av det statliga räkenskapsmaterialet

underkastas granskning, inskränktes år 1939 väsentligt, och

de sakkunniga föreslå nu en ytterligare begränsning av granskningens omfattning

i förhållande till det inkommande räkenskapsmaterialets omfång.

Erforderlig kontroll anses i stället kunna upprätthållas genom systematiska

undersökningar över större områden jämte stickprovsmässig s. k. eftcrgranskning.

En av förslagets grundförutsättningar i organisatoriskt hänseende

ligger i ett samarbete med de olika myndigheternas kamerala avdelningar

och specialrevisioner, vilket anses kunna minska behovet av. rutinmässig

granskning. Vidare anses riksräkenskapsverkets under de senare åren allt

mera framträdande upplysningsverksamhet böra ytterligare utbyggas, och en

särskild befattning föreslås för detta ändamål.

Beträffande inkomstkontrollen föreslås en väsentlig förstärkning av verkets

granskningsverksamhet. Denna betingas till den övervägande delen av

det genom uppbördsreformen aktualiserade behovet av central statlig tillsyn

men till en del även av konstaterade brister i nuvarande ordning.

I riksräkenskapsverkets remissyttrande har majoriteten inom ämbetsver

ket gjort gällande, att stickprovsgranskningen redan drivits så långt, att revisionsverksamhetens

effektivitet sattes i fara, om man genomförde en så

radikal begränsning av granskningsverksamheten som de sakkunniga föreslagit.

Därjämte har i yttrandet gjorts gällande, att de sakkunniga underskattat

behovet av en central revision från riksräkenskapsverkets sida vad

angår myndigheter med starkare kameral organisation och myndigheter med

specialrevision. Övriga remissmyndigheter ävensom reservanterna i riksräkenskapsverket

ha anslutit sig till de sakkunnigas förslag, statskontoret dock

med uttalande av viss tveksamhet såvitt gäller den föreslagna revisionspersonalens

tillräcklighet och riksräkenskapsverkets minoritet under yrkande om

ytterligare personalförstärkning.

För egen del håller jag före, att — trots de betänkligheter, varåt riksräkenskapsverkets

majoritet givit uttryck — en lösning av de föreliggande organisationsproblemen

bör sökas efter de riktlinjer de sakkunniga föreslagit.

Den framtida erfarenheten torde få visa, hur långt man lämpligen bör avlägsna

sig från det äldre systemet i riktning mot en mera översiktlig, rådgivande

revision. Såvitt för närvarande kan bedömas torde de sakkunnigas

förslag få betraktas som en lämplig medelväg.

Vad rör personalorganisationens omfattning hålla de sakkunniga före, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

9

genom den föreslagna ytterligare inskränkningen av den rutinmässiga

granskningen av räkenskansmaterialet det skall lyckas riksräkenskapsverket

att med en förhållandevis måttlig utbyggnad av organisationen bemästra det

under krigsåren starkt ökade omfånget av räkenskaperna. Den fortsatta utvecklingen

mot systematisk kontroll och stickprovskontroll anses emellertid

böra föranleda inrättande av ett ökat antal befattningar i högre löneställning.

Vidare föreslås inrättande av en särskild byrå för inkomstkontrollen.

De föreslagna ändringarna i personalförteckningen framgå av den i det

föregående återgivna tablån och ha i remissbehandlingen icke mött annan

erinran än att från riksräkenskapsverket påyrkats inrättandet av ytterligare

nya tjänster och uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar, under det

att statskontoret ansett den föreslagna lönegradsplaceringen för materialförvaltartjänsten

för hög.

Då jag kan ansluta mig till den av de sakkunniga föreslagna uppläggningen

av revisionsverksamheten, anser jag mig icke böra rikta erinran mot

att hos riksräkenskapsverket inrättas följande föreslagna nya befattningar i

högre lönegrader, nämligen en byråchefstjänst, två revisionskommissariebefattningar,

ersättande de vid 1946 års utgång bestående dubbleringarna av

två sådana befattningar, ävensom tre förste revisorsbefattningar, varvid två

för närvarande vakanta revisorsbefattningar skola indragas. Beträffande den

av de sakkunniga för upplysningsverksamheten m. fl. arbetsuppgifter föreslagna

revisionskommissariebefattningen, vars innehavare tillika skulle förestå

ämbetsverkets kansli, ha de sakkunniga övervägt en placering i 28 lönegraden.

En sådan placering har även förordats av riksräkenskapsverket. Med

hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och svårighetsgrad anser jag mig

också böra förorda, att ifrågavarande befattning uppföres som byrådirektörstjänst

i 28 lönegraden. Tills vidare synes den inom verket befintliga kadern

av icke-ordinarie revisionspersonal böra bibehållas. Med anledning av övergången

till reglerad befordringsgång för amanuenspersonal torde de hos verket

inrättade revisionsassistentbefattningama i nuvarande lönegrad A 18 böra

indragas vid uppkommande vakanser och i personalförteckningen för nästa

budgetår sålunda upptagas på övergångsstat. Med hänsyn till innebörden av

de föreslagna bestämmelserna angående befordringsgången för amanuenspersonal

torde anslagsposten för icke-ordinarie personal böra i motsvarande

man uppräknas.

Även vad rör de föreslagna lönegraderna för biträdespersonalen ha enligt

min mening vägande skäl för sakkunnigförslaget blivit förebragta. I avbidan

på den pågående allmänna översynen av de statliga myndigheternas behov

av biträdespersonal i olika lönegrader är det emellertid tillrådligt att för det

närmaste hudgetåret något begränsa upporganisationen på denna punkt. Jag

förordar sålunda, att man i år inskränker sig till inrättande av sju nya befattningar

i nuvarande lönegrad Eo 9. Härvid förutsätter jag, att frågan om antalet

av och lönegradsplaceringen för högre biträdestjänster inom riksräkenskapsverket

snarast möjligt skall tagas under förnyad prövning i anslutning

till berörda allmänna översyn. Antalet kanslibiträdesbefattningar torde tills

vidare böra bibehållas, medan antalet kontorsbiträdesbefattningar böra utökas

med två och nu på personalförteckningen uppförda befattningar i 2

lönegraden höra utgå ur personalförteckningen. Materialförvaltartjänsten

torde böra upptagas i den av de sakkunniga förordade lönegraden.

Vid bifall till dessa av mig förordade jämkningar i sakkunnigförslaget

skulle personalförteckningen för riksräkenskapsverket vid nuvarande lönebestämmelser

få följande utseende.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. År 132 133.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 133.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör............................................. B 3

5 byråchefer ................................................ A 30

2 byrådirektörer ............................................. A 28

6 revisionskommissarier ...................................... A 26

7 förste revisorer ............................................ A 24

24 revisorer .................................................. A 21

2 kansliskrivare .............................................. A 11

1 materialförvaltare .......................................... A 10

5 kontorister ................................................ A 9

16 kanslibiträden .............................................. A 7

4 expeditionsvakter........................................... A 5

13 kontorsbiträden ............................................ A 4

Därjämte skulle på övergångsstat uppföras 8 revisionsassistentbefattningar.

Avlöningskostnadema för nästa budgetår komma vid bifall till det i det

föregående förordade förslaget och med iakttagande av de kostnadsökningar

å icke-ordinarieposten, som enligt vad nyss sagts inträda vid bifall till det i

statsverkspropositionen framlagda förslaget om reglerad befordringsgång för

amanuens- och biträdespersonal, att vid nuvarande lönebestämmelser uppgå

till sammanlagt 983 000 kronor, varav för ordinarie tjänstemän 508 000 kronor,

för icke-ordinarie personal 350 000 kronor och för rörligt tillägg 125 000

kronor. Med hänsyn till den förestående löneregleringen böra emellertid avlöningsstatens

summa och förenämnda poster för nästa budgetår upptagas

med respektive 1 340 000, 730 000, 540 000 och 70 000 kronor. Till omkostnader

torde böra anvisas det av de sakkunniga föreslagna beloppet 181 000

kronor. Något anslag till förstärkning av riksräkenskapsverkets organisation

bör således icke äskas för nästa budgetår. Av omkostnadernas bruttobelopp

187 000 kronor, beräknas för sjukvård m. m. 10 000 kronor, för reseersättningar

15 000 kronor, för bränsle, lyse och vatten 10 000 kronor, för övriga

expenser för eget behov 49 000 kronor, för övriga expenser för annat än eget

behov 88 000 kronor samt för publikationstryck 15 000 kronor. En uppbördspost

av 6 000 kronor för försålda blanketter minskar anslagsbehovet till

181 000 kronor.

Efter propositionens avlämnande har till statsutskottet överlämnats en den

15 mars 1947 dagtecknad, inom finansdepartementet upprättad promemoria

av följande lydelse.

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i 1947 års statsverksproposition

upptog chefen för finansdepartementet till behandling löneställningen

för vissa verkschefer. Härvid anfördes att löneställningen för

verkschefer i fullmaktsställning kommit att framstå såsom mindre tillfredsställande,

varför samma löneställning som för förordnandetjänstema i nuvarande

lönegrad C 12 borde tillkomma innehavare av vissa verkschefsbe1''attningar

i lönegraden B 3. Med hänsyn till pågående organisationsutredning

framlades därvid icke något förslag beträffande löneställningen för generaldirektören

och chefen för riksräkenskapsverket.

T propositionen nr 136 om anslag till riksräkenskapsverket för budgetåret

1947/48 har förutsatts att generaldirektörsbefattningen i verket skall bibehållas

som fullmaktsbefattning, men har frågan om ändrad löneställning för befattningen

icke berörts.

Med hänsyn till att beträffande denna chefsbefattning samma synpunkter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

11

på frågan om en förbättrad löneställning äro att anlägga som beträffande

exempelvis chefstjänsterna i kammarkollegiet och statskontoret torde jämväl

nu förevarande befattning från och med nästa budgetår med bibehållen

egenskap av fullmaktstjänst böra placeras i lönegrad med samma årslön

som tillkommer förordnandetjänsteman i nuvarande lönegraden C 12.

Den föreslagna omorganisationen av riksräkenskapsverket utgör ett led i

en allmän översyn av den statliga revisionsverksamheten. Till följd av ansvällning

av räkenskapsmaterialet och med hänsyn till den genomförda uppbördsreformen

har det icke ansetts böra anstå med omorganisationens genomförande

till dess att frågan om den statliga revisionsverksamhetens organisation

kan bedömas i sin helhet.

Förslaget innebär bland annat en väsentlig förstärkning av inkomstkontrollen,

vilken skulle förläggas till en för ändamålet nyinrättad byrå. Utgiftskontrollen

är avsedd att i ökad utsträckning bedrivas genom systematisk

s. k. eftergranskning. I samband härmed skulle den rutinmässiga räkenskapsgranskningen

begränsas.

Omläggningen av räkenskapsgranskningen torde medföra, att revisionen i

ökad omfattning kommer att bedrivas efter linjer, som tidigare kännetecknat

arbetssättet hos statens sakrevision och riksdagens revisorer. Det torde

på grund härav kunna förväntas, att granskningen kommer att leda till ökat

antal iakttagelser av sakrevisions natur. Utskottet, som icke framställer erinran

mot Kungl. Maj ds förslag, vill allenast framhålla att samarbete mellan

de statliga revisionsorganen efter förslagets genomförande framstår såsom

än mer angeläget än tidigare.

Fn avsevärd uppräkning har föreslagits beträffande avlöningsanslaget.

Härvid är emellertid att märka, att det under senare budgetår anvisade anslaget

till förstärkning av riksräkenskapsverkets administration enligt förslaget

skall utgå ur riksstaten ävensom att en betydande ökning av avlöningskostnaderna

föranledes av den allmänna löneregleringen.

I anledning av vad som anförts i ovannämnda departementspromemoria

och i anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut angående vissa verkschefslöner

torde befattningen som generaldirektör och chef för riksräkenskapsverket

med bibehållen egenskap av fullmaktstjänst böra placeras i lönegrad

med samma årslön, som tillkommer förordnandetjänsteman i nuvarande

lönegraden C 12.

Då utskottet i övrigt ej haft anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag

beträffande personalorganisationen och anslagsberäkningen får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den

för riksräkenskapsverket gällande personalförteckningen,

som utskottet förordat;

2) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Utskotta.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

........................ kronor 730 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 540 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 70 000

Summa kronor 1 340 000;

3) för budgetåret 1947/48 under sjunde huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

a) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar 1 340 000 kronor;

b) till Riksräkenskapsverket: Omkostnader 181 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1947,

På statsutskottets vägnar:

J1. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtande nr 132.

477789. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:252 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till riksräkenskapsverket. s. 10 i texten