Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av fortifikationsoch byggnadsförvaltning en inom försvaret m. m.

1947-05-22 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:136, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av fortifikationsoch byggnadsförvaltning en inom försvaret m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

1

Nr 136.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltning

en inom försvaret m. m.

(l:a avd.)

l:o) Organisationen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen

inom försvaret. I propositionen nr 142 har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 1—126

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28

februari 1947) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom

försvaret skall organiseras efter i huvudsak de riktlinjer, som i nämnda statsrådsprotokoll

angivits,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att å övergångsstat överföra beställnings(befattnings-)

havare, som icke kan överflyttas till lämplig beställning (befattning)

i den nya organisationen.

Inledning.

Frågan om eu omorganisation av den för närvarande försvarsgrensvis

ordnade fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret i syfte att

åstadkomma större enhetlighet och effektivitet inom detta område av den militära

förvaltningsverksamheten har länge varit aktuell. Redan 1930 års försvarskommission

föreslog i sådant syfte, att den centrala verksamheten på

berörda område skulle sammanföras till ett för försvarsväsendet gemensamt

organ. Denna tanke kom dock icke till genomförande vid 1936 års försvarsbeslut,

som fasthöll vid principen om en försvarsgrensvis ordnad militär förvaltning.

Såväl 1940 som 1941 års militära förvaltningsutredningar upptogo samma

spörsmål till behandling och kommo båda till det resultatet, att ett sammanhållande

av den fortifikatoriska och byggnadsförvaltande verksamheten för

samtliga försvarsgrenar under ett enda organ vore att förorda.

Även på en annan väg fördes spörsmålet rörande en omorganisation på

förevarande förvaltningsområde under diskussion. Yissa förslag härutinnan

framfördes nämligen i en av dåvarande intendenten i byggnadsstyrelsen

K. Bildmark den 23 februari 1942 framlagd promemoria, vari Bildmark redovisade

resultatet av en av honom på uppdrag av besparingsberedningen verkställd

utredning angående besparings- och rationaliseringsåtgärder i fråga om

underhållet av staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen och försvarsväsendet

disponerade byggnader. Bildmark föreslog beträffande sistnämnda

byggnader, att en helt ny förvaltningsorganisation skulle inrättas. Organisa
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 136—138.

1140 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 136.

tionen skulle till en början avses allenast för arméns nybyggnads och underhållsfrågor,

men så småningom borde även marinens och flygvapnets husbyggnadsärenden

hänföras dit. Huruvida befästningsväsendet borde samordnas

med angivna organisation eller erhålla eu fristående ställning borde

övervägas.

I ;propositionen 1943:180 framlade Kungl. Maj:t plan till ny organisation

av försvarets centrala förvaltning och föreslog därvid, att denna skulle organiseras

fackgrensvis och indelas på åtta särskilda ämbetsverk, nämligen krigsmaterielverket,

försvarets fabriksstyrelse, försvarets fortifikationsförvaltning,

med vars inrättande dock skulle anstå, försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets

civilförvaltning, arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen.

Beträffande förvaltningsorganisationen för fortifikations- och byggnadsväsendet

anförde dåvarande föredragande departementschefen bland annat följande.

Vad angår frågan om fastighetsförvaltningens utbrytande ur försvarsgrenarna

ansluter jag mig till den mening, som uttalats av såväl 1940 som 1941

års utredning. I likhet med de båda utredningarna anser även jag, att planläggning

och utförande av byggnadsarbeten bör ske enligt i huvudsak likartade

bedömanden, vare sig byggnaderna skola användas för den ena eller

den andra försvarsgrenen. En gemensam förvaltningsorganisation för den

militära byggnadsverksamheten synes även ägnad att underlätta rationalisering

och standardisering av densamma. Vidare torde en sådan organisation

medföra ökade möjligheter att så avväga de särskilda försvarsgrenarnas behov

av byggnadsmedel, att försvaret i sin helhet blir pa bästa sätt tillgodosett.

Behovet av att en sådan avvägning verkställts redan innan byggnadsärendena

underställas Kungl. Maj:ts prövning har mer och mer framträtt,

särskilt under den senaste tidens omfattande byggnadsverksamhet. V ad befästningar

angår måste det betraktas såsom en olägenhet, att dessa för närvarande

anläggas av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och mai inf Öl - valtningen var för sig. Arméförvaltningen har för sin del vitsordat, att bristande

enhetlighet vid ordnandet av landets fasta försvar med nuvaiande

system icke kan undvikas. Även ur denna synpunkt skulle således en avsevärd

fördel stå att vinna genom en sammanslagning. I fråga om underhållet av försvarets

omfattande fastighetsbestånd synas än starkare skäl tala för att större

enhetlighet åvägabringas. .

De fördelar, som skulle vara förenade med en koncentration av fastighetsförvaltningen,

synas mig väga tyngre än de invändningar däremot, som otvivelaktigt

med visst fog kunna göras. Jag syftar här främst på risken för att de

rent militära önskemålen ej skulle kunna i tillbörlig utsträckning göra sig

gällande gentemot ett utom försvarsgrenarna stående centralt ämbetsverk.

Erån flygvapnets sida ha därjämte yppats farhågor för att de särpräglade synpunkter,

som i stor utsträckning måste anläggas på denna försvarsgrens byggnader

samt på flygfältens byggande och underhåll, icke skulle bliva på tillfredsställande

sätt tillgodosedda av ett utanför flygförvaltningen förlagt

organ. Såsom de båda förvaltningsutredningarna samstämmigt framhållit bor

det icke vara ogörligt att övervinna dessa svårigheter.

Emellertid har jag i nuvarande läge och med den synnerligen omfattande

byggnadsverksamhet på försvarets område, som för närvarande pågar och är

att förutse för de närmaste åren, ansett försiktigast att icke nu genomföra en

sådan reform utan dröja därmed till dess det byggnadsprogram, som ingår

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 3

i försvarets femårsplan, blivit, i det närmaste genomfört. Olägenheterna med

ett uppskov i frågan torde för övrigt ha i väsentlig mån minskats genom att

vissa provisoriska åtgärder vidtagits på förevarande område. Många av de

från olika håll påtalade bristerna i den nuvarande organisationen torde därigenom

ha undanröjts, så långt detta är möjligt under rådande forcerade

byggnadsverksamhet.

Såsom framgår av föreliggande två organisationsförslag, 1941 års militära

förvaltningsutrednings och det av intendenten Bildmark utarbetade, ävensom

de däröver avgivna yttrandena, är frågan om den militära fastighetsförvaltningens

ordnande föremål för mycket delade meningar. Å ena sidan föreligger

den uppfattning, som kommit till uttryck i förvaltningsutredningens förslag

och som går ut på att de militära myndigheterna och militärt utbildad personal

böra erhålla stort inflytande på hithörande frågor, icke blott beträffande

befästningsanläggningar utan även i fråga om byggnaders uppförande och

förvaltning. Å andra sidan har i Bildmarks utredning föreslagits inrättande av

ett särskilt organ under civil ledning och med civil arbetskraft, till en början

blott för armén, med uppgift att handha husbyggnadsverksamheten för armén

och förvaltningen av denna försvarsgrens byggnader, medan däremot frågan

om befästningsanläggningarna lämnats öppen. Bland de synpunkter, som anförts

i de avgivna yttrandena, må framhållas, att från flera håll ifrågasatts,

att all statlig byggnadsverksamhet, såväl militär som civil, skulle sammanföras

till ett enda statligt organ. Då frågan om utformningen av fortifikationsoch

byggnadsverksamhetens organisation icke bör nu definitivt avgöras, anser

iag mig sakna anledning att här taga ställning till de olika förslag och synpunkter,

som framkommit i frågan. Dessa böra i stället tagas under övervägande

vid den fortsatta utredning rörande den militära fastighetsförvaltningen,

som jag anser ofrånkomlig.

I avbidan på en slutlig omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen

borde verksamheten på berörda förvaltningsområde för arméns

vidkommande ledas av ett fristående ämbetsverk, arméns fortifikationsförvaltning,

vilket ämbetsverk skulle organiseras genom utbrytning ur dåvarande

arméförvaltningen av dess fortifikationsstyrelse. Yad anginge marinens

och flygvapnets byggnadsorgan, borde dessa tills vidare alltjämt ingå i respektive

marin- och flygförvaltningen.

I skrivelse nr 319 anmälde 1943 års riksdag, att riksdagen beslutat, att försvarets

centrala myndigheter skulle organiseras efter den i propositionen nr

180 angivna planen med vissa avvikelser, vilka dock icke äro av betydelse i

förevarande sammanhang. Principbeslut föreligger sålunda om upprättande

av ett gemensamt verk — försvarets fortifikationsförvaltning -— för byggnadsfrågorna

inom försvaret.

Det nya ämbetsverk, arméns fortifikationsförvaltning, som jämlikt beslutet

skulle under en mellanperiod svara för arméns fortifikations- och byggnadaväsende,

trädde jämlikt beslut av Kungl. Maj:t i verksamhet den 1 januari

1944.

Sedan tiden befunnits inne att fullfölja utredningsarbetet rörande omorganisationen

på här ifrågavarande förvaltningsområde, tillkallades enligt

Kungl. Majrts bemyndigande den 12 maj 1944 sju utredningsmän att inom

försvarsdepartementet biträda med sådan utredning. Enligt direktiven för utredningen

skulle de fortsatta övervägandena bygga på det år 1943 fattade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 136.

principbeslutet om sammanförande av de försvarsgrensvis ordnade byggnadsorganen

till en enlietlig organisation. Därvid skulle emellertid även undersökas

möjligheterna att samordna det militära byggnadsväsendet med motsvarande

uppgifter för den civila statsförvaltningens behov. Skilda alternativ

borde därutinnan komma under bedömande, "i idare skulle det ankomma på

utredningen att särskilt undersöka vissa frågor berörande förvaltningen av

försvarets domäner, ftygfält, bostäder och fabriker ävensom vissa spörsmål

rörande fortifikationskåren m. m.

I sitt den 27 december 1945 avgivna betänkande med förslag angående omorganisation

av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret

in. m. (SOU 1945: 65) ha utredningsmännen — vilka antagit benämningen

fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen och i det följande kallas

1944 års utredning — med utgångspunkt från direktiven övervägt tre alternativ

för ordnandet av fortifikationsverksamlieten och den statliga husbyggnadsförvaltningen,

nämligen alternativ I med skiljelinje dragen mellan den civila byggnadsverksamheten

å ena sidan samt försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet

å den andra, alternativ II med samma skiljelinje utom såtillvida,

att detaljutformning och utförande av de för militärt ändamål avsedda byggnaderna

skulle sammanföras med motsvarande verksamhet för den civila statsförvaltningen,

samt alternativ III med skiljelinjen mellan byggnadsverksamhet

å ena och befästningsverksamhet å andra sidan. Utredningen har för sin del

förordat, att organisationsfrågan löses enligt alternativ I, varvid dock en

av utredningens ledamöter reserverat sig för en lösning enligt alternativ II.

För vart och ett av alternativen ha framlagts organisationsförslag samt personal-

och kostnadsberäkningar. Utredningen har jämväl behandlat en rad särskilda

organisationsfrågor samt spörsmålen om fortifikationskarens personalbehov

och om fortifikationsofficerarnas utbildning och rekrytering.

Över utredningens förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av ett stort

antal myndigheter och sammanslutningar.

Av de myndigheter och organisationer, som ansett sig ha att taga ställning

till valet mellan de av utredningen diskuterade organisationsalternativen, har

det övervägande antalet varit ense med utredningen om att alternativ I vore

att föredraga framför de övriga. Däremot ha betydande meningsskiljaktigheter

gjort sig gällande rörande spörsmålen om förvaltningsorganisationens

uppbyggnad och personalbehov. 1945 års försvarskommitté har för sin del

endast tagit ställning till principfrågorna och förklarat, att kommittén ansåge

spörsmålen om de olika förvaltningsmyndigheternas inre organisation och

personalbehov m. m. stå i sådant samband med utformningen av försvarsorganisationen

i övrigt, att kommittén funnit sig icke beredd att ännu taga ståndpunkt

till desamma.

För sin del fann departementschefen, att de av 1944 års utredning framlagda

förslagen borde göra% till föremål för viss överarbetning, innan desamma lades

till grund för en proposition. Då det förelåg behov av att genom särskilda utredningsmän

verkställa en översyn av organisationen för centralmyndigheterna

inom övriga grenar av den militära förvaltningen, ansåg departementschefen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

5

det ändamålsenligt, att de fortsatta övervägandena beträffande centralorganisationen

för fortifikations- och byggnadsverksamheten anförtroddes samma

utredningsmän. I enlighet härmed anmäldes i statsrådet den 4 oktober 1946 i

ett sammanhang hela frågan om översyn av den centrala försvarsförvaltningens

organisation. Departementschefen framhöll därvid, bland annat, att det borde

vara utredningsmännen obetaget att, om så befunnes lämpligt, beträffande visst

förvaltningsområde eller visst verk framlägga separat förslag, innan det slutliga

betänkandet avgåves. Så kunde tänkas vara motiverat vad beträffade

fortifikations- och byggnadsförvaltningen, vilken fråga av många skäl borde

med det snaraste bringas till en lösning.

Sedan Kungl. Maj:t nyssnämnda dag därtill lämnat bemyndigande, tillkallades

den 11 november 1946 sex utredningsmän att inom försvarsdepartementet

biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters

organisation. Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1946 års militära

förval tningsu tred ning och som i fortsättningen benämnes 1946 års utredning,

ha ansett sig böra först behandla frågan om fortifikations- och byggnadsförvaltningens

ordnande. Med hänsyn till arten av utredningens uppdrag

rörande angivna fråga och då någon ytterligare remissbehandling i ämnet icke

ansetts påkallad, har utredningen icke utarbetat något särskilt betänkande an-,

gående hithörande spörsmål. I stället ha utredningens synpunkter delgivits

departementschefen i form av utdrag av utredningens protokoll.

Olika möjligheter att organisera förvaltningen.

För ett uppskov med organisationsfrågornas slutgiltiga lösande talade tidigare

— förutom det pågående utredningsarbetet -— den synnerligen omfattande

byggnadsverksamhet på försvarets område, som var erforderlig för genomförande

av 1942 års försvarsbeslut. Sedan emellertid byggnadsverksamheten

mom speciellt marinen och flygvapnet numera minskat i omfattning, föreligger

icke längre ur denna synpunkt hinder för genomförande av en omorganisation.

Då den nybyggnadsverksamhet, som under överblickbar tid kommer i fråga

inom försvaret, lärer kunna utan svårighet omhänderhas av ett organ har det

synts departementschefen föga rationellt att bibehålla särskilda byggnadsorgan

för de tre försvarsgrenarna. Med hänsyn härtill och till vad 1946 års

utredning anfört bör enligt departementschefen ett ytterligare uppskov med

prövningen av ifrågavarande organisationsfråga icke komma i fråga.

Då arbetsuppgifterna för det förvaltningsorgan, som skall ha ledningen av

fortifikations- och byggnadsverksamheten inom försvaret oberoende av de

förändringar försvarsorganisationen kan komma att undergå torde komma att

bli av tillräcklig omfattning, har departementschefen ansett betänkligheter

icke böra möta att redan nu, utan avvaktan å resultatet av försvarskommitténs

utredningsarbete, verkställa en omorganisation på detta område. Däremot

bör, framhåller departementschefen, i avvaktan på beslut rörande försvarsorganisationens

framtida omfattning, försiktighet givetvis iakttagas, då det

gäller inrättande av nya ordinarie befattningar. De av 1944 års utredning

framlagda förslagen rörande den territoriella och lokala organisationen av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 136.

fortifikations- ock byggnadsförvaltningen hava synts äga sådant sammanhang

med den framtida utformningen av försvarsorganisationen i övrigt, att

desamma ansetts icke nu böra komma under bedömande.

Då det gäller att taga ställning till de olika alternativ, som kunna komma i

fråga vid utformningen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen

för försvaret, har departementschefen till en början erinrat om att

1943 års förvaltningsbeslut i princip innebar en centralisering av den på försvarsgrenarna

fördelade verksamheten till ett organ. I ett fåtal utlåtanden

över 1944 års utrednings betänkande ha erinringar framförts häremot. De

skäl, som av departementschefens företrädare i ämbetet anförts till stöd för

en centralisering, ha emellertid synts departementschefen så vägande, att någon

avvikelse från beslutet i detta hänseende icke bör göras. Dessa skäl ha enligt

departementschefen för övrigt gjort sig med ökad styrka gällande i nuvarande

läge, då med återgång till mera normala fredsförhållanden byggnadsverksamheten

vid marinen och flygvapnet väsentligt minskat. Yad åter angår förhållandena

under beredskap och krig, varvid främst bör beaktas befästningsverk - samheten, ha, framhåller departementschefen, erfarenheterna från beredskapstiden

klart visat olägenheterna av ett bibehållande av den på tre försvarsgrenar

splittrade organisationen. En enhetlig ledning av verksamheten på detta

område skulle utan tvivel ha lett till stora besparingar, samtidigt som organisationen

skulle ha kunnat arbeta mer effektivt.

Vid prövningen av föreliggande organisationsproblem på grundval av 1943

års beslut om centralisering av verksamheten ha inom 1944 års utredning diskuterats

i huvudsak tre olika alternativ. Det första, alternativ I, innebär, att en

skiljelinje skulle dragas mellan den civila byggnadsverksamheten å ena sidan

samt försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet å den andra. Vid alternativ

II skulle skiljelinjen dragas på samma sätt utom såtillvida, att detaljutformning

och utförande av de för militärt ändamål avsedda byggnaderna skulle

sammanföras med motsvarande verksamhet för den civila statsförvaltningen,

medan enligt alternativ III skiljelinjen skulle dragas mellan byggnadsverksamhet

å ena sidan och befästningsverksamhet å den andra. 1944 års utredning

— med undantag av en ledamot — har förordat alternativ I, vilket förordats

jämväl i flertalet remissutlåtanden och av 1946 års utredning.

Departementschefen har för sin del kommit till samma slutsats och alltså

funnit sig böra nu förorda en organisation enligt alternativ I. Beträffande

skälen härför har departementschefen ansett sig kunna i huvudsak ansluta

sig till de synpunkter, som anförts av 1946 års utredning (s. 24—28 i propositionen)

. Ett sammanförande av underhållsverksamheten beträffande civila och

militära byggnader skulle sålunda utan tvivel tynga och fördröja underhålls

verksamheten i stället för att leda till ökad rationalisering, varjämte en lämplig

organisation för befästningsverksamheten skulle försvåras. Alternativ III har

synts departementschefen alltså icke böra komma i fråga. Vid valet mellan

alternativ I och II har departementschefen i likhet med 1946 års utredning

fäst särskilt avseende vid omfattningen av den nybyggnadsverksamhet, som

under de närmaste åren vore att påräkna på såväl det civila som det militära

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 186.

7

området. Ett sammanförande av dessa betydande arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen

skulle sannolikt innebära en alltför tung belastning för detta verk,

med påföljd att arbetet icke skulle kunna behörigen fullgöras. Vid sitt ställningstagande

har departementschefen ansett sig kunna räkna med en byggnadsverksamhet

inom försvaret efter år 1948 av ungefär den omfattning —

i genomsnitt 30 miljoner kronor per år — som förutsatts av 1946 års utredning.

En byggnadsvolym av denna omfattning har synts tillfyllest för att en

rationell och effektiv organisation skall kunna uppbyggas.

Såsom av det nyss anförda framgår skulle däremot en ytterligare centralisering

i nuvarande läge vara ett alltför vittutseende och svårgenomförbart projekt.

Därest den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen, på sätt

förordats, nu organiseras enligt alternativ I, behöver detta enligt departementschefen

dock icke utesluta, att en ytterligare koncentrering av byggnadsverksamheten

framdeles kan övervägas.

Det sålunda förordade alternativ I innebär, såsom av det föregående framgår,

att ledningen av försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet i

huvudsak sammanföres till ett ämbetsverk, vilket lämpligen bör erhålla benämningen

fortifikationsförvaltningen. Till det nya ämbetsverket hava dock

ansetts icke böra hänföras frågor rörande nybyggnad och underhåll av flygfält,

vilka frågor liksom nu synts böra handläggas inom flygförvaltningen, ej heller

underhåll och projektering av anläggningar å fabriksfonden. Utförandet av

dylika anläggningar bör enligt departementschefen först efter en övergångsperiod,

vars längd det synts få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma, överföras

till det nya verket.

Enligt förslag av 1944 och 1946 års utredningar skulle en särskild samarbetsdelegation

inrättas för underlättande av samarbetet mellan det nya

verket och motsvarande civila förvaltningsmyndigheter. Departementschefen,

som tillstyrkt förslaget, har ansett det böra få ankomma på Kungl. Maj :t att

meddela närmare bestämmelser härom.

Särskilda organisationsfrågor.

De särskilda spörsmål, som upptagas under förevarande avsnitt, beröra försvarets

domäner, de militära flygfälten, försvarets bostäder, försvarets fabriksanläggningar,

befästningsinspektionen, byggnads- och reparationsberedskapen

samt statens bränslekontrollerande verksamhet.

Vad först angår försvarets domäner har departementschefen delat de

båda utredningarnas uppfattning, att sådana markområden, vilka nyttjas för

befästningsändamål, tjäna såsom kasern- och varvsområden och tomtplatser

eller äro avsedda såsom flygfält, alltjämt böra redovisas å försvarets fastighetsfond

och förvaltas av försvarets myndigheter. Vad angår övnings- och

skjutfälten har det slutliga ställningstagandet till frågan om deras redovisning

synts böra anstå till dess resultatet av övervägandena inom 1946 års militära

domänutredning föreligger. Skulle den prövning, som sedan bör ske, giva

vid handen, att ur redovisnings- och förvaltningssynpunkt andra ändringar

i det nuvarande läget icke böra vidtagas än överflyttande av ett fåtal om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 136.

råden mellan fastighets- och domänfonderna, har det synts få ankomma på

Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder. Av berörda prövning beroende

personalfrågor avse huvudsakligen den regionala och lokala organisationen

och äro sålunda icke för närvarande aktuella. Yad angår centralförvaltningen

förutsätter departementschefen, att därstädes erfordras sakkunskap

på skogsskötselns område för den händelse huvuddelen av försvarets skogar

befinnes böra kvarbliva å fastighetsf onden.

Då ansvaret för flygsäkerheten måste åvila flygledningen, har departementschefen

funnit det med flygsäkerheten intimt sammanhängande underhållet av

de militära flygfälten böra i enlighet med utredningens föi-slag åvila

flygförvaltningen. Även planerande och utförande av förbättrings- och utvidgningsarbeten

på de militära flygfälten har ansetts, åtminstone tills vidare, böra

kvarligga hos flygförvaltningen. Sedan de omfattande arbeten, som med hänsyn

till teknikens utveckling beräknas bli erforderliga under de närmaste åren,

i huvudsak fullbordats, har det emellertid synts departementschefen böra

övervägas, huruvida en ändrad organisation i fråga om dessa arbeten av nybyggnadskaraktär

bör genomföras. Därest fråga skulle uppkomma om utvidgning

av flygvapnets organisation med nya flygfält, bör enligt departementschefen

även övervägas, huruvida icke dessa arbetens utförande bör åvila

den myndighet, som har ansvaret för nybyggnad av civila flygfält.

Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa kompetensfördelningen

i detalj mellan den nya fortifikationsförvaltningen och flygförvaltningen.

Därvid bör bland annat övervägas frågan, vilken myndighet som bör

handhava den rättsliga vården av flygfälten, liksom ock spörsmålet beträffande

underhållet av drivmedelsanläggningar m. m.

Vad angår försvarets bostäder har departementschefen funnit det

önskvärt, att den provisoriskt inrättade bostadsanskaffningsnämndens uppgifter

övertagas av ett permanent organ. Departementschefen har tillstyrkt,

att de arbetsuppgifter, som åvila nämnden —- i första hand förvaltningen av

de bostäder, som redovisas å försvarets bostadsanskaffningsfond — åläggas

den nya fortifikationsförvaltningen. Däremot ha de bostäder, som ingå i

försvarets fabriksfond, ansetts fortfarande böra förvaltas av försvarets fabriksstyrelse,

dock att frågan om fördelningen av bostäder mellan fabriksfonden

och övriga ifrågakommande fonder synts böra ytterligare övervägas av Kungl.

Maj:t.

I fråga om försvarets fabriksanläggningar har departementschefen

ansett, att nybyggnad och underhåll av anläggningar å fabriksfonden böra

handhas på samma sätt som för närvarande, dock att utförandet av större nyoch

ombyggnadsarbeten efter en övergångsperiod bör överflyttas från fabriksstyrelsen

till den nya fortifikationsförvaltningen.

Departementschefen har biträtt 1944 och 1946 års utredningars förslag, att

befästningsinspektionens självständiga ställning skall upphöra.

Ledningen av byggnads- och reparationsberedskapen har föreslagits

skola inordnas i den nya fortifikationsförvaltningen. Därest nybyggnadsuppgiftema

framdeles överflyttas till annan myndighet, har dock frågan

synts böra upptagas till förnyat övervägande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

9

Rörande ledningen av statens bränsiekontrollerande verksamhet

ha delade meningar yppats. Enligt 1944 års utrednings förslag

skulle ledningen av denna verksamhet centraliseras till byggnadsstyrelsens

värmetekniska avdelning, vilken redan nu i en relativt fast

organisation utövar bränslekontroll och därmed sammanhängande forsknings-

och försöksverksamhet. Utredningens förslag har tillstyrkts av

byggnadsstyrelsen, medan övriga remissmyndigheter förordat, att ledningen

av bränslekontrollen beträffande försvarets värmeanläggningar

skulle kvarbliva inom försvaret. Arméförvaltningen har härvid förordat

bränslekontrollens kvarliggande hos detta ämbetsverk, medan övriga

myndigheter ansett, att verksamheten borde överflyttas till fortifikationsförvaltningen.

1946 års utredning har anfört vissa erinringar mot det av 1944

års utredning avgivna förslaget, vilket bland annat skulle innebära ett fullständigt

skiljande av de tre med bränsleförsörjning och bränsleförbrukning

sammanhängande huvudverksamheterna — anskaffning, kontroll och underhåll.

Emellertid har 1946 års utredning i avvaktan på resultatet av den allmänna

översyn av den centrala försvarsförvaltningen, som uppdragits åt utredningen,

ansett sig icke för närvarande kunna taga slutlig ställning till

dessa frågor, varför utredningen förordat, att bränslekontrollen tills vidare

skall ombesörjas av arméförvaltningen.

Departementschefen har anslutit sig till sistnämnda utrednings uppfattning

och har därför icke nu föreslagit någon ändring i gällande organisation.

Kontrollen har synts lämpligen inom ramen för den nuvarande personalorganisationen

böra utsträckas att avse även förbrukning av vatten, gas och elektrisk

energi.

Den centrala förvaltningsmyndighetens inre organisation

och personalbehov m. m.

Såsom redan förut berörts förutsätter alternativ I, att ett för försvaret

gemensamt befästningsbyggnads-, husbyggnads-, specialbyggnads- och underhållsverk

inrättas. Det nya ämbetsverket skulle enligt det av 1944 års utredning

framlagda förslaget övertaga de arbetsuppgifter, som nu ankomma på

arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningens fortifikationsavdelning,

flygförvaltningens byggnadsavdelning —- med undantag dock för flygfältsbyrån

— samt försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Vidare skulle myndigheten,

sedan försvarets fabriksstyrelse slutfört pågående och projekterade anläggningsarbeten,

ombesörja utförandet av de nybyggnader, som erfordras för

fabriks- och krigsmaterielverken. Det nya ämbetsverket har föreslagits skola

benämnas fortifikationsförvaltningen.

I fråga om det nya ämbetsverkets förhållande till den högsta

militära ledningen har 1946 års utredning anfört i huvudsak följande.

Det borde åligga det nya ämbetsverket att biträda överbefälhavaren med

utarbetande av de förslag i verkets ämbetsområde berörande frågor, som han

kunde finna erforderligt avlåta till Kungl. Maj:t, samt att till överbefälhavaren

och försvarsgrenscheferna inkomma med de yttranden och utredningar,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 186.

som av dem påkallades och av ämbetsverket kunde lämnas. Ämbetsverket borde

ha att vid fullgörandet av sina uppgifter följa de direktiv, som överbefälhavaren

funne erforderligt meddela för tillgodoseende av krigsberedskapen

samt de militära operationernas planläggning och genomförande. Det borde

åligga verket att ständigt hålla överbefälhavaren underrättad om uppkommande

frågor av sådan art. Ämbetsverket borde vidare ha att i sin verksamhet taga

behörig hänsyn till de anvisningar och föreskrifter av rent militär art, som

försvarsgrenscheferna funne erforderligt meddela. I ärenden av större vikt för

den militära verksamheten borde vederbörande försvarsgrenschefs mening inhämtas

före besluts fattande inom ämbetsverket. Sina petitaframställningar

borde verket uppgöra efter inhämtande av försvarsgrenschefernas önskemål

och enligt de anvisningar, som med hänsyn till avvägningen mellan försvarsgrenarnas

krav lämnades av överbefälhavaren. Skulle ämbetsverket i något fall

finna sig icke kunna efterkomma anvisning eller föreskrift, som meddelats av

försvarsgrenschef, borde ärendet underställas överbefälhavaren. Vid motsvarande

läge i förhållandet mellan verket och överbefälhavaren borde Kungl.

Maj:t få pröva frågan.

Departementschefen hav funnit de sålunda anförda synpunkterna böra beaktas

i samband med utfärdande av instruktionsbestämmelser för verket.

I fråga om de allmänna grunderna för ämbetsverkets organisation

ha meningarna starkt brutit sig såväl inom 1944 års utredning som

bland remissmyndigheterna. I överensstämmelse med ett av 1946 års utredning

härutinnan framlagt förslag har departementschefen förordat, att ämbetsverket

indelas i följande underavdelningar, nämligen befästningsbyrå, kasernbyrå,

byggnadsbyrå, administrativ byrå, förrådskontrollkontor, beredskapskontor

och chefsexpedition med bibliotek.

Departementschefen har i likhet med 1944 och 1946 års utredningar ansett,

att chefskapet för ämbetsverket bör kunna utövas av antingen militär

eller civil befattningshavare. Att binda chefskapet vid endera av dessa två

kategorier har synts departementschefen med den ståndpunkt han i det föregående

intagit beträffande ledningen av nybyggnadsverksamheten icke lämpligt.

Departementschefen har dock funnit frågan kunna komma i ett annat

läge, därest, såsom i det föregående antytts, nybyggnadsverksamheten framdeles

överflyttas till annat ämbetsverk.

Vidkommande löneställningen för ämbetsverkets chef har departements- ''

chefen i likhet med utredningarna funnit sig böra föreslå placering i lönegrad

C 12 för en civil och Öb 5 för en militär innehavare av chefsbefattningen.

Chefskapet för fortifikationskåren och uppdraget att vara inspektör för

rikets befästningar bör, enligt departementschefen, oavsett om verket erhåller

civil eller militär chef, ankomma på chefen för befästningsbyrån.

I fråga om de allmänna grunderna för personalberäkningarna

m. m. har departementschefen ansett sig kunna i huvudsak biträda vad 1946

års utredning härutinnan anfört (s. 83 och 84 i propositionen). Vad särskilt

angår frågan om nybyggnad av egentliga befästningar delar departementschefen

utredningens uppfattning, att denna fråga icke kan för närvarande bedömas.

Däremot kan — såsom av departementschefen anfördes vid anmälan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

11

av anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1946/47 —

redan nu konstateras, att eu effektiv planläggning av den fortifikatoriska rustningsverksamketen

måste äga rum redan i fredstid, därest befästningsverksamheten

vid krig eller krigsfara skall kunna snabbt igångsättas och utan

avsevärda merkostnader genomföras. Den av departementschefen tillstyrkta

organisationen av fortifikationsförvaltningen inrymmer viss personal

för dylik planeringsverksamhet. Emellertid måste verksamheten delvis

åvila de regionala militärmyndigheterna. I avvaktan på prövningen av frågan

om den regionala och lokala fortifikationsförvaltningens organisation förutsätter

departementschefen, att kostnaderna för detta planeringsarbete må bestridas

från tillgängliga anslag till byggande av befästningar (jfr propositionen

1945: 386 s. 12). Även en utökning av planeringsverksamheten inom centralorganet

utöver vad som förutsatts vid beräkningen av personalen å befästningsbyrån

har, med tillämpning av de av 1946 års utredning angivna grunderna

för avlöningskostnaders bestridande, synts få bestridas av dylika anslag.

Beträffande anställningsformerna för det nya ämbetsverkets civila personal

bör, framhåller departementschefen, i enlighet med 1944 års utrednings

av 1946 års utredning biträdda förslag gälla, att för underhålls- och förvaltning

s v e r k s a in h e t erforderlig personal för närvarande endast till en mindre

del bör erhålla ordinarie anställning, medan återstoden bör anställas såsom

extra ordinarie. Även för nybyggnadsverksamhet avsedd personal har ansetts

böra kunna komma i fråga för extra ordinarie anställning. Departementschefen

har i detta hänseende räknat med att extra ordinarie befattningar inrättas för

omkring hälften av den personal, som på längre sikt beräknas erforderlig för

nybyggnadsverksamheten.

Ehuru under de senaste åren inom försvarets olika förvaltningsområden

eftersträvats en överflyttning av avlöningskostnader från sakanslag till avlöningsanslag,

hava kostnaderna för avlöning av den med aktuella nybyggnadsuppgifter

sysselsatta personalen dock ansetts böra belasta nybyggnadsanslagen.

Ävlöningskostnaderna för ordinarie tjänstemän hava däremot synts

böra bestridas av avlöningsanslag. Den för nybyggnadsverksamhet avsedda

extra ordinarie personalen i högre lönegrad än 21 har ansetts böra under

särskild rubrik uppföras å det nya verkets personalförteckning, varjämte Kungl.

Maj:t genom fastställande av särskild stat synts böra meddela bestämmelser

rörande dispositionen av byggnadsanslag för bestridande av personalkostnader.

I fråga om organisationen av de särskilda underavdelningarna

inom ämbetsverket och personalbehovet inom densamma hänvisas till

s. 86—117 i propositionen jämte till densamma hörande bilagor I och II.

Innan det nya verket vunnit erforderlig stadga har personalorganisationen även

beträffande den lägre extra ordinarie personalen ansetts böra fastställas av

Kungl. Maj:t. De av 1946 års utredning framlagda förslagen beträffande de

olika byråernas uppdelning i sektioner m. in. ha synts departementschefen

icke böra vara bindande utan det har ansetts böra få ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta om de jämkningar härutinnan, som på grund av vunna erfa

renheter kunna befinnas lämpliga.

Departementschefen har funnit det vara av värde att försöka åstadkomma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 136.

en kostnadsjämförelse dels mellan det förslag, som 1944 års utredning

framlagt-, och det som 1946 års utredning förebragt, dels ock mellan nuvarande

organisation och den av sistnämnda utredning förordade.

Vad först angår de kostnadsberäkningar, som 1944 och 1946 års utredningar

förebragt, hava dessa beräkningar synts departementschefen icke utan

vidare jämförbara. Beträffande nybyggnadspersonalen har den förra utredningen

verkställt sina beräkningar på lång sikt och allenast tagit hänsyn till

den personal, som med säkerhet erfordrades råd en minimivolym för sådan

verksamhet (4 miljoner kronor per år), medan den senare utredningen utgått

från det aktuella läget under ett antal år framåt och därför räknat med personal

för avsevärt mera omfattande n y byggnads upp gi f te r (30 miljoner kronor

per år). Vidare bär 1944 års utredning icke alls medtagit kontrollanter och

arbetsledare vid sina beräkningar, medan den kostnadssiffra, som 1946 års

utredning framlagt rörande sakanslagsavlönad personal, inkluderar kostnader

även för sådana befattningshavare. Vid jämförelsen måste man därför

utesluta den personal, som de båda utredningarna avsett för aktuella nybyggnadsföretag.

Från det belopp, 1 350 000 kronor, som 1944 års utredning beräknat

skola belasta avlöningsanslag, bör man därför, framhåller departementschefen,

draga den däri ingående kostnaden för nybyggnadspersona 1 en. omkring

200 000 kronor. Det därefter återstående beloppet, 1 150 000 kronor, har synts

direkt jämförbart med den avlöningskostnad, 1 070 000 kronor, som 1946 års

utredning beräknat skola vid fullt genomförd organisation utgå av avlöningsanslag.

Departementschefen har erinrat om att angivna belopp äro framräknade

enligt vanliga principer för beräknande av avlöningsanslag och att sålunda

kristillägg och provisoriskt lönetillägg icke äro medtagna.

För att kunna jämföra personalkostnaderna vid å ena sidan den nuvarande

organisationen och å andra sidan den av 1946 års utredning föreslagna, ha uppgifter

infordrats från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningens

fortifikationsavdelning, flygförvaltningens byggnadsavdelning och försvarets

bostadsanskaffningsnämnd rörande de beräknade totala avlöningskostnaderna

under budgetåret 1946/47 för ett vart av nämnda förvaltningsorgan — i avseende

å flygförvaltningens byggnadsavdelning dock med undantag för flygfältsbyrån

och i avseende å bostadsanskaffningsnämnden med avdrag för sådana

kostnader, som belöpa sig på nämndens uppgifter utanför försvaret. De sammanlagda

kostnaderna utgöra i runda tal å avlöningsanslag 1 110 000 kronor, å

sakanslag 4 670 000 kronor och å avvecklingsanslag 20 000 kronor eller tillhopa

5 800 000 kronor. Motsvarande kostnader utgöra för den av 1946 års utredning

föreslagna organisationen, sedan densamma blivit fullt genomförd, å

avlöningsanslag (inberäknat kristillägg och provisoriskt lönetillägg) 1 320 000

kronor samt å byggnadsanslag 1 500 000 kronor eller tillhopa 2 820 000 kronor.

Minskningen utgör 2 980 000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att den

sammanlagda medelsförbrukningen för nybyggnad och därmed jämställda

företag (med undantag för flygfältsarbeten) under budgetåret 1946/47 för de

fyra ovanberörda nuvarande förvaltningsorganen av dem själva uppskattats

till cirka 65 miljoner kronor, medan den nya fortifikationsförvaltningen beräk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

13

nats skola utföra nybyggnadsarbeten för en årskostnad av cirka 30 miljoner

kronor.

Den av departementschefen förordade avvikelsen från 1946 års utrednings

förslag beträffande bestridandet av kostnaderna för avlöning av ordinarie

tjänstemän å byggnadsbyrån inverkar icke å de nyss framlagda jämförelserna

mellan totalkostnaderna för (Ten nuvarande och den föreslagna förvaltningsorganisationen.

Beträffande övergången till den nya organisationen har departementschefen

funnit en viss förberedelsetid erforderlig, innan det nya ämbetsverket

kan träda i funktion. 1946 års utredning har med beaktande härav ansett,

att omorganisationen skulle kunna genomföras tidigast den 1 januari

1948. Den angivna tiden har synts departementschefen lämpligt vald. Det har

emellertid ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt fastställa tidpunkten

för reformens genomförande, lämpligen efter förslag av den särskilda

delegation, som i enlighet med utredningarnas förslag skulle tillsättas för att

förbereda den nya organisationens genomförande.

Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t- att besluta, i vad mån på detta

förvaltningsområde nu verksamma organ helt eller delvis skola bibehållas

någon tid efter omorganisationens genomförande. Kostnaderna för de särskilda

förvaltningsorgan, som sålunda eventuellt skulle bibehållas under en

övergångstid, hava ansetts böra bestridas från de anslag, varifrån motsvarande

kostnader för närvarande utgå.

I samband med 1943 års beslut rörande omorganisation av den centrala försvarsförvaltningen

bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t, bland annat, att å

övergångsstat överföra beställnings- eller befattningshavare, som icke kunde

överflyttas till lämplig beställning eller befattning i den nya organisationen.

Då dylika åtgärder i undantagsfall kunna visa sig erforderliga även vid den

här föreslagna omorganisationen, har departementschefen funnit ett motsvarande

bemyndigande nu böra utverkas. Utnyttjande av bemyndigandet kan

ifrågakomma endast beträffande personal inom arméns fortifikationsförvaltning

och fortifikationskåren.

Frågan om det nya ämbetsverkets lokalbehov har synts departementschefen

böra ytterligare övervägas.

Såsom i ärendet framhållits har frågan om en omorganisation av den för

närvarande försvarsgrensvis ordnade fortifikations- och byggnadsförvaltningen

inom försvaret i syfte att åstadkomma större enhetlighet och effektivitet inom

detta område av den militära förvaltningsverksamheten varit föremål för ingående

undersökningar under de senaste åren. Med genomförandet av reformen

har emellertid ansetts böra anstå till dess det byggnadsprogram, som ingått

i försvarets femårsplan, slutförts. Kungl. Maj:t har funnit tidpunkten nu vara

inne för genomförandet av omorganisationen i fråga och i föreliggande proposition

framlagt förslag i ämnet.

Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet inom 1945 års försvarskommitté

skulle det enligt utskottets mening kunna ifrågasättas, huruvida icke

ett ytterligare uppskov med prövningen av organisationsfrågan bör ske. Å andra

Utskottet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 136.

sidan tala emellertid vägande skäl för att det nuvarande provisoriet med därav

följande olägenheter snarast ersättes av en mera planmässig anordning. Detta

skulle vara av betydelse bland annat med hänsyn till angelägenheten av att

åstadkomma en rationalisering och standardisering av verksamheten och därmed

ett nedbringande av administrationskostnaderna. Då såsom departementschefen

framhållit den nybyggnadsverksamhet, som under överblickbar tid

kommer i fråga inom försvaret, utan svårighet torde kunna omhänderhavas av

ett organ, är det givetvis föga rationellt att bibehålla särskilda byggnadsorgan

för de tre försvarsgrenarna, Svårigheterna att under nuvarande osäkra anställningsförhållanden

kvarhålla och rekrytera personal i försvarets byggnadsorgan

utgöra även ett skäl för att organisationsfrågan nu löses. Utskottet anser

därför, att med den länge bebådade omorganisationen på detta förvaltningsområde

icke längre bör anstå.

Enligt principbeslut av 1943 års riksdag skall fortifikations- och byggnadsväsendet

inom försvaret centraliseras till ett organ. Utskottet kan icke finna

att några skäl framkommit, som nu böra föranleda riksdagen till annat ställningstagande.

Vad beträffar de på grundval av nämnda principbeslut framlagda

organisationsalternativen har utskottet i likhet med departementschefen

samt det övervägande antalet i ärendet hörda myndigheter och organisationer

funnit organisationsfrågans lösning inom ramen för det såsom alternativ I

betecknade förslaget i nuvarande läge vara att föredraga. I överensstämmelse

härmed tillstyrker utskottet, att ledningen av försvarets fortifikationsoch

byggnadsverksamhet i huvudsak sammanföres till ett ämbetsverk —- fortifikationsförvaltningen — som skulle övertaga de arbetsuppgifter, som

nu ankomma på arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningens fortifikationsavdelning

och flygförvaltningens bvggnadsavdelning — med undantag

dock för flygfältsbyrån — samt försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Då det

är lämpligt, att vid sistnämnda alternativ nära samarbete bedrives mellan de

militära och civila byggnadsorganen synes på så sätt föreslagits en särskild

samarbetsdelegation böra inrättas för ändamålet.

Beträffande de under avsnittet Särskilda organisationsfrågor berörda spörsmålen

kan utskottet helt ansluta sig till vad departementschefen på basis av

1944 och 1946 års utredningar härutinnan anfört och föreslagit. Vad särskilt

gäller ledningen av statens bränslekontrollerande verksamhet, varom delade

meningar yppats, finner utskottet i likhet med departementschefen lämpligt,

att tills vidare får anstå med ändring i gällande organisation.

I fråga om de allmänna grunderna för ämbetsverkets organisation anser

utskottet sig kunna godtaga det härutinnan framlagda förslaget.

Utskottet finner tillräckligt starka skäl hava anförts för att chefsskapet för

det nya ämbetsverket bör kunna anförtros antingen militär eller civil befattningshavare,

varför utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning

i denna fråga. Chefskapet för fortifikationskåren och uppdraget att vara

inspektör för rikets befästningar bör dock såsom förutsatts tillkomma

chefen för befästningsbyrån. Utskottet finner sig även böra tillstyrka, atf

befattningen som verkschef placeras i lönegrad Öb 5 för en militär och C 12

för en civil innehavare.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

15

Enligt departementschefens förslag till personalberäkningar m. in. skulle

för underhålls- och förvaltningsverksamhet erforderlig personal för närvarande

endast till en mindre del erhålla ordinarie anställning, medan återstoden

skulle anställas såsom extra ordinarie. I fråga om nybyggnadsverksamheten

skulle extra ordinarie befattningar inrättas för omkring hälften av den personal,

som på längre sikt beräknas erforderlig. Förslaget i denna del har icke

givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Mot de föreslagna lönegradsplaceringarna

synes icke heller någon befogad erinran vara att framställa.

Det torde emellertid böra vara Kungl. Maj:t obetaget att beträffande

den icke-ordinarie personalen i rationaliseringssyfte vidtaga de jämkningar,

som kunna finnas påkallade.

I likhet med det av 1943 års riksdag i samband med omorganisationen av

den centrala försvarsförvaltningen lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj:t

att å övergångsstat överföra beställnings- eller befattningshavare, som icke

kunde överflyttas till lämplig beställning eller befattning i den nya organisationen,

synes Kungl. Maj:t böra erhålla motsvarande bemyndigande i fråga

om personal inom arméns fortifikationsförvaltning och fortifikationskåren.

Kungl. Maj:ts förslag i de delar, varom utskottet i det föregående icke

särskilt yttrat sig, hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet vill slutligen såsom kostnadsjämförelse framhålla, att personalkostnaderna

för den nuvarande organisationen uppgå till 5 800 000 kronor och

vid den föreslagna organisationen till 2 820 000 kronor. Härvid är emellertid,

såsom departementschefen framhållit, att märka, att den sammanlagda medelsförbrukningen

för nybyggnad och därmed jämställda företag (med undantag

för flygfältsarbeten) under budgetåret 1946/47 för de nuvarande militära

byggnadsminnen uppskattats till cirka 65 miljoner kronor, medan den nya

fortifikation sförvaltningen enligt propositionen beräknats skola utföra nybyggnadsarbeten

för en årskostnad av cirka 30 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen

inom försvaret skall organiseras efter i huvudsak de

riktlinjer, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 28 februari 1947 angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att å övergångsstat överföra beställnings-(befattnings-)

havare, som icke kan överflyttas till lämplig

beställning (befattning) i den nya organisationen.

2:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 126—129) att

dels medgiva, att å personalförteckning för fortifikationsförvaltningen må

uppföras i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari 1947.

angivna befattningar;

dels fastställa av departementschefen fiirordad avlöningsstat för fortifika
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 136.

tionsförvaltningen, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1947/48 från

och med den tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels ock till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Såsom framgår av vad som anförts under punkt 1 har förordats, att för

den centrala ledningen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret

skall inrättas ett nytt ämbetsverk, fortifikationsförvaltningen, vilket

beräknats kunna träda i verksamhet tidigast den 1 januari 1948.

Departementschefen har anfört, att ehuru tidpunkten för den nya organisationens

genomförande icke nu kunde med säkerhet bedömas, vid anslagsberäkningarna

för nästa budgetår för såväl det nya ämbetsverket som de nu befintliga

förvaltningsorganen syntes böra förutsättas, att det nya verket organiserades

från och med den 1 januari 1948. För det nya ämbetsverket borde

alltsa anvisas medel för ett halvt budgetår. Skulle det visa sig, att övergången

till den nya organisationen kunde äga rum vid annan tidpunkt, komme belastningen

å det nya ämbetsverkets anslag att över- eller understiga den beräknade,

medan medelsförbrukningen för de förvaltningsorgan, som skulle ersättas

av det nya verket, komme att i motsvarande mån minska respektive öka.

Avlöningsstaten för det nya ämbetsverket borde enligt departementschefen

utformas efter de grunder, som angivits i årets statsverksproposition (bil. 6,

s. 12). Med hänsyn till ovissheten rörande tidpunkten för den nya organisationens

genomförande syntes samtliga i avlöningsstaten ingående anslagsposter

böra betecknas förslagsvis och alltså icke av riksdagen maximeras. Överskridande

av anslagspost, som enligt eljest tillämpade grunder skulle vara

maximerad, borde dock icke få äga rum utan Kungl. Maj:ts medgivande. Yad

sålunda anförts syntes departementschefen böra gälla även för övriga av omorganisationen

berörda myndigheter.

För den personal, vars avlöning skulle utgå av avlöningsanslag, skulle

enligt vad som förordats under punkt 1 inrättas följande ordinarie befattningar,

nämligen 1 chef (C 12 eller Öb 5), 1 byggnadschef och 1 chef för kasernbyrån

(C 8), 1 chefsarkitekt och 1 sektionschef, forskare, (C 7), 1 chef för

administrativa byrån och 1 förste byrådirektör (A 30), 1 byrådirektör (A 28),

1 förste byråingenjör eller arkitekt och 1 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste

byråsekreterare (A 24), 1 byråingenjör eller arkitekt, 1 byråsekreterare och 1

revisor (A 21), 1 maskinist (A 12), 1 eldare av 1. klass, 1 förste expeditionsvakt

och 3 kanslibiträden (A 7), 3 expeditionsvakter och 1 portvakt (A 5) samt

7 kontorsbiträden och 1 telefonist (A 4).

Å övergångsstat skulle kvarstå eu för närvarande å arméns fortifikationsförvaltnings

personalförteckning redovisad kansliskrivare i A 11.

Extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än 21 skulle finnas till följande

antal, nämligen 3 byrådirektörer (Eo 28), 1 arkitekt, 5 förste byråingeujörer,

1 förste byråsekreterare och 1 jägmästare (Eo 26) samt 1 arkitekt, 1

brandinspektör, 3 byråingenjörer, 3 byråingenjörer eller arkitekter och 1 förste

byråsekreterare (Eo 24).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

17

Slutligen skulle finnas följande för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar,

nämligen 8 för officerare (1 Oa 15 och 7 Oa 10) samt 2 för underofficerare

(U0 7).

För den personal, som beräknas erforderlig för nybyggnadsverksamheten

och skulle avlönas med anlitande av byggnadsanslag, skulle på personalförteckningen

uppföras följande extra ordinarie befattningar i högre lönegrad

än 21, nämligen 1 byrådirektör (Eo28), 1 arkitekt, 3 förste byråingenjörer,

I intendent och 2 överkontrollanter (Eo 26) samt 2 arkitekter, 5 byråingenjörer

och 1 kamrerare (Eo 24).

För det nya ämbetsverket föreslås alltså 32 ordinarie befattningar — varav

II i högre lönegrad än 21 — och 36 extra ordinarie befattningar i högre lönegrad

än 21. Antalet extra ordinarie befattningar i de högre lönegraderna är

således mer än tre gånger så stort som antalet ordinarie befattningar i

lönegrader högre än 21. Såsom av det föregående framgår har nämligen en

viss återhållsamhet ansetts motiverad, då det gällt inrättande av ordinarie

befattningar.

Departementschefen har anfört, att då icke nu kunde överblickas, vilka befattningshavare

hos de nuvarande myndigheterna som komme att vinna anställning

i det nya verket, av den reglerade befordringsgången föranledda ordinarie

befattningar icke borde inrättas under nästa budgetår vare sig vid den

nya fortifikationsförvaltningen eller vid de organ, som skulle uppgå däri.

I enlighet med 1946 års utrednings förslag har departementschefen för befästningsbyrån

beräknat 3 förvaltningsarvoden å 720 kronor, 1 för mobiliseringssektionen

och 2 för underhålls- och nyanläggningssektionen.

Avlöningskostnaderna för det nya verket ha, såsom av punkt 1 framgår, av

1946 års utredning för helt år beräknats till 900 000 kronor enligt nuvarande

löneläge. Den av departementschefen förordade överflyttningen av avlöningskostnaderna

för två ordinarie befattningar å byggnadsbyrån från byggnadsanslag

till avlöningsanslag har beräknats medföra en ökning av sistnämnda

anslag med 32 000 kronor. Med beaktande av den allmänna löneregleringen har

departementschefen uppskattat kostnaderna under anslaget till 1300 000

kronor.

För nästa budgetår har i enlighet med det förut anförda beräknats medel för

endast senare hälften av budgetåret, varför medelsbehovet skulle utgöra

650 000 kronor.

Utskottet har vid behandlingen av föregående punkt tillstyrkt, att den centrala

fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret organiseras

efter de riktlinjer som av departementschefen angivits. Härvid har utskottet

jämväl godtagit av departementschefen förordad personaluppsättning för det

nya ämbetsverket.

Med hänsyn till att berörda ämbetsverk beräknats kunna träda i verksamhet

tidigast den 1 januari 1948 böra i enlighet med departementschefens förslag

medel för detsamma nu anvisas allenast för senare hälften av budget
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 136—138. mo J7 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

året 1947/48. Mot den från denna utgångspunkt verkställda beräkningen av

förevarande anslag synes intet vara att erinra.

Utskottet, som ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen under förevarande punkt anfört, får hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att å personalförteckning för fortifikationsförvaltningen

må uppföras i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 28 februari 1947 angivna befattningar;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare under budgetåret 1947/48 från

och med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... kronor 165 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ........................... » 60 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 1080

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ » 425 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 38 920

Summa kronor 690 000

Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 40 000

Nettoutgift kronor 650 000

c) till Forlifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

650 000 kronor.

3:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 3, s. 129) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningens omkostnader för helt budgetår ha beräknats

till 210 000 kronor, varav 6 000 kronor till sjukvård, 35 000 kronor till reseersättningar,

167 000 kronor till expenser och 2 000 kronor till publikationstryck.

Det för nästa budgetår äskade anslaget är avsett att täcka ämbetsverkets

omkostnader från och med den 1 januari 1948, vid vilken tidpunkt

ämbetsverket beräknats tidigast kunna träda i verksamhet.

Under hänvisning till vad utskottet anfört vid behandlingen av närmast

föregående punkt får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den

verkställda kostnadsberäkningen, hemställa,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 105 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

19

4:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar# I propositionen nr 1 bär

Kungl. Haj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 14) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 1500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 4, s.

129 och 130) föreslagit riksdagen att.

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

fortifikationsförvaltning, att tillämpas för budgetåret 1947/48 under tid som

må av Kungl. Maj:t bestämmas,

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 478 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 656 000 kronor.

Såsom framgår av vad under punkt 2 anförts har departementschefen vid

anslagsberäkningarna för nästa budgetår förutsatt, att den för försvaret gemensamma

fortifikationsförvaltningen skulle organiseras från och med den 1

januari 1948, varför medel för arméns fortifikationsförvaltning ansetts böra

beräknas för första hälften av nämnda budgetår.

Anledning har ansetts saknas att för berörda tid vidtaga ändring i den nu

befintliga organisationen, och medelsbehovet har därför enligt nu gällande

löneläge beräknats till —j 328 000 kronor. Den allmänna löneregle
-

ringen har beräknats föranleda en merkostnad av 150 000 kronor.

I anslutning till vad utskottet i det föregående anfört, tillstyrker utskottet,

att medel för arméns fortifikationsförvaltning anvisas för första hälften av

budgetåret 1947/48. Utskottet, som intet har att erinra mot den från denna

utgångspunkt verkställda beräkningen av förevarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas för budgetåret 1947/48 under tid, som

må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 44 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis .............................. » 50 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ » 7 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ » 380 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis ........................... » 28 000

Utskottet.

Summa kronor 509 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

Särskilda upphör dsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 31 000

Nettoutgift kronor 478 000

b) till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 478 000 kronor.

5:o) Arméns fortifikationsförvaltnmg: Omkostnader. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 14) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 185 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 5, s.

130) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

Pörevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 185 000 kronor.

Det för nästa budgetår äskade anslaget, =j i avrundat tal 95 000

kronor, är avsett att täcka arméns fortifikationsforvaltnings omkostnader intill

den 1 januari 1948, vid vilken tidpunkt det föreslagna nja ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen,

beräknats tidigast kunna träda i verksamhet.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet anfört vid behandlingen av punkterna

2 och 4, tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 95 000 kronor.

6:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 620 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 6, s.

130—135) föreslagit riksdagen att

dels medgiva uppförande på personalförteckningen för marinförvaltningen

av ytterligare 5 befattningar för kontorsbiträden i lönegrad A 4;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas under budgetåret 1947/48;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 665 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

21

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 455 000 kronor.

Marinförvaltningen har från och med november 1944 genomfört en centralisering

av personalärendena till ett personalkontor, inordnat i civilbyrån. Å

personalkontoret handläggas ärenden angående ämbetsverkets egen civila personal

samt vissa frågor rörande militär och civilmilitär personal vid förvaltningen

och rörande civil extra och extra ordinarie sakanslagsavlönad personal

vid underställda förvaltningsorgan och förband. Vid personalkontoret anställd

personal med lön enligt löneplanen MEx avlönas nu från sakanslag. Ifrågavarande

personal utgöres av en kontorist i MEx 11, ett kanslibiträde i MEx 7

och ett kontorsbiträde i MEx 4. Departementschefen har förordat, att lönekostnaderna

för denna personal överflyttas till avlöningsanslaget och att personalen

därvid erhåller extra ordinarie anställning. Departementschefen har

vidare förordat, att en befattning i MEx 10 såsom, upp b ö r d s m a n för skrivmaterielförrådet

och en befattning i Eo 8 såsom souschefens sekreterare, nu avlönade

från sakanslag, överföras till avlöning från avlöningsanslaget, den sistnämnda

med placering i Eo 7 såsom kanslibiträde, ävensom att tre extra ordinarie

kontorsskrivarbefattningar inrättas vid förrådskontrollkontoret i utbyte

mot extra befattningar.

Yad beträffar befattningar för pensionerad personal föreslås inrättande av

två sådana befattningar för underofficerare i löneklassen UO 7.

Genom de här föreslagna överflyttningarna av avlöningskostnader från sakanslag

till marinförvaltningens avlöningsanslag kommer, framhåller departementschefen,

belastningen å vissa materielanslag att minska. Denna minskning

bleve dock av så ringa betydelse att särskild hänsyn härtill vid bedömandet

av anslagsbehov för nästa budgetår icke syntes behöva tagas.

Då så gott som all personal å marinförvaltningens fortifikationsavdelning

avlönades antingen från sakanslag eller från arméns avlöningsanslag, komme

enligt departementschefen den av honom förordade omorganisationen av fortifikations-

och byggnadsförvaltningen inom försvaret att endast såtillvida påverka

personaluppsättningen å ämbetsverkets avlöningsanslag, att en befattning

för pensionerad officer (Oa 10) kunde indragas. Den minskade belastning

å anslaget, som föranleddes härav, borde beräknas för halva budgetåret.

I anledning av den reglerade befordringsgången för biträdespersonal tillkomme

enligt departementschefen från och med ingången av nästa budgetår 5

befattningar för ordinarie kontorsbiträden i A 4. Av dessa avsåges en för extra

ordinarie befattningshavare i 7 lönegraden. Vikariatsförordnande på sistnämnda

kontorsbiträdesbefattning förutsattes icke skola förekomma,

Anslagshöjningen utgör 210 000 kronor, varav belöpa på reglerad befordringsgång

för viss personal 6 200 kronor samt på löneregleringen i runt tal

175 000 kronor.

De av departementschefen för nästa budgetår förordade förändringarna beträffande

marinförvaltningens personaluppsättning präglas av den återhållsamhet,

som bör iakttagas i avvaktan på den översyn av försvarets centrala

förvaltningsorganisation som nu pågår. Utskottet har därför intet att erinra

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

mot vad departementschefen härutinnan föreslagit liksom ej heller mot den

verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva uppförande på personalförteckningen för marinförvaltningen

av ytterligare 5 befattningar för kontorsbiträden

i lönegrad A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas under budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis.......................................... kronor 254 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ...................... » 191700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 8 640

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 288 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis .................... » 42 660

Summa kronor 785 000

Särskilda upphördsrnedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 120 000

Nettoutgift kronor 665 000

c) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48

under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 665 000

kronor.

7:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 7, s.

135 och 136) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 415 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 435 000

kronor.

Anslagsminskningen beror väsentligen på minskade bränslekostnader på

grund av övergång till oljeeldning.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

23

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 415 000 kronor.

8:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 8,

s. 137—140) föreslagit riksdagen att

dels medgiva uppförande på personalförteckningen för flygförvaltningen av

ytterligare 4 kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad A 4;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas under budgetåret 1947/48;

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 850 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 500 000

kronor.

Med hänsyn till den tekniska utvecklingen inom flygvapnet har det såsom

gratifikationer till provflygare avsedda beloppet 2 400 kronor föreslagits höjt

till 5 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt att en extra ordinarie befattning inrättas

för bibehållande vid flygförvaltningen av den kriminaltekniska expert för

biträde åt haverikommissioner m. m., som ämbetsverket sedan några år anlitat.

Behovet av denna befattning syntes komma att i sitt sammanhang med övriga

organisationsspörsmål inom ämbetsverket prövas av 1946 års militära förvaltningsutredning.

I avvaktan på denna prövning har departementschefen icke

tillstyrkt högre löneställning än 18 lönegraden för denna befattning.

Flygförvaltningen har anfört, att vissa kostnader för ämbetsverkets underhålls-

och flygfältsbyråer borde överflyttas från byggnadsanslag, som med

minskade investeringar icke lämna tillgång till kostnadernas bestridande, och

ifrågasatt, att kostnaderna, vilka avse underhåll av byggnader och flygfält, i

fortsättningen skulle tillfälligtvis utgå av avlöningsanslaget. Departementschefen

har erinrat, att han i det föregående förutsatt, att underhållet av flygfält

även i fortsättningen skulle ombesörjas av flygförvaltningen men underhållet

av flygvapnets kaserner och husbyggnader från tidpunkt som Kungl.

Maj:t bestämde (preliminärt beräknad till den 1 januari 1948) av det för försvaret

gemensamma byggnadsorgan, som av departementschefen förordats,

samt att avlöningskostnaderna för den personal som stadigvarande erfordrades

för underliållsverksamheten skulle bestridas från avlöningsanslag. I överensstämmelse

härmed borde enligt departementschefen medel för bestridande

av avlöningskostnader och omkostnader för flygfältsunderhållet beräknas

under flygförvaltningens avlönings- respektive omkostnadsanslag. I vad avser

underhållet av husbyggnader ha motsvarande kostnader av departementschefen

för första halvåret 1948 beräknats under avlönings- och omkostnadsstaterna

för det nya byggnadsorganet. Återstoden av sistnämnda på budgetåret 1947/48

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

belöpande kostnader böra, framhåller departementschefen, överföras till flygförvaltningens

nyssberörda anslag. Departementschefen beräknade här avsedda

avlöningskostnader under icke-ordinarieposten till 85 000 kronor, varav

40 000 kronor för personal för underhåll av flygfält och 45 000 kronor för

personal för byggnadsunderhåll. Det borde enligt departementschefen ankomma

på Kungl. Maj:t att närmare reglera medelsanvisningen för ifrågavarande

ändamål.

I anledning av den reglerade beforaringsgången för biträdespersonalen tillkomma

vid flygförvaltningen 4 befattningar för ordinarie kontorsbiträde i A 4

från och med den 1 juli 1947. En av dessa befattningar avses för en extra ordinarie

befattningshavare i Eo 7.

Anslagshöjningen utgör 350 000 kronor, varav omkring 5 000 kronor belöpa

på reglerad befordringsgång för biträdes- och amanuenspersonal samt omkring

240 000 kronor på löneregleringen.

Den av departementschefen förordade anslagshöjningen belöper, i den mån

den icke motsvarar automatisk kostnadsökning i anledning av reglerad befordringsgång

för biträdes- och amanuenspersonal samt den allmänna löneregleringen,

i huvudsak på avlöningskostnaderna för den personal som stadigvarande

erfordras för underhåll av byggnader och flygfält och som för närvarande

avlönas med anlitande av byggnadsanslag. Såvitt avser underhåll av

byggnader ha emellertid berörda kostnader endast övergångsvis och för halva

budgetåret beräknats under förevarande anslag, enär desamma för återstoden

av budgetåret avsetts skola bestridas från det föreslagna nya ämbetsverkets,

fortifikationsförvaltningens, avlöningsanslag.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen

av punkterna 1 och 2, har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts under

förevarande punkt framställda förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva uppförande på personalförteckningen för flygförvaltningen

av ytterligare 4 kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad

A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att

tillämpas under budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 338 000

2. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattningar,

förslagsvis.............. » 170 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... » 8 600

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 25

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ kronor 390 000

Anm. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens

normaliebyrå besattes med innehavare

i lönegrad Ca 28 (motsvarande), skall av denna post

innehållas ett belopp, beräknat efter 16 500 kronor

för helt budgetår.

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. »_53 000

Summa kronor 960 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 110 000

Nettoutgift kronor 850 000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48

under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 850 000

kronor.

9:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 380 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 9, s. 140

och 141) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 380 000

kronor.

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat anslaget till 384 500

kronor. Emellertid har marinförvaltningen räknat med oljeeldning i ämbetsbyggnaderna

under nästa budgetår och till följd därav väsentligt minskade

bränslekostnader. För flygförvaltningens del har marinförvaltningen räknat

med 52 000 kronor mot i flygförvaltningens beräkningar ingående 82 000 kronor

för detta ändamål, vilket alltså skulle medföra en anslagsminskning av

30 000 kronor. Å andra sidan har departementschefen förordat, att vissa

expenser för flygförvaltningens byggnadsavdelnings underhålls- och flygfältsbyråer

skulle under nästa budgetår bestridas av flygförvaltningens omkostnadsanslag.

Dessa kostnader ha beräknats till omkring 18 000 kronor. Vidare

bör enligt departementschefen anslagsposten reseersättningar, nu upptagen

till 30 000 kronor, till följd av de beslutade höjningarna av resetraktamenten,

enligt av förvaltningen under hand ingiven beräkning, höjas med omkring

2 000 kronor. Anslaget skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till

(384 500 — 30 000 + 18 000 + 2 000 =) 374 500 kronor. Departementschefen

har föreslagit, att anslaget upptages med i avrundat tal 375 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa'' ett förslagsanslag

av 375 000 kronor.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

Utskottet.

10:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar. I propositionen nr

1 liar Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 156) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag

av 89 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 10,

s. 141) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 89 000 kronor.

Såsom under punkt 2 anförts har departementschefen vid anslagsberäkningarna

för nästa budgetår förutsatt, att den för försvaret gemensamma fortifikationsförvaltningen

skulle organiseras från och med den 1 januari 1948,

varför medel för försvarets bostadsanskaffningsnämnd ansetts böra beräknas

för första hälften av nämnda budgetår.

Anledning saknas, framhåller departementschefen, att för berörda tid vidtaga

ändring i den nu befintliga organisationen, och han har därför beräknat

medelsbehovet till j i avrundat tal 45 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

ll:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 156) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 beräkna ett

förslagsanslag av 30 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 11, s.

142) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.

Departementschefen har med beaktande av vad han anfört under punkterna

2 och 4 i propositionen nr 142 beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till

''30 000 _j

15 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 under fjärde- huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

Stockholm den 22 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 137.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av fortifikationsoch byggnadsförvaltningen inom försvaret m. m. s. 1 i texten