Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1957148 till statens hantverksinstitut.
1947-05-30 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1957148 till statens hantverksinstitut.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 155.
1
Kr 155.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag
för budgetåret 1957148 till statens hantverksinstitut.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under tionde huvudtiteln (punkterna
35—37) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1947/48 beräkna dels till Statens hantverksinstitut: Avlöningar
ett förslagsanslag av 428 500 kronor, dels till Statens hantverksinstitut: Omkostnader
ett förslagsanslag av 168 000 kronor, dels ock till Statens hantverksinstitut:
Utrustning och inredning ett reservationsanslag av 70 000
kronor.
I samma proposition har Kungl. Maj:t vidare under kapitalbudgeten (bilaga
31, punkt 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut för budgetåret
1947/48 beräkna ett investeringsanslag av 85 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 153, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 28 februari
1947, föreslagit riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens hantverksinstitut, som betingas av vad departementschefen
i berörda statsrådsprotokoll anfört;
II. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48;
III. under lionde huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa dels till Statens
hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal ett förslagsanslag av
228 300 kronor, dels till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett förslagsanslag
av 31 000 kronor, dels till Statens hantverksinstitut: Bidrag till
kursverksamheten in. m. elt reservationsanslag av 160 000 kronor, dels ock
till Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning ett reservationsanslag
av 70 000 kronor;
IV. under kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret
1947/48 till Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut anvisa ett
investeringsanslag av 85 000 kronor.
Statens hantverksinstitut började sin verksamhet den 1 juli 1940. Gällande
föreskrifter beträffande arbets- och organisationsförliållanden återfinnas
i den för institutet den 17 maj 1940 (nr 378) utfärdade instruktionen. Led
Bihany
till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 155. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 155.
ningen av institutet utövas av en styrelse, bestående av tio av Kungl. Maj:t
förordnade ledamöter samt av institutets chef, vilken benämnes direktör. Den
omedelbara ledningen av verksamheten vid institutet handhas av direktören.
Institutets allmänna arbetsuppgifter äro enligt instruktionen alt verka för
höjande av yrkesskickligheten genom att bereda tillfälle för yrkesmän inom
hantverket och den mindre industrien att förvärva ökad utbildning och
ökade möjligheter att följa utvecklingen på området. Till genomförande härav
tillkommer det institutet bland annat att meddela undervisning genom anordnande
av kurser och föreläsningar med ändamål att bibringa praktiskteknisk
verkstadsutbildning och teoretisk utbildning, att såsom tekniskt rådgivande
institution utöva konsulterande verksamhet (teknisk informationsverksamhet)
beträffande material, arbetsmetoder och arbetsredskap för olika
yrkesområden, att utöva försöksverksamhet för främjande av hantverkets
och den mindre industriens utveckling samt att anordna och vidmakthålla
ett centralt yrkesbibliotek.
Kurs- och föreläsningsverksamheten torde utgöra deu viktigaste delen av
det vid institutet bedrivna arbetet. Även informationsverksamheten med den
därtill knutna försöksverksamheten har kommit att få stor betydelse för
hantverket.
Kursverksamheten ledes av särskilda kursnämnder. Bland kurser som anordnas
inom de olika hantverksyrkena kunna nämnas mästarkurser, fortbildningskurser,
yrkestekniska specialkurser m. fl. Huvuddelen av kurserna hålles
i Stockholm. Därjämte anordnas ambulerande kurser i landsorten. Varje
kurs pågår i regel två veckor. Kurserna äro i allmänhet avgiftsbelagda. Avgifterna
variera mellan 15 och 100 kronor allt efter kursens omfattning och
omkostnader.
Informationsverksamhet bedrives inom en mängd områden, bland vilka
kunna nämnas företagsadministration, bageriverksamhet, bilreparationsverksamhet
och elektroteknik. Även försöksverksamheten omfattar ett flertal
olika områden. De viktigaste torde vara bageri- och måleriteknik.
Institutets bibliotek omfattar ett bokbestånd av omkring 8 000 volymer
samt omkring 300 svenska och utländska tidskrifter. Institutet utger eu årsbok
och vidare en serie mindre skrifter i aktuella frågor. Några handböcker
ha även utgivits.
Kostnaderna för institutets verksamhet bestridas dels av statsmedel, dels
av inkomster från institutets olika verksamhetsgrenar och dels av bidrag från
olika hantverksorganisationer. Statsmedlen utgöras för innevarande budgetår
av ett förslagsanslag till avlöningar å 246 400 kronor, ett förslagsanslag
till omkostnader å 10 000 kronor samt ett reservationsanslag till utrustning
och inredning å 30 000 kronor. Anslagen disponeras på sätt framgår av statsliggaren
s. 883—886. Här kan nämnas att av institutets verksamhet inflytande
inkomster, vilka för innevarande budgetår beräknats till 96 000 kronor,
redovisas såsom särskilda uppbördsmedel under omkostnadsanslaget.
Vidare ha möjligheterna att överskrida vissa anslagsposter gjorts beroende
av storleken av nämnda inkomster. Hantverksorganisationernas bidrag utgå
Statsutskottets utlåtande nr 155.
3
huvudsakligen i form av avlöningstillägg åt vissa befattningshavare. Tillläggens
storlek framgå av statsliggaren.
Sedan hantverksinstitutet år 1940 började sin verksamhet som statlig institution,
har dess verksamhet så gott som oavbrutet stegrats. Undervisningskursernas
antal, som under budgetåret 1940/41 utgjorde endast 26 med sammanlagt
590 deltagare, steg sålunda budgetåret 1945/46 till 131 med tillhopa
3 756 deltagare. Under innevarande budgetår förväntas antalet kurser bli än
större. Även den tekniska informationsverksamheten visar en betydande utveckling.
Antalet utförda uppdrag för enskildas räkning ökades sålunda
från 306 under budgetåret 1940/41 till 745 budgetåret 1945/46.
Med hänsyn till hantverkets och småindustriens utomordentliga betydelse
för vårt näringsliv är denna utvidgning av hantverksinstitutets verksamhet,
framhåller departementschefen, att anse som synnerligen värdefull. Den gåve
också uttryck för det stora behovet av högre undervisning på hantverkets
och småindustriens område. Detta behov syntes emellertid ingalunda vara
fyllt med institutets nuvarande resurser. Ytterligare utvidgningar av verksamheten
finge därför anses i och för sig önskvärda. Härtill komme att med
teknikens framsteg ständigt nya krav måste ställas på undervisningen.
Som en följd av hantverksinstitutets allmänna utveckling ha även statens
kostnader för institutet stigit år från år. Avlöningsanslaget har sålunda under
budgetåren 1940/41—1945/46 ökat från 110 100 kronor till 204 800 kronor.
För innevarande budgetår uppgår anslaget till 246 400 kronor.
Institutets stora anslagskrav för detta budgetår gav departementschefen
anledning att föranstalta om en utredning angående institutets fortsatta utbyggnad.
Utredningen, som med stöd av Kungl. Maj ds den 25 januari 1946
givna bemyndigande tillkallades den 19 februari samma år, hade till uppgift
att utarbeta en plan härför. Emellertid har utredningen i sitt den 30 september
1946 avlämnade betänkande icke framlagt någon egentlig plan för den
fortsatta verksamheten. Utredningen har i denna fråga intagit den ståndpunkten
att det bör ankomma på institutets styrelse att i samarbete med näringsorganisationema
avgöra i vilken ordning verksamheten skall utbyggas.
Samtidigt har utredningen föreslagit vissa åtgärder, som äro ägnade att
skapa nödig rörelsefrihet för styrelsen härutinnan.
Departementschefen har anfört, att även om utredningens förslag att styrelsen
får stor frihet att bestämma om den fortsatta utbyggnaden syntes erbjuda
stora fördelar och därför i princip borde accepteras, framstode det
emellertid som önskvärt, att statsmakterna bleve i tillfälle att taga ställning
till åtminstone grunddragen i styrelsens utbyggnadsprogram. Departementschefen
ämnade därför föranstalta om att en allmän plan för den fortsatta
utbyggnadens inriktning under de närmaste åren snarast utarbetas och framlägges.
I fråga om de allmänna principerna för institutets verksamhet har utredningen
uttalat att huvudvikten hör läggas vid undervisningsverksamheten,
medan den tekniska informationstjänsten och försöksverksamheten mås
-
4
Statsutskottets utlåtande nr lö5.
te anses komma i andra rummet. Till detta uttalande liar departementschefen
anslutit sig. Departementschefen ville härvid särskilt betona vikten av
att det forskningsarbete, som bedreves vid institutet, i huvudsak inriktades
så att dess resultat kunde i första hand direkt tillgodogöras undervisningen
och informationstjänsten.
Den omständigheten att flertalet av hantverksinstitutets kurser är förlagt
till institutbyggnaden i Stockholm begränsar givetvis möjligheterna för hantverkare
och yrkesarbetare i landsorten att i önskvärd utsträckning deltaga i
undervisningen. Institutet har visserligen genom den ambulerande kursverksamheten
sökt tillgodose landsortens intressen. Denna verksamhet har emellertid
hittills haft en jämförelsevis begränsad omfattning. Vidare utdelas av överstyrelsen
för yrkesutbildning resestipendier för deltagande i kurserna i Stockholm
från det under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget till resestipendier
för yrkesutbildning. Stipendierna från detta anslag, som för nästa budgetår
höjts från 30 000 kronor till 40 000 kronor, utgå emellertid av olika
skäl med relativt låga belopp. Trots dessa förhållanden ha under senaste
budgetår 72 procent av institutets elever —1 häri inräknat deltagare i såväl
stockhohnskurserna som de ambulerande kurserna — varit mantalsskrivna
annorstädes än i Stockholm. Att döma av tillgängliga statistiska uppgifter
torde emellertid, framhåller departementschefen, en än större procent
(85—90 procent) av hantverket och småindustrien vara förlagd till landsorten.
Inom vissa delar av landet syntes dessutom ett väsentligt större utvecklingsbehov
föreligga i fråga om dylik småföretagsamhet än i Stockholm.
Det vore också att märka, att småföretagare på många platser i landet ofta
kunde ha svårare än sina yrkesbröder i Stockholm att på andra vägar erhålla
lättillgänglig orientering om tekniska och andra nyheter inom vederbörande
yrkesområden. Det vore enligt departementschefens mening därför
ett viktigt intresse att ytterligare vidga möjligheterna för småföretagare och
yrkesarbetare i landsorten att utnyttja institutets undervisning. Detta borde
åstadkommas dels genom ökning av den ambulerande kursverksamheten,
dels genom att avgifterna för kurserna i Stockholm sänktes för kursdeltagare
från landsorten och då i synnerhet för deltagare med begränsade ekonomiska
resurser. Departementschefen ville i övrigt erinra om att studielånenämnden
fått i uppdrag att verkställa en översyn av gällande bestämmelser
rörande stipendier till elever vid åtskilliga läroanstalter.
Verksamheten vid hantverksinstitutet bygger på samverkan mellan staten
och hantverkets organisationer i såväl ekonomiska som andra hänseenden.
Departementschefen har anfört, att han i likhet med utredningen ansåge,
att detta samarbete borde ytterligare utbyggas. Departementschefen funne
sig även böra godtaga de principer i fråga om fördelningen av kostnaderna
för verksamheten som utredningen förordat. Staten borde sålunda utan kostnad
för hantverket tillhandahålla erforderliga lokaler samt helt svara för de
allmänna administrationskostnaderna, innefattande bland annat löneutgifter
för i huvudsak den personal, som vore att betrakta såsom gemensam för
olika verksamhetsgrenar vid institutet. Till övriga kostnader, omfattande
Statsutskottets utlåtande nr 155. 5
hland annal utgifter för löner åt konsulenter, borde däremot staten lämna
endast ett allmänt till beloppet maximerat bidrag, medan återstoden av
dessa kostnader borde bestridas med institutets egna inkomster och bidragen
från näringsorganisationerna. Om kostnadsfördelningen reglerades i enlighet
med dessa principer, borde vidare, i enlighet med vad utredningen
förordat, styrelsen erhålla stor frihet att besluta om anställningsförhållandena
för bl. a. konsulenterna och om anskaffande av utrustning m. in. Detta
system syntes departementschefen skapa möjligheter för en önskvärd rörlighet
i institutets verksamhet.
Utredningen har föreslagit att besparingar under ett budgetår å det maximerade
statliga bidragsbeloppet skulle få av institutet utnyttjas under ett följande
budgetår. Mot detta förslag har departementschefen icke haft något
att erinra. Däremot har departementschefen icke kunnat ansluta sig till- utredningens
uttalande alt sedan bidraget en gång fastställts, en höjning av
detsamma borde kunna ifrågakomma praktiskt taget endast vid mera väsentliga
förskjutningar i prisnivån. Det syntes departementschefen icke
lämpligt att statsmakterna nu bunde sig genom uttalanden att bidraget borde
fastlåsas vid ett fixt belopp för flera år framåt i tiden.
För genomförande av de av utredningen förordade principerna för kostnadsfördelningen
har utredningen föreslagit ett särskilt system för medelsanvisningen
och regleringen av medelsförbrakningen (se prop. s. 7—9).
Detta system har emellertid synts departementschefen alltför invecklat och
svårtillämpligt. I stället syntes det avsevärt enklare förfarande, som statskontoret
och riksräkenskapsverket föreslagit (se prop. s. 21—23), böra väljas.
Departementschefen förordade sålunda, att de anslagsposter, som avsåge
utgifter för den icke statligt reglerade delen av institutets verksamhet, utbröles
ur avlönings- och omkostnadsanslagen och uppfördes under ett särskilt
anslag av reservationsanslags natur. Å detta anslag borde institutets
egna inkomster och bidragen från näringsorganisationerna upptagas som
särskilda uppbördsmedel och avräknas mot utgifterna. Vid bifall härtill borde,
såsom riksräkenskapsverket föreslagit, institutet erhålla ställning såsom
huvudförvaltning med dragningsrätt på statsverkets checkräkning.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat om att å inkomstsidan
i förslaget till riksstat för nästa budgetår beräknats ett belopp av
227 000 kronor såsom inkomster vid institutet. Frågan om uppförande av
beloppet å riksstatens inkomstsida förfölle emellertid, om det nyss angivna
förfarandet genomfördes.
Vad härefter angår personalfrågorna (beträffande utredningens förslag, se
prop. s. 9—14) har departementschefen förklarat sig icke beredd tillstyrka
utredningens förslag att laboratorieföreståndarbefattningen placeras å löneldan
C. Befattningen bör enligt departementschefen fortfarande vara placerad
i lönegraden A 26. I avbidan på resultatet av den tillämnade tjänsteförteckningsrevisionen
för biträdespersonalen har departementschefen vidare icke
ansett sig kunna tillstyrka, att kansliskrivarbefattningen i lönegraden Ko 11
överflyttas till lönegraden A 11. I övrigt har departementschefen ansett sig
6
Statsutskottets utlåtande nr lö5.
böra godtaga utredningens förslag beträffande organisationen för den helt
statsavlönade personalen.
Ett bifall till vad departementschefen förordat innebär i fråga om institutets
chef att tjänstebenämningen ändras till överdirektör.
Den i avlöningsanslaget ingående posten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän har departementschefen beräknat till 94 500 kronor
(nu 49 500 kronor). Av kostnadsökningen belöpa 3 000 kronor på överlörande
i enlighet med den reglerade befordringsgången för biträdespersonalen
till ordinarie stat i lönegrad A 4 av en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden
Eo 4 samt 28 900 kronor på den allmänna löneregleringen.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj: t, har beräknats till 5 000 kronor (nu 51 000
kronor) och anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal till 116400 kronor (nu 108600 kronor). Kostnadsökningen
beträffande sistnämnda anslagspost beror i sin helhet på den allmänna
löneregleringen.
Till rörligt tillägg har beräknats 12 400 kronor (nu 14 800 kronor).
De avlöningskostnader som helt skulle bestridas av statsmedel skulle således
uppgå till (94 500 + 5 000 + 116 400 + 12 400 =) 228 300 kronor.
Härvid har posten till avlöningar till konsulenter, speciallärare och tillfälliga
biträden m. m. föreslagits skola utbrytas från avlöningsanslaget. Anslagets
benämning har i samband därmed föreslagits skola ändras till Avlöningar
till viss personal.
Därest från omkostnadsanslaget utbrytas de poster, som avse utgifter för
den icke statligt reglerade verksamheten vid institutet, skulle från anslaget
bestridas endast utgifter för dels sjukvård till lönereglerad personal och
dels bränsle, elektrisk ström och vatten. De ha av utredningen
beräknats till respektive 1 000 kronor och 30 000 kronor. Departementschefen
har intet haft att erinra mot att kostnaderna för ifrågavarande
ändamål helt bestridas av statsmedel. Ej heller har utredningens beräkning
av kostnaderna föranlett någon erinran från departementschefens sida. Omkostnadsanslaget
har sålunda beräknats till 31 000 kronor. Enligt departementschefen
borde detsamma i fortsättningen benämnas Vissa omkostnade
r.
De utgifter för institutets verksamhet, som helt skulle bestridas av statsmedel,
skulle således uppgå till (228 300 + 31 000 =) 259 300 kronor.
Vad därefter angår utgifterna för den icke statligt reglerade verksamheten
vid institutet har departementschefen, såsom av det föregående framgår, föreslagit
att desamma skola redovisas över ett särskilt anslag av reservationsanslags
natur, å vilket institutets inkomster skulle tagas till uppbörd.
Mot utredningens beräkning av utgifterna och inkomsterna har departementschefen
i och för sig intet haft att erinra. Önskvärdheten att i ökad utsträckning
tillgodose landsortens intressen har emellertid föranlett departementschefen
att förorda vissa ändringar. För att bereda möjligheter att ytterligare
utvidga främst den ambulerande kursverksamheten syntes sålunda
Statsutskottets utlåtande nr 155.
7
posten till avlöningar till konsulenter in. in. böra uppräknas med 25 000 kronor
till 225 000 kronor och posten till reseersättningar med 5 000 kronor till
20 000 kronor. Då den av departementschefen förordade nedsättningen av
kursavgifter för vissa hantverkare och yrkesarbetare från landsorten torde
medföra lägre inkomster än vad utredningen beräknat, syntes departementschefen
inkomstposten kursavgifter lämpligen böra upptagas med endast
100 000 kronor eller med 20 000 kronor mindre än i utredningens förslag.
Statens allmänna bidrag till nu ifrågavarande utgifter skulle sålunda upptagas
till [225 000 + 20 000 + 40 000 + 35 000 + 47 000 — (20 000 + 100 000
~r 34 000 + 53 000) =] 160 000 kronor, vilket i förhållande till utredningens
förslag innebär en ökning med 50 000 kronor. Anslaget har av departementschefen
föreslagits skola uppföras å riksstaten under rubriken Bidrag till
kursverksamheten in. m.
Enligt dessa förslag skulle statens totala bidrag för institutets löpande kostnader
ökas med i runt tal 103 000 kronor jämfört med innevarande budgetår;
i detta belopp äro ökade utgifter på grund av den allmänna löneregleringen
in. in. icke inräknade.
Vad slutligen angår hantverksinstitutets byggnads- och utrustningsfrågor
har departementschefen med hänsyn till nuvarande investeringsläge icke ansett
sig kunna tillstyrka styrelsens hemställan om medel för anläggande av
en charkuteriavdelning och utbyggnad av bageri- och cerealavdelningen. Däremot
syntes de begränsade ombyggnads- och utrustningsförslag, som framlagts
av utredningen, kunna godtagas. Departementschefen förordade sålunda
att för nästa budgetår medel anvisades till ombyggnadsarbeten
vid institutet med 85 000 kronor och till utrustning och inredning
med 70 000 kronor.
Den utvidgning av hantverksinstitutets verksamhet, som är att förutse,
torde, framhåller departementschefen, medföra en ökad belastning av institutets
lokalutrymmen. Departementschefen förutsatte emellertid att ledningen
för institutet genom en klok planläggning av kurserna skulle lyckas bemästra
de svårigheter, som till äventyrs kunde yppa sig därutinnan.
Såsom av propositionen framgår har hantverksinstitutets verksamhet under
de senare åren oavbrutet stegrats. Med hänsyn till hantverkets och småindustriens
stora betydelse för näringslivet är denna utveckling i och för sig
önskvärd. Då en fortsatt utbyggnad av institutet varit att emotse, har departementschefen
låtit verkställa utredning rörande riktlinjerna härför och i
föreliggande proposition framlagt resultatet av densamma.
I fråga om ordningen för institutets utbyggnad synes utskottet befogat att
institutets styrelse, som otvivelaktigt har bästa kontakten med av verksamheten
berörda hantverksorganisationer, härvidlag får stort medinflytande. A
andra sidan är det, såsom departementschefen framhållit, önskvärt, att statsmakterna
bliva i tillfälle att taga ställning till åtminstone grunddragen i styrelsens
ulbyggnadsprogram. Jämväl enligt utskottets mening bör därför en
plan för den fortsatta verksamheten utarbetas.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 155.
Då flertalet av institutets kurser är förlagt till institutsbyggnaden i Stockholm
begränsas givetvis härigenom förutsättningarna för hantverkare och
yrkesarbetare i landsorten att i önskvärd utsträckning deltaga i undervisningen.
Utskottet finner därför i likhet med departementschefen det vara ett
viktigt intresse, att vidgade möjligheter beredas kursdeltagare från landsorten
att utnyttja institutets undervisning. Av departementschefen i sådant
syfte föreslagna åtgärder synas utskottet välbetänkta.
I fråga om biblioteksverksamheten har utredningen framhållit, att institutets
bibliotek icke, såsom instruktionen förutsatte, kommit att fylla funktionen
som ett »centralt yrkesbibliotek» utan mera blivit ett specialbibliotek
för institutets befattningshavare. Åtgärder borde därför enligt utredningens
mening vidtagas för att popularisera biblioteksverksamheten bland hantverkarna.
Utskottet vill helt ansluta sig till denna uppfattning.
I fråga om de allmänna riktlinjerna i övrigt för institutets fortsatta verksamhet
har vad departementschefen härutinnan anfört och föreslagit icke
givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Enligt förslaget skulle staten utan kostnad för hantverket tillhandahålla
erforderliga lokaler samt ikläda sig ansvaret för de allmänna administrationskostnaderna.
Till övriga kostnader, omfattande bland annat utgifter för löner
åt konsulenter, skulle staten lämna endast ett allmänt, till beloppet maximerat
bidrag, medan återstoden av dessa kostnader skulle bestridas med institutets
egna inkomster och bidragen från näringsorganisationerna. De sålunda
förordade principerna för kostnadsfördelningen synas utskottet godtagbara.
Detsamma gäller även föreslagna former för medelsanvisningen.
I fråga om personalorganisationen vid institutet och medelsanvisningen
under avlöningsanslaget har utskottet ingen erinran att framställa mot förslaget.
Framhållas må, att här avses allenast helt statsavlönad personal. Utskottet
tillstyrker vidare, att medel i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
anvisas till vissa omkostnader och till bidrag till kursverksamheten in. m.
En utökning av institutets kursverksamhet har ansetts möjlig utan utbyggnad
av befintliga lokalutrymmen. En viss omdisposition av lokalerna har
dock ansetts önskvärd, vilket medför vissa kostnader för ombyggnad samt
utrustning och inredning. Mot härför äskade anslag har utskottet icke något
att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens hantverksinstitut, som betingas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
handelsärenden för den 28 februari 1947 anfört;
II. godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Statsutskottets utlåtande nr 155.
9
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 94 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t ............ » 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 116 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 12 400
Summa kronor 228 300;
III. för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa
a)
till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
ett förslagsanslag av 228 300 kronor;
b) till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett
förslagsanslag av 31 000 kronor;
c) till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten
m. m. ett reservationsanslag av 160 000 kronor;
d) till Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning
ett reservationsanslag av 70 000 kronor;
IV. till Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut
för budgetåret 1947/48 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 85 000 kronor.
Stockholm den 30 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Gränebo, Lårsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Mannerskantz,
Gillström, Gustav Emil Andersson och fröken Osvald; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Rubbestad, Lindholm,
Holmström, Thapper, Persson i Vinberg och Jansson i Kalix.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 165.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens hantverksinstitiut. s. 6 i texten