Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1957148 till statens hantverksinstitut.

1947-05-30 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1957148 till statens hantverksinstitut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

1

Kr 155.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag

för budgetåret 1957148 till statens hantverksinstitut.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under tionde huvudtiteln (punkterna

35—37) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1947/48 beräkna dels till Statens hantverksinstitut: Avlöningar

ett förslagsanslag av 428 500 kronor, dels till Statens hantverksinstitut: Omkostnader

ett förslagsanslag av 168 000 kronor, dels ock till Statens hantverksinstitut:

Utrustning och inredning ett reservationsanslag av 70 000

kronor.

I samma proposition har Kungl. Maj:t vidare under kapitalbudgeten (bilaga

31, punkt 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut för budgetåret

1947/48 beräkna ett investeringsanslag av 85 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 153, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 28 februari

1947, föreslagit riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens hantverksinstitut, som betingas av vad departementschefen

i berörda statsrådsprotokoll anfört;

II. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48;

III. under lionde huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa dels till Statens

hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal ett förslagsanslag av

228 300 kronor, dels till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett förslagsanslag

av 31 000 kronor, dels till Statens hantverksinstitut: Bidrag till

kursverksamheten in. m. elt reservationsanslag av 160 000 kronor, dels ock

till Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning ett reservationsanslag

av 70 000 kronor;

IV. under kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret

1947/48 till Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut anvisa ett

investeringsanslag av 85 000 kronor.

Statens hantverksinstitut började sin verksamhet den 1 juli 1940. Gällande

föreskrifter beträffande arbets- och organisationsförliållanden återfinnas

i den för institutet den 17 maj 1940 (nr 378) utfärdade instruktionen. Led
Bihany

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 155. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 155.

ningen av institutet utövas av en styrelse, bestående av tio av Kungl. Maj:t

förordnade ledamöter samt av institutets chef, vilken benämnes direktör. Den

omedelbara ledningen av verksamheten vid institutet handhas av direktören.

Institutets allmänna arbetsuppgifter äro enligt instruktionen alt verka för

höjande av yrkesskickligheten genom att bereda tillfälle för yrkesmän inom

hantverket och den mindre industrien att förvärva ökad utbildning och

ökade möjligheter att följa utvecklingen på området. Till genomförande härav

tillkommer det institutet bland annat att meddela undervisning genom anordnande

av kurser och föreläsningar med ändamål att bibringa praktiskteknisk

verkstadsutbildning och teoretisk utbildning, att såsom tekniskt rådgivande

institution utöva konsulterande verksamhet (teknisk informationsverksamhet)

beträffande material, arbetsmetoder och arbetsredskap för olika

yrkesområden, att utöva försöksverksamhet för främjande av hantverkets

och den mindre industriens utveckling samt att anordna och vidmakthålla

ett centralt yrkesbibliotek.

Kurs- och föreläsningsverksamheten torde utgöra deu viktigaste delen av

det vid institutet bedrivna arbetet. Även informationsverksamheten med den

därtill knutna försöksverksamheten har kommit att få stor betydelse för

hantverket.

Kursverksamheten ledes av särskilda kursnämnder. Bland kurser som anordnas

inom de olika hantverksyrkena kunna nämnas mästarkurser, fortbildningskurser,

yrkestekniska specialkurser m. fl. Huvuddelen av kurserna hålles

i Stockholm. Därjämte anordnas ambulerande kurser i landsorten. Varje

kurs pågår i regel två veckor. Kurserna äro i allmänhet avgiftsbelagda. Avgifterna

variera mellan 15 och 100 kronor allt efter kursens omfattning och

omkostnader.

Informationsverksamhet bedrives inom en mängd områden, bland vilka

kunna nämnas företagsadministration, bageriverksamhet, bilreparationsverksamhet

och elektroteknik. Även försöksverksamheten omfattar ett flertal

olika områden. De viktigaste torde vara bageri- och måleriteknik.

Institutets bibliotek omfattar ett bokbestånd av omkring 8 000 volymer

samt omkring 300 svenska och utländska tidskrifter. Institutet utger eu årsbok

och vidare en serie mindre skrifter i aktuella frågor. Några handböcker

ha även utgivits.

Kostnaderna för institutets verksamhet bestridas dels av statsmedel, dels

av inkomster från institutets olika verksamhetsgrenar och dels av bidrag från

olika hantverksorganisationer. Statsmedlen utgöras för innevarande budgetår

av ett förslagsanslag till avlöningar å 246 400 kronor, ett förslagsanslag

till omkostnader å 10 000 kronor samt ett reservationsanslag till utrustning

och inredning å 30 000 kronor. Anslagen disponeras på sätt framgår av statsliggaren

s. 883—886. Här kan nämnas att av institutets verksamhet inflytande

inkomster, vilka för innevarande budgetår beräknats till 96 000 kronor,

redovisas såsom särskilda uppbördsmedel under omkostnadsanslaget.

Vidare ha möjligheterna att överskrida vissa anslagsposter gjorts beroende

av storleken av nämnda inkomster. Hantverksorganisationernas bidrag utgå

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

3

huvudsakligen i form av avlöningstillägg åt vissa befattningshavare. Tillläggens

storlek framgå av statsliggaren.

Sedan hantverksinstitutet år 1940 började sin verksamhet som statlig institution,

har dess verksamhet så gott som oavbrutet stegrats. Undervisningskursernas

antal, som under budgetåret 1940/41 utgjorde endast 26 med sammanlagt

590 deltagare, steg sålunda budgetåret 1945/46 till 131 med tillhopa

3 756 deltagare. Under innevarande budgetår förväntas antalet kurser bli än

större. Även den tekniska informationsverksamheten visar en betydande utveckling.

Antalet utförda uppdrag för enskildas räkning ökades sålunda

från 306 under budgetåret 1940/41 till 745 budgetåret 1945/46.

Med hänsyn till hantverkets och småindustriens utomordentliga betydelse

för vårt näringsliv är denna utvidgning av hantverksinstitutets verksamhet,

framhåller departementschefen, att anse som synnerligen värdefull. Den gåve

också uttryck för det stora behovet av högre undervisning på hantverkets

och småindustriens område. Detta behov syntes emellertid ingalunda vara

fyllt med institutets nuvarande resurser. Ytterligare utvidgningar av verksamheten

finge därför anses i och för sig önskvärda. Härtill komme att med

teknikens framsteg ständigt nya krav måste ställas på undervisningen.

Som en följd av hantverksinstitutets allmänna utveckling ha även statens

kostnader för institutet stigit år från år. Avlöningsanslaget har sålunda under

budgetåren 1940/41—1945/46 ökat från 110 100 kronor till 204 800 kronor.

För innevarande budgetår uppgår anslaget till 246 400 kronor.

Institutets stora anslagskrav för detta budgetår gav departementschefen

anledning att föranstalta om en utredning angående institutets fortsatta utbyggnad.

Utredningen, som med stöd av Kungl. Maj ds den 25 januari 1946

givna bemyndigande tillkallades den 19 februari samma år, hade till uppgift

att utarbeta en plan härför. Emellertid har utredningen i sitt den 30 september

1946 avlämnade betänkande icke framlagt någon egentlig plan för den

fortsatta verksamheten. Utredningen har i denna fråga intagit den ståndpunkten

att det bör ankomma på institutets styrelse att i samarbete med näringsorganisationema

avgöra i vilken ordning verksamheten skall utbyggas.

Samtidigt har utredningen föreslagit vissa åtgärder, som äro ägnade att

skapa nödig rörelsefrihet för styrelsen härutinnan.

Departementschefen har anfört, att även om utredningens förslag att styrelsen

får stor frihet att bestämma om den fortsatta utbyggnaden syntes erbjuda

stora fördelar och därför i princip borde accepteras, framstode det

emellertid som önskvärt, att statsmakterna bleve i tillfälle att taga ställning

till åtminstone grunddragen i styrelsens utbyggnadsprogram. Departementschefen

ämnade därför föranstalta om att en allmän plan för den fortsatta

utbyggnadens inriktning under de närmaste åren snarast utarbetas och framlägges.

I fråga om de allmänna principerna för institutets verksamhet har utredningen

uttalat att huvudvikten hör läggas vid undervisningsverksamheten,

medan den tekniska informationstjänsten och försöksverksamheten mås
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr lö5.

te anses komma i andra rummet. Till detta uttalande liar departementschefen

anslutit sig. Departementschefen ville härvid särskilt betona vikten av

att det forskningsarbete, som bedreves vid institutet, i huvudsak inriktades

så att dess resultat kunde i första hand direkt tillgodogöras undervisningen

och informationstjänsten.

Den omständigheten att flertalet av hantverksinstitutets kurser är förlagt

till institutbyggnaden i Stockholm begränsar givetvis möjligheterna för hantverkare

och yrkesarbetare i landsorten att i önskvärd utsträckning deltaga i

undervisningen. Institutet har visserligen genom den ambulerande kursverksamheten

sökt tillgodose landsortens intressen. Denna verksamhet har emellertid

hittills haft en jämförelsevis begränsad omfattning. Vidare utdelas av överstyrelsen

för yrkesutbildning resestipendier för deltagande i kurserna i Stockholm

från det under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget till resestipendier

för yrkesutbildning. Stipendierna från detta anslag, som för nästa budgetår

höjts från 30 000 kronor till 40 000 kronor, utgå emellertid av olika

skäl med relativt låga belopp. Trots dessa förhållanden ha under senaste

budgetår 72 procent av institutets elever —1 häri inräknat deltagare i såväl

stockhohnskurserna som de ambulerande kurserna — varit mantalsskrivna

annorstädes än i Stockholm. Att döma av tillgängliga statistiska uppgifter

torde emellertid, framhåller departementschefen, en än större procent

(85—90 procent) av hantverket och småindustrien vara förlagd till landsorten.

Inom vissa delar av landet syntes dessutom ett väsentligt större utvecklingsbehov

föreligga i fråga om dylik småföretagsamhet än i Stockholm.

Det vore också att märka, att småföretagare på många platser i landet ofta

kunde ha svårare än sina yrkesbröder i Stockholm att på andra vägar erhålla

lättillgänglig orientering om tekniska och andra nyheter inom vederbörande

yrkesområden. Det vore enligt departementschefens mening därför

ett viktigt intresse att ytterligare vidga möjligheterna för småföretagare och

yrkesarbetare i landsorten att utnyttja institutets undervisning. Detta borde

åstadkommas dels genom ökning av den ambulerande kursverksamheten,

dels genom att avgifterna för kurserna i Stockholm sänktes för kursdeltagare

från landsorten och då i synnerhet för deltagare med begränsade ekonomiska

resurser. Departementschefen ville i övrigt erinra om att studielånenämnden

fått i uppdrag att verkställa en översyn av gällande bestämmelser

rörande stipendier till elever vid åtskilliga läroanstalter.

Verksamheten vid hantverksinstitutet bygger på samverkan mellan staten

och hantverkets organisationer i såväl ekonomiska som andra hänseenden.

Departementschefen har anfört, att han i likhet med utredningen ansåge,

att detta samarbete borde ytterligare utbyggas. Departementschefen funne

sig även böra godtaga de principer i fråga om fördelningen av kostnaderna

för verksamheten som utredningen förordat. Staten borde sålunda utan kostnad

för hantverket tillhandahålla erforderliga lokaler samt helt svara för de

allmänna administrationskostnaderna, innefattande bland annat löneutgifter

för i huvudsak den personal, som vore att betrakta såsom gemensam för

olika verksamhetsgrenar vid institutet. Till övriga kostnader, omfattande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155. 5

hland annal utgifter för löner åt konsulenter, borde däremot staten lämna

endast ett allmänt till beloppet maximerat bidrag, medan återstoden av

dessa kostnader borde bestridas med institutets egna inkomster och bidragen

från näringsorganisationerna. Om kostnadsfördelningen reglerades i enlighet

med dessa principer, borde vidare, i enlighet med vad utredningen

förordat, styrelsen erhålla stor frihet att besluta om anställningsförhållandena

för bl. a. konsulenterna och om anskaffande av utrustning m. in. Detta

system syntes departementschefen skapa möjligheter för en önskvärd rörlighet

i institutets verksamhet.

Utredningen har föreslagit att besparingar under ett budgetår å det maximerade

statliga bidragsbeloppet skulle få av institutet utnyttjas under ett följande

budgetår. Mot detta förslag har departementschefen icke haft något

att erinra. Däremot har departementschefen icke kunnat ansluta sig till- utredningens

uttalande alt sedan bidraget en gång fastställts, en höjning av

detsamma borde kunna ifrågakomma praktiskt taget endast vid mera väsentliga

förskjutningar i prisnivån. Det syntes departementschefen icke

lämpligt att statsmakterna nu bunde sig genom uttalanden att bidraget borde

fastlåsas vid ett fixt belopp för flera år framåt i tiden.

För genomförande av de av utredningen förordade principerna för kostnadsfördelningen

har utredningen föreslagit ett särskilt system för medelsanvisningen

och regleringen av medelsförbrakningen (se prop. s. 7—9).

Detta system har emellertid synts departementschefen alltför invecklat och

svårtillämpligt. I stället syntes det avsevärt enklare förfarande, som statskontoret

och riksräkenskapsverket föreslagit (se prop. s. 21—23), böra väljas.

Departementschefen förordade sålunda, att de anslagsposter, som avsåge

utgifter för den icke statligt reglerade delen av institutets verksamhet, utbröles

ur avlönings- och omkostnadsanslagen och uppfördes under ett särskilt

anslag av reservationsanslags natur. Å detta anslag borde institutets

egna inkomster och bidragen från näringsorganisationerna upptagas som

särskilda uppbördsmedel och avräknas mot utgifterna. Vid bifall härtill borde,

såsom riksräkenskapsverket föreslagit, institutet erhålla ställning såsom

huvudförvaltning med dragningsrätt på statsverkets checkräkning.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat om att å inkomstsidan

i förslaget till riksstat för nästa budgetår beräknats ett belopp av

227 000 kronor såsom inkomster vid institutet. Frågan om uppförande av

beloppet å riksstatens inkomstsida förfölle emellertid, om det nyss angivna

förfarandet genomfördes.

Vad härefter angår personalfrågorna (beträffande utredningens förslag, se

prop. s. 9—14) har departementschefen förklarat sig icke beredd tillstyrka

utredningens förslag att laboratorieföreståndarbefattningen placeras å löneldan

C. Befattningen bör enligt departementschefen fortfarande vara placerad

i lönegraden A 26. I avbidan på resultatet av den tillämnade tjänsteförteckningsrevisionen

för biträdespersonalen har departementschefen vidare icke

ansett sig kunna tillstyrka, att kansliskrivarbefattningen i lönegraden Ko 11

överflyttas till lönegraden A 11. I övrigt har departementschefen ansett sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr lö5.

böra godtaga utredningens förslag beträffande organisationen för den helt

statsavlönade personalen.

Ett bifall till vad departementschefen förordat innebär i fråga om institutets

chef att tjänstebenämningen ändras till överdirektör.

Den i avlöningsanslaget ingående posten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän har departementschefen beräknat till 94 500 kronor

(nu 49 500 kronor). Av kostnadsökningen belöpa 3 000 kronor på överlörande

i enlighet med den reglerade befordringsgången för biträdespersonalen

till ordinarie stat i lönegrad A 4 av en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden

Eo 4 samt 28 900 kronor på den allmänna löneregleringen.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj: t, har beräknats till 5 000 kronor (nu 51 000

kronor) och anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal till 116400 kronor (nu 108600 kronor). Kostnadsökningen

beträffande sistnämnda anslagspost beror i sin helhet på den allmänna

löneregleringen.

Till rörligt tillägg har beräknats 12 400 kronor (nu 14 800 kronor).

De avlöningskostnader som helt skulle bestridas av statsmedel skulle således

uppgå till (94 500 + 5 000 + 116 400 + 12 400 =) 228 300 kronor.

Härvid har posten till avlöningar till konsulenter, speciallärare och tillfälliga

biträden m. m. föreslagits skola utbrytas från avlöningsanslaget. Anslagets

benämning har i samband därmed föreslagits skola ändras till Avlöningar

till viss personal.

Därest från omkostnadsanslaget utbrytas de poster, som avse utgifter för

den icke statligt reglerade verksamheten vid institutet, skulle från anslaget

bestridas endast utgifter för dels sjukvård till lönereglerad personal och

dels bränsle, elektrisk ström och vatten. De ha av utredningen

beräknats till respektive 1 000 kronor och 30 000 kronor. Departementschefen

har intet haft att erinra mot att kostnaderna för ifrågavarande

ändamål helt bestridas av statsmedel. Ej heller har utredningens beräkning

av kostnaderna föranlett någon erinran från departementschefens sida. Omkostnadsanslaget

har sålunda beräknats till 31 000 kronor. Enligt departementschefen

borde detsamma i fortsättningen benämnas Vissa omkostnade

r.

De utgifter för institutets verksamhet, som helt skulle bestridas av statsmedel,

skulle således uppgå till (228 300 + 31 000 =) 259 300 kronor.

Vad därefter angår utgifterna för den icke statligt reglerade verksamheten

vid institutet har departementschefen, såsom av det föregående framgår, föreslagit

att desamma skola redovisas över ett särskilt anslag av reservationsanslags

natur, å vilket institutets inkomster skulle tagas till uppbörd.

Mot utredningens beräkning av utgifterna och inkomsterna har departementschefen

i och för sig intet haft att erinra. Önskvärdheten att i ökad utsträckning

tillgodose landsortens intressen har emellertid föranlett departementschefen

att förorda vissa ändringar. För att bereda möjligheter att ytterligare

utvidga främst den ambulerande kursverksamheten syntes sålunda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

7

posten till avlöningar till konsulenter in. in. böra uppräknas med 25 000 kronor

till 225 000 kronor och posten till reseersättningar med 5 000 kronor till

20 000 kronor. Då den av departementschefen förordade nedsättningen av

kursavgifter för vissa hantverkare och yrkesarbetare från landsorten torde

medföra lägre inkomster än vad utredningen beräknat, syntes departementschefen

inkomstposten kursavgifter lämpligen böra upptagas med endast

100 000 kronor eller med 20 000 kronor mindre än i utredningens förslag.

Statens allmänna bidrag till nu ifrågavarande utgifter skulle sålunda upptagas

till [225 000 + 20 000 + 40 000 + 35 000 + 47 000 — (20 000 + 100 000

~r 34 000 + 53 000) =] 160 000 kronor, vilket i förhållande till utredningens

förslag innebär en ökning med 50 000 kronor. Anslaget har av departementschefen

föreslagits skola uppföras å riksstaten under rubriken Bidrag till

kursverksamheten in. m.

Enligt dessa förslag skulle statens totala bidrag för institutets löpande kostnader

ökas med i runt tal 103 000 kronor jämfört med innevarande budgetår;

i detta belopp äro ökade utgifter på grund av den allmänna löneregleringen

in. in. icke inräknade.

Vad slutligen angår hantverksinstitutets byggnads- och utrustningsfrågor

har departementschefen med hänsyn till nuvarande investeringsläge icke ansett

sig kunna tillstyrka styrelsens hemställan om medel för anläggande av

en charkuteriavdelning och utbyggnad av bageri- och cerealavdelningen. Däremot

syntes de begränsade ombyggnads- och utrustningsförslag, som framlagts

av utredningen, kunna godtagas. Departementschefen förordade sålunda

att för nästa budgetår medel anvisades till ombyggnadsarbeten

vid institutet med 85 000 kronor och till utrustning och inredning

med 70 000 kronor.

Den utvidgning av hantverksinstitutets verksamhet, som är att förutse,

torde, framhåller departementschefen, medföra en ökad belastning av institutets

lokalutrymmen. Departementschefen förutsatte emellertid att ledningen

för institutet genom en klok planläggning av kurserna skulle lyckas bemästra

de svårigheter, som till äventyrs kunde yppa sig därutinnan.

Såsom av propositionen framgår har hantverksinstitutets verksamhet under

de senare åren oavbrutet stegrats. Med hänsyn till hantverkets och småindustriens

stora betydelse för näringslivet är denna utveckling i och för sig

önskvärd. Då en fortsatt utbyggnad av institutet varit att emotse, har departementschefen

låtit verkställa utredning rörande riktlinjerna härför och i

föreliggande proposition framlagt resultatet av densamma.

I fråga om ordningen för institutets utbyggnad synes utskottet befogat att

institutets styrelse, som otvivelaktigt har bästa kontakten med av verksamheten

berörda hantverksorganisationer, härvidlag får stort medinflytande. A

andra sidan är det, såsom departementschefen framhållit, önskvärt, att statsmakterna

bliva i tillfälle att taga ställning till åtminstone grunddragen i styrelsens

ulbyggnadsprogram. Jämväl enligt utskottets mening bör därför en

plan för den fortsatta verksamheten utarbetas.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Då flertalet av institutets kurser är förlagt till institutsbyggnaden i Stockholm

begränsas givetvis härigenom förutsättningarna för hantverkare och

yrkesarbetare i landsorten att i önskvärd utsträckning deltaga i undervisningen.

Utskottet finner därför i likhet med departementschefen det vara ett

viktigt intresse, att vidgade möjligheter beredas kursdeltagare från landsorten

att utnyttja institutets undervisning. Av departementschefen i sådant

syfte föreslagna åtgärder synas utskottet välbetänkta.

I fråga om biblioteksverksamheten har utredningen framhållit, att institutets

bibliotek icke, såsom instruktionen förutsatte, kommit att fylla funktionen

som ett »centralt yrkesbibliotek» utan mera blivit ett specialbibliotek

för institutets befattningshavare. Åtgärder borde därför enligt utredningens

mening vidtagas för att popularisera biblioteksverksamheten bland hantverkarna.

Utskottet vill helt ansluta sig till denna uppfattning.

I fråga om de allmänna riktlinjerna i övrigt för institutets fortsatta verksamhet

har vad departementschefen härutinnan anfört och föreslagit icke

givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Enligt förslaget skulle staten utan kostnad för hantverket tillhandahålla

erforderliga lokaler samt ikläda sig ansvaret för de allmänna administrationskostnaderna.

Till övriga kostnader, omfattande bland annat utgifter för löner

åt konsulenter, skulle staten lämna endast ett allmänt, till beloppet maximerat

bidrag, medan återstoden av dessa kostnader skulle bestridas med institutets

egna inkomster och bidragen från näringsorganisationerna. De sålunda

förordade principerna för kostnadsfördelningen synas utskottet godtagbara.

Detsamma gäller även föreslagna former för medelsanvisningen.

I fråga om personalorganisationen vid institutet och medelsanvisningen

under avlöningsanslaget har utskottet ingen erinran att framställa mot förslaget.

Framhållas må, att här avses allenast helt statsavlönad personal. Utskottet

tillstyrker vidare, att medel i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

anvisas till vissa omkostnader och till bidrag till kursverksamheten in. m.

En utökning av institutets kursverksamhet har ansetts möjlig utan utbyggnad

av befintliga lokalutrymmen. En viss omdisposition av lokalerna har

dock ansetts önskvärd, vilket medför vissa kostnader för ombyggnad samt

utrustning och inredning. Mot härför äskade anslag har utskottet icke något

att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens hantverksinstitut, som betingas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

handelsärenden för den 28 februari 1947 anfört;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

9

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 94 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t ............ » 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 116 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 12 400

Summa kronor 228 300;

III. för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa
a)

till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

ett förslagsanslag av 228 300 kronor;

b) till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett

förslagsanslag av 31 000 kronor;

c) till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten

m. m. ett reservationsanslag av 160 000 kronor;

d) till Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning

ett reservationsanslag av 70 000 kronor;

IV. till Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut

för budgetåret 1947/48 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 85 000 kronor.

Stockholm den 30 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Gränebo, Lårsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Mannerskantz,

Gillström, Gustav Emil Andersson och fröken Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Rubbestad, Lindholm,

Holmström, Thapper, Persson i Vinberg och Jansson i Kalix.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 165.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens hantverksinstitiut. s. 6 i texten