Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående pensionsstyrelsens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-05-20 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående pensionsstyrelsens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

1

Nr 135.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

pensionsstyrelsens organisation m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

45—47, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1947/48 såsom förslagsanslag under rubriken Pensionsstyrelsen beräkna

till Avlöningar 2 500 000 kronor, till Omkostnader 500 000 kronor och

till Pensionsstyrelsens ortsombud 350 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 51, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 februari 1947, föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad omorganisation

av pensionsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1947/48, dels ock under Y huvudtiteln för nämnda budgetår såsom

förslagsanslag anvisa, till Pensionsstyrelsen: Avlöningar 3 510 000 kronor,

till Pensionsstyrelsen: Omkostnader 564 500 kronor och till Pensionsstyrelsen:

Pensionsstyrelsens ortsombud 330 000 kronor.

Proposition och motioner.

Den 5 juni 1946 avlämnade socialvårdskommittén ett med nr XIII betecknat

betänkande (SOU 1946:37) med förslag angående folkpensioneringens

administrativa handhavande m. m. Detta betänkande innefattar — jämte

annat — förslag till ändrad organisation av pensionsstyrelsen till följd av

folkpensioneringsreformens genomförande och med tanke på införandet av en

allmän sjukförsäkring.

Över betänkandet i vad detsamma avser sättet för utbetalningen av

folkpensionerna, sett från teknisk synpunkt, ha efter remiss utlåtanden avgivits

av pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen och statens organisationsnämnd.

över betänkandet i övrigt ha yttranden avgivits av dels pensionsstyrelsen,

generalpoststyrelsen, socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

försäkringsrådet, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,

Göteborgs och Bohus, Malmöhus, Örebro samt Norrbottens län, svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund och föreningen pensionsnämndsordförande

i Stockholm, dels ock — sedan pensionsstyrelsen yttrat

sig — av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Yidare har, efter särskild anmodan, pensionsstyrelsen i en den 3 december

1946 dagtecknad promemoria framlagt vissa synpunkter på frågan angå
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 135.

1198 n

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 135.

ende en decentraliserad handläggning av prövningen av vissa pensionsärenden.

De frågor i betänkandet, som icke hänföra sig till pensionsstyrelsens organisation

och vad därmed äger samband, ha upptagits till behandling i propositionen

nr 50 med förslag till lag angående ändring i lagen om folkpensionering,

vilken hänvisats till lagutskott.

Pensionsstyrelsens organisation och de olika byråernas arbetsuppgifter m. in. Beträffande

innebörden av socialvårdskommitténs under denna rubrik i statsrådsprotokollet

redovisade förslag och däröver avgivna yttranden får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet s. 8—19.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Till en början vill jag framhålla, att jag finner spörsmålet om pensionsstyrelsens

omorganisation nu föreligga i det skicket, att förslag i

ämnet kan underställas riksdagens prövning. Den omständigheten, att den

numera av riksdagen antagna lagen om allmän sjukförsäkring jämte förestående

sociala reformer på vissa områden, skulle komma att mer eller mindre

beröra styrelsens ämbetsområde, anser jag icke utgöra hinder mot att

ett avgörande kommer till stånd. För att så bör ske tala även de svårigheter,

som synas föreligga, att med nuvarande anställnings- och befordringsförhållanden

sörja för en önskvärd nyrekrytering av styrelsens

personal. En annan sak är, att, innan erfarenhet vunnits rörande huru folkpensioneringsreformen

och den allmänna sjukförsäkringen komma att verka i

praktiken, återhållsamhet torde böra iakttagas, när det gäller att utforma

styrelsens nya organisation och bestämma styrelsens personalbestånd. Till

frågan angående styrelsens personalbehov återkommer jag i annat sammanhang.

Nu vill jag till behandling upptaga vissa allmänna organisatoriska

spörsmål.

Härvid må först erinras, att den förut omförmälda propositionen med förslag

till lag om ändring i lagen om folkpensionering berör förhållanden, vilka

äro av betydelse även för pensionsstyrelsens organisation. I propositionen

föreslås, att, då fråga ej är om besvär, pensionsstyrelsens befattning med ansökningar

om ålderspension — bortsett från ansökningar om enbart

allmän ålderspension — och änkepension i huvudsak skall inskränkas till

kontroll av pensionsbeloppets beräkning. Pensionsnämnds beslut i frågor, som

äro av betydelse för rätten till pension eller för denna beräkning, skall i princip

godtagas av pensionsstyrelsen. Däremot skall enligt förslaget pensionsstyrelsen

siffergranska besluten, innan utbetalning av pension äger rum. I

samband därmed bör styrelsen verkställa kontroll, huruvida^ den pensionssökande

eller dennes make redan åtnjuter folkpension. Då i anledning

av kontrollen ändring av pensionsbeloppet finnes påkallad, skall pensionsstyrelsen

äga vidtaga rättelse. Om eljest, t. ex. vid stickprovsgranskning, upptäckes,

att fel blivit begånget vid pensionsärendes behandling, skall pensionsstyrelsen

likaledes hava rätt att verkställa rättelse eller uppdraga åt pensionsnämnd

att upptaga ärendet till förnyad prövning. Motsvarande bestämmelser

föreslås skola gälla vid höjning eller annan ändring av folkpension. Vad åter

angår ansökningar om invalidpension och sjukbidrag förordas i

propositionen, att såväl invaliditetsbedömningen som inkomstprövningen skall

slutligt företagas inom pensionsstyrelsen. Av pensionsstyrelsen bedriven

efterkontrollerande verksamhet skall såsom hittills medföra rätt för

styrelsen att anmoda pensionsnämnd att ompröva viss pensionstagares rätt till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

3

pension. Då grundad anledning linnes till antagande, att folkpension bör indragas

eller minskas, skall pensionsstyrelsen liksom nu äga provisoriskt förordna,

att pension icke vidare skall utbetalas eller att den skall utgå med

minskat

Yad 1 ar sättet för pensionsstyrelsens invaliditetsprövning

inom folkpensioneringen har socialvårdskommittén föreslagit, att

i denna prövning alltid skulle deltaga minst två tjänstemän i högre grad och

en läkare samt att i princip muntlig föredragning borde ske. I likhet med pensionsstyrelsen

anser jag, att detta förfaringssätt bör tillämpas endast i tveksamma

fall och i ärenden av principiell natur. Pensionsstyrelsens erfarenhet

har nämligen givit vid handen, att anspråket på en såvitt möjligt fullgod

invaliditetsprövning i ett mycket stort antal fall torde bliva tillgodosett, därest

i bedömningen deltager — förutom en läkare — endast en högre befattningshavare

samt därjämte anordnas en så betryggande stickprovsgranskning som

möjligt av överordnad tjänsteman. Härigenom skulle man också vinna en

snabbare handläggning av ärendena. Jag biträder alltså vad styrelsen härutinnan

föreslagit.

Av vad förut anförts framgår, att inkomstprövning skall företagas av

pensionsstyrelsen endast i invaliditetsärenden. På handläggningssättet vid

inkomstprövningen böra givetvis icke ställas större fordringar än i fråga om

invaliditetsbedömningen.

Beträffande tillsynen över sjukkassorna vill jag erinra, att statsmakterna

vid antagandet av lagen om allmän sjukförsäkring utgått från att

pensionsstyrelsen även i fortsättningen skall vara tillsynsmyndighet för sjukkassorna,

Yad angår tillsynen över understödsföreningar och personalstiftelser

utgår jag i det följande från att pensionsstyrelsen liksom fölnärvarande

skall handha tillsynen över understödsföreningar i allmänhet —

med undantag för arbetslöshetskassor — samt aktiebolags pensions- och andra

personalstiftelser.

I fråga om pensionsstyrelsens indelning i byråer anser jag i

likhet med pensionsstyrelsen, att erfarenhet av folkpensioneringsreformens

praktiska verkningar och angående den invaliditetsförebyggande verksamheten

bör avvaktas, innan en mera genomgripande omorganisation genomföres.

Av detta skäl och då den föreslagna decentralisationen med avseende å inkomstprövningen

måste medföra en viss lättnad i granslrningsbyråns arbetsbörda

finner jag mig icke kunna tillstyrka kommitténs förslag att ersätta

denna byrå med två folkpensionsbyråer. Till frågan om sjukkassebyråns uppdelning

anser jag mig icke nu kunna taga ställning.

I anslutning till vad pensionsstyrelsen förordat, föreslår jag, att arbetsuppgifterna

i avseende å de pensionsärenden, som kräva invaliditetsprövning,

fördelas mellan granskningsbyrån och sjukvårdsbyrån på det sätt, att granskningsbyrån

handlägger ärenden, i vilka invaliditetsprövningen avser personer

över 60 år, och sjukvårdsbyrån övriga ärenden.

Beträffande kommitténs förslag att från kanslibyrån till vissa andra byråer

överflytta dels registeravdelningen och dels utbetalningsärenden av juridisk

natur delar jag pensionsstyrelsens mening, att eu sådan överflyttning åtminstone

icke för närvarande bör ske.

Rörande byråernas uppdelning i övrigt på avdelningar torde, på sätt pensionsstyrelsen

föreslagit, inom kanslibyrån böra inrättas en särskild avdelning

för utbetalningsfrågor av rättslig natur. Försäkringsbyrån bör, enligt

pensionsstyrelsens förslag, uppdelas i en pensionsavdelning, en utbetalningsavdelning,

en statistisk avdelning och en avdelning för den frivilliga försäkringen.

Vad angår fond- och kameralbyrån samt sjukkassebyrån synes

någon ändring i dessa byråers organisation icke vara erforderlig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 135.

Personal i högre lönegrader inom pensionsstyrelsen. A s. 21—37 i propositionen

lämnas en redogörelse för dels socialvårdskommitténs förslag rörande

behovet, av och löneställningen för personal i högre lönegrader inom pensionsstyrelsen

dels ock de häröver hörda remissmyndigheternas yttranden.

Departementschefen har för egen del härutinnan anfört följande.

Pensionsstyrelsens personal i högre lönegrader är för närvarande att anse

såsom knapp. Även löneställningen torde i vissa fall vara val låg med hansyn

till föreliggande arbetsuppgifter, ett förhållande som berett styrelsen betydande

rekryteringssvårigheter. Hur personalbehovet skall bedömas och personalen

lämpligen fördelas på lönegrader efter den ändring av arbetsuppgiftema,

som föranledes av den nva lagstiftningen om folkpensionering och allmän

sjukförsäkring, kan uppenbarligen icke fullt säkert bedömas, innan narmare

erfarenhet vunnits rörande de nämnda reformernas verkningar. På grund

härav bör — även om utökning av personalen på vissa avdelningar och *or~

bättring av löneställningen för vissa befattningshavare finnas påkallade —

en viss försiktighet iakttagas särskilt i fråga om inrättandet av nya ordinarie

tjänster. Då åtskilliga befattningar ansetts erforderliga först vid en senare tidpunkt,

begränsas mitt ställningstagande till de tjänster, vilka påfordras under

budgetåret 1947/48. ..... ... , ,

Yad först angår generaldirektören anser jag mig icke kunna tillstyrka

kommitténs förslag om höjning av dennes lönegradsplacering. Generaldirektören

bör alltså enligt min mening fortfarande kvarstå i lönegraden C 12^

Å kanslibyrån tjänstgöra för närvarande 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare

(A 24) och 2 aktuarier (A 21). Jag har beträffande kanslibyråns

arbetsuppgifter förut anslutit mig till pensionsstyrelsens förslag, att registreringsärenden

och utbetalningsfrågor av rättslig natur skola bibehållas å denna

byrå. Styrelsen har med beaktande av denna arbetsfördelning föreslagit följande

personalbestånd: 1 byråchef (A 30), 2 förste byråsekreterare (A 26), 1

förste byråsekreterare (A 24), 1 byråsekreterare (A 22) och 2 byråsekreterare

(A 21). Detta förslag finner jag mig kunna i stort sett bitrada. Jag^ anser

dock, att förste byråsekreterartjänsten i lönegraden A 24 bör uppföras på extra

ordinarie stat med placering i 24 lönegraden. Enligt min mening böra vidare,

i avvaktan på erfarenhet rörande arbetsbördans omfattning, tills vidare beräknas

endast två i stället för av pensionsstyrelsen föreslagna tre byråsekreterartjänster.

Byråsekreterarna böra å kanslibyrån liksom å övriga byråer inom

pensionsstyrelsen hänföras till den för byråsekreterare inom förvaltningen i

övrigt gällande 21 lönegraden.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle kanslibyråns personal i

högre lönegrader utgöras av 1 byråchef (A 30), 2 förste byråsekreterare (A 26),

1 förste byråsekreterare (Eo 24) och 2 byråsekreterare (A 21).

Personalbeståndet å fond- och kameralbyrån omfattar för närvarande 1

byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och ombudsman (A 26) och 1 kamrerare

(A 22). Härutinnan föreslås av kommittén och pensionsstyrelsen endast

den ändringen, att kamrerarbefattningen skulle uppflyttas till lönegraden

A 24. Detta förslag har tillstyrkts av statskontoret och lönenämnden.

Med hänsyn till den ökning av de kvalificerade arbetsgöromålen å tjänsten,

vilken föranledes av folkpensionsreformen, biträder även jag förslaget.

Den högre personalen å fond- och kameralbyrån skulle alltså vid bifall

härtill bestå av 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och ombudsman

(A 26) och 1 kamrerare (A 24). ... ... .

Såsom tidigare anförts har jag funnit mig icke kunna biträda kommitténs

förslag om att granskningsbyrån skulle ersättas med två folkpensionsbyråer

utan anslutit mig till pensionsstyrelsens mening, att granskningsbyrån borde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

5

bibehållas odelad. Jag har vidare biträtt styrelsens förslag till sådan fördelning

av arbetsuppgifterna mellan granskningsbyrån och sjukvårdsbyrån i

avseende å de pensionsärenden, som kräva invaliditetsprövning, att granskningsbyrån

skulle handlägga ärenden, i vilka invaliditetsprövningen avsåge

personer över 60 år, och sjukvårdsbyrån övriga ärenden. Slutligen må erinras,

att i den förut denna dag avlåtna, tidigare omförmälda propositionen

med förslag till lag angående ändring i lagen om folkpensionering förordats,

bland annat, en decentraliserad ordning för inkomstprövningen rörande folkpensioner

i de fall, då icke vore fråga om ansökan om invalidförmån. Mitt

bedömande av behovet av personal å angivna byråer har skett från dessa

utgångspunkter.

å granskningsbyrån sysselsättas för närvarande 1 byråchef (A 30), 3 byrådirektörer

och biträdande ledamöter (A 28). 9 förste byråsekreterare och biträdande

ledamöter (A 26), 3 aktuarier (A 21) ävensom visst antal tillfälliga

ledamöter, av vilka 6 med vikariatslön i lönegraden A 24. Pensionsstyrelsen

föreslår, att antalet byrådirektörer bestämmes till två. Vidare förordas, att

för prövningen av invaliditetsärendena —■ av styrelsen beräknade till

ett antal av 9 000 för år — anställas 3 förste byråsekreterare i lönegraden

A 26. Enligt styrelsens promemoria den 3 december 1946 skulle

för prövningen av besvärsärenden —- omkring 4 500 för år — samt inkomstprövningsärenden,

som oavsett besvär skulle underställas styrelsens prövning

— omkring 500 för år — erfordras tillhopa minst tre förste byråsekreterare

i lönegraden A 24. Med hänsyn till den av decentraliseringen påkallade

ökningen av inspektionsverksamheten anses antalet högre befattningar å

granskningsbyrån böra ökas med två, lämpligen placerade såsom förste byråsekreterare

i lönegraden A 24. Befattningshavarna i högre lönegrader å

granskningsbyrån skulle alltså enligt styrelsens förslag bli 1 byråchef (A 30),

2 byrådirektörer (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26) och 5 förste byråsekreterare

(A 24).

De å sjukvårdsbyrån tjänstgörande befattningshavarna bestå för närvarande

av 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och biträdande ledamot

(Eo26), 1 förste byråsekreterare och biträdande ledamot (A 24), 3 förste

byråsekreterare och biträdande ledamöter (Eo24), 1 aktuarie (Eo 21) ävensom

visst antal tillfälliga ledamöter, av vilka 2 med vikariatslön i lönegraden

A 24. Pensionsstyrelsen har föreslagit följande tjänstemän: 1 byråchef (A 30),

2 byrådirektörer (A 28) (en överflyttad från granskningsbyrån), 8 förste byråsekreterare

(A 26) — av vilka 7 för handläggning av invaliditetsärenden, av

styrelsen beräknade till 18 000 för år, och 1 för sekretariatgöromål — 2 förste

byråsekreterare (A 24) och 2 byråsekreterare (A 22J.

Pensionsstyrelsen förordar dessutom, att för gransknings- och sjukvårdsbyråernas

gemensamma räkning (för efterkontroll och sekretariatgöromål) inrättas

2 förste byråsekreterarbefattningar (A 26), 1 förste byråsekreterarbefattning

(A 24) och 1 byråsekreterarbefattning (A 22), varjämte övergångsvis

antalet förste byråsekreterarbefattningar i lönegraden A 26 å båda byråerna

sammanlagt skulle ökas med fyra, i samband varmed vissa av de föreslagna

befattningarna skulle hållas obesatta.

Beträffande de sålunda av pensionsstyrelsen framlagda förslagen vill jag

för egen del uttala, att jag i stort sett ansluter mig till styrelsens uppskattning

av personalbehovet. I betraktande av ovissheten rörande arbetsbördans

omfattning å ifrågavarande två byråer förordar jag dock, att antalet befattningshavare

nedsättes med två, nämligen 1 förste byråsekreterare i 24 lönegraden

på granskningsbyrån och 1 byråsekreterare på sjukvårdsbyrån.

Även inom ramen för den sålunda begränsade organisationen anser jag styrelsen

ha möjlighet att utöva behövlig verksamhet för instruktion av sty
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 135.

relsens ortsombud och övriga lokala folkpensioneringsorgan. -Jag anser vidare,

att samtliga för efterkontroll och sekretariatgöromål behövliga befattningshavare

böra tills vidare redovisas å respektive byråer. Härvid böra till granskningsbyrån

hänföras 2 förste byråsekreterare och 1 byråsekreterare samt till

sjukvårdsbyrån 2 förste byråsekreterare.

Med den nedsättning av antalet förste byråsekreterare, som jag nyss förordat,

skulle antalet förste byråsekreterare å gransknings- och sjukvårdsbyråerna

uppgå till sammanlagt 20. Jag föreslår, att med hänsyn till ärendenas

svårighetsgrad 10 av dessa befattningshavare — 3 å granskningsbyrån och

7 å sjukvårdsbyrån — hänföras till 26 lönegraden och de övriga 10 — fördelade

med 5 på envar av nämnda byråer — till 24 lönegraden.

Slutligen föreslår jag, att i avvaktan på närmare erfarenhet om befattningarnas

behövlighet följande befattningar uppföras å extra ordinarie stat, nämligen

å granskningsbyrån 2 förste byråsekreterare i 24 lönegraden samt å sjukvårdsbyrån

1 byrådirektör i 28, 1 förste byråsekreterare i 26 och 2 förste byråsekreterare

i 24 lönegraden.

Därest vad jag sålunda föreslagit bifalles, skulle personalen i högre lönegrader

å gransknings- och sjukvårdsbyråerna utgöras av, å granskningsbyrån

1 byråchef (A 30), 2 byrådirektörer (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26),

3 förste byråsekreterare (A 24), 2 förste byråsekreterare (Eo 24) och 1 byråsekreterare

(A 21) samt å sjukvårdsbyrån 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör

(A 28), 1 byrådirektör (Eo 28), 6 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste

byråsekreterare (Eo 26), 3 förste byråsekreterare (A 24), 2 förste byråsekreterare

(Eo 24) och 1 byråsekreterare (A 21).

Därutöver torde — i enlighet med pensionsstyrelsens förslag —- fyra av de

nuvarande för granskningsbyrån avsedda befattningarna som förste byrasekreterare

och biträdande ledamot i lönegraden A 26 uppföras å övergångsstat.

Befattningarna torde i samband därmed böra erhålla tjänstetiteln

förste byråsekreterare. Med hänsyn till befattningshavarnas ålder och då

övergångsvis förste byråsekreterarbefattningen torde böra ökas med fyra, synes

icke behövligt att för den tid förstnämnda befattningshavare kvarstå i tjänst

vakanssätta motsvarande antal befattningar i 26 eller lägre lönegrader.

De högre befattningshavarna å försäkringsbyrån utgöras för närvarande

av 1 byråchef (A 30). 3 förste aktuarier (A 26), 1 förste aktuarie (A 24) och

3 aktuarier (A 21). I och med att den nuvarande avgiftsavdelningen, där

den individuella bokföringen av folkpensionerna sker, blir obehövlig, bli de

två förste aktuarier i lönegraden A 26 och den aktuarie i lönegraden A 21,

som tjänstgöra å nämnda avdelning, ej längre erforderliga. För utförandet

av återstående uppgifter å byrån räknar socialvårdskommittén med följande

personalbehov, nämligen å pensionsavdelningen 1 förste byråsekreterare

(''A 24) såsom föreståndare och 2 byråsekreterare (A 21), å utbetalningsavdelningen

1 byrådirektör (A 28) såsom föreståndare, 1 förste byråsekreterare

(A 24) och 1 byråsekreterare (A 21), å den statistiska avdelningen 1 förste

aktuarie (A 26) samt å avdelningen för den frivilliga försäkringen 1 förste

aktuarie (A 26) — nu aktuarie i lönegraden A 21 — såsom föreståndare och

1 aktuarie (A 21). Pensionsstyrelsen har i stort sett icke haft något att invända

mot kommitténs förslag, dock att en av byråsekre te rartjänsterna å pensionsavdelningen

och byråsekreterartjänsten å utbetalningsavdelningen borde

utbytas mot förste kontorsskrivarbefattningar i lönegraden A 17. Dessutom

föreslår styrelsen, att en förste aktuariebefattning i lönegraden A 26 och en

aktuariebefattning i lönegraden A 21, nu placerade å avgiftsavdelningen, uppföras

å övergångsstat.

Jag vill framhålla, att det med avseende å försäkringsbyrån ställer sig särskilt

vanskligt att bedöma personalbehovet och att åstadkomma en rättvis

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

t

avvägning av tjänsternas lönegradsplacering, eftersom byråns arbetsuppgifter

genomgripande förändras i samband med den nya folkpensionslagstiftningens

ikraftträdande. Sålunda kommer, såsom nyss nämnts, den individuella bokföringen

av folkpensionsavgifterna att helt slopas och den därmed sysselsatta

personalen bli överflödig. Å andra sidan innebär genomförandet av ett

nytt utbetalningssystem för folkpensionerna, att betydande nya arbetsuppgifter

tillföras byrån. Det förslag till personaluppsättning, som kommittén

framlagt, synes mig emellertid med de av pensionsstyrelsen förordade jämkningarna

vara så försiktigt avvägt, att jag finner mig kunna i huvudsak ansluta

mig till detsamma med de av styrelsen angivna jämkningarna. Jag vill härvid

särskilt understryka, att föreståndaren för utbetalningsavdelningen, i betraktande

av svårighetsgraden av de problem, som komma att möta honom, det

ansvar, som kommer att bli förenat med en utbetalningsverksamhet av den omfattning,

det här gäller, samt de stora krav på organisationsförmåga, som

måste ställas på befattningens innehavare, enligt min mening icke bör uppföras

lägre än som byrådirektör i lönegraden A 28. Däremot vill jag i likhet

med lönenämnden förorda den avvikelsen från kommitténs och styrelsens

förslag, att befattningen såsom föreståndare för avdelningen för den frivilliga

försäkringen uppföres i 24 i stället för 26 lönegraden. I anledning härav bör

ytterligare 1 förste aktuariebefattning (A 26) uppföras på övergångsstat. Så

länge innehavaren av denna befattning kvarstår i tjänst, torde en befattning

1 24 lönegraden böra hållas obesatt.

Vid bifall till vad från min sida hemställts skulle försäkringsbyråns befattningshavare

i högre lönegrader utgöras av 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör

(A 28), 1 förste aktuarie (A 26), 2 förste byråsekreterare (A 24), 1 förste

aktuarie (A 24), 1 byråsekreterare (A 21) och 1 aktuarie (A 21). Därjämte skulle

2 förste aktuariebefattningar i lönegraden A 26 och 1 aktuariebefattning i lönegraden

A 21 uppföras å övergångsstat, varvid 2 tjänster i lönegraden A 24

icke skulle få besättas, så länge förste aktuarierna å övergångsstat kvarstode

i tjänst.

Jag övergår slutligen till den högre personalen å sjukkassebyrån. Denna

personal består för närvarande av 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör

(A 28), 1 förste byråsekreterare (A 24), 1 förste aktuarie (A 24), 2 aktuarier

(A 21), 2 aktuarier (Eo 21) och 3 befattningshavare med vikariatslön i lönegraden

A 21. Rörande det framtida personalbehovet ha kommittén och pensionsstyrelsen

framlagt i stort sett samstämmiga förslag. Pensionsstyrelsens

förslag innebär, att å de två sjukkassebyråer, som enligt styrelsens mening

borde anordnas, följande befattningshavare skulle finnas, nämligen — förutom

1 överdirektör (C 8) och 1 byråchef (A 30) — å sjukkassebyrå I 1

byrådirektör (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26), 2 förste byråsekreterare

(A 24) och 4 byråsekreterare (A 21) samt å sjukkassebyrå II 2 byrådirektörer

(A 28), 1 förste aktuarie (A 26), 1 förste byråsekreterare (A 24), 3 aktuarier

(A 21) och 3 byråsekreterare (Eo21). Av tjänsterna å sjukkassebyrå I

skulle emellertid en av förste byråsekreterartjänsterna i lönegraden A 26 och

eu av byråsekreterartjänsterna icke erfordras, förrän förberedelsearbeten för

den allmänna sjukförsäkringen påbörjades, samt byrådirektörsbefattningen

och en av förste byråsekreterarbefattningarna i lönegraden A 24 ej vara

behövliga, förrän lagstiftningen om allmän sjukförsäkring trädde i kraft.

Vid ikraftträdandet av denna lagstiftning skulle vidare personalen å de båda

byråerna förstärkas med tre befattningar i 24 lönegraden, avsedda att möjliggöra

inspektionsresor.

Såsom jag tidigare anfört, anser jag eu uppdelning av sjukkassebyrån icke

för närvarande böra komma till stånd. Härav följer, att endast en chefsbefattning

bör finnas. Denna bör — såsom nu — hänföras till lönegraden A 30.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 135.

I övrigt biträder jag i huvudsak pensionsstyrelsens förslag, såvitt detsamma

avser personalbeståndet under budgetåret 1947/48. Då en särskild

byrå icke inrättas för de juridiskt-administrativa ärendena, torde, allrahelst som

chefen för den odelade sjukkassebyrån icke kan förutsättas vara jurist, såsom

föreståndare för den juridiskbadministrativa avdelningen böra anställas en befattningshavare

i byrådirektörs löneställning, tills vidare på extra ordinarie

stat (Eo 28). Föreståndaren för den ekonomisk-statistiska avdelningen anser

jag i likhet med lönenämnden böra tills vidare — i avbidan på ytterligare erfarenhet

rörande tjänstegöromålen -—- kvarstå såsom byrådirektör i lönegraden

A 28. Slutligen vill jag framhålla, att tjänster i lönegraden Eo 21 icke böra

inrättas i vidare mån än som föranledes av den nya befordringsgången för

amanuenspersonal.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle personalen å sjukkassebyrån

bestå av 1 byråchef (A 30), 2 byrådirektörer (A 28), 1 byrådirektör

(Eo 28), 2 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste aktuarie (A 26), 2 förste

byråsekreterare (A 24), 3 byråsekreterare (A 21) och 3 aktuarier (A 21).

Därest vad jag nu hemställt i fråga om pensionsstyrelsens högre tjänstemän

vinner bifall, skulle å personalförteckningen för styrelsen i angivna hänseende

upptagas: 1 generaldirektör (C 12), 6 byråchefer (A 30), 6 byrådirektörer

(A 28), 2 byrådirektörer (Eo28), 1 förste byråsekreterare och ombudsman

(Å26), 13 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste byråsekreterare (Eo26),

2 förste aktuarier (A 26), 10 förste byråsekreterare (A 24), 5 förste byråsekreterare

(Eo 24), 1 förste aktuarie (A 24), 1 kamrerare (A 24), 8 byråsekreterare

(A 21) och 4 aktuarier (A 21) samt å övergångsstat 4 förste byråsekreterare

(A 26), 2 förste aktuarier (A 26) och 1 aktuarie (A 21). Anmärkas bör, att

2 tjänster i lönegraden A 24 icke böra få besättas, så länge förste aktuarierna å

övergångsstat kvarstå i tjänst.

Jag vill slutligen uttala, att jag förutsätter, att nya befattningar vid ämbetsverket

icke tillsättas i vidare mån än som betingas av nytillträdande arbetsuppgifter.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön in. fl. väckt motion (II: 348), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att befattningen som föreståndare för

pensionsstyrelsens avdelning för den frivilliga försäkringen skall uppföras i

lönegraden A 26.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionsyrkandet, får utskottet

hänvisa till motionen.

Personal i lägre lönegrader inom penslonsstyrelsen. SocialvårdsJcommittén har

ansett sig icke böra ingå på bedömandet av pensionsstyrelsens behov av personal

i lägre grader utan har förutsatt, att styrelsen själv komme att framlägga

förslag härom.

Penslonsstyrelsen har i sitt yttrande den 10 oktober 1946 framlagt förslag

rörande antalet befattningshavare i lägre lönegrader som vore erforderligt

under budgetåret 1947/48. En sammanställning av förslaget med vissa däruti

i styrelsens promemoria den 3 december 1946 gjorda jämkningar återfinnes

i en å s. 48 i propositionen intagen tablå.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den förestående omläggningen av pensionsstyrelsens verksamhet gör uppskattningen

av personalbehovet synnerligen vansklig även i fråga om per
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

9

sonalen i lägre lönegrader. Liksom beträffande de högre befattningshavarna

har jag emellertid efter ingående prövning funnit mig böra godtaga de av

pensionsstyrelsen för budgetåret 1947/48 verkställda beräkningarna härutinnan.

Detta innebär, att det totala antalet befattningshavare i förevarande

lönegrader skulle uppgå till 308 mot 311 vid de i styrelsens redogörelse omförmälda

tidpunkterna.

Ifrågavarande personalgrupp torde i jämförelse med motsvarande personal

vid flertalet andra statliga verk få anses i lönehänseende intaga en missgynnad

ställning i så måtto, att fördelningen på lönegrader icke är tillfredsställande.

De ordinarie befattningarna i högre lönegrader än den 7:e uppgå sålunda

endast till 16. Särskilt i betraktande av omfattningen av de kvalificerade uppgifter,

som enligt styrelsens mening kunna anförtros befattningshavare utan

högre teoretisk utbildning, torde en ökning av detta antal vara motiverad. Med

hänsyn till pågående allmän översyn rörande lönegradsplaceringen av biträdespersonal

i 7:e och högre lönegrader anser jag mig dock icke för närvarande

böra förorda inrättandet av ytterligare ordinarie tjänster i 7—11 lönegraderna

utan föreslår, att de ifrågasatta nya biträdestjänsterna i dessa lönegrader upptagas

på extra ordinarie stat.

Yad angår den närmare fördelningen av personalen på olika lönegrader

— varvid till en början bortses från befattningarna i lönegraden A 4 och

lägre — vill jag uttala, att jag i likhet med lönenämnden finner de av pensionsstyrelsen

föreslagna lönegradsplaceringama i regel väl avvägda. Yissa

avvikelser från styrelsens förslag torde dock få anses påkallade.

I likhet med lönenämnden finner jag sålunda skäl tala för att den å

kanslibyråns registeravdelning placerade bokhållarbefattningen i lönegraden

A 14 ändras till en kontor sskri vart jänst i lönegraden A 15. Med hänsyn

till i ärendet lämnade uppgifter angående åliggandena för det kanslibiträde

i lönegraden A 7, som förestår arkivet å samma avdelning, anser jag

mig i överensstämmelse med statskontorets och lönenämndens mening icke

kunna tillstyrka, att detta biträde uppflyttas till kontorist i lönegraden A 9.

I fråga om den till berörda byrå hänförda vaktpersonalen delar jag statskontorets

och lönenämndens uppfattning, att frågan om lönegradsplaceringen för

den förste expeditionsvakt, som intager förmansställning i förhållande till

övrig vaktpersonal, bör upptagas till prövning först i samband med en allmän

omprövning av löneställningen för motsvarande personal vid civilförvaltningen

i övrigt. I likhet med statskontoret och lönenämnden kan jag ej

heller tillstyrka förslaget, att den expeditionsvakt, vilken tjänstgör såsom

pensionsstyrelsens bankbud, och härför uppbär ett särskilt arvode av 150

kronor för år, uppflyttas till lönegraden A 7. Bland annat på grund av att

förevarande arvode avsetts att motsvara skillnaden mellan 5 och 6 lönegraderna

(proposition nr 53 till 1936 års riksdag s. 22 och 31) vill jag emellertid

biträda lönenämndens förslag om befattningens uppförande i lönegraden

A 6, varvid självfallet det särskilda arvodet ej vidare bör utgå.

Beträffande fond- och kameralbyrån har pensionsstyrelsen begärt,

att ett kanslibiträde i lönegraden A 7 skulle placeras såsom kontorist i lönegraden

A 9. Lönenämnden och pensionsstyrelsens kvinnliga tjänstemäns förening

ha förordat, att befattningen placeras i lönegraden A 11 såsom kansliskrivare.

Härvid har åberopats, att befattningshavaren hade ett mycket självständigt

och ekonomiskt betydelsefullt arbete, i vilket inginge, bland annat,

att uträkna amorteringsplaner, att lämna och ansvara för riktigheten av de

uppgifter angående lånesökandes mellanhavande med folkpensioneringsfonden,

vilka låge till grund för bedömandet av låneansökningar, ävensom att

självständigt verkställa vissa utredningar rörande den av pensionsstyrelsen bedrivna

lånerörelsen. lag anser mig böra biträda förslaget om befattningens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 135.

ändring till kansliskrivartjänst. I överensstämmelse med vad jag förut anfört

bör dock tjänsten tills vidare upptagas såsom extra ordinarie.

I likhet med lönenämnden kan jag icke förorda, att det kanslibiträde i

lönegraden ÅT å sjukvårdsbyrån, som, bland annat, handhar byråns

statistiska arbete, uppflyttas till lönegraden A 9.

Vidkommande försäkringsbyrån har pensionsstyrelsen föreslagit, att

som närmaste medhjälpare till föreståndaren för utbetalningsavdelningens

hålkortsdetalj skulle anställas en förste kansliskrivare i lönegraden A13.

Jag vill framhålla, att förste kansliskrivartjänster icke förekomma inom allmänna

civilförvaltningen. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på ifrågavarande

befattningshavare, torde närmast motsvara åliggandena för vissa biträden

vid försvarets civilförvaltning, vilka enligt beslut av 1946 års riksdag

såsom kansliskrivare hänförts till 11 lönegraden. Sistnämnda lönegrad

synes mig böra tillämpas även i detta fall. Befattningen bör tills vidare

upptagas å extra ordinarie stat. Samma placering torde med hänsyn till arbetsuppgifternas

art böra avses för den av pensionsstyrelsen i lönegraden A 9

uppförda befattningen såsom föreståndare för stansningsarbetet.

Å den nuvarande sjukkassebyråns juridiskt-administrativa avdelning

åvilar det en kontorist i lönegraden Eo 9 att ombesörja vissa göromål, som

tidigare utförts av amanuens. Lönenämnden har efter att ha tagit närmare

del av förevarande arbetsuppgifter ansett, att kontoristen — vilken av styrelsen

förordats till erhållande av kansliskrivartjänst i lönegraden All —

borde uppflyttas till kontorsskrivare i 15 lönegraden, tills vidare med placering

å extra ordinarie stat. Jag anser fullgoda skäl tala för det av lönenämnden

framförda förslaget och tillstyrker därför detsamma.

Jag föreslår vidare, att på övergångsstat uppföres en befattning såsom kontorist

i lönegraden A 9. Så länge innehavaren av denna befattning kvarstår i

tjänst, bör en av de ordinarie kanslibiträdesbefattningarna ej få besättas.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att samtliga innehavare av ordinarie

skrivbiträdestjänst i samband med den nya befordringsgången för biträdespersonal

komma att erhålla tjänster i lönegraden A 4.

Med nu angivna jämkningar i pensionsstyrelsens förslag skulle personalen

i 5—17 lönegraderna utgöras av följande tjänstemän, nämligen 1 bokhållare

(A 17), 3 förste kontorsskrivare (A 17), 8 kontorsskrivare (A 15), 1 kassör

(A 14), 2 kansliskrivare (All), 1 materialförvaltare (A 10), 7 kontorister

(A 9), 1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 1 klass (A 8), 2 förste

expeditionsvakter (A 7), 25 kanslibiträden (A 7), 1 expeditionsvakt (A 6) och

5 expeditionsvakter (A 5) ävensom 1 kontorsskrivare (Eol5), 17 kansliskrivare

(Eoll), 32 kanslibiträden (Eo 7) och 5 expeditionsvakter (Eo5). På

övergångsstat skulle uppföras 1 kontorist i lönegraden A 9. En kanslibiträdestjänst

i lönegraden A 7 bör ej få besättas, så länge kontoristen kvarstår i

tjänst.

Yad härefter angår den lägre biträdespersonalen — i högst 4 lönegraden

— kommer denna grupp att omfatta 196 befattningshavare. Pensionsstyrelsen

har med tillämpning av de av 1944 års personalutredning föreslagna reglerna

för befordringsgången för kontorspersonal beräknat, att 160 av nämnda befattningshavare

böra placeras såsom kontorsbiträden i lönegraden A 4. I enlighet

härmed föreslår jag, att å personalförteckningen uppföras 160 ordinarie

kontorsbiträdestjänster i 4 lönegraden.

Jag vill slutligen framhålla, att pensionsstyrelsen bör vara oförhindrad att

vidtaga från arbetssynpunkt erforderliga ändringar beträffande befattningarnas

placering å byrå, avdelning eller detalj. Nya befattningar böra icke tillsättas

i vidare mån än som betingas av ökning av arbetsuppgifterna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

11

Utskottet har i detta sammanhang till behandling törehaft en inom andra

kammaren av herrar Wallentheim och Nilsson i Göteborg väckt motion

(II: 349), vari hemställts, att riksdagen i anledning av proposition nr 51 måtte

besluta inrättandet av en befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegrad

A 7 å pensionsstyrelsens fond- och kameralbyrå.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

Pensionsstyrelsens läkare. Departementschefen har beträffande styrelsens läkare

för egen del uttalat följande.

Jag har tidigare anslutit mig till pensionsstyrelsens förslag rörande förfaringssättet

vid styrelsens prövning av invaliditetsfrågor. Behovet av läkares

medverkan vid arbetet inom styrelsen torde härigenom få antagas bli något

mindre än kommittén beräknat. Å andra sidan förefaller det mig otvivelaktigt,

att de möjligheter att anlita medicinsk sakkunskap, som för närvarande stå styrelsen

till buds, icke äro tillräckliga. Sålunda måste styrelsen redan med nuvarande

arbetsuppgifter undvara läkarbiträde i vissa fall, då sådant biträde varit

av omständigheterna påkallat. Härtill kommer, att i framtiden behovet av medicinsk

expertis inom styrelsen torde bli avsevärt större än under nuvarande

förhållanden. Sålunda lärer införandet av sjukbidrag komma att ställa ökade

krav på läkares medverkan. Vidare synes rådande läge å arbetsmarknaden böra

föranleda, att styrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet intensifieras. Vid

fattandet av vissa beslut i samband därmed torde även läkare böra deltaga.

Slutligen anser jag styrelsen böra få möjlighet att i ökad utsträckning anlita

styrelsens läkarkrafter vid handläggning av sådana ärenden av medicinsk natur,

vilka ankomma på styrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet för sjukkassorna.

Nämnda omständigheter tala alltså för att läkarexpertis bör ställas till

styrelsens förfogande i vidare omfattning än för närvarande.

För tillgodoseende av angivna önskemål anser jag, att i första hand en utökning

av läkarnas tjänstgöringstider bör genomföras, ehuru läkarbefattningarna

alltjämt böra ha karaktären av deltidstjänster. Jag tillstyrker därför

styrelsen förslag om utsträckning av tiden för läkarnas arbetstid å tjänsterummet

till lägst 6 timmar i veckan för överläkaren och lägst 10 timmar i

veckan för biträdande läkare. Närmare bestämmelser rörande tjänstgöringsförhållandena

—- semester, tjänstledighet m. m. — torde få meddelas av

Kungl. Maj:t. I samband med arbetstidens förlängning torde arvodena till

läkarna böra höjas. Arvodena synas mig böra fastställas till högst 10 000

kronor för överläkaren och högst 6 000 kronor för biträdande läkare.

Huruvida det kan vara behövligt att förstärka den medicinska arbetsinsatsen

genom utökning jämväl av läkarnas antal i den utsträckning kommittén

och pensionsstyrelsen föreslagit finner jag tveksamt. Jag kan i varje fall

icke — innan närmare erfarenhet föreligger — tillstyrka, att antalet biträdande

läkare — i gällande stat upptaget till två — skulle från och med nästa

budgetår ökas till fem. Arbetsuppgifternas omfattning torde dock, så vitt

nu kan bedömas, motivera, att två nya biträdande läkare anställas. Jag föreslår

alltså, att de biträdande läkarnas antal tills vidare fastställes till fyra,

varvid jag förutsätter, att det skall stå Kungl. Maj:t öppet att, om så skulle

befinnas nödvändigt, medgiva anställande av flera biträdande läkare.

Övriga frågor. Då den nya folkpensionslagstiftn ingen träder i kraft den

1 januari 1948 och enär pensionsstyrelsen, som dessförinnan har att ombe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 135.

sörja omfattande förberedelsearbeten, i god tid måste stå rustad för de nya

uppgifterna, föreslås den nya organisationen skola träda i tillämpning

den 1 juli 1947.

Avlöningsanslaget är å riksstaten för innevarande budgetår upptaget

med 1 910 800 kronor.

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 3 510 000 kronor. Av anslagsökningen

bero 1 070 000 kronor på den allmänna löneregleringen.

Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås för nästa

budgetår uppförd förslagsvis.

Beträffande omkostnadsanslaget innebär Kungl. Maj:ts förslag en

ökning med 150 200 kronor. Av höjningen belöpa 142 000 kronor på anslagsposten

expenser.

Anslaget till pensionsstyrelsens ortsombud är i gällande riksstat

uppfört med 230 000 kronor.

Den nya lagen om folkpensionering föranleder högre fordringar beträffande

ombudens kompetens. Vid bifall till de förslag till ändringar i lagen, som

framlagts i den tidigare omförmälda propositionen nr 50 och som innebära,

bland annat, införandet av en decentraliserad ordning för inkomstprövningen

i fråga om folkpensioner ha kraven på ombuden ansetts böra ytterligare

skärpas. Även ombudens arbetsbörda kommer att ökas. Det har under sådana

förhållanden synts nödvändigt, att antalet ombud ökas och att arvodesnivån,

vilken bibehållits i stort sett oförändrad sedan stormaktskrigets utbrott, i viss

utsträckning justeras uppåt. Pensionsstyrelsen har räknat med att arvoden till

ombuden skulle utgå med sammanlagt 200 000 kronor (för närvarande 130 000

kronor). Även om det vore möjligt, att detta belopp med hänsyn till den av

decentraliseringen påkallade ökningen av antalet ortsombud komme att visa sig

otillräckligt, har departementschefen, då säkra hållpunkter för uppskattningen

av medelsbehovet saknades, likväl ansett sig böra godtaga pensionsstyrelsens

beräkning. I arvodesposten ha ansetts böra inrymmas kostnaderna för eventuella

semesterlöner till vissa ombud. Liksom för närvarande borde det

få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma arvodesbelopp av större storleksordning,

medan pensionsstyrelsen borde äga att bestämma arvodena i övriga

fall.

Posten till reseersättningar till ombuden har upptagits till 130 000 kronor

mot 100 000 kronor för innevarande budgetår.

Det för nästa budgetår erforderliga anslaget till pensionsstyrelsens ortsombud

skulle alltså uppgå till (200 000 + 130 000) 330 000 kronor.

Utskottet.

En omprövning av pensionsstyrelsens organisation är utan tvivel påkallad

främst med hänsyn till de av riksdagen beslutade reformer, som beröra styrelsens

verksamhetsområde. Såsom departementschefen framhållit bör dock

återhållsamhet iakttagas, när det gäller att utforma styrelsens nya organisation

och bestämma styrelsens personalbestånd, innan erfarenhet vunnits av

folkpensioneringsreformen och den allmänna sjukförsäkringen.

/

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

13

Från dessa allmänna utgångspunkter har utskottet funnit sig böra i huvudsak

tillstyrka Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Då mera genomgripande

organisationsändringar i möjligaste mån undvikits, kan dock förväntas, att en

förnyad översyn inom kort kan bliva erforderlig. Särskilt gäller detta sjukkassebyrån.

Till frågan om dess uppdelning har departementschefen icke ansett

sig nu kunna taga ställning.

Utskottet har jämväl haft anledning uppmärksamma bland annat förhållandet

mellan antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar. I fråga om

biträdespersonal i 7:e och högre lönegrader blir en omprövning av anställningsformen

aktuell sedan den allmänna översynen av löneställningen för sådan

personal avslutats. Men icke heller beträffande de befattningar av annan

natur, vilka i avvaktan på närmare erfarenhet av deras behövlighet föreslås

uppförda på extra ordinarie stat, synes det slutliga ställningstagandet till anställningsformen

böra uppskjutas någon längre tid.

Beträffande den i motionen II: 348 berörda frågan om löneställningen för

befattningen som föreståndare för avdelningen för den frivilliga försäkringen

har utskottet icke ansett sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag.

Vidkommande de 10 tjänsterna såsom förste byråsekreterare i 24 lönegraden

på gransknings- och sjukvårdsbyråerna har utskottet vid sin bedömning av

Kungl. Maj:ts förslag ansett detsamma innebära, att tjänsterna fördelas med

6 på den förra och 4 på den senare byrån.

Vad angår den såsom bankbud tjänstgörande expeditionsvakten i lönegrad

A 5, vilken åtnjuter ett tilläggsarvode av 150 kronor, innebär Kungl. Maj:ts

förslag uppflyttning till lönegrad A 6, i samband varmed arvodet skulle bortfalla.

Med hänsyn till vad som upplysts om bankbudets arbetsuppgifter har

utskottet funnit tveksamt om icke såsom motionen II: 349 gör gällande en

högre löneställning är motiverad. Med hänsyn till behovet av enhetliga bedömningsgrunder

för personal med motsvarande arbetsuppgifter inom andra

verk har utskottet ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag, dock med

den jämkningen, att den ifrågavarande tjänstemannen bör behålla det berörda

årsbeloppet av 150 kronor såsom ett personligt lönetillägg.

I anledning av antalet på extra ordinarie stat nyinrättade biträdestjänster

i högre lönegrad och den av riksdagen beslutade befordringsgången bör antalet

ordinarie kontorsbiträdestjänster i lönegrad A 4 ökas till 187.

Kungl. Maj :ts förslag har i övrigt ej givit anledning till erinran från utskottets

sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen II: 348 besluta hänföra föreståndaren för avdelningen

för den frivilliga försäkringen till lönegrad A 24,

II. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 349

godkänna det förslag till omorganisation av pensionsstyrelsen

i övrigt, som utskottet förordat,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 135.

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................kronor 1 800 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, jörslag svis ................ > 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................... » 1465 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 195 000

Summa förslagsanslag kronor 3 510 000;

b) för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar 3 510 000 kronor,

b) till Pensionsstyrelsen: Omkostnader 564 500 kronor,

c) till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud 330000

kronor.

Stockholm den 20 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Karl

Andersson, Andrén, Bergvall, Mannerskantz, Boman, Gustaf Iwar Anderson,

Gustav Emil Andersson och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

AVard, Malmborg i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm,

Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors och Birke.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsstyrelsens organisation in. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 10 i texten