Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till riksräkenskapsverket.
1947-05-16 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:133, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till riksräkenskapsverket.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 133.
3r 133.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1947148 till riksräkenskapsverket.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjunde huvudtiteln, punkterna
16—18, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet
för budgetåret 1947/48 beräkna till Riksräkenskapsverket: Avlöningar
1 050 000 kronor, till Riksräkenskapsverket: Omkostnader 148 000 kronor
och till Riksräkenskapsverket: Förstärkning av riksräkenskapsverkets administration
m. m. 195 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 136, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 28 februari
1947, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i
nämnda statsrådsprotokoll angivna ändringar i den för riksräkenskapsverket
gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för riksräkenskapsverket, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1947/48, dels ock för nämnda budgetår under sjunde
huvudtiteln såsom förslagsanslag för riksräkenskapsverket anvisa till avlöningar
1 340 000 kronor och till omkostnader 181 000 kronor.
I gällande riksstat är under rubriken Riksräkenskapsverket upptagna följande
anslag nämligen till Avlöningar 748 000 kronor, till Omkostnader
148 000 kronor och till Förstärkning av riksräkenskapsverkets administration
m. m. 134 500 kronor.
Med stöd av Kungl. Maj tis bemyndigande tillkallade sakkunniga ha verkställt
en allmän översyn över riksräkenskapsverkets organisation och arbetsuppgifter.
Resultatet av de sakkunnigas utredning har redovisats i ett innevarande
år framlagt betänkande (SOU 1947: 13). Däri ha de sakkunniga föreslagit
vissa förändringar beträffande ämbetsverkets gransknings- och kontrollverksamhet
ävensom beträffande organisationen och personal.
De sakkunniga ha i ett särskilt avsnitt av sitt betänkande (s. 38—46) konstaterat,
att den sedan budgetåret 1938/39 inträdda ökningen av statsverksamhetens
omfattning fram till och med budgetåret 1945/46 medfört en fördubbling
av riksräkenskapsverkets granskningsmaterial, mätt i folioantal. I anslutning
härtill hava de sakkunniga konstaterat, att beloppet av inlevererade
Statsutskottets utlåtande nr 133.
5
aktoratsmedel under vart och ett av de senaste budgetåren uppgått till nära
400 000 kronor. Vid sidan härav ligger, anföra de sakkunniga, den besparingseffekt,
som vinnes genom erinringar under hand, genom besvarandet av
1''örhandsförfrågningar och genom att fortlöpande felaktiga utbetalningar
förhindras till följd av framställd anmärkning.
Sammanfattningsvis innebära de sakkunnigas förslag följande förändringar
beträffande riksräkenskapsverkets personal.
1. Riksräkenskapsverkets skattekontor, å vilket vid utgången av 1946 funnos
2 revisionskommissarier, utbrytes från andra revisionsbyrån till en byrå
för inkomstgranskningen, varvid följande tjänster tillkomma, nämligen 1 byråchef
(A 30), 2 förste revisorer (A 24), 2 kansliskrivare (A 11) samt 1 kontorist
(A 9). Bemärkas bör, att frågan om inrättande av en eller flera förste
revisorstjänster å skattekontoret vid 1939 års omorganisation lämnades öpI>en
i avbidan på en uppbördsreform.
2. För upplysningsverksamhet (periodiska meddelanden till myndigheter
och redogörare) och övriga förebyggande åtgärder, för föredragning av vissa
ärenden samt för utarbetande i enlighet med riksdagens uttalade önskan av
revisionsberättelse för statsverket i dess helhet tillskapas 1 revisionskommissarietjänst
(A 26), tillika föreståndare för riksräkenskapsverkets kansli.
3. Utgiftsrevisionen i övrigt tillföres 1 förste revisor (A 24) och 4 kansliskrivare
(A 11); samtidigt indragas två för närvarande vakantsatta revisorstjänster
(A 21) och en kontoristtjänst (A 9).
4. På budgetbyrån uppflyttas en kontorist (A 9) till kansliskrivare (A 11).
5. På finansstatistiska byrån tillskapas en kansliskrivarebefattning (A 11).
6. Förste expeditionsvakten (A 7) uppflyttas till materialförvaltare (A 10).
7. 2 skrivbiträden (A 2) uppflyttas till kontorsbiträden (A 4).
Den föreslagna ändringen i personalorganisationen sammanfattas i nedanstående
tablå.
Riksräkenskapsverkets ordinarie personal (inkl. dubblerade tjänster
med vikariatslön).
SI/i 2 1946
Enligt
förslaget
Ökning ( + )
Minskning (—)
Styrelsen.
Generaldirektör (B 3)..........................
1
1
—
Byråchefer (A 30).............................
4
5
+ 1
Säger
5
6
+ 1
Kansliet.
Revisionskommissarie (A 26)...................
—
1
+ 1
Registrator (A 11).............................
1
1
—
Kassör (A 11).................................
1
1
—
Säger
2
8
+ 1
I Revisionsbyrån (två revisionskontor).
Revisionskommissarier (A 26)..................
3
2
- 1
Förste revisorer (A 24)........................
2
2
—
Kansliskrivare (A 11).........................
—
2
+ 2
Kontorister (A 9).............................
2
1
- 1
Säger
7
7
—
6
Statsutskottets utlåtande nr 133.
II Revisionsbyrån (två revisionskontor).
31/is 1946
Enligt
förslaget
Ökning (+)
Minskning (—)
Revisionskommissarier (A 26)..................
3
2
- 1
Förste revisorer (A 24)........................
1
2
+ 1
Kansliskrivare (A 11) .........................
—
2
+ 2
Kontorist (A 9)..............................,
1
1
—
Säger
5
7
+ 2
III Revisionsbyrån (två revisionskontor).
Revisionskommissarier (A 26)..................
—
2
+ 2
Förste revisorer (A 24)........................
—
2
+ 2
Kansliskrivare (A 11).........................
—
2
+ 2
Kontorist (A 9)...............................
—
1
+ 1
Säger
—
7
+ 7
Budgelbyrån.
Byrådirektör (A 28)''...........................
1
1
—
Förste revisor (A 24)..........................
1
1
—
Kansliskrivare (A 11)..........................
—
1
+ 1
Kontorister (A 9).............................
2
1
- 1
Säger
4
4
—
Finansstatistiska byrån.
Kansliskrivare (A 11).........................
—
1
+ 1
Säger
—
1
+ 1
Gemensam revisionspersonal.
Revisorer i tjänst (A 21)......................
24
24
—
Vakantsatta revisorer (A 21) ..................
2
—
_ 2
Revisionsassistenter (A 18).....................
8
8
—
Säger
34
32
- 2
Gemensam bitrådespersonal.
Kanslibiträden (A 7)..........................
16
16
—
Kontorsbiträden (A 4).........................
11
13
+ 2
Skrivbiträden (A 2)...........................
2
—
- 2
Säger
29
29
—
Vaktpersonal.
Materialförvaltare (A" 10)......................
—
1
+ 1
Förste expeditionsvakt (A 7) ..................
1
—
- 1
Expeditionsvakter (A 5).......................
4
4
—
Säger
5
5
—
Sammanfattning.
Generaldirektör (B 3).........................
1
1
—
Byråchefer (A 30) ............................
4
5
+ 1
Byrådirektör (A 28)...........................
1
1
—
Revisionskommissarier (A 26)..................
6
7
+ 1
Förste revisorer (A 24)........................
4
7
+ 3
Revisorer (A 21)..............................
26
24
- 2
Revisionsassistenter (A 18).....................
8
8
—
Kansliskrivare (A 11).........................
2
10
+ 8
Materialförvaltare (A 10)......................
—
1
+ 1
Kontorister (A 9) .............................
5
4
- 1
Förste expeditionsvakt (A 7) ..................
1
__
- 1
Kanslibiträden (A 7)..........................
16
16
—
Expeditionsvakter (A 5).......................
4
4
—
Kontorsbiträden (A 4).........................
11
13
+ 2
Skrivbiträden (A 2)...........................
2
—
- 2
Summa
91
101
+ 10
Statsutskottets utlåtande nr 133.
7
De sakkunnigas förslag innebär i jämförelse med innevarande budgetårs
anslag en ökning av avlöningskostnaderna för riksräkenskapsverkets personal
med 88 500 kronor vid nu gällande avlöningsbestämmelser, varvid hänsyn
icke tagits till den besparing, som indragandet av de två vakantsatta
revisorstjänsterna innebär. Vidare beräknas utgifterna för omkostnader stiga
med 23 500 kronor. Härom anföra de sakkunniga.
ökningen av avlöningskostnaderna, tillhopa 88 500 kronor, kan beräknas
fördela sig på kostnader hänförliga till uppbördsreformen med 60 000 kronor,
till upplysningsverksamhet och övriga förebyggande åtgärder med
23 500 kronor samt till budgetbyrån och finansstatistiska byrån med 5 000
kronor. Härtill kommer kristillägg. Av ökningen å omkostnadsanslaget, 23 500
kronor, hänföra sig 19 500 kronor (8 500 kronor till ökade resor, 8 000 kronor
till ökat blankettryck och omkring 3 000 kronor i övrigt) till uppbördsreformen.
Av den sålunda beräknade totala kostnadsökningen, 112 000 kronor,
hänföra sig 79 500 kronor eller 71 procent till uppbördsreformen samt 32 500
kronor eller 29 procent till övriga, väsentligen nya arbetsuppgifter.
över de sakkunnigas förslag ha, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,
riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, statens sakrevision
och statens organisationsnämnd.
Inom riksräkenskapsverket har majoriteten (tre ledamöter) ingått på en
kritisk granskning av de sakkunnigas förslag huvudsakligen vad beträffar
utgiftsrevisionens uppläggning. Riksräkenskapsverket har därvid framhållit,
bland annat, att det icke vore möjligt att utan en mycket omfattande och
kostnadskrävande utbyggnad av ämbetsverkets personalorganisation, skapa
förutsättningar för en fullständig räkenskapsgenomgång, men att å andra
sidan stickprovsgranskningen redan nu fått en sådan omfattning, att någon
ytterligare inskränkning av revisionsarbetet icke kunde anses tillrådlig. Redan
nu måste varje år ett stort antal räkenskaper avskrivas såsom helt
ogranskade. Riksräkenskapsverket har icke ansett sig kunna svara för följderna
av en så radikal begränsning av granskningsverksamheten som av utredningsmännen
föreslagits.
Två ledamöter i riksräkenskapsverket ha uttalat avvikande mening och
ansett sig böra biträda vad de sakkunniga anfört och föreslagit i fråga om
verkets organisation och arbetsformer. Då emellertid reservanterna ansett
den inträdda ökningen av räkenskapsmaterialet och antalet remisser samt
även ämbetsverkets upplysningsverksamhet ha medfört en stark stegring av
riksräkenskapsverkets arbetsbörda, ha de funnit de sakkunnigas förslag i vad
avser riksräkenskapsverkets personalorganisation vara relativt blygsamt. Med
utgångspunkt därifrån ha reservanterna i huvudsak anslutit sig till majoritetens
förslag om inrättande av ytterligare tjänster och uppfinningar i lönegrad.
Departementschefen har anfört följande.
Den nu framlagda utredningen om ändrad organisation av riksräkenskapsverket
utgör ett led i den översyn av det statliga revisionssystemet, varom
riksdagen tidigare gjort framställning. Det hade givetvis varit önskvärt, att
denna översyn kunnat göras i ett sammanhang och sålunda utan den upp
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 133.
delning av arbetet i olika utredningar av begränsad omfattning, som nu ägt
rum. Emellertid ha inträdda förhållanden gjort det nödvändigt att bryta ut
vissa särskilt aktuella organisationsfrågor och bringa dessa till en snar lösning.
För riksräkenskapsverkets del ha den under kriget inträdda ansvällningen
av räkenskapsmaterialets omfattning och uppbördsreformens genomförande
gjort en omedelbar översyn av verkets organisation nödvändig. Det
är angeläget, att den förstärkning av riksräkenskapsverkets effektivitet, som
härvid åsyftas, sker på sådant sätt, att den bidrager till att skapa det organisatoriska
underlag, som under alla omständigheter är erforderligt för bedrivande
av den statliga revisionsverksamheten. Därigenom underlättas det
definitiva ställningstagande till frågan om samordning av de olika revisionsorganens
arbete, som framdeles bör ske så snart förhållandena det medgiva.
Av vikt är även att, såsom de sakkunniga framhållit, den föreslagna organisationen
av riksräkenskapsverket icke föregriper en framtida omreglering av
redogöraransvaret och anmärkningsprocessen, vilka centrala spörsmål ännu
återstå att lösa.
I den föreliggande utredningen ha de sakkunniga i fråga om utgiftskontrollen
fortsatt på den genom 1939 års omorganisation beträdda utvecklingslinjen.
Den omfattning, i vilken de olika delarna av det statliga räkenskapsmaterialet
underkastas granskning, inskränktes år 1939 väsentligt, och
de sakkunniga föreslå nu en ytterligare begränsning av granskningens omfattning
i förhållande till det inkommande räkenskapsmaterialets omfång.
Erforderlig kontroll anses i stället kunna upprätthållas genom systematiska
undersökningar över större områden jämte stickprovsmässig s. k. eftcrgranskning.
En av förslagets grundförutsättningar i organisatoriskt hänseende
ligger i ett samarbete med de olika myndigheternas kamerala avdelningar
och specialrevisioner, vilket anses kunna minska behovet av. rutinmässig
granskning. Vidare anses riksräkenskapsverkets under de senare åren allt
mera framträdande upplysningsverksamhet böra ytterligare utbyggas, och en
särskild befattning föreslås för detta ändamål.
Beträffande inkomstkontrollen föreslås en väsentlig förstärkning av verkets
granskningsverksamhet. Denna betingas till den övervägande delen av
det genom uppbördsreformen aktualiserade behovet av central statlig tillsyn
men till en del även av konstaterade brister i nuvarande ordning.
I riksräkenskapsverkets remissyttrande har majoriteten inom ämbetsver
ket gjort gällande, att stickprovsgranskningen redan drivits så långt, att revisionsverksamhetens
effektivitet sattes i fara, om man genomförde en så
radikal begränsning av granskningsverksamheten som de sakkunniga föreslagit.
Därjämte har i yttrandet gjorts gällande, att de sakkunniga underskattat
behovet av en central revision från riksräkenskapsverkets sida vad
angår myndigheter med starkare kameral organisation och myndigheter med
specialrevision. Övriga remissmyndigheter ävensom reservanterna i riksräkenskapsverket
ha anslutit sig till de sakkunnigas förslag, statskontoret dock
med uttalande av viss tveksamhet såvitt gäller den föreslagna revisionspersonalens
tillräcklighet och riksräkenskapsverkets minoritet under yrkande om
ytterligare personalförstärkning.
För egen del håller jag före, att — trots de betänkligheter, varåt riksräkenskapsverkets
majoritet givit uttryck — en lösning av de föreliggande organisationsproblemen
bör sökas efter de riktlinjer de sakkunniga föreslagit.
Den framtida erfarenheten torde få visa, hur långt man lämpligen bör avlägsna
sig från det äldre systemet i riktning mot en mera översiktlig, rådgivande
revision. Såvitt för närvarande kan bedömas torde de sakkunnigas
förslag få betraktas som en lämplig medelväg.
Vad rör personalorganisationens omfattning hålla de sakkunniga före, att
Statsutskottets utlåtande nr 133.
9
genom den föreslagna ytterligare inskränkningen av den rutinmässiga
granskningen av räkenskansmaterialet det skall lyckas riksräkenskapsverket
att med en förhållandevis måttlig utbyggnad av organisationen bemästra det
under krigsåren starkt ökade omfånget av räkenskaperna. Den fortsatta utvecklingen
mot systematisk kontroll och stickprovskontroll anses emellertid
böra föranleda inrättande av ett ökat antal befattningar i högre löneställning.
Vidare föreslås inrättande av en särskild byrå för inkomstkontrollen.
De föreslagna ändringarna i personalförteckningen framgå av den i det
föregående återgivna tablån och ha i remissbehandlingen icke mött annan
erinran än att från riksräkenskapsverket påyrkats inrättandet av ytterligare
nya tjänster och uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar, under det
att statskontoret ansett den föreslagna lönegradsplaceringen för materialförvaltartjänsten
för hög.
Då jag kan ansluta mig till den av de sakkunniga föreslagna uppläggningen
av revisionsverksamheten, anser jag mig icke böra rikta erinran mot
att hos riksräkenskapsverket inrättas följande föreslagna nya befattningar i
högre lönegrader, nämligen en byråchefstjänst, två revisionskommissariebefattningar,
ersättande de vid 1946 års utgång bestående dubbleringarna av
två sådana befattningar, ävensom tre förste revisorsbefattningar, varvid två
för närvarande vakanta revisorsbefattningar skola indragas. Beträffande den
av de sakkunniga för upplysningsverksamheten m. fl. arbetsuppgifter föreslagna
revisionskommissariebefattningen, vars innehavare tillika skulle förestå
ämbetsverkets kansli, ha de sakkunniga övervägt en placering i 28 lönegraden.
En sådan placering har även förordats av riksräkenskapsverket. Med
hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och svårighetsgrad anser jag mig
också böra förorda, att ifrågavarande befattning uppföres som byrådirektörstjänst
i 28 lönegraden. Tills vidare synes den inom verket befintliga kadern
av icke-ordinarie revisionspersonal böra bibehållas. Med anledning av övergången
till reglerad befordringsgång för amanuenspersonal torde de hos verket
inrättade revisionsassistentbefattningama i nuvarande lönegrad A 18 böra
indragas vid uppkommande vakanser och i personalförteckningen för nästa
budgetår sålunda upptagas på övergångsstat. Med hänsyn till innebörden av
de föreslagna bestämmelserna angående befordringsgången för amanuenspersonal
torde anslagsposten för icke-ordinarie personal böra i motsvarande
man uppräknas.
Även vad rör de föreslagna lönegraderna för biträdespersonalen ha enligt
min mening vägande skäl för sakkunnigförslaget blivit förebragta. I avbidan
på den pågående allmänna översynen av de statliga myndigheternas behov
av biträdespersonal i olika lönegrader är det emellertid tillrådligt att för det
närmaste hudgetåret något begränsa upporganisationen på denna punkt. Jag
förordar sålunda, att man i år inskränker sig till inrättande av sju nya befattningar
i nuvarande lönegrad Eo 9. Härvid förutsätter jag, att frågan om antalet
av och lönegradsplaceringen för högre biträdestjänster inom riksräkenskapsverket
snarast möjligt skall tagas under förnyad prövning i anslutning
till berörda allmänna översyn. Antalet kanslibiträdesbefattningar torde tills
vidare böra bibehållas, medan antalet kontorsbiträdesbefattningar böra utökas
med två och nu på personalförteckningen uppförda befattningar i 2
lönegraden höra utgå ur personalförteckningen. Materialförvaltartjänsten
torde böra upptagas i den av de sakkunniga förordade lönegraden.
Vid bifall till dessa av mig förordade jämkningar i sakkunnigförslaget
skulle personalförteckningen för riksräkenskapsverket vid nuvarande lönebestämmelser
få följande utseende.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. År 132 133.
2
10 Statsutskottets utlåtande nr 133.
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör............................................. B 3
5 byråchefer ................................................ A 30
2 byrådirektörer ............................................. A 28
6 revisionskommissarier ...................................... A 26
7 förste revisorer ............................................ A 24
24 revisorer .................................................. A 21
2 kansliskrivare .............................................. A 11
1 materialförvaltare .......................................... A 10
5 kontorister ................................................ A 9
16 kanslibiträden .............................................. A 7
4 expeditionsvakter........................................... A 5
13 kontorsbiträden ............................................ A 4
Därjämte skulle på övergångsstat uppföras 8 revisionsassistentbefattningar.
Avlöningskostnadema för nästa budgetår komma vid bifall till det i det
föregående förordade förslaget och med iakttagande av de kostnadsökningar
å icke-ordinarieposten, som enligt vad nyss sagts inträda vid bifall till det i
statsverkspropositionen framlagda förslaget om reglerad befordringsgång för
amanuens- och biträdespersonal, att vid nuvarande lönebestämmelser uppgå
till sammanlagt 983 000 kronor, varav för ordinarie tjänstemän 508 000 kronor,
för icke-ordinarie personal 350 000 kronor och för rörligt tillägg 125 000
kronor. Med hänsyn till den förestående löneregleringen böra emellertid avlöningsstatens
summa och förenämnda poster för nästa budgetår upptagas
med respektive 1 340 000, 730 000, 540 000 och 70 000 kronor. Till omkostnader
torde böra anvisas det av de sakkunniga föreslagna beloppet 181 000
kronor. Något anslag till förstärkning av riksräkenskapsverkets organisation
bör således icke äskas för nästa budgetår. Av omkostnadernas bruttobelopp
187 000 kronor, beräknas för sjukvård m. m. 10 000 kronor, för reseersättningar
15 000 kronor, för bränsle, lyse och vatten 10 000 kronor, för övriga
expenser för eget behov 49 000 kronor, för övriga expenser för annat än eget
behov 88 000 kronor samt för publikationstryck 15 000 kronor. En uppbördspost
av 6 000 kronor för försålda blanketter minskar anslagsbehovet till
181 000 kronor.
Efter propositionens avlämnande har till statsutskottet överlämnats en den
15 mars 1947 dagtecknad, inom finansdepartementet upprättad promemoria
av följande lydelse.
Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i 1947 års statsverksproposition
upptog chefen för finansdepartementet till behandling löneställningen
för vissa verkschefer. Härvid anfördes att löneställningen för
verkschefer i fullmaktsställning kommit att framstå såsom mindre tillfredsställande,
varför samma löneställning som för förordnandetjänstema i nuvarande
lönegrad C 12 borde tillkomma innehavare av vissa verkschefsbe1''attningar
i lönegraden B 3. Med hänsyn till pågående organisationsutredning
framlades därvid icke något förslag beträffande löneställningen för generaldirektören
och chefen för riksräkenskapsverket.
T propositionen nr 136 om anslag till riksräkenskapsverket för budgetåret
1947/48 har förutsatts att generaldirektörsbefattningen i verket skall bibehållas
som fullmaktsbefattning, men har frågan om ändrad löneställning för befattningen
icke berörts.
Med hänsyn till att beträffande denna chefsbefattning samma synpunkter
Statsutskottets utlåtande nr 133.
11
på frågan om en förbättrad löneställning äro att anlägga som beträffande
exempelvis chefstjänsterna i kammarkollegiet och statskontoret torde jämväl
nu förevarande befattning från och med nästa budgetår med bibehållen
egenskap av fullmaktstjänst böra placeras i lönegrad med samma årslön
som tillkommer förordnandetjänsteman i nuvarande lönegraden C 12.
Den föreslagna omorganisationen av riksräkenskapsverket utgör ett led i
en allmän översyn av den statliga revisionsverksamheten. Till följd av ansvällning
av räkenskapsmaterialet och med hänsyn till den genomförda uppbördsreformen
har det icke ansetts böra anstå med omorganisationens genomförande
till dess att frågan om den statliga revisionsverksamhetens organisation
kan bedömas i sin helhet.
Förslaget innebär bland annat en väsentlig förstärkning av inkomstkontrollen,
vilken skulle förläggas till en för ändamålet nyinrättad byrå. Utgiftskontrollen
är avsedd att i ökad utsträckning bedrivas genom systematisk
s. k. eftergranskning. I samband härmed skulle den rutinmässiga räkenskapsgranskningen
begränsas.
Omläggningen av räkenskapsgranskningen torde medföra, att revisionen i
ökad omfattning kommer att bedrivas efter linjer, som tidigare kännetecknat
arbetssättet hos statens sakrevision och riksdagens revisorer. Det torde
på grund härav kunna förväntas, att granskningen kommer att leda till ökat
antal iakttagelser av sakrevisions natur. Utskottet, som icke framställer erinran
mot Kungl. Maj ds förslag, vill allenast framhålla att samarbete mellan
de statliga revisionsorganen efter förslagets genomförande framstår såsom
än mer angeläget än tidigare.
Fn avsevärd uppräkning har föreslagits beträffande avlöningsanslaget.
Härvid är emellertid att märka, att det under senare budgetår anvisade anslaget
till förstärkning av riksräkenskapsverkets administration enligt förslaget
skall utgå ur riksstaten ävensom att en betydande ökning av avlöningskostnaderna
föranledes av den allmänna löneregleringen.
I anledning av vad som anförts i ovannämnda departementspromemoria
och i anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut angående vissa verkschefslöner
torde befattningen som generaldirektör och chef för riksräkenskapsverket
med bibehållen egenskap av fullmaktstjänst böra placeras i lönegrad
med samma årslön, som tillkommer förordnandetjänsteman i nuvarande
lönegraden C 12.
Då utskottet i övrigt ej haft anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag
beträffande personalorganisationen och anslagsberäkningen får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den
för riksräkenskapsverket gällande personalförteckningen,
som utskottet förordat;
2) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Utskotta.
12
Statsutskottets utlåtande nr 133.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
........................ kronor 730 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 540 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 70 000
Summa kronor 1 340 000;
3) för budgetåret 1947/48 under sjunde huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa
a) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar 1 340 000 kronor;
b) till Riksräkenskapsverket: Omkostnader 181 000 kronor.
Stockholm den 16 maj 1947,
På statsutskottets vägnar:
J1. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtande nr 132.
477789. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:252 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till riksräkenskapsverket. s. 10 i texten