Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående pensionsstyrelsens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1947-05-20 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående pensionsstyrelsens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 135.
1
Nr 135.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
pensionsstyrelsens organisation m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna
45—47, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1947/48 såsom förslagsanslag under rubriken Pensionsstyrelsen beräkna
till Avlöningar 2 500 000 kronor, till Omkostnader 500 000 kronor och
till Pensionsstyrelsens ortsombud 350 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 51, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 februari 1947, föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad omorganisation
av pensionsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1947/48, dels ock under Y huvudtiteln för nämnda budgetår såsom
förslagsanslag anvisa, till Pensionsstyrelsen: Avlöningar 3 510 000 kronor,
till Pensionsstyrelsen: Omkostnader 564 500 kronor och till Pensionsstyrelsen:
Pensionsstyrelsens ortsombud 330 000 kronor.
Proposition och motioner.
Den 5 juni 1946 avlämnade socialvårdskommittén ett med nr XIII betecknat
betänkande (SOU 1946:37) med förslag angående folkpensioneringens
administrativa handhavande m. m. Detta betänkande innefattar — jämte
annat — förslag till ändrad organisation av pensionsstyrelsen till följd av
folkpensioneringsreformens genomförande och med tanke på införandet av en
allmän sjukförsäkring.
Över betänkandet i vad detsamma avser sättet för utbetalningen av
folkpensionerna, sett från teknisk synpunkt, ha efter remiss utlåtanden avgivits
av pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen och statens organisationsnämnd.
över betänkandet i övrigt ha yttranden avgivits av dels pensionsstyrelsen,
generalpoststyrelsen, socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
försäkringsrådet, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,
Göteborgs och Bohus, Malmöhus, Örebro samt Norrbottens län, svenska
stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund och föreningen pensionsnämndsordförande
i Stockholm, dels ock — sedan pensionsstyrelsen yttrat
sig — av statskontoret och allmänna lönenämnden.
Yidare har, efter särskild anmodan, pensionsstyrelsen i en den 3 december
1946 dagtecknad promemoria framlagt vissa synpunkter på frågan angå
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 135.
1198 n
2 Statsutskottets utlåtande nr 135.
ende en decentraliserad handläggning av prövningen av vissa pensionsärenden.
De frågor i betänkandet, som icke hänföra sig till pensionsstyrelsens organisation
och vad därmed äger samband, ha upptagits till behandling i propositionen
nr 50 med förslag till lag angående ändring i lagen om folkpensionering,
vilken hänvisats till lagutskott.
Pensionsstyrelsens organisation och de olika byråernas arbetsuppgifter m. in. Beträffande
innebörden av socialvårdskommitténs under denna rubrik i statsrådsprotokollet
redovisade förslag och däröver avgivna yttranden får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet s. 8—19.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Till en början vill jag framhålla, att jag finner spörsmålet om pensionsstyrelsens
omorganisation nu föreligga i det skicket, att förslag i
ämnet kan underställas riksdagens prövning. Den omständigheten, att den
numera av riksdagen antagna lagen om allmän sjukförsäkring jämte förestående
sociala reformer på vissa områden, skulle komma att mer eller mindre
beröra styrelsens ämbetsområde, anser jag icke utgöra hinder mot att
ett avgörande kommer till stånd. För att så bör ske tala även de svårigheter,
som synas föreligga, att med nuvarande anställnings- och befordringsförhållanden
sörja för en önskvärd nyrekrytering av styrelsens
personal. En annan sak är, att, innan erfarenhet vunnits rörande huru folkpensioneringsreformen
och den allmänna sjukförsäkringen komma att verka i
praktiken, återhållsamhet torde böra iakttagas, när det gäller att utforma
styrelsens nya organisation och bestämma styrelsens personalbestånd. Till
frågan angående styrelsens personalbehov återkommer jag i annat sammanhang.
Nu vill jag till behandling upptaga vissa allmänna organisatoriska
spörsmål.
Härvid må först erinras, att den förut omförmälda propositionen med förslag
till lag om ändring i lagen om folkpensionering berör förhållanden, vilka
äro av betydelse även för pensionsstyrelsens organisation. I propositionen
föreslås, att, då fråga ej är om besvär, pensionsstyrelsens befattning med ansökningar
om ålderspension — bortsett från ansökningar om enbart
allmän ålderspension — och änkepension i huvudsak skall inskränkas till
kontroll av pensionsbeloppets beräkning. Pensionsnämnds beslut i frågor, som
äro av betydelse för rätten till pension eller för denna beräkning, skall i princip
godtagas av pensionsstyrelsen. Däremot skall enligt förslaget pensionsstyrelsen
siffergranska besluten, innan utbetalning av pension äger rum. I
samband därmed bör styrelsen verkställa kontroll, huruvida^ den pensionssökande
eller dennes make redan åtnjuter folkpension. Då i anledning
av kontrollen ändring av pensionsbeloppet finnes påkallad, skall pensionsstyrelsen
äga vidtaga rättelse. Om eljest, t. ex. vid stickprovsgranskning, upptäckes,
att fel blivit begånget vid pensionsärendes behandling, skall pensionsstyrelsen
likaledes hava rätt att verkställa rättelse eller uppdraga åt pensionsnämnd
att upptaga ärendet till förnyad prövning. Motsvarande bestämmelser
föreslås skola gälla vid höjning eller annan ändring av folkpension. Vad åter
angår ansökningar om invalidpension och sjukbidrag förordas i
propositionen, att såväl invaliditetsbedömningen som inkomstprövningen skall
slutligt företagas inom pensionsstyrelsen. Av pensionsstyrelsen bedriven
efterkontrollerande verksamhet skall såsom hittills medföra rätt för
styrelsen att anmoda pensionsnämnd att ompröva viss pensionstagares rätt till
Statsutskottets utlåtande nr 185.
3
pension. Då grundad anledning linnes till antagande, att folkpension bör indragas
eller minskas, skall pensionsstyrelsen liksom nu äga provisoriskt förordna,
att pension icke vidare skall utbetalas eller att den skall utgå med
minskat
Yad 1 ar sättet för pensionsstyrelsens invaliditetsprövning
inom folkpensioneringen har socialvårdskommittén föreslagit, att
i denna prövning alltid skulle deltaga minst två tjänstemän i högre grad och
en läkare samt att i princip muntlig föredragning borde ske. I likhet med pensionsstyrelsen
anser jag, att detta förfaringssätt bör tillämpas endast i tveksamma
fall och i ärenden av principiell natur. Pensionsstyrelsens erfarenhet
har nämligen givit vid handen, att anspråket på en såvitt möjligt fullgod
invaliditetsprövning i ett mycket stort antal fall torde bliva tillgodosett, därest
i bedömningen deltager — förutom en läkare — endast en högre befattningshavare
samt därjämte anordnas en så betryggande stickprovsgranskning som
möjligt av överordnad tjänsteman. Härigenom skulle man också vinna en
snabbare handläggning av ärendena. Jag biträder alltså vad styrelsen härutinnan
föreslagit.
Av vad förut anförts framgår, att inkomstprövning skall företagas av
pensionsstyrelsen endast i invaliditetsärenden. På handläggningssättet vid
inkomstprövningen böra givetvis icke ställas större fordringar än i fråga om
invaliditetsbedömningen.
Beträffande tillsynen över sjukkassorna vill jag erinra, att statsmakterna
vid antagandet av lagen om allmän sjukförsäkring utgått från att
pensionsstyrelsen även i fortsättningen skall vara tillsynsmyndighet för sjukkassorna,
Yad angår tillsynen över understödsföreningar och personalstiftelser
utgår jag i det följande från att pensionsstyrelsen liksom fölnärvarande
skall handha tillsynen över understödsföreningar i allmänhet —
med undantag för arbetslöshetskassor — samt aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser.
I fråga om pensionsstyrelsens indelning i byråer anser jag i
likhet med pensionsstyrelsen, att erfarenhet av folkpensioneringsreformens
praktiska verkningar och angående den invaliditetsförebyggande verksamheten
bör avvaktas, innan en mera genomgripande omorganisation genomföres.
Av detta skäl och då den föreslagna decentralisationen med avseende å inkomstprövningen
måste medföra en viss lättnad i granslrningsbyråns arbetsbörda
finner jag mig icke kunna tillstyrka kommitténs förslag att ersätta
denna byrå med två folkpensionsbyråer. Till frågan om sjukkassebyråns uppdelning
anser jag mig icke nu kunna taga ställning.
I anslutning till vad pensionsstyrelsen förordat, föreslår jag, att arbetsuppgifterna
i avseende å de pensionsärenden, som kräva invaliditetsprövning,
fördelas mellan granskningsbyrån och sjukvårdsbyrån på det sätt, att granskningsbyrån
handlägger ärenden, i vilka invaliditetsprövningen avser personer
över 60 år, och sjukvårdsbyrån övriga ärenden.
Beträffande kommitténs förslag att från kanslibyrån till vissa andra byråer
överflytta dels registeravdelningen och dels utbetalningsärenden av juridisk
natur delar jag pensionsstyrelsens mening, att eu sådan överflyttning åtminstone
icke för närvarande bör ske.
Rörande byråernas uppdelning i övrigt på avdelningar torde, på sätt pensionsstyrelsen
föreslagit, inom kanslibyrån böra inrättas en särskild avdelning
för utbetalningsfrågor av rättslig natur. Försäkringsbyrån bör, enligt
pensionsstyrelsens förslag, uppdelas i en pensionsavdelning, en utbetalningsavdelning,
en statistisk avdelning och en avdelning för den frivilliga försäkringen.
Vad angår fond- och kameralbyrån samt sjukkassebyrån synes
någon ändring i dessa byråers organisation icke vara erforderlig.
4
Statsutskottets utlåtande nr 135.
Personal i högre lönegrader inom pensionsstyrelsen. A s. 21—37 i propositionen
lämnas en redogörelse för dels socialvårdskommitténs förslag rörande
behovet, av och löneställningen för personal i högre lönegrader inom pensionsstyrelsen
dels ock de häröver hörda remissmyndigheternas yttranden.
Departementschefen har för egen del härutinnan anfört följande.
Pensionsstyrelsens personal i högre lönegrader är för närvarande att anse
såsom knapp. Även löneställningen torde i vissa fall vara val låg med hansyn
till föreliggande arbetsuppgifter, ett förhållande som berett styrelsen betydande
rekryteringssvårigheter. Hur personalbehovet skall bedömas och personalen
lämpligen fördelas på lönegrader efter den ändring av arbetsuppgiftema,
som föranledes av den nva lagstiftningen om folkpensionering och allmän
sjukförsäkring, kan uppenbarligen icke fullt säkert bedömas, innan narmare
erfarenhet vunnits rörande de nämnda reformernas verkningar. På grund
härav bör — även om utökning av personalen på vissa avdelningar och *or~
bättring av löneställningen för vissa befattningshavare finnas påkallade —
en viss försiktighet iakttagas särskilt i fråga om inrättandet av nya ordinarie
tjänster. Då åtskilliga befattningar ansetts erforderliga först vid en senare tidpunkt,
begränsas mitt ställningstagande till de tjänster, vilka påfordras under
budgetåret 1947/48. ..... ... , ,
Yad först angår generaldirektören anser jag mig icke kunna tillstyrka
kommitténs förslag om höjning av dennes lönegradsplacering. Generaldirektören
bör alltså enligt min mening fortfarande kvarstå i lönegraden C 12^
Å kanslibyrån tjänstgöra för närvarande 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare
(A 24) och 2 aktuarier (A 21). Jag har beträffande kanslibyråns
arbetsuppgifter förut anslutit mig till pensionsstyrelsens förslag, att registreringsärenden
och utbetalningsfrågor av rättslig natur skola bibehållas å denna
byrå. Styrelsen har med beaktande av denna arbetsfördelning föreslagit följande
personalbestånd: 1 byråchef (A 30), 2 förste byråsekreterare (A 26), 1
förste byråsekreterare (A 24), 1 byråsekreterare (A 22) och 2 byråsekreterare
(A 21). Detta förslag finner jag mig kunna i stort sett bitrada. Jag^ anser
dock, att förste byråsekreterartjänsten i lönegraden A 24 bör uppföras på extra
ordinarie stat med placering i 24 lönegraden. Enligt min mening böra vidare,
i avvaktan på erfarenhet rörande arbetsbördans omfattning, tills vidare beräknas
endast två i stället för av pensionsstyrelsen föreslagna tre byråsekreterartjänster.
Byråsekreterarna böra å kanslibyrån liksom å övriga byråer inom
pensionsstyrelsen hänföras till den för byråsekreterare inom förvaltningen i
övrigt gällande 21 lönegraden.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle kanslibyråns personal i
högre lönegrader utgöras av 1 byråchef (A 30), 2 förste byråsekreterare (A 26),
1 förste byråsekreterare (Eo 24) och 2 byråsekreterare (A 21).
Personalbeståndet å fond- och kameralbyrån omfattar för närvarande 1
byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och ombudsman (A 26) och 1 kamrerare
(A 22). Härutinnan föreslås av kommittén och pensionsstyrelsen endast
den ändringen, att kamrerarbefattningen skulle uppflyttas till lönegraden
A 24. Detta förslag har tillstyrkts av statskontoret och lönenämnden.
Med hänsyn till den ökning av de kvalificerade arbetsgöromålen å tjänsten,
vilken föranledes av folkpensionsreformen, biträder även jag förslaget.
Den högre personalen å fond- och kameralbyrån skulle alltså vid bifall
härtill bestå av 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och ombudsman
(A 26) och 1 kamrerare (A 24). ... ... .
Såsom tidigare anförts har jag funnit mig icke kunna biträda kommitténs
förslag om att granskningsbyrån skulle ersättas med två folkpensionsbyråer
utan anslutit mig till pensionsstyrelsens mening, att granskningsbyrån borde
Statsutskottets utlåtande nr 135.
5
bibehållas odelad. Jag har vidare biträtt styrelsens förslag till sådan fördelning
av arbetsuppgifterna mellan granskningsbyrån och sjukvårdsbyrån i
avseende å de pensionsärenden, som kräva invaliditetsprövning, att granskningsbyrån
skulle handlägga ärenden, i vilka invaliditetsprövningen avsåge
personer över 60 år, och sjukvårdsbyrån övriga ärenden. Slutligen må erinras,
att i den förut denna dag avlåtna, tidigare omförmälda propositionen
med förslag till lag angående ändring i lagen om folkpensionering förordats,
bland annat, en decentraliserad ordning för inkomstprövningen rörande folkpensioner
i de fall, då icke vore fråga om ansökan om invalidförmån. Mitt
bedömande av behovet av personal å angivna byråer har skett från dessa
utgångspunkter.
å granskningsbyrån sysselsättas för närvarande 1 byråchef (A 30), 3 byrådirektörer
och biträdande ledamöter (A 28). 9 förste byråsekreterare och biträdande
ledamöter (A 26), 3 aktuarier (A 21) ävensom visst antal tillfälliga
ledamöter, av vilka 6 med vikariatslön i lönegraden A 24. Pensionsstyrelsen
föreslår, att antalet byrådirektörer bestämmes till två. Vidare förordas, att
för prövningen av invaliditetsärendena —■ av styrelsen beräknade till
ett antal av 9 000 för år — anställas 3 förste byråsekreterare i lönegraden
A 26. Enligt styrelsens promemoria den 3 december 1946 skulle
för prövningen av besvärsärenden —- omkring 4 500 för år — samt inkomstprövningsärenden,
som oavsett besvär skulle underställas styrelsens prövning
— omkring 500 för år — erfordras tillhopa minst tre förste byråsekreterare
i lönegraden A 24. Med hänsyn till den av decentraliseringen påkallade
ökningen av inspektionsverksamheten anses antalet högre befattningar å
granskningsbyrån böra ökas med två, lämpligen placerade såsom förste byråsekreterare
i lönegraden A 24. Befattningshavarna i högre lönegrader å
granskningsbyrån skulle alltså enligt styrelsens förslag bli 1 byråchef (A 30),
2 byrådirektörer (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26) och 5 förste byråsekreterare
(A 24).
De å sjukvårdsbyrån tjänstgörande befattningshavarna bestå för närvarande
av 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och biträdande ledamot
(Eo26), 1 förste byråsekreterare och biträdande ledamot (A 24), 3 förste
byråsekreterare och biträdande ledamöter (Eo24), 1 aktuarie (Eo 21) ävensom
visst antal tillfälliga ledamöter, av vilka 2 med vikariatslön i lönegraden
A 24. Pensionsstyrelsen har föreslagit följande tjänstemän: 1 byråchef (A 30),
2 byrådirektörer (A 28) (en överflyttad från granskningsbyrån), 8 förste byråsekreterare
(A 26) — av vilka 7 för handläggning av invaliditetsärenden, av
styrelsen beräknade till 18 000 för år, och 1 för sekretariatgöromål — 2 förste
byråsekreterare (A 24) och 2 byråsekreterare (A 22J.
Pensionsstyrelsen förordar dessutom, att för gransknings- och sjukvårdsbyråernas
gemensamma räkning (för efterkontroll och sekretariatgöromål) inrättas
2 förste byråsekreterarbefattningar (A 26), 1 förste byråsekreterarbefattning
(A 24) och 1 byråsekreterarbefattning (A 22), varjämte övergångsvis
antalet förste byråsekreterarbefattningar i lönegraden A 26 å båda byråerna
sammanlagt skulle ökas med fyra, i samband varmed vissa av de föreslagna
befattningarna skulle hållas obesatta.
Beträffande de sålunda av pensionsstyrelsen framlagda förslagen vill jag
för egen del uttala, att jag i stort sett ansluter mig till styrelsens uppskattning
av personalbehovet. I betraktande av ovissheten rörande arbetsbördans
omfattning å ifrågavarande två byråer förordar jag dock, att antalet befattningshavare
nedsättes med två, nämligen 1 förste byråsekreterare i 24 lönegraden
på granskningsbyrån och 1 byråsekreterare på sjukvårdsbyrån.
Även inom ramen för den sålunda begränsade organisationen anser jag styrelsen
ha möjlighet att utöva behövlig verksamhet för instruktion av sty
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 135.
relsens ortsombud och övriga lokala folkpensioneringsorgan. -Jag anser vidare,
att samtliga för efterkontroll och sekretariatgöromål behövliga befattningshavare
böra tills vidare redovisas å respektive byråer. Härvid böra till granskningsbyrån
hänföras 2 förste byråsekreterare och 1 byråsekreterare samt till
sjukvårdsbyrån 2 förste byråsekreterare.
Med den nedsättning av antalet förste byråsekreterare, som jag nyss förordat,
skulle antalet förste byråsekreterare å gransknings- och sjukvårdsbyråerna
uppgå till sammanlagt 20. Jag föreslår, att med hänsyn till ärendenas
svårighetsgrad 10 av dessa befattningshavare — 3 å granskningsbyrån och
7 å sjukvårdsbyrån — hänföras till 26 lönegraden och de övriga 10 — fördelade
med 5 på envar av nämnda byråer — till 24 lönegraden.
Slutligen föreslår jag, att i avvaktan på närmare erfarenhet om befattningarnas
behövlighet följande befattningar uppföras å extra ordinarie stat, nämligen
å granskningsbyrån 2 förste byråsekreterare i 24 lönegraden samt å sjukvårdsbyrån
1 byrådirektör i 28, 1 förste byråsekreterare i 26 och 2 förste byråsekreterare
i 24 lönegraden.
Därest vad jag sålunda föreslagit bifalles, skulle personalen i högre lönegrader
å gransknings- och sjukvårdsbyråerna utgöras av, å granskningsbyrån
1 byråchef (A 30), 2 byrådirektörer (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26),
3 förste byråsekreterare (A 24), 2 förste byråsekreterare (Eo 24) och 1 byråsekreterare
(A 21) samt å sjukvårdsbyrån 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör
(A 28), 1 byrådirektör (Eo 28), 6 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste
byråsekreterare (Eo 26), 3 förste byråsekreterare (A 24), 2 förste byråsekreterare
(Eo 24) och 1 byråsekreterare (A 21).
Därutöver torde — i enlighet med pensionsstyrelsens förslag —- fyra av de
nuvarande för granskningsbyrån avsedda befattningarna som förste byrasekreterare
och biträdande ledamot i lönegraden A 26 uppföras å övergångsstat.
Befattningarna torde i samband därmed böra erhålla tjänstetiteln
förste byråsekreterare. Med hänsyn till befattningshavarnas ålder och då
övergångsvis förste byråsekreterarbefattningen torde böra ökas med fyra, synes
icke behövligt att för den tid förstnämnda befattningshavare kvarstå i tjänst
vakanssätta motsvarande antal befattningar i 26 eller lägre lönegrader.
De högre befattningshavarna å försäkringsbyrån utgöras för närvarande
av 1 byråchef (A 30). 3 förste aktuarier (A 26), 1 förste aktuarie (A 24) och
3 aktuarier (A 21). I och med att den nuvarande avgiftsavdelningen, där
den individuella bokföringen av folkpensionerna sker, blir obehövlig, bli de
två förste aktuarier i lönegraden A 26 och den aktuarie i lönegraden A 21,
som tjänstgöra å nämnda avdelning, ej längre erforderliga. För utförandet
av återstående uppgifter å byrån räknar socialvårdskommittén med följande
personalbehov, nämligen å pensionsavdelningen 1 förste byråsekreterare
(''A 24) såsom föreståndare och 2 byråsekreterare (A 21), å utbetalningsavdelningen
1 byrådirektör (A 28) såsom föreståndare, 1 förste byråsekreterare
(A 24) och 1 byråsekreterare (A 21), å den statistiska avdelningen 1 förste
aktuarie (A 26) samt å avdelningen för den frivilliga försäkringen 1 förste
aktuarie (A 26) — nu aktuarie i lönegraden A 21 — såsom föreståndare och
1 aktuarie (A 21). Pensionsstyrelsen har i stort sett icke haft något att invända
mot kommitténs förslag, dock att en av byråsekre te rartjänsterna å pensionsavdelningen
och byråsekreterartjänsten å utbetalningsavdelningen borde
utbytas mot förste kontorsskrivarbefattningar i lönegraden A 17. Dessutom
föreslår styrelsen, att en förste aktuariebefattning i lönegraden A 26 och en
aktuariebefattning i lönegraden A 21, nu placerade å avgiftsavdelningen, uppföras
å övergångsstat.
Jag vill framhålla, att det med avseende å försäkringsbyrån ställer sig särskilt
vanskligt att bedöma personalbehovet och att åstadkomma en rättvis
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 135.
t
avvägning av tjänsternas lönegradsplacering, eftersom byråns arbetsuppgifter
genomgripande förändras i samband med den nya folkpensionslagstiftningens
ikraftträdande. Sålunda kommer, såsom nyss nämnts, den individuella bokföringen
av folkpensionsavgifterna att helt slopas och den därmed sysselsatta
personalen bli överflödig. Å andra sidan innebär genomförandet av ett
nytt utbetalningssystem för folkpensionerna, att betydande nya arbetsuppgifter
tillföras byrån. Det förslag till personaluppsättning, som kommittén
framlagt, synes mig emellertid med de av pensionsstyrelsen förordade jämkningarna
vara så försiktigt avvägt, att jag finner mig kunna i huvudsak ansluta
mig till detsamma med de av styrelsen angivna jämkningarna. Jag vill härvid
särskilt understryka, att föreståndaren för utbetalningsavdelningen, i betraktande
av svårighetsgraden av de problem, som komma att möta honom, det
ansvar, som kommer att bli förenat med en utbetalningsverksamhet av den omfattning,
det här gäller, samt de stora krav på organisationsförmåga, som
måste ställas på befattningens innehavare, enligt min mening icke bör uppföras
lägre än som byrådirektör i lönegraden A 28. Däremot vill jag i likhet
med lönenämnden förorda den avvikelsen från kommitténs och styrelsens
förslag, att befattningen såsom föreståndare för avdelningen för den frivilliga
försäkringen uppföres i 24 i stället för 26 lönegraden. I anledning härav bör
ytterligare 1 förste aktuariebefattning (A 26) uppföras på övergångsstat. Så
länge innehavaren av denna befattning kvarstår i tjänst, torde en befattning
1 24 lönegraden böra hållas obesatt.
Vid bifall till vad från min sida hemställts skulle försäkringsbyråns befattningshavare
i högre lönegrader utgöras av 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör
(A 28), 1 förste aktuarie (A 26), 2 förste byråsekreterare (A 24), 1 förste
aktuarie (A 24), 1 byråsekreterare (A 21) och 1 aktuarie (A 21). Därjämte skulle
2 förste aktuariebefattningar i lönegraden A 26 och 1 aktuariebefattning i lönegraden
A 21 uppföras å övergångsstat, varvid 2 tjänster i lönegraden A 24
icke skulle få besättas, så länge förste aktuarierna å övergångsstat kvarstode
i tjänst.
Jag övergår slutligen till den högre personalen å sjukkassebyrån. Denna
personal består för närvarande av 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör
(A 28), 1 förste byråsekreterare (A 24), 1 förste aktuarie (A 24), 2 aktuarier
(A 21), 2 aktuarier (Eo 21) och 3 befattningshavare med vikariatslön i lönegraden
A 21. Rörande det framtida personalbehovet ha kommittén och pensionsstyrelsen
framlagt i stort sett samstämmiga förslag. Pensionsstyrelsens
förslag innebär, att å de två sjukkassebyråer, som enligt styrelsens mening
borde anordnas, följande befattningshavare skulle finnas, nämligen — förutom
1 överdirektör (C 8) och 1 byråchef (A 30) — å sjukkassebyrå I 1
byrådirektör (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26), 2 förste byråsekreterare
(A 24) och 4 byråsekreterare (A 21) samt å sjukkassebyrå II 2 byrådirektörer
(A 28), 1 förste aktuarie (A 26), 1 förste byråsekreterare (A 24), 3 aktuarier
(A 21) och 3 byråsekreterare (Eo21). Av tjänsterna å sjukkassebyrå I
skulle emellertid en av förste byråsekreterartjänsterna i lönegraden A 26 och
eu av byråsekreterartjänsterna icke erfordras, förrän förberedelsearbeten för
den allmänna sjukförsäkringen påbörjades, samt byrådirektörsbefattningen
och en av förste byråsekreterarbefattningarna i lönegraden A 24 ej vara
behövliga, förrän lagstiftningen om allmän sjukförsäkring trädde i kraft.
Vid ikraftträdandet av denna lagstiftning skulle vidare personalen å de båda
byråerna förstärkas med tre befattningar i 24 lönegraden, avsedda att möjliggöra
inspektionsresor.
Såsom jag tidigare anfört, anser jag eu uppdelning av sjukkassebyrån icke
för närvarande böra komma till stånd. Härav följer, att endast en chefsbefattning
bör finnas. Denna bör — såsom nu — hänföras till lönegraden A 30.
8
Statsutskottets utlåtande nr 135.
I övrigt biträder jag i huvudsak pensionsstyrelsens förslag, såvitt detsamma
avser personalbeståndet under budgetåret 1947/48. Då en särskild
byrå icke inrättas för de juridiskt-administrativa ärendena, torde, allrahelst som
chefen för den odelade sjukkassebyrån icke kan förutsättas vara jurist, såsom
föreståndare för den juridiskbadministrativa avdelningen böra anställas en befattningshavare
i byrådirektörs löneställning, tills vidare på extra ordinarie
stat (Eo 28). Föreståndaren för den ekonomisk-statistiska avdelningen anser
jag i likhet med lönenämnden böra tills vidare — i avbidan på ytterligare erfarenhet
rörande tjänstegöromålen -—- kvarstå såsom byrådirektör i lönegraden
A 28. Slutligen vill jag framhålla, att tjänster i lönegraden Eo 21 icke böra
inrättas i vidare mån än som föranledes av den nya befordringsgången för
amanuenspersonal.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle personalen å sjukkassebyrån
bestå av 1 byråchef (A 30), 2 byrådirektörer (A 28), 1 byrådirektör
(Eo 28), 2 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste aktuarie (A 26), 2 förste
byråsekreterare (A 24), 3 byråsekreterare (A 21) och 3 aktuarier (A 21).
Därest vad jag nu hemställt i fråga om pensionsstyrelsens högre tjänstemän
vinner bifall, skulle å personalförteckningen för styrelsen i angivna hänseende
upptagas: 1 generaldirektör (C 12), 6 byråchefer (A 30), 6 byrådirektörer
(A 28), 2 byrådirektörer (Eo28), 1 förste byråsekreterare och ombudsman
(Å26), 13 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste byråsekreterare (Eo26),
2 förste aktuarier (A 26), 10 förste byråsekreterare (A 24), 5 förste byråsekreterare
(Eo 24), 1 förste aktuarie (A 24), 1 kamrerare (A 24), 8 byråsekreterare
(A 21) och 4 aktuarier (A 21) samt å övergångsstat 4 förste byråsekreterare
(A 26), 2 förste aktuarier (A 26) och 1 aktuarie (A 21). Anmärkas bör, att
2 tjänster i lönegraden A 24 icke böra få besättas, så länge förste aktuarierna å
övergångsstat kvarstå i tjänst.
Jag vill slutligen uttala, att jag förutsätter, att nya befattningar vid ämbetsverket
icke tillsättas i vidare mån än som betingas av nytillträdande arbetsuppgifter.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön in. fl. väckt motion (II: 348), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att befattningen som föreståndare för
pensionsstyrelsens avdelning för den frivilliga försäkringen skall uppföras i
lönegraden A 26.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionsyrkandet, får utskottet
hänvisa till motionen.
Personal i lägre lönegrader inom penslonsstyrelsen. SocialvårdsJcommittén har
ansett sig icke böra ingå på bedömandet av pensionsstyrelsens behov av personal
i lägre grader utan har förutsatt, att styrelsen själv komme att framlägga
förslag härom.
Penslonsstyrelsen har i sitt yttrande den 10 oktober 1946 framlagt förslag
rörande antalet befattningshavare i lägre lönegrader som vore erforderligt
under budgetåret 1947/48. En sammanställning av förslaget med vissa däruti
i styrelsens promemoria den 3 december 1946 gjorda jämkningar återfinnes
i en å s. 48 i propositionen intagen tablå.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den förestående omläggningen av pensionsstyrelsens verksamhet gör uppskattningen
av personalbehovet synnerligen vansklig även i fråga om per
-
Statsutskottets utlåtande nr 135.
9
sonalen i lägre lönegrader. Liksom beträffande de högre befattningshavarna
har jag emellertid efter ingående prövning funnit mig böra godtaga de av
pensionsstyrelsen för budgetåret 1947/48 verkställda beräkningarna härutinnan.
Detta innebär, att det totala antalet befattningshavare i förevarande
lönegrader skulle uppgå till 308 mot 311 vid de i styrelsens redogörelse omförmälda
tidpunkterna.
Ifrågavarande personalgrupp torde i jämförelse med motsvarande personal
vid flertalet andra statliga verk få anses i lönehänseende intaga en missgynnad
ställning i så måtto, att fördelningen på lönegrader icke är tillfredsställande.
De ordinarie befattningarna i högre lönegrader än den 7:e uppgå sålunda
endast till 16. Särskilt i betraktande av omfattningen av de kvalificerade uppgifter,
som enligt styrelsens mening kunna anförtros befattningshavare utan
högre teoretisk utbildning, torde en ökning av detta antal vara motiverad. Med
hänsyn till pågående allmän översyn rörande lönegradsplaceringen av biträdespersonal
i 7:e och högre lönegrader anser jag mig dock icke för närvarande
böra förorda inrättandet av ytterligare ordinarie tjänster i 7—11 lönegraderna
utan föreslår, att de ifrågasatta nya biträdestjänsterna i dessa lönegrader upptagas
på extra ordinarie stat.
Yad angår den närmare fördelningen av personalen på olika lönegrader
— varvid till en början bortses från befattningarna i lönegraden A 4 och
lägre — vill jag uttala, att jag i likhet med lönenämnden finner de av pensionsstyrelsen
föreslagna lönegradsplaceringama i regel väl avvägda. Yissa
avvikelser från styrelsens förslag torde dock få anses påkallade.
I likhet med lönenämnden finner jag sålunda skäl tala för att den å
kanslibyråns registeravdelning placerade bokhållarbefattningen i lönegraden
A 14 ändras till en kontor sskri vart jänst i lönegraden A 15. Med hänsyn
till i ärendet lämnade uppgifter angående åliggandena för det kanslibiträde
i lönegraden A 7, som förestår arkivet å samma avdelning, anser jag
mig i överensstämmelse med statskontorets och lönenämndens mening icke
kunna tillstyrka, att detta biträde uppflyttas till kontorist i lönegraden A 9.
I fråga om den till berörda byrå hänförda vaktpersonalen delar jag statskontorets
och lönenämndens uppfattning, att frågan om lönegradsplaceringen för
den förste expeditionsvakt, som intager förmansställning i förhållande till
övrig vaktpersonal, bör upptagas till prövning först i samband med en allmän
omprövning av löneställningen för motsvarande personal vid civilförvaltningen
i övrigt. I likhet med statskontoret och lönenämnden kan jag ej
heller tillstyrka förslaget, att den expeditionsvakt, vilken tjänstgör såsom
pensionsstyrelsens bankbud, och härför uppbär ett särskilt arvode av 150
kronor för år, uppflyttas till lönegraden A 7. Bland annat på grund av att
förevarande arvode avsetts att motsvara skillnaden mellan 5 och 6 lönegraderna
(proposition nr 53 till 1936 års riksdag s. 22 och 31) vill jag emellertid
biträda lönenämndens förslag om befattningens uppförande i lönegraden
A 6, varvid självfallet det särskilda arvodet ej vidare bör utgå.
Beträffande fond- och kameralbyrån har pensionsstyrelsen begärt,
att ett kanslibiträde i lönegraden A 7 skulle placeras såsom kontorist i lönegraden
A 9. Lönenämnden och pensionsstyrelsens kvinnliga tjänstemäns förening
ha förordat, att befattningen placeras i lönegraden A 11 såsom kansliskrivare.
Härvid har åberopats, att befattningshavaren hade ett mycket självständigt
och ekonomiskt betydelsefullt arbete, i vilket inginge, bland annat,
att uträkna amorteringsplaner, att lämna och ansvara för riktigheten av de
uppgifter angående lånesökandes mellanhavande med folkpensioneringsfonden,
vilka låge till grund för bedömandet av låneansökningar, ävensom att
självständigt verkställa vissa utredningar rörande den av pensionsstyrelsen bedrivna
lånerörelsen. lag anser mig böra biträda förslaget om befattningens
10
Statsutskottets utlåtande nr 135.
ändring till kansliskrivartjänst. I överensstämmelse med vad jag förut anfört
bör dock tjänsten tills vidare upptagas såsom extra ordinarie.
I likhet med lönenämnden kan jag icke förorda, att det kanslibiträde i
lönegraden ÅT å sjukvårdsbyrån, som, bland annat, handhar byråns
statistiska arbete, uppflyttas till lönegraden A 9.
Vidkommande försäkringsbyrån har pensionsstyrelsen föreslagit, att
som närmaste medhjälpare till föreståndaren för utbetalningsavdelningens
hålkortsdetalj skulle anställas en förste kansliskrivare i lönegraden A13.
Jag vill framhålla, att förste kansliskrivartjänster icke förekomma inom allmänna
civilförvaltningen. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på ifrågavarande
befattningshavare, torde närmast motsvara åliggandena för vissa biträden
vid försvarets civilförvaltning, vilka enligt beslut av 1946 års riksdag
såsom kansliskrivare hänförts till 11 lönegraden. Sistnämnda lönegrad
synes mig böra tillämpas även i detta fall. Befattningen bör tills vidare
upptagas å extra ordinarie stat. Samma placering torde med hänsyn till arbetsuppgifternas
art böra avses för den av pensionsstyrelsen i lönegraden A 9
uppförda befattningen såsom föreståndare för stansningsarbetet.
Å den nuvarande sjukkassebyråns juridiskt-administrativa avdelning
åvilar det en kontorist i lönegraden Eo 9 att ombesörja vissa göromål, som
tidigare utförts av amanuens. Lönenämnden har efter att ha tagit närmare
del av förevarande arbetsuppgifter ansett, att kontoristen — vilken av styrelsen
förordats till erhållande av kansliskrivartjänst i lönegraden All —
borde uppflyttas till kontorsskrivare i 15 lönegraden, tills vidare med placering
å extra ordinarie stat. Jag anser fullgoda skäl tala för det av lönenämnden
framförda förslaget och tillstyrker därför detsamma.
Jag föreslår vidare, att på övergångsstat uppföres en befattning såsom kontorist
i lönegraden A 9. Så länge innehavaren av denna befattning kvarstår i
tjänst, bör en av de ordinarie kanslibiträdesbefattningarna ej få besättas.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att samtliga innehavare av ordinarie
skrivbiträdestjänst i samband med den nya befordringsgången för biträdespersonal
komma att erhålla tjänster i lönegraden A 4.
Med nu angivna jämkningar i pensionsstyrelsens förslag skulle personalen
i 5—17 lönegraderna utgöras av följande tjänstemän, nämligen 1 bokhållare
(A 17), 3 förste kontorsskrivare (A 17), 8 kontorsskrivare (A 15), 1 kassör
(A 14), 2 kansliskrivare (All), 1 materialförvaltare (A 10), 7 kontorister
(A 9), 1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 1 klass (A 8), 2 förste
expeditionsvakter (A 7), 25 kanslibiträden (A 7), 1 expeditionsvakt (A 6) och
5 expeditionsvakter (A 5) ävensom 1 kontorsskrivare (Eol5), 17 kansliskrivare
(Eoll), 32 kanslibiträden (Eo 7) och 5 expeditionsvakter (Eo5). På
övergångsstat skulle uppföras 1 kontorist i lönegraden A 9. En kanslibiträdestjänst
i lönegraden A 7 bör ej få besättas, så länge kontoristen kvarstår i
tjänst.
Yad härefter angår den lägre biträdespersonalen — i högst 4 lönegraden
— kommer denna grupp att omfatta 196 befattningshavare. Pensionsstyrelsen
har med tillämpning av de av 1944 års personalutredning föreslagna reglerna
för befordringsgången för kontorspersonal beräknat, att 160 av nämnda befattningshavare
böra placeras såsom kontorsbiträden i lönegraden A 4. I enlighet
härmed föreslår jag, att å personalförteckningen uppföras 160 ordinarie
kontorsbiträdestjänster i 4 lönegraden.
Jag vill slutligen framhålla, att pensionsstyrelsen bör vara oförhindrad att
vidtaga från arbetssynpunkt erforderliga ändringar beträffande befattningarnas
placering å byrå, avdelning eller detalj. Nya befattningar böra icke tillsättas
i vidare mån än som betingas av ökning av arbetsuppgifterna.
Statsutskottets utlåtande nr 185.
11
Utskottet har i detta sammanhang till behandling törehaft en inom andra
kammaren av herrar Wallentheim och Nilsson i Göteborg väckt motion
(II: 349), vari hemställts, att riksdagen i anledning av proposition nr 51 måtte
besluta inrättandet av en befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegrad
A 7 å pensionsstyrelsens fond- och kameralbyrå.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
Pensionsstyrelsens läkare. Departementschefen har beträffande styrelsens läkare
för egen del uttalat följande.
Jag har tidigare anslutit mig till pensionsstyrelsens förslag rörande förfaringssättet
vid styrelsens prövning av invaliditetsfrågor. Behovet av läkares
medverkan vid arbetet inom styrelsen torde härigenom få antagas bli något
mindre än kommittén beräknat. Å andra sidan förefaller det mig otvivelaktigt,
att de möjligheter att anlita medicinsk sakkunskap, som för närvarande stå styrelsen
till buds, icke äro tillräckliga. Sålunda måste styrelsen redan med nuvarande
arbetsuppgifter undvara läkarbiträde i vissa fall, då sådant biträde varit
av omständigheterna påkallat. Härtill kommer, att i framtiden behovet av medicinsk
expertis inom styrelsen torde bli avsevärt större än under nuvarande
förhållanden. Sålunda lärer införandet av sjukbidrag komma att ställa ökade
krav på läkares medverkan. Vidare synes rådande läge å arbetsmarknaden böra
föranleda, att styrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet intensifieras. Vid
fattandet av vissa beslut i samband därmed torde även läkare böra deltaga.
Slutligen anser jag styrelsen böra få möjlighet att i ökad utsträckning anlita
styrelsens läkarkrafter vid handläggning av sådana ärenden av medicinsk natur,
vilka ankomma på styrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet för sjukkassorna.
Nämnda omständigheter tala alltså för att läkarexpertis bör ställas till
styrelsens förfogande i vidare omfattning än för närvarande.
För tillgodoseende av angivna önskemål anser jag, att i första hand en utökning
av läkarnas tjänstgöringstider bör genomföras, ehuru läkarbefattningarna
alltjämt böra ha karaktären av deltidstjänster. Jag tillstyrker därför
styrelsen förslag om utsträckning av tiden för läkarnas arbetstid å tjänsterummet
till lägst 6 timmar i veckan för överläkaren och lägst 10 timmar i
veckan för biträdande läkare. Närmare bestämmelser rörande tjänstgöringsförhållandena
—- semester, tjänstledighet m. m. — torde få meddelas av
Kungl. Maj:t. I samband med arbetstidens förlängning torde arvodena till
läkarna böra höjas. Arvodena synas mig böra fastställas till högst 10 000
kronor för överläkaren och högst 6 000 kronor för biträdande läkare.
Huruvida det kan vara behövligt att förstärka den medicinska arbetsinsatsen
genom utökning jämväl av läkarnas antal i den utsträckning kommittén
och pensionsstyrelsen föreslagit finner jag tveksamt. Jag kan i varje fall
icke — innan närmare erfarenhet föreligger — tillstyrka, att antalet biträdande
läkare — i gällande stat upptaget till två — skulle från och med nästa
budgetår ökas till fem. Arbetsuppgifternas omfattning torde dock, så vitt
nu kan bedömas, motivera, att två nya biträdande läkare anställas. Jag föreslår
alltså, att de biträdande läkarnas antal tills vidare fastställes till fyra,
varvid jag förutsätter, att det skall stå Kungl. Maj:t öppet att, om så skulle
befinnas nödvändigt, medgiva anställande av flera biträdande läkare.
Övriga frågor. Då den nya folkpensionslagstiftn ingen träder i kraft den
1 januari 1948 och enär pensionsstyrelsen, som dessförinnan har att ombe
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 135.
sörja omfattande förberedelsearbeten, i god tid måste stå rustad för de nya
uppgifterna, föreslås den nya organisationen skola träda i tillämpning
den 1 juli 1947.
Avlöningsanslaget är å riksstaten för innevarande budgetår upptaget
med 1 910 800 kronor.
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 3 510 000 kronor. Av anslagsökningen
bero 1 070 000 kronor på den allmänna löneregleringen.
Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås för nästa
budgetår uppförd förslagsvis.
Beträffande omkostnadsanslaget innebär Kungl. Maj:ts förslag en
ökning med 150 200 kronor. Av höjningen belöpa 142 000 kronor på anslagsposten
expenser.
Anslaget till pensionsstyrelsens ortsombud är i gällande riksstat
uppfört med 230 000 kronor.
Den nya lagen om folkpensionering föranleder högre fordringar beträffande
ombudens kompetens. Vid bifall till de förslag till ändringar i lagen, som
framlagts i den tidigare omförmälda propositionen nr 50 och som innebära,
bland annat, införandet av en decentraliserad ordning för inkomstprövningen
i fråga om folkpensioner ha kraven på ombuden ansetts böra ytterligare
skärpas. Även ombudens arbetsbörda kommer att ökas. Det har under sådana
förhållanden synts nödvändigt, att antalet ombud ökas och att arvodesnivån,
vilken bibehållits i stort sett oförändrad sedan stormaktskrigets utbrott, i viss
utsträckning justeras uppåt. Pensionsstyrelsen har räknat med att arvoden till
ombuden skulle utgå med sammanlagt 200 000 kronor (för närvarande 130 000
kronor). Även om det vore möjligt, att detta belopp med hänsyn till den av
decentraliseringen påkallade ökningen av antalet ortsombud komme att visa sig
otillräckligt, har departementschefen, då säkra hållpunkter för uppskattningen
av medelsbehovet saknades, likväl ansett sig böra godtaga pensionsstyrelsens
beräkning. I arvodesposten ha ansetts böra inrymmas kostnaderna för eventuella
semesterlöner till vissa ombud. Liksom för närvarande borde det
få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma arvodesbelopp av större storleksordning,
medan pensionsstyrelsen borde äga att bestämma arvodena i övriga
fall.
Posten till reseersättningar till ombuden har upptagits till 130 000 kronor
mot 100 000 kronor för innevarande budgetår.
Det för nästa budgetår erforderliga anslaget till pensionsstyrelsens ortsombud
skulle alltså uppgå till (200 000 + 130 000) 330 000 kronor.
Utskottet.
En omprövning av pensionsstyrelsens organisation är utan tvivel påkallad
främst med hänsyn till de av riksdagen beslutade reformer, som beröra styrelsens
verksamhetsområde. Såsom departementschefen framhållit bör dock
återhållsamhet iakttagas, när det gäller att utforma styrelsens nya organisation
och bestämma styrelsens personalbestånd, innan erfarenhet vunnits av
folkpensioneringsreformen och den allmänna sjukförsäkringen.
/
Statsutskottets utlåtande nr 135.
13
Från dessa allmänna utgångspunkter har utskottet funnit sig böra i huvudsak
tillstyrka Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Då mera genomgripande
organisationsändringar i möjligaste mån undvikits, kan dock förväntas, att en
förnyad översyn inom kort kan bliva erforderlig. Särskilt gäller detta sjukkassebyrån.
Till frågan om dess uppdelning har departementschefen icke ansett
sig nu kunna taga ställning.
Utskottet har jämväl haft anledning uppmärksamma bland annat förhållandet
mellan antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar. I fråga om
biträdespersonal i 7:e och högre lönegrader blir en omprövning av anställningsformen
aktuell sedan den allmänna översynen av löneställningen för sådan
personal avslutats. Men icke heller beträffande de befattningar av annan
natur, vilka i avvaktan på närmare erfarenhet av deras behövlighet föreslås
uppförda på extra ordinarie stat, synes det slutliga ställningstagandet till anställningsformen
böra uppskjutas någon längre tid.
Beträffande den i motionen II: 348 berörda frågan om löneställningen för
befattningen som föreståndare för avdelningen för den frivilliga försäkringen
har utskottet icke ansett sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag.
Vidkommande de 10 tjänsterna såsom förste byråsekreterare i 24 lönegraden
på gransknings- och sjukvårdsbyråerna har utskottet vid sin bedömning av
Kungl. Maj:ts förslag ansett detsamma innebära, att tjänsterna fördelas med
6 på den förra och 4 på den senare byrån.
Vad angår den såsom bankbud tjänstgörande expeditionsvakten i lönegrad
A 5, vilken åtnjuter ett tilläggsarvode av 150 kronor, innebär Kungl. Maj:ts
förslag uppflyttning till lönegrad A 6, i samband varmed arvodet skulle bortfalla.
Med hänsyn till vad som upplysts om bankbudets arbetsuppgifter har
utskottet funnit tveksamt om icke såsom motionen II: 349 gör gällande en
högre löneställning är motiverad. Med hänsyn till behovet av enhetliga bedömningsgrunder
för personal med motsvarande arbetsuppgifter inom andra
verk har utskottet ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag, dock med
den jämkningen, att den ifrågavarande tjänstemannen bör behålla det berörda
årsbeloppet av 150 kronor såsom ett personligt lönetillägg.
I anledning av antalet på extra ordinarie stat nyinrättade biträdestjänster
i högre lönegrad och den av riksdagen beslutade befordringsgången bör antalet
ordinarie kontorsbiträdestjänster i lönegrad A 4 ökas till 187.
Kungl. Maj :ts förslag har i övrigt ej givit anledning till erinran från utskottets
sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen II: 348 besluta hänföra föreståndaren för avdelningen
för den frivilliga försäkringen till lönegrad A 24,
II. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 349
godkänna det förslag till omorganisation av pensionsstyrelsen
i övrigt, som utskottet förordat,
14
Statsutskottets utlåtande nr 135.
III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................kronor 1 800 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, jörslag svis ................ > 50 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................... » 1465 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 195 000
Summa förslagsanslag kronor 3 510 000;
b) för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar 3 510 000 kronor,
b) till Pensionsstyrelsen: Omkostnader 564 500 kronor,
c) till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud 330000
kronor.
Stockholm den 20 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Karl
Andersson, Andrén, Bergvall, Mannerskantz, Boman, Gustaf Iwar Anderson,
Gustav Emil Andersson och Hesselbom; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
AVard, Malmborg i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm,
Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors och Birke.
Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsstyrelsens organisation in. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 10 i texten