Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till kostnader för ritningar in. in. till en ny statsisbrytare.

1947-05-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:134, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till kostnader för ritningar in. in. till en ny statsisbrytare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

1

Nr 134.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1947148 till kostnader för ritningar

in. in. till en ny statsisbrytare.

(l:a avd.)

I propositionen nr 216 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 11 april 1947, föreslagit

riksdagen att till Statens isbry tarverksamhet: Kostnader för ritningar

in. m. till en ny statsisbrytare för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Enligt den plan för ordnande av statens isbrytarverksamhet, som godkändes

av 1944 års riksdag (skr. nr 429), skall staten svara för all havsisbrytning

och viss kustisbrytning, medan däremot lokalisbrytning icke skall åvila

staten såsom en skyldighet.

För fullgörande av sina åligganden med avseende på isbrytningsverksamheten

disponerar staten för närvarande två havsisbrytare, Atle och Ymer.

Statsisbrytaren Atle, som färdigställdes 1926, är 59,3 m lång och 16,2 in

bred samt har djupgående 6 m, deplacement 2 740 ton och maskinstyrka

6 000 indikerade hästkrafter. Statsisbrytaren Ymer, som färdigställdes 1933,

är 75 m lång och 18,6 m bred samt har djupgående 6,4 m, deplacement 4 330

ton och maskinstyrka 9 000 effektiva hästkrafter.

Utom Atle och Ymer finnas inom landet två andra isbrytarfartyg, vilka

pläga hänföras till kategorien havsisbrytare, nämligen Göteborgs stads Göta

Lejon, färdigställd 1932, med en maskinstyrka av 4 000 indikerade hästkrafter

samt Stockholms stads Isbrytaren II, färdigställd 1915, med en maskinstyrka

av 3 700 indikerade hästkrafter.

I proposition till 1944 års riksdag, nr 132, hemställde Kungl. Maj:t i enlighet

med ett förslag, som ursprungligen framförts av 1941 års isbrytarutredning

i dess betänkande (SOU 1942:53), att riksdagen måtte besluta anskaffande

av ytterligare ett statens isbrylarfartyg av något mindre dimensioner

än Atle och med en maskinstyrka av omkring 4 500 effektiva hästkrafter.

Fartyget beräknades draga en kostnad av högst 5 650 000 kronor.

Riksdagen biföll framställningen (skr. 1944:429). Sedan Kungl. Maj:t numera

tagit ställning till frågan om lämpligaste framdrivningsmaskineri för

den nya statsisbrytaren, vilken brukar benämnas isbrytaren C eller öresundsisbrytaren,

har marinförvaltningen fått i uppdrag alt uppgöra slutligt

förslag till fartyget.

flihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 134. ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Utskottet.

I skrivelse den 14 mars 1947 har kommerskollegium — med överlämnande

av en inom kollegium efter samråd med chefen för marinen uppgjord promemoria

samt ett över promemorian avgivet yttrande av Sveriges redareförening

— hemställt, att förberedande åtgärder snarast måtte vidtagas för

anskaffande av en ny större havsisbrytare, avsedd att ersätta Atle, vilken därefter

borde utgöra reserv till isbrytarflottan. För täckande av kostnaderna

för ritningar, specifikationer, kostnadsberäkningar och andra förarbeten

erfordrades ett belopp av förslagsvis 50 000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

De erfarenheter, som vunnits under den snart lilländalupna, ovanligt svåra

isbrytningssäsongen, synas mig giva vid handen, att vår isbrytarflotta behöver

ett reservfartyg. Den redan vid 1944 års riksdag väckta frågan om anskaffande

av ytterligare en ny havsisbrytare utöver isbrytaren C bör sålunda

icke längre ställas på framtiden. Isbrytarna Atle och Ymer ha visserligen,

mycket tack vare personalens duglighet, undgått svårare skador, men om något

av dessa fartyg varit obrukbart under den tid, då issituationen var som

svårast, hade detta allvarligt försämrat vårt försörjningsläge. Därtill kommer,

att Atle om några år nått sådan ålder, att fartyget endast bör användas

såsom reserv, samt att Atle jämfört med Ymer är mycket dyrbar i drift. Självfallet

kommer vår isbrytarberedskap att bliva bättre, då isbrytaren C träder

i tjänst, men även om detta fartyg kan väntas komma att -— åtminstone under

milda och normalt stränga vintrar — förkorta verksamhetsperioden för

Atle och Ymer, är det dock icke avsett att helt ersätta någon av dem.

De från norrlandssjöfartens intressenter i olika sammanhang framförda

önskemålen om en ny havsisbrytare synas också ägnade att understryka behovet

därav. Slutligen må framhållas, att ett sådant fartyg i krig skulle utgöra

ett värdefullt tillskott till vår örlogsflotta.

På anförda skäl och då relativt lång tid kan beräknas åtgå, innan en ny

havsisbrytare kan färdigställas, förordar jag att förberedelser omedelbart vidtagas

för anskaffande av ett dylikt fartyg samt att medel anvisas för ändamålet.

Då den nya isbrytaren bland annat bör kunna bistå handelsflottans stora,

oceangående fartyg, torde den böra erhålla något större dimensioner än

Ymer. Kostnaderna för en isbrytare av denna storleksordning kunna vid nuvarande

prisläge uppskattas till inemot 10 millioner kronor.

Kommerskollegium bar beräknat kostnaderna för ritningar, specifikationer,

kostnadsberäkningar och andra förarbeten till fartygsbygget till 50 000

kronor, vilket icke givit mig anledning till erinran.

Såsom i ärendet framhållits föreligger en markerad brist i vårt nuvarande

isbrytarbestånd genom att egentlig reserv saknas för de statliga havsisbrytarna.

Härtill kommer att isbrytaren Atle är tämligen gammal och förhållandevis

omodern. Utskottet finner därför påkallat, att vår isbrytarberedskap

förstärkes med ytterligare en havsisbrytare, avsedd att ersätta Atle, som därefter

skulle utgöra reserv. Utskottet tillstyrker alltså, att medel nu anvisas för

bestridandet av kostnaderna för förarbetena till fartygsbygget och vill samtidigt

framhålla angelägenheten av att detsamma utan längre dröjsmål fullföljes.

Mot den för ändamålet äskade medelsanvisningen har utskottet icke

något att erinra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

3

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Kostnader

för ritningar m. m. till en ny statsisbrytare för budgetåret

1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Karl Andersson, Andrén, Bergvall, Mannerskantz, Boman, Gustaf Iwar Anderson,

Gustav Emil Andersson och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Åkerström, Holmström,

Hoppe, Petterson i Degerfors och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:296 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utfärdande av vissa föreskrifter att av länsstyrelserna beaktas vid fastställande av brandordningar oc s. 9 i texten